Se meningen, Elevbok 3 by Meningsfullt förlag

Innehåll Inledning 1. Studieteknik 2. Repetera satsdelarnas färger 3. Repetera hjälpverb 4. Repetera har + supinum 5. Repetera omvänd ordföljd 6. Plats och tid först och sist 7. Repetera frågor och uppmaningar 8. Satsdelsormarna 9. Skillnaden mellan ordklasser och satsdelar 10. Svårare frågeord 11. Bindeord 1, färgtext 12. Bindeord 2, Skillnaden på ”och” och ”men” 13. Bindeord 3, Skillnaden på ”för” och ”så” 14. Bindeord 4, Fler bindeord: ”eller”, ”utan”, ”fast” 15. Fler satsadverbial 16. Bisatser 1, grund 17. Bisatser 2, bisats först i meningen 18. Allt hänger ihop, färgtext 19. Bra att ha! Ord som det ofta blir fel på 20. Bra att ha! Repetera mängdord och jämförelseord Om Hyllie Park folkhögskola Anteckningar Din grammatik, Verb Din grammatik, Substantiv

5 6 7 8 10 12 14 17 20 21 22 24 25 27 30 34 36 41 44 45 46 48 49 50 55

Din grammatik, Adjektiv

5. Skillnaden mellan satsdelar och ordklasser— Vad är substantiv och vad är subjekt?

Ordklasser

Här i byrån ligger alla ord som finns i svenska språket. Här ligger de i olika klasser, ordklasser. I lådan med bindeord finns inte så många, men i lådan adverb finns enormt många och olika ord. Här ligger orden ett och ett, utan att höra ihop i meningar.

När orden ska arbeta, få en funktion i en mening, betyda något tillsammans, då tar vi ut dem ur lådorna och sätter dem på en plats i meningen. Då kalls det satslära. Sats betyder samma som en mening. Satsdelskortens färger visar platsen och på satsdelsormarna på s.45 kan man också se satsdelarna. Du vet att substantiv kan komma på röd plats—subjekt, eller på gul plats—objekt– extra, eller på blå plats—plats,tid. De andra ordklasserna kan också arbeta på olika platser i meningen. Innan sa man inte ”verb”, när verbet jobbade i meningen. Man sa ”predikat”, men nu säger man ”verb” både som ordklass och som satsdel. Verbet kan också arbeta på röd och gul plats, inte bara på verb-plats. Det jobbar vi med i Elevbok 4.

subjekt

verb 1 hjälpverb

verb 1

verb 1 hjälpverb

subjekt

Satsdelar plats, tid

När du tränar svenska måste du ibland träna på orden i en speciell låda, för att veta hur de fungerar, ex substantiv plural, bestämd form. Sedan tränar vi på hur de orden fungerar i meningen. Språket är alltså en blandning av att säga rätt på de enskilda orden och att ge dem rätt arbetsplats i meningen.

subjekt

satsadverbial

verb 2 + partikel

extra

bisatsinledare

plats, tid

subjekt

bindeord

satsadverbial

plats, tid

verb 2 + partikel

verb 1

extra

verb 2 + partikel

subjekt

satsadverbial

plats, tid

extra

verb 2 + partikel

plats, tid

extra

7. Repetera: Meningar med plats eller tid först—omvänd ordföljd Jämför! I meningarna där uppe kommer plats och tid sist. I meningarna där nere kommer plats och tid först. Då måste verb och subjekt byta plats, eftersom verbet MÅSTE komma på plats 2.

Alltid när något annat än subjektet kommer på plats 1, måste verb och subjekt byta plats. Det kommer du att märka mycket av längre fram i Se meningen.

subjekt

verb 1

Min faster

Vanliga ord som visar tid är: nu, då, sedan, (sen), innan. Nu ska vi…. Då sa jag… Sedan reste vi… Innan trodde jag…

Vanliga ord som visar plats är: här, där, hit, dit, hem, hemma

sats-adverbial

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

vill

ofta

storstäda

sin lägenhet

på sommaren.

Hela klassen

ska

—

åka

buss

nästa vecka.

vill

inte

träna

mer

idag.

måste

nog

prata

med er lärare

nu.

plats, tid

hjälpverb

OBS!

verb 1

hjälpverb

subjekt

satsadverbial

verb 2 + partikel

extra

På sommaren

vill

min faster

ofta

storstäda

sin lägenhet.

Nästa vecka

ska

hela klassen

—

åka

buss.

Idag

vill

inte

träna

mer.

måste

nog

prata

med er lärare.

plats, tid

verb 1 hjälpverb

subjekt

satsadverbial

verb 2 + partikel

extra

Skriv meningar med tid eller plats först. Använd gärna ”nu, sedan, då, innan, här, där, hemma”. OBS—Verbet kommer före subjektet.

2. 3. 4.

5. 6. 7. 8. 9. 10. 6

frågeord

9. Svårare frågeord

B. Vilken, vilket och vilka brukar ofta vara tillsammans med fler ord.

De vanliga frågeorden finns i bok 1. Här är orden i meningarna i samma färg som satsdelarna.

Du måste också tänka på om det är en-ord, ett-ord eller plural (många) som står tillsammans med frågeordet. En-ord:

A. Frågeordet ”Hur” har ofta fler ord efter sig. De står

Vilken dag kommer du? Vilken kvinna pratade du med i affären?

tillsammans på plats 1. Sedan kommer verbet på plats 2.

Vilken man jobbar du tillsammans med?

•

Hur många barn har du?

•

Hur länge har du bott i Sverige?

•

Hur ofta reser du hem till din far?

•

Hur mycket pengar har du sparat?

•

Hur många dagar är vi lediga?

•

Hur sjuk är din dotter?

•

Hur bra kan du räkna?

•

Hur gammal är din son nu?

Ett-ord:

I vilket hus bor du? Vilket år kom du till Sverige?

Träna mycket på att ställa frågor till varandra.

Vilket land kommer du ifrån? Plural:

Vilka kompisar gillar du bäst? I vilka städer har du bott? Vilka kläder måste vi tvätta idag?

C. Ibland är frågeordet både subjekt och frågeord. Då finns inget annat subjekt. Ser du att frågeordet är både grått och rött? Vem kommer i morgon?

Vilka människor kommer i morgon?

Vem ska gå och handla?

Vilken tjej heter Lena?

OBS! Det viktiga är alltid att läsa och upprepa många gånger. Öronen är viktigast. Skriv av meningar och läs dem högt många gånger, så att de fastnar i huvudet, ögonen och öronen.

Hur många elever går i din klass? Vilket djur är störst i världen?

Samla alla klassens meningar för att träna på många likadana meningar.

frågeord

verb 1, hjälpverb

subjekt

sats-

endast partikel eller

verb 2 + partikel extra

plats, tid

Skriv frågor med frågeord som består av flera ord.

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 8

Bindeord 2

11. Skillnaden på ”och” och ”men”

Det finns två grupper av ord som binder ihop satser och meningar. Den ena gruppen kallas konjunktioner, men här i ´Se meningen kallas de bara för ”bindeord”. Den andra gruppen kallas för bisatsinledare och den gruppen tränar vi på lite senare. De finns på sidan 47 och framåt.

Först tränar vi på ”och” och ”men”. Bindeordet ”och” visar på två saker som är likvärda. ”Men” visar på två saker som är olika, en positiv sak och en negativ sak, en bra sak och en dålig sak. Jämför: 1. Det var en härlig vinterdag, och det snöade. (Den som skriver tycker om vinterdagen och gillar också snö.)

Alla ord som binder ihop satser och meningar är lika viktiga. Vi kan inte tala och skriva bra, om vi inte använder dem. De orden visar hur meningarna hänger ihop. De visar också vad den som skriver tycker om olika saker.

2. Det var en härlig vinterdag, men det snöade. (Den som skriver tycker om vinterdagen, men gillar inte att det snöar.) Träna mer! Ordet ”alltid” kommer först som satsadverbial och sedan som en tid. Ordet byter arbete, byter funktion.

satsadverbial

verb 2 +

Min hund vill

alltid

Alla bilar

subjekt

verb 1

luktar

extra

plats, tid

följa med

mig

till skogen,

---

—

avgaser

—

partikel

subjekt

verb 1

satsadverbial

verb 2 +

Erik

vill

inte

Ingen

får

Jag

kan

subjekt

verb 1

satsadverbial

verb 2 +

men

det

går

inte

och

det

är

inte

ord

plats, tid

—

alltid.

---

bra för naturen.

—

verb 1

subjekt

satsadverbial

verb 2 +

men

snart

kan

han

nog

hjälpa till.

—

i morgon,

men

på lördag

bjuder

jag

---

—

på tårta.

idag,

och

sedan

kan

väl

laga middag

tillsammans.

plats, tid

laga

mat

nu,

---

fira

mig

nog

handla

mat

binde-

extra

partikel

plats, tid

extra

partikel

binde-

ord

partikel

extra

OBS! ”Och” kan också användas när man räknar upp olika saker. ”Jag ska köpa mjölk och bröd.” Det kan du redan.

subjekt verb 1

satsverb 2 extra adverbial +partikel

plats , tid

bindeord

Avsluta fritt

Skriv meningar med olika bindeord. Använd ”och” och ”men”. Du kan skriva i presens eller preteritum (bara verb 1) eller använda olika hjälpverb (både verb 1 och verb 2). Det är bara verb 2 som kan vara infinitiv med ett –a sist.

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 10

Bindeord 3

12. Skillnaden på ”för” och ”så”

Vilka ord betyder detsamma på ditt språk?

Bindeordet ”för” är ett väldigt bra ord. Det svarar på frågan ”varför”, och det är ett lätt att använda på rätt sätt. Om du säger ”för att” eller ”därför att” blir det bisats och då blir det svårt att göra rätt.

För Så Men

subjekt

verb 1

satsadverbial

verb 2 +

Jag

blev

—

Det

började

Min fru

Läs mer om verb med att (att regna, att gå) på sidan 76.

subjekt

verb 1

satsadverbial

verb 2 +

för

det

började

—

Innan,

så

jag

blev

—

bröd

—

för

hon

tåler

inte

—

gluten

—

så

hon

kan

inte

—

tåg

till Rom

för

flyget

hade

—

slutat

att gå

—

så

min familj

åkte

extra

plats, tid

—

alldeles blöt

innan,

---

—

att regna

kan

inte

äta

Min fru

tål

inte

Min familj

åkte

Flyget

hade

partikel

binde-

Träna mer!

Och

Bindeordet ”så” hör ihop med ”för”. De är som två tvillingar som berättar samma sak, men från två olika håll. Den ena berättar att något hände och varför det hända, vad som var orsaken till det. Den andra berättar om orsaken först och sedan vad som hände.

ord

—

extra

plats, tid

—

att regna.

—

---

alldeles blöt.

—

gluten.

—

äta

bröd.

—

slutat

att gå.

—

tåg

till Rom.

partikel

OBS! Detta måste man träna muntligt på, många, många gånger. Igen och Igen och igen.

Skillnaden på ”för” och ”så” Här kan du läsa fler meningar med bindeorden ”för” och ”så”. Det är viktigt att du förstår exakt hur du använder dem. Det är elever som har skrivit alla meningarna.

för = svar på ”varför”, orsaken kommer sist

så = orsaken kommer först, sedan vad som händer

Jag reste till min son i Stockholm, för jag saknade verkligen honom.

Jag saknade verkligen min son, så jag reste till honom i Malmö.

Han klarade alltid lektionerna bra, för han pluggade hemma.

Han pluggade alltid hemma, så han klarade lektionerna bra.

Jag fick ju en bra kropp, för jag cyklade alltid till skolan.

Jag cyklade alltid till skolan, så jag fick ju en bra kropp.

Du gav en penna till mig, för jag glömde min penna i klassrummet.

Jag glömde pennan i klassrummet, så du gav en penna till mig.

Jag äter inte fisk, för jag tycker inte om det.

Jag tycker inte om fisk, så jag äter inte det.

Jag gör inte mina läxor, för jag är trött.

Jag är trött, så jag gör inte mina läxor.

Jag sprutar vatten på mina blommor, för de är vissna.

Mina blommor är vissnade, så jag sprutar vatten på dem.

Jag mår alltid bra, för jag äter alltid frukt hemma.

Jag äter alltid frukt hemma, så jag mår alltid bra.

Hon sover nog inte i natt, för hon har faktiskt fest.

Hon har faktiskt fest, så hon sover nog inte i natt.

Vi träffas nog inte i morgon, för jag har en tid hos läkare då.

Jag har en tid hos läkare i morgon, så vi träffas nog inte då.

Jag kom inte till skolan igår, för mitt barn var sjukt då.

Mitt barn var faktiskt sjukt igår, så jag kom inte till skolan då.

De har fina kläder på sig, för de ska gå på fest.

De ska gå på fest, så de har fina kläder på sig.

Min mamma måste träffa en läkare snarast, för hon mår inte bra.

Min mamma mår inte bra, så hon måste träffa en läkare snarast.

Jag går inte på festen, för min mormor väntar på mig i morgon.

Min mormor väntar på mig i morgon, så jag går inte på festen.

Jag äter inte Pers mat, för han använder inte salt i maten.

Per använder inte salt på maten, så jag äter inte hans mat.

Vi kastar bordet i skolan idag, för det är trasigt.

Bordet i skolan är trasigt, så vi kastar det idag.

Bisatser 1, grund 14. Bisatsinledare 1: En vanlig bisats En bisats är en bit av en mening som börjar med en bisatsinledare. Den biten kan inte stå för sig själv i skriftspråk. Du kan inte tala och skriva svenska utan att använda bisatser. De visar vad du tycker om olika saker och hur olika saker hänger ihop. Det finns väldigt många bisatsinledare. Här ser du de vanligaste. Du får träna mer i Elevbok 4.

OBS!

verb 1

satsadverbial

verb 2 +

Jag

vill

inte

ska

Ungdomarna

När man talar använder man ofta meningar som inte stämmer helt med alla regler för meningsbyggnad. Men när man skriver måste man ha koll.

OBS!

Kom ihåg att dina öron är din bästa lärare, men när det gäller bisatser (precis som omvänd ordföljd) finns det många som gör fel. Det gäller att lyssna mycket på helsvenska samtal, radio– och TV-program.

subjekt

OBS!

I en bisats MÅSTE satsadverbialet komma före verbet. Det är just det som är skillnaden mellan huvudsats och bisats. BIFF-regeln = Bisats Före Första = Alltså ”inte” kommer före första verbet.

bisats-

subjekt

satsadverbial

verb 1

därför att

jag

redan

har

att skynda oss nu

så att

inte

—

hem

senare

eftersom

alltid

—

att

alla

inte

äta

—

trots att

hon

extra

plats, tid

äta

mat

väl

försöka

kommer

—

Vi i klassen

tycker

Min mormor

vill

partikel

inledare

verb 2 +

extra

plats, tid

ätit.

—

blir

—

försenade. —

vill

gå

—

verkligen ska

göra

sitt bästa.

—

för lite.

väger

partikel

till caféet först.

—

Bisatser 1, grund

Här ser du bisatsinledarna som är vanligast i svenskan. Vad heter de på ditt språk? Bisatsinledare

Svarar på varför

Visar något med tiden

Visar motsatser eller problem

På ditt språk

Här får du många exempel på meningar med bisatser. Det är elever på sfi som har skrivit alla meningarna.

eftersom, därför att, för att: svarar på varför

eftersom

Jag är glad, eftersom mitt barn tar studenten på fredag.

därför att

Vi äter picknick-lunch utomhus, eftersom solen skiner.

för att

Jag vill studera nu, eftersom jag inte studerade i mitt hemland.

innan

Jag går till apoteket, eftersom jag behöver köpa medicin.

medan

Min bil är trasig, därför att den är väldigt gammal. *

när

Jag kommer till skolan, därför att jag vill lära mig svenska. *

tills

Jag somnar i skolan, för att jag inte sover på natten. Jag dricker kaffe, för att jag inte ska somna i skolan.

trots att

fastän (fast)

innan, medan, när, tills: visar något med tiden Hon pratade i telefon, medan vi andra studerade svenska.

även om Andra bisatsinledare

Jag lagar mat, medan min fru hämtar barnen.

Jag lyssnar på musik, medan jag lagar mat.

att

Visar på en plats

Jag kunde bara lite svenska, innan jag började studera.

så att

Jag städar lägenheten, innan mina gäster kommer.

där

Jag äter mat hemma, när jag blir hungrig. Jag blir rädd, när det åskar.

Berättar mer om ordet före

som

Jag känner mig glad, när det är sommar och fint väder. Se mer i Elevbok 4

Jag bodde i Afghanistan, när jag var liten.

vilket Alla frågeorden

Ser du att satsadverbialet kommer före första verbet i bisatsen.

Jag måste vänta att äta, tills mina barn kommer hem.

Nu kommer ett subjekt efter. När de är frågeord kommer ett verb efter. Se mer i Elevbok 4

Om du vill veta varför det är en * efter några meningar, kan du titta på sidan 42.

Vi promenerar fort, tills vi blir trötta.

Bisatser 2

Plats 2

15. Bisats först i meningen, på plats 1

verb

Plats 1 bisatssubjekt

sats-adverbial

verb 1

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

verb 1

subjekt

satsadverbial

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

min cykel

inte

har

fungerat

bra

i år,

har

jag

alltid

åkt

buss

hem.

inledare

Eftersom

Bisatsen tar slut vid det svarta tjocka strecket. Sedan kommer plats 2. På plats 2 måste alltid verbet komma. plats, tid

verb 1

subjekt

sats-adverbial

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

Här kan du tydligt se att bisatsen kommer på plats 1. Sedan måste verb 1 i huvudsatsen komma. Många gör fel på detta och sätter subjektet före verbet. Men precis som det är omvänd ordföljd efter plats och tid, ska det vara omvänd ordföljd efter bisats.

OBS! Det finns fler ord som inte är plats eller tid, som kan komma på plats 1. Träna det i Elevbok 4.

På nästa sida ska du skriva meningar med bisatsen först. Titta på sidan 51 och 52. De meningarna ska du vända på, så att bisatsinledaren kommer först. Kom ihåg att byta plats på subjekt och verb efter bisatsen. Verbet måste komma direkt efter bisatsen. OBS Titta vilka meningar som har en stjärna (asterisk) efter sig. De meningarna kan du inte vända på, eftersom de bisatsinledarna inte kan komma först i en mening. Meningarna med ”att” blir ganska svåra att vända på, men de blir korrekta.

bisatsinledare

subjekt

satsadverbial

verb 1

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

verb 1

subjekt

satsadverbial

verb 2

extra

plats, tid

Titta på sidan 37 och 38. Skriv av de meningarna, men vänd på dem, så att bisatsinledaren kommer först. Byt plats på subjekt och verb efter bisatsen. Skriv inte de meningarna som har en stjärna * efter sig. Jämför hela tiden med färgerna och kolla vilka färger som finns med i de olika meningarna.

Eftersom mitt barn tar studenten på fredag, är jag glad.

2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 16

16. Sex olika meningssorter, sex olika satsdelsormar Här ser du satsdelsormarna tillsammans.

Nummer 1-5 är huvudsatser. De kan stå själv eller bindas ihop med bindeord.

Varje gång det kommer en Vanlig huvudsats punkt eller ett bindeord eller bisatsinledare, börjar en ny satsdelsorm. Huvudsats med plats eller tid först, omvänd ordföljd, verbet kommer före subjektet Så byggs språket upp av många satsdelsormar efter varandra. Fråga med frågeord först

3. Fråga med verb först När du kan språket bättre, märker du att man kan flytta en del ord och satsdelar, men grunden är det här. Om du kan detta, så kan du klara väldigt mycket!

4. Uppmaning

5. Bisats. Den kan inte stå själv. Den kan bara komma tillsammans med en huvudsats eller inne i en huvudsats.

OBS! Vi jobbar mer med bisatser på sidan 57.

6. 17

sats-

Träna mycket på att säga meningar med satsadverbial.

18. Fler satsadverbial

adverbial

Hon vill inte äta.

Nu ska du få träna på fler satsadverbial. De kommer på lila plats i meningen.

Hon vill alltid äta. Hon vill aldrig äta. Hon vill ofta äta. (Många gånger)

OBS!

Hon vill sällan äta. (Bara någon gång, kanske en gång i månaden)

De här orden blir mycket viktiga att hålla ordning på. När det kommer bisatsinledare måste alla satsadverbial flyttas och komma före alla verb. Se sidan 37. Träna dina öron att känna igen det rätta.

Hon vill också äta. (Inta bara hennes syster, hon också.) Hon vill kanske äta. (Vi vet inte riktigt.) Hon vill tyvärr äta. (Jag tycker det är tråkigt att hon äter just nu.) Hon vill nog äta. (Jag tror att hon vill, men jag vet inte.)

Hur säger man de olika satsadverbialen på ditt språk?

Hon vill fortfarande äta. (Hon vill inte sluta, bara hålla på hela tiden.)

Inte

väl

Hon vill naturligtvis äta. (Alla förstår att hon vill äta.)

alltid

aldrig

förstås

Hon vill väl äta. vill äta?)

ofta

redan

sällan

säkert

också

visst

kanske tyvärr nog fortfarande naturligtvis

Träna mer! En del satsadverbial kan också fungera som tid och just då kommer de på blå plats. Några kan också fungera som andra adverbial och då kommer de på gul plats. Men oftast kommer de på lila plats.

(Jag tror att hon vill, så jag frågar dig också. Tror du att hon

Hon vill ju äta. (Det förstår man, så klart.) Hon vill förstås äta. (Det förstår jag. Hon har inte ätit på åtta timmar. ) Hon vill redan äta. (Klockan är bara tio. Vi ska äta klockan tolv, men hon vill äta nu, före tiden.) Hon vill säkert äta. (Jag tror, jag vet nästan 100%, att hon vill äta.) Hon vill visst äta. (Oj då, det förstod jag inte, men nu fattar jag.) Hon vill visst äta. Hon vill faktiskt äta.

(Jodå, titta själv, om du inte tror mig. Hon vill äta.) (Ingen diskussion, så här är det, punkt, slut)

Åka – gå Man går med sina ben och fötter. Men också: Jag ska gå på bio. Jag ska gå på konsert. Jag ska gå på fotboll. (se en match). Jag ska gå och träna, gå på gym, gå på Friskis & Svettis.

21. Bra att ha! Några ord som det lätt blir fel på Somna – sova

Dö – döda

Jag somnade klockan tio. Barnen somnade tidigt. (Just när man stänger ögonen och försvinner bort.) Jag sov hela natten. Barnen sov till klockan 7. (När man inte är vaken) Barnen vaknade klockan 7. De slutade att sova då.

Han vaknade klockan 7. Han slutade att sova. Jag väckte barnen klockan 7. Subjekt och objekt (röd och gul) är inte samma. Någon väcker någon annan.

Träffa med

Aldrig träffa med! Jag träffade henne. Jag mötte henne.

Lämna

Du har något (barn, sak, papper, kaffekopp) hos dig och går/åker till en annan plats och går därifrån utan den saken (barnet). Jag ska lämna barnen på förskolan. Jag lämnar kaffekoppen på bordet.

Hämta

Leka—spela

Lund varje dag. Jag åker buss till jobbet.

Att dö – dog – har dött. Hon dog när han var 78 år gammal.

Att döda – dödade – har dödat. Jag dödade en mygga, som stack mig. Subjekt och objekt (röd och gul) är inte samma. Någon dödar någon/något annat. Han är död. De är döda. Adjektiv – död. Vakna – väcka

Man åker till olika platser. Jag åkte till Grekland i fjol. Jag åker till

Du har inte något hos dig, men går till en annan plats och hämtar något (barn, sak, papper, kaffekopp). Tillsammans går ni därifrån. Jag hämtar barnen på förskolan. Jag ska hämta en kopp så att du kan dricka vatten.

Något ÄR

Något ÄNDRAS

Något/Någon är (på en plats)

Något/någon flyttar sig/ändras

Jag är hemma.

Jag ska gå hem.

Jag sitter på stolen.

Jag sätter väskan här.

Jag ligger på sängen.

Jag lägger böckerna här.

Har du varit där?

Jag ska åka dit på fredag.

Här är min lägenhet.

När flyttade du hit?

Jag var glad. Jag är glad.

Jag blev ledsen. Jag blir glad.

tror/tycker/tänker

tror

(vet i mitt hjärta) Jag tror dig. Du talar sanning. Jag tror på Gud.

tror

(vet inte) Jag tror att jag kan på lördag, men jag måste fråga först.

tänker

(ska) Jag tänker åka till Hjärup i eftermiddag.

tänker

(tänker på) Jag tänker mycket på min mamma.

tänker

(tänker att) +bisats. Jag tänker att jag ska gå hem.

Barnen leker med sina leksaker. Vi leker en lek (inte tävling). tycker Vi spelar fotboll, basket (sport). Vi spelar ett spel, slår en tärning och delar ut kort. Jag spelar gitarr. Vi spelar teater. tycker tycker

(tycker om att +verb) En åsikt. Jag tycker om att prata. (tycker om) En åsikt. Jag tycker om pizza. (tycker att) + bisats. En åsikt. Jag tycker (att) vi ska ta rast nu. ©2017 Meningsfullt förlag—Kopiering förbjuden

Bindeord 5

22. ”Dubbelverb”— för ett snabbare språk

Titta på de här meningarna. Du känner säkert igen att man pratar så. Svenska språket älskar att sätta samman två olika ord med ”och” mellan. Det kan vara två substantiv, två adjektiv eller två verb. Nu ska vi titta på verben. De andra får du träna på i Elevbok 4.

Några ”dubbelverb” med ”stå”:

När man skriver ”dubbelverb” finns det egentligen en hel huvudsats, men man tar bort subjekt och hjälpverb, så som det visas på nästa sida. Det är vanligt att skriva ett verb som visar rörelse först och sedan ett annat verb. Om du ska ha ett satsadverbial, ex inte, aldrig, alltid, kommer det efter det första verbet, alltså efter det första riktiga verbet (som kanske är ett hjälpverbet). Så här det ut med dubbelverbet ”gå och lägga sig”:

Stå och vänta.

Stå och tänka.

Stå och titta.

Stå och hänga.

Några ”dubbelverb” med ”sitta”: Träna mycket muntligt i klassrummet på att göra meningar med de här verben. Gör på samma sätt som med ”gå och lägga sig”.

Jag går och lägger mig. Jag går inte och lägger mig. Jag gick och la mig. Jag gick inte och la mig. Jag ska gå och lägga mig. Jag ska inte gå och lägga mig.

Sitta och se sur ut.

Sitta och titta.

Sitta och sura.

Sitta och glo.

Sitta och vänta.

Sitta och prata.

Sitta och tänka.

Sitta och planera.

Några ”dubbelverb” med ”träffas”: Träffas och umgås.

Träffas och fika.

Träffas och äta.

Träffas och prata.

OBS!

Här finns fler ”dubbelverb” med rörelseverbet ”gå”:

När du använder ”dubbelverb” känns det ofta lite trevligare och mjukare.

Gå och köpa något.

Gå ut och äta.

Några ”rörelseverb” med ”ligga”:

Gå och fråga någon.

Gå ut och leka.

Ligger och sover.

Gå och göra något.

Gå och fixa något.

Ligger och väntar. (ex. ett paket på posten)

Svenskan får också en bättre melodi med två gungande verb.

Ligger och tänker.

Gå och prata med någon.