Aberdeen Den sista fiskebåten Glasgow Med Celtic FC i hjärtat Kilmuir Kluvna inför valet Edinburgh Jennifers feministkamp
ALBA ETT SKOTTLAND I FÖRÄNDRING
Chefredaktören har ordet
N
är ett land vill bryta sig loss så väcks många funderingar. Vanligtvis handlar det om ett förtryck från en stormakt. I Skottlands fall är det annorlunda. Därför väcktes ett intresse att förstå dem. Varför de vill bryta med en stark union, som Storbritannien är, kan för många vara obegripligt. Det var just det som fick oss på redaktionen att bli entusiastiska och vilja möta skottarna. Låta dem berätta med egna ord varför självständighet känns så viktigt. Väl på plats möttes vi av en befolkning mitt uppe i en valkampanj. Det fanns de som propagerade för att fortsätta vara en del av Storbritannien. De som sa sig tänka med hjärnan och behålla tryggheten som unionen skänker dem. Men det fanns även människor som var mer åt det romantiska hållet. De som tänker med hjärtat och som vågar offra allt för att se dramatiska förändringar.
reportrarna över hela Skottland, med målet att hitta berättelse om vardagen som berör. Förutom politik och samhällsfrågor så berättade skottarna även om sin kultur, sitt miljötänk och sin sport. Allt som visar vilka de är och som knyter ihop identitetssäcken. När Du läser Alba, som betyder Skottland på gaeliska, hoppas jag att du ska ta del av den skotska befolkningens olika syn på frihet och självständighet. Förhoppningsvis blir Du också mer insatt i deras situation och får en uppfattning om hur de tänker.
Vi försökte förstå om det var någon sorts identitetskris som florerade eller om de kände sig nedtryckta av England. De som vill bryta med Storbritannien gav oss en förklaring. Det handlar om demokrati. Att bland annat skattepolitiken och försvarspolitiken fortfarande styrs från London är odemokratiskt. Skottarna vill bestämma över Skottland. Under de nio dagar vi jobbade i landet möte vi många människor. Och för att få en helhetsbild reste
Redaktion
Daniel Rasmusson Jerry Andersson Fredrik Narvelid Joanna Halvardsson Gabriel Tjulander Saga Bard Ted Andreasson
Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter Reporter
Maurits Larenas
Ledning
Maurits Larenas Karin Jonsson Katri Melander Josef Wiklund Tim Sterner Linéa Segall
Chefredaktör Redaktionssekreterare Bildredaktör Layoutredaktör Textredaktör Annonsansvarig
Producerad av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2014 Tack till Anders Lagerdahl Ansvarig utgivare: Helena Söderqvist Stf. ansvarig utgivare: Elma Pasalic Mejl: redaktion@molkomstidning.se Telefon: 070 313 11 28 Omslagsbild: Daniel Rasmusson www.molkomstidning.se ALBA är en bilaga till Molkoms tidning
Skottland
Huvudstad
Edinburgh
Folkmängd
5 254 800
Area
78 772 km2
Stadsskick
Konstitutionell monarki Valuta Brittiskt pund Källa: Nationalencyklopedin
23
47
21
16
40
55
Innehåll
SAMHÄLLE Med hjärtat i Loch Coruisk
5
MILJÖ Skottlands ambitiösa miljömål
23
VALET Folkomröstning för självständighet
33
SPORT Att leva för sitt lag
47
KULTUR Bevarade traditioner
55
Vi sponsrar ALBA
Legitimerad Psykolog www.hgstorm.se
Tel: 0550-102 90
0553-10055
S채ngkl채der i finaste ull
AkroRehab AB leg. Sjukgymnast Erik Segall 0533-14485
SAMHÄLLE Med hjärtat i Loch Coruisk
”Vi försöker få män att tänka själva”
I klassglappen odlas drogmissbruket
Jennifer chockades in i feministkampen
Aberdeens sista fiskebåt
hjärtat
”Här får alla vara sig själva”
Med
i Loch Coruisk
6 Samhälle
I snart 50 år har Seamus Mackinnon kört turister på havet vid Isle of Skye genom de mytomspunna Cuillin-bergen. Sex dagar i veckan går hans båtar ut på vattnet. – Söndag är enda dagen jag vilar på, säger Seamus Mackinnon. TEXT Linéa Segall FOTO Katri Melander
James Robertson hoppas på att få ta över efter Seamus Mackinnon en dag.
D
et är snart dags för dagens första avfärd. Ett tjugotal turister och lokalbor trängs på båten Misty Isle. Det pratas på både japanska och bred australiensiska. Seamus Mackinnon har kört turister från Elgols hamn och runt om Loch Coruisk sedan 1967. – Jag köpte min första båt när jag var 17 år gammal. Jag hade tre fiskebåtar som jag började köra folk med.
Klockan är slagen tio när Seamus hälsar
alla välkomna på gaeliska för att sedan byta till engelska. – Jag gör det för gamla tider. De flesta på Skye förstår gaeliska och kan det hjälpligt. Seamus har bott i Elgol hela sitt liv och förutom att köra turister har han även jobbat inom fiskeindustrin. James Robertson är Seamus assistent och den som går igenom säkerheten om något skulle inträffa. – Det här går jag bara igenom för att det är lag på det. Men egentligen bryr jag mig inte alls. James ironiska attityd går inte hem hos alla turister så det tillför en viss spänning.
Målet är Cuillin-bergen men först
Efter en och en halvtimmes båttur är Misty Isle åter i hamn.
åker båten förbi en flock av sälar. James berättar att de för några dagar sedan såg delfiner men den här gången syns de inte till. Efter en halvtimme är båten framme vid hjärtat av Loch Coruisk. Där stannar den till i en och en halvtimme så att passagerarna kan promenera runt på bergen.
Seamus har besรถkt Loch Coruisk varje dag sedan barnsben. Det var hans far som introducerade honom till den magiska platsen.
8 Samhälle
Anne Mackinnon, företages ankare, jobbar i boden vid Elgols hamn. Där tar hon hand om besökarnas bokningar.
– Om jag inte ser Loch Coruisk en gång om dagen så känner jag en stark saknad, säger Seamus. Förutom James är företaget helt famil-
jedrivet. De två sönerna och barnbarnen hjälper till ibland. Mellanbarnet Heather är med på fredagar och det är Seamus fru Anne som har hand om bokningar och biljettförsäljning. – Säsongen håller på i sju månader, från april till oktober. Det är mycket att göra.
Anne berättar att de är helt självförsörjande på båtturerna. Något som fungerar bra då hon berättar att det alltid kommit många turister till Skye. Seamus har aldrig känt en längtan att lämna ön. – Jag har bott här hela mitt liv och det har varit bra hittills. Det har alltid varit mitt liv. Han kommer att fortsätta så länge han har hälsan. En dag kommer troligtvis
”Varje gång jag är vid Loch Coruisk måste jag ta en bild” säger Seamus.
James att ta över. – Jag älskar det här! Det är så vackert och avslappnande. Jag vill ha den platsen! säger James och pekar på kaptensstolen. Anne står i kiosken och säljer biljetter till nästa gäng. Det är lördag eftermiddag och Ann säger att veckans arbete börjar kännas i kroppen. Men hon är tacksam över sitt arbete. – Seamus älskar det han gör och jag älskar det jag gör. Bättre kan det inte bli.
Under båtturen bjuder Seamus på varm dryck och kaka, något som uppskattas av resenärerna.
FRIHET
Samhälle
Namn: Alison Emans Yrke: Detaljhandelschef Ålder: 34 Bor: Glasgow
Vad är frihet för dig?
”Frihet är rätten att välja vad som är rätt i ens liv. Frihet är också att välja vilken regeringen man ska ha.” Even McDougll, 25, Aberdeen
FOTO Karin Jonsson
29 Miljö 10 Samhälle
En tudelad kuliss av det gamla
Den skotska huvudstaden ut ser ut som en enda stor kuliss. Men vid en närmare titt syns det att staden är delad. Den nya 1800-talsstaden och den gamla medeltidsdelen gör Edinburgh till en historisk arkitekturgryta. Eva Zetterman, konstvetare Karlstads universitet, tror kulisskänslan kommer från krocken mellan epoker och nutida människor. En äldre del är byggd på medeltiden och 1500-talet. Här har husen valv och är än smalare, höga spiror mot himlen och gotiska kyrkor. – Det gotiska har en strävan mot himlen: Det skulle representera Guds närvaro, linjerna som pekar uppåt, säger Eva. Likadana fasader pryder gatorna i de nyare kvarteren. – 1800-talsarkitektur blandar ofta tidigare stilar.
Visste du att...
Skottlands försteminister Alexander ”Alex” Salmond bor utan synliga säkerhetsvakter? Det är när han besöker sin officiella tjänstebostad Bute House på Charlotte Square i Edinburgh som säkerheten ser ut att brista. Utan problem gav vi på redaktionen oss upp för trapporna och ringde på. Ingen öppnade. För att få förståelse för hur det kan vara på det viset så kontaktades det skotska parlamentet. De vill inte uttala sig om hans säkerhet.
Medvind för hotat språk
Gaeliskan är ett språk som präglats av motgångar men nu är det på väg tillbaka. Nyligen tog kommunfullmäktige i Edinburgh fram en plan för att väcka gaeliskan till liv. – Så fort du kommer norrut, uppe i högländerna står alla skyltar på både engelska och gaeliska. Det finns inga gaeliska skyltar i Edinburgh, säger Pooja Sharma, som jobbar på turistbyrån i huvudstaden. Ett av målen är att det förutom engelska, också ska stå på gaeliska på varje besöksskylt till Edinburghs turist-och kultur attraktioner. Målet är att det skall vara gjort till 2017. – Gaeliska är en del av vår kultur. Det är ett fint språk och jag tycker att det är bra att det väcks på nytt.
29 Miljö
Samhälle 11
Järnvägen lever på turistpengar
I Kyle of Lochalsh ligger en av två portar till Isle of Skye. För att ta sig till bron som går över till ön är den smidigaste vägen, om man inte har bil, att ta tåget som går från Inverness tre gånger om dagen. Rälsen har använts sedan slutet på 1800-talet men fick stor konkurrens av personbilen. Första beslutet om att lägga ner tåglinjen togs 1963. Skyes lokalbefolkning har protesterat sedan dess då linjen är nödvändig för folk som pendlar. Rona Burstow jobbar för linjens överlevnad genom att resa mellan Kyle och Inverness. Då berättar hon om linjen för resenärerna som får möjlighet att donera pengar. Det är turisternas bidrag som gör det fortsatta arbetet möjligt.
Långdraget spårvagnsprojekt
I hela Edinburgh har det annonserats om deras ankomst. The Trams. Stadens nya spårvagnar. Projektet, som drivs av Edinburgh Trams Limited, har varit kantat av problem. Bara två tredjedelar av den föreslagna rälsen har byggts, på grund av bristande finansiering. Linjen består i nuläget av 16 stationer fördelade längs 14 kilometer räls som sträcker sig från Edinburghs flygplats till York Place i New Town. Den ursprungliga tanken var att rälsen skulle trafikeras från februari 2011, men ytterligare fördröjningar ledde till ett nytt startdatum den 31 maj 2014. Premiären har föregåtts av över ett halvårs testkörningar.
Se dig för – åt höger
Sverige har haft sin högertrafik sedan den 3 september 1967, medan Storbritannien och Skottland har valt att behålla sin vänstertrafik. Anledningen till att Storbritannien hållit fast vid sina högerstyrda bilar är kostnaden. Vid tiden för Sveriges trafikomläggning skulle det kostat Storbritannien cirka 264 miljoner pund, enligt BBC, i dag motsvarande 4 miljoner pund. Vid en trafikomläggning i dag skulle kostnaden vara mycket högre då länderna består av fler vägar och bilar. I dag har 76 länder vänstertrafik medan 163 har högertrafik. 44 procent av världens befolkning kör på vänster sida av vägen.
12 Samhälle ”Ge missbrukare anställning ett år och de flesta kommer inte att få återfall”, säger David Liddell, direktör för Scottish Drug Forum.
I klassglappen odlas
drogmissbruket I skuggan av den skotska flaggan döljer sig ett folkhälsoproblem som har tusentals människor i sitt grepp. Drogmissbruket. Organisationen Scottish drug forum, SDF, kämpar för att förbättra situationen. – Mellan 500 och 600 dör av drogmissbruk varje år, säger direktören David Liddell. TEXT Tim Sterner FOTO Ted Andreasson
A
tt det konsumeras mycket alkohol i Skottland är mer regel än undantag. Men alkoholen är inte det enda som fräter på samhällskroppen. – Det är 60 000 människor som lider av drogmissbruk i Skottland. Det gör oss till en av de största i Europa, säger David Liddell som ansvarar för SDF:s insatser. Enligt Liddell har heroinmissbruket
ökat lavinartat och så gott som normaliserats bland landets fattiga invånare. En bakomliggande faktor till skottarnas missbruk i allmänhet är de stora klasskillnaderna. Många saknar utbildning och arbete. – Vi har ett ojämlikt samhälle. Vår nyckelroll är att minska glappet mellan drogmissbrukare och myndighetsutövare.
Ett fall som etsat sig fast i Liddell är två personer som nekades bidrag för att de missade två möten. Orsaken: de satt i fängelse. – De fick 28 dagar på sig att rapportera bevis. Problemet var att polisen tog 10 pund för uppgifterna, och dessutom inte kunde lämna ut informationen förrän efter 40 dagar. Det är ett brutalt system.
Samhälle 13
”Vi försöker få män att tänka själva” ”Jag lovar att inte begå våld mot kvinnor, fysiskt eller psykiskt. Jag lovar att inte vara tyst och jag lovar att agera”. Det kanske låter som en självklarhet för många, men kampanjen White Ribbon Scotland kämpar för att fler ska stå upp för bekämpandet av våldet mot kvinnor. TEXT & FOTO Karin Jonsson
D
avy Thompson och Callum Hendry driver tillsammans antivåldskampanjen White Ribbon Scotland. De är finansiellt stöttade av regeringen för att förebygga mäns våld mot kvinnor. Deras största uppdrag är att informera och försöka ändra attityden kring misshandel. – Män står fortfarande tysta fast de tycker fel saker händer i deras närhet. De försöker likt gamla normer vara starka och mäktiga män som ser ut på ett speciellt sätt, menar Callum. För att ändra på attityden hos de skotska
Situationen ljusnar dock; av 110 deltagare i ett av SDF:s program drabbades mindre än fem av återfall. Med läkemedlet Naloxone har de även utvecklat ett nationellt program. – Det är det mest omfattande av sitt slag i Europa. Vi lär missbrukare att motverka överdos, säger Liddell. Mellan 2012 och 2013 lärde sig 800 personer att ge Naloxone, och 365 personer uppges ha räddats under perioden. Framgångarna åsido anser Liddell att det läggs alldeles för stor vikt vid de som lyckas. – För varje person som lyckas är det tio eller 20 som inte gör det. Alla förtjänar en andra chans. Han menar att organisationens största utmaning är att vara en kritisk vän till regeringen. – Vi försöker vara självständiga från regeringen, men samtidigt är vi beroende av finansiering.
männen reser Callum och Davy ödelen runt för att utbilda och informera. De träffar unga killar och ger dem bedömningsfrågor att svara på. – Vi försöker få dem att tänka själva, utanför gruppen och utanför förväntningen, säger Callum. Han berättar om ett exempel som killarna i utbildningsklasserna ställs inför. Om en kille som försöker ta med en full tjej in i ett rum. Det syns att tjejen inte är med på noterna. Killarna ställs då inför frågan: ”vad hade du gjort om du såg det här? Hur skulle du kunna agera?” – Ofta är svaret att ”någon annan” kommer ta tag i det. Att ”någon annan” löser, hjälper och tröstar, säger Callum. Davy förklarar hur de försöker ge killarna verktyg att ändra attityd och
inställning. Organisationen försöker dela ut verktyg att använda för att förändra macho-mönstret. – Stor del av vårt jobb handlar om att få killarna att prata om det. Att få dem att förstå att de kan förändra. Att de kan distrahera och avleda för att stoppa saker som händer kring dem, menar Davy. För att nå längre och sprida tankarna har organisationen startat hashtaggen #ImNotThatLad på sociala medier. Callum berättar om ”lad”-kulturen som finns över hela Storbritannien. Han berättar om grabbiga gäng, om speciell klädstil och speciella rörelsemönster och attityder. – Vi vill säga till unga killar att ”du behöver inte vara en del av den här normen”. Vi försöker få killar förstå att de inte behöver vara en ”lad” för att vara man. Samtidigt vill organisationen inte att löftet
ska bli en för stor trygghet. – Vi vill inte att de ska gömma sig bakom löftet. Vi kämpar för att män ska engagera sig mer och vår största önskan är att män talar om när de ser något som inte är okej, säger Davy. Callum fortsätter: – Ja, vårt egentliga uppdrag är ju att få männen att förstå att det här är ingen kvinnofråga. Det här är allas fråga.
Davy Thompson och Callum Hendry arbetar för att killar och män ska se och göra något åt våld mot kvinnor.
14 Samhälle
Jennifer chockades in i
feministkampen
En föreläsning om feminism gav Jennifer Stroud en spark i magen. Det var hennes startskott till att kämpa för jämställdheten kring sig. – Det var klasskompisar som på allvar tyckte att kvinnor och män inte har lika värde, att män ska vara mer värda, berättar hon. TEXT & FOTO Karin Jonsson
J
ennifer studerar psykologi vid Queen Margaret University i Edinburgh och påbörjade striden för ett år sedan. I hennes universitetsklass kunde endast fem av hundra personer kalla sig feminister. Jennifer bor i Edinburgh sedan två år tillbaka, då hon lämnade Piggaboda och Småland bakom sig.
De motsatta åsikterna fick Jennifer att läsa på och bli mer insatt i frågan. Hon berättar om känslan att vilja ha kött på benen. Om viljan att ha bra argument och mer än bara känslan att ”det känns rätt”. Till en början blev rumskompisarna i Jennifers lägenhet offer för hennes diskussioner. Sedan tog hon tillbaka ämnet till föreläsningssalen där allt startade. – Jag ville sätta klassen på plats och föra diskussionen från ”feminister hatar män” till en nivå av vettig diskussion. I dag kastas inga sexistiska kommentarer över föreläsningssalen som tidigare. – Antingen har folk förstått, eller så
har de ledsnat på att ta diskussioner med mig, säger Jennifer. Som nästa steg håller hon på att starta upp en feministgrupp på skolans campus: ett ställe att mötas, diskutera och lära sig självförsvar. – Det är hemskt att det behövs självförsvarskurser, men vi kommer också ställa oss frågan varför det fortfarande behövs i vårt samhälle, menar Jennifer.
Fast jag inte är världens största person så är jag ingens ”lilla vän.” Just i dag har hon mött fyra drogpåverkade personer utanför huset där hon bor. – Jag känner mig mer osäker här i Skottland. Här kan jag möta killgäng när det är ljust ute och fortfarande tycka att det är läskigt. När hon går längs Edinburghs gator är det accepterat i killgäng att skrika kroppskommentarer och busvissla. Men
sedan Jennifer klippte av sitt hår har visslingarna tystnat. – Man kan ju fundera vad det beror på. Vilka normer som spelar in, varför jag inte längre tilltalar. Hon beskriver ett Skottland där tjejer ses på som något med lågt värde. Hon är arg över hur hon förminskas och kallas för ”lilla vännen”. – Fast jag inte är världens största person så är jag ingens ”lilla vän.” Synen på feminism har lyfts av vännen Fatou, som är muslim. – Män kan inte definiera förtrycket mot kvinnor och jag kan inte definiera förtrycket mot muslimer, det är inget vi ska värdera och jämföra. Inget förtryck är viktigare. I Jennifers feministgrupp kommer de även vara öppna för deltagare som förtrycks i andra grupper. – Jag gillar hur Feministiskt initiativ kämpar: ”ut med rasisterna, in med feministerna”. Alla är välkomna.
”Det är okej att inte ta diskussionen alla gånger, man är ju bara människa liksom, men nio av tio gånger orkar jag kämpa”, berättar Jennifer Stroud om sin feministiska kamp.
”Det bästa med att vi är själva är att vi kan fånga hur mycket skaldjur vi vill”, säger Gordon Penny.
Samhälle 17
Aberdeens
sista fiskebåt
Mitt bland alla stora fraktfartyg och oljeindustrier i Aberdeens hamn ligger lilla Boy Gordon, Aberdeens sista fiskebåt. Båten ägs av Gordon Penny och hans son Jonathan, som har fiskat tillsammans sedan 2005. TEXT & FOTO Daniel Rasmusson
G
ordon startade sitt eget företag i hamnen redan 1980. Då var Boy Gordon – som är hans femte båt – inte ensam i Aberdeens hamn, då fanns det enbart fiskebåtar medan det i dag är fullt av oljeinstrier och stora fraktfartyg. Men i samband med att oljeindustrin växte tvingades fiskare att flytta till andra ställen eller stänga ner sina verksamheter. – Många fiskeföretag blev bankrutta när oljan tog över staden, säger Gordon Penny. Något han tycker är väldigt sorgligt, men det fick inte honom att sluta. I stället fortsatte han vara kvar i
Aberdeens hamn och 2005 fick han sällskap av sin son. Det efter att sonen Jonathan gått en fiskeutbildning där endast sex personer från hela Skottland deltog. Fyra av dem klarade kursen och Jonathan var en av dem. Han tycker om fiskeyrket men säger att det kan bli ganska stressigt emellanåt. – Det är jobbigt ibland, men samtidigt är det mitt sätt att leva på. Gordon tycker det är roligt att Jonathan valde att följa sin pappas fotspår. Det gjorde nämligen inte hans andra son Gordon Jr. Han jobbar inom oljeindustrin i Dyce, nordväst om
Aberdeen, som ingenjör. Gordon har inga problem med det alls, trots att oljan förstört mycket för fiskare i Aberdeen. Att han blev fiskare vet han inte exakt vad det beror på, men han fastnade för det och lärde sig mycket genom att kolla hur andra fiskare jobbade. Nu har han haft yrket i 34 år och känner att det är helt rätt för honom.
Boy Gordon må vara liten, men passionen till arbetet är väldigt stort hos Gordon och Jonathan Penny.
– Det här är mitt jobb och vem jag är, menar Gordon. Han har bott hela sitt liv i Aberdeen och sett staden gå från fiskestad till oljestad. Den största skillnaden har varit under de senaste tio åren, då det hänt väldigt mycket. – Förr i tiden var hamnen fylld av fiskare som kom hit för att sälja fisk och
18 Samhälle ta en fika, förklarar han. Han tycker att stämningen då var väldigt god i hamnen, men nu när oljan tagit över finns väldigt lite kvar av fiskestaden Aberdeen. Oljeindustrierna finns överallt och hela hamnen är fylld av oljecisterner. Jonathan menar att det finns mer pengar att tjäna inom oljan, men både han och hans pappa är säkra på att fiskarna kommer tillbaka till Aberdeen när oljan tar slut. – Hur lång tid det tar är svårt att säga, men vi tror inte det dröjer allt för länge och då är vi inte själva här, menar Jonathan.
Det här är vad vi gör och vad vi tycker om. Det som fiskas från Boy Gordon är
skaldjur och då framför allt krabba och hummer. Jonathan säger att det vanligaste är att de åker drygt fem kilometer utanför hamnen när de fiskar. De får ofta mycket fisk där som de sedan säljer vidare. – Den fisk som går åt mest är den som säljs vidare utomlands, menar Gordon. Ibland kan det hända att de fiskar utanför Stonehaven, men kommer alltid tillbaka till Aberdeen senast dagen efter. Det som gör att de åker iväg en längre sträcka ibland är på grund av vädret. Stormar och regn är de stora problem som Aberdeen råkar ut för. Däremot finns det en grej som är bra med hamnen. – Tidvattnet tar sig inte in här, så det blir aldrig tomt på vatten, säger Gordon. Burarna som de fiskar i har Gordon gjort själv. Alla har olika mönster och är i olika storlekar. Han säger att hans del är att sätta bete i burarna, sedan är det Jonathan som får lyfta ombord och av burarna från båten. – Det beror på att jag börjar bli lite gammal och har en dålig rygg, förklarar Gordon.
Några planer på att sluta med fisket har
ingen av dem. De kommer fortsätta vara kvar i Aberdeen och jobba på varje dag som de alltid har gjort. Trots att de tvingas kliva upp runt fem på morgonen och jobbar sent. – Det är inget problem för någon av oss. Det här är vad vi gör och vad vi tycker om, säger Gordon Penny och får medhåll av Jonathan.
Trots att Gordon och Jonathan Penny tvingas åka fem kilometer utanför kusten tidigt på morgonen och komma tillbaka sent, tänker de jobba på och räknar med att fiskeyrket kommer tillbaka när oljan tar slut.
Samhälle 19
Hallå där.. ... Rolf Karlqvist som jobbar mellan Skottland och Danmark på en av British Petroleums största oljeplattformar, Valhall. När började du jobba på en oljeplattform? – Jag har jobbat till och från men nu har det varit permanent i ett och ett halvt år. Adrian Todd, till höger, har sett hur Aberdeen och Footdee har förändrats sedan oljan tog över Aberdeen.
Oljan förändrade Aberdeen Aberdeen är inte Skottlands största stad, men det är den dyraste staden i hela Storbritannien att leva i. En orsak till detta är oljan, som fått Aberdeen att förändras rejält under 50 år. – En sak som märks är hur huspriserna stigit med raketfart de senaste tio åren, säger Lynsey Merrick, som jobbar på Aberdeen maritime museum. TEXT & FOTO Daniel Rasmusson
H
on berättar att det var år 1960 som man först fann olja i Nordsjön. Det skulle bli början på en förändring av staden. Redan på 1500-talet var Aberdeen en oljestad, då kom en stor del av oljan från valarnas hud. Oljan användes för ljus till fyrar, hus och gatulampor. Men runt 1840 blev fisket allt större. Då var hamnen fylld av fiskebåtar och staden bestod av små fiskebyar där fiskemännen bodde. En av dessa byar var Torry. En liten by som i dag inte alls är lika stor som förr. – Det beror på att oljeföretagen förstörde byn när de byggde sina industrier, berättar Lynsey Merrick. En annan by som förstördes var Footdee. Nu finns cirka 80 hus kvar i byn. Martin Downing flyttade dit från Leicester 1999 och berättar att de flesta som bor där är släktingar till gamla fiskare. När oljeindustrierna tog över staden, började då förändringen av Aberdeen. För redan 1977 – 17 år efter
upptäckten av olja i Nordsjön – fanns det sju oljeföretag i Aberdeens hamn. Det gjorde att oljeindustrin tog över staden i samband med att fisket höll på att dö ut. Oljan bidrog till att många fick jobb och
arbetarna kom från alla delar av världen. Framför allt var det polacker och amerikaner som kom till Aberdeen. Amerikanerna hade stor erfarenhet från arbete i Mexikanska Golfen och de flesta av deras familjer flyttade med. Lynsey tror att en av anledningarna som gjorde att många arbetare flyttade till Aberdeen – och att staden blev Europas oljehuvudstad – är dess geografiska placering. – Det finns en flygplats, bra järnväg och är nära till det mesta, menar hon. Martin Downing trivs bra i Footdee trots oljeföretagens invasion och har inga planer på att flytta från byn. – Vi trivs bra här och flyttade för att komma närmare havet, säger han.
Vad fick dig att börja inom oljebranschen? – Jag har velat göra det ända sedan jag var runt 18-20 år, men det var egentligen inte förrän för tio år sedan som jag fick chansen på riktigt och då tog jag vara på den direkt. Hur länge brukar du vara på oljeplattformen? – Jag är ute i 14 dagar, sedan är jag hemma i fyra veckor. Det kan hända att jag är borta under jul eller nyår, för helgdagar har ingen betydelse när du är ute på plattformen. Vad har du för roll på plattformen? – Jag jobbar som elektriker. Det är inget som är jobbigt fysiskt, men när jag var ute första gången så kändes det som att jag satt fast eftersom man är så långt från fastlandet. På vilket sätt kan vädret påverka arbetet? – Ibland kan man gå runt ett hörn och då kan det blåsa orkan, medan det runt nästa hörn är nästan vindstilla. Vi har morgonmöte varje morgon och då varnar de om vädret är så extremt att vi inte får vara ute, vilket sker väldigt sällan. Vad är roligast med att jobba på en oljeplattform? – Att få träffa folk från andra länder. På Valhall jobbar cirka 800 personer samtidigt från olika delar av världen.
20 Samhälle
BLUESFEST
18-19 JULI
Introduktion av musiker i den svenska grenen av Blues Hall of Fame
18
LISA LYSTAM FAMILY BAND S SPOONFUL OF BLUES N WALKING CANES S KNOCK-OUT GREG & THE INJECTORS S BLUES TRAP S
19
SVEN ZETTERBERG BLUES BAND S BLUES SOLUTION S ARMADILLO BLUES S STEEL MEADOW BAND S CHARLES BURTON & BLUE WHEEL BLUES BAND S TRICKBAG S
Konserter i parken vid Ölme Diversehandel
Fredag 18.00–01.00 insläpp kl 17.00
Lördag 17.00–01.00 insläpp kl 16.00
Endast kontant betalning i entrèn, förköp rekommenderas
Entré: 1-dag 300 kr. 2-dagar 500 kr. Vandrarhem 120 kr/dygn i samband med biljettköp. Ticknet och www.destinationvarmland.se
Stadsblues i centrala Kristinehamn
Lördag 10.30–14.00
Samhälle 21
En av de popläraste aktiviteterna är biljardturneringen som anordnas varje vecka, och alla som vill får vara med på.
”Här får alla vara sig själva” När många vuxna med Aspergers syndrom ville ha någonstans att vara startades aktivitetshuset Number 6. I den populära verksamheten får man vara sig själv. – Alla är olika och mer än bara en diagnos, vi måste ta vara på dessa människors färdigheter, säger Andrew Horseman som arbetat där sedan starten för nio år sedan. TEXT & FOTO Joanna Halvardsson
N
är man kliver in genom de blåa dörrarna och går en trappa upp hörs glada skratt, brukarna på Number 6 håller på att utmana varandra i biljard. Här får alla vara med på sina villkor, det gör inget om man missar bollen, då kommer någon som är lite mer erfaren fram och hjälper till. De skämtar, med varandra, inte åt varandra. – När vi startade fanns ett behov av en plats dit man kunde gå och känna sig hemma, säger Andrew .
Om man är över 16 år kan man gå hit sex dagar i vecka för att träffa personalen, nya vänner eller vara med på olika aktiviteter som anordnas. – Alla är med på sina egna villkor, säger Andrew. Namnet Number 6 kommer från numret på huset som man huserar. Tack vare verksamhetens populäritet har ytterligare sex liknande aktivitetshus startas runt om i Skottland.
Det som började som ett projekt är i dag
glad för att verksamheten finns är Mark Keenan, 39. Han fick sin diagnos när han var 31 år. – Jag har alltid förstått att jag är annorlunda men jag förstod inte varför. Men en
en fast verksamhet och drivs av Autism Intiatives. Huset har en kapacitet att ta emot tusen besökare och upp emot 600 personer träffas här regelbundet.
En av dem som ofta kommer hit och är
dag sökte jag på Wikipedia och hittade Aspergers och helt plötsligt förstod jag, säger han. På Number 6 har han träffat många nya vänner. – Jag är väldigt social men jag måste få umgås på mina villkor. Här är det enkelt för jag får vara mig själv och alla förstår säger han. Enligt honom har många fel bild av diagnosen. – Människor tror att alla med Asperger är likadana men det är vi ju inte, vi är unika har olika behov precis som alla andra, och det förstår man här på aktiviteshuset, säger han.
22 Miljö
Trots att vädret kan vara grått och mulet, är St. Andrews banor välbesökta.
Utveckling lockar golfare
Skottland kallas för golfens hemland. Redan på 1400-talet spelade folk golf på St Andrews banor och gör det än i dag. Varje år kommer hundratusentals golfare. – De flesta spelar på Old Course, berättar Lewis Willing, marknadsassistent på St Andrews. TEXT & FOTO Daniel Rasmusson
O
ld Course är den äldsta och mest kända av St Andrews sju banor. Dessutom är det en historisk bana, då det var här som golfen uppfanns och här den först spelades. – Därför har den en stor plats i historien och det lockar folk, säger Lewis. Bland de som söker sig till St Andrews kommer ungefär hälften utifrån Storbritannien och många av dem är svenskar. De brukar komma under vintern, då större delen av de svenska banorna är stängda. Eftersom vädret i Storbritannien är likt det svenska måste folk på St Andrews spela från en fairwaymatta – en slags plastmatta – på vintern. – Det är för att banorna ska kunna hållas i så gott skick som möjligt, säger Lewis. Annars brukar de flesta komma på sommaren, då framför allt mellan april och oktober. Det gör att egentligen varje tid på Old Course är uppbokad under den perioden. En annan anledning till att folk kommer till St Andrews och spelar på Old Course är för att få fotografera sig på Swilcan Bridge och få putta på samma
green som Tiger Woods gjorde när han vann British Open på 2005. Turneringen gör att staden förändras helt och hållet, eftersom tusentals besökare väller in under tävlingsdagarna. – Då är vartenda hotell och vandrarhem uppbokat, inte bara i St Andrews utan även i närliggande byar och städer, berättar Lewis. Trots att det kommer mycket folk är stämningen väldigt god, och det ger förmåner till hela Skottland. Han vill även påpeka att St Andrews inte
är en klubb, utan en välgörenhetsorganisation som sköter de sju banorna. Lewis säger att det som görs för att locka folk tillbaka är bland annat utvecklandet av deras App för smartphones. – Där kan folk bland annat se hur rundan går och få information om banorna, säger han. Han berättar att i princip alla som spelat på någon av banorna är väldigt nöjda och att det är en dröm för golfare att spela i Skottland. – Amerikanerna brukar kalla det sin pilgrimsfärd, säger Lewis.
Lewis jobbar med att utveckla både organisationens hemsida och deras app.
Det för att amerikanerna haft förfäder från Skottland och vill tillbaka, för att besöka landet och spela golf. Dessutom tror han upplevelsen i sig att få spela på St Andrews är något folk aldrig kommer glömma. För att få maximal upplevelse brukar många även äta lunch efteråt, för att sedan åka hem med ett minne för livet.
Miljö 23
MILJÖ Skottlands ambitiösa miljömål
Storbritanniens största vindkraftpark
”Vindkraften förstör”
”Vi måste satsa allt”
Traditionen på väg att försvinna
Livsstilen skapad ur ett förtryck
Skottlands miljömål O
m bara sex år ska Skottlands totala energiförsörjning komma från förnyelsebara energikällor. Det är ett mål långt över de övriga ländernas horisonter. Den 17 oktober 2012 lade den europeiska kommissionen fram ett förslag om vilka mål som ska nås inom förnybar energi år 2020. Målsättningen är känd som 20-20-20 målen,
och EU:s medlemsländer fick själva sätta mål för att bidra till unionens globala energipolicy. Bland alla medlemsländer har Skottland med stor marginal det högsta målet. Enligt Sydney Morning Herald säger landets föresteminister Alex Salmond att hela Skottlands energiförsörjning ska utgöras av 100 procent förnybar energi år 2020. Källa: Europeiska kommissionen
24 Natur
Den största
vindkraftparken i Storbritannien
Ett steg i riktningen mot ett helt förnyelsebart Skottland är Whitelee wind farm, som med sina 215 vindkraftverk och över 90 kilometer promenadled lockar många besökare. – Vi älskar att gå längs promenadleden i naturen, säger Annete McLuskey, som besöker vindparken med sin man och sina barnbarn.
C
TEXT & FOTO Josef Wiklund
irka 15 kilometer utanför Glasgow ligger Whitelee wind farm. Det är Storbritanniens största vindkraftpark, och försörjer hela 300 000 hushåll med miljövänlig energi. Precis vid entrén har Scottish Power lagt ett av vindkraftverkens jättelika propellerblad att beskåda. Det mäter hela 40 meter, men är trots sina jättelika mått den minsta varianten. De två större varianterna är 45 respektive 50 meter långa. Trots att dagens väder är mulet är parkens promenadleder hårt trafikerade av både cyklister och hundägare som samsas om vägarna. Några av dagens besökare är James och Annette McLuskey som är här med sina barnbarn Kayla och Declan. – Det är så fantastiskt att se vindkraftverken titta fram ända bortom horisonten. Vi brukar försöka ta oss hit då och då, mest bara för att få lite frisk luft, säger Anette McLuskey. Är man mer intresserad av parken kan
man även ta en guidad tur med buss. Den leds bland andra av guiden Andy. Turen kostar ynka tre pund, och för det bjuds man på roliga historier så väl som intressanta fakta om det man inte ser av vindparken med blotta ögat. – Samtidigt som vindkraftparken är en satsning inom förnybar energi värnar vi även om djurlivet på området, säger Andy, och fortsätter: – Vi håller noga koll på vilka arter som kommer och går. Det finns rådjur, får, ormar och en hel drös olika fågelarter. Besökarna tycks uppskatta guidningen, och skratten fyller bitvis bussen när Andy slänger iväg ett och annat skämt. – Jag tycker att bussturen är kul, och man lär sig jättemycket, säger Thomas Murray, som har åkt med bussen tillsammans med sin klass. I dag är han här med sin pappa Tom Murray och kompisen Lain Simons.
Natur 25
Kayla och Declan trivs bra i naturen och tycker att whitelee wind farm är en häftig syn.
Tom Murray är här med sin son Thomas och kompisen Lain Simons.
Parkens långa promenadled lämpar sig utmärkt för en promenad med hunden.
Toms syn på vindkraftparken är inte lika entusiastisk som många andra besökares. Han säger att idén om att Skottland satsar på miljön är bra, men att naturen kommer till skada. – När det kommer till vindkraftverk tycker jag att de mest förstör, säger Tom, och fortsätter: – Förut var det skog här, men den skövlades så att vindturbinerna skulle få plats. Han tror även att det finns en viss risk
med att satsa allt på vindkraften. – Det är dumt att lägga alla sina ägg i en korg, och det kommer inte funka om regeringen väljer att bygga ut vindkraften så pass att vi inte har några andra energitillgångar. Det finns ju självklart en risk om någonting händer. Till exempel kanske en kraftig storm blåser omkull vindturbinerna, eller att det helt enkelt inte blåser ordentligt under en lång tid, säger Tom Murray.
26 Miljö
”Vi måste satsa allt” En av de organisationer som stödjer utvecklingen av vindkraften i Skottland är World wild foundation. Organisationen hjälpte regeringen att ta fram bevis för att det var möjligt att Skottlands energiförsörjning kommer till 100 procent vara förnyelsebar redan 2020. TEXT & FOTO Josef Wiklund
G
ina Hanrahan, styrelseledamot för klimat-och energipolitik i WWF, ser stor potential i Skottlands förnybara resurser. – Jag tror att det är ett fullkomligt realistiskt mål, och Skottland har enorma förutsättningar samt oändligt med resurser, säger hon. Den viktigaste av Skottlands alla förny-
Gina Hanrahan menar att Skottland måste kämpa för att bygga ut vindkraften, men poängterar att det är viktigt att hitta en balans mellan natur och struktur.
bara resurser menar Gina är vinden. Hon säger att Skottlands läge med långa kuster och ihärdiga vindar gör landet optimalt för en satsning som denna. – Regeringen behöver satsa allt på att bygga ut vindkraften, och lägga mycket resurser på att effektivisera och finslipa
tekniken som gör förnybar energi möjlig, säger hon, och fortsätter: – Skottlands läge gör dessutom att landet inte bara behöver försörja sig med vindkraft, utan även tidvatten- och vågkraft. De två sistnämnda energikällorna menar dock Gina inte kommer bidra så mycket till att nå 2020-målet. Hon säger att den sortens teknik fortfarande är på forskningsstadiet, men att landet säkerligen kommer kunna utnyttja även det i framtiden. – Det finns så mycket energi som fortfarande är outnyttjad. Vi måste satsa allt, menar hon.
”Vindkraften förstör” En grupp som inte är odelat positiv till vindkraften är Scottish wild land group. Styrelsemedlemmen Beryl Leatherman menar att vindkraften förstör mer än den ger. TEXT & FOTO Josef Wiklund
I
ett gammalt och välbevarat hus i Edinburgh har organisationen sitt högkvarter. Beryl Leatherman sitter på andra sidan av ett runt bord med en stor bunt papper framför sig. Där ligger bland annat en tidning som Scottish wild land group, SWLG, har publicerat. Den går under namnet Wind farms gone wild, och är ett praktexempel på vad organisationen jobbar för. – Om vi ska uppnå målet med 100 procent förnybar energi genom att bygga fler och fler vindkraftverk, kommer det innebära att hela Skottland förvandlas till en enda stor vindkraftpark, säger hon, och talar för hela styrelsen.
Men allt är inte svart och vitt. Beryl
anser att vindkraftverken visserligen ger landskapet en ful fasad, men att de självklart är en bättre lösning än till exempel kolkraft.
– Jag tycker verkligen inte att vi ska sluta helt med att bygga vindkraftverk, men om utvecklingen fortsätter som den gör nu har vi snart ingen vacker natur kvar, och vad är det då vi försöker rädda? säger hon frågande. Beryl menar att Skottlands regering är överambitiös med 2020-målet, och att den borde se över vilka alternativ som finns för energiförsörjning medan utvecklingen av vindkraften saktas ner. – Det är för riskabelt att investera så mycket på ett så osäkert kort. Vad vet vi hur förutsättningarna för vindkraft ser ut om trettio år? Hon tar fram tidningen om vindkraftverk och bläddrar till sidan 13. En artikel beskriver hur vindkraftverken inte alls är så effektiva som man tror – Ett vanligt förekommande argument som används för att styrka vindkraften är
Enligt Beryl Leatherman kommer Skottland sluta som en enda stor vindkraftpark om utvecklingen fortsätter som den gör
att den energi som varje enskild turbin bidrar med är lika stor som koldioxidminskningen. Faktum är att det argumentet faller, bara på tillverkningsprocessen, säger Beryl.
FRIHET
Namn: David Wright Yrke: Programmerare Ålder: 50+ Bor: Elgol Vad är frihet för dig?
”Att inte bli tillsagd vad jag ska göra. Jag är egenanställd och väljer själv var jag ska bo. Frihet är också att känna sig trygg och inte behöva låsa dörren.”
FOTO Katri Melander
PÅ GÅNG I VÅR/SOMMAR/HÖST: Alla band startar mellan 22-23. Live med PLOOG (delar av 17/5 Fleabox band Khamn) entre 100:-
Akustiskt & Blues med Jocke & Robin från Knek7/6 ta kungar samt live med Mount David från Karlstad
Blueskväll med B.B and the 23/5 Blues Shacks (tyskland) Arr: Bluesföreningen
Knekta Kungar + support 14/6 Perry & the travellers (kstd)
Akustiskt med SATOR! 24/5 (förköp Ticnet) www.sator.se
Live med Attentat (förköp 28/6 ticnet) www.attentat.nu
Tacobuffé varje fredag året om BBQ lördagar under sommaren Vårt traditionella julbord startar den 26/11
Dagens lunch må-fre 11-14 A la carte kvällar tis – lör
Räkfrossa onsdagar under sommaren
ÅLT S T Ellen LU SSundberg
Live med Doug Seegers från
30/531/5
Fastingen! Live med Steel Meadow Band Khamn
9/7 Jills veranda (Svt) + support
25/726/7
Pokerrun fest
1/9
Live med BB Brain från Karlskoga
PUNKLÖRDAG Rövsvett 27/9 Anatomi 71 Strindberg som Tortyr
13/9 (förköp Ticnet)
11/10 Drängarna
19/9
Live med David Urwitz www.davidurwitz.se
Livekväll i samarbete med musikföreningen VIBRATO
Mer bokningar tillkommer. Håll utkik på www.mastmagasinet.com
Mastmagasinet www.mastmagasinet.com Södrahamngatan 5 681 31 Kristinehamn Tel. 0550-80340
Miljö 29
29 Miljö
Kaniner är en pest i Skottland
För många är kaniner gulliga husdjur. I Skottland har de länge varit kategoriserade som ohyra. Pests act 1954 var ett försök att stävja problemen, men något annat hann före. Myxomatos, mer känt som kaninpest. Över 95 procent av Storbritanniens vilda kaninpopulation dödades av viruset. I dag har många vilda kaniner blivit resistenta och populationen börjar återhämta sig. De kan tugga i sig ett halvt kilo grönt varje dag. Något som alltjämt är ett problem för många skotska tomtägare.
Levande farthinder
Snirkliga vägar och djur på vägarna är inget ovanligt på Isle of Skye, där är djuren sällan inhägnade. Åker man bil är det inte helt ovanligt att man snällt får stå och vänta tills de flyttar på sig. Om de inte har bråttom hjälper det inte att du har det. Framförallt gäller det får och lamm som gärna sover på den uppvärmda asfalten. Eller som på bilden, Highland cattles.
En grönskande historia
Med nära anslutning till den centrala kärnan, och dess starka historia, lockar The golf tavern både turister och lokalbefolkning. Det är världens äldsta golfpub med tillhörande bana och finns på Bruntsfield place, Edinburgh. Puben grundades 1456, då under namnet The golf hotel. Minigolfbanan började först användas på tidigt 1700-tal när samfundet The royal burgess golfing society of Edinburgh grundades. Många tror att det är världens äldsta golfsamfund. De menar även att det inte går att prata golfhistoria utan att nämna golf tavern med den tillhörande banan och golfsamfundet som är historiskt kopplade till den.
30 Natur
Traditionen på väg att försvinna Att vara lantbrukare på öarna och i högländerna är tufft och inget som nu för tiden lockar de yngre. Det menar Donald Mackinnon som är lantbrukare på ön Isle of Skye. – Vi gör det av tradition men det går inte att leva på. Man måste ha ett annat arbete också, säger han. TEXT Katri Melander FOTO Linéa Segall
C
rofts är det skotska uttrycket som lever kvar sedan 1700-talet och syftar på småskaligt lantbruk. Donald är en av få crofters som finns kvar i byn Elgol med bara 50 invånare. – Många ur lokalbefolkningen har dött på grund av ålder och de som köper husen nu är inte intresserade av att ha djur och föra traditionen vidare, säger han. Många hus på ön köps av konstnärer. Både fotografer och keramiker inspireras av de sagolika miljöerna som hänför med höga berg omgivna av hav.
När Donald ska mata sina får lockar han dem till sig genom att ropa caora som betyder får på gaeliska. De 32 fåren och nästan lika många lamm kommer då springandes från alla håll. Grinden till hagen är sällan stängd. – De kan gå var de vill. Vi crofters delar på betesmarkerna, säger han. För att gå runt ekonomiskt
jobbar han i en fiskeodling på fastlandet. Det bidrag han får av regeringen varje år gör ingen större skillnad. Det är en summa på motsvarande drygt 6 000 svenska kronor för att hålla kvar en bit av landets historia. – Det räcker knappt till
fårens mat. Det finns i princip ingen som bara lever på crofting. Trots att han tycker det är synd att livsstilen håller på att försvinna tror han inte att ett större bidrag är lösningen. – Det handlar inte om att tjäna pengar utan det är en livsstil och en tradition att hålla vid liv. Jag kan inte se mitt liv utan får, dessutom skulle marken bli övervuxen utan dem. Att crofting håller på att gå emot sitt slut tror Donald bland annat beror på den nya tekniken. Själv är han uppväxt i en vardag där skolloven innebar att hjälpa till med djur och mark innan fritiden kunde användas till att spela fotboll med kompisarna. Men i dag menar han att människor är inomhus betydligt mer och inte lika intresserade av lantbruket.
– När jag var liten kunde vi vara två dussin ungar som möttes och spelade fotboll om kvällarna, i dag sitter barnen vid sina datorer i stället. Men det är inte bara bristen på ungdo-
mar i utomhusmiljön som ställer till det. Donald menar att crofting handlar om att vara nära naturen och använda sig mycket av kroppen. Något som inte sker i lika stor grad längre när maskiner blivit allt vanligare i jordbruket. Den nya tekniken bidrar dessutom till att affärerna nu för tiden kan erbjuda fler varor. – Ville man ha bra potatis förr så fick man odla den själv, men i dag är det bara att ta sig till affären. I och med att utbudet blir större är man inte lika benägen att arbeta för det själv, det tar längre tid och är jobbigare. Det är ledsamt tycker jag.
På Skye har han bott i hela sitt liv. I byn,
som från den lilla hamnen klättrar upp över kullarna är också hans tre döttrar uppväxta. Enligt traditionen är det den äldsta sonen som ska ta över marken när föräldrarna går bort. Men Donald hoppas att någon av tjejerna, som sedan länge lämnat ön, någon gång kommer tillbaka för att stanna. Eller ett framtida barnbarn. Det är dock något som känns långt bort i hans liv än så länge. – Jag är för ung för att ha barnbarn och jag tror att jag kommer ha kvar mina får även om jag blir hundra år.
Natur 31
Livsstilen skapad ur ett förtryck
D
et var på 1700-talet som markägarna i de skotska högländerna insåg jordens potential för lantbruk. Då de ville använda ytorna till stora betesmarker för sina djur tvingades många av de som redan bodde där att flytta. Det kallas i historien för ’the highland clearences’. De som blev kvar fick en liten bit mark, en croft, där de kunde ha några få djur och odla sina grödor. Ytan var dock aldrig tillräckligt stor för att man helt skulle kunna försörja sig. De som hade croftarna blev därmed beroende av att jobba åt sina markägare också. Då marken sällan var av bästa kvalité
blev crofters duktiga på att hushålla med de naturliga resurserna. Än i dag är de kända för sitt hållbara sätt att bruka jorden. I traditionen ingår också samarbete lantbrukare emellan, något som fortfarande märks av på Isle of Skye. Djurägarna delar på betesmarkerna och låter djuren beta tillsammans där bästa betet finns. Mer vanligt är det att ha stängsel om de ställen där man inte vill ha djuren. För att bevara traditionen har regeringen bland annat tillsatt en kommission, ‘Crofters Commission’. Som ett led i att hålla kvar en bit av landets historia har de bestämt att alla som har en croft men inte använder den måste börja ta hand om den. Annars tvingas de sälja den.
Crofting... Är en utmärkande livsstil i Skottland, där finns sammanlagt 17 700 crofts. Täcker upp 30% av hushållen i högländerna och upp till 65% på öarna. Är en viktig del av det naturliga formandet av landskapet. Djuren som betar ser till att hålla markerna från att bli överväxta.
När Donald Mackinnon ropar caora som betyder får på gaeliska vet fåren om att det är mat på gång.
Innefattar ett entreprenörskap med en vision om att tillsammans jobba för naturens bästa. källa: the Scottish Crofting Federation
FRIHET Namn: Idris Benwell Ålder: 8 Bor: Edinburgh
Vad är frihet för dig?
”Jag vet inte, att vara på landet kanske. Där kan man gå var man vill” FOTO Katri Melander
Highlands lantisar jobbar och sliter.
VALET Åsikter på resande fot
Eldsjälar vid världens ände
Förändring i sikte
Från förtryck till hållbar livsstil.
Jakten på folkets förtroende
Skottlands ambitiösa miljömål.
Storbritanniens största vindkraftpark.
”Vi måste satsa allt för attSjälvständighetens rädda En förlorad identitetvår planet” gränsland
Framtidens vägskäl E
fter valet 2011 fick Scottish national party egen majoritet i parlamentet. De beslutade sig för att genomföra en folkomröstning om självständighet. Så den 18 september 2014 ska det skotska folket rösta om Skottland ska tillhöra Storbritannien, eller vara ett eget land. I valet får 16-åring-
ar rösta, vilket de aldrig tidigare har fått göra. Skottlands försteminister Alexander Salmond har drivit fram valet som beslutande, och inte rådgivande som det vanligtvis är. Valresultatet kommer därför vara direkt avgörande för hur landet kommer att styras framöver.
34 Valet
resandefot Åsikter på
Pendelavståndet mellan Edinburgh och Glasgow är drygt en timme. Därför åker många människor mellan städerna för att arbeta eller studera. För att höra hur tankarna går kring folkomröstningen färdades vi med dem.
TEXT Maurits Larenas FOTO Fredrik Narvelid
SKOTTLAND GENOM HISTORIEN 1295 Den skotske kungen John Ballion vägrar att ansluta sig till den engelske kungens planer att invadera Frankrike. Kampen om självständighet inleds och krig bryter ut mellan Skottland och England.
1296
SKOTTLAND
Engelska kungen Edvard I, kallad skottarnas slägga, leder en förödande invasion mot skottarna och tar tronstolen Stone of Destiny i krigsbyte. Skottland krossas, så när som på en man - William Wallace.
Valet 35
P
å Edinburghs centralstation arbeta och andra för att studera. StudenWaverley, står Charlie Spears till- ten Ailsa Brian är 24 år och läser historia sammans med sin väninna som på Edinburghs universitet. Hon är bosatt vill vara anonym. De har nyss i Glasgow och genom sin skola har hon anlänt till sin hemstad efter en kortare blivit insatt i självständighetsdebatten. tågresa från skolan. Nu står de och små– Vi är två olika nationer med två helt pratar innan de ska skiljas åt. De är 17 år olika politiska ideologier. gamla och har därför aldrig röstat i något Ailsa är väl medveten om att det finns val. Men i folkomröstningen om självmånga olösta knutar som inte har beständighet är de inkluderade. Men vad de handlats än. Men hon anser att skillnaska rösta råder det delade meningar om. derna mellan norra Skottland och södra – Jag tycker att det är ren idioti att England är så stora att det behövs göras bryta med Storbritannien, säger Charlies något radikalt. väninna. Framför henne sitter 23-åriga Kate Den åsikten delar hon med en majoriMarton. Hon är inte lika säker på vad hon tet av skottarna, om man ser till opinionsska rösta. Att det är flera månader kvar mätningarna. Aldrig har ja-sidan haft en till folkomröstningen väger in. Men Kate majoritet. Hon menar att de har unionen berättar att hon ibland är övertygad om att tacka för att Skottland har överlevt, då vad hon ska rösta. de alltid har hjälpt till om de har behövts. – Vissa dagar vet jag vad jag ska rösta Men Charlie är av en annan åsikt. på, sen kommer det ett motargument – Det stämmer inte, säger hon, och ber som får mig att ändra åsikt. sin vän att nämna någon gång skottarna Mary O´Neill bor i Edinburgh, där hon har fått hjälp. även arbetar. Tidigare har hon jobbat i Det kan väninnan inte svara på men olika delar av England. Det har påverkat håller fast vid sin åsikt. Charlie vill se hennes ställett självständigt ningstagande. Skottland och Det känns bra. De har – Det är jättemenar att landet börjat inse att vi inte är bra som det är i tillhör skottarna. dag. Jag känner Att deras röster så dumma trots att vi inte många skottar plötsligt är betyär vuxna. som arbetar i dande ser väninEngland, hur nan som bra, men skulle det gå för dem vid en eventuell samtidigt anser hon att de bara är för att självständighet? fiska röster till ja-sidan. Charlie däremot Hon säger att hon inte vill ändra på något ser endast positivt på det. som fungerar som det ska. Dessutom – Det känns bra. De har börjat inse att skulle det leda till många problem, som vi inte är så dumma trots att vi inte är till exempel fördelarna man får genom att vuxna. vara med i EU. Dock vill Storbritanniens ledande På tåget mot Glasgow är vagnarna halvfulla. Opinionsmätningarna säger att just politiker med David Cameron i spetsen Glasgow är den stad där flest röstar ja. träda ut ur EU. Anledningarna till det är många, en är att Även David Allan vill stanna kvar i det är en gammal industristad som slogs unionen. Han bor också i Edinburgh och ner med Margaret Thatchers politik. har länge levt och arbetat i England. Att pendla den drygt 50 minuter resan – Jag är absolut emot det. Visst är jag en är vanlig bland invånarna som bor i Edin- stolt skotte men jag är även stolt britt. burgh och Glasgow. En del gör det för att Enligt honom splittrar valet skottarna.
Ailsa Brian är en övertygad ja-sägare då hon inte tycker att England driver den politiska linjen som skottarna vill ha.
David Allan har både arbetat och levt i England. Därför vill han stanna i unionen.
Kate Marton har inte bestämt sig eftersom båda sidorna har bra argument.
Charlie Spears ser fram emot att rösta i folkomröstningen.
D GENOM HISTORIEN SKOTTLAND1314 GENOM HISTOR 1305 Efter att i sex år ha lett upproren och spelat en betydande roll i kampen mot engelsmännen tvingas William Wallace att fly. Han tas till fånga och förs till London där han döms till döden för högförräderi. Wallace avrättas genom hängning, dragning och fyrdelning.
Kampen för ett fritt Skottland förs vidare av Robert I Bruce. Mot alla odds besegrar han englesmännen vid Bannockburn den 23 juni. Skottland blir återigen självständigt.
36 Valet
Eldsjälar
vid världens ände
Uppe i norr på ön Isle of Skye kämpar Gavin Scott Moncrieff och Bryan Clark med att sprida budskapet om ett självständigt land. Högländerna är som en annan värld. Men politiken är lika närvarande som någon annanstans i Skottland. TEXT Linéa Segall FOTO Katri Melander
B
ryan och Gavin har under en lång tid kämpat för ett självständigt Skottland. Efter att ha delat ut broschyrer är de på väg till Kilmuir där en Yes-kampanj för allmänheten väntar. – Människor är alltid rädda för förändring. Vad folk inte förstår är att rösta nej skulle vara den största förändringen, säger Gavin. Han menar att om skottarna röstar nej är det som att säga till parlamentet i Westminster att regeringen kan göra vad de vill. – Då kan allt ändras. För då har vi visat att vi inte bryr oss men det gör vi. Väl framme tar de fram bord och stolar. En kvinna är snabb med att göra sin röst hörd. – Ställ stolarna i en cirkel i stället. Det är ju därför vi ska rösta. För att skapa en samhörighet. Kvinnan heter Anne Martin och driver ett företag i Kilmuir tillsammans med sin man John. De är båda för självständighet. – Att ta en risk är inte ett konstigt koncept för oss. Vi är vana vid det i och med att vi driver vårt egna företag här uppe. Så att rösta ja för mig i september är ingen
risk utan en möjlighet, säger Anne. Anne tror att det kommer att leda till det bättre, att deras röst för första gången kommer att räknas. John är engelsman och håller med. – Om det blir ett ja så kommer jag från den dagen att bli skotte för då bildas ett nytt Skottland. De ser båda möjligheter men förstår också att människor är oroliga för vad som kommer att hända. Anne hoppas dock att det inte får människor att rösta nej. – Jag oroar mig för att vi saknar självförtroende. Vem säger att vi inte kan styra ett land? Är det vi själva? Har vi blivit så nedslagna under åren att det är därför som vi röstar nej vore det sorgligt. Ian Blackford är kampanjledare för
bland annat Skyeområdet. Han åker runt tillsammans med Arthur Cormack och håller Yes-möten. Han visar en Powerpoint-presentation för de knappt tio personerna som dyker upp. Bryan berättar att det den 1 maj var drygt 300 år sedan som Skottland och England blev Storbritannien. Ingenting som nämns i media. – A marriage made in heaven, säger Bryan ironiskt.
Gavin och Bryan är nöjda med mötet
trots det blygsamma antalet som brukar variera. De har hopp om framtiden. Likaså Anne Martin. – Om det blir ett ja måste vi försäkra oss om att vi får alla nejsägare med oss. Om det blir ett nej måste vi få alla nejsägare att inse att vi fortfarande vill vara del av ett politiskt land. Och vi kommer att fortsätta kämpa för ett självständigt Skottland. Även om det inte blir ja nu, tror jag att jag kommer få uppleva det under min livstid.
SKOTTLAND GENOM HISTORIEN 1326 Det skotska parlamentet samlas för första gången någonsin. Två år senare skrivs fördrag med England om självständighet och suveränitet.
1599
SKOTTLAND
John Knox leder reformationen i Skottland. När Martin Luthers protestantiska lära når Skottland blir det spänt mellan den dåvarande katolska kyrkan och de nya Luthersympatisörerna. De tvingas fly söderut och söka skydd hos det gamla fiendelandet England.
Valet 37
Den vita boken är som Yes-kampanjens bibel. Det är en sammanställning gjord av regeringen för hur ett självständigt Skottland skulle se ut.
Gavin Scott Moncrieff, Bryan Clark, Ian Blackford, Arthur Cormack och Anne Martin på kampanjmötet i Kilmuir.
GENOM HISTORIEN SKOTTLAND1707 GENOM HISTORIE 1603 Skottland och England bildar gemensam monarki genom ”Union of the Crowns”. Länderna förblir dock självständiga i ett sekel framåt.
England och Skottland bildar Storbritannien genom unionsfördraget Acts of Union. Det skotska parlamentet upplöses och unionen styrs från Westminister i London. Skottland får en egen minister i den brittiska regeringen.
38 Valet
Med förändring som mål
Ända sedan 1934 har Scottish national party kämpat för självstyre. Efter valet 2011 fick de egen majoritet i parlamentet, vilket är orsaken till den historiska folkomröstning landet nu står inför. Deras mål är att få bort den centraliserade makten från London just nu. TEXT Maurits Larenas FOTO Gabriel Tjulander
E
fter det skotska valet 2011 hände något som det brittiska parlamentet Westminister fruktat. Ett skotskt parti fick egen majoritet i det skotska parlamentet. – Nu äntligen har vi chansen att rösta om totalt självstyre, säger Stuart McMillan, medlem i det skotska parlamentet för Scottish national party. Partiet är ett traditionellt socialdemokratiskt parti, som förutom att sträva efter självständighet, även vill nå målet med demokratisk socialism. Dock finns det
även högerfalanger i partiet och en del menar att det är ett moderat-socialdemokratiskt parti. Men när McMillan målar upp sitt drömsamhälle använder han sig av vänsterretorik. – Klasskillnaderna i vårt land har ökat. Det finns en stor orättvisa med att de rika skjuter i höjden medan den fattiga befolkningen får det allt sämre ställt. Personligen vill han höja skatterna för att stärka välfärden. Han berättar att drygt 60 000 invånare behöver gå till en matbank för att få näring för dagen. Det tycker han är pinsamt för ett land som
Skottland. Att drygt 10 000 av dem är barn stärker hans argument. Klasskillnaderna måste minskas, enligt McMillan. – Jag vill att Skottland ska vara ett rättvist samhälle, det är det inte i dag. Enligt McMillan finns det inte bara ett svar till varför en del skottar vill vara självständiga. Men han tror att den sida som vill ha kvar ett enat Storbritannien har hjälpt dem i valkampanjen. – Jag har märkt att det som först var en fråga om ja eller nej har blivit en principsak. Många har tröttnat på hoten att vi
SKOTTLAND GENOM HISTORIEN 1745 1745 Jakobinerna gör uppror. Charles Edward Stuart, son till James VII, försöker återerövra tronen men besegras vid Culloden.
1934
SKOTTLAND
Scottish National Party, SNP, bildas som en reaktion mot att Skottland är underrepresenterat i Westminister.
Valet 39
inte skulle kunna klara oss själva. McMillan menar att alla de som strävar efter självständighet har olika svar på frågan. Men för Scottish national partys press- och kommunikationschef Erik Gaddes handlar det om verklig demokrati. – Gång på gång ser vi att politiken som styrs från London inte är representabel för det invånarna vill ha här. Ingen av dem tror på hoten från Storbritannien, som har kommit att kallas för project fear. De ser heller inte några problem med självständigheten. I stället blickar de framåt. – Strävan efter självständighet handlar inte om en historia av förtryck, utan om att blicka framåt och se alla möjligheter, säger Erik Gaddes. säger Erik Gaddes. Efter valet 2011 när Scottish national party beslutade sig för att genomföra en folkomröstning, så valde de att sänka valåldern till 16 år. Det betyder att det är första gången någon under 18 år får rösta i Storbritannien.
Jag vill att Skottland ska vara ett rättvist samhälle. McMillan tycker att det är det enda rätta att göra, om han själv fick välja skulle han inkludera de i alla val. – Jag har märkt att en del av de unga ibland har bättre argument än de som är över 18 år. Drygt fyra månader innan valet är det
över 80 procent av de under 18 år som registrerat att de ska rösta. Hur strategiskt det är att involvera ungdomarna är det ingen som vet innan valresultatet har offentliggjorts. Andelen som kommer rösta totalt uppskattar McMillan till 75 procent.
Efter att ha sett hur Sverige fungerar så beslutade sig Theo Craig att rösta för ett självständigt land.
Med Sverige som vägledare
Innan Theo Craig flyttade till Sverige var han skeptisk till självständighet. Här såg han hur ett land i hans egen storlek hade en fungerande välfärd. Därefter började tron på att även Skottland skulle klara av att hantera sina problem på egen hand. TEXT Maurits Larenas FOTO Ted Andreasson
I
början av 2000-talet flyttade Theo Craig till Sverige. Det var ett land som han kunde jämföra med sitt Skottland rent storleksmässigt. När han integrerades i samhället ansåg han att Sverige har en fungerande välfärdsmodell. Vilket ändrade hela hans världsbild. – Jag insåg ganska snart att Skottland skulle klara sig på egna ben. Här skapades en bild av ett samhälle som tagit tag i sitt folk. Kampen mot hälsoproblemen var vunnen och sjukvården mådde bra. Tidigare tankar om att ett enat Storbritannien var det rätta började avta.
Men att säga att Sverige är problemfritt är att överdriva. Genom att åka tunnelbanan ut ur stadskärnan märkte Theo av en stor segregation. Vilket fick honom att dra paralleller till den enade unionen där hemma. – Invandrarnas utanförskap går att jämföra med länderna i Storbritannien. Han kände att invandrarnas situation var för svår och att politikerna inte fånga-
de upp dem. Hemma i Skottland började känslan av att politiken som styrs från England i allmänhet och London i synnerhet inte speglade skottarna. På så sätt var det som att vara utanför samhället. –Det är en av anledningarna att jag i dag anser att ett ja i folkomröstningen är det rätta. För att ge ökad förståelse i vad han menar drar han paralleller till filmen The Hunger Games. Där är ett land uppdelat i tolv distrikt där all makt är centraliserad i huvudstaden. Det kan liknas med London. Sedan är de närmaste distrikten städer i England, så som Liverpool och Manchester. Därefter kommer Skottland. Vid en eventuell vinst i folkomröstning-
en ser Theo stora utmaningar framför sig. Detta då många frågetecken finns. Frågor om ett EU-medlemskap och om pundet fortfarande ska vara kvar, är två av många funderingar. – Men vi är drömmare. Man kan säga att ja-sägare röstar med hjärtat och de andra med hjärnan.
GENOM HISTORIEN SKOTTLAND1997 GENOM HISTORIE 1979 Margaret Thatcher blir premiärminister i Storbritannien och önskan om skotsk självständighet tar fart. Under hennes styre läggs många industrier och gruvor ner, något som slår hårt mot skottarna. Det gör även hennes poll tax, d.v.s. att alla betalar lika mycket skatt oavsett inkomst.
Brittiske labourledaren Tony Blair lovar att om han vinner valet ska Skottland få folkomrösta om eget parlament och ökat självstyre.
40 Valet
Jakten på folkets förtroende I kampen om folkets röster och landets framtid gäller det att vinna förtroende. Joe McCauley är en drivande motor i Better togethers kampanj i Glasgow, och menar att det mänskliga mötet väger tungt. – Det är ett måste för oss att vara ute på gatorna. Först där kan vi möta människor på riktigt och förstå hur de känner kring självständighetsfrågan. TEXT & FOTO Ted Andreasson
J
oe och hans vänner smyger elegant runt bland de välklippta häckarna på Ardbeg Street, Glasgow. Dagens uppdrag är att knacka dörr. De tar parvis hand om varje våning och för statistik på svaren de får om tankar kring valet. – Vi måste veta vart vi ska lägga krutet. De som ännu inte har bestämt sig än är vår högsta prioritet. Där har vi bäst chans att påverka, och vinna en röst, förklarar Joe.
Han berättar att det finns fler än 250 olika volontärgrupper i Skottland som dagligen arbetar med att i någon form möta människor runt om i landet, för att bevara ett enat Storbritannien. – Många av de grupper som finns i dag hade inget politiskt engagemang innan valrörelsen började. Det är ett bevis på hur stor frågan är och hur många den berör, säger Joe.
Media talar om en kampanj som mestadels förs via nätet, på Twitter och andra sociala medier. Det är nonsens anser Joe. Kampanjen är mer omfattande än så. Alla delar spelar in, men enligt Joe är det mänskliga mötet viktigast.
Ett stökigt kontor i centrala Glasgow. Där har Better together sin trupp samlad, med Rob Murray i spetsen. Han är glad över att folkomröstningen tar plats i september. Han betonar vikten av att folkets röster blir hörda, men är övertygad
SKOTTLAND GENOM HISTORIEN 1997 1999 Den 11 september, röstar 74 procent av skottarna ja till ett eget parlament.
Skottland väljer sitt första parlament och får ökat självstyre och styr över bl a ekonomisk utveckling, utbildning och vård. Londonregeringen behåller kontrollen över bla utrikespolitik, försvar och beskattning.
om att det blir ett nej till självständighet på valdagen. – Skottland behöver vara del av något större, som de är i dag. Att rösta för självständighet skulle enbart innebära att vi stänger dörrar, menar Rob. Det senaste knepet för att nå väljare kom-
mer från USA och kallas för Bleather together. Tjänsten går ut på att marknadsföra sig via telefon och är en variant av den som gänget bakom Barack Obamas kampanj använde sig av 2012. Då användes den flitigt och höll Obama kvar på presidentposten, nu hoppas Rob på samma effekt i Skottland. – Det har gett fantastiska resultat. Hoppas det speglar valresultatet i någon mån.
SKOTTLAND
Valet 41
Familjens oönskade val Vid ett ja till självständighet flyttar Jessica D. Males och hennes familj från det land som varit deras hem sedan 1990-talet. Den oro som finns har gjort att väskorna redan är mentalt packade. – Allt vi har byggt upp genom åren skulle tappa sitt värde, det skulle helt enkelt inte vara värt att stanna. TEXT & FOTO Ted Andreasson
E
tt självständigt Skottland skulle enligt Jessica innebära ett isolerat Skottland. Hon menar att det verkliga värdet ligger i den enade unionen. Hon anser också att värdet på fastigheter skulle dala rejält vid en separation, likt resten av landets ekonomi och välfärd. Jessica och hennes man är verksamma inom fastighetsbranschen. Redan när frågan om självständighet började komma upp på tapeten såg de hur globala företag tappade intresset för Skottland. Något som väckte stor oro inför framtiden. – Jag och min man är mentalt förberedda på att flytta. Det är värst för barnen. De skulle behöva lämna alla vänner. Jessica berättar att hennes familj inte är
ensamma om att flytta om så krävs. Likt henne själv känner sig de flesta av hennes vänner också tvingade till att lämna Skottland vid ett ja till självständighet. – Det är skrämmande. Men det är den verklighet vi lever i, säger Jessica. Jessica har stött på många argument, både för och emot. Något som irriterar henne är att många av de som tror på självständighet tänker med hjärtat i stället för med hjärnan. – Det är ingen som kan ge ett konkret svar på hur saker och ting ska fungera, det känns som den frågan aktivt undviks.
För första gången någonsin är du välkommen att delta vid 16 års ålder. Hon finner det ironiskt att de inte får dricka öl på puben, eller köra bil, men anses vara redo att bestämma landets framtid. – Jag och min familj vill gärna stanna kvar i Skottland. Det är här vi har vårt liv, och förhoppningsvis vår framtid, säger Jessica.
GENOM HISTORIEN 2004 Nya skotska parlamentsbyggnaden i Edinburgh invigs. Den blir tio gånger dyrare än budgeterat och kostar 431 miljoner pund.
SKOTTLAND GENOM HISTOR 2007 Alex Salmons, SNP, väljs till Skottlands försteminister, dvs regeringschef.
42 Valet
Sociala medier, tv och radio är starka verktyg i en kampanj. Men enligt Better together är det inget som slår det mänskliga mötet med väljare.
En förlorad identitet Flera frågor ska få svar inom kort. Enligt Suzy Davies, skuggminister i det konservativa partiet, handlar valet om mer än bara självständighet från resterande Storbritannien. – Det handlar lika mycket om identitet och samhörighet. TEXT & FOTO Ted Andreasson
S
uzy Davies är född i Swansea, Wales. Hon är medlem i det konservativa partiet som i dag är ledande i Storbritannien med David Cameron i spetsen. Trots att hon är född Walesare identifierar hon sig även som britt. Hon menar att det är en av många fina saker med en enad union. – Vi ska vara stolta. I dag är vi del av något större och kan känna samhörighet med fler.
– De har ingen genomtänkt plan. Det finns inga svar på hur det ska fungera i praktiken. Några exempel är valutan, sjukförsäkring och EU-medlemskap. Bevakningen av självständighetsfrågan
sätter lätt Skottland och England i fokus. Därför
Argumenten och påtryckningarna kring nationalism från Yes Scotland tycker Suzy är en aning dumma. Hon anser inte att det ena utesluter det andra. I ett självständigt Skottland skulle du inte vara mer skotsk än vad du är i dag menar hon. Hon ser inte heller hur de skulle klara sig på egen hand.
betonar Suzy vikten av att inte glömma bort Wales och Nordirland, de berörs lika mycket. – Alla påverkas i någon mån. Tyvärr tror jag att majoriteten av de inblandade parterna påverkas negativt, säger Suzy. Suzy menar att det alltid är någon som blir skadad under en separation. Just nu är det flera inblandade parter som inte kan påverka. Hon anser därför att det skulle vara själviskt av Skottland att rösta för självständighet. Det skulle vara att frånta resterande Storbritannien en del av dess identitet och historia. – Jag hoppas Skottland skonar oss från smärta. Jag skulle personligen sakna dem väldigt mycket om de beslutade sig för att lämna, säger Suzy.
SKOTTLAND GENOHISTORIEN 2011
Scottish National Party , SNP, får egen majoriter. Storbritanniens premiärminister David Cameron går med på att skottarna ska få folkomrösta om självständighet. Valet är beslutande.
2014 Den 18 september, röstar skottarna ja eller nej till förslaget att lämna Storbritannien. Alla som bor i Skottland och fyllt 16 år har rösträtt.
SKOTTLAND
Valet 43
FRIHET Namn: Angharad Benwell Ålder: 5 Bor: Edinburgh
Vad är frihet för dig?
”Vet inte. Vet inte riktigt vad det är, har aldrig hört ordet förut”
FOTO Katri Melander
44 Valet
Självständighetens
gränsland
Engelsmännen är inte särskilt engagerade i sina grannars längtan efter självständighet. Trots att vardagen kommer att påverkas om Skottland väljer att lämna Storbritannien. – På oss går det ingen nöd, men vad ska de göra när oljan tar slut - sälja haggis? säger Chris Wignall.
B
TEXT & FOTO Gabriel Tjulander
erwick-upon-Tweed är en liten stad precis på andra sidan den skotska gränsen, där floden Tweed mynnar ut i Nordsjön. Länge har Berwick varit ett strategiskt läge i strider mellan engelsmän och skottar. Genom åren har staden tillhört båda parter. I dag är många skottar som jobbar här konfunderade över hur deras liv kommer påverkas av den skotska självständigheten. Engelsmänen å andra sidan är smått irriterade över skottarnas frihetsönskan. De flesta ser endast problem i ett uppbrott från unionen. På den lokala puben i Berwick-uponTweed, The Brown Bear, träffas invånarna
Det kommer bli dyrt för skottarna men om de vill ha självständighet så får de väl det.
för att prata och skoja om allt mellan himmel och jord. Det är också här Chris sitter med sin fru Sandra och firar sin semester med en eftermiddagsöl. – Det kommer bli dyrt för skottarna men om de vill ha självständighet så får de väl det. England klarar sig lika bra, säger han med en retsam ton. Sandra har släktingar i Skottland och känner väl igen tankarna om självständigheten. – Jag kan inte förstå varför. Jag har verkligen försökt förstå vad det är som ligger till grund för den viljan. Det är ju inte som att de är förtryckta, säger hon.
Valet 45
Bara ett stenkast från puben ligger
stadens antikshop, en kooperativ förening där flera hyr hyllor och säljer sina antikviteter. På vårens första bank holiday är det extra mycket rörelse i butiken. Julia Daries som i dag jobbar i butiken bor sedan länge här i staden. Tillsammans med två väninnor säljer hon bland annat kläder, böcker och husgeråd från svunna tider. Att Skottland nu vill frigöra sig från Storbritannien är även för Julia svårt att förstå. – Det kommer förstärka flera motsättningar och späda på en oroväckande nationalism. London har glömt bort oss här uppe i norr. De frågar bara skottarna vad de tycker om självständigheten men även vår vardag kommer att påverkas, säger hon.
En av Julias närmaste kollegor, Nina Salkovskis, bor i Skottland men pendlar dagligen till jobbet på andra sidan gränsen. Hur livet kommer bli vid ett ja i september har hon svårt att svara på. – Det är så många saker kring folkomröstningen som inte är besvarade. Till exempel vilken valuta vi kommer ha och om vi kommer behöva pass för att åka till England. Det är nog många med mig som tänker så, berättar Nina. Hon tror också att en del kommer röstar ja för att bli av med David Cameron som premiärminister.
Clare Rowell och Julia Daries ansvarar för försäljning en i antikshopen i dag. Julia har som hobby att tillverka bilder och mönster i färgat glas som hon säljer i butiken.
George Wekensh har bott i Berwick hela sitt liv och lika så många av hans vänner på puben.
Vad tycker du om den skotska självständigheten? – Om de blir självständiga kommer jag personligen ställa mig vid Berwicks gamla port och kolla pass på varenda skotte som vill passera, skrattar engelsmannen George Wekensh. – Det är det dummaste jag har hört på länge för det kommer aldrig att ske, skottarna kommer inte klara av det, sä-
ger engelsmannen Colin Bolton, medan han beställer in en till öl. – Det kommer bara skapa förvirring med valutan, speciellt för oss här i Berwick. Jag är ju pensionär sedan länge men det är de unga som bor i Skottland och arbetar här som kommer känna av det, säger Dave Rattray.
46 Valet
En ny åldersgräns Med ett viktigt val framför sig har de skotska studenterna stora möjligheter att påverka valutgången i september. – Jag tycker att det är bra att vi får chansen att visa vad vi tycker, säger Patrick Dixon, student i Edinburgh. TEXT & FOTO Gabriel Tjulander
A
En skola för sig De skotska utbildningsfrågorna har skottarna alltid bestämt själva över. – De är väldigt stolta över sin skola och sitt egna skolsystem, säger Torvald Colliander, svensk generalkonsul i Edinburgh.
madeus Brzezinski och Patrick Dixon spenderar lördagsmorgonen i skateboardparken i centrala Edinburgh. Båda bor och studerar här i staden. Patrick har bott i Skottland hela sitt liv och Amadeus flyttade hit från Polen för tio år sedan. – Om jag jämför med de skolor som jag har besökt i Polen, är skolan här ganska strikt. Men det tycker jag är bra, säger Amadeus. Den 18 september går Skottlands 16-åringar för första gången i historien till vallokalerna. En direkteffekt av SNPs vilja att komma åt de unga ja-rösterna. Politikerna har va-
rit mycket flitiga med att besöka skolorna för att prata om vad en ökad självständighet innebär för landet. Men trots att SNP har gett ungdomar rösträtt tror varken Amadeus eller Patrick att alla kommer rösta i deras favör. – Jag kommer rösta ja. För jag tycker att Skottland ska kunna bestämma mer själv, säger Amadeus. Patrick är däremot av en annan mening. – Mina föräldrar är antikhandlare så för dem skulle ett självständigt Skottland bara leda till komplicerad handel med England. Så jag tänker rösta nej, säger han.
TEXT & FOTO Gabriel Tjulander
I alla tider har Skottland haft makten att bestämma över sitt skolsystem, som därför också skiljer sig betydligt från det engelska. – När Skottland gick med i unionen med England år 1707 var skolan en av de frågor som landet skulle få behålla bestämmanderätten över, säger Torvald Colliander Ett vanligt inslag inom skolvärlden är de privata skolorna. Många är gamla och välkända hos befolkning. Men på grund av höga terminsavgifter är de privata skolorna också omdebatterade och sägs befästa segregationen i landet. Trots det är skolformen väldigt populär bland skottarna. I dag studerar 25 procent av Skottlans ungdomar på privatskolor. – De privata skolorna är kända för att ge en bättre utbildning och har därför ett starkt förtroende hos föräldrarna, säger Colliander.
”Att rösta i valet känns både viktigt och bra”, säger Patrick Dixon. Som tilllsammans med Amadeus kommer gå till valurnorna i september.
SPORT Supportern som lever för fotbollen
C
Rangers FC snart tillbaka
Religionen delar Glasgow
Johan Mjällby färdig med Celtic
”De måste satsa på oss unga”
Skotska ikonen ser ingen ljusning
Kärlek till laget
eltic FC har en långt och framgångsrik historia som startade år 1888 när klubben bildades. Redan fem år efter starten kom lagets första ligaseger. Sedan dess har det blivit totalt 45 stycken. Klubben har haft många svenska spelare genom åren. Den störste av dem alla är Henrik Larsson, som under sin kar-
riär i klubben gjorde 221 matcher och 174 mål. I Celtic beskrivs han som kungen. Till höger på bildens syns Paul The Tim, en hängiven supporter som tillsammans med Wee Duff ska heja fram laget till en ny seger.
48 Sport
Supportern som
lever för fotbollen Han har haft säsongskort i 22 år och inte missat en hemmamatch på fem säsonger. I dag är det dags att möta serietvåan Aberdeen, som kommer på besök. – Välkommen till paradiset, säger Paul The Tim. TEXT & FOTO Fredrik Narvelid
K
lockan är strax efter tolv i ett mulet Glasgow. Människor börjar samlas framför Celtic Park - lagets hemmaarena. Paul The Tim är laddad och ingen kan förbise att han är en riktig supporter. Celtic-jacka, grönvita skor, halsduk och matchtröja är utstyrseln för dagen. Paul är 26 år och har sedan tidig ålder varit en hängiven Celtic-supporter. Han besökte Celtic Park redan som fyraåring tillsammans med sin pappa och har sedan dess, alltså i 22 år, haft säsongskort. – Jag blev helt såld första gången jag var här, atmosfären och stämingen var helt magisk, säger Paul.
Till en början var det bara hemmamat-
cher som gällde för Paul The Tim. Men så snart han började tjäna egna pengar började också resandet med klubben i hans hjärta. Att åka till Kazakstan, Ukraina, Sverige och Ryssland hör nu till vanligheterna, om Celtic spelar Europamatch. Under tiden Paul går omkring utanför arenan möts han av hälsningar från var och varannan person, alla verkar känna honom. Tydligast blir det när John Fallon, målvakt i Celtic under 1960-talet kommer fram. – Paul är lite av en legend här i Celtic, han är överallt, på alla matcher, säger han. Paul verkar bli lite generad men tackar
för de fina orden, samtidigt som han säger att det är dags för en runda i baren Rangers FC är Celtics värsta rival, vilket också märks tydligt på Paul då han blir allvarligare i blicken och nästan lite nervös när han pratar om motståndarlaget. Rangers blev år 2012 nedflyttat till läg-
sta divisionen på grund av dålig ekonomi. – Jag saknar inte rivaliteten, men jag saknar tävlingen i ligan mot dem, säger Paul. Och fortsätter; – Mitt bästa fotbollsminne är när vi slog Rangers hemma med 6-2. Henrik Larsson gjorde två mål, han är kungen i Celtic. Matcherna mellan Celtic och Rangers kallas för Old Firm och är en av de hetaste i hela Europa.
Vi vill spela i den skotska ligan, vi klarar oss utan England. – Jag har vänner som håller på Rangers, men jag skulle aldrig kunna ta en öl med dem under en matchdag, säger Paul. Under kvällens sammandrabbning är Paul fokuserad, hans ögon slits inte från planen och han får jubla hela fem gånger. Celtic vinner med klara siffror, 5-2.
Paul är nöjd med hur laget spelade men inte särskilt förvånad över resultatet. – Vi vinner alltid, jag tippade ju 5-0 innan, säger han skämtsamt. Överlägsenheten för laget har varit
enorm sedan Rangers blev konkurssatta. Det har till och med varit prat om att låta Celtic spela i den engelska ligan - Premier League. Något som Paul absolut inte vill ska hända. – Nej, det skulle inte fungera, de har mycket mer pengar än oss, vi vill spela i den skotska ligan, vi klarar oss utan England, säger han. Vid sidan av arenan trillar spelarna ut från dörren, som vilka människor som helst. De skriver autografer och beger sig mot sina bilar. En speciell spelare stannar kvar - Emilio Izaguirre, vänsterback i Celtic och landslagsman i Honduras. Paul ska nämligen få Emilios fotbollsskor. – Hoppa in i bilen, vi ska ner mot pubarna, skriker Paul. Emilio släpper av Paul på paradgatan, Gallowgate, bland massvis av Celtic-pubar. Inne på The Hoops, som är det första stoppet längs gatan, firar supportrarna segern högljutt. Musik spelas och öl flyger runt lite här och var. Ingen verkar bry sig - Celtic har ju vunnit matchen och det är det enda som betyder något en dag som denna.
Sport 49 Sport 49
Paul The Tim blir glad och lycklig när Celtic spelar matcher.
Mikael Lustig har nyligen kritat på ett nytt kontrakt med Celtic. Inne på arenan stöter Paul på en vän, som rest hela vägen från Belfast, dagen till ära.
Paul The Tim har suttit på samma plats de senaste fem säsongerna.
På Puben The Hoops var stämningen hög och segersång spelades av ett liveband.
Det var ett riktigt målkalas i matchen mot Aberdeen som slutade 5-2. Den svenske före detta stjärnan Henrik Larsson som väggmålning på puben
50 Sport
FRIHET Namn: Jacopo Siliprandi Yrke: Studerande Ålder: 22 Bor: Edinburgh
Vad är frihet för dig?
”Det är att kunna bestämma över sig själv. Staten säger till en vad man ska göra, men frihet är att ta eget initiativ.” FOTO Daniel Rasmusson
Sport Sport 5151
Religionen Religionen delar delar Glasgow Glasgow
TEXT & FOTO Fredrik Narvelid Katoliker och protestanter, Celtic och Rangers. Religionen Katoliker ochstora protestanter, skiljer de två fotbollsCeltic Rangers. Religilagen ioch Glasgow åt. Katolionen skiljer de två stora kerna supportrar Celtic och fotbollslagen protestanternai Glasgow hejar på åt. sitt Katolikerna supportrar Celtic Rangers. och protestanterna hejar på TEXT & FOTO Fredrik Narvelid sitt Rangers.
53 53 gånger gånger har har Rangers Rangers vunnit vunnit ligan, ligan, det det är är ett ett världsrekord i antal ligasegrar. världsrekord i antal ligasegrar. Kompisarna James Kompisarna James sitt lag i och Janie följer sitt och lag iJanie med följer och motgång. med och motgång.
”Nu är det vi mot världen” James Hailes och Janie Mack har båda varit supportrar för Rangers FC sedan barnsben. Klubben är på uppgång igen och de längtar enormt till mötena med Celtic. – Det är det roligaste på hela säsongen, säger de båda i kör. TEXT Fredrik Narvelid FOTO Maurits Larenas
R
angers FC har alltid spelat i den högsta divisionen i Skottland, fram till och med juni 2012, då klubben gick i konkurs. En bidragande faktor till konkursen var finansmannen Sir David Murray, som var ägare till klubben i 24 år. Han sa bland annat dessa ord ” Om Celtic spenderar fem pund så kommer vi spendera tio”. Detta ledde till att klubben spenderade alldeles för mycket pengar och konkursen var ett faktum. – Det är förjävligt att det som Murray gjorde fick hålla på så länge, han drog ner vår klubb i skiten, säger James. I och med konkursen år 2012 blev Rang-
ers nedflyttade till fjärdedivisionen. Men laget är redan på väg tillbaka till toppen. Denna säsong vann klubben division tre, utan att förlora en enda match. – Vi har bara blivit starkare i och med konkursen, nu är det vi mot världen, säger Janie.
Nästa säsong spelar laget i division två, divisionen under Celtic. Säsongen 2015/2016 kan alltså Rangers och Celtic mötas i ligan igen. – Jag är säker på att vi vinner division två nästa säsong, det blir inga problem, säger James. Något möte med Celtic har det inte blivit på två säsonger och saknaden efter rivalen är stor. Jamie och Janie beskriver mötena med Celtic som väldigt speciella. – Tro det eller ej men min pappa håller på Celtic, så det blir en speciell känsla där hemma, säger James. – Det är ju den viktigaste matchen för säsongen, att möta Celtic kan vara underbart samtidigt som det kan vara hur tungt som helst, säger Janie. Men något hat känner ingen av dem mot rivalen från andra sidan staden. De förklarar att vissa supportrar är väldigt hatiska medan andra upplever en hatkärlek lagen emellan.
Det hela började i slutet av 1800-talet. katoliker DetIrländska hela började i slutetvallfärdade av 1800-tatill Skottland och Glasgow på grund let. Irländska katoliker vallfärdade av hungersnöden som pågick till Skottland och Glasgow på på grund Irland. Protestanterna Glasgow av hungersnöden som ipågick på kände hotade av deiirländska Irland.sig Protestanterna Glasgow katolikerna och stämningen mellan kände sig hotade av de irländska grupperna blev värre och värre katolikerna och stämningen mellan Detta på blev grund av att katolikerna grupperna värre och värre varDetta villiga att jobba hårdare, vilket på grund av att katolikerna resulterade i att de fick jobben. var villiga att jobba hårdare, vilket Irländarnai att kände av hoten och resulterade de fick jobben. ledaren inom den katolska gemenIrländarna kände av hoten och skapen för attgemenbilda en ledaren bestämde inom densig katolska fotbollsklubb, för att känna gemenskapen bestämde sig för att bilda en skap, således startades Celtic. Mötefotbollsklubb, för att känna gemenna mellan lagen kallas för Old firm skap, således startades Celtic. Möteoch anses vara ett av Europas hetaste na mellan lagen kallas för Old firm derbyn. Under säsongen 2010/2011 och anses vara ett av Europas hetaste möttes lagen i sju matcher. Enligt derbyn. Under säsongen 2010/2011 Strathclyde hade man under möttes lagenpolisen i sju matcher. Enligt den här perioden en kostnad på Strathclyde polisen hade man under 2,4 punden förkostnad insatserpå vid denmiljoner här perioden matcher. 2,4 miljoner pund för insatser vid matcher.
Sandy Jardine hyllas Utanför Rangers FC, hemmaarenaIbrox Stadium samlas halsdukar och tröjor till minne utav den avlidna, före detta spelaren, Sandy Jardine. 451 matcher spelade Sandy för Rangers FC. Rangers-ikonen avled av cancer 24 april 2014, 65 år gammal.
52 Sport
Tio år i klubben Den forne landslagsspelaren Johan Mjällby väljer att lämna Celtic FC efter säsongen. Detta efter tio säsonger i den skotska toppklubben, varav de senaste fyra säsongerna som assisterande tränare. – Jag känner att det är dags för något nytt, säger han. TEXT Fredrik Narvelid FOTO Maurits Larenas
J
ohan Mjällby började sin seniorkarriär i AIK, där det blev totalt elva säsonger innan han värvades till den skotska klubben Celtic FC. I Celtic blev det sex säsonger som spelare och fyra säsonger som tränare.
År 2006 avslutade Mjällby sin
fotbollskarriär och satt under fyra år med som expert på TV4. Efter expertjobbet beslöt han sig för att återvända till fotbollen igen, men då som tränare. Det nya jobbet blev som assisterande tränare i sin forna klubb, Celtic. – Sex säsonger som spelare och fyra år som tränare, det har varit fina år här i Glasgow, en väldigt lärorik tid, säger Mjällby. Johan förklarar att han är nöjd med sin tid i laget. – Vi har ju nått Champions Leagues gruppspel två år i rad, fått en mycket bra defensiv. Jag lämnar klubben i bra händer.
Om framtiden har Mjällby inte mycket att säga utan tar det lite som det kommer. – Vi får se vad som händer, jag kan tänka mig att jobba som både assisterande tränare och huvudtränare.
Skotske ikonen ser ingen ljusning James Grieves avslutade i höstas sin speedwaykarriär efter 29 år. Han var en av de få skotska speedwayförare som var aktiv. I dag ser han ingen framtid för skotsk speedway om man inte satsar mer på ungdomsverksamheten. TEXT & FOTO Joanna Halvardsson
D
et finns två skotska speedwaylag, Edinburgh Monarchs och Glasgow Tigers som båda kör i brittiska Premier League, men det ekar tomt med skotska förare i de båda lagen. Vilket får James Grieves, 39 år, att tänka att sporten håller på att dö ut i landet. – Sedan vi fick den nya banan och träningsmöjligheterna är mindre så är det också väldigt svårt för de unga förarna att utvecklas. Utan ungdomsverksamhet och speedwayskolor ser jag ingen framtid för skotsk speedway, säger han. James har kört i båda lagen. Han vann
Premier League med Glasgow 2011, han körde för laget i 14 år och valde att avsluta sin karriär för dem i höstas, efter nästan 30 år inom sporten. Många förare kommer från utlandet
och säsongen 2014 finns bara en enda skotsk förare i något av skotska lagen. James var en av de sista men han kände att det var dags att låta någon annan ta över. – Jag hade gjort mitt och det var dags att ge de unga chansen nu, säger han. Hans egna karriär var lång, hans pappa köpte första cykeln åt honom som tioåring. Men han menar att framtiden för skotsk speedway ser mörk ut. Derek Smith, en av de ansvariga inom Glasgow Tigers håller med. – Reglerna kring användningen av arenan är en av de främsta orsakerna till att vi inte kan anordna speedwayskolor. Men även jag tror att det är det som behövs för att vi få fram nya skotska talanger, säger han.
”Det finns viktigare saker i livet nu”, säger James Gaves som avslutade sin långa speedwaykarriär för att få mer tid med sin familj.
Sport 53
“De måste satsa mer på oss unga” Anders Thomasen var poängbäst när Glasgow segrade över Redcar.
Ryan McDonald, 20år, bor nära speedwaybanan i Glasgow men han får bara träna där 15 minuter varannan vecka. Då de skotska speedwaylagen inte har någon satsning i de lägre ligorna måste han åka över till England för att kunna fortsätta sin karriär, en fyra timmars lång bilresa till hemmabanan. TEXT & FOTO Joanna Halvardsson
R
yan McDonald går runt banan i Glasgow och sparkar i gruset och kollar upp på den svarta himlen. – Jag hoppas verkligen inte att det kommer mer regn i dag för jag är verkligen åksugen, säger han. Det är vädret som avgör om han ska kunna genomföra sin träning, de 15 minuter han har tillåtelse att åka på banan efter Glasgow Tigers hemmamatch eller om han ska behöva vänta i två veckor till. Ryan började sin speedwaykarriär gan-
ska sent men motorsport har alltid varit en del av hans liv. Efter att ha kört motorcross i tio år och varit en trogen åskådare på Glasgows Tigers speedwaymatcher valde han själv att testa och blev fast. Han kör nu sin första säsong men då de skotska speedwaylagen inte har någon satsning i de lägre ligorna måste Ryan åka över till England för att fortsätta sin karriär. Där har han valt att köra för Scunthorpe Stages i National League, och resan till hemmabanan är lång. – Det är fyra timmar enkel väg med bil till Scunthorpe där jag har hemmamatch ungefär varannan vecka. Men jag åker till
England för att tävla varje vecka, berättar han. Då träningsmöjligheterna är få i Glasgow får han även åka dit om han vill träna oftare än femton minuter varannan vecka. – Banan i Glasgow ligger i ett bostadsområde och vi får inte köra här när vi vill för grannarna störs, förklarar han. Han berättar hur han brukar åka till alla
hemmamatcher och att han som de andra förarna går runt och sparkar i gruset och känner på banan. Sen får han kliva upp på läktaren och se matchen och vänta på att de andra ska bli klara. För när det är slut får alla som inte kört träna femton minuter, innan de stänger banan för dagen. – Det är synd att jag inte har möjlighet att träna här oftare för jag bor nära och det vore lite enklare än att åka till England, säger han.
Men de långa resorna är inget som
avskräcker honom. Han drömmer om att om några år ha utvecklats så mycket att han platsar i de högre ligorna.
Ryan McDonald drömer om att en dag ta Ryan McDonald drömer om att en dag ta en plats i Premier League. en plats i Premier League.
– Speedway är så kul så det är värt det. Jag är inte riktigt redo för Premier league som Glasgow och Edinburgh kör i ännu men kanske om ett år eller två. Han tycker att det måste ske en förändring
och finnas mer möjligheter till träning om inte speedwayen i Skottland ska dö ut helt. – De måste satsa mer på oss unga och vi måste få chansen att träna för att utvecklas, annars kommer alla att sluta, säger han.
Men någon träning blev det inte denna gång. När matchen är slut faller regnet rejält över banan och när jag möter upp Ryan i depån ler han och säger: – Jag har lastat in mina cyklar igen, de gillar inte regnet så vi får göra ett nytt försök igen om två veckor.
Personligt och engagerat från Migra Förlag Vilj li
FARSAN
fö äld
Spanien, kriget och jag
ill b df ki dä i
Vilja vara vanlig Migra Förlag
om att vara förälder till barn med funktionsnedsättning
Till alla lycka bär av Ulla Ginsburg Det är tidigt 70-tal och Ulla bor med några vänner i ett kollektiv. Hon strävar efter att hålla ihop sin nya familj med dess skiftande medlemmar, samtidigt söker hon utlopp för sitt sociala engagemang i en vänster som splittras allt mer. Utgiven maj 2014. 150 kr.
Sandögubbar skrönor från Gotska Sandön. Om speciella och udda »Sandögubbar« lite här och var i skogen på ön. Texter av Birgitta Frostin och Ingrid Sjökvist, foton av Birger Svantesson. Utgiven maj 2014. 120 kr.
RBU Stockholms län i samarbete med Migra Förlag
Kerstin Gustafsson Figueroa
Farsan, Spanien, kriget och jag av Kerstin Gustafsson Figueroa. Författarens pappa åkte till Spanien för att kämpa mot Franco. En personlig berättelse om det spanska inbördeskriget och en dotters relation till sin pappa. Utgiven maj 2013. 150 kr.
Vilja vara vanlig av Maria Ennefors m fl. Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar skriver berättelser i kåseriform. Träffsäkra texter med en stor portion humor. Utgiven april 2014 i samarbete med RBU. 100 kr.
Beställ direkt från Migra Förlag • www.migra.nu • porto tillkommer
Pilflätning – korgar och trädgård av Mona Malmqvist Sjöstedt. Beskrivningar om korgflätning och odling av pil. Rikt illustrerad. Utgiven febr 2013. 220 kr. Kaneltimmen av Jane Morén. En vikaries möten med människor i arbetet i hemtjänsten. Gripande och berörande. Utgiven 2007. 100 kr.
Magnus Ladulåsgatan 19, 118 65 Stockholm, 08-658 40 10 • info@migra.nu
Theresas framtidsförutsättning för landsbygd: ANNONS
Som nyfrälst landsbygdsnörd inser jag storheten med ett gott samarbete mellan landsbygd och stad. Där staden är hjärtat och landsbygden är kapillärerna som förser hjärtat med energi och kraft.
Behöver jag nämna att ett politiskt ansvar över stad och landsbygd borde vara något självklart för alla partier?
forskning som säger ”där kraften finns, kommer skillnad göras!” Jag väljer att tro på det sistnämnda.
Theresa Flatmo
Allt hänger ihop, alla är lika viktiga. Jämtlands län är en förebild i vårt vackra avlånga land, där fler bor på landsbygd än i stad. Vi skapar framtidsförutsättningar för att kunna leva och verka, där man själv vill bo.
Theresa Flatmo heter jag, bor i fantastiska Kälarne, östra Jämtland. Jag är trebarnsmoder, lyckligt gift och driver Grannäsets gård, där maten är 100 % svensk och samarbetet med bönderna i byarna omkring är mer ett faktum än en önskan, vi armkrokar ihop oss, inser varandras storhet och lever som vi lär.
Behöver jag nämna att jag kandiderar för Centerpartiet i både Bräcke kommun och riksdagsval?
Jantelagen är min drivkraft. Det finns forskning som säger att urbaniseringen inte går att hejda, men det finns också
www.grannaset.se info@grannaset.se 070-3620156
KULTUR Kultur av folket, för folket
I Harry Potters fotspår
Dansen är nyckeln till frihet
Kiltar av modernt snitt
Edinburghs litterära centrum
Whisky och ale i samklang
Kultur i fokus I
sin andra upplaga, efter en triumferande debut 2013, återvänded TradFest till Edinburghs enda multikonstfestival tillägnad skotsk kultur, gaeliska och folkkonst. Alla evenemang som anordandes under festivalen är rotade i det förflutna men oskiljaktigt från nuet. Under 14 dagar fyllda av musik, sagoberättande och utställnigar samsades internationella konstnärer med lokala artister på huvudstadens gator. Festivalen ägde rum mellan den 29 maj och 11 maj.
56 Kultur
Kultur
Av folket, för folket
Under engelsmännens styre på 1200-talet förtrycktes folkkonsten i Skottland. Människor blev straffade om de pratade eller skrev på sitt lokala språk. – Skottlands nationella identitet har vuxit sig starkare på grund av landets historia och folkkonsten har blivit ett verktyg för att stärka Skottlands nationella identitet, säger Donald Smith. TEXT & FOTO Jerry Andersson
D
onald är direktör för Tracs, Traditional Arts and Culture Scotland, vilket är en förening som vill bevara och utveckla den traditionella kulturen. Folkkonst handlar mycket om att föra samman folkdans, folkmusik och sagoberättande. Om den försvann skulle även en stor del av landets egna kultur försvinna. – För en nation är det viktigt att ha en kulturell mångfald. Om Skottland blev ett självständigt land skulle folkkonsten frodas och utvecklas ytterligare, tror Donald.
Han tycker att vi i dag lever i en värld
som till stor del styrs av multinationella företag, till exempel Motion picture association of America och Sony music entertainment. Han menar att dessa företag använder sig av teknologi för att styra vilken kultur medborgarna i ett land ska få ta del av. – Folkkonsten står upp mot dessa företag. Den varken kontrolleras eller dikteras
av staten eller stora företag utan kommer direkt från folket, säger Donald. Det allt egentligen handlar om är att sät-
ta den vanliga människan i fokus. Donald menar att världen i dag drivs av ekonomiska och multinationella krafter. – I dagens samhälle handlar allt om
Utan kreativitet är vi hjälplösa. att tjäna pengar. De stora företagen som styr över vår kultur bryr sig inte alls om folket, säger han. Donald tror att kulturen som dessa företag representerar kommer leda till att människor tynar bort och dör. Han menar att det handlar om passivitet kontra aktivitet. Massmedial kultur matas till människor som passivt tar emot den utan att själva behöva skapa något.
Den aktiva kulturen däremot hyllar folks medfödda kreativitet och låter människor utnyttja den. Han tror att om vi inte är kreativa blir vi deprimerade. I stället borde människor gå ut och vara estetiskt produktiva. – Utan kreativitet är vi hjälplösa. Vi behöver folkkonsten för att må bra, säger Donald. Och för att stärka och sprida den i
Skottland startade Tracs förra året TradFest Edinburgh Dùn Èideann; en lokal festival för Edinburghs invånare. – Staden är känd för sina många festivaler, men vi sakande en som kretsar kring all sorts folkkonst. Förra årets festival var ett test och det gick så bra att vi i år har satsat fullt ut, säger Donald. TradFest infaller i maj för att knyta samman den Gaeliska traditionen Beltane fire festival och den lågländska, mer europeiska traditionen, May day.
Kultur 57
Den moderna Beltane fire festival är inspirerad av en gammal gaelisk tradition, Beltanefestivalen. Denna börjar på kvällen före första maj för att markera början på sommaren. Den moderna festivalen startade år 1988 av en liten grupp entusiaster. Från början hölls festivalen på Arthur’s Seat och var en gratisfestival. Med åren växte den i popularitet och flyttades till Calton Hill. Nu är den ett biljettevenemang med över hundra artister och mer än 10 000 besökare. FOTO Joanna Halvardsson
Edinburghs ursprungliga stadsklocka, The netherbow bell, från 1600-talet räddaes av Tracs, berättar Donald Smith.
Folkkonst En kultur som traditionellt utövas av ett litet, lantlig grupp människor. Är ett historiskt arv som förts vidare genom muntliga traditioner Den handlar ofta om en känsla av stark gemenskap. Den är ganska genomsyrad av en känsla av plats. Om delar av en folklig kultur kopieras till ett främmande språk kommer den fortfarande ha starka associationer till sin ursprungliga skapelseplats. Folkkonst sammanför dans, musik, sång och sagoberättande till en akt.
Konserten the Scottish piping concert anordnades av Tradfest Edinburgh. Aldrig tidigare har det samlats säckpipor från både högländerna, lågländerna och gränsen för att spela på en och samma konsert. Skottlands allra bästa spelare bjöd den jublande publiken på en oförglömlig upplevelse.
I Harry Pot Böckerna om trollkarlen Harry Potter har förtrollat en hel generation sedan den första boken släpptes 1999. En stor del av inspirationen till universumet kommer från Edinburgh där författarinnan J.K Rowling också bor sedan flera år tillbaka. TEXT & FOTO Saga Bard
Maggie Dickson’s På Grassmarket i Edinburgh finns ett stenmonument där en galge brukade stå. En av de mest uppmärksammade hängningarna var Maggie Dicksons. På väg att begravas upptäckte hennes bröder att hon fortfarande levde. Repet hade trängt in i hennes hals som nästan kapats av. Hennes öde inspirerade Rowling att skapa Nästan huvudlöse Nick, Gryffindors elevhemsspöke.
George Heriot’s School Den exklusiva privatskolan precis vid Greyfriars Kirk gav författarinnan inspirationen till Hogwarts. Likt trollkarlsskolan är eleverna på George Heriot’s School uppdelade i olika elevhem, med varsin signaturfärg; Lauriston (grön), Greyfriars (vit), Raeburn (röd) och Castle (blå). Författarinnans två yngsta barn, Dave och Mackenzie, är elever på skolan.
ters fotspår The Elephant House Kaféet i centrala Edinburgh påstås ofta vara Harry Potters födelseplats. Detta är inte helt sant. J.K Rowling, eller Joanne som första bokstaven står för, skrev stora delar av första boken om trollkarlen, Harry Potter och de vises sten, på Spoon cafe, som ligger i närheten. Boken blev färdig 1995, samma år som The elephant house öppnade. Författarinnan, som blev världskänd över en natt efter att första boken hade släppts, satt dock här och skrev två av uppföljarna. Ofta i sällskap med dottern Jessica, då kaféet gav henne utrymme att sova i vagnen om så behövdes. På fikets fönster står det ”Birthplace” of Harry Potter, med citationstecken kring första ordet, för att markera att den kända lokalen bara nästan är trollkarlens födelseplats.
Potterrow Port Potterrow Port är en del av gatan som gav huvudkaraktären hans namn. Den ligger inte långt ifrån Edinburgh University där Rowling studerade. Innan studierna vid universitetet bodde hon i Portugal under några år och arbetade som engelskalärare. Även här lämnades avtryck i serien: Salazar Slytherin, en av Hogwarts grundare, är döpt efter landets forna diktator Antonio de Oliviera Salazar.
Greyfriars Kirk Kyrkogården ligger alldeles i närheten av The elephant house. Här inspirerades Joanne till flera av Harry Potter-seriens mest välkända karaktärer. Bland annat professor Minerva McGonagall, Alastor Moody och trollkarlens ärkefiende Lord Voldemort. Eller rättare sagt hans födslonamn, Tom Riddle, eller Tom Dolder som han heter i de svenska översättningarna.
60 Miljö Kultur 29
Ett slott i historiens centrum
Mitt i Edinburgh, högt uppe på ett berg av förstenad lava, har Edinburgh Castle stått sedan 1100-talet. Under 1300-talet då Edvard I av England höll Edinburgh Castle, bestod dess garnison av över 300 män och slottets fängelsehålor kunde hålla upp till 1 000 fångar. År 1314 reste sig earl Tomas Randolph, tillsammans med 30 män, mot engelsmännen som höll Edinburgh Castle. Efter att Tomas tagit tillbaka skottet lät han riva det. Inte förs än år 1356 byggdes slottet upp igen, på order av David II av Skottland.
Haggis – en smakbit av kultur
Haggis är både Skottlands nationalrätt och pubens bästsäljare. Förr i tiden var haggis en nödvändighet för den som var fattig. Efter att de rika hade plockat fårets finare delar var det bara inälvorna kvar. Då skapades rätten haggis. Det är en mättande rätt som grundas på fårinälvor, lök och havregryn. Rätten präglar landets historia och matkultur. Haggis har ätits av generation efter generation, och är än i dag en bästsäljare. – Det är en given favorit hos både turister och lokala gäster, berättar Euan Eddie, som jobbar bakom bardisken på puben Half Way House.
Visste du att...
Joakim von Anka, eller Scrooge McDuck som han heter på originalspråk, kommer ifrån Skottland. Karaktären skapades av serietecknaren Carl Barks 1947 och har blivit en av de populäraste figurerna i Kalle Anka-universumet. Därefter har flera tecknare tagit efter och fortsatt utveckla karaktären. Mest känd är Don Rosa, som 1994 släppte serieboken The Life and Times of Scrooge McDuck, som speglar Joakims liv under 70 år. Enligt Don Rosas inofficiella tidslinje föddes Joakim i Glasgow 1867 och dog i Ankeborg 1967, 100 år gammal. Han hade då hunnit besöka länder som Sydafrika, Australien och Kanada och tillslut hittat guld i det sistnämnda. På så sätt blev han miljardär och världens rikaste anka.
29 Miljö
Kultur 61
Världens största whiskysamling
En samling av 3 400 whiskyflaskor byggdes upp under 35 år av den brasilianska whiskykännaren Claive Vidiz. Han satte därmed världsrekord för den största samlingen av skotsk whisky. År 2009 köpte den brasilianska dryckeskoncernen Diageo hela samlingen. Vidiz krav var att Ingen flaska fick öppnas och att samlingen skulle föras tillbaka till Skottland från Brasilien. Den skulle även bli uppvisad så att alla, både skottar och turister, skulle kunna njuta av den. Samlingen lånades ut till the Scotch whisky experience där den visas upp i ett valv som kostade 22 miljoner kronor att bygga.
Kultur för alla
National museum of Scotland ligger i centrala Edinburgh. Det besöks av cirka en miljon människor om året och har fri enté. – Vi ägs och styrs av regeringen och därför har vi ingen avgift. Ibland har vi dock evenemang som kostar, säger Anne Weir, receptionist. Anledningen till gratisavgiften är att alla människor oavsett ekonomiska förutsättningar ska ha samma möjlighet till att ta del av Skottlands kultur. – Vi har många elever från Edinburgh university som kommer hit på studiebesök och självklart studenter från andra håll också, säger Anne Weir. Dock är det bara entrén som är gratis. Att äta lunch eller handla något i den officiella butiken kostar naturligtvis.
”En skotsk nationalsymbol”
Säckpipor var från början ett traditionellt krigsinstrument. Skottarna var ofta färre i antal än sina fiender och därför sände de alltid ut sina säckpipsblåsare först. Ljudet från 100 säckpipor kunde skrämma livet ur vilken armé som helst. – I dag är säckpipan en nationalsymbol i Skottland och väldigt populär här, berättar Neil MacPhail som är chef på Bagpipes Galore. TEXT Jerry Andersson FOTO Daniel Rasmusson
F
rån början tillverkades säcken till instrumentet av fårblåsa. Senare började de använda behandlat får- eller koskinn, men i dag används mestadels syntetiskt material. Neil berättar att säckpipan förutom säcken består av ett rörblad där luften blåses in, tre långa rör som kallas borduner och en spelpipa. – Säcken funkar som en tredje lunga. Du blåser så hårt du kan för att fylla den med luft innan du börjar spela. Bordunerna skapar själva bastonen som ligger konstant i bakgrunden och via spelpipan spelar man melodin, säger han.
Vill du ha en säckpipa som håller hela livet måste du betala runt 1000 pund, berättar Neil.
Neil förklarar att det tar ungefär två dagar att bygga en säckpipa även om de monterar fem stycken åt gången. Piporna till dem är traditionellt byggda av träd från Tanzania som där kallas Mpingels.
– Detta är ett mycket starkt och tungt träslag så om man släpper det i vatten så sjunker de till botten. Piporna kan även tillverkas i plast och då blir tillverkningskostnaden betydligt billigare. Dessa pipor används ofta till billigare säckpipor som inte kostar mer än 300 kronor. Neil berättar att om du vill lära dig spela säckpipa kommer det ta minst två år av träning innan du kan börja spela för folk. Han säger att det är mycket att tänka på och att säckpipsspelare aldrig spelar efter noter. – Vi använder oss av en så kallad träningsspelpipa för att lära oss melodier som vi sedan kan spela på en riktig säckpipa.
62 Kultur
Dansen är nyckeln till frihet På Skottlands nationella danscentra Dance Base finns inga fysiska begränsningar. − Många är inte självständiga i vardagliga livet, men här kan de röra sig fritt, säger Amy Noble som samordnar programmet Community Dance. TEXT & FOTO Tim Sterner
D
anscentrats verksamhet är uppdelad i två delar. Professional dance, som är lite mer avancerade workshops, och Community dance, som är tillgänglig för alla. Den senare har kurser och projekt för alla från sex månader och uppåt. Den äldsta deltagaren är 76 år. − Det kan vara mödrar och barn, samarbete med skolor eller människor på vårdboenden, säger Amy Noble som ansvarar för programmet.
Dance Base är lika mycket ett danscentra som en plats för rehabilitering. En målgrupp det satsas mycket på är utsatta ungdomar som kan råka illa ut i samhället. Första steget är att bygga upp deltagarnas trasiga självförtroenden. − Vi har många unga som lider av psy-
kiska problem och har ett självskadebeteende. Det handlar om att integrera dem i samhället. En annan målgrupp som rehabiliteras genom dans är människor som sitter på anstalt. − Skottlands kriminalpolitiska system ger fångar rätt till kultur. Det skapar en kontaktpunkt för oss, säger Noble. Hon finner det ibland slitsamt att arbeta med utsatta grupper, men menar att det i förlängningen blir belönande. − Förvandlingen de genomgår är fantastisk. Familjemedlemmar rapporterar förändringar dagar och veckor efteråt. Jag är danslärare, socialarbetare och psykolog på samma gång. Det handlar om att skapa ett friskare Skottland.
Välkommen till Norrlands största textil- och inredningsbutik!
Södervägen 17, 840 64 Kälarne Tel: 0696-400 81 E-post: info@kalarnetextil.se
Amy Noble
FRIHET
Kultur 63
Namn: Marion Murray Ålder: 73 Bor: Gorebridge Yrke: Pensionär
Vad är frihet för dig?
”Det är att kunna göra vad jag vill utan några gränser.” FOTO Joanna Halvardsson
64 Kultur
Kiltar av modernt snitt
Kilten är ett plagg som brukar förknippas med Skottland. Men medan en del satsar på den klassiska modellen med skottsrutigt och en midjeväska väljer 21st Century Kilts att rikta in sig på moderniteter. TEXT & FOTO Saga Bard
B
utiken, som ligger på en smal sidogata till shoppinggatan Princes Street, drivs av Howie R Nicholsby. Han öppnade år 2009 efter att ha arbetat i sin fars företag under större delen av sitt vuxna liv. – Jag växte upp i industrin. Min far är en mästarskräddare och driver Geoffrey Tailor Kilts. Jag arbetade mycket där om somrarna, säger han.
Anledningarna till att Howie valde att bryta sig loss från familjeföretaget var en då instabil relation med fadern. En annan var konkurrensen på Royal Mile. – Men det är precis lika mycket arbeta att befinna sig på en liten gata. I dag har 21st Century Kilts lyckats bygga upp en stabil kundkrets. Totalt säljer Howie cirka 400 kiltar om året, varav kring 50 via hemsidans officiella butik. Den stora fördelen med jobbet enligt honom är mötet med människor. Kunderna varierar både i nationalitet och sysselsättning. Män från prins Albert av Monaco till rörmokare köper kiltar av honom. Även turister. – Folk reser till Edinburgh från hela världen för semester. Jag lär känna nya ansikten hela tiden och pratar gärna med mina kunder. Samtidigt kan man inte vara bästa vän med alla. Som uppvuxen i en kiltfamilj är det inte
Howie R Nicholsby har inte burit ett par vanliga byxor på 15 år.
svårt att förstå att det traditionella plagget är Howies favorit. Han har inte burit ett par vanliga byxor på 15 år. – Jag äger inga jeans över huvud taget, säger han. Butiken har blivit känd för att tillverka kiltar av modernt snitt, vilket namnet redan skvallrar om. Bland annat utrustas de med fickor, i stället för midjeväska, och tillverkas i både tweed och modernt tyg, som jeans eller läder. Allt efter kundens egen beställning.
– Allt är väldigt individuellt, säger Howie. Enligt honom är kiltmodet tidlöst och har tekniskt sett inte något egentligt ursprung. Män har burit kjolliknande plagg sedan urminnes tider. Att påstå att kilten är en kjol är dock felaktig fakta. – Skottar tycker inte om när den kallas kjol. En kilt är gjord i annorlunda tyg och viras om kroppen, inte dras på som en kjol. Livet som egenföretagare är ingen lätt
match. För Howie råder inga undantag. Men eftersom hela 80 procent av alla företag i Storbritannien drivs av privatpersoner eller familjer känner han sig som en i mängden. – Jag tror att om man ska lyckas som egenförtagare måste man vara extremt passionerad över sitt område. Skälet till att jag gick i familjens fotspår var att jag inte visste vad jag ville göra. Sedan har jag ju inte gjort något annat, säger han.
Kilten Ett kjolliknande plagg i huvudsak avsett för män. Kommer i från det gaeliska plagget "feileadh mor", ett långt tygstycke som virades runt hela kroppen och fästes med bälte i midjan. Utvecklades till dagens moderna kilt under 1700-talet. På den tiden hade skräddarna bara tillgång till lokala resurser. Därför kom olika klaners kiltar att symbolisers med olika skottsrutigt mönster. Skiljer sig traditionellt från en vanlig kjol då den ofta är gjord på fårull. Bärs ibland med tillhörande midjeväska. I dag tillverkas kiltar i olika material, som läder, jeans, manchester och bomull.
Kultur 65
Edinburghs litterära centrum
Gatan West Port i Edinburgh är ett pärlband av litteratur. Bokhandlarna är tätt inklämda. – Vi har den största koncentrationen av bokhandlar utanför London, säger Peter Bell som driver Peter Bell Books. TEXT Tim Sterner FOTO Ted Andreasson
I
Edinburghs äldre kvarter finns gatan West Port, tidigare känd som Wester Portsburgh. Här trängs klädsamt åldrade bokhandlar med strippklubbar och tatueringsstudior. Den färgstarka blandningen gör att West Port ofta liknas vid Londons legendariska distrikt Soho.
över butiken för åtta år sedan. – Det har varit en bokhandel i 25 år. Den hette tidigare West Port books, men förra ägaren tog namnet med sig. Så det blev Edinburgh books. Jag antar att jag inte är så fantasifull.
Intill vägskälet Main Point, vid West
direkt konkurrens. De är snarare länkar i en kedja. – Det är som ett litet samhälle. Alla kommer bra överens, säger konstnären Martin McBride som arbetar på bokbinderiet Owl & Lion. Under några år var grannskapet hem för West Port book festival. – Det var väldigt lyckat. Men arrangören flyttade till London, och festivalen hamnade på andra ställen, säger Peter Bell. I festivalens kölvatten är evenemang
Ports västra ände, finns Main Point books. Ägarinnan Jennie Renton brukar sitta vid sitt bord och betrakta alla som köar för en lapdance på strippklubben. Det bisarra läget lockar henne till skratt. – Jag kom på en slogan. För 2,50 sitter en bok i ditt knä hela natten lång. Närmre West Ports kärna ligger bokbinderiet Owl & Lion samt flera bokhandlar. Med sina två våningar är Edinburgh books områdets kronjuvel. Den nuvarande ägaren William Lytle tog
Trots raden av bokhandlar finns ingen
längs West Port en bristvara. – Vi skulle vilja ha fler event. Men det är svårt att finna tid och energi, säger William Lytle. Jennie Renton på Main Point books har monterat hjul på några av sina bokhyllor för att enkelt kunna möblera om vid ett författarbesök. Släckta skyltfönster i området vittnar om en tragisk sanning. Bokhandlarna längs West Port är delar av ett utdöende släkte. – Försäljningen går ned varje år. Finanskrisen kom i sällskap av e-böckerna, säger Peter Bell. Han menar att det är en livsstil mer än en inkomstkälla. Andrew Govan-Prini på Armchair books instämmer. – Självständiga bokhandlar är inte hållbara i sig själva. Vi bygger på varandra.
Musikalen
När sophögen försvann - för barn mellan 3-9 år
Perfekt för
Förskolor lågstadieskolor miljödagen
kommunerna biblioteken
Musikalen finns även som bok. Den innehåller också en CD med alla Sopans sånger. Entusiastiska bokfantaster i en av bokhandlarna
Mer info på www.sopanmusikal.blogg.se Kontakt ingela.hman@gmail.com
66 Kultur
Landskapet formar whiskyn I ett dokument från 1494 återfinns det tidigaste beviset för destillering i Skottland. Sedan dess har utvecklingen bara gått framåt. – För att få kallas skotsk whisky måste drycken komma från ett skotskt destilleri och ha lagrats på ekfat i minst tre år, berättar Tom Watt som jobbar på Scotch whisky experience.
TEXT Jerry Andersson FOTO Karin Jonsson
N
är det talas om single malt whisky från Skottland brukar det sägas att en viss whisky kommer från en speciell region i landet. I dag finns fyra delar av landet som producerar whisky; Lågländerna, Högländerna, Speyside och Islay. – Man brukar säga att whiskyn kategoriseras av region och whiskyn från de olika regionerna skiljer sig tydligt i karaktär och smak, säger Tom. Han berättar att det finns flera anledningar till dessa skillnader i smak. Det beror till exempel på olika råvaror, olika klimattyper och olika tillverkningsmetoder. Lågländerna är, som namnet antyder,
ett platt område utan berg. Whiskyn som tillverkas i denna region är len, lite spritig och har mindre röksmak än många andra whiskysorter. – I lågländerna har whiskyn en lätt karaktär och den har en frisk smak av bland annat citrus, berättar Tom. Högländerna är till ytan det största området i Skottland. Jämfört med låglän-
Skottlands blomstrande whiskykultur lockar många till Scotch whisky experience i Edinburgh.
derna har whiskyn här mycket varierande smak. Tom menar att det främst beror på de geografiska skillnaderna inom regionen. Här är whiskyn kraftig och smakfull. Vid kusten har den en ton av salt från havet och mer inåt landet är whiskyn rökigare. – Det alla whiskysorter från högländerna har gemensamt är att de är komplexa. Med det menar jag att det är många olika smaker i whiskyn, säger han. Skottlands whiskyhjärta finns i regionen Speyside. I området, som egentligen är en del av högländerna, finns det absolut flest whiskytillverkare. Tom förklarar att Speyside har fått sitt namn efter floden Spey som rinner genom området. Många av destillerierna tar sitt vatten från floden. Spey-whisky är relativt mild men bär också på mycket smak och karaktär. – Whiskyn härifrån har en smak av tropiska frukter och är len i smaken. Islay är en liten ö utanför Skottlands västkust. Whisky från Islay är oftast rökig.
Den har smak av torv, tång, tjära och sälta. Det finns dock Islay-whisky som även är mild i smaken. – Det fanns en gång i tiden 23 destillerier på Islay. I dag finns det bara sju kvar, berättar Tom. Han fortsätter berätta att blended whisky är den vanligaste whiskyn som säljs. Det är en blandning av olika Single malt whiskies från olika regioner och grain whisky. Det sistnämnda är den enkla, ganska smaklösa, spriten som blended whisky till 70 procent består av. Det är dessa olika single malt whiskies som sätter smaken i en blended whisky. De olika whiskysorterna blandas av en så kallad Master blender. Tom berättar att denna person måste se till att det blir precis rätt mängd av alla ingredienser så att whiskyn får den smak vi alla känner igen. – När mixen väl är klar kan de producera tio flaskor i sekunden av blended whisky.
Kultur 67
Under 2013 sålde Systembolaget 405 738 liter av Innis & Gunn Oak aged beer. En ökning med 15 procent jämfört med 2012. Det är Systembolagets andra mest säljande ale, efter Newcastle brown ale.
”Bryggning är lätt att få i blodet” Skottland har en rik berättarkultur, vilket även präglar ölet från Innis & Gunn. Den bärnstensfärgade dryckens överraskande historia finns lagrad i varje droppe. – När du smakar på ölet smakar du på skapandet, säger bryggmästaren Dougal Gunn Sharp. TEXT & FOTO Tim Sterner
I
nnis & Gunn ligger ständigt i toppen av Systembolagets lista över bästsäljande ales. Trots att de distinkta flaskorna är en självklarhet på hyllorna i framför allt Skottland, Sverige, Kanada och USA är deras existens resultatet av en ren slump.
Allting började framåt slutet av 1980-talet
då Dougal Gunn Sharp som 14-åring flyttade till Edinburgh med sin familj, efter en barndom i Aberdeen och Elgin. Dougals pappa Russell skulle sköta ett nedläggningshotat bryggeri fram till stängning. Det slutade inte som väntat. – I en stund av vansinne köpte min pappa upp det, säger Dougal. Bryggeriet fick namnet Caledonian och kom att bli ikoniskt. Dougal erbjöds sommarjobb i bryggeriet
för att tjäna lite fickpengar. Han skrubbade, sopade och rullade tunnor. Något som inte var särskilt inspirerande. – Jag gjorde otänkbara skitjobb i bryggeriet, men med tiden fick jag större ansvar, säger han. I början av 1990-talet uppstod en brand i Caledonian. Dougal deltog i restaurerings-
arbetet. Ur askan föddes en karriär. – Pappa gav mig en mapp med bryggrecept. Jag blev kvar i tio år. Bryggning är lätt att få i blodet. Under sin tid på Caledonian blev Dougal
kontaktad av whiskyjätten Grant’s som ville skapa en whisky med ölsmak. Caledonian utvecklade då ett smakrikt öl som Grant’s sedan fyllde sina ektunnor med. Därefter tömdes tunnorna för att fyllas med whisky. – Ölet tänkte vi inte så mycket på. Det visade sig dock att några i bryggeriet sparade det. Vi är ju trots allt i Skottland. De upptäckte att ölet hade börjat ta smak av whiskyn och förvandlats. Dougal förklarar att han aldrig smakat något liknande. Det slutade med att han lämnade Caledonian och köpte upp konceptet från Grant’s. På sin fars inrådan döpte han varumärket efter sitt och sin brors mellannamn.
År 2003 sattes de första flaskorna i omlopp.
Sju år senare uppstod en brist på ektunnor. Då utvecklades den världsunika teknologin Oakerator. En stor perkolatorbryggare fylld med ekfragment.
– Vi använder lufttorkade bitar av amerikansk Heartwood-ek som rostas i tre olika nivåer. De placeras i en blandning som vi har konstruerat. Därefter passerar det jästa ölet genom och tar smak. I dag tillverkas Original till hälften i tunnor och till hälften genom Oakerator. Rum finish och några av de övriga smakerna tillverkas enbart i Oakerator. Vid tappningen beskriver Dougal ölet som
ett tomt polaroid-foto. Det är först efter ett tag som bilden, eller smaken, börjar framträda. – När ölet först tappas upp i flaskorna är den karakteristiska smaken helt försvunnen. Efter tio dagar kommer den tillbaka. Vi vet inte varför. Vi ska forska vidare i det. Dougal uttrycker stor glädje över att få vara en så stor del av människors sociala liv. Att den flytande berättelsen kan förena människor. – Berättandet enar oss. Det har det gjort i alla tider. Runt eldar och på pubar. Glädjande nog är Innis & Gunns berättelse väldigt intressant.
Historiska röster ekar från djupet Edinburgh är en stad full med historia. Ett av de mest magnifika monumenten heter Mary King’s close, en gränd belägen under marken som stannat i tiden. TEXT Saga Bard FOTO Karin Jonsson
P
å 1600-talet var gränden en av stadens mest trafikerade. I dag visas området upp för turister och befolkning genom guidade turer. Företaget har fått namnet The real Mary King’s close. – Vi startade upp för cirka 20 år sedan och ägs av Continuum group, som driver det som en turistattraktion. Området ägs dock av Edinburghs stadsråd, säger Leanne Foxwell, som arbetar som platschef. Gränden har i dag en stadig ström besökare om dagen. Framför allt turister. – Det står definitivt på ”måste göra-listan”. Vi ger dem en riktig historielektion.
Guiderna är utklädda till personer som bodde i gränden under den aktuella tidsperioden. – Två familjer trängdes i ett litet rum med en hink som toalett. Som belysning användes oljelampor som eldades upp
med fiskolja, säger poeten Robert Ferguson, som egentligen heter Andrew och är en av guiderna. Ovanför området ligger Edinburgh city chambers, som började byggas 1753. Vid det laget hade området varit uttömt sedan länge, eftersom taken på husen behövde kapas om nybygget skulle rymmas. I gränden har inte helt oväntat ett mord begåtts. År 1535 knivhöggs en man vid namn Alexander Cant till döds av sin svärmor, Alison Rough. Orsaken var ett tvistemål om pengar. Alison greps och dömdes till döden genom drunkning. Hon fördes till Nor’ Loch, en sjö där Princes street gardens i dag ligger. På grund av all avföring och sopor som täckte ytan tog det 15 minuter för mörderskan att slutligen drunkna.
KRÖNIKA:
Englands lillebror vill flytta hemifrån
Den främlingsfientliga nationalismen har nu på allvar satts på kartan, inte minst i Europa. Den kryper allt närmre. Breiviks attentat i Norge 2011 väckte oss och påminde om hur nära nationalismen faktiskt är. TEXT Tim Sterner
I
dag gnager nationalismen på flera politiska system i Europa. Sverige har Sverigedemokraterna, Norge har Fremskrittspartiet och Danmark har Dansk folkeparti. Den radikala nationalismen har klätts i finkostym och gnuggar axlar i de fina salongerna. Bortsett från Ukrainas beväpnade nationalism som bär militärmundering.
Det kan konstateras att det i dag finns många former av nationalism. Ett europeiskt land vars strävan mot nationell frigörelse tar ett intressant uttryck är Skottland. För en utomstående, som jag själv, är Mel Gibsons blåvita ansikte i Braveheart den första bilden man får av skotsk nationalism. Även om det är en överdriven
bild så stämmer det att skottarna är ett frihetsälskande folk. Därav den stundande folkomröstningen om självständighet. Men för en icke-skotte är den skotska nationalismen svårgreppbar. Den blir något abstrakt som skingras när man rör vid det. Under min tid i Skottland talade jag
med en engelsman som är boende i Edinburgh. Han trodde att många skottar kommer rösta för självständighet inte för att de tror på det, utan för att de anser sig missförstådda. Han menade att engelsmännen inte till fullo förstår den skotska mentaliteten. Jag kan köpa argumentet. Det är min avsaknad av en skotsk identitet som gör skottarnas frihetslängtan till ett mysterium för mig. Genom ett visst självstyre har
de fått en form av självständighet, men ändå vill många ha mer. Något jag dock kan relatera till är relationen mellan England och Skottland. Det är lätt att dra en parallell till hur vi kivas med norrmännen. Det är som två syskon som kanske inte alltid drar jämt, men som ändå har ett starkt band. Skottland är Englands missnöjda lillebror som tröttnat på att leva under samma tak. Skottarnas historiska kärlek till frihet har alltid varit en kil mellan England och Skottland. Om självständigheten röstas igenom i september slås kilen ned djupare, och bryter upp unionen. Lillebrodern flyttar hemifrån. Men oavsett vad som händer under hösten kommer Skottland och England alltid att ha ett blodsband.
ALBA är producerad av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2014