Se meningen, Elevbok 4 by Meningsfullt förlag

Innehåll Inledning 1. Substantiv 2, bestämd eller obestämd form 2. Nominalfraser, substantiv + adjektiv, Din grammatik 3. Släktord, Din grammatik 4. Bisatser 3, frågeord som bisatsinledare 5. Bisatser 4, bisatsinledaren ”som” 6. Bisatser 5, leta upp bisatser 7. Olika ord på plats 1 8. ”Det” som subjekt 9. Adverb 10. Korta svar 11. Inget och något 12. Partikelverb 13. Passiva verb 14. Verb med ”att”, ex. att äta 15. Preteritum eller perfekt? Två olika dåtid 16. Bindeord 5, dubbelverb med satsförkortningar 17. Bisatser 6, vilket, vilken, vilka 18. Bisatser 7, satsförkortningar 19. Bildspråk, vanliga metaforer 20. Att prata med ord i par 21. Vad betyder ordet ”då”? Om Hyllie Park folkhögskola Anteckningar Din grammatik, nominalfraser, släktord

5 6 8 9 10 12 14 16 18 19 20 23 26 28 29 30 32 35 36 37 41 42 43 44 45

1. Substantiv, bestämd eller obestämd form?

Obestämd form

1. När du räknar något ska substantivet vara obestämt.

Först obestämd och sedan bestämd form

När du skriver eller berättar om något, ska du använda obestämd form första gången (Då är saken okänd.) Nästa gång ska du använda bestämd form. (Då vet man vad du berättar om. Saken är känd.)

Jag äger en cykel. Vi köper ett bord. Den kostar hundra kronor. Alla har många pennor. Vi vill göra olika saker. Jag äter en bulle.

Vi har köpt en bil. I morgon ska vi hämta bilen. 2. När någon äger något ska det vara obestämd form.

Han har fått hyra en lägenhet nu, men lägenheten är tyvärr inte så stor.

Det är min bil. Vi köpte Marias blommor. Hans bok är bra. Allas åsikter är viktiga. Mammas mat är godast. Min morfars körkort har gått ut. Vårt barn är sjukt.

Pappa skulle göra en matsäck till utflykten. Han bredde mackor och hällde juice i en flaska. Sedan var matsäcken färdig.

Bestämd form

1. När du visar eller pekar på något, ska det vara substantivet ha bestämd form. Den skolan vill jag gå på. Det vädret gillar jag inte. Kan du hjälpa mig med det här problemet? Vill du bo i det där huset? Den hunden är inte farlig. Polisen kom till den där olyckan. Handla i den affären!-Den är bra. 2. När den som du pratar med förstår vad du pratar om ska det vara bestämd form. Gå ut till bilen och vänta nu! (Den du pratar med förstår vilken bil det är.) Jag går till affären nu. (Till den vanliga affären.) Kan du ge mig pennan? (Man förstår vilken penna det är.) När slutar lektionen? När började du skolan? (Man förstår att det är din lektion och din skola.) 3. Alla känner till det som du pratar om. Solen lyser idag. Kungen har ett sommarslott på Öland. Vädret är inte bra idag. Vinden blåser väldigt hårt idag. Julen firas i december.

4. Inget eller inte något ”Något” betyder mer än noll, det är ett positivt ord. Motsatsen är ”inget”, noll, tomt, slut, alltså ”inte något”.

Men titta här! När man har två verb kan man inte säga ”inget”, ”ingen” eller ”inga”, eftersom man måste ha det negativa ordet på lila plats, på satsadverbial och sedan ”något” på gul plats, objekt. Alltså—Med hjälpverb måste man säga ”inte någon”, ”inte något”, ”inte några”.

”Inget” och ”inte något” betyder precis samma. Båda betyder noll. De böjs efter en-ord, ett-ord och plural. Så här ser det ut när man bara har ett verb, alltså i presens och preteritum.:

subjekt

verb 1

satsadverbial

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

Jag

kan

Inte

någon människa

här.

Jag

har

inte

köpt

någon mat

idag.

Jag

ville

inte

köpa

någon väska

då.

Ett-ord

måste

inte

skicka

något mejl

nu.

Jag har inget suddi. Jag har inte något suddi. Jag hade inget suddi. Jag hade inte något suddi.

Hon

brukade

inte

lämna

något meddelande.

—

vill

inte

höra

något tjat

nu.

Jag har inga pengar. Jag har inte några pengar. Jag hade inga pengar. Jag hade inte några pengar.

Han

ska

inte

sälja

några cyklar

här.

skulle

inte

bjuda

på några kakor.

—

Samma gäller med ingenting och inte någonting och ingenstans och inte någonstans. (Här finns bara de är orden, inga böjningar med en, ett eller plural.) I presens och preteritum, är båda sätten att säga lika bra.

Barnen

kunde

inte

låna

några böcker

igår.

En-ord Jag har ingen lust. Jag har inte någon lust. Jag hade ingen lust. Jag hade inte någon lust.

Plural

Jag kan ingenting. Jag kan inte någonting. Jag kunde ingenting. Jag kunde inte någonting. Jag åker ingenstans. Jag åker inte någonstans. Jag åkte ingenstans. Jag åkte inte någonstans.

En-ord

Ett-ord

Plural

När det finns hjälpverb kan man inte använda ”ingenting”. Använd ”inte någonting” subjekt

verb 1

satsadverbial

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

Jag

vill

inte

äta

någonting

nu.

kunde

inte

prata

om någonting.

—

Min fru

ska

inte

resa

någonstans

i år.

Inget eller inte något Träna mycket muntligt på detta. Övningar: 1.

Berätta för varandra, vad ni inte har. Använd presens. Växla mellan att använda ”inte någon” och ”ingen”. Så här:

Berätta för varandra vad ni inte vill ha. Nu använder ni ett hjälpverb och kan bara använda ”inte någon”. Så här:

Vi har inte några kakor. Vi har inga kakor.

Jag vill inte ha någon ost.

Jag vill inte ha något kaffe.

Vi har inte någon bil. Vi har ingen bil.

Jag vill inte ha några tomater.

Jag vill inte ha något prov.

VI har inte något hus. Vi har inget hus.

Jag vill inte ha någon mat.

Jag vill inte ha något dåligt.

Berätta för varandra vad ni inte hade i köket förra veckan. Använd preteritum. Växla mellan att använda inte ”någon” och ”ingen”. Så här:

Berätta för varandra vad du inte kan se. Nu använder ni ett hjälpverb och kan bara använda ”inte någon”. Så här:

Jag kan inte se någon bil.

Jag kan inte se något tåg.

VI hade ingen ost. Vi hade inte någon ost.

Jag kan inte se några elever.

Jag kan inte se någon ändring.

Jag hade inget kaffe. Jag hade inte något kaffe.

Jag kan inte se något bord.

Jag kan inte se någon stol.

Jag hade inga tomater. Jag hade inte några tomater.

När man har ”inget”, ”ingen” eller ”inga” som subjekt, kan man inte använda negativa satsadverbial som ”inte” och ”aldrig”. Detta gäller alltid, både i presens, preteritum och med hjälpverb.

subjekt

verb 1

satsadverbial

Ingen

frågar

Inget

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

—

om vädret

idag.

var

—

roligt

igår.

Inga barn

får

—

leka

pjätt

här.

Ingen snö

ska

—

komma

—

idag.

Inget prov

brukar

—

vara

lätt.

Bisatser 3

5. Frågeord som bisatsinledare OBS!

Alla frågeorden kan också vara bisatsinledare. De betyder ungefär detsamma som när de är frågeord, men de inleder inte en fråga, utan en vanlig mening. När de är frågeord kommer det ett verb direkt efter, men när de är

Kommer du ihåg? var vart varifrån när vad vad som varför hur hur ofta hur många hur mycket hur gammal vem vem som vilken vilken dag vilket vilka

OBS!

Bindeord och bisatsinledare räknas aldrig som någon plats. De bara binder ihop satserna (satsdelsormarna). Det är satsdelsormarna som har olika platser. Plats 1 är alltså frågeordet i frågan och subjektet i bisatsen.

Plats 1

verb 1,

subjekt

satsadverbial

endast partikel eller verb 2 + partikel

extra

När

kan

—

komma hem

till mig?

Hur många

är

—

i er familj?

Var

ska

vår klass —

vara

—

idag?

bisats-

Jag går och frågar läraren, varför Jag bodde i Marocko, när Jag skulle vilja veta, vilken dag Ett extra trevligt sätt att fråga!

Plats 2

plats, tid

Plats 3

subjekt

satsadverbial

verb 1

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

—

kan

komma hem

till mig.

—

vår klass

alltid

måste

vänta

så länge

på tisdagar.

jag

—

var

—

liten.

—

inte

kommer

—

nästa vecka.

inledare

Jag undrar, när

Plats 2

frågeord

Plats 1

Huvudsats först

I frågan är det frågetecken. I bisatsen är det punkt.

Kommer du ihåg partikelverb? De finns i Elevbok 3.

bisatsinledare kommer det ett subjekt.

Ser du! Verbet kommer inte på plats 2 i bisats.

bisatsinledare

subjekt

satsadverbial

verb 1

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

verb 1

subjekt

satsadverbial

verb 2

extra

plats, tid

Skriv olika meningar med bisatsinledare först. Samla alla klassens meningar, så att ni ser många likadana meningar tillsammans.

2. 3. 4.

5. 6. 7. 8. 9. 10. 8

Bisatser 4

6. Bisatsinledaren ”som”, två olika funktioner subjekt

verb 1

Här ser du bisatsen igen. En bisats kommer inte bara först eller sist i en mening. Den kan komma in på många olika platser, när man vill berätta lite mer om något ord i meningen. Nu ska du sätta in den efter subjektet för att berätta lite mer om det. Du ska börja bisatsen med ”som”. ”Som” berättar alltid om det ordet som kommer precis innan.

sats-adverbial

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

OBS! Man måste sätta ”som” efter rätt ord. Läs meningarna här nere. Här är subjektet två olika individer. Vilken skillnad finns det på de här två meningarna?

Du kan välja att skriva på två sätt. Båda är två korrekta sätt att skriva. 1.Du kan ha ett vanligt subjekt efter ”som”. (vanlig bisatsinledare) Bordet, som vi köpte på IKEA, kostade 850 kronor.

Där går min syster, som ska gifta sig, och hennes lilla hund.

Mobilen, som jag fick av dig, fungerar inte så bra.

Där går min syster och hennes lilla hund, som ska gifta sig.

Din katt, som jag ofta matar, är alltid så go´. 2. Du kan ta bort subjektet, om subjektet i bisatsen är samma som ordet precis framför. Då blir ”som” både bisatsinledare och subjekt tillsammans. Du ser, det är både svart-gult och rött. (Relativt pronomen heter det då.) Bordet, so m Mobilen,

so m

Din katt, so m

är runt och stort, kostade 850 kronor. inte fungerar så bra, vill jag inte ha. ofta kommer in till mig, får alltid lite extra mat.

Bisatsinledaren ”som” Gör egna meningar med ”som”. Du kan välja att ”som” är subjekt eller att det finns ett annat subjekt. Samla klassens meningar och jämför.

1.Jag köpte en mugg, som

2.Hunden åt ett ben, som

3.De sover i en säng, som

4.Vi trivs i vårt hus, som

5.Fåglarna sjunger i träden, som

6.Jag går ut i parken, som

7.Igår pratade jag med grannen, som

8.Förra månaden gick jag på en konsert, som

9.Varje dag kommer mitt barnbarn, som

,måste prata med mig först.

15. Hunden, som

, började skälla.

16.Min lilla dotter, som

,tycker inte om glass.

17.Kan du, som

klättra in

och hämta bollen på grannens gård. 18.Alla bilar,

måste besiktigas innan april.

19.Vill prata med läraren, som

20.Malmö, som

, har 300 000 invånare.

21.Min väska, som

,är röd.

22.Varje dag, som

är en bra dag.

23.Jag ska lämna tillbaka mobilen, som

10.Vill du köpa byxorna, som 11.Mina föräldrar, som

14.Alla, som

bor i Hjärup.

12.Maten, som

hade blivit dålig.

13.Barnen, som

går i tredje klass.

24.Igår kom tjejen, som

. till vår klass.

25.Min lägenhet, som kostar 8 200 kronor i månaden.

G. Här är några andra vanliga ord, som kan komma på plats 1. Efter de orden

7. Olika ord på plats 1—fundamentet

måste alltså verbet komma. Det kan vara olika adverbial. Alla de här orden kommer oftast på lila plats, satsadverbial, men de kan också komma så som det står här, på plats 1, med ett verb efter. Ibland kan några av dem komma allra sist.

Här är olika saker som kan komma på plats 1:

A. Subjektet

B. Frågeord

C. Plats och tid

D. En bisats

subjekt

verb 1

sats-adverbial

frågeord

verb 1

subjekt

plats, tid

verb 1

subjekt

plats, tid

verb 1

subjekt

satsadverbial

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

verb 2 + partikel

extra

satsadverbial

verb 2 +partikel

extra

plats, tid

satsadverbial

verb 2 +partikel

extra

plats, tid

Tyvärr måste jag åka hem nu. Ledsen! Naturligtvis vill jag fika med dig i morgon. 100% säkert. Egentligen vill jag inte gå och handla nu, utan jag vill fika. Antagligen kommer hon inte. Klockan är ju redan sju. Jag tror inte... Givetvis får du sitta här. Varsågod! Så trevligt!! Äntligen är vi klara. Det tog lång tid! Förmodligen kan jag komma i morgon. Nästan 100 % säkert. Kanske kommer hon inte. Hon visste inte säkert. Hon trodde inte att... Först och främst måste vi prata om din hälsa. Det viktigaste är att…. Främst kommer ju din hälsa. Din hälsa är viktigast, på första plats. Först måste vi prata om din hälsa. Vi ska börja med att prata om… Helst ska du inte dricka läsk med socker i. Det är bäst om du inte… Mest måste vi träna på att skriva meningar. Vi måste mest träna på...

plats, tid

E. ”att-verb” som på s. 28. Att sjunga är mycket roligt.

OBS!

F. Ordet ”Det”

Egentligen kan de flesta ord komma på plats 1, men då kan det låta mer som gammalt skrivspråk. Stilen blir för formell. Det är bäst att du hela tiden använder de orden och fraserna som finns i ditt huvud, sådant som du hör runt dig just nu.

Vem har lagat stolen? Det har min bror gjort. Det var min bror, som lagade stolen. Titta här! Det riktiga subjektet är min bror. Han lagar stolen. Här kommer subjektet efter verbet. För att det inte ska blir en fråga (verb först) måste ett annat ord stå på plats 1. Ordet ”det”! Det heter ”en stol” och ”en bror”, men ordet på plats 1 är alltid ”det”, inte ”den”. ”Det” kallas ett opersonligt subjekt eller formellt subjekt

adverbial verb 1 s.18 hjälpverb

subjekt

satsverb 2 adverbial + partikel

extra

plats, tid

bindeord eller bisatsinledare

Avsluta fritt

Titta på förra sidan vid bokstav G. Skriv meningar där de orden kommer först. Samla alla klassens meningar och träna, så att ni förstår de här svåra orden. Du behöver inte skriva bindeord eller bisatsinledare, men det är bra om du skriver långa meningar och testar.

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 9. 9. 10. 12

9. Ja och nej-frågor med korta svar

Alla saker som finns i frågan blir ”det” på plats 1.

Frågor med hjälpverb först

Verbet är samma hjälpverb som finns först i frågan.

Det finns bara verb 1. Det är slut efter satsadverbialet.

Frågor med verb först kan besvaras med ja eller nej. Man kan svara på tre olika sätt: 1. Med hela meningen: Kan du komma i morgon? Ja, jag kan komma i morgon. Nej, jag kan inte komma i morgon.

Vill du äta lunch på McDonalds nu?

Det är alldeles rätt, men det är lite klumpigt. 2. Med bara ja eller nej: Kan du komma i morgon? Ja. Nej.

Kan du komma till mig i morgon?

Det är också helt rätt, men det låter lite oartigt. 3. Det bästa, med ”kortsvar”: Kan du komma i morgon? Ja, det kan jag. Nej, det kan jag inte.

Kunde du alla frågorna på provet?

Har du ätit färdigt nu?

Detta är det vanligaste sättet. Kommer du ihåg hjälpverben? De här tre verben ska du också komma ihåg. De anKan... Kunde... vänds också på det här sättet: Vill... Ville... Har... Hade... Brukar.. Brukade... Är... Var... Måste... Ska... Skulle...

Blir… Blev…

Bör... Borde…

Alla andra verb används på ett annat sätt, som vi tränar på nästa sida.

Behöver… Behövde...

verb 1

subjekt

Ja, det

vill

jag.

Nej, det

vill

jag

Ja, det

kan

jag.

Nej, det

kan

jag

Ja, det

kunde

jag.

Nej, det

kunde

jag

Ja, det

har

vi.

Nej, det

har

Ja, det

är

vi.

Nej. det

är

Ja, det

blev

vi.

Nej, det

blev

Ja, det

brukar

det.

Nej, det

brukar

det

Svar

Fråga med hjälpverb först

Är ni på semester här i Malmö?

Blev ni glada när jag kom?

Brukar det vara så här varmt?

plats, tid

Subjektet ”det” kommer på röd plats.

sats-adverbial

inte.

Två olika ”det” i samma mening.

Alla saker som finns i frågan blir ”det” på plats 1.

Ja och nej-frågor med korta svar Frågor med alla andra verb först På förra sidan frågade vi med ett hjälpverb först. Verben ”har”, ”är” och ”blir” kunde också komma först.

Fråga med hjälpverb först

Regnar det ute nu?

Åker du till Vadstena med buss i morgon?

Syr hon sina kläder själv?

Lekte ni mycket med era barn förr? Träna mycket i klassrummet. Fråga varandra olika saker och svara med ”kortsvar”, både ja och nej.

Kom det vatten in genom taket?

Träna ibland bara på frågor med hjälpverb först eller har, är och blir. Träna ibland på frågor med alla andra verb först, både presens och preteritum. När ni har tränat väldigt många gånger kan ni blanda frågor.

Kostade kaffet verkligen 45 kronor?

Sprang hunden ut framför bilen?

plats 1

Om subjektet är ”det”, blir det två ”det” i svaret.

verb 1

subjekt

Ja, det

gör

jag.

Nej, det

gör

jag

Ja, det

gör

det.

Nej, det

gör

det

Ja, det

gör

jag.

Nej, det

gör

jag

Ja, det

gör

hon.

Nej, det

gör

hon

Ja, det

gjorde

vi.

Nej. det

gjorde

Ja, det

gjorde

det.

Nej, det

gjorde

det

Ja, det

gjorde

det.

Nej det

gjorde

det

Ja, det

gjorde

den.

Nej, det

gjorde

den

Svar

Spelar du något instrument?

Nu ska vi göra frågor med ALLA andra verb först. De verben kommer inte i svaret. Alla de verben byts mot ”gör” eller ”gjorde”.

Verbet blir alltid ”gör” eller ”gjorde”.

sats-adverbial

inte.

Se skillnaden:

10. Partikelverb—verb med en betonad svans

Du måste hälsa på den kvinnan. Var artig!

Partikelverb kan vara kluriga. Den lilla svansen, partikeln, är alltid betonad och tung. Samma lilla ord kan vara en vanlig obetonad preposition i en annan mening. Därför är det mycket viktigt att ha koll på om det är en betonad partikel eller inte. Partikeln kommer alltid sist på verb 2-platsen, före alla gula—extra.

Betona ”hälsa”.

Du måste hälsa på mormor. Det var så länge sedan.

Alla de här partikelverben med ”gå” betyder olika. Så är det med alla partikelverb. De ändrar betydelsen på det ensamma verbet. De flesta partikelverben här förstår man lätt, men en del måste man lära sig.

Gå ut

gå på restaurang

Gå fram

För framtiden!

Gå in för

satsa på

Gå tillbaka

Ibland kan partikeln flyttas och sättas längst fram på verbet. gå in—ingå, gå upp—uppgå, söka efter—eftersöka. Då blir det ett mycket mer formellt språk, inte så vardagligt prat. Ibland ändras betydelsen när partikeln flyttas längst fram.

Gå upp

öka i vikt

Gå hit

Gå ner

minska i vikt

Gå dit

Gå på

starta

Gå om

Gå av

brytas

Gå efter

Gå bort

dö

Gå till

•

Vi ska söka efter sanningen.

•

Vi ska eftersöka sanningen.

Betona ”på”.

gå förbi eller göra igen hända, ske

Gå tillbaka

Gå iväg

Gå i bli van vid

Gå igenom

kolla noga

Gå ur

sluta

Gå emot

trotsa

Gå åt

ta slut

Gå med

bli medlem

Gå över

försvinna

Gå med på

acceptera, säga OK

subjekt

verb 1

satsadverbial

verb 2 +partikel

extra

plats, tid

Jag

brukar

alltid

hälsa på

släktingar

i juni.

Min äldste son

körde

—

bilen

i garaget.

Brudparet

åt

inte

—

upp

tårtan

på bröllopet.

har

nog

gått

---

nu.

Partikelverb, träna muntligt

OBS!

De vanligaste partiklarna i partikelverben är korta ord: in, ut, på, av, ner, upp.

På YouTube finns många filmer om ”partikelverb”.

Vi torkar upp på golvet. Vi torkar av bordet,

Du kan också googla ”partikelverb” och klicka på ”Appendix: Partikelverb/Svenska”. Det är en ordbok som heter Wiktionary. Där finns det väldigt många partikelverb. Du ska inte lära alla, men det kan vara roligt att läsa och kolla lite. Tänk på att partikeln ändrar betydelse på partikelverben.

Vi sätter in glaset i skåpet. Vi sätter upp tavlan på väggen. Vi sätter ner väskan på golvet.

Det kan vara andra ord också: Vi kommer hem tidigt. Vi åker bort på semestern. Vi kommer tillbaka sedan.

Varför ska vi träna partikelverb muntligt? 1.

Man måste få in det i öronen för att känna sig säker. Partikelverb kan kännas ganska svårt, och då är öronen den bästa starten.

När du tränar muntligt i grupp, hinner du få många fler exempel, än om du ska skriva ner allt.

Det bästa är att kombinera; börja med det muntliga och fortsätt sedan med skriftliga övningar.

Välj ett partikelverb. Träna muntligt i klassrummet att göra meningar med det verbet. Träna också med satsadverbial . Välj exempelvis ”inte”. •

Gör en mening i presens. Ex. Vi skriver inte upp alla orden.

OBS!

•

Ändra samma mening till preteritum. Ex. Vi skrev inte upp alla orden.

•

Till prefekt—har + supinum. Ex. Vi har inte skrivit upp alla orden.

•

Ändra samma mening till futurum. Ex. Vi ska inte skriva upp alla orden.

•

Sluta med att säga meningen i imperativ. Ex. Skriv inte upp alla orden!

•

Välj ett nytt verb och gör samma sak igen.

Ofta finns det släktord till partikelverben. Det är adjektiv och substantiv. Där kommer partikeln först. Ibland ändrar betydelsen lite. Se mer på sidan 49.

OBS!

(Verb) Sätta in pengar

(Substantiv) en insättning

Kom ihåg att partikeln alltid ska vara betonad, tung.

(Adjektiv) insatt– insatta

13. Adverb—verbens adjektiv När du ska berätta hur en sak eller en person är, använder du adjektiv. Bilen är gul. De är snälla. Det var en trevlig pojke. Kan du ta lite kallt vatten till mig? Så fint bord du har köpt! Så fina dina barn är.

Du böjer, ändrar adjektiven efter substantiven, om det är ”enord”, ”ett-ord” eller plural.

Gör bra avslutningar på meningarna. Väl ett bra verb och beskriv verbet med ett adverb. (Välj inte är eller har.) 1.Den vita bilen

tutar högt.

2.Alla i klassen 3.Hela veckan 4.Den svarta hunden

När du ska berätta hur ett verb är, använder du adverb. Det är ofta samma ord, men nu behöver du inte böja och ändra. Adverb har ofta ett –t sist. Bilen kör fort. (Tänk: Hur kör den?) De pratar lugnt. (Tänk: Hur pratar de?) Pojkarna går fort. (Tänk: Hur går de?) Vattnet porlar härligt. (Tänk: Hur porlar det?) Vinden blåser hårt. (Tänk: Hur blåser vinden?) Kvinnan gick sakta och såg sig noga för. (Tänk: Hur gick hon och på vilket sätt såg hon.)

5.Stormen

Adverben kan också berätta om ett adjektiv. Bilen var väldigt gul. De var otroligt snälla. Det var en mycket trevlig pojke.

12.Hennes man

6.Tiden 7.Den goda maten 8.TV-spelen 9.Alla cyklarna 10.De nya skorna 11.Mitt fräscha schampo

13.Barnet 14.Katterna

De flesta adverb kommer här., på gul plats.

subjekt

verb 1

satsadverbial

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

17. Bildspråk, metaforer

*Det var i grevens tid—Det var sent, men vi hann!

För framtiden

*Det är bara förnamnet.—Det verkar dåligt men vänta tills jag berättar Alla länder har sitt bildspråk. En del bilder är samma i flera länder, men en del är olika. Här kommer några bilder, metaforer, som är vanliga i Sverige. De här sidorna är som en uppslagsbok. Du ska inte lära alla.

mer. Då förstår du att det är mycket värre och hemskare än du först trodde. *Det är åt skogen—Något är alldeles fel. *Det är en het potatis—Det finns ett problem som ingen vill ta tag i

*Ana ugglor i mossen—förstå att något dåligt ska hända

och försöka lösa.

*Ana att en hund ligger begraven—förstå att något dåligt

*Det är ingen ko på isen (så länge bakbenen ör kvar på land) - Det är

redan har hänt

ingen fara än, vi hinner.

*Att tappa ansiktet—göra något fel och skämmas

*Det är insidan som räknas—Det är viktigt att ha ett gott hjärta, att

*Bakom lyckta dörrar—bakom stängda dörrar, ingen annan går veta

vara snäll.

något

*Det är tanken som räknas—Jag skulle göra en sak eller köpa något,

*Bakom lås och bom—i fängelse

men jag hann inte. Det var bra ändå att jag tänkte vara snäll.

*Bena ut något—förklara något svårt, ordna upp ett krångligt problem

*Det är jämnt skägg—De är lika duktiga.

*Blanda ihop äpplen och päron eller jämföra äpplen och päron—prata

*Dra åt samma håll. (som parhästar som dra en vagn) - samarbeta bra.

om två helt olika saker, blanda ihop två problem

*Dra det tyngsta lasset—vara den som gör det svåraste arbetet

*Bli tagen på sängen—bli överraskad, inte vara förberedd

*En ful fisk—en dålig människa

*Bita i det sura äpplet—jobbigt att sätta igång något, men det måste

*En jättebra fråga—Bra fråga, men jag vet inte något bra svar på den

göras

frågan.

*Brinner för något—ivrig, vill något jättegärna

*Eld och lågor—ivrig, vill något jättegärna

*Den dagen den sorgen—Vi pratar om det dåliga och om problemen

*Elefanten i rummet—ett problem som alla känner

senare, inte nu.

till, men som ingen vågar börja prata om

*Det går som en dans—Det fungerar jättebra!

*En vacker dag—Det kommer att hända någon gång,

*Det går som tåget—Det går bra, allt fungerar.

men det dröjer nog.

*Det går åt som smör i solen—Många människor köper något, det tar

*En klapp på axeln—uppmuntran

snart slut.

*En ond cirkel—det händer en dålig sak som gör att det händer en

*Det var droppen som fick bägaren att rinna över—Nu blev det för

annan dålig sak, som gör att det händer en annan dålig sak som...

mycket! Tålamodet är slut!

18. Träna uttryck med två adjektiv eller två substantiv Svenska språket älskar att säga två saker tillsammans. Här kan du träna på olika ord som kommer tillsammans.

*Lag och ordning

För framtiden

*Lappa och laga *Liten och svag

Man kan svara med dubbla ord på något. Men då betyder det motsatsen. Det visar att man tror att det är fel, att det inte är sant eller att det är överdrivet.

*Liten och fin *Ljust och fint

*Bak och fram (fel håll, ex. kläder)

*Lugn och ro

*Billig och bra

*Närsomhelst och varsomhelst

*Buller och bång (mycket ljud)

*Nöd och näppe (knappt)

*Fram och tillbaka

*Packat och klart

*Frid och fröjd (alla är glada)

*Rätt och slätt (bara)

*Från när och fjärran (från hela världen)

*Slit och släng. (slösa och köpa för mycket)

*Från det ena till det andra (Nu byter vi

*Snabbt och lätt

samtalsämne)

*Stor och mäktig

*Först och främst (det viktigaste)

*Störst och bäst

*Go och rar

*Sött och gott

*Hastigt och lustigt (snabbt utan att tänka innan)

*Trist och tråkig

*Hit och dit (på alla håll)

*Tung och klumpig

*Här och där (överallt)

*Ut och in (med insidan utåt, ex. en tröja)

*I ur och skur (i alla väder)

*Upp och ner (med nederkanten uppåt)

*I tid och otid (någon kommer för ofta)

*Utan och innan (kunna något utantill, utan att se)

*I vått och torrt (i både glädje och problem)

*Varm och skön

*I med- och motgång ( både glädje och problem)

*Vått och fuktigt

*I glädje och sorg

*Äta och dricka

-Oh så mycket pengar! -Mycket och mycket. (=ganska lite) -Du ser pigg ut. -Pigg och pigg (= ganska trött) -Har du sovit gott? -Gott och gott. (=ganska dåligt) -Ska du springa till affären? -Springa och springa. (=Jag ska nog gå.)