Molkoms Tidning 2016

2016 En tidning pr oducer ad av Multijour nalistlinjen på Molkoms folkhögskola

Mötesplats med förhinder

Tio år har gått sen Graningeskolan stängdes. Syftet, att skapa en mötesplats för alla, är än inte uppfyllt. Föreningarna har svårt att samarbeta.

Folkvalda klarar testet

Bygdens politiker är lätta att nå.

Det visar en kartläggning som MT har gjort. De flesta svarar samma dag.

Läs s. 4 - 5

Ingen vill bygga

Bostäder saknas. Men att bygga i glesbygd är inte lönsamt.

Kommunen måste ta sitt ansvar, anser Mera Molkom.

Läs s. 18

Läs s. 14 - 15

Världsstjärna på besök Läs s. 12 - 13

Andreas Bengtsson är redo att ta SK Örnen till division 3

Krönika Vart tog den spontana idrotten vägen?

Nio år sedan sist Nyedshov har ett damlag igen

SPORTEN s. 16 - 17

Molkoms Tidning 2016

2 / Nyheter

Nyheter / 3 Längre väntan på hjälp

Chefredaktören har sista ordet Det är med blandade känslor jag skriver den sista ledarsidan för Molkoms Tidning.

Jag är glad över att vi har gjort en tidning som vi är stolta över att få dela med oss av till er läsare. Vi har tillsammans känt ett enormt stöd av er Molkomsbor. Utan er hade vi inte kunnat göra en sådan bra tidning. Vi har under de senaste veckorna sökt igenom de kommunala diarierna, fått in bra tips från allmänheten och gjort egna grävjobb. Allt för att ni ska få en så bra tidning som möjligt. Molkom är inte så stort, men det händer mycket. Till exempel har vi fått ett personligt möte med världsberömda regissören Roy Andersson, vi har tittat närmare på vad som hände med Graningeskolan efter att flyktingarna flyttade och följt de lokala sportlagen.

Men mitt i allt det här känner jag också en stor sorg över det faktum att det här blir sista gången Molkoms Tidning kommer att delas ut i era brevlådor. Det innebär också att webbtidningen och MT:s Facebook- och Twitterkontot kommer att försvinna när vårterminen är slut.

Mitt i vår process med tidningen kom beskedet att hela multijournalistlinjen ska läggas ner. Det har såklart påverkat hela redaktionen. Men det är inte bara vi som kommer att påverkas. Folkhögskolan erbjuder en praktisk vidareutbildning där alla människor passar in. Människor som fått en andra chans i livet, folk från andra länder som kanske inte fullt behärskar det svenska språket eller personer med olika typer av funktionshinder. Kort och gott alla som kanske på flera sätt inte platsar in i den teoretiska form av utbildning som universitetet erbjuder. Det här innebär att många journalister i framtiden kommer att ha samma utbildning och mångfalden riskerar att försvinna. Att den lokala journalistiken här i Molkom dessutom försvinner är inte bra för utvecklingen. Det innebär att Molkom återigen blir en vit fläck på mediekartan.

Vi hoppas att ni kommer få många trevliga lässtunder med vår tidning.

Jag och min redaktion önskar er en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Och lova att vara rädda om varandra.

ANNA HERNSTRÖM Chefredaktör

Molkoms räddningstjänst kommer inte längre att åka ut på alla IVPA-larm, detta efter att ett beslut fattats av Räddningstjänsten Karlstadsregionens politiska direktion.

Beslutet har trätt i kraft och innebär att Molkomsborna nu kan få vänta längre på hjälp.

FOTO: Afsaneh Andersson

Riksväg 63 mot Karlstad.

Färre fortkörare på riksväg 63 Allt färre fastnar i polisens fartkameror i Molkom. På ett år har antalet fortkörare minskat med nästan 350 stycken.

Fakta ge som är chef för polisens Automatiska trafiksäkerhetskontrollsektion, ATK.

Totalt tio fartkameror finns uppsatta längs riksväg 63 i Molkom. Förra året fastnade 955 personer i någon av dem och det är en minskning om man jämför med både ett och två år tillbaka i tiden. Men polisen har svårt att dra någon slutsats av minskningen.

– Det finns inte någon särskild anledning att peka på annat än att under den tiden kameran varit aktiv har färre förare kört för fort, säger Anders Drug-

Minska olyckorna Det är polisens ATK-sektion och Trafikverket som tillsammans ansvarar för fartkamerorna. De aktiveras under vissa delar av dygnet men exakt vid vilka tider och hur länge kameror aktiveras är information som polisen inte lämnar ut. Men varje ATK-sträcka är dock aktiverad någon tid varje

dygn, året runt.

– Målet är inte att maximera antalet böter således målet är att sänka medelhastigheten och därigenom minska antalet döda och svårt skadade i trafiken, säger Anders Drugge.

AFSANEH ANDERSSON

redaktion@ molkomstidning.se

Redaktionen på Molkoms Tidning

ERIC FORSBERG layoutansvarig

JIYAN BEHROZY bildansvarig

Antal registrerade hastighetsöverträdelser på ATK-sträckor i Molkom: 2013 = 1260 2014 = 1303 2015 = 955 2016 t o m sept. = 714

Kontakt

E-post: redaktion@molkomstidning.se Besökadress: Mejerivägen 3

OLLE ELFGREN textansvarig

HERISH NASERI reporter/fotograf

www.molkomstidning.se Facebook: Molkomstidning Twitter: @molkomstidning

Ansvarig utgivare Helena Söderqvist Louise Uhlin, stf ansv utg En tidning gjord av Multijournalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2016

INA SOLLANDER reporter/fotograf

HELENA JOHANSSON reporter/fotograf

AFSANEH ANDERSSON reporter/fotograf

FREDRIK FINNEBRÅTH reporter/fotograf

Tryckeri VF Tryck

Elin Björklund, Erika Andersson, Anna-Linh Zusmanis och Tova Hjelm, 14 år, undrar hur de nya mentorerna ska kunna sätta betyg.

FOTO: Anna Hernström

Läraravhopp oroar eleverna Första veckan innan starten på det nya skolåret meddelades föräldrar och elever på Nyeds skola att tre av elevernas mentorer har slutat på skolan. Tre helt nya mentorer tillsattes. I mitten på höstterminen slutade dessutom mentorn för årskurs 8. Sedan dess har några av eleverna och föräldrar reagerat och uttryckt sin oro.

Klasskompisarna Tova Hjelm, Anna-Linh Zusmanis, Erika Andersson och Elin Björklund, 14 år, känner sig stressade. De är oroade över hur de nya mentorerna ska kunna sätta betyg på dem när de inte följt deras skolgång under en längre tid. I årskurs 8 och 9 ska eleverna få betyg inför gymnasiet.

– Jag känner att det har blivit mer rörigt och lite kaos på skolan sedan våra mentorer slutade, säger Tova Hjelm, 14 år.

En av föräldrarna till eleverna i årskurs 8 startade en mejl-tråd för att ventilera tankarna kring situationen på skolan med resten av föräldrarna. En del är oroliga

för hur det ska gå för barnen och undrar varför mentorerna byter tjänst.

– Jag känner mig inte orolig för mitt barn, men däremot är flera andra föräldrar oroliga. Jag kommer självklart att ifrågasätta detta ifall mitt barn får sämre betyg i exempelvis tyska. Det ska bli intressant att se om betyget sänks eller höjs eller om inget ändras, säger Carola Lindborg som är mamma till en annan elev på skolan.

Alla delar inte oron Mentorerna som slutat jobba på skolan har också varit ämneslärare. Det har varit den svåraste biten tycker eleverna.

De menar att de nya lärarna

”Jag känner att det har blivit mer rörigt och lite kaos på skolan sedan våra mentorer slutade”.

Tova Hjelm

inte vet elevernas brister och starka sidor i de olika ämnena.

Elevernas känslor och tankar om att mentorerna slutat delas inte av rektorn på skolan, som menar att det är en naturlig process.

– Utifrån att skolan gjort vissa personalförändringar

och att det finns frågor hos elever och vårdnadshavare om det, kommer vi att ha klassombudsträffar i mitten av december. För oss är det alltid viktigt att det finns trygghet och lugn på skolan och vi arbetar ständigt med det. Vi har både kort- och långsiktiga planer när det gäller både kunskaps- och värdegrundsarbete. Vi arbetar tillsammans med elevrådet och elever som representerar Toleransprojektet, säger Ylva Winther, rektor på Nyeds skola

JIYAN BEHROZY

Molkoms räddningstjänst har åkt på ungefär 115 IVPA-larm per år, men nu kommer det att bli betydligt färre än så. Den första december trädde det nya avtalet i kraft och innebär att räddningstjänsten bara kommer att åka på de allra mest akuta larmen. Det vill säga när man misstänker hjärtstopp, ofri luftväg eller större blödningar.

– Personen med ont i magen och personen som har ramlat kan få vänta lite längre på hjälp. SOS gör en bedömning och räddningsjänst åker ut om något av de tre IVPAkriterierna misstänks. I annat fall får man vänta på ambulans, förklarar Malin Hedberg (L), ordförande i den politiska direktionen för Karlstadsregionens räddningstjänst.

Anledningen till att beslutet har fattats är att vården ska vara lika för alla.

Molkoms räddningstjänst har tillsammans med två andra stationer åkt ut på samtliga larm där ambulans tillkallats, medan resterande nio bara åkt ut på larm som gällt just hjärtstopp, ofri luftväg och stora blödningar. Men nu ska det alltså vara lika för alla.

– Det är viktigt att vi ger samma service i hela vårt räddningstjänstförbund, säger Malin Hedberg (L).

I och med att beslutet

Brandstationen i Molkom

Bakgrund: Samtliga räddningstjänster och räddningstjänstförbund i Värmland har sedan några år ett avtal med Landstinget i Värmland om IVPA-larm. IVPA står för I Väntan På Ambulans och innebär att personalen på en närbelägen brandstation larmas ut till någon som väntar på en ambulans vid livshotande tillstånd.

Det befintliga avtalet löper nu ut och det är dags att teckna ett nytt. nyligen trädde i kraft så har det inte kunnat utvärderas.

Därför kan Malin Hedberg (L) inte svara på hur Molkomsborna kommer att påverkas.

– Det är svårt att säga. Det skrevs mycket om förslaget i början av sommaren vilket skapade oro bland människor. Men man måste självklart lita på att landstinget och ambulanspersonal vet vad de gör, säger hon.

Wolmer Edqvist, verksamhetschef på ambulansen i Karlstad, berättar att det tar cirka tjugo minuter för ambulanspersonal att åka till Molkom beroende på väder och väglag. Men han vill inte ta ställning till beslutet.

– Om kommunen fattar ett sådant här beslut så kan jag inte ansvara för det. Jag ansvarar för sjukvårdens trygghet, kommunen ansvarar för den kommunala tryggheten, menar han.

HELENA JOHANSSON

FOTO: Ina Sollander

Molkoms Tidning 2016

4 / Nyheter

Samarbetet som gick i stå

Ny satsning på mötesplats - Det kanske inte har blivit den mötesplats det var tänkt från början, fast alla möjligheter har funnits, säger Mikael Bernholm, en av tre ansvariga i den ekonomiska föreningen Graninge fastigheter.

Han upplever att Molkom består av öar, att vissa inte vill samarbeta med andra.

Det tror han har gjort visionen svår att uppnå.

– Både kyrkan och Ängsbacka kan upplevas som kontroversiella av somliga.

Det kan leda till att en del människor inte vill vara med, säger han.

Det är hans förklaring till att Mötesplats Graninge aldrig fått till någon verksamhet och i dag kollapsat med skatteskulder och hot om likvidation. Bernholm är fortfarande formellt styrelsemedlem men säger att han lämnat föreningen.

Nu har istället Molkoms kulturförening skapats. Den är ideell och öppen för alla.

Kulturföreningen ska svara för innehållet i lokalerna.

Bland annat har bidrag sökts för aktiviteter i A-huset, dans, skaparverkstad och teater Ny kulturförening Den nya kulturföreningen har tidigare arrangerat Multikulturfestivalen som ägde rum på Nyeds hembygdsgård i september. Bernholm tror att målsättningen om en mötesplats är på väg att förverkligas – Det blev inte den pro-

Nyheter / 5

duktiviteten vi önskat förut, men kulturföreningen är en liten grupp som driver framåt. Den kan också vara mer neutral än till exempel kyrkan.

Den hårda kritiken från Mera Molkom tycker Mikael Bernholm är något orättvis: – Alla har ju fått ordna aktiviteter, alla har varit välkomna att hitta på något.

Genom att vi bland annat hyrt ut matsalen till fester.

Det har varit fritt fram att dra igång vilka projekt man velat. Vi har inte hindrat någon, anser han.

Vad det beror på att Molkomsborna inte tagit till vara på möjligheten vill han inte spekulera kring.

Mikael Berholm väljer att se framåt och tror fortfarande att Graningen kan bli den mötesplats det var tänkt. I kombination med den nya kulturföreningen och det eventuella mottagandet av kommunplacerade flyktingar hoppas han att Graninge blir en plattform för hela Molkom.

Mikael Bernholm, ordförande Graninge fastigheter

Svalt intresse från kommunen

När kommunen gav Graningeskolan till den ekonomiska föreningen Graninge fastigheter var tanken att skapa en mötesplats för Molkomsborna. Bengt Sporsén, kassör för Mera Molkom, menar att syftet inte har uppfyllts.

– Graninge är i dag inte den mötesplats det var tänkt att bli, säger han.

Graninge fastigheter var till en början en förening som stod på flera ben, med Mera Molkom, Svenska kyrkan och Ängsbacka representerade.

Men samarbetet fungerade dåligt.

Mera Molkom och kyrkan ville inte ta över fastigheten och lämnade föreningen. En ny ekonomisk förening bildades, Mötesplats Graninge.

Den skulle svara för aktiviteter och innehåll på Graninge.

Men återigen knakade det i samarbetsfogarna. Ingen verksamhet kom igång och styrelsen byttes.

– Föreningen har misskötts, dundrar Sporsén.

I dag är Mötesplats Graninge nära likvidation. Föreningen har aldrig deklarerat och på så vis dragit på sig skatteskulder. Kronofogden har utrett på begäran från Skatteverket. Inga tillgångar finns och fortfarande är föreningen skyldig staten 6 261 kronor.

Oklara roller Bengt har tagit över rollen som kassör, men inte på några formella grunder. Enligt Bolagsverket är det fort-

”Föreningen har misskötts” Bengt Sporsén

farande Mikael Bernholm, Inger Brandel och Malin Wik som sitter i styrelsen. De hänvisar till att Dan Helmersson och Bengt Sporsén tagit över.

– Jag har aldrig sett något protokoll från det mötet där jag skulle utsetts, säger Sporsén.

Men det är han som skött kontakten med Kronofogden och betalat tillbaka det som fanns på bankkontot.

Sporsén menar att den nya styrelsen gjorde ett försök att jobba för aktiviteterna på Graninge och följa intentionerna i gåvobrevet från kommunen, det vill säga att Graninge skulle vara ett ställe för Molkomsborna. Men misslyckades.

Det som nu byggs på Graninge är Sporsén kritisk mot.

Baracker som satts upp för kommunplacerade flyktingar

är ingenting som han tycker faller under benämningen mötesplats i Molkom.

Missar grundtanken – Man går ifrån grundtanken helt och hållet om skolanblir en vanlig hyresfastighet. Ängsbacka ville för länge sedan köpa Graninge för att ha boende där, men fick avslag, påminner han.

Flyktingmottagandet under fjolåret ställer han sig däremot positiv till.

– Det var bra, Molkomsborna var mycket delaktiga i det som hände då.

Däremot förstod han inte hanteringen när avtalet med Migrationsverket inte förlängdes.

– Det visste jag redan i maj.

Att de sen säger det till flyktingarna två veckor innan de måste flytta förstår jag verkligen inte. Helt obegripligt, säger han.

OLLE ELFGREN

redaktion@ molkomstidning.se

Om skolan blir en vanlig hyres-

fastighet har syftet med en mötesplats för Molkomsborna inte uppfylts, anser Bengt Sporsén, kassör i Mera Molkom.

FOTO: Olle Elfgren

C-huset är i det närmsta klart och baracker är uppsatta och inflyttningsbara inom en månad. Nu hoppas Graninge fastigheter på ett avtal med Karlstad kommun för de kommunplacerade flyktingarna. Men intresset är svalt.

I mitten av augusti beslutades det att Camp Graninges avtal med Migrationsverket för akutboende för flyktingar inte förlängdes. Nu när lokalerna stått tomma i närmare tre månader har C-huset byggts om och baracker har satts upp vid den gamla grusplanen. Detta för att den ekonomiska föreningen Graninge fastigheter vill öppna ett integrationsboende för kommunplacerade flyktingar som fått uppehållstillstånd.

– Vi erbjuder en helhetslösning med bland annat kontakt med myndigheter, praktik och undervisning i SFI, säger Lars Ek, fastighetsansvarig på Graninge fastigheter.

Helhetslösningen är dock ingenting Karlstad kommun är intresserad av.

– Kommunen behöver lägenheter, inte ett boende med kringaktiviteter. Vi ska enligt lagen ordna bostäder till 220 flyktingar som under året blivit hänvisade till Karlstad. Var och en ska betala sin egen bostad med den etableringsersättning de fått av Arbetsförmedlingen, förklarar Lena Huldén, handläggare vid arbetsmarknads- och so-

Lars Ek, fastighetsansvarig Graninge fastigheter. cialförvaltningen.

Lars Ek säger att man inte vill förhandla med varje enskild hyresgäst utan istället ha ett avtal med kommunen för samtliga personer.

Han tror på en lösning och säger att förhandlingarna med kommunen fortgår.

– Lokalerna är inflyttningsbara om en månad.

Björn Westberg, avdelningschef på kommunens avdelning för nyanlända, ger en annan bild.

– Det är inga förhandlingar och inga löften. Vi har bara varit där och tittat på lokalerna. De får återkomma när de inrett barackerna, säger han.

Mottagandet kommer, om det nu träder i kraft, delas upp i tre etapper. Första etappen handlar om att ta emot 40 personer till C-huset. Den andra etappen gäller ytterligare 40 personer till en av de nybyggda barackerna och den tredje och sista är att ta emot 20 personer till den övervåning som kommer byggas ovanpå en av barackerna.

Enligt projektbeskrivningen Camp Graninge skulle ett fullt utbyggt integrationsboende innebära fem tjänster hos ekonomiska föreningen Graninge fastigheter.

Graninge 2006 - 2016 2006 Graningeskolan stängs och lokalerna står tomma.

Sporadiskt används de av Ängsbacka kursgård.

2006 Graningekulle köper fastigheterna för att skapa kooperativa bostäder.

Köpet gick tillbaka då bullernivåerna omöjliggör boende.

2008 Mera Molkom grundas för att jobba med bygdens utveckling och blir dessutom en del av Graninge fastigheter.

2013 Graningeskolan skänks till Graninge fastigheter ekonomisk förening.

I villkoren nämns att lokalerna ska var en Mötesplats för Molkomsborna, lokala företag och föreningar.

2013 Den ekonomiska föreningen Graninge fastigheter delas i två. Mötesplats Graninge bildas och fastighetsföreningens nya ledning blir Mikael Bernholm, Lars Ek och Jan Kumlin.

December 2013 Graninge fastigheter beviljas ett projektstöd på 779 999 kr från Leader närheten. Villkoren för bidraget är desamma som när lokalerna skänktes av Karlstads kommmun. Graninge ska vara en mötesplats för Molkomsborna.

2015

Camp Graninge, ett akutboende för flyktingar öppnar.

Migrationsverket betalar 450 kr per dygn och boende under ca ett år.

Avtalet är skrivet med Graninge fastigheter

Augusti 2016 Akutboendet stängs. För att ta emot kommunplacerade flyktingar börjar baracker ställas upp. Inga avtal är klara.

Molkoms Tidning 2016

6 / Nyheter

Nyheter / 7 Kritik mot bibblans öppettider

Fler besökare till Molkoms bibliotek Allt fler besöker biblioteket i Molkom. Enligt statisken har antalet besök ökat med 2,3 procent jämfört med förra året.

Maritha Bjureld, föreståndare för Molkoms bibliotek, säger att man förra året hade 24 000 besök. I år har man ökat den siffran med 555 stycken. Statistiken för i år visar dessutom bara antalet besökare fram till slutet av november.

Därför kommer antalet besök till Molkoms bibliotek att öka ytterligare.

Maritha Bjureld säger att Molkomsborna lånar varierat. Deckare är populära men även tidskrifter, ljudböcker och DVD-filmer och biblioteket lånar ut mycket av barn-och ungdomslitteraturen.

Nyeds skola betalar över 200 kronor per elev till kultur och fritidsförvaltningen för att tillgodose den lag som säger att varje skola ska ha ett skolbibliotek.

Flera lärare är kritiska och hävdar att eleverna inte har tillgång till biblioteket när det behövs, men rektorn håller inte med.

cirka 2400 tecken

FOTO: XXXX

Bildtext.

FOTO: XXX

Bildtext.

Samer jobbade som tyg- och gardinförsäljare under en tid. Han har också bra matlagningskunskaper och vill gärna jobba som kock. Två killar som älskar att det snöar och ser fram emot att återvända till skolan för att fira jul och lucia med skolkompisar.

Många lånar deckare.

Anställer före detta kriminella I Molkom startas ett nytt företag, ett bygg- och rivningsföretag.Torsdagen den första december invigdes kontoret. Planen är att ge personer med kriminell bakgrund en andra chans.

Här ska man anställa personer som har avtjänat sitt straff i fängelset och behöver en ny chans i livet. De erbjuds arbete och en möjlighet till ett normalt liv.

Företaget är ett aktiebolag och samarbetar inte med Kriminalvården eller Försäkringskassan. VD för företaget är Kjell Jörgen Kolstad och Rune Lundsholt.

Jens och Rune.

”Tack Sverige, tack Molkom”

FOTO: Afsaneh Andersson

Lagen säger att elever på varje skola måste ha tillgång till skolbibliotek. Nyeds skola har inget eget och för att lösa situationen har man ingått ett avtal med folkbiblioteket som finns i skolans lokaler. Avtalet innebär att skolan betalar 220 kronor per elev och läsår. Den summan ska gå till bibliotekarie, litteratur, media, it-stöd och lokaler.

Men flera lärare som Molkoms Tidning pratat med är kritiska till öppettiderna. Ingen av dem vill ställa upp med namn, men vissa av dem hävdar att varken de eller eleverna har tillgång till biblioteket den tid som skolarbetet kräver.

Enligt avtalet har biblioteket öppet totalt 13 timmar för-

delat på fyra dagar.

Rektor Kerstin Carlvik hävdar att hon inte känner till några kritiska röster.

– Lärarna har inte framfört till mig att de inte är nöjda. Men de har ju rätt att vara kritiska förstås, säger hon.

Maritha Bjureld är föreståndare på Molkoms bibliotek. Hon tycker inte att det är konstigt att skolan betalar till biblioteket trots att öppettiderna är begränsade.

– För att de ska kunna räkna det här som ett skolbibliotek så är de tvungna att gå in med resurser, säger hon.

Maritha Bjureld förklarar att folkbiblioteket gjort en överenskommelse med skolan och i den står det att eleverna ska besöka biblioteket under ordinarie öppettider. Hon får medhåll från Nyeds skolas rektor Kerstin Carlvik.

– Jag tolkar lagen på så sätt att tillgång till skolbibliotek inte är reglerat till tid, utan betyder att eleverna ska få tillgång till de specifika resurser ett bibliotek erbjuder.

Herish Naseri

redaktion@molkomstidning.se

Nästan tre år efter att familjen Alzen lämnat Syrien säger de att de har hittat ett tryggt hem och att barnen trivs. Men de fortsätter att flytta runt i Sverige. Från Molkom till Grums och idag bor de tillfälligt i Karlstad.

Det var lätt att hitta familjens adress. De bor i ett litet annorlunda område, precis bredvid polisstationen i Karlstad, i baracker som har rests för att agera tillfälligt boende för flyktingar som fått uppehållstillstånd.

Barackerna innehåller flera lägenheter och en av dem är familjen Alzens nya hem.

En religiös familj Familjemedlemmarna hälsar vänligt med fasta handslag när de öppnar dörren, alla utom pappan. Han ursäktar sig och pekar inbjudande mot lägenheten. Vissa muslimska män tar inte i hand med kvinnor. Barnen ler stort och är förväntansfulla. Nouralddin, den 11-årige pojken i familjen, pratar lite mer svenska än de andra. Han hjälper till att översätta när föräldrarna inte

”Vi vill gärna anpassa oss till samhället och vill gärna bli en del av den svenska kulturen” Samer och Lames De har lärt sig det från att många har visat respekt för familjens religion och kultur.

förstår. Efter en stund kommer även tolken.

Familjen Alzens består av två pojkar, Nouralddin tycker om att spela fotboll och vill fortsätta tills han blir vuxen. Matematik är hans favoritämne och han vill bli en kriminalpolis i framtiden. 8-årige Abdulrahman är lite blyg och tycker om handboll. Han tränar ibland

ute med en vanlig boll. Han vill bli läkare, kanske tandläkare. Familjens enda dotter Sham fyller 2 år i januari, mamma Lames är 30 år och pappa Samer är 37 år. Lägenheten de bor i är stor, luftigt och har fem rum. Hemmet är enkelt inrett för tillfället men det ska ändras senare.

– Möblerna har vi fått från vänner i Molkom och Grums.

En del av inredningen har vi handlat på second hand, säger Samer.

Det har nu gått ett par månader sedan beskedet om att Graninge skulle stängas kom. Så fort vi pratar om tiden där lyser Samer upp.

– Jag hade en bra tid på Camp Graninge. Personalen var bra och de som bodde runtom var också myck-

et vänliga. Människorna där är mycket hjälpsamma.

– Det enda som var lite jobbigt var att dela toalett och badrum med flera andra familjer, säger Samer.

Sjuk under flykten Mamma Lames, som blev sjuk under flykten, behövde använda toaletten väldigt ofta och därför blev det extra jobbigt att dela toalett med andra. Sham föddes under flykten och det försvårade Lames hälsa ännu mer.

När familjen fick permanent uppehållstillstånd flyttade de till Grums. De bodde där i två och en halv månad och sedan flyttade de till Karlstad där de nu har bott i ungefär tre veckor.

– Vi var inte med och beslutade om flytten till Karlstad.

Det var tjänstemännen på

kommunen som bestämde det. Karlstad kommun har haft ansvar för oss sen vi fick uppehållstillstånd, säger Samer.

Familjen ville inte flytta runt så mycket. Barnen hade stadgat sig i Grums och fått kompisar som de lekte med. Sedan togs ett beslut om att de ska bo i Karlstad, men även denna lägenhet är tillfällig. Kommunen har sagt att de kan bo kvar i lägenheten i högst två år, sedan måste familjen leta efter ett nytt boende. Anledningen till att de fick flytta in till Karlstad var för att det nya hemmet där var mycket större än lägenheten i Grums.

Det fanns bara två rum i den lägenheten. Föräldrarna väntar nu på att få besked om pojkarnas skolgång i Karlstad.

– Vi upplever den här tillfälliga livssituationen i Karlstad som jobbig. Flykten från Syrien och flytten från

Molkom, Grums och nu Karlstad har gjort alla i familjen är väldigt trötta, säger Samer.

Trots allt är alla i familjen mycket glada och nöjda över att de nu bor i Sverige.

– Sverige är ett säkert och bekvämt land, vi älskar människorna här. När vi ser att barnen är glada och att vi är i trygghet från kriget i Syrien är vi väldigt nöjda över hur vi har det just nu. Vi tänker inte på något annat, förutom att vi är trygga, säger Samer.

Han påpekar flera gånger att den svåraste tiden var flytten från hemlandet, att behöva lämna allt.

Tittar framåt Lames är mycket angelägen om att visa sin tacksamhet för mottagandet av familjen till Sverige. Resterande familjemedlemmar är inte sena med att instämma med henne.

De är i synnerhet väldigt tack-

Nouralddin 11 år, Abdulrahman 8 år.

samma till Molkomsborna och all personal som jobbade där under tiden de väntade på att få uppehållstillstånd. Nu tittar familjen framåt. Både Samer och Lames är tydliga med att de respekterar den svenska kulturen, trots att den skiljer sig mycket från deras egen kultur.

– Vi vill gärna anpassa oss till samhället och vill gärna bli en del av den svenska kulturen, säger de.

Båda föräldrarna understryker också att det är här i Sverige som de har lärt sig att ha tålamod och att respektera andras olikheter. De har lärt sig det från att många

har visat respekt för familjens religion och kultur. De är också glada över att kvinnor och barn har så många rättigheter, något som inte är lika självklart från hemlandet. De gillar att det är mycket ordning och reda här.

– Tack för allt, säger de upprepande gånger.

AFSANEH ANDERSSON

redaktion@ molkomstidning.se

Kerstin Carlvik känner inte till kritiska röster.

Molkoms Tidning 2016

8 / Nyheter Multijournalistlinjen vid Molkoms folkhögskola lägger ner.

Vad tycker redaktionerna?

Tommy Ernerudh, chefredaktör på VF

­ Det är tråkigt, men jag är inte jätteöverraskad. Jag – kan inte uttala mig om vad som hänt med just denna utbildning, men det är färre som söker journalistjobb idag. Att multijournalistlinjen vid Molkoms folkhögskola lägger ner är tråkigt för redaktionen. Vi har fått många praktikanter från därifrån som senare fått sommarjobb och även fasta tjänster. Nu kommer vi att få färre sommarvikarier.

Slutet för MT Molkoms Tidning har delats ut till Molkomsborna i över 20 år. I och med att multijournalistlinjen på Molkoms folkhögskola nu lägger ner så kommer tidningen också att sluta ges ut.

– Det har varit en stolthet för bygden, säger förra läraren Bo Levin, som startade tidningen.

Syftet med att starta en lokaltidning var att synliggöra Molkomsområdet genom att skapa god journalistik. Det har inneburit att Molkom haft en egen tidning sedan 1994.

Den första upplagan hade totalt åtta sidor och den sista 24. Däremellan lanserades tidningen på webben, där nyheter om Molkom har levererats kontinuerligt. Enligt Bo Levin var Molkom tidigare en vit fläck när det kom till nyheter i allmänhet.

— Om det inträffade ett mord eller liknande i Molkom så uppmärksammades det i de värmländska medierna, men det gjordes inte mycket grävande journalistik.

En lång era Molkoms Tidning har i alla år bevakat det som hänt i bygden. Allt från turerna kring ett eventuellt trygghetsboende, vad som händer på Nyeds skola och bevakning av idrottsklubbarna SK Örnen och IF Nyedshov. Bo Levin är väldigt besviken över att denna bevakning nu har nått sitt slut: —Det är väldigt tråkigt.

Det är varken bra för bygden eller för journalistiken i allmänhet.

De senaste åren har flera journalistutbildningar lagts ner. Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet ser ett mönster.

”Folkhögskolor bidrar med olika bakgrunder och det behövs på redaktionerna.”

— Det läggs ner många utbildningar men det är nästan bara folkhögskolor som lägger ner. Universitetsutbildningar finns kvar men det ger en snedvriden mångfald på journalistiken i samhället.

Folkhögskolor bidrar med olika bakgrunder och det är något som behövs hos redaktionerna, anser han.

Jonas Nordling, ordförande svenska journalistförbundet ERIC FORSBERG

redaktion@ molkomstidning.se

Tomas Skoglund, redaktionschef och ansvarig utgivare på SVT Nyheter Värmland i Karlstad

Torget ifrågasätts av Molkomsborna Det händer inte mycket på torget i Molkom. Vad man till en början hoppades skulle bli en mötesplats för människor i alla åldrar, står i dag oftast tomt. Åsikterna om den stora investeringen är många.

För drygt två år sedan invigdes det efterlängtade torget i Molkom, som kom att kallas Nyedstorget. En investering som beräknades kosta ungefär fyra miljoner kronor och som skulle bli en plats där främst Molkomsbor, men även andra, kunde mötas och umgås.

Det är flera som varit kritiska till torget, vissa till placeringen och utseendet, andra till att det händer för lite på torget. En av dessa är Lars-Åke Carlsson, boende i Molkom.

– Det händer ingenting.

Fyra timmar efter invigningen var det tomt. Det är ingen som tar tag i det eller som gör något för att det ska bli bättre.

Lars-Åke Carlsson har i Facebook-gruppen ”Mera Molkom” – en förening som aktivt jobbar med att förbättra Molkom, uttryckt tvivel till om torget var värt investeringen. Redan innan förslaget till torget kom fram

Nyedstorget invigdes 2014 och är beläget intill Konsum i Molkom. var han tveksam till om det verkligen var något Molkom behövde.

– Det är för få event. Jag hade önskat att det var fler aktiviteter, till exempel loppis, försäljningsdagar, presentationer från föreningar eller partier. Det finns hur mycket

saker som helst, bara någonting händer som faktiskt intresserar Molkomsborna att gå dit.

Det är flera som instämmer i det Lars-Åke Carlsson skriver på Facebook, han menar bland annat att det måste arrangeras händelser på torget

som lockar folk att gå dit. Det är först de senaste månaderna som det börjat hända lite saker på torget, säger han.

– Mera Molkom har nu på senare tid ansträngt sig lite mer och uppmärksammat att något behöver göras, men det är först två år efter invignin-

FOTO: Fredrik Finnebråth gen. Förhoppningsvis börjar det hända saker snart så att torget inte står tomt.

FREDRIK FINNEBRÅTH redaktion@ molkomstidning.se

Mera Molkom vill ha en mötesplats

­ Väldigt sorligt. Det är ju en allmän trend att det är – kärvt i branschen, vet inte vad anledningen är riktigt.

Intresset minskar överallt vilket är tråkigt. Jag själv gick en ettårig eftergymnasial utbildning i Torsby.

Rekryteringen är större vid folkhögskolor, man får mycket praktik där. Det kommer påverka oss mycket, visst finns det en medieutbildning vid universitetet men det är inte samma sak. Det är så tråkigt att det försvinner en levande utbildning i länet.

Sedan invigningen 2014 har endast tre personer hyrt tillstånd för att få stå på Nyedstorget, uppger Karlstad kommun.

– Om vi ska få till en mötesplats måste folk vilja vara med och ordna grejer, säger Anna Geiden.

Kasper Norling, redaktionssekreterare, stf ansvarig utgivare på NWT

– Tråkigt såklart, utbildningen har funnits i 20 år. Jag gick själv där det första året, 93-94 var det väl, så det är både tråkigt personligt och tråkigt för allmänheten. Vi har tagit in mycket praktikanter från Molkoms folkhögskola och många arbetar kvar här. Först har de fått sommarvikariat, sedan arbete. Det är en fara på sikt för redaktionerna, färre som utbildar ger färre som söker sig till branschen. Hälften av alla som arbetar på redaktioner kommer ifrån folkhögskolor, så det är klart att det är illa.

Nyheter / 9

Molkoms Tidning har givits ut sedan 1994. Det här är sista pappersupplagan.

FOTO: Helena Johansson

Två personer som stöttade idén om bygga ett torg är Anna Geiden och Henry Wallebom, som båda två är med i Mera Molkoms styrelse.

Som så många andra tänkte de att torget skulle bli ett lyft för Molkom och en naturlig mötesplats. De är väl medvetna om kritiken mot torget från vissa håll och håller själva med om att det skulle kunna vara bättre utnyttjat.

– Mera Molkom har hela tiden avvaktat för att se om några tar till sig möjligheten att nyttja torget. Men efter två år har nästan ingen tagit något initiativ. Det är inte Mera Molkom som ska ordna aktiviteter på torget. Det är

Anna Geiden och Henry Wallebom har många idéer.

FOTO: Fredrik Finnebråth fritt fram för alla att ordna en- känner att det är dags att göra Lång som är handläggare för ligt de regler som kommunen något. Vi måste höra efter var torghandeln i Karlstad komhar för torgaktiviteter, säger problemet finns, säger Henry. mun.

Den låga siffran fick KarlHenry Wallebom. stad kommun att agera och Inte många som hyr Det krävs att man hyr en plats överlåta ansvaret till Mera Vi måste göra något Han trodde att folk skulle på torget om något exempel- Molkom, som sedan första komma naturligt och ta mö- vis ska säljas. Det normala oktober tar hand om eventujligheten att visa upp saker priset är satt av Karlstad kom- ella bokningar.

– Det har hittills bara blivsåsom närproducerande före- mun, 114 kr för 3x3 meter, tag, presentation av förening- men priset kan variera ber- it några stycken på snart två ar och körer som spelar och oende på aktivitet och yta månader. Men flera har ringt och varit intresserade, säger som behövs. sjunger.

– Sedan torget blev klart Anna Geiden som tror att det – Jag trodde att det skulle vara självsäljande. Men vi har har tre personer hyrt tillstånd kommer att bli lättare att ordkommit till en punkt där vi för att få stå där, säger Lotta na både försäljningar och ak-

tiviteter på torget under den ljusa årstiden.

Anna Geiden medger att det inte blivit riktigt som hon och andra hade hoppats på – ännu.

– Om vi ska få till en mötesplats, att folk tänker ”vi handlar på lördag för då händer det någonting på torget”, då gäller det att folk ska vilja vara med och ordna grejer.

Torget i Molkom var ett stort projekt. Enligt vissa hade pengarna kunnat används till annat. För Henry Wallebom var det här ett steg i rätt riktning.

– Tanken var att lyfta samhället ”vi har det här”. Utifrån denna nivå ska vi fortsätta att göra Molkom trevligare för alla som bor här och för dem som tänker flytta hit. Det är ett första trappsteg.

FREDRIK FINNEBRÅTH redaktion@ molkomstidning.se

Nyeds skola skär ner på surfplattor Det var en stor satsning när Nyeds skola i augusti 2012 valde att köpa in surfplattor till skolan som en tillgång till eleverna.

Nu har skolan skurit ner på användningen av surfplattor och det finns inte längre en surfplatta till varje enskild elev. Skolan har nu tagit till ”två och två-metoden” som innebär att om surfplattor behövs i utbildningen så används de två och två.

Ylva Winther som är rektor för årskurs 7-9 på Nyeds skola kommenterar beslutet: — Forskning visar att man måste ha en uppfattning för att veta när och hur man ska använda surfplattorna i utbildningen, och det har misskötts. Därför har vi valt att minska användningen.

Detta gör vi även för att markera för eleverna att surfplattorna används till rätt saker.

Mer landsbygdsmedel till Molkom Landsbygdsmedel är pengar som man kan ansöka om hos kommunen för landsbygdsutveckling.

Pengarna kan till exempel gå till specifika utvecklingsinsatser eller till kompetenshöjning. Förut låg basen på 200 000 kronor per år där man kunde begära 100 000 kronor på våren och lika mycket på hösten.

Till årsskiftet höjs landsbygdsmedlet till en halv miljon kronor per år. För att få landsbygdsmedel ska projektet man vill genomföra gynna så många som möjligt.

Pokemon Go 2 släpps Det omåttligt populära mobilspelet tog hela världen med storm i somras. Undersökningar från både Bloomberg och Slice intelligence visar att Pokemon Go tappat många spelare de senaste månaderna.

För att bryta den nedåtgående trenden släpps nu en ny stor uppdatering, Generation 2, med bland annat 100 nya pokemons.

Förhoppningen är att många ska trotsa det kalla vinterklimatet och hitta tillbaka till spelet.

Den nya uppdateringen beräknas bli verklighet någon gång i mitten av december, men inget datum är spikat ännu.

10 / Nyheter Brattforsreviret ska bort

Alla vargar i Brattforsreviret ska skjutas. Det efter att Förvaltningsrätten i Luleå har avslagit alla överklaganden om vinterns vargjakt.

Beslutet om licensjakt på varg togs av länsstyrelsen i slutet av september 2016, men överklagades av sammanlagt fyra föreningar.

Men Luleå Förvaltningsrätt har nu avslagit överklagandena, vilket betyder att licensjakten blir av om ingen överklagar till Kammarrätten i Sundsvall.

– Vi får hoppas det har löst sig innan jaktperiodens början den 2 januari.

Annars blir det uppskjutet till nästa år. Då bedöms på nytt vilka revir som ska bort, säger Fredrik Wilde.

Riksdagen har beslutat att vargen ska fördelas jämnare över regionerna.

Naturvårdverket har i uppdrag av riksdagen kommit fram till att det ska finnas minst 270 vargar i Sverige.

– Vi minskar inte antalet vargar genom att ta bort en

Nyheter/ 11

Molkoms Tidning 2016

individ, här och där. Utan vi tar bort hela reviret, säger Fredrik Wilde, vargspårare på Länsstyrelsen i Värmland. Östra Värmland, från Brattfors till Örebro, är det mest vargtäta området i Sverige. Värmland har också varit världens mest älgtäta område, men älgen har minskat succesivt på grund av vargen och älgjakten.

– Tanken är att älgstammen ska kunna få återhämta sig, säger Fredrik Wilde.

I dagsläget finns cirka 200 vargar i Värmland och 300400 i hela Skandinavien.

Licensjakten på varg börjar den 2 januari och håller på till 15 februari.

ANNA HERNSTRÖM

Illegal jakt stort problem

Den främsta orsaken till vargens död är den mänskliga faktorn.

– Tjuvjakt toppar listan över dödsorsaker, men det är svårt att säga hur utbrett det är, säger docent Olof Liberg.

Sedan man började I dagsläget går det inte att kartlägga vargen år 1999 har mäta den illegala jakten på samma sätt som förr, när olika metoder använts för antalet radiomärkta vargar att samla in datainformavar många fler. När man tion. Under den perioden studerar rovdjur besöks alla har cirka 140-150 vargar GPS-positioner där sändar- varit försedda med sändare. na på vargarna slocknat. I dagsläget är det bara ett Det kan vara svårt att veta par vargar som är utrustade orsaken till att en sändare med GPS-sändare. Orsaken är bristen på forskningsplötsligt tystnar. Tjuvskytten gör i många fall allt bidrag.

Tjuvjakten på varg i för att dölja sina spår och förstöra sändaren, men Skandinavien ligger sedan ibland kan det vara ett tek- mätningen startade år 2005 niskt fel som gör att sän- i genomsnitt på mellan 10 och 15 procent årligen. I daren dör.

– Vi kan hitta orsaken dagsläget finns 400 vargar på våra radiomärkta vargar i Skandinavien och 350 av så länge kroppen är väl- dem i Sverige.

– Den illegala jakten är bevarad, säger Olof Liberg, docent i viltekologi på rätt omfattade på alla våra Skandinaviska vargforsk- rovdjur, menar Olof Liberg.

Vilket rovdjur som är mest ningsprojektet vid Sveriges utsatt för illegal jakt beror lantbruksuniversitet.

På så vis kan även vargen på vilka djur det finns mest som dött följas upp. Där kan av i regionen.

– Märker vi att en varg har man se att den mänskskliga faktorn är en skjutits illegalt kopplar vi stor orsak, främst tjuvjakt in polisen och de tar över, Andra faktorer än laglig jakt fortsätter Olof Liberg.

Om man döms för grovt är trafikolyckor.

– Vi har för lite material jaktbrott sträcker sig straffför att säga hur stor den ille- skalan från böter till max gala jakten ligger på region- fyra års fängelse.

ANNA HERNSTRÖM al nivå, säger Olof Liberg.

”Vargen borde vara inhägnad” Henrik Tågmark, 69 år, Kärnsgård.

Vad tycker du om vargen?

– Jag är inte emot vargen men jag är emot människorna som tvingar oss att ha vargen.

Och föreningar som överklagar till myndigheterna hela tiden, till exempel Naturskyddsföreningen och Rovdjursföreningen.

Vargens naturliga beteende är inte förenat med djurhållning och jakt.

Varför är vargen ett sådant hett ämne?

– Det är inte så konstigt när vi bor mitt i det mest vargtäta området i hela Norden.

Samtidigt har vi den minsta älgtätheten i hela Värmland.

Det är ett bevis på att vargen har rensat bort älgen. Den har även gjort många angrepp här i trakten. Örebro och Värmland är de enda län där antalet får har minskat. Vi har samtidigt de bästa försättningarna för djuren här. Bönderna ger upp djurhållningen i längden och betesmarkerna växer igen. Det ger även mer extrajobb i form av gräsröjning och många tar bort

sina tamdjur på grund av vargen.

Vad tycker du om länsstyrelsens beslut att Brattforsreviret ska bort?

Det är helt rätt. Men då ska hela reviret bort så det inte lämnas några vargar kvar.

Hur ser du på varg som kommer in på tätbebyggt område?

– Det tycker jag är bra. Då ser människan konsekvenserna. Folk i städerna begriper det inte annars. I Ryssland utrustar de barn med yxa när de ska gå till skolan i vargtäta områden.

Hur ställer du dig till skyddsjakt?

– Vi måste ha skyddsjakt.

Den utnyttjas för lite. Jag tycker att om en varg kommer för nära en bebyggelse bör den skjutas. Vargens enda naturliga fiende är människan.

Hur många vargar bör finnas i den värmländska skogen?

– Ingen jägare vill ha varg på sina marker. Jag vill inte ha någon varg här. De bör finnas i naturreservat liknande som

Annika Lind, 28 år, bor i Molkom.

–Nej, inte direkt. Jag

och vilda djur.

Vad tycker du om länsstyrelsens beslut att Brattforsreviret ska bort?

– Det är jag negativ till. Det kommer snart in nya vargar i reviret så det känns meningslöst att ta bort det.

Hur ser du att varg kommer in på tätbebyggt område?

– Personligen är jag inte orolig och det stör det mig inte. Jag tror inte att vargen går in för att jaga ett byte utan för att den är nyfiken. Det kan också handla om en vilsen. oerfaren varg.

Hur ställer du dig till skyddsjakt?

– Det ser jag positivt på. Det är den enda form av jakt som borde vara tillåten. Finns det en besvärlig varg är det bra med skyddsjakt. Annan jakt kan medföra att alfadjuret skjuts och då kan det ställa till oordning i flocken. Vargstammen har kommit upp i den storleken att den tål skyddsjakt.

Hur många vargar tycker du borde finnas i de värmländska skogarna?

– Det är en balans mellan tillgången på vilt och vad samhället tolererar. Jag tror inte det finns för mycket varg, men det är önskvärt att var-

går mycket i skogen men har aldrig stött på en varg.

”De senast året har älgstammen minskat”, säger Henrik Tågmark .

Kolmården fast större. Går vargen utanför det området bör den skjutas.

Hur ser du på den illegala jakten?

– Jag uppmanar inte till jakten men har en förståelse för den. Vi har ett riksdagsbeslut på 270 vargar i Sverige och nu har den siffran fördubblats.

När beslut om licensjakt obstrueras på grund av överklagan leder det till illegal jakt

i a. Det senaste fyra åren har man märkt att älgstammen blivit mindre för varje år.

Vad ska vi göra åt det?

– Vi kan låta licensjakten vara en praktisk verklighet.

Sluta att överklaga beslut om vargjakt gång på gång.

ANNA HERNSTRÖM

redaktion@molkomstidning.se

”Vargen är viktig för ekosystemet” Gösta Ljungberg, 77 år, Älvsbacka.

Vad tycker du om varg?

– Jag fick som barn återberättat när sista vargen i min hemby sköts. Då föddes en längtan om att få tillbaka vargen som är en symbol för vildmarken. Den är ett intelligent och tjusigt djur och dess ylande går ända in i själen.

Vargen är en god representant för det vilda och fria. Deras hierarki är uppbyggd som människans, med en kung och drottning. Deras revir försvaras som vi försvarar vårt land.

Varför har vargfrågan blivit ett sådant hett ämne?

– Det beror på okunskap hos människan. Vi bär på en skyddsmekanism som skyddar oss mot det främmande.

Vargen är kontroversiell, vild och fri. Som vildmarkens representant visar den på konflikten mellan äkta natur och mänsklig natur. Inför människans vilja att förändra, behärska och främja naturen blev vargen en fredlös rebell.

Förut var vildmarken människans vän sedan skapade vi en ny natur, kulturlandskapet.

Kampen om rovdjuret började hota deras boskap. Vargen ser inte skillnad på tama

Är du rädd för vargen?

gen sprider sig till övriga områden i vårt land.

Hur ser du på den illegala jakten?

– Den är jag helt negativ till.

Det måste vara ordning på det hela. Fel vargar kan skjutas och det skapar kaos i hela vargreviret.

Vad kan man göra åt det?

– Det är svårt att göra någonting åt tjuvjakten. Mer kunskap och information.

Människan borde lära sig om vargens beteende. Att vargen inte bara är ett skadedjur.

Lära oss att vargen gör nytta i skogen, den gallrar ur svagare individer och vi får en friskare klövdjusstam.

ANNA HERNSTRÖM

redaktion@molkomstidning.se

”Jakten måste anpassas tilll att vargen är en jägare som funnits i 10 000 år”, säger Gösta Ljungberg

För att ta bort gamla DNA -tester eldas knivarna för att renas, säger Fredrik Wilde.

Wilde på jakt efter vargspår

FOTO: Anna Hernström

Jasin Hassan, 47 år, bor i Molkom.

När första snön i Molkom kom var länsstyrelsen ute och letade vargspår. De hittade spår efter två vargar som troligtvis tillhör Brattforsreviret.

Fredrik Wilde, rovdjurspårare på Länsstyrelsen i Värmland tar med oss ut på visning i Molkom för att visa hur han spårar varg.

– När snön tynat bort är det spillningen efter varg som är det viktigaste för att få in material till ett DNA-test.

Han ställer in sin GPS för att kunna hitta den väg han ska köra. För att inte missa något område delas ytan in i mindre områden, i så kallade rutnät.

Fredrik Wilde var ute i november för att leta spår i Brattfors. Han hittade spår från två vargar som markerat revir i snön. Vargarna kommer troligtvis från Brattforsreviret men svar från DNA:testet kommer in senare. Han har även fått in två olika observationer om att valpar synts till där i sommar. Ett revir är ett område som vargar försvarar mot andra vargar.

Fredrik kör bilen sakta på skogsvägen för att leta efter ett användbart resultat. Han kliver ur bilen emellanåt för att titta efter spillning på vägen. Avföringen är lättast att finna på grusvägar, men i dag är den svår att hitta.

– Det gäller att hinna före de fordon som åker längs vä-

Ett vargspår kan lätt förväxlas med en stor hund gen så inte spillningarna blir överkörda, säger Fredrik Wilde när vi möter en stor lastbil som kommer körandes mot oss.

Särskilja vargarna Han stannar bilen vid sidan av grusvägen och sätter sig på huk framför bilen för att leta efter ett användbart resultat. Han går vidare till en T-korsning och pekar.

– Här vid T-korsningen är det inte ovanligt att hitta resultat från en varg.

– Avföringen är stor de innehåller mycket hår och har en speciell lukt, säger han när han går runt på grusvägen och letar.

Fredrik tar fram en kniv ur

fickan som ska eldas innan ett litet prov från spillningen kan tas. Han tar även fram ett rör ur bilen med en förtryckt text, för att visa var provet ska förvaras. Det skickas sedan vidare för DNA-test. För att få in det bästa resultatet är det en bra förutsättning om det finns snö. Urin tas från snön och läggs på samma sätt som avföringen i röret. Ett DNAtest kan ge svar om vilken varg det rör sig om och var den rört sig.

– Det känns extra skönt att få med sig ett användningsbart resultat hem, säger Fredrik.

En av länsstyrelsens uppgifter är att åka ut på så många vargobservationer de hinner för att leta spår. Under högsäsongen, när det är bra spårningsväder, kan 15 personer från Länsstyrelsen i Värmland åka ut samtidigt i länet för att kolla spår efter rovdjur.

– Då jobbar vi på högvarv och det är inte ovanligt att vi jobbar med pannlampa på, säger Fredrik och ler.

Förutsättning med snö Han berättar att det är lättare att se ett vargsspår när det

finns snö. En stor hund och en varg kan ha identiska spår.

Det som brukar avgöra är hur tassarna har rört sig. En hund går fram och tillbaka medan en varg oftast går rakt fram. Familjen eller vargparet spåras minst tre kilometer tre gånger per säsong för att säkerställa vilka vargpar det rör sig om. Spårsäsongen sträcker sig från första oktober till sista mars. Den kan påbörjas så fort den första snön har kommit.

– Vi letar enbart efter revirmarkerande vargar och räknar antalet revir som finns i Värmland, sedan gör vi en karta på inventeringsresultaten, säger Fredrik Wilde och visar en revirmarkerad karta över Värmland.

Ett revir består av ett vargpar. En revirfamilj består av föräldraparet och eventuellt någon fjolårsvalp samt nya valpar. Paret markerar in sitt revir genom att lyfta på benen och kissa mot ett upphöjt föremål.

– Hur många revir som finns i år är svårt att säga så här tidigt på spårsäsongen.

Förra året hittade vi fyra revir i angränsning till Molkomsregionen, säger han.

I Skandinavien kan man missa mellan ett och två revir per år, men det handlar ofta om ungdjur som hittas året efter.

– I år kom vi igång extra snabbt på grund av den tidiga snön. Kommer det en barmarkvinter är vi helt beroende av spillningar på vägen men också att vi får in tips från allmänheten, säger Fredrik Wilde.

– Nej, för jag har aldrig mött en varg. Jag är ute mycket i skogen med både bil och till fots.

Birgitta Bergström, 63 år, bor i Norum – Ja om det blir för många av dem. Jag tänker på små barn som bor på landet.

ANNA HERNSTRÖM redaktion@ molkomstidning.se

Eric Jansson, 69 år, bor i Älvsbacka – Nej, vi är så vana vid varg här. Jag har många gånger mött varg och har bevisligen inte blivit uppäten än.

Provresultatet skickas till Grimsö viltskadecenter för att särskilja vargarna.

Molkoms Tidning 2016

12/ Nyheter

Roy Andersson besöker sin dotter Carina två gånger om året i Molkom. Lina Hytry hjälper Carina i Gårdsbutiken.

Nyheter/ 13

Carina visar en eklåda från Svenska Filminstitutet som finns i hennes gårdsbutik.

Självkritisk regissör sover gott i Molkom Han är en storstadsman, men sover djupt och gott de få gånger om året han är i Molkom. Regissören och filmproducenten Roy Andersson berättar med mycket inlevelse om sin barndom och upprepar stundtals att det är viktigt att vara självkritisk.

Fukten hänger kvar i luften efter en regnig kväll. På övervåningen i en gårdsbutik står Roy Andersson, filmregissören och filmproducenten. Han kommer sakta ner för trappan och ljudet av hans skor låter tunga. Roy Andersson är 73 år, glad, skojfrisk och nyfiken. Gårdsbutiken han befinner sig i ägs av hans dotter Carina von Koch och det är första gången han ser butiken. När han kommer ner från trappan sätter han sig på en pall och pratar friskt.

– Vänta pappa, jag ska hämta stolen till dig. Du ska inte sitta på pallen, säger Carina och hämtar en stol med en mjuk dyna och rygg som Roy kan

luta sig tillbaka på. I det lilla caféet i gårdsbutiken sitter far och dotter och har en dialog om Carinas och hennes systers barndom. Roy berättar att det var väldigt viktigt för honom att inte skilja på hans egna barn och andras. Carina och hennes syster fick vara med i flera reklamfilmer, men oftast inte mer än så. Trots att de hade möjligheten.

– Barnen fick alltid vara med mig i studion. Men en gång tog en regissör med sig sitt barn som skulle vara med i en film. Då blev jag arg. Jag hade byggt en aversion inom mig och ville inte att mina barn skulle få ha fördelar framför andra barn, det skulle

också gälla andras, förklarar Roy. Korsfäst präst Han har sett att många inom filmbranschen har armbågat sig fram och försökt ta plats trots att de inte varit särskilt duktiga. Medan andra som haft potential och varit sig själva, inte fått samma möjligheter. Roy har själv sedan barnsben fått kämpa för att hitta sin plats, men varit kritisk till både sig själv och alla som besitter maktpositioner.

Då och då ser han sig omkring i butiken, som han beundrar Carina för. Sedan fortsätter han berätta om de

gånger lärarna ropade upp honom och två eller tre andra i klassrummet för att ta emot papper. Pappret intygade att eleverna som var mindre välbärgade slapp skolans terminsavgift. Roy har alltid varit kritisk till överheter.

Han växte upp på Hisingen.

Föräldrarna gick på folkskola och var inte så välbildade.

– De visade väldigt tydligt på min skola vilka barn som inte hade föräldrar med tillräckligt bra inkomst.

Det kändes nästan som att lärarna njöt av att förnedra oss framför de andra. Jag tog emot intyget från skolan två gånger, sen började jag arbeta för Göteborgs-Posten som

”Ja men, att Jesus skulle vara Guds son. Bara det låter ju löjligt” Roy Andersson

13-åring och tjänade egna pengar. Då kunde jag betala terminsavgiften själv.

För närvarande regisserar Roy en ny film.

Han skrattar högt när han berättar om den. Det är nästan som att han blir generad inför sina fantasier som han använt sig av för att skriva filmen.

Han vill inte avslöja för mycket om den, men berättar om en scen där en präst blir korsfäst i sina mardrömmar för att han börjat tveka på Guds existens. Roy är själv ateist.

– Ja, men att Jesus skulle vara Guds son. Bara det låter ju löjligt, säger han och skrattar.

Då och då blickar han mot

fönsterrutan och ser ut mot gården som är rik på natur.

Roy brukar inte vara i Värmland. Ungefär två gånger om året är han i Molkom och besöker sin dotter och hennes barn Melvin, snart 13 år, och Maja, 3 år.

Sover gott i Molkom – Jag trivs bästi storstaden.

Men det är lugnt och fint här.

Jag är väldigt trött på att resa.

Den senaste filmen såldes i 43 länder. Jag åkte till Ryssland och några andra länder i Europa för att presentera filmen.

Mina assistenter fick åka till USA och sköta presentationen av filmen där.

Roy berättar om en tjock bunt med recensioner som han fått från Ryssland. Han tycker att ryssar är ett bildat folk som formulerar sig bra.

Han beskriver den långa gatan i St. Petersburg som han tyckte var så vacker.

Vidare berättar han att han inte vet precis var han kan andas ut och får ro på riktigt, men dottern Carina är snabb med att inflika att han faktiskt talat om att han aldrig sovit så gott som när han är i Molkom.

– Ja, ja det stämmer. Här sover jag gott. Men jag vill leva kravlöst. Att ha en plats kanske inte är något att sträva efter, förklarar han.

Roy ställer sig upp och går mot det andra huset på gården. Det är där, i det vita huset, som Carina och hennes barn bor. Ett stenkast bort ifrån gårdsbutiken.

Carina pekar på en bild som finns på en hylla i köket. Bilden är på pappa Roy och kungen. Han tittar på den och ler. 1985 gjorde han Socialdemokraternas valfilm, och han tror att det var den som gjorde att Socialdemokraterna och Olof Palme vann valet.

– När de unga sossarna såg filmen blev de helt euforiska och ropade ”nu vinner vi valet”. Året därpå ville tyskarnas socialdemokrater köpa valfilmen. Jag tror att de fick filmen som gåva.

Kritisk till politiken När Socialdemokraterna vann valet och segerfesten började ringde Olof Palme för att boka en lunch med Roy. Roy tackade nej till lunchen.

– Jag ville inte uppfattas som att jag satt i händerna på makten, jag ville känna mig fri från Socialdemokraterna.

Men jag ville inte vara oförskämd, så jag skickade min regiassistent Stig-Åke Nilsson.

Roy har alltid varit socialist, men är kritisk till Socialdemokraterna i dag. Han säger att Socialdemokraterna accepterar fler vinster i välfärden för att få mer röster,

fastän de inte borde göra det.

– Partipolitiken i Sverige i dag är dålig. Politikerna borde vara mer rättfram och tala klarspråk, säger han.

Carina berättar om svårigheterna med att växa upp i Danderyd. Hennes syster Sandra hade det mycket lättare. Carina gick i en elitklass, som hon beskriver det.

Majoriteten av medborgarna i Danderyd var moderater.

– Det gick inte en dag utan att jag var rädd för vad som skulle stå om pappa i tidningarna, särskilt efter att han gjorde valfilmen. Jag hade svårt att förhålla mig till de andra barnen. Vi var den enda familjen som var socialister, en annan familj var

FOTO: Jiyan Behrozy

centerpartister och resten var moderater. Det var tufft, berättar Carina.

JIYAN BEHROZY

redaktion@ molkomstidning.se

Roy Andersson Född: 31 mars 1943 i Göteborg Yrke: Filmregissör, manusförfattare, reklamfilmmakare, filmproducent Andersson slog igenom som långfilmsregissör med ungdomsskildringen En kärlekshistoria (1970) och följde upp med det existentiella dramat Giliap (1975). Under 2000-talet gjorde han en trilogi av långfilmer. Den första filmen i trilogin är Sånger från andra våningen (2000). Den vann bland annat

fem Guldbaggar och jurypriset i Cannes. De följande filmerna i trilogin är Du levande (2007) och En duva satt på en gren och funderade på tillvaron; den senare tilldelades – som första svenska film – Guldlejonet vid Filmfestivalen i Venedig 2014.

Filmen beskrivs som svidande samhällskritisk med svart, bitter humor.

Källa: Wikipedia

Molkoms Tidning 2016

14 / Nyheter

Inte lönsamt att bygga i glesbygd

Idéer för en bättre bygd Invånarna i Molkom har fått göra sina röster hörda.

Här är förslagen på förbättringar som kommit in till föreningen Mera Molkom: Man vill ha ett utegym, klättring, parkour, gymnastik och dans för barn, filmsöndagar för barn och en pokémonklubb.

Man vill även reparera Tennisvägen, ha Bondens marknad på torget och en bank där man kan låna skridskor, pjäxor med mera. Sedan önskas även en pub, McDonalds och en ishall.

Bostadsbehovet i Molkom är stort, men inga bostadsbolag vill bygga.

Det menar stadsbyggnadsförvaltningen i Karlstad kommun.

Gunnar Hellerström Lennart Svensson Mera Molkom jobbar intensivt för att få till ett trygghetsboende i Molkom. Marken norr om Graninge busshållsplats har föreslagits för projektet.

FOTO: Olle Nocke Ekman

Förslag om ny cykelväg vid väg 63 Ett förslag om en ny cykelväg har länge funnits på agendan i Molkom.

Landsbygdsutvecklaren Gunnar Hellerström har tagit upp detta förslag med Karlstad kommuns cykelsamordnare David Nordström. Går förslaget igenom kan cykelvägen i så fall gå hela vägen från Preemmacken vidare till OKQ8.

Inga BMX-ramper Kultur- och fritidsnämnden har avslagit ett förslag där en Molkomsbo föreslog att kommunen skulle bygga ramper för BMX-cykel. Kommunen motiverar beslutet med att det i dagsläget inte finns ekonomiska förutsättningar. Däremot utreder kultur- och fritidsförvaltningen för närvarande möjligheten att under sommaren 2017 erbjuda en mobil skateramp eller mindre skatepark som kan flyttas inom kommunen.

Nyheter / 15

”Behöver byggas mer i Molkom”

Nya kommunala hus borde byggas i Molkom. Det menar Mera Molkom, som tycker det behövs i ett tätområde. Det var för länge sedan det byggdes.

– När man pratar med en del kommunala tjänstemän eller politiker säger de fortfarande att Molkom fick en sporthall för mer än tio år sedan. Men jag vill inte att de ska glömma Molkom i dag, säger Danne Helmerson, ordförande i Mera Molkom.

Just nu jobbar Karlstad kommun med planen Karlstad hundratusen som är en plan som Karlstad kommun har för att Karlstad ska bli en stad med 100 000 invånare och en stad där det finns hög livskvalitet.

En översiktlig plan – Vi i Mera Molkom jobbar intensivt tillsammans med andra småorter i Karlstad för att få till ett trygghetsboende och bygga nya byggnationer i Molkom, men det händer ingenting från kommunens sida, säger Danne Helmerson.

Den senaste planen som

” Politiker i Karlstad säger att Molkom fick en sporthall för mer än tio år sedan. ” Danne Helmerson

Danne Helmerson, ordförande i Mera Molkom. finns för byggnationen i hela Karlstad kommun är från 2012.

Danne Helmerson tror att det bara är en översiktsplan och att Karlstad hundratusen behöver ha en mer specifik plan.

– Vi vill att kommunen gör en plan för landsbygden

i detalj där de visar tydligt vad kommunen vill med sin landsbygd, för det finns ingenting i den här översiktsplanen från 2012.

Det ska byggas i Molkom – Det står ingenting om landsbygden, vad de vill att

det ska finnas på vägarna och om de vill att våra småorter ska fortsätta leva, säger Danne Helmerson.

Han tycker att om de andra privata bostadsbolagen inte bygger i Molkom så kan kommunens bostadsbolag bygga utan att behöva tänka på att gå med vinst, för de har gått

med stor vinst i andra områden.

– Kommunens bostadsbolag skulle bygga i Molkom och det finns bidrag som man kan betala ut nu, men Karlstad kommun har ingen beredskap för att kunna få det bidraget.

– Man kan undra varför de inte får det, säger Danne Helmerson.

Molkomsborna ger sig dock inte så lätt. Vi ger oss inte. Karlstads Bostads AB, KBAB, har tidigare accepterat att utveckla staden Karlstad för långsiktig vinning.

Nu när frågan kommer upp i Molkom så vill de hellre enbart satsa på kortsiktig och snabb vinning, säger Danne Helmerson.

HERISH NASERI

redaktion@ molkomstidning.se

Enligt stadsbyggnadsnämnden inkluderas Molkom och andra ytterområden i Karlstads kommuns planer att bli 100 000 invånare, men bostadsbolagen vill inte bygga i Molkom och kommunen hävdar att man inte kan göra någonting åt det.

Peter Kullgren (KD), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, och vice ordförande Håkan Holm (S) är överens om att det inte finns ekonomiska resurser för att bygga i Molkom.

– Vi i stadsbyggnadsnämnden har planlagt mark i Molkom och flera gånger har det varit nära att hända något, men de företag som har varit aktuella för att bygga får inte ihop ekonomin, säger Peter Kullgren (KD).

Värdet på bostäder Ett annat bekymmer är att bostäderna tenderar att sjunka i värde under byggnads processen.

– Problematiken är att vär-

Peter Kullgren (KD) - Håkan Holm(S) FOTO:Karlstad Kommun det på ett hus som ska byggas i ytterområden kan kosta ungefär 30 miljoner kronor, men när det är klart så är det värt 20 miljoner kronor, säger Peter Kullgren (KD). Även Håkan Holm (S) påpekar att kommunen är positivt inställd till att bygga bostäder på landsbygden och att problemet inte ligger där.

– Kommunen har många planer för byggnationer på landsbygden, men det är inga bostadsbolag som vill ansöka om att bygga i Molkom eller

andra ytterområden. Statsbyggnadsförvaltningen säger ja med glädje till dem som vill bygga, säger Håkan Holm (S).

Dubbel markanvisning Teknik och fastighetsförvaltningen har ett förslag att om ett bostadsbolag vill bygga en tomt i centrala Karlstad så ska de också bygga ett hus i Karlstads ytterområden. Förslaget kallas dubbel markanvisning och är enligt Peter Kullgren (KD) och Håkan Holm (S) ett bra förslag.

– Vi tittar på en modell där man jobbar med dubbel marksanvisning, det gör att du får en attraktiv tomt inne i centrala Karlstad som du får bygga om du också bygger i någon av våra mindre tätorter, säger Peter Kullgren (KD).

När det byggdes hus i Molkom på 1970-talet hjälpte staten till med att subventionera kostnaderna, något som Håkan Holm (S) hoppas ska kunna upprepa sig i framtiden.

– Jag tycker staten ska investera i ytterområdena och vara beredd på att ta den mellanskillnad som behövs för att bygget ska kunna slutföras, precis som det gjordes på 1970-talet, säger Håkan Holm (S).

Brev har skickats, samtal har ringts. Nyligen skrev PRO Nyed till kommunen och bad om ett konstruktivt svar om varför KBAB, det kommunala allmännyttiga bostadsbolaget, inte kan bygga. Svaret kom från kommunstyrelsens ordförande Per-Samuel Nisser (M). Han hänvisade till att regler och lagar måste följas.

– KBAB får inte agera annorlunda än ett privat byggbolag, hävdade han.

Men domen öppnar för en annan tolkning.

– Kommunala bostadsbolag har inte bildats för att skapa vinster uta n för att tillgodose behovet av bostäder. Det allmännyttiga syftet är överordnat andra aspekter, skriver domstolen.

Visserligen agerar de kommunala bostadsbolagen på en konkurrensutsatt marknad och får inte snedvrida konkurrensen. De måste drivas affärsmässigt och ha normala krav på avkastning.

– Men det gäller inte i varje enskilt objekt, förklarar Lars Överström.

Förvaltningsrätten menar att begreppet affärsmässighet måste tolkas i både vid och långsiktig mening, till exempel kan ett bygge i ett område ge positiva effekter på de fastigheter som redan finns.

Domstolen pekar också på att företag som tar ett samhällsansvar på sikt ökar sin lönsamhet.

Rätten konstaterar att Karlstad kommun inte bröt mot

Staten kommer inte att subventionera nya hyreshus eller trygghetsboenden i Molkom.

– Vårt mål med bostads politiken är generellt att bygga bostäder, men vi kan inte särbehandla vissa områden, säger riksdagsledamoten Jonas Gunnarsson (S).

– Vi pekar inte ut särskilda geografiska områden på det viset, utan vi tycker det måste byggas mer där det finns behov och det måste

framförallt byggas fler hyresrätter, säger han.

Jonas Gunnarsson (S) tror på förslaget dubbel markanvisning. Han vill avvakta resultatet av den relativt nya åtgärden.

– Vi jobbar med att skapa fler bostäder, men det är inte så att alla pengar landar precis i Molkom. Det är framförallt tänkt för de som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, säger han.

HERISH NASERI

redaktion@ molkomstidning.se

Förvaltningsrätten ger Karlstads kommun rätt. lagen då KBAB satsade 60 miljoner på studentbygget på Kronoparken.

– Det var ingen helt lätt dom. Lagen om allmännyttiga kommunala bolag är relativt ny, den kom 2010. Men det var så här vi resonerade. Överström bedömer att tolkningen av lagen är densamma oavsett om bygget sker i tätbebyggt område eller i glesbygd.

Men Karlstads kommunalråd Per-Samuel Nisser (M) delar inte den åsikten.

– Jag tolkar inte byggnationen i Molkom på samma

Inga nya bidrag från staten

HERISH NASERI

... men det behöver inte hindra kommunen KBAB behöver inte agera affärsmässigt i varje enskilt byggprojekt. Det slår förvaltningsrätten fast i en dom som gäller ett studentboende på Kronoparken.

– Resonemanget har bäring var man än bygger i kommunen, säger Lars Överström, beredningsjurist på Förvaltningsrätten i Karlstad.

Jonas Gunnarsson (S), riksdagsman.

FOTO: Riksdagen

sätt som domen. Ett trygghetsboende får inte subventioneras av skattemedel.

Han hävdar att kommunen ändå jobbar hårt för att få till ett trygghetsboende i Molkom.

– Det senaste vi har gjort är att lägga fram ett förslag om dubbel markanvisning.

Det innebär att om ett företag bygger på en tomt i centrala Karlstad så ställs kravet att det också ska byggas i någon av de mindre tätorterna i kommunen.

Hävdar att utvecklingen står stilla Karlstad kommuns ledord lyder ”en stad för alla”, men det är missvisande menar kommunens landsbygdsutvecklare. Han tycker att man borde satsa på att inkludera hela kommunen och inte bara Karlstad som stad. − Politikerna i Karlstad kommun har beskrivit kommunen som en stad för alla, den goda gröna staden.

I stället har vi föreslagit till politikerna att de ska ändra benämningen till en kommun för alla, den goda gröna kommunen, säger Gunnar Hellerström, landsbygdsutvecklare vid Karlstad kommun.

Landsbygdsutvecklaren besöker Molkom fyra till fem gånger varje år. Under

mötet i slutet av november diskuterade Gunnar Hellerström utvecklingen i Molkom med Molkomsborna. Bland annat togs frågan om trygghetsboendet upp och Molkomsborna uttryckte sitt missnöje över att inget har hänt i frågan. Dessutom tycker de att kommunen satsar alldeles för lite på Molkom. − Gäller visionen Karlstad 100 000 enbart centrala Karlstad? Undrar Susann Magnusson, deltagare vid mötet och boende i Molkom.

Gunnar Hellerström berättade att visionen Karlstad 100 000 gäller hela kommunen, även kransorterna. Landsbygdsutvecklaren har reagerat på hur visionen formuleras.

INA SOLLANDER & HELENA JOHANSSON

Molkoms Tidning 2016

16 / Sport

Sport / 17

Örnens damer bygger nytt

Följer du sporten i Molkom?

En succéartad fjolårssäsong gjorde att SK Örnens damer blev klara för spel i division 1. Men bara några månader senare stod det klart att klubben drar sig ur. I dag spelar fyra spelare kvar för klubben.

Aram Taisheh, 16, bor i Hasselbol

­ Nej, förutom mina – egna lag som jag spelar i.

Varför?

– Det finns annan sport som jag tittar på.

FOTO: Olle Elfgren

Andreas Bengtsson är redo att ta SK Örnen till division 3.

Lars Eriksson, 74, bor i Molkom

­ Nej, inte alls.

– Varför?

– Jag är inte intresserad helt enkelt.

”Jag föredrar raggarinnebandy” Från världens bästa liga till division 4 i Värmland. Hemvändaren Andreas Bengtsson ska hjälpa SK Örnen till nya höjder.

– Vi ska vinna serien. Det är en bra nivå på laget så det är bara att köra, säger han.

Peter Helldal, 29, från England men bor i Molkom

­ Nej, det gör jag inte.

– Varför?

– Inte intresserad.

Följer mer på TV.

Sören och Kerstin Wikström, 64, bor i Molkom ­ Nej inte nu.

– Varför?

– Vi följde barnbarnen men nu är de för gamla.

En vanlig Svensson som arbetar som snickare och bryr sig väldigt mycket om sport och sin egen nybildade familj,.

Så beskriver storstjärnan Andreas Bengtsson sig själv.

Han har startat om efter en lång och utdragen karriär inom innebandyn. Även om han bara är 23 år så har han hunnit med mycket under sitt innebandyliv. Han har gått tre år på innebandygymnasiet i Hagfors, där han skördade stora framgångar med sin årskull. Han har även spelat i världens bästa innebandyliga Svenska superligan, SSL, med Karlstad IBF. Att bara vara 23 år och ligga på den nivån bådade gott inför framtiden men Andreas tröttnade och valde att flytta hem.

– Innebandyn tog för mycket tid. Jag ville bo i Molkom med min sambo. Det var körigt med jobb, träning och

Ted har ett lika bra bollsinne som husse. familj. Då var det lättare att bara flytta hem, berättar han och klappar om sin nya vän i livet, boxern Ted. Höga förväntningar Att Andreas skulle vara ett nyförvärv som skulle göra många poäng trodde de flesta när han kom från världens bästa liga. Andreas, som nu

har gjort 14 poäng på sju matcher, försöker tona ner förväntningarna på att han ska göra en massa poäng.

– Jag är ingen poängspelare och har aldrig varit, säger han och brister ut i skratt.

SSL-erfarenheten I SSL spelar enbart de riktigt stora innebandyspelarna

i både Sverige och världen.

Andreas försöker nu anpassa sig från att spela med de allra bästa spelarna till att spela med de förmågor som finns i division 4 i Värmland. Stora skillnader finns såklart, men om Andreas får välja så är det de lägre divisionerna han föredrar.

– Det är mer uppstyrt spel i SSL, nästan lite tråkig innebandy. Jag föredrar division 4 mer. Det är lite raggarinnebandy, mer fram och tillbaka då man har chans att kötta mer.

Kampen om divison 3 Säsongen som gått har inneburit många poäng för såväl Andreas som för laget. Just nu är SK Örnen med i kampen om att knipa en direktplats till division 3.

— Det är något vi ska nå och vi har kapaciteten att göra det.

Blir du kvar nästa säsong?

– Den som lever får se, säger han och skrattar.

Andreas Ålder: 23 Gör: Snickare Intressen: Sport och familj Familj: Sambon Elin och hunden Ted Äter: Elins köttfärslimpa och potatis Position: Center Fattning: Vänster Bästa idrottsminne: USM-guldet med Hagfors 09/10 Tröjnummer: Fick inte nummer 19 så har 17.

Klubbar i karriären: Hagfors Ibs, Lesjöfors/ Filipstad IBK, Skoghalls IBK, Karlstad IBF och SK Örnen

ERIC FORSBERG

redaktion@ molkomstidning.se

Det blev en andraplats i division 2 för SK Örnens damer ifjol. En plats som räckte för att ta en direktplats till division 1. Men det skulle inte komma att bli något spel i den divisionen för Örnen. I slutet av augusti drog de sig ur serien.

– Vi hade en för tunn spelartrupp. Det hade vi även ifjol, men vi fick ytterligare några avhopp inför den här säsongen och det gjorde att vi var tvungna att ta det här beslutet, säger SK Örnens ordförande Bengt-Olov Elfman. Örnen gjorde många försök till att värva nya spelare. Totalt kontaktades mellan 20 till 25 spelare. Några provspelade, men ingen skrev på för klubben.

Straffavgifter Trots osäkerheten kring om truppen var tillräcklig anmäldes Örnen till spel i division 1.

En chansning som dessvärre inte slog väl ut. Istället resulterade det i straffavgifter som påverkade ekonomin.

– Det är inte så enkelt att man bara kan tacka nej till division 1 och fortsätta i division 2 istället, utan då hade vi fått börja om från början. Vi ville verkligen ha två lag och

Spontanidrott i Molkoms gamla sporthall FOTO: IF Nyedshov

Vart tog den spontana idrotten vägen?

KRÖNIKA. Som uppväxt i Molkom var det i slutet av 70-talet och i början av 80-talet en enorm huggsexa bland oss barn om grönytor utan träd och buskar för spontant spelad fotboll. Liksom asfalterade ytor där man kunde spela landhockey och brännboll och där biltrafik inte tog sig fram och tvingade oss till ofrivilliga uppehåll mitt i livsviktiga matcher.

Pernilla Tärnler (till vänster) i samtal med tränaren Jerry Magnusson. FOTO: Fredrik Finnebråth i våras trodde vi att det skulle lösa sig. Så blev det tyvärr inte, säger Bengt-Olov.

”Vi måste gå upp till division 2”

Jerry Magnusson, tränare

En av spelarna som var med under förra säsongens resa är Pernilla Tärnler, som spelat i SK Örnen sedan 2009. Hon var förvånad över att klubben drog sig ur men kände ju

närmre säsongen led att det skulle ske.

– Det var några stycken som slutade, men jag trodde ändå inte att vi skulle dra oss ur, säger Pernilla Tärnler.

Endast fyra spelare valde att stanna kvar i föreningen, men spelar nu för dåvarande U-laget i divison 3. Trots spelarflykten ser hon ljust på framtiden.

– Vi har flera unga spelare i det här laget som utvecklas hela tiden. Förhoppningsvis tar vi oss upp till division 2 den här säsongen, som är där jag tycker vi hör hemma,

säger Pernilla Tärnler.

SK Örnen har öppnat säsongen starkt och är i allra högsta grad med i toppen av serien.

Målsättningen är tydlig.

– Vi måste gå upp till division 2 direkt så vi kan få ett U-lag. Det gör att vi kan släppa upp våra yngre spelare till A-laget, säger tränaren Jerry Magnusson.

FREDRIK FINNEBRÅTH redaktion@ molkomstidning.se

Dubbla damlag för Nyedshov

Bragdmatch av Örnens herrar

För första gången sen 2008 kommer IF Nyedshov att ställa upp med ett damlag i ett seriesystem för elvamannalag.

Föreningen kommer dessutom ställa upp med ett sjumannalag som de gjort nu under fem säsonger.

SK Örnen överraskade stort på onsdagskvällen när de slog ut GS86 ur DM. I och med segern är Örnen historiska.

– Det känns riktigt, riktigt bra. Vi gjorde en väldigt bra match och vann rättvist, säger tränaren Kent Wenkler.

Truppen med spelare kommer att fördelas på de två lagen. En trupp – två lag.

Tränaren för damlaget, Christian Carlsson, ser positivt på att ett damlag ställer upp i seriesystemet igen: – Jag tycker det är skitkul, jag har varit damtränare förut så detta är jätteroligt för mig och för tjejerna.

IF Nyedshovs damlag har vuxit väldigt mycket på senare år och nyckeln till framgång har varit spelarrekrytering och nu har det inneburit två damlag inför 2017 års säsong. För nio månader sedan fanns det nio tillgängliga spelare i truppen.

Nu är de över 40 stycken. En markant skillnad. Christian tror att laget kommer kunna klara säsongen utan några problem.

– Jag känner att vi har en trupp som kan fullfölja en hel säsong. Vi har en möjlighet att dra oss ur serien i mars men det ska inte hända.

ERIC FORSBERG

SK Örnen gick in som nederlagstippade i kvartsfinalen av DM i innebandy. Gästerna från Forshaga, GS86, är den här säsongen nykomlingar i division 1 där man i dagsläget ligger på en kvalplats till Allsvenskan.

Det hade inte ens spelats en minut innan både ett och två mål hade hittat in bakom

nätmaskorna på bortalagets målvakt. Örnen fortsatte sedan i ett rasande tempo och ledde efter den första perioden med 5-1. GS86 försökte komma tillbaka men ledningen var aldrig hotad. Slutsiffrorna skrevs till 9-6.

– Vi ville öppna i ett högt tempo och försöka spela vårt spel istället för att parkera bussen. Det tror jag överraskade GS86 och gav oss en väldigt bra start, säger Kent. Örnen spelar därmed semifinal i DM, något som aldrig hänt tidigare.

– Vi kommer gå in i semifinalen med samma känsla, och sen får vi se hur det går, säger Kent.

FREDRIK FINNEBRÅTH

Som ”Västbygrabb” hade jag och alla mina vänner i området vårt enormt starka trumfkort i lekparken placerad mitt på Ringvägen: en asfalterad yta på ca 20x10 meter som var ett tennis-mecka under ett decennium. Under sommarloven var lekparken och asfaltsytan ockuperad av områdets samt grannområdenas barn från morgon till kväll, där mörkret satte stopp för matcherna. Under vintern var samma lekpark skådeplatsen för otaliga landhockeybataljer där titeln ”Bästa landhockeylaget i Molkom” stod på spel. Varje match var som en VM-final.

Alla områden i Molkom hade sina starka kort. Krakerud hade stora grönytor för fotboll. Kärleksstigen hade sin hockeyrink med belysning och möjlighet till nattmatcher. Det var platser som blev naturliga mötesplatser för områdenas alla barn och unga.

Efter att ha varit utflyttad i tjugo år vände jag åter tillbaka till byn 2010. Av nostalgiska skäl sökte jag omgående upp alla gamla spontanidrottsplatser. De stod kvar, om än väldigt förfallna. Men alla barn var borta. Krakerud, som blev mitt nya område, var inget undantag. Jag såg, som evig nostalgiker, potentialen i ytorna och möjlighet till samlingsplats för områdets unga. Några samtal senare från både mig och andra grannar hade kommunen ordnat med nya lekställningar och gungor samt nya fotbollsmål till vår lekpark. Lekparken började sjuda av liv igen!

Jag ser dock på andra områden i Molkom och funderar på vart den spontana idrotten tog vägen? Idrottshallarna som förr stod mer eller mindre öppna är numera låsta och kräver koder för att komma in, men alla utomhusytor finns ju kvar. Är en turnering fotboll på tv-spel den nya varianten av spontant tvåmålsspel bakom kullen vid Ringvägens lekplats?

I ett försök att hitta tillbaka till min barndoms lek så erbjuder IF Nyedshov spontanidrott varje lördagskväll för bygdens barn och unga i Nyeds lilla gymnastiksal. Inte lika spontant som förr i och med att vuxna finns på plats, men ändå ett smakprov från en fantastisk tid.

Christian Carlsson

Molkoms Tidning 2016

18 / Nyheter Teckenförklaring

Dansen håller ihop barnen

Elisabeth Helms (V)

ersättare teknik- och fastighetsnämnden

Älvsbacka

Svarade samma dag via sms eller telefonsamtal Svarade inom en vecka efter påringning

Patrick Benabou (M)

Västra Örten

ersättare i arbetsmarknads- och socialnämnden

Acksjön

Tidafors Michael Karlsson (S)

ersättare teknik- och fastighetsnämnden

Malina Arp (MP)

ersättare i arbetsmarknads- och socialnämnden

Britt Engqvist (SD)

Mangen

nämndeman Värmlands tingsrätt

Stig Stråhlman (S)

Annika Lundell (S)

ersättare Karlstads- Hammarös gymnasienämnd

Tina Bergenbrink (MP)

Deje

supplean Mariebergsskogen AB

Rådom

ersättare arbetsmarknads- och socialnämnden

Lindfors

Molkom

Blombacka

Ängsbacka

VÄG 63

Henrik Lander (C)

ordförande teknik- och fastighetsnämnden

Borssjön

Emma Mickelin (C) nämndeman Värmlands tingsrätt

Molkomsjön

Ove Björklund (MP)

ordförande Vindpark Vänern Kraft AB

Tomas Svensson (C) ersättareSutterhöjden teknik- och fastighetsnämnden Bo Paulsson (C)

VÄG 63

ledamot kommunrevisionen

Lena Nilsson (S)

ersättare teknik- och fastighetsnämnden

Börje Andersson (C)

Norum

ledamot Karlstads Airport

Lätt att nå de lokala politikerna

med att snabbt komma i kon Boende i Molkom kan räkna ng kni ersö und vår igt här. Enl takt med de politiker som bor er när vi sökte kontakt med litik spo lkom Mo ta fles de återkom Forshaga itiker som bor här återkom nio dem via ett sms. Av de 15 pol de svarade på sms:et, några ring under samma dag. De flesta at svar inte som dem med takt upp. I nästa steg sökte vi kon are rlig ytte fick vi kontakt med genom att ringa upp dem. Då itiker som vi inte fick kontakt pol a end en fem. Det var bara med.

Det är en grå och regnig måndagseftermiddag när vi träffar Victoria Eriksson på Kronoparken i Karlstad. Hon ska plocka upp tre syskon i området. Tidigare har familjen bott på Camp Graninge i Molkom. Ut springandes kommer Lana 12 år, Lavan 11 år och Bavel 7 år från dörren till ett höghus. Mamma Nahla som stannar hemma denna gång kommer ut för att vinka av barnen.

– Nästan varje måndag åker jag med barnen och Victoria till Molkom. Jag får tid att umgås med mina kompisar därifrån när barnen dansar, säger Nahla Hawlere.

Fler barn i våras Dance Clude Company består av ett gäng danslärare och ingår i Dansföreningen Karlstad. I våras startade de

Bengt Sporsén (C) Gapern

Polisen bevakar glesbygden

Afrikanska rytmer och sprakande dancehallrörelser. Dansläraren Victoria Eriksson kommer till Molkom en gång i veckan och dansar loss med ett tiotal barn. Hon plockar själv upp några av barnen i Karlstad inför danskursen i Molkom.

Färnsviken

Svarade ej på sms eller upprepad påringning

Nyheter / 19

ledamot arbetsmarknads- och socialnämnden

sina kompisar, säger Lilian Hamsch.

Varje måndag åker dansläraren Victoria Eriksson till Molkom. två danskurser i Molkom. Då var det cirka tjugofem barn som deltog. Det var Lilian Hamsch som tog initiativet och frågade föreningen om de kunde starta danskurser.

När boendet stängde flyttades

många familjer utanför Karlstad och dansgruppen blev mindre.

– Det är så bra att Dansföreningen plockar upp barnen och kör dem hit, då kan dem fortsätta umgås med

Stora framsteg dansen Victoria som själv dansat sen hon var liten tycker att barnen som är nybörjare gör stora framsteg. Hennes inriktningar i dansen är hiphop och dancehall. Hon har undervisat i dans runtom i hela Sverige sedan hon var 16 år.

– Eftersom att många av barnen fått flytta är vi numera en grupp och det är en blandad ålder från ungefär 6 till14 år. Det blir mycket lek för de minsta barnen och de äldre lär sig avancerade steg, säger Victoria Eriksson.

Väl i danslokalen sätter sig barnen som i dag är tio stycken i en ring. Victoria Eriksson berättar att de först ska börja dansa afrikanskt och sedan

dancehall. I lokalen finns också en pappa som besöker gruppen för första gången.

Han har två barn som är med på dansen. Han ler igenom hela timmen som barnen dansar.

– Det är första gången jag är här och tittar på dansen. Jag brukar alltid ta en lång promenad tills de är färdiga, och sedan följer jag mina barn hem för att det blir så mörkt.

I dag är det för kallt för att promenera, säger Saud Khalaf Barnen får dansa fritt innan de går hem. De dansar i takt med dundrande hiphopmusik över hela lokalen.

JIYAN BEHROZY

redaktion@ molkomstidning.se

Här är makthavarna i Nyed Tre frågor till sex av Molkoms folkvalda politiker: 1. Vad tycker du om att Molkom inte är med i visionen Karlstad 100 000?

2. Vad gör du som politiker i Molkom?

3. Varför blev du politiskt engagerad?

Ove Björklund, Miljöpartiet 1. – Vi har ju satsat på att bygga ut torget. Mera Molkom är en organisation som jobbar hårt för Molkom.

De diskuterar till exempel gångvägar och ljussättning.

Vägen mellan Ängsbacka och Molkom är ett populärt promenadstråk som blir väldigt mörkt på kvällarna. Även vägen förbi badet behöver ljus på kvällarna. Så jag hänvisar till Mera Molkom på den frågan.

2. – Jag som politiker i Karlstad kommun har olika uppgifter i olika nämnder och styrelser. Jag är ordförande i nämnden Vindpark Vänern

Kraft AB och ledamot i Karlstads Bostads AB. Jag är såklart intresserad av utvecklingen i Molkom. Vi bygger för lite och bostadspriserna stiger i Molkom så det är lönt att bygga.

3. – Jag har alltid varit Miljöpartist. Dagens politiker tar inte miljöfrågorna på allvar.

Som miljöförstöringen, farliga utsläpp och den globala uppvärmningen. Man gör för lite, därför engagerar jag mig.

Jag är inte emot bilen utan dess utsläpp. Vi konsumerar alldeles för mycket, vi måste ha ett hållbart samhälle. Man kan jämföra med Amishfolket.

Bengt Sporsén, Centerpartiet 1. – Det tycker jag inte om.

Vi i vårt parti tycker inte om det.

2. – Vi försöker påverka så att Molkom inkluderas i nybyggen. Även fast det inte är någon som vill bygga här.

3. – För att jag inte bara ville sitta hemma på kökssoffan och klaga. Jag vill vara med och påverka.

Lena Nilsson, Socialdemokraterna 1. – Vi jobbar på det. Man måste tänka på att Karlstad kommun inte bara är själva stadskärnan Karlstad utan att alla områden som Molkom också inkluderar. Det går ju att vinkla på många olika sätt men vi jobbar på att inkludera dem.

2. – Vi i S-föreningen i Nyed försöker stödja medborgarförslag och uppmuntra till medborgarförslag.

3. – Jag ville vara med och påverka hur det ser ut i Molkom.

Patrick Benabou, Moderaterna.

1. – Majoriteten i Karlstad kommun arbetar aktivt för Karlstadsbornas förfogande och välmående. Molkom tillhör Karlstad kommun och är därför en del av visionen.

Ombyggnation av vägar, trottoarer och den kontinuerliga underhållningen av det sistnämnda, men även Molkoms centrum, gräsmattor, och dylikt är endast några få exempel.

2. – Som lokalpolitiker i Molkom strider jag för att alla Molkomsbor och besökare ska kunna känna sig trygga när de vistas i Molkom. För att göra Molkom till en attraktiv ort att bo på behövs en plan.

Denna väljer jag att dela in i tre delar. Ett: Mer väg-, gågata- och statsunderhållning.

Två; ökat arbetsmarknadsoch företagsfokus. Tre; förenklad reglering för byggnation.

3. – Mitt engagemang inom politiken påbörjades under våren 2015 för att driva en mer progressiv politik inom Moderata ungdomsförbundet.

Engagemanget spred sig till kommunpolitiken där jag nu arbetar hårt för att kommunens relationer till näringslivet ska stärkas och där fokuset återupptas på individen och jobben.

Elisabeth Helm, Vänsterpartiet 1. – Ja, jag tycker att hela den visionen kan diskuteras.

Vissa har uppfattningen att man vill att det ska dras in från andra kommuner och att man inte satsar så mycket på själva Karlstads kommun. Jag har faktiskt inte tänkt så mycket på den frågan.

2. – Jag har ju varit aktiv i

några nämnder. När en del frågor lyfts så frågar vi om de menar kommunen eller stan?

Det händer att vi tar upp saker från Molkom för att vi är härifrån.

3. – Det var faktiskt på grund av statskuppen i Chile.

Det har inget med Molkom att göra.

Britt Engqvist, Sverigedemokraterna Gick ej att nå.

INA SOLLANDER

redaktion@ molkomstidning.se

Barnen lär sig mer avancerade hiphop-steg som de övat på vid några tillfällen.

FOTO: JIYAN BEHROZY

Det finns ett stort behov av att skapa trygghet på glesbygden genom polisnärvaro.

– Trots att invånarna inte märker det så ofta, så bevakas Molkom av polisen, säger polisinspektör Urban Bengtsson.

Förra året gjorde polisen 105 utryckningar till Molkom. Fram till oktober i år gjordes 93 utryckningar. Vanligast är att man åker på kontroll av person eller fordon, det vill säga om man misstänker någonting skumt. Sedan kommer viltolyckor och därefter bränder. Andra uppdrag man åker på är trafikbrott, trafikolyckor, misshandel, olaga hot och narkotika. Det berättar Tomas Lindberg som är sambandsansvarig vid Polisens ledningscentral.

– Det som inte sker så ofta i Molkom är inbrott och stölder, säger han.

De större polisinsatserna sker inne i Karlstad eftersom det är centralorten. I Karlstads stadskärna finns ett krogliv med många människor. Det hålls också demonstrationer och annat som kräver många polisinsatser.

– Sådant förekommer inte på samma sätt i Molkom. Ändå finns ett stort behov av trygghetsskapande närvaro av polisen vid glesbygder, samma gäller i hela landet. Oro finns för att avståndet är för långt vid akut behov av polis, menar Urban Bengtsson.

Det är polisen i Karlstad som ansvarar för Molkom, både när det gäller poliskontroller och akuta utryckningar. Den akuta verksamheten går i första hand och den planerade verksamheten i andra hand. Polisen använder sig av medborgarlöften, som gör att de når ut till många medborgare. Man försöker fokusera på att finnas vid de områden som medborgarna angett som problematiska. Exempel kan vara platser där det förekommer nattlig buskörning, fortkörning, narkotika samt fylla på allmän plats.

– I framtiden kanske man ska göra en separat del i medborgarlöftet gällande Molkom då orten ligger relativt långt från kommunens huvudort, säger Urban Bengtsson.

HELENA JOHANSSON

Molkoms Tidning 2016

20 / Nyheter

”Inte ett ämne som behövs”

Förskola vill bli friskola Backa förskola vill bli en friskola med klasserna F-5 inför hösten 2018. Ansökan görs i januari 2017.

– Det ska bli jättespännande, säger Itza Orosco Svensson som är förskolechef på Backa förskola.

Ytterligare en grundskola i Molkom, det är planen enligt styrelsen. Att detta ska vara ett problem som inte kommer gå igenom tror hon inte på: — Vi tror på detta, det kommer bli ett stort steg för oss, säger hon.

Backa förskola startade i februari 2015 på Graninge i Molkom, då med sex barn inskrivna. Nu har de 19 barn.

Skolans vision är att alla barn växer upp som hela individer med medvetenhet om, tillgång till, och förmåga att uttrycka alla aspekter av sitt varande.

— Vi jobbar med praktisk utbildning. Att jobba med elevernas intressen är grundpelarna. Det innebär att jobba med olika projekt som yoga och meditation.

ERIC FORSBERG

Landsbygdutvecklaren Gunnar Hellerström

Nytt landsbygdsråd

Det finns ett nytt landsbygdsråd i Karlstad kommun.

– Vi är ett rådgivande organ åt kommunstyrelsen. Syftet är att politiker ska ha någon att prata med, säger landsbygds utvecklaren Gunnar Hellerström I nuläget sitter nio personer i rådet, men målet är att det ska vara tio. Tanken är att medlemmarna ska täcka en stor bredd. Det ska vara en blandning, till exempel ska det finnas olika kulturer, åldrar och kön i landsbygdsrådet.

– Vi har några förslag på vem den sista medlemmen ska vara men det är inte spikat ännu, säger han.

INA SOLLANDER

Nyheter / 21

Högstadieungdomarna på Nyeds skola kommer inte att få någon utbildning i feministiskt självförsvar. Rektorn förklarar att de jobbar med attityd- och värderingsfrågor på andra sätt.

På Nyeds skola jobbar man med en så kallad likabehandlingsplan. Det är en del av värdegrundsarbetet som ska finnas i varje skola i Sverige.

De har även ett toleransprojekt som de har jobbat med förra året och i år. Ylva Winther, rektor för årskurs 7-9 på skolan tycker inte att man bör ha värdegrund som sepa-

Sexuella övergrepp kan förekomma på arbetsplatser och i skolan.

Flickorna är utsatta i skolan

rat ämne. Detta för att kvinnovåld och likabehandling kommer upp i alla ämnen.

– Vi har dagar som vi ägnar åt värdegrundsarbete. Jag tycker att det är viktigt att vi har ett förhållningssätt där vi möter och respekterar varandra, säger hon.

Jämnställdhetsutvecklaren Solweig Gard från Karlstad

kommun jobbar strategiskt med jämnställdhet. Hon tycker att man bör ha ett mångkritiskt perspektiv och att man måste tänka på maktrelationerna mellan könen.

Skolan bestämmer Våld mot kvinnor är en fråga som hon tycker är viktig.

– Vi behöver synliggöra

mäns våld mot kvinnor i kommunen, säger Solweig Gard.

Det är upp till varje skola att välja hur man ska jobba med dessa frågor.

INA SOLLANDER

redaktion@ molkomstidning.se

FOTO: Ina Sollander

Vänsterpartiet i Karlstad föreslog i juni att det ska finnas en utbildning i feministiskt självförsvar för flickor och utbildning i attityd-och värderingsfrågor för pojkar. Detta för att motverka våld mot kvinnor i alla kommunala högstadie- och gymnasieskolor.

Men förslaget fick avslag.

– Skälet till att motionen skrevs är för att kvinnor i vårt område är så utsatta generellt.

Flickor mår sämre än pojkar.

De presterar bättre i skolan men blir utsatta för till exempel våld och sexuella trakasserier. De har svårt att göra sina stämmor hörda, säger Hans-Åke Scherp, ordinarie ledamot i Vänsterpartiets fullmäktigegrupp.

Liknande förslag Förslaget fick delvis avslag för att feministiskt självförsvar inte anses vara den enda metoden att arbeta efter. En liknande motion föreslogs i en grannkommun om att hjälpa stärka äldre. Lära kvinnor som jobbar inom hemtjänst

” De presterar bättre i skolan men blir utsatta för till exempel våld och sexuella trakasserier.”

Hans-Åke Scherp

och sjukvård självförsvar. Ge dem mental och fysisk styrka.

En annan anledning till att motionen fick avslag i kommunfullmäktige var för att attityd- och värderingsfrågor redan ingår i skolornas värdegrundsarbete. Det var bara Vänsterpartiet som röstade för motionen. Alla partier

röstade däremot ja till kommunstyrelsens förslag om att arbetet med attityd- och värderingsfrågor ska beslutas av respektive förvaltning. Helene Torvaldsdotter Dehring (M) var en av dem som sa nej till förslaget om feministiskt självförsvar.

–Vi röstade nej för att vi inte delar uppfattningen som motionsgivarna hade, säger hon.

Fick avslag Vissa av motiveringarna till avslaget var att man redan jobbar med det och att det har vi aldrig gjort. Konstiga motiveringar, tycker Hans-Åke Scherp. Han håller med om att man jobbar med det, men att resultaten är otillräckliga.

Molkom har mörkertal Statistik på kvinnovåld i Molkom går inte att få fram. Men anmälda brott om våld mot kvinnor i Karlstad kommun finns att hitta på Brå, Bråttsförebyggande rådet. Det är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Under 2015 var det 1242 anmälda brott om våld mot kvinnor i Karlstad kommun. En ökning från 2005 då det var 588 anmälda brott om kvinnovåld i Karlstad kommun. Sedan finns det alltid ett mörkertal som inte går att spåra.

– Det räcker inte att fortsätta som det är nu för att problemen kvarstår. Vi måste stärka flickorna, säger Hans-Åke Scherp (V).

INA SOLLANDER

redaktion@ molkomstidning.se

På Nyeds skola jobbar de med en likabehandlingsplan.

FOTO: Ina Sollander

Svårt för företag att överleva Det är inte lätt för företagen att överleva i Molkom. Minst ett företag lägger ner varje år enligt Catharina Ericson, egenföretagare och aktiv i ortens köpmannaförening.

Enligt Catharina Ericson är svårigheterna med att ha företag i Molkom att få folk att handla på hemmaplan.

Människor åker gärna in till Karlstad och handlar i stället för att handla lokalt och det gör det svårt för företagen att överleva här, berättar hon.

Företagen byter oftast inte plats utan de tvingas att lägga ner verksamheten. Minst ett företag lägger ner varje år. − Människor måste förstå att det är bättre att lägga en krona extra på produkter och handla lokalt för att bevara och stötta landsbygden, menar hon.

Catharina Ericson tycker att det är viktigt att få människor köptrogna. Hon tycker även att det saknas vissa butiker i Molkom. − En bygg- och färghandel borde finnas här. Men det skulle aldrig gå att driva eftersom att det är så prispressat.

Flyttar till Karlstad En person som trots svårigheterna drivit företag i Molkom i över tio år är Birgitta Holmquist. De första åren drev hon företaget via webben. Själva butiken har hon haft sedan sex år tillbaka. Nu lämnar hon Molkom och startar i Karlstad istället.

Birgitta Holmquist har tips på hur man ska få företag att överleva på mindre orter. − Man får se till att marknadsföra sig ordentligt.

Jag har marknadsfört både via mässor, webbshop och annonser. Utöver det har jag också haft butiken, berättar

Det ser mörkt ut för belysningen Icke fungerande belysning vid gång- och cykelvägar är vanligt i Molkom. Det är kolsvart vid gångvägen längs Molkomssjön.

– Det är för mörkt för att gå där, berättar Molkomsbon Lisa Bredberg.

Det gäller även Ringvägen till Krakerud. Belysningen där ska tändas när man går förbi, men det fungerar inte idag eftersom det är solcellsbelysning som laddas när solen lyser. Men att kommunen inte lagar lampor som är trasiga är en pengafråga.

– Det är en begränsad budget i Karlstad kommun.

Vi har över 23 500 ljuspunkter. Vi prioriterar att laga belysningen i korsningar, tunnlar och vid övergångställen, säger David Risfalk, ansvarig för gatubelysning i Karlstad kommun Just nu är det ett högt tryck på felanmälningar och Karlstad kommun jobbar så fort de kan. Stigen med solcellsbelysning i Molkom var ett test för att se hur det skulle fungera.

hon.

Anledningen till att hon valde att flytta butiken till Karlstad istället var inte för att företaget gick dåligt, utan för att hon ville ha en mindre butik. − Jag drev företaget i Molkom mycket för att min pappa bodde här. Nu har han tyvärr gått bort. Jag tyckte också att butiken var för stor, här i Karlstad är den mindre och mer lätthanterlig, säger hon.

Nystartat företag En som nu väljer att satsa på att starta företag i Molkom är Carina von Koch. Butiken öppnades den första advent i år. Det är en inredningsbutik som erbjuder många olika tjänster. Här ska man kunna få inredningstips, massage, handla ny och gammal inredning eller dricka en kopp kaffe. Mångsidigt företagande är bra för att locka folk, menar Carina von Koch.

Hon poängterar även att det är bra att marknadsföra sig på flera olika sätt. − Senare ska jag starta en webbshop, men just nu har jag satsat mest på butiken. På sikt kommer jag att marknadsföra mycket via sociala medier för att nå ut till fler folk, berättar hon.

Carina von Koch ser ljust på framtiden, men hon förstår att det inte går att få företag att överleva i Molkom utan marknadsföring. − Det bor inte så många här. Jag behöver en webbutik för att överleva.

HELENA JOHANSSON redaktion@molkomstidning.se

Flyttbar bod på torget

När mörkret lägger sig får man stolpa sig fram.

INA SOLLANDER

Föreningen Mera Molkom strävar efter att få en flyttbar bod på torget som kan användas för försäljning. Vem som helst ska kunna ta del av boden och använda den i företagssyfte. Danne Helmersson, ordförande i Mera Molkom, berättar att man inte ville ha en fast bod då den antagligen skulle användas som exempelvis toalett. Mera Molkom ansöker om landsbygdsstöd för detta projekt.

Molkoms Tidning 2016

22 / Nyheter

Nyheter / 23 Vad är viktigast på julbordet och vad önskar du dig till julklapp?

Cathrin Enér, 39 år. Bor i Molkom.

– Skinka. Inget speciellt, jag vill bara vara med mina barn.

cirka 2400 tecken

Jakten på den perfekta granen

FOTO: Helena Johansson

Stefan Eriksson backar hem granen hela vägen till Molkom.

1.

För tredje året i rad har en gran fällts i skogen för att göra plats på Molkoms torg. En blåsig och kall novembermorgon var det dags att bege sig ut för att få tag i det perfekta trädet.

2.

2.

3.

4.

4.

3.

FOTO: Helena Johansson

Julmarknad skapar stämning

1. Leah Fritz, Karin Carlsson, Susann Magnusson och Anna Geiden bidrog till julglädje.

Den 27 november var det dags för julmarknaden på Molkoms torg. Trots att vädret var grått, blåsigt och kyligt deltog många människor med stor glädje. På torget fanns tomtar, lyktor, lucior, ljusslingor och granris. Där fanns halmbalar och barn som åkte skridskor på den ishala backen. Vid stånden fanns massor att köpa, bland annat olika sorters kakor, bullar, prydnadssaker, smycken, ljuslyktor och andra dekorationer. Vid ett stånd fick man gissa vikten på grisen i säcken och man fick även gissa antalet skumtomtar i en burk. Vinnarpriset var ett presentkort på Konsum. Julmarknaden pågick mellan klockan 15 och 18. Vid 16 blev det mörkt. Då tändes ljusslingorna vid alla stånden och i den stora, ståtliga julgranen. Folk klappade händerna och hurrade när ljusslingorna tändes och julen invigdes officiellt. Luciorna visade upp sig på marknaden med glitter i håret. De gick sedan runt i Molkoms centrum med ljuslyktor i händerna, nervösa inför valet av Molkoms lucia kommande kväll. Folket som stod och sålde varor på torget var utklädda till tomtegummor med fina luvor och röda kläder.

Helena Johansson

redaktion@molkomstidning.se

2.

Mycket folk samlades på torget för att delta vid julmarknaden och se när granens ljus tändes.

3. Vid stånden kunde man fynda allt från mat till dekorationer.

4. Årets lucior besökte marknaden. Från vänster:

Marie Westerlund, Sara Wikström, Ebba Boström

Danne Helmerson, ordförande i föreningen Mera Molkom, börjar dagen med att åka till Stefan Eriksson, VD för Molkoms biovärme.

Här hämtas de verktyg som kommer att behövas för att fälla det perfekta trädet. Stefan och Danne samarbetar varje år med att få tag i den perfekta julgranen till torget.

I år är det lite speciellt, eftersom Karlstad kommun tidigare gett förslag på att själva hämta dit en julgran. Mera Molkom tackade nej till förslaget.

– Om kommunen hade hämtat granen åt oss och ställt den på torget så hade vi förlorat den andra granen som kommunen står för idag.

Deras gran står nämligen nere vid Graninge, och den vill vi ha kvar där, berättar Danne Helmerson.

Stefan gör i ordning sin traktor, och sedan bär det av

”Om kommunen hade hämtat granen åt oss och ställt den på torget så hade vi förlorat den andra granen” Danne Helmerson

Alla hjälper till med att få granen på plats. till skogen. Danne förklarar att man varje år skänker en gran ideellt till torget. Det är Bergs Mekaniska som varje år skänker granen.

– Det är väldigt snällt av dem att vi får ta en av deras granar, säger han.

Väl på plats gör Danne och Stefan en bedömning angående vilken gran som är

bäst att ta. De tittar både på vilken gran som är finast, men också vilken som är enklast att hugga ner. Till slut bestämmer de sig för en stor, ståtlig gran som står lite för sig själv i en skogsdunge.

– Den här ska vi ha, säger Danne förtjust.

Sedan börjar grovarbetet.

Stefan fäster kranen i trädet

för att hålla den på plats, och sedan tar Danne tag i motorsågen. Allt går smidigt och granen faller fint som den ska, medan kranen håller den helt stabil. För att få hem granen måste Stefan backa hem traktorn med granen i fronten.

Hela vägen från Rådom backar han traktorn med den stora granen där fram.

– Han har alltid varit duktig på att köra traktor, berättar Danne.

Väl på plats vid torget är det många som vill hjälpa till.

Folk samlas för att sätta upp belysningen och assistera på många sätt. Några ungdomar kommer ut ifrån affären för att hålla i belysningen. Granen passar inte helt i det hål där den ska stå, och Danne måste beskära den för att den ska få plats. Man får även sätta några mindre brädor i hålet för att stödja upp granen helt. Men till slut är den på plats och alla verkar nöjda och belåtna efter dagens arbete.

HELENA JOHANSSON

redaktion@ molkomstidning.se

Peter Jansson. Ålder: Hemlig. Bor i Hagfors.

– Den holländska julosten. Mera pengar, fred på jorden. Att världen ska bli lugnare och skönare.

Ritva Lundberg, 61 år.

Bor i Molkom.

– Skinka. Fred på jorden.

Olle Olsson, 70 år. Bor i Deje.

– Janssons frestelse. Jag önskar mig ingen julklapp, bara fred på jorden. Annars ingenting.

Jessica Sandgren, 39 år.

Bor i Lindfors.

– Janssons frestelse. Inget speciellt, bara att nära och kära får vara friska.

Ett avslut i juletider

Varje år reser vi granen i centrum för att lysa upp i juletider. Precis som granen har varit höjdpunkten för julen, har Molkoms Tidning varit en kär vän under samma tid för många Molkomsbor. Nu reser vi Molkoms Tidning för sista gången, men hoppas att julgranen återkommer, nästa år.

Jiyan Behrozy

FOTO: Helena Johansson