Rökstenen varnar för klimatkatastrof

Ny tvärvetenskaplig teori: Rökstenen varnar för klimatkatastrof

Berättar de 760 runorna på Rökstenen från 800-talet om hövdingar och krig? Eller varnar de för en klimat-katastrof?

Rökstenen, i Rök i Östergötland, är den mest mytomspunna runstenen i vårt land och kanske i världen. Den restes under 800-talet av en man som hette Varin, för att hedra sin döde sons minne. Stenen står invid Röks kyrka nära sin ursprungliga plats. Där gäckar den fortfarande forskarna med sin komplicerade väv av berättelser. Att det runalfabet som har använts enbart omfattade sexton tecken, gör texten svårtydd. Stenen av monumental dimension är översållad med runor och lönnrunor*. På framsidan finns omkring 280 stycken och på baksidan runt 450. Även smalsidorna bär text, liksom toppytan, men runristaren har disponerat sin text så snillrikt att alla runorna kan läsas av den som står på marken. Det har sagts att Rökstenen är vår första svenska dikt och den måste redan då den restes ha betraktats som ett litterärt och konstnärligt mästerverk. Den dekorativa texten har utförts av en runristare med en utpräglad känsla för form och ornamentik. Han ter sig också som en mycket skriftkunnig skald med stor kunskap om tidens mytiska berättelser och föreställningsvärldar. Numera är forskarna nästan överens om hur Rökstenens runor ska läsas men inte hur de ska tolkas. Är det, som man tidigare har ansett, inslag av sägner, dunkla myter, hjältedikter och episoder ur Varins egen släkthistoria, eller finns där mer att uttyda? En tvärvetenskaplig forskargrupp har lanserat teorin om att stenens texter varnar för en klimatkatastrof som riskerar att inträffa om den kosmiska balansen rubbas. Det för omedelbart tankarna till vår tids klimatoro, men Rökstenen varnar tvärtom för extrem kyla. Rädslan, menar forskargruppen, kan bottna i en klimatkatastrof under 500-talet med förödande vintrar och missväxt i hela norra Europa, vilket gjorde att befolkningen halverades på mycket kort tid.

* Lönnrunor: ett sätt att skriva runor så att man kan gömma textens innehåll, ett slags schiffer som gör det svårare att läsa. Ibland användes lönnrunor också för dekorationens skull.