Molkoms Tidning 2014

MOLKOMS TIDNING

Kultur & Nöje

Sport

Ordnar fler festivaler om året

PW siktar mot flera mål

Ängsbacka

NHL i sikte

Sid 25

Sid 22

2014

Blombackas sista strid Det har nog många hört förr. Men nu har Länsstyrelsen i Värmland skickat ett föreläggande till Blombacka bruks före detta ägare Uddeholm kraft AB. De har nu har till mars på sig att ta fram en detaljerad plan för hur saneringen

ska gå till. I 22 år har bråket om vem som har ansvaret för uppstädningen pågått.

Men inifrån bruket finns även andra historier och minnen.

Molkoms tidning har pratat med bland annat Jan-Erik

Haffling som jobbat på Blombacka bruk i 17 år.

– Första helgen efter jag börjat så åkte jag ned till bruket och tittade. Då hoppades jag att helgen skulle ta slut för jobbet var så jäkla roligt.

Sid 4-5

Nyheter

Unga i Molkom väljer spice

Foto: Statens kriminaltekniska laboratorium

Sid 12-13

Äldreboendet har gått i stå Ingen vet varför och makthavarna ger ouppfyllda löften. Stor besvikelse hos äldre över att bygget inte kommer igång.

Sid 2-3

Soldaten Valentino

Foto: Privat

Sid 16-17

Birgitta Geijer får delvis rätt HON HETER NATALIE och hennes hem i Bulgarien förstördes av en översvämning i augusti i år. En

ohållbar situation, men hon har inget val. Nu sitter hon ofta med en kopp och tigger utanför Konsum i Molkom.

Foto: Dan Isaksson

Sid 6-7

– När jag fick det förra beskedet från november så rev jag sönder det. Men nu fick jag ett nytt besked och jag blev positivt överraskad.

Sid 8

2

Nyheter

Chefredaktören har ordet

I medborgarnas tjänst Ett främlingsfientligt parti kom in i riksdagen. Det blir nyval för första gången på 56 år. Och Molkom har fått ett nytt torg. Ja, året har onekligen varit spännande ur journalistisk synvinkel.

Vår julklapp till dig är rykande färsk, inslagen i doftande papper och trycksvärta.

I tre veckor har vi jobbat med tidningen som du nu sitter med i handen. Under den tiden har jag lärt mig mer om Molkom än jag har gjort på hela hösten. Jag har träffat eldsjälar, fått ett brutalt uppvaknande på kemikaliefronten och lärt mig vad en protestkvart är. Men den största lärdomen jag tar med mig från arbetet är vikten av lokaljournalistik som innefattar och berör alla. Molkom, och många andra orter i kransen kring Karlstad, glöms bort i den värmländska nyhetsbevakningen. Om journalistiken ska få kalla sig den tredje statsmakten, måste landsbygden prioriteras. Människor utanför städerna ska ha rätt till maktgranskning i den egna närheten. Det är vår uppgift som journalister att se till att det händer. Annars verkar vi inte demokratins tjänst. Ute på jobb har alla människor jag träffat haft något att säga om tidningen. Det har varit den ultimata bekräftelsen på att våra texter faktiskt blir lästa. Så mycket bättre än alla anonyma kommentarsfält.

I årets nummer av Molkoms Tidning har vi försökt ta reda på vad ni som bor i Molkom undrar över. Vi har återupptagit gamla trådar och grävt fram nya fynd. Vi gav oss ut på gatan, djupt in i diarierna och slutade inte förrän vi fick ett svar. Och är det något jag vet, så är det att landsbygden är långt ifrån död.

Tvärtom, skrapar man lite på den stilla fasaden, väller all möjlig undangömd eller bortglömd information ut. För det är på byn det händer.

Trevlig läsning önskar vi på journalistlinjen.

Daniela Melin Chefredaktör

Redaktionen Chefredaktör Daniela Melin Redaktionssekreterare Viktoria Moberg

Kontakta oss E-post: redaktion@molkomstidning.se

Layoutansvarig Almir Cancarevic

Telefon: 070 – 313 11 28 Besöksadress Mejerivägen 3

Bildansvarig Ayar Alarcón

Ansvarig utgivare Elma Pasalic

Textansvarig Dan Isaksson

MT är en bilaga till molkomstidning.se

Teknik- och distributionsansvarig Maria Johansson Reportrar Lisa Samuelsson Tony Norlin Daniel Wiklund Glenn Skogström Oscar Lebisch Pär Thorstensson Robin Lennartsson Anna Hilmersson Jonsson

En tidning gjord av journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2014.

Andra kanaler www.molkomstidning.se – Dina lokala nyheter på nätet Tryck VF Tryck Facebook Molkoms tidning Twitter:@molkomstidning

Bygget för

– Jag tycker det är bra att bygga ett boende. Vid intresseanmälan kryssade jag ja. Det är synd att det dröjer säger Åke Tegelstig.

Karlstads kommun beslutade i maj för två år sedan att ett trygghetsboende i Molkom skulle byggas. Strax därefter började Peab jobba fram en detaljplan.

Tiden går men än är inget bygge i sikte.

– Jag tror inte det kommer bli något trygghetsboende, säger Håkan Holm (S) Vid det kommunala maktskiftet för fyra år sedan lovade Henrik Lander (C) molkomsborna ett trygghetsboende, ett löfte som fanns med i valkampanjen. Han hävdar att anledningen till att inget har hänt är att Peab efter att ha skrivit kontrakt aldrig kommit igång.

– Eftersom Peab aldrig kom loss har vi tagit omtag och även kontaktat vårt kommunala bostadsbolag KBAB, säger Henrik Lander (C), ordförande i Teknik och fastighets-

förvaltningen.

Det började med att kommunen sökte samarbetspartner och arrangerade en upphandling som vanns av Peab. Efter en vunnen kamp och godkänd detaljplan har de fortfarande inte påbörjat bygget. De hade svårt att hitta de lönsamma lösningarna.

– Vi kommer inte kunna påbörja något innan årsskiftet, tyvärr. Vi ska försöka hinna med en avstämning med kommunen innan sista december för att få lite bättre klarhet i situationen, säger Thord Tärnbrant från Peab.

Välja ny byggherre Efter årsskiftet har kommunen möjligheten att välja en ny byggBörjade tveka herre. De tänker att KBAB ska tillPå grund av det började de tveka.

– Det är svårt att få lönsamhet delas arbetet. De har sedan en tid tillbaka skissat när man kom”Det är svårt att få på ett koncept mer utanför Karlstad. Men lönsamhet när man för trygghetsboendet i Molvi hoppas kommer utanför kom och Skattfortfarande, Karlstad men vi säger Thord hoppas fortfarande.” kärr.

– Vi och Peab Tärnbrant från har inte samma tänk när det komPeab.

Peab har ett kontrakt med kom- mer till byggnationer av trygghetsmunen som sträcker sig till 2015. boende. Därför tillkommer troligtFram tills dess har de chans att på- vis en del ändringar. Det kan hända att det krävs förändringar i detaljbörja bygget.

Nyheter

3

Nyöppnad ekobutik hemma i garage Molkom har fått ett nytt alternativ för inköp av ekologiskt odlad mat och andra ekologiska produkter. För bara ett par veckor sedan öppnades den lilla butiken i

garaget hemma hos Margareta Lee. Ekobutiken som ligger i ett garage på Ringvägen 8 i Molkom har olika produkter till försäljning.

Det finns ekologiskt odlad mat i form av konserver, pasta, snacks, sylt, nötter, bönor, dryck. Utöver matvaror finns bland annat hårschampo, tvål, rengöringsmedel och sopborstar.

Butiksägaren Margareta Lee har haft hektiska dagar när det gäller att komma i ordning i sin butik.

– Min son har hjälpt mig att göra om garaget till en affär, säger Margareta.

Foto: Maria Johansson

äldre i fara planen och det kan dra ut på tiden, säger Gunnar Persson verksamhetsutvecklare på KBAB. Det är inte bara Molkomsborna som vill ha trygghetsboende.

Det kan innebära att en byggstart drar ut på tiden ytterligare.

Flera småorter kring Karlstad vill detsamma och idag vet ingen hur prioriteringen blir.

– Jag tror inte det kommer bli något trygghetsboende. Det krävs statligt stöd för att få ihop en kalkyl och nå en hyresnivå som någon är beredd att betala, säger Håkan Holm (S) från stadsbyggnadsnämnden.

Inte heller på KBAB tror man på en snar byggstart.

– Det är svårt att säga när bygget i Molkom kommer startas eller stå klart. Den kommer inte att ske under de närmaste två-tre åren, gissar Gunnar.

Text: Maria Johansson

Slog igen Annas Eco World öppnade i oktober 2013 i Inre hamn i Karlstad.

Under ett år försökte Margareta hålla igång verksamheten men butikens läge var inte rätt. Det var inte många människor som dagligen passerade vilket gjorde det omöjligt för henne att fortsätta hålla öppet. Affären slog igen sista veckan i oktober i år och öppnas nu i Molkom.

– Jag hoppas att de boende i Molkom ska upptäcka min verksamhet och komma hit, säger hon.

Intresset för miljö och ekologi väcktes när hon var liten flicka.

Hennes mor var mycket medveten om och intresserad av bra mat och av matkvalitet.

Utanför garaget på gatan har Margareta en trottoarpratare som berättar att verksamheten finns.

– Folk som är ute på promenad har också lättare att upptäcka min butik när den står där. Jag öppnade affären förra fredagen berättar Margareta som menar att det varit fullt upp för henne. Jag jobbar ju som tandläkare i Forshaga och har det här som mitt andra jobb.

Margareta vet inte om det kommer att fungera med en ekobutik i Molkom. Snart kommer hon även att öppna en webbutik. Med den hoppas hon kunna synas ännu mer och på så vis få fler som upptäcker hennes ekologiska affär.

Abu Dhabi som mål Margareta jobbade utomlands som tandläkare i Dubai år 2006 och sprang på en stor matbutik för ekologisk mat. Hon blev helt fascinerad och undrade över varför det inte fanns något liknande i Sverige.

– Anledningen till att vi ska tänka ekologiskt är för att människan inte mår bra av kroppsfrämmande ämnen. Med kroppsfrämmande menas allt som är syntetiska kemikalier enligt Margareta På plats bestämde hon sig för att åstadkomma detta hemma. Nu finns hennes ekobutik i Molkom och förhoppningsvis kommer hon öppna en affär med svenskt ekologisk odlad mat i Förenade Arabemiratens huvudstad Abu Dhabi, där det ännu i dagsläget inte finns någon ekobutik.

– Om allt går bra kommer jag att öppna en filial i Abu Dhabi, säger Text: Lisa Samuelsson Margareta.

”Peab driver med medborgarna” Dan Helmersson är upprörd över att bygget av ett äldreboende aldrig kommer till skott.

– Vi är trötta på alla fagra löften från alla inblandade som de sen inte håller. De driver med oss medborgare, säger en besviken Dan Helmersson.

Dan är också arg på att Mera Molkom inte ens har blivit uppdaterade om vad som händer med bygget eller fått information om vad som händer.

– Det enda vi får är massa löften av Peab och kommunen som sen blåser oss.

I snart tio år har diskussioner och

förhandlingar om bygget hållit på.

PEAB vann kommunens upphandling.

– Varför gör de såhär? Det är absurt att de inte kommit längre. Jag tycker kommunen nu ska lägga energi på bygget och komma till skott.

Många besvikna Många molkomsbor är besvikna.

Som t ex Mats Bergström, före detta distriktsläkare och pappa till bröderna Rongedal.

– Det är verkligen synd att det drar ut på tiden. Många äldre säger nu att ”tyvärr, jag hinner inte vänta för då är jag för gammal.” Det gäller också mig.

Text: Maria Johansson

Margareta Lee i sin nyöppnade ekobutik.

Foto: Lisa Samuelsson

4

Nyheter

Bilder från då och nu Då...

©Nyeds Hembygdsförening Evert Jernbergs samling av bilder.

Nu...

Foto: Tony Norlin På 70-talet var det full fart med arbetare och bilar. Nu står bruket öde och tyst med igenbommade fönster.

Då...

Blombacka bruk har stått tomt på maskiner, tråd och arbetare i över 20 år. Men när Jan-Erik kommer in i det nedlagda bruket så ser

©Nyeds Hembygdsförening Evert Jernbergs samling av bilder.

Nu...

Blytungt vid Blombacka bruk var JanErik Hafflings arbetsplats i över 17 år. Det nu nedlagda bruket pulserade då av tillverkning allt från tevemastkablar till hisslinor. Tråden som användes behandlades i blybad och arbetarnas hälsa tog mycket stryk.

Foto: Tony Norlin Bilderna visar området som kallas ”Deponi 1”. Idag ligger diverse skrot utspritt över området, men under ytan finns fortfarande det avfall som dumpades där vid tråd- och lindragningsverksamheten.

– Det var så mycket bly i luften så de som arbetade där var nästan blyförgiftade hela högen. När man senare gjorde prover så var det många som inte ens fick vara där inne, säger Jan-Erik.

Blombacka Bruk 1847

Samuel Blomberg startar ett pappersbruk och ger det namnet Blombacka.

Samuel dör och nya ägare tar över bruket. De försätts i konkurs 1869 och papperstillverkningen läggs ner.

1869

Nya ägare blir Blombacka AB tändsticksfabrik. Startar tillverkning av säkerhetständstickor.

och då sålde jag även till förmannen på bruket. Det var då han frågade om jag ville börja som lärling.

Att jag kom in som lärling är ju egentligen helt otroligt. Jag visste inte ett dugg om det mekaniska, hade ju bara haft träslöjd i skolan.

Alltid folk som arbetade Samtidigt som klockan i köket klämtar så berättar Jan-Erik att när han började så arbetade det cirka 130 människor på hela bruket. De hade linslageriet och tråddrageriet i den stora huvudbyggnaden och sedan en

1873

Ligger sedan 2009 på plats fyra på Länsstyrelsens lista över förorenade områden i Värmlands län.

1866

Ute är det becksvart och vinterkylan gör sig påmind. Men inne i köket hos Jan-Erik så är det varmt och behagligt. Just nu är det dock mer än bara ett kök. Han håller på att renovera så även tv:n och videon tar plats på golvet inne i köket.

Från en stol vid köksbordet berättar Jan-Erik om hur allting började. Året var 1964 när han fick chansen att börja på mekaniska verkstaden vid Blombacka bruk. Jan-Erik hade precis gått ut åttonde klass och var 14 år och 7 månader gammal.

– Jag sålde tidningar på helgerna

1872

Bruket brinner ner och förstör många av byggnaderna.

Ett nytt företag, Blombacka Tändsticksfabrik Surtur, tar över det som är kvar av bruket.

De bygger även nya byggnader.

Verksamheten läggs ner 1879.

1881

Blombacka AB startas och börjar tillverka spik, järntråd och stållinor.

1930

Uddeholm AB köper bruket. Fortsätter med att tillverka tråd och linor.

1979

Uddeholm AB byter namn till Nyby Uddeholm AB.

Nyheter

5

Ett steg närmare sanering Blombacka bruk är fortfarande förorenat. Men i november skickade Länsstyrelsen i Värmland ännu ett föreläggande till Uddeholm Kraft AB som ägs av Fortum Generation AB. – I slutändan, om vi blir utpekade som ansvariga, så har vi inget att välja på. Då kommer vi att sanera, säger Göran Hult på Fortum till MT.

han framför sig både maskiner och hans gamla arbetskollegor.

Foto: Tony Norlin

Blombacka mindre byggnad där svetsarna höll till.

Jan-Erik och de andra som utförde reparationer och tillverkade reservdelar hade även de ett separat hus. Företaget hade valt att göra alla reservdelar och verktyg själva för att underlätta om något skulle behöva bytas.

– Det var grymt mycket rörliga delar och maskinerna gick på högtryck hela tiden. De gick hela veckorna, 24 timmar om dygnet. Man jobbade i tre skift så det var alltid folk där.

Kunde inte gå rakt Med det höga arbetstrycket så kom

även krämporna bland många. JanErik klarade sig bra under sin tid på Blombacka bruk, men berättar om sin förre kollega Gösta. Han hade problem att gå rakt uppför trappor för han var så förstörd av värk i sina knän.

Jan-Erik ställer sig upp från köksbordet och visar att Gösta behövde gå sidledes för att lindra smärtan.

– Sista dagen som Gösta jobbade fick vi köra hem honom med lastbil. Han var väl runt 60 men inte i pensionsåldern än. Men då var han så ledbruten att han inte kunde gå längre. Senare fick jag se en bild

från Åsbacka i tidningen och då hade man tagit bort benen på honom. Men du kan ge dig fan på att han aldrig sjukskrev sig. Han körde på tills vi skjutsade hem honom.

Jan-Erik slutade 1981 när Nyby Uddeholm AB, numera Uddeholm Kraft AB, valde att sälja verksamheten vid bruket.

Tillverkningen fortsatte fram till 1990, men på slutet hade arbetarna reducerats från 130 ner till ett tiotal.

Text: Tony Norlin

Bruket har haft många ägare. Men Uddeholm Kraft är det företag som bedrivit tråd- och lindragningsverksamhet under den period som tros ha orsakat föroreningarna. Uddeholm Kraft ägs idag av Fortum som 2010 tog fram rapporterna ”Kompletterande miljöteknisk undersökning” samt ”Riskbedömning och åtgärdsutredning”. Detta efter föreläggande från länsstyrelsen. Nu i november skickades ytterligare ett föreläggande om åtgärdsförberedande undersökningar till Uddeholm Kraft.

På området finns deponier där gammalt skrot och sand med höga halter av bly använts som utfyllnad.

Området har sedan asfalterats. Det som läcker från en av deponierna, går ut i älven som går genom bruket och fortsätter ut i Borssjön. I ett stycke i den kompletterande miljötekniska undersökningen står det: ”Detta indikerar på att utläckaget av föroreningar från Blombacka bruk inte har minskat med tiden, utan att det eventuellt till och med ökat efter nedläggning av verksamheten.”

Grannarnas oro I bostadshus i nära anslutning till bruket finns de som känner stor oro. En sak som kommit upp är huruvida det är farligt eller inte att äta äpplen från trädgårdarna. Varken länsstyrelsen eller Miljöförvaltningen har några egentliga svar. Inga undersökningar har gjorts i områden vid bostäderna då det inte funnits någon misstanke om förorening. Men det har heller inte uteslutits.

– Vi kan inte garantera att blystoft från skorstenarna inte hamnat bland bostadshusen. Men det finns heller inget som säger att det har gjort det. Vi har fokuserat provtagningar vid de värst drabbade områdena runt själva bruket. Där har

1997-1998 1987 1981

Nyby Uddeholm AB säljer verksamheten till AB Blombacka Bruk.

AB Blombacka Bruk säljer verksamheten till Bridon Scandinavian AB. Samma år byter Nyby Uddeholm AB namn till Uddeholm Kraft AB.

1992

1990

Verksamheten på bruket läggs ner och allt säljs till THI Invest AB.

Miljö- och hälsokontoret får tips från allmänheten angående tunnor som dumpats i skogen vid bruket.

Prover tas, höga halter av metaller konstateras.

KM Miljöteknik AB får i uppdrag att ta prover på mark och vatten. Höga halter av bland annat bly och zink upptäcks i de två deponiplatserna på området. Proverna visar också att föroreningarna sprider sig från deponi till vattendrag och sediment.

2009-2010

2000

Länsstyrelsen utför ytterliggare provtagningar runt bruket och intilliggande vattendrag.

höga halter av metall, främst bly, upptäckts, säger Susanne Andersson, miljöhandläggare på länsstyrelsen som länge har arbetat med fallet Blombacka bruk.

I början på 90-talet lämnades ett tips från allmänheten in till Miljö- och hälsokontoret (idag Miljöförvaltningen).

Tunnor med farligt avfall hade dumpats i skogen vid bruket.

Länsstyrelsen har tillsynen av industrier, men ett samarbete med miljöoch hälsokontoret upprättades. Jan Andersson ledde arbetet med att ta prover på omgivande mark och vatten. Höga halter av bland annat bly upptäcktes. Vilket också var fallet i två deponiplatser på området där denna första rapport kom ut 1998.

– Vi ansökte om pengar från Naturvårdsverket för projektet som var kostsamt. Jag la 136 timmar på att ta fram rapporten, säger Jan Andersson, miljöskyddsinspektör på Miljöförvaltningen.

Utpekade som ansvariga Fortum som stod för kostnaderna av de båda rapporterna 2010 meddelar att de är beredda att ta sitt ansvar.

– I slutändan, om vi blir utpekade som ansvariga, så har vi inget att välja på. Då kommer vi att sanera. Och jag tror inte det finns någon mening med att överklaga ett beslut från länsstyrelsen, säger Göran Hult, forskningsoch utvecklingschef på Fortum Generation AB. Enligt miljöbalken är den som förorsakat föroreningarna ansvarig. I detta fall Uddeholm Kraft.

Men i praktiken blir det Fortum, som äger Uddeholm som står för kostnaderna. Precis som de gjort vid tidigare föreläggande.

Länsstyrelsen skickar ut ett föreläggande om kompletterande undersökning till Uddeholm Kraft AB som nu ägs av Fortum Generation AB. Rapporterna kommer in 2010.

Text: Anna Hilmersson Jonsson

Foto: Anna Hilmersson Jonsson

2014

Uddeholm Kraft AB får i november nytt föreläggande från Länsstyrelsen om åtgärdsförberedande undersökningar.

Provtagningsplan skall lämnas till l änsstyrelsen senast 13 mars 2015.

6

Nyheter

Kvinnan den rosa

”Vissa tror inte på oss. Men man sitter inte frivilligt i den här kylan”, säger Natalie Ilieva.

Foto: Dan Isaksson

Nyheter

Antirasism som värmer

under filten

Nätverket Karlstad mot rasism lägger just nu stor kraft på att samla in täcken, madrasser och varma kläder till de romska tiggarna. Molkomsbon Ilse-Marie Aldaron, 43, är en av de drivande i nätverket.

Ilse-Marie är sammankallande och kontaktperson för Karlstad mot rasism. För henne är det självklart att ta ansvar och försöka hjälpa de romska tiggarna.

– Jag kunde inte blunda. Det handlar om den jag är. Jag har alltid varit engagerad i solidaritetsfrågor. Nu, i och med Sverigedemokraternas framgångar, måste jag göra något. Jag måste kunna se mina barn i ögonen och säga att jag gjorde vad jag kunde. Jag måste säga stopp.

I Juli kom Natalie Ilieva och hennes familj till Sverige.

I början av augusti översvämmades deras hemstad Mizia i Bulgarien. Deras ekonomiska situation gör det omöjligt för dem att komma hem.

En hop av madrasser ligger utlagda under uppfarten till ett parkeringshus vid Karlstad station.

Det har precis blivit minusgrader och utplacerade stearinljus agerar eldstad. Filtar täcker sidorna och vid ingången syns ett tält, en bärbar spis och en mjölprydd brödlimpa. Det är här Natalie och hennes familj har bott. Nu är det tomt på människor och familjen har avvisats från området och letar efter någon annanstans att bo.

Natalie huttrar med knäna uppdragna bredvid ingången till Konsum i Molkom. Under henne ligger en svart saccosäck, hon har på sig en tjock fjälljacka och skyddar sig under en rosa filt för att hålla kvar värmen.

– Jag har en syster, en bror och mina föräldrar. Vi är alla i Sverige.

Min syster sitter i Karlstad i dag.

Natalies hemstad, Mizia, träffades av en fem meter stor våg efter häftigt regn.

– Vi har inget hem nu. Varken i Sverige eller i Bulgarien.

Mamma och pappa gråter Dessutom har det varit dåligt med blåbär och lingon det här året, något som direkt har dränerat familjens plånbok. De senaste två åren har de kommit hit och livnärt sig på att sälja svenska bär innan de rest tillbaka till Bulgarien.

– Min mamma och pappa gråter varje dag. De är oerhört ledsna över det vi går igenom just nu. Vi vill ju inte behöva sitta

i kylan och tigga om pengar.

Anders Höjd, butikschef på Konsum, tycker inte att det är något problem att Natalie sitter utanför affären. Han korsar armarna och lutar armbågarna mot sitt skrivbord.

– Några kunder har pratat med henne och generellt har det varit en positiv inställning. Några gillar inte att de sitter där, men det går inte emot våra regler i Konsum Värmland.

Anders menar att så länge de beter sig som Natalie och inte stör omgivningen så är det bra.

Anders är inte överraskad Att tiggare har kommit till ett litet ställe som Molkom är ingenting som har överraskat honom.

– Det har ju blivit så vanligt.

Det finns inga problem med tiggare utanför Konsum, det menar Anders Höjd.

Foto: Dan Isaksson

7

Oavsett vilken stad du kommer till nu så finns det tiggare där.

Det lär nog vara så ett tag till.

– Parkeringsvakterna kom och sa ”här får ni inte vara” när vi låg och sov i parkeringshuset. Men vad ska vi göra? Vi har ju ingenstans att sova. De var inte våldsamma, men vi står hjälplösa.

På två timmars tid har sex personer delat med sig av mynt till Natalie. Hon nickar, tackar och hälsar på nästan alla personer som går in i butiken. En äldre man lägger en femtiolapp i koppen.

Natalie sätter handen för bröstet och tackar många gånger om.

Flyttar vidare Hon rättar sig tillbaka i saccosäcken och kollar lite snabbt runt efter kunder som ska in i butiken.

Sen återgår hennes ögon till att stirra ner på den frostiga asfalten.

Hon släpper fram ett litet leende.

– Människor här i Molkom har väldigt varma hjärtan. De är väldigt öppna.

Men huruvida Natalie och hennes familj kommer att fortsätta vara kvar i Karlstad är osäkert.

Med sin förra bostad avvisad måste de hitta någon annanstans att bo.

– Hur det blir härifrån vet jag inte. Vi måste åka någonstans, förmodligen blir det Kristinehamn.

Min mor har en vän där som har hjälpt oss, det var hon som köpte mig den här jackan. Hon har sagt att hon ska göra allt för att hjälpa oss.

Text: Dan Isaksson

Många vill hjälpa Till en början var klädinsamlingen inte så omfattande. Men nu samarbetar nätverket med bland andra Värmland för mångfald och allas lika värde och Stöd för hemlösa i Värmland.

De har en lokal på Orrholmen i Karlstad dit privatpersoner kan gå och lämna in kläder.

– Det finns många godhjärtade, humanitära människor som vill hjälpa till. Nu när vi har en lokal för att ta emot saker är det lättare.

Kommunens ansvar De romska tiggarna får lita till frivilligorganisationer och privat-

personer för hjälp och Ilse-Marie tycker kommunen borde göra mer.

– De gör inte tillräckligt.

Vissa kommuner anser att det är deras ansvar. Men så finns det andra som använder sig av EU:s regler som säger att de bara får stanna i tre månader.

Monica Persson är socialdirektör på arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Hon hänvisar till just den regeln. För att få stanna längre krävs att EU-migranterna har ett arbete.

Hjälpen de erbjuder de romska tiggarna är mest administrativ.

– Vi håller på att försöka samla alla frivilligorganisationer så det blir lätt för privatpersoner att veta var de ska vända sig om de till exempel vill skänka kläder.

På en punkt är Ilse-Marie Aldaron och Monica Persson överens. Att det måste ställas högre krav på länder som Rumänien och Bulgarien att ta hand om sina medborgare.

Våga se människan Ilse-Marie framhäver hur viktigt det är att se människan bakom trasorna och att våga möta dem istället för att bara gå förbi.

– Jag skulle önska att alla tar sig tid och mod att besöka de här människorna. Sätt dig ner en stund och prata med dem. Jag var helt knäckt första gången jag upplevde det. De är så levande.

Jag trodde de skulle vara offer.

De bjuder in en bland madrasserna som om det vore ett slott.

Text: Anna Hilmersson Jonsson

”Nu börjar julhysterin. Onödig konsumtion, elektriska prylar, en ny Iphone och hur många surfplattor behöver egentligen ett barn? När man går för att köpa alla dessa onödiga grejer snubblar man bokstavligt talat över dessa människor”, säger Ilse-Marie Aldaron Foto: Anna Hilmersson Jonsson

8

Nyheter

Birgitta får delvis rätt Sommaren 2012 anmälde Birgitta Geijer Åsbackas äldreboende för bland annat bristfällig information och vård av hennes föräldrar. Ärendet avslutades i början på november i år. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bekräftar delvis Birgittas ståndpunkt.

– Den senare utredningen visade att Åsbacka hade fel, till viss del.

Därför blev jag jätteglad när det här beslutet kom. Jag är positivt överraskad, säger hon. År 2009 flyttade Birgittas föräldrar Elisabet och Egel Eriksson till Åsbackas äldreboende.

Birgitta beskriver sin mor och far som glada äldre människor tills de hamnade på Åsbacka. Hon säger sedan att personalen var snälla mot mamman och pappan, men att det var sjukvårdsbiten som inte fungerade.

– Jag sa vad jag tyckte. Jag sa till en chef att det var dåligt skött, de gav för mycket lugnande medicin till min pappa. För det sa en läkare på vårdcentralen i Molkom när han undersöktes, säger Birgitta.

När föräldrarna gick bort Efter ett par infektioner, en kall kroppstemperatur och ett skadat ben på Åsbacka hamnade Egel till slut sommaren 2010 på Centralsjukhuset i Karlstad. En vecka senare avled han och sorgen var då stor för Birgitta. Året efter avled även hennes mamma Elisabet. På flera sätt påminde händelseförloppet om Egels sista tid i livet.

– När pappa gick bort var mamma kvar på samma avdelning, vilket var konstigt eftersom hon inte hade Alzheimers. Och redan då fundera-

Birgitta känner fortfarande sorg över sina föräldrar.

de jag på att anmäla, men var orolig för hur mamma skulle behandlas om jag gjorde det. När hon dog kände jag att jag inte längre hade något val, jag var tvungen att göra något, säger Birgitta.

Anmälde Åsbacka I juni 2012 skickade hon därför in en anmälan och en lång handläggningsprocess påbörjades. Två år senare i november 2014 lades fallet ner utan kritik, den vård som genomfördes under Egels tid på äldreboendet bedömer IVO som rimlig. Men utredningen ger även stöd

för Birgittas linje och bekräftar därmed hennes oro. IVO konstaterar att det rådde olikheter mellan Birgittas och Åsbackas uppfattning om hur hennes pappa skulle vårdas.

Att palliativ vård, vård i livets slutskede, inleddes var befogat men den borde på ett mycket tydligare sätt ha skett i samråd med patientens anhöriga. För- och nackdelar borde ha diskuterats med Birgitta redan från start, menar IVO. – Jag är lättad över det senaste beslutet, det känns rättvist mot mina föräldrar. Och jag håller med om att Åsbacka ska skärpa sig, men

Foto: Ayar Alarcón

jag förstår inte vad som har ändrats sedan tidigare. Inget annat nytt har framkommit vad jag vet, läget är oförändrat, säger Birgitta.

Något som fortsatt bekymrar henne är att Åsbackas äldreboende enligt den nya upphandlingen även i fortsättningen ska drivas i privat regi.

– Jag kan tycka att när kommunen lägger ut verksamheten till privata företag, som sedan ska tjäna pengar på den, så är det klart som fan att det inte går bra. Man har till exempel upplysningsplikt om man jobbar inom kommunen och lands-

tinget. Det har man inte på privata företag.

I beslutsunderlaget från IVO uppger verksamhetschefen Karin Andersson att verksamheten har förändrat sina rutiner efter det som har hänt.

MT har sökt Karin Andersson, verksamhetschef på Åsbacka, Gertrud Öjetoft, regionchef på Vardaga och Josefine Johansson, ansvarig handläggare på IVO, för en kommentar utan resultat.

Text: Almir Cancarevic

Fortsatt privatisering på Åsbacka I den nya upphandlingen på Åsbacka, tidigare Carema, så har en majoritet av Karlstads politiker röstat för en fortsatt privat äldreomsorg.

Molkoms Tidning har frågat Karlstads politiker hur helheten ser ut på Åsbacka och hur privatiseringen ser ut. Sex politiker röstade för och fem politiker mot privatisering. En av dem som röstade för var Anita Hall från Centerpartiet.

– Det är ju så att den gamla upp-

handlingen gick ut och då gick vi ut med en ny. Jag var inte med i själva Åsbacka när det blev privat, men man har beslutat att några boenden skulle vara privata. Vi har precis fått en kundundersökning och då visade det sig att de fick bra betyg, säger hon.

Den före detta centerpartisten Gunilla Tågmark är kritisk mot hur kundundersökningen utformades.

– De frågorna tyckte jag inte om. Det kändes som väldigt ledande frågor. Hur ska äldre

människor, som inte förstår och inte har någon anhörig, göra när de fyller i enkäten, undrar hon.

Gun Partanen från vänsterpartiet och fyra socialdemokrater var de som röstade mot. De vill, till skillnad från de övriga partierna, att Åsbacka inte ska vara privat.

– Vi har sagt nej till allt det här som ska säljas ut. Vi sa nej till Frösunda. Vi bryter när det är dags för en ny upphandling. Om vi säger så här att de som bor där i Molkom, de vet bättre hur det sköts. Men i

Stockholmsområdet så har Carema inte skötts så bra, berättar hon.

Blandat förtroende för Åsbacka Omständigheterna har inte alltid varit så bra på Åsbacka. Det har varit både ris och ros över hur äldreboendet har skötts. Förvaltningschefen Gunilla Öberg hade svar på tal.

– Allmänt kan jag säga att jag har goda erfarenheter av Åsbacka och det har fungerat bra. Vi gör alltid avtalsuppföljning och ser ifall man

har uppfyllt de kraven man har lovat. Vi tar alltid referenser från olika kommuner och företag, säger hon.

Trots de två anmälningarna mot äldreboendet som kom in 2012 så har Öberg ett fortsatt gott förtroende för Åsbacka.

– Det är ju alltid så att det ska anmälas när det förekommer en risk när det händer något. Ibland så gör man fel och då måste det åtgärdas för att det inte ska hända igen, säger hon.

Text: Almir Cancarevic

Nyheter

Vinterrustad hemtjänst

Monicka är nöjd med sitt jobb.

Under vinterhalvåret får hemtjänsten åka i god tid, ha stor respekt för väglaget och tidspressen kan vara mycket krävande ibland.

Foto: Daniel Wiklund

– Man vet inte vad man kommer ut till ibland, det kan ligga ett träd över vägen. Det är lite det som är charmen med att jobba ute på

Ishalkan värre än snökaoset Snön påverkar hemtjänsten en hel del, men de tycker plogningen är helt okej. Det är ishalkan som är värst.

– Det är nästintill värre nu med ishalkan som man inte ser, än när snökaoset kommer, säger Monicka.

Förseningar blir det också beroende på väglag och väder. Människorna som bor ute på landsbygden i Molkom har enormt bra förståelse för hemtjänsten ifall det skulle bli någon försening.

– Är det någon som är lite sur så ber vi dem bara titta ut genom fönstret så inser de ganska snabbt varför vi är lite sena.

Hemtjänsten i Molkom som jobbar i glesbygden hinner med 12-15 besök på en dag.

– Vi åker ungefär 15 mil per dag, säger Monicka.

Miljöförvaltningen har utfört 253 inventeringar av avloppsbrunnar från Göranstorp till Tågås. Av dem har 120 förelagts med förbud att släppa ut avloppsvatten.

De som har en icke godkänd avloppsrening har nu två år på sig att åtgärda detta. Man får den tiden på sig för att Miljöförvaltningen inte ser det som direkt akut, men att det behöver åtgärdas. Om det inte åtgärdas under den tiden så behöver ett nytt beslut tas. I och med det nya beslutet kontaktas den berörda och man får en ny tidsram och då läggs även ett vite på kostnaden för att anlägga ett godkänt avlopp.

Dessa undersökningar görs för att säkerställa att natur och vattendrag i kommunen inte tar skada av det som kommer ut från avloppen. Även att människor inte utsätts för hälsorisker genom felaktig eller ingen infiltration efter avloppsbrunnen. Ändrade regler Torbjörn Sundström, som bor i Asplunden utanför Molkom, är en av dem som har fått brunnen undersökt och förelagts med förbud.

– För min del så har jag en godkänd trekammarbrunn men

ingen filtrering efter. Huset jag bor i renoverades 1966-1967 och då fanns inga regler för filtrering efter brunnen, säger Torbjörn.

Många av husen från den tidsperioden saknar infiltration på grund av att reglerna såg annorlunda ut. Det fanns inga krav på att man behövde ha någon rening efter brunnen. Nu behöver man dock ha någon sorts filtrering som fångar upp farliga bakterier, fosfor och kväve så det inte fortsätter ner i grundvattnet.

Torbjörn har inte börjat kolla närmare på vad som ska åtgärdas. Han behöver undersöka hur marken ser ut och vilka material som kommer behövas för att gräva infiltrationen.

Kostnaden är han osäker på i dagsläget men tror det kommer kosta en hel del.

Fortsätt undersökning 2015 Kostnaden varierar beroende på vilken sorts mark man har och vad för sorts anläggning man är ute efter.

– Ett helt nytt avlopp kostar allt mellan 50 000-150 000 kronor. Det enklaste alternativet är en trekammarbrunn, ett gruslass med singel till infiltrationen och sedan rören.

Kostanden inkluderar även det grävarbetet som behövs., säger miljöinspektör Bengt Jonsson på Miljöförvaltningen.

Under nästa år så kommer Miljöförvaltningen att fortsätta sitt

arbete med undersökningar av avloppsbrunnar. Man kommer att titta närmare på permanenta boenden som ligger 200 meter eller närmare sjöarna Borssjön och Molkoms-

Erik Holmberg, 80, Pensionär – Jag tycker det inte är några problem med den.

Text: Glenn Skogström

Gamla avlopp ett minne blott Miljöförvaltningen har i år gjort undersökningar för att komma åt alla olagliga enskilda avlopp. Turen har nu kommit till Molkom.

Vad tycker du om snöröjningen här i Molkom?

landsbygden.

Hemtjänsten i Molkom har sedan Karlstad kommun tagit över fått bättre fordon för att klara av vintern.

Fyrhjulsdrivna bilar som gör det lättare att ta sig fram i snö och halka.

– Bilarna är A och O under vintern, säger Monicka Sandgren.

Det fanns en tid då Karlstad kommun tog bort de fyrhjulsdrivna jeeparna för att de inte gick under deras miljöpolicy.

– Det funkade inte värst bra, bärgarna fick göra några resor, säger Monicka Sandgren.

Karlstad kommun tillsatte bilarna igen efter påtryckningar. Något som har uppskattats på arbetsstationen i Molkom.

– Det handlar om vår säkerhet och arbetsmiljö, så det var väldigt bra att de tog in jeeparna igen, säger Monicka.

9

Mikael Karlsson, 53, Integrationshandledare – Jag tycker det är bra.

sjön. Man har redan börjat kontakta de berörda och kommer att börja undersöka i början av 2015.

Text: Tony Norlin

Vad är en trekammarbrunn?

Brunnen består av tre olika kamrar som hjälper till att stoppa slam och dylikt från avloppsvattnet. Under ett år så fyller man ofta den första kammaren och de andra två är reserver. En trekammarbrunn rymmer sammanlagt runt två kubikmeter och ska tömmas en gång per år.

Efter brunnen ska det enligt lag

finnas någon sorts filtrering.

Det kan göras på olika sätt men sand och singel är en vanlig lösning. Allt beror på vilken sorts mark man ska anlägga infiltrationen. Det behövs för att alla smittsamma bakterier, fosfor och kväve ska fångas upp och inte fortsätta ner i grundvattnet.

Källa: Avloppsguiden

Cecilia Von Essen, 67, Pensionär – Jag tycker det är bra, men trottoarerna kan bli lite bättre.

Lars-Olov Lövenhamn, 69, Pensionär – Tycker det är både bra och dåligt. En fördel är när snön kommer, för då jämnar det till hålorna i marken.

10

Nyheter

Foto: Ayar Alarcón

Elie Saad framför sin restaurang Lilla Huset, som han har ägt sedan 1998.

Från kriget till krögare Det har gått 24 år sedan Elie Saad lämnade oroligheterna i det då krigshärjade Libanon. Inbördeskriget hade tagit ut sin rätt på Elie. Det är väl kanske inte så konstigt.

Han gick med i armén redan som 13-åring 1974.

Lilla Husets pizzeria ekar tomt när Elie sätter sig vid bordet. Några få arbetare sitter vid ett par bord längre in i restaurangen och smaskar på sina pizzor. De dricker Coca Cola till maten, så klart. Elie ler och frågar om han kan få bjuda på något att dricka men det lugnt. Själv knäcker han en julmust och häller upp. Han tar en klunk, harklar sig och ställer sedan ned glaset på plastduken som ligger över bordet.

Belägen i utkanten av Molkom med utsikt över Molkomsjön och de värmländska skogarna kan man nästan inte begära om ett bättre läge för en pizzeria. Han trivs här, Elie. Lugnet och tryggheten här i byn är något som han värdesätter högt. Det är inte så konstigt egentligen. Redan som 13-åring gick han med i armén och där kom han att

stanna änd till han flydde till Sverige 1990.

Under tiden som Elie flyttade runt i Sverige växte beslutet att bo på en mindre ort fram. Han förstod att det bästa sättet att slussas in i det svenska samhället inte var genom att bo i storstädernas miljonprogram.

– Men att det blev just Molkom var ingenting som jag själv valde.

Min första tanke var ”jag måste komma bort från Libanon.”

När jag kom till Sverige bodde jag på många olika flyktingförläggningar runt om i landet. Malmö, ställen omkring Göteborg, Åmål, Säffle och sist hamnade jag i Älvsbacka som ligger någon mil härifrån.

de kan ställa sina matbrickor. Elie pekar mot en vagn längre bort och vinkar glatt hej då.

Det var i Älvsbacka som han träffade Aud och hennes man Roland.

De tog hand om Elie under hans första tid i landet. Aud var själv invandrare från Norge och jobbade som sjuksköterska på flyktingförläggningen.

– Hon och Roland gav mig ett stort stöd i början och hjälpte mig om hur saker och ting fungerade i Sverige. Hon blev nästan som en morsa för oss alla som bodde där.

”Jag var tvungen att flytta flera gånger på en natt.”

Mamma i Älvsbacka Han avbryts snabbt av servitören som går förbi med en kaffekanna och som erbjuder oss varsin kopp.

Men vi ska inget ha. Arbetarna reser på sig och frågar Elie om vart

Tillfångatagen Elie fortsätter att berätta om hur inbördeskriget i Libanon kom att påverka hans liv. Hur livet blev till en katt och råtta-lek och där han till slut blev han tillfångatagen av den Syriska militären.

– Jag var tvungen att flytta flera gånger på en natt och det kändes

obehagligt att stanna kvar i Libanon. De som greps blev ju grovt misshandlade och jag vet hur det känns. Jag åkte själv fast i tre månader 1984 och skulle jag visa min kropp skulle du själv få se vad de gjorde.

Det är förvånande hur öppet och lugnt någon kan prata om hur man blev tillfångatagen och misshandlad under tre månaders tid. Trots det förfärliga han varit med om så syns det inte alls i hans ansiktsuttryck. Julmusten är slut och han snurrar lite lätt på det tomma glaset. Vi reser oss och går ut för att ta lite frisk luft. Regnet hänger i luften och det är kyligt. Elie går något motvilligt med på att fotograferas på altanen framför huset. På väg in igen möter han en kund som precis fått barn. Tjejen och den nyfödda flickan sitter i bilen och väntar.

Elie gratulerar och snart är vi inne i värmen igen.

Han kommer många gånger tillbaka till hur tacksam han är gentemot Sverige och hur väl mottagen han har blivit. Även fast anpassningen till det civila livet i Sveriges inte var lätt alla gånger.

– Jag har varit i armén sedan 1974, då var jag 13 år gammal.

Att ta order, ge order och alltid göra sin plikt. Det har varit hela mitt liv. Till en början kunde jag vara så med min familj här i Molkom. Det var lite knäppt men för mig var det naturligt. Att gå från ett liv i militären till ett civilt liv är inte så snabbt alla gånger.

Livet i Molkom Idag lever han ett tillbakadraget liv i Molkom tillsammans med sin familj. Elie är glad över att hans barn slipper uppleva allt det hemska som han själv var med om som ung i Libanon. Lilla Husets pizzeria räcker gott för honom.

– Jag är jättetacksam för att vara här, verkligen. Visst, det kanske inte är drömlivet direkt. Jag jobbar hårt varje dag och det blir ofta långa dagar. Men jag har ett tak över huvudet, jag har ett jobb och jag har en jättefin familj och vi får leva i fred.

Text: Ayar Alarcón

Nyheter 11

Mat lagas från grunden Skolmaten blir bättre och bättre. På Nyeds skola vill de att kunskap och mätta magar ska gå hand i hand.

Barnen ska veta vad de stoppar i sig. Halvfabrikat slopas och byts ut mot mat tillagad från grunden.

Bernt Thyrell jobbar som kostchef på Nyeds skola och ansvarar för 34 av Karlstad kommuns skolor och förskolor i östra skolområdet.

– Min målsättning är att öka ekologisk och närproducerad mat i skolmatsalarna, säger Bernt.

Nyeds skola i Molkom har under många år använt sig av ekologiska matprodukter. Mängden ekologiskt mat har styrts av ekonomin. Budgeten har i stort sett varit oförändrad under x antal år och när priset på ekologisk mat stigit har man haft svårt att hänga med. Däremot har mängden ekologisk mat fått en märkbar ökning på Nyeds skola

under de senaste åren. Bernt tilldelades rollen som kostchef i östra skolområdet för ett och ett halvt år sedan och har redan en klar vision om hur han vill att framtiden ska se ut.

Ekologiskt bättre – Det här året är målet att mitt skolområde ska ha serverat 25 procent ekologisk eller rättvisemärkt mat. Hittills ligger vi på 27 procent och framtiden ser ljus ut, säger Bernt.

Sofia Ramberg, köksansvarig på Nyeds skola berättar att den kravmärkta maten är bra och mycket bättre att arbeta med. När man arbetar med kravmärkt mat krävs betydligt mer planering då varans hållbarhetstid är kort.

– Tidigare höll till exempel grönsakerna i upp till en vecka, numera håller de kravmärkta grönsakerna 2-3 dagar på sin höjd, säger Sofia.

Sju tiondelar av allt kött som

köps in till Nyeds är ekologiskt och kommer från Kil slakteri. Det är en nysatsning som slog rot vid terminsstarten. En stor förändring som redan fått positivt omdöme från delar av matgästerna.

– Vi är nöjda med Kil slakteri och kommer fortsätta vara deras kunder. Det är värmländska och dalsländska kor och ekologiskt kött, säger Bernt.

Prioritering Nyeds skola prioriterar högt att informerar sina matgäster och elever om den ekologiska och miljövänliga maten. Dels för att öka kunskapen om skillnaderna mellan halvfabrikat och måltider lagade från grunden. De försöker även påvisa att det blir en bättre smakupplevelse och ett större intag av näringsrika ämnen.

– Utan halvfabrikat kan vi som kockar variera och framställa fler smaker, säger Sofia.

Bernt berättar hur viktigt alla i måltidsorganisationen tycker det är att upplysa och skapa förståelse.

De har därför sökt ”miljöpengar” ifrån kommunen och hoppas på att få en summa stor nog att anställa en kost- och hälsospecialist. En specialist som kan ledsaga Nyeds skolans pedagoger som i sin tur kan hålla lektioner och genomgångar kring ekologisk mat och miljöaspekter för eleverna i klassrummen.

Bernt brinner för sina matgäster och är mån om att ingen ska gå därifrån hungrig. Eleverna har matråd där de fritt får lyfta fram åsikter, synpunkter och förslag på maträtter.

– Jag vill att minst 75 procent av maten ska var tillagad från grunden och att vi lagar mat som vi vet att barnen gillar, till exempel tacobuffé och hamburgare.

Barbro Fernström från Molkom arbetar på Hagaborgsskolan i Karlstad och tävlade tillsammans med fyra manliga skolkockar i Culinary World Cup, matlagnings-vm, i Luxemburg. Team Swedish School Restaurants siktade högt och lyckades komma hem med silvermedaljer. Alla kockar kommer från olika skolor i Sverige och har blivit handplockade av Michael Bäckman som är kökschef på Annerstaskolan i Stockholm.

– Jag är otroligt nöjd att det gick såpass bra, vi levererade riktigt bra mat och förlorade lite poäng på småsaker som vi kommer förbättra till OS 2016, säger Barbro.

VM i Luxemburg handlar inte bara om att leverera mat på en tallrik.

Det är flera moment som sitter ihop. Under fyra timmars tid ska kockarna laga 150 stycken rätter för att sedan kontinuerligt leverera

maten till sin servitör som under två timmar ska servera gästerna.

För att få 100 poäng krävs att maten har toppkvalité, symbiosen mellan kockarna i köket är exemplarisk, upplägget på tallrikarna är snyggt, hanteringen av gästerna är beundransvärd och massor därtill. Alla rätter ska dessutom vara lika varma och ha ett identiskt utseende under hela serveringstiden.

– Domarna iakttar en hela tiden.

Tävlingen inkludera massvis med småmoment som man som utomstående oftast inte förstår. Nästan alla rörelser man gör bedöms. Laget ska ha flyt i köket, bra samarbete, hålla lugnet och samtidigt visa domarna att det man gör är kul, säger Barbro.

”Domarna iakttar en hela tiden.”

Tvivlet I november 2013 ringde Michael Bäckman upp Barbro personligen och frågade om hon ville vara med i skolkocklaget. Barbro har alltid varit oerhört positivt inställd till att det finns ett lag som engagerar sig och brinner för att bevisa att det finns bra skolkockar och bra skolmat. Men hon har tvivlat på om hon någonsin skulle våga och

Ronja Berg, årskurs 8 – Maten är ganska dålig.

Potatisen är vattnig och smakar gummi. När maten är ekologisk har det inte blivit någon skillnad, den smakar likadant.

Barbro visar stolt upp sin silvermedalj

Foto: Maria Johansson

klara av pressen av att delta i något så stort som VM. – Hade jag fått förfrågan för sex år sedan hade jag garanterat sagt nej, säger Barbro.

Men den här gången antog hon utmaningen, platsen i laget och den roliga möjligheten att få delta i ett VM tillsammans med fyra andra skolmatsentusiaster.

arbeta i ett lag som ensam kvinna.

– Raka rör och klara direktiv, så är det när man jobbar endast med män. De är väldigt rakt på men jag brukade skämta att vi kommer från två olika planeter, skrattar Barbro.

Barbro kom nyligen hem till Molkom och säger att det är svårt att koppla bort resan för att återgå till vardagslivet. Hon menar att veckan i Luxemburg var såpass händelserik och gick väldigt fort.

– Det är svårt att beskriva resan med ord, det här är en sådan resa man aldrig kommer glömma.

En svårglömd resa Barbro berättar att hon under resans gång lärde sig mycket om sig själv.

Hon lärde sig att handskas med stress och press under ett evenemang som krävde hög koncentration. Samtidigt som hon fick känna vid hur det är att

Fredrik Karlsson, årskurs 8 – Maten är god vissa dagar men jag brukar inte äta skolmaten så mycket. Vissa matvaror som inte ska vara hårda är hårda och äckliga, typ potatisen.

Text: Maria Johansson

Barbro knep matsilvret Molkomskocken Barbro Fernström blev tillsammans med Team Swedish School Restaurants-gänget silvermedaljörer under VM i Luxemburg sista veckan i november 2014. Nästa mål är guldmedalj under OS i Erfurt 2016.

Vad tycker du om skolmat och har den blivit bättre när det är mer ekologiska matvaror?

Text: Maria Johansson

Elin Larsson, årskurs 8 – Jag tycker maten är sådär. Å andra sidan är jag ganska kräsen. Efter att maten har blivit mer ekologisk tycker jag den blivit sämre och att det är onaturliga blandningar som inte faller mig i smaken.

Mattias Karlsson, årskurs 8 – Maten smakar blandat, vissa dagar är den bra andra dålig.

En sak som är dålig är när det serveras ”vuxenmat” exempelvis ärtsoppa. Ibland blandar de olika matvaror som inte passar ihop.

12

Nyheter

”Jag kan få Förra året kunde MT rapportera om drogers förekomst på gymnasierna i Karlstad. Nu kan vi berätta att spice finns i Molkom.

Väg 63 sträcker sig från Karlstad i Värmland ända upp till Ludvika i Dalarna.

Foto: Oscar Lebisch

Modernisering av väg 63

Trafikverket planerar att öka säkerheten och framkomligheten på väg 63 mellan Molkom och Karlstad. De vill, bland annat, göra delar av vägen mötesfri och höja hastighetsbegränsningen.

– Det låter väldigt bra på alla vis, tycker busschauffören Andreas Larsson som ofta kör sträckan.

Vägen mellan Molkom och Karlstad har varit en plats för många trafikolyckor. För att uppnå de transportpolitiska kraven måste vissa åtgärder vidtas. Trafikverket tog under fjolåret fram en plan för att modernisera sträckorna mellan Bergsmotet vid E18 i Karlstad– Edsgatan samt Edsgat a n – Va l l a r gärdet. Mellan Edsgatan och Vallargärdet behöver även en breddning av vägen göras, då den nu är för smal. Syftet med detta är att minska risken för olyckor och förbättra framkomligheten överlag.

Lars Sassner är ledare för projektet.

– Tanken är dels att göra vägen mötesfri genom att förse den med mitträcke. Det blir en två-plus-ettväg, vilket blir säkrare för samtliga trafikanter. Vi vill även höja hastighetsbegränsningen till 100 kilometer i timmen.

Busschauffören Andreas Larsson ser positivt på Trafikverkets planer.

– Ett mitträcke skulle absolut göra vägen säkrare. Att det ger möjlighet till högre hastighetsbe-

gränsning gör ju även att restiden kan förkortas, säger han.

Ytterligare åtgärder Utöver att göra vägen fri från möten planeras även ytterligare säkerhetsåtgärder.

– Vi kommer att se över och försöka förbättra busshållsplatser och korsningar. Bland annat där väg 63 och E18 går samman vid Kroppkärr i Karlstad ska vi se om vi kan få till en rondell, säger Sassner.

”Vi kommer att se över och försöka förbättra busshållsplatser och korsningar.”

Tidigt i processen Vägplanen för arbetet togs fram 2013 men byggnationen kommer förhoppningsvis kunna inledas under hösten 2016. Startdatumet avgörs när planen genomgått prövning nästa sommar.

– Själva arbetet med vägen kommer ta ungefär ett och ett halvt år, så kommer vi igång nästnästa höst så är vi klara runt senare delen av 2017 eller tidigt under 2018, förklarar Sassner.

Text: Oscar Lebisch

Spice är syntetiska droger i pulverform och marknadsförs som ersättare för cannabis. Robert, som använder ett alias, bor i Molkom och har använt drogen.

– Jag och en kompis delade på en välfylld PET-flaska till bång och tog tre bloss spice var. Det var asläskigt. Det kändes som om min hjärna skulle vandra iväg och att jag aldrig skulle vakna upp i den här världen, jag fick panik, säger han.

Den gången hade de använt en annan langare än deras vanliga.

Det blev åtta gånger starkare Roberts normala spiceintag. Deras vanliga langare skulle röka drogen tillsammans med dem nästa dag.

– Ett bloss tog han, sen ville han inte ens ta i det, och han har ändå testat nästan allting.

Röker trots risker Ungdomar från Molkom som vill förbli anonyma säger att det finns unga i Molkom som röker spice. En av dem menar att även om de vet att det är farligt är det ingenting de bryr sig om särskilt mycket. Vid ett tillfälle fick en av ungdomarnas vänner en snedtändning.

– En av mina kompisar fick för sig att han skulle döda sin pappa. Det slog helt fel för honom, säger hen.

I tillverkningen blandas spice först ut med aceton. Efter det häller man i till exempel tobak, låter det torka och röker efteråt. Risken är stor eftersom köparen inte vet hur stark säljaren har gjort blandningen.

– Mixen blandas ihop fel och

”Jag och två kompisar rökte i typ ett år. Vi kände mycket stress och använde det när vi var

då blir det automatiskt starkt på ett annat sätt. Det beror på person till person vad man tål. Tål man inte det trillar man ihop och svimmar, säger en ungdom.

Johan Öhman, enhetschef på

Folkhälsoenheten berättar om olika tillstånd som personer har haft efter intag av drogen.

– Röker du spice kan du få ångest, akut psykos, kramp och bli medvetslös. På sistone har

Spice – farligare än Efter 2012 exploderade spice i Sverige. Men den kom hit långt tidigare, och dagens spice är en mycket annorlunda drog än den var från början.

Första gången spice upptäcktes i Värmland var 2006 och har sedan dess spridit sig lavinartat. Den har blivit en ingång till tyngre droger.

– År 2009 beslagtog vi mer spice. Den stora lavinen kom förra året då spice var överallt. Alla pratade om spice och alla hade

det, berättar Daniel Fernström, chef för ungdomsgruppen hos polisen.

Antalet tillslag av spice ökade från 15 till 85 procent mellan 2012 till 2013. Idag är det tillbaka på 15 procent. Men Fredrik Olausson, medverkande i polisens ungdomsgrupp, menar att man inte vet i vilken utsträckning spice används i dag.

– Det finns ett väldigt stort mörkertal. Säg att vi har ertappat någon och har ett förhör med dem. Vi kan tro att den här personen har rökt spice för första gången, men sen berättar de att de har rökt varje dag hela sommaren.

Sedan 2006 har drogen anpassat sig till den narkotika som blivit klassificerad. På Folkhälsomyndighetens hemsida finns dessutom en offentlig lista över den narkotika som är under utredning och därmed inte illegaliserad än.

Nyheter 13

det när jag vill” Statistik

Sömn- och lugnande medel gäller det som är narkotikaklassat utan förskrivning.

Källa: Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning

THJ-018 är en av många spicevarianter som säljs online och kan vara på väg att illegaliseras.

Källa: Statens kriminaltekniska laboratorium uttråkade”, säger Robert.

till och med fall av hjärtinfarkt rapporterats, utvecklar han.

Stor tillgänglighet Spice har beskrivits som ett lagligt alternativ till cannabis. Men får grup-

Foto: Dan Isaksson

pen välja mellan att ta spice och cannabis utan risk att bli tagna av polisen så kan de i dag välja spice ändå. Att få tag på drogen är inte heller svårt.

– Jag kan få det när jag vill, menar en i gruppen.

någonsin – Användarna av spice som vi tog in i början sa att det inte alls var någon särskild fart i drogen.

Den gav dig knappt mer än cannabis gjorde. Men i dag är det nästan en hallucinogen drog, som gör att du ser saker och det är väldigt psykiskt påfrestande, förklarar Daniel.

Förödande effekt På behandlingshemmet Hällekils Gård tar de emot personer som är

På fester uttrycker de att de skulle välja spice, trots farorna. Effekterna beskrivs av ungdomarna som problematiska om de slår fel, särskilt om drogen röks i grupp.

– Det kan ju bli jävligt stora problem,

för du kan missta någon för en annan person och bli sur på den väldigt lätt.

Så tänker du dig inte för och skapar problem. Så det är ju bäst att röka själv men det är roligare att röka med folk.

Det sker inte mycket försäljning av

Sammanfattning

beroende av både cannabis och spice. Markus Karlsson, vikarierande på Hällekils Gård är vittne till effekterna som spice har haft på deras patienter.

– Det kan ta upp till två veckor för de som röker cannabis att komma in i livet på gården. Men de som har tagit spice kan fortfarande sitta stirrandes in i väggen och ha dödsångest.

Text: Dan Isaksson

Spice och cannabis Spice marknadsförs som en drog som är en ersättning för cannabis. Men spice är ett vitt pulver, en kemisk drog som blandas ut med aceton och sprayas på någonting rökbart. Cannabis är en planta som torkas och sen rullas eller förbereds på annat sätt utan kemikalier. De beskrivs som två helt olika droger av de som har provat dem eller sett någon använda dem.

Ungdomar köper direkt De som tar spice köper det antingen direkt från säljare eller via internet. Att köpa direkt är vanligast bland ungdomar på grund av risken att bli upptäckt av sina föräldrar vid beställning.

spice i Molkom menar ungdomarna.

Hur det ser ut under ytan är oklart, deras uttalanden antyder att personer åker till andra ställen för att skaffa droger.

Text: Dan Isaksson

Fakta Abstinens och klassning Spice skapar snabbt ett fysiskt och psykiskt beroende, med kraftigare abstinens än den som uppträder vid beroende av hasch och marijuana.

Det finns drygt 100 syntetiska cannabinoider. Av dessa cannabinoider är 21 narkotikaklassade och 39 klassade som hälsofarlig vara i Sverige. Merparten är ej narkotikaklassade.

Källa: Kunskapskällar´n

14

Nyheter

24 vargar får skjutas Länsstyrelsen i Värmland beslutade i slutet av november att 24 vargar ska skjutas under vinterns licensjakt. Rovdjursföreningen är kritisk till jakten och att besluten tas på ett regionalt plan.

– Beslutet borde tas på en nationell nivå eftersom det är en nationell angelägenhet, förklarar Rovdjursföreningens regionansvarige i Värmland, Jan Bergstam.

I dagsläget finns det ett riksdagsbeslut om att det ska finnas minst 270 vargar i Sverige. Med det nuvarande beståndet betyder det att närmare 90 får skjutas under licensjakten. Den kommer att pågå från den 9 januari till och med den 15 februari. Jakten är uppdelad i fyra revir: Forshaga, Gårdsjö, Medskogen och Kläggen.

Värmland är vargtätast i Sverige och enligt länsstyrelsen finns

det upp emot 200 vargar i länet.

Maria Falkevik, rovdjursansvarig på länsstyrelsen, anser att det är viktigt att man följer förvaltningsplanen som innebär att man har en livskraftig vargstam.

– Vi har en målsättning att komma ner på tolv föryngringar inom 2-3 år. Just nu ligger vi på 17,5.

Det betyder att vi nu ligger över den förväntade målsättningen, men att vi också ligger över vår miniminivå på elva föryngringar.

Med en föryngring menas en kull. Jan Bergstam ser inte hur en jakt skulle kunna gynna vargen.

– Vi är emot licensjakt på vargen under rådande förhållanden och anser att vargpopulationen i Sverige inte har gynnsam bevarandestatus. Ökad vargstam Licensjakt på varg har funnits sedan 2010, men utlystes senast 2011 i Värmland. I dag är länet täckt av totalt 29 vargrevir. Kon-

centrationen av varg är på många ställen stor och man hoppas genom jakten att vargen sprider ut sig till närliggande revir för att lätta på trycket.

Vargtätheten har blivit ett problem då det får negativa effekter på älgbeståndet, samt att många tamdjur går åt. Vargens huvudsakliga föda är älg och inte minst älgkalvar som är lätta byten. Just tätheten är något som Maria Falkevik hoppas få ner genom jakten.

– Vargarna ska sprida sig till utbredningsområden. Att få ner tätheten i de mest koncentrerade områdena är målsättningen med jakten, på både regional och nationell nivå.

Det är än så länge oklart om hur Rovdjursföreningen kommer att agera i frågan.

– Vi har precis fått ta del av beslutet så om vi kommer att överklaga kan jag inte svara på i nuläget, säger Jan Bergstam.

Text: Ayar Alarcón

Stammen måste hållas nere Licensjakten på varg i Sverige är kontroversiellt.

I Värmland delas folk upp i två läger, en för- och en motsida. Molkoms Tidning har pratat med en jägare som vill vara anonym. Hen ser sig inte som en varghatare, men tycker att vargbeståndet bör hållas nere.

Jägaren är noga med att påpeka att målet inte är att utrota vargen.

Det har gått ett par år sedan den senaste attacken, då en av hens kalvar dödades av en varg. Detta gick dock inte att bevisa och därför fick jägaren heller ingen ersättning för kalven.

– När kalven dödades var Länsstyrelsen här för att undersöka. De kom fram till att det inte kunde vara varg, eftersom det inte fanns några vargspår. Spåren de hittade var bara rävspår. Men att en räv skulle bita ihjäl en kalv på 50 kilo när det finns två kor och en tjur där intill är ju helt otroligt.

Att vilt- och elstängsel skulle fungera mot vargen tror hen inte riktigt på. Jägaren berättar om en person i Lekvattnet i norra Värmland som hade både ett femtrådigt elstängsel, ett fårnät plus två vanliga staket, och ändå blev utsatt för ett tiotal attacker. I dag har jägaren ett vanligt staket och tycker inte att det är lönt att lägga pengar på

något som kanske skulle hålla vargen borta.

– Vargen är så intelligent, så vill den ta sig in, så gör den ju det ändå. Älgbeståndet hotat Sveriges vargpopulation har ökat stadigt sedan 1990-talet. I Värmland är den som tätast och det innebär fler, men också mindre vargrevir. Samtidigt har älgbeståndet sjunkit på flera håll i länet.

Jägaren menar att vargen inte är en ensam bov i detta, men att den har bidragit till nedgången.

– I dag har vi vargrevir i Värmland på 25 000 hektar, men där

finns knappt någon mat. Vi har gjort inventeringar i ett område norr om Molkom och där brukar det vara elva älgar per 1000 hektar, men det har sjunkit stadigt de senaste åtta åren. Nu är vi nere på fyra älgar per 1000 hektar. Älgantalet minskar samtidigt som vargen ökar.

Jägaren tycker sig se en liknande utveckling nere i Björneborg, som ligger sydost om Kristinehamn.

Där ställdes årets jakt in, då det bara fanns en älg per tusen hektar.

– Om det är något vi ska göra i Värmland så är det att sluta jaga älg!

Text: Ayar Alarcón

Plastpärlor finns det gott om i pysselhörnor. Men det är bättre att satsa på pärlor i andra

Farliga

Barns leksaker innehåller hormonstörande kemikalier, men dessa ämnen är svårreglerade av lagen.

– De minsta i vårt samhälle får det sämsta, säger Malin Hedlund som ska giftbanta Karlstad kommuns förskolor.

I förskolan finns gott om kemikaliefyllda gamla plastleksaker, bollar och pärlplattor. Vissa plaster innehåller cancerframkallande kemikalier och mjukgörande ftalater som är hormonstörande. Leksaksdirektivet reglerar innehållet i leksaker och barnavårdsprodukter. År 2007 förbjöds ett antal ftalater.

Men på förskolorna rensas det sällan i leksakslådan och föräldrar donerar gärna till exempel gamla väskor och telefoner. Problemet är att saker som inte är tänkta till barn, inte regleras av lagstiftningen.

– I kommunen anammar vi försiktighetsprincipen, vi tar därför inga stora risker. Om kemikalierna kan påverka fortplantningsförmågan så ska vi inte riskera det. Men

”Sådant är forskare väldigt försiktiga med att utala sig om.”

Vargpopulationen är som störst i Värmland. Länsstyrelsen uppskattar att Foto: pixabay det finns ca 200 djur i länet.

Malin Hedlund är miljöhandläggare på teknik-och fastighetsförvaltningen i Karlstad. Nu inventerar hon alla förskolor som en del i kommunens kemikalieplan.

– De flesta är väldigt tacksamma när jag kommer för att berätta och visa att det finns bättre och sämre val. Vissa tycker att det är jobbigt, jag tror att det hänger ihop med att man blir rädd.

Nyheter 15

Hur mycket tänker du på kemikalier och hur de påverkar dig?

Stig Strålman, 70, pensionär – Inte mycket om jag ska var ärlig.

Jag tänker väl på det om jag läser något om kemikalier i tidningen. Men nu när jag har fått barnbarn kanske jag kommer att tänka mer på det. Min förhoppning är att konsumentverket har koll på sånt. Det tycker jag är deras uppgift.

Lovisa Lagneryd, 30, studerande

– Ganska mycket. Jag har rensat ut i stort sett alla plastleksaker från min tvåårige sons rum. I köket använder jag köksredskap i metall istället för plast och jag städar med miljövänliga medel.

Foto: Daniela Melin

material, till exempel i trä eller glas.

pärlplattan förskolan är nog mycket säkrare än vad många hem är. Det är jättebra om föräldrarna också uppmärksammar problemet.

Utsöndrar kemikalier I kemikalieplanen ingår också att ställa krav på förskolans leverantörer. De ska kunna redovisa vad produkterna innehåller och tillhandahålla miljövänliga alternativ.

Städrutin är viktigt eftersom det mesta runtomkring oss utsöndrar kemikalier. Dessa fastnar i damm som sprids ut i rummen vilket gör att exponeringen blir större.

– Vi fasar nu in bra grejer och får bort de sämre. Allt tar ju tid och kostar pengar men vi måste börja någonstans.

Studier av ftalaternas påverkan på människor tar lång tid. Därför finns inga definitiva svar på vilka skador som kan uppkomma. Men forskare

misstänker ett samband mellan höga halter av hormonstörande ämnen och bland annat diabetes, bröstcancer och fetma. Kemikalieinspektionen varnar för ämnen som kan störa kroppens hormonsystem eftersom de kan ge upphov till skador på immunsystemet och nervsystemet.

– Sådant är ju forskare väldigt försiktiga med att uttala sig om.

Det tar nog många år innan de kan säga att något är säkert.

Bristande lagstiftning För att föra in en kemikalie på marknaden behöver man inte bevisa att den är ofarlig. Men för att förbjuda en krävs forskning under flera år. När sex stycken ftalater förbjöds, ersattes de istället med andra liknande ämnen. Tillverkare har heller ingen skyldighet att redovisa exakt vad produkter innehåller.

– Problemet ligger i lagstiftning-

Malin hittar personalens gamla telefon bland barnens leksaker. Elektronik innehåller flamskyddsmedel som kan vara giftigt.

en. Det ska inte vara konsumentens ansvar, men det är ju så det är nu.

Det är kemikalieindustrin och lag-

stiftningen som tar för lite ansvar.

Malin är geovetare i grunden och har tidigare jobbat med mätningar av mark- och luftföroreningar. Men det var först i och med det här projektet som hon fick upp ögonen för kemikalier i specifika produkter.

Göra bättre val – Man blir ju upprörd men samtidigt så är det bra att vi kan göra något, vi kan göra bättre val. Jag har förändrat hela mitt kök. Ju mer prylar man har hemma desto större exponering blir det.

Förskolor i Molkom kommer att inventeras under första halvan på nästa år.

Text och foto: Daniela Melin

Marianne Wilbourn, 70, pensionär

– Nu för tiden har det hänt en del, särskilt när det kommer till leksaker.

Nu står det på vad de innehåller. Jag tänker inte så mycket på det. Jag har ju väldigt lite plast. Jag gillar lite äldre grejer i trä, porslin och keramik. Till vardags så är det sånt jag använder.

Erik Sjöström, 27, bonde/snickare

– Jag försöker käka ganska bra, närproducerat och ekologiskt. Jag är medveten om att det finns mycket kemikalier runt omkring oss. Det ska vara farligt att leva, men så är jag en äkta konspirationsteoretiker.

16

Nyheter

Landsbygdsråd på gång Kommunen har beslutat att det kommer bli ett landsbygdsråd bestående av tio personer. Två från kommunstyrelsen, en ansvarig kommunal tjänsteman och sju kommuninvånare med anknytning till landsbygden.

– Det ultimata är att vi får representanter med anknytning till flera olika landsbygder i Karlstad kommun, säger kommunalrådet Andreas Pettersson (C).

Rådet ska lyfta fram frågor, önskemål och funderingar från landsbygdens invånare. Skapa en länk mellan Molkom och Karlstad.

Laser mot smärta Birgitta Björk jobbar med medicinsk laser och har gjort det i fyra år. Denna laser behandlar smärtor, inflammationer och cirkulationsbesvär.

Laserteamet är ett eget företag och har funnits i Molkom sedan 2011. Mottagningen finns i centrala Molkom ovanför tatueringsstudion. Hon har också en huvudmottagning i Karlstad där Birgitta befinner sig mestadels.

Birgitta har själv haft svåra smärtor och det fick henne att gå en laserutbildning för att sedan jobba med detta.

Årets julvärd utsedd I år blir det en ny person som på julafton ska hälsa tittarna välkomna och tända ljuset i SVT. Det är Henrik Dorsin som blivit utsedd till årets julvärd. Han tar över efter Petra Mede från förra året.

Henrik är mest känd från sin roll i ”Solsidan” som Ove Sundberg samt rollen i ”Kontoret” på TV4.

Kanske blir han en återkommande julvärd som Arne Weise var.

Sandmon nytt trafikplatsnamn Sandmon är det nya namnet på trafikplatsen efter järnvägen mellan Kil- Molkom istället för det tidigare namnet Rådom. Detta eftersom man vill att trafikplatserna efter järnvägen ska ha geografiskt kopplade namn. Sandmon kommer även vara den nya benämningen under det pågående bygget. Bygget startades 2014 för att förbättra godstrafiken och väntas stå färdigt till årsskiftet 2018.

”Det var en farlig position att stå där, för alla kunde se mig”, säger Valentino Denzar Hikmat.

Valentino stred Valentino Denzar Hikmat åkte till Kurdistan för att fira sin brors bröllop. Men det blev oroligt när Islamiska Staten (IS) ockuperade i grannbyarna.

– De rövade bort kvinnor och dödade män, det var hemskt att få reda på detta när bröllopet var på gång, säger han.

Valentino Denzar Hikmat är före detta elev på Molkoms Folkhögskola. Året efter han slutade skolan fick han uppleva något som han inte kunde ha förutspått.

– Jag flög till Arbil i juni med familjen för att fira bröllopet. Veckan innan bröllopet fick vi reda på att IS var i närheten och skapade pro-

blem. Min morfar som är general för armén Peshmerge var ute och stred och berättade vad som hände efter bröllopet var över, säger han.

Morfadern Abet Morfadern tog hand om flyktingar som flydde från byarna i närheten.

Män dödades, kvinnor våldtogs

och rövades bort. Några av Valentinos släktingar dog under striden, berättade morfadern. Släktingarna begravdes och Valentino fick nog.

– När jag såg mina släktingar begravas samtidigt som folk sov på gatorna så såg jag svart. Jag fick nog. Jag ville vara med och strida, säger han. Min morfar ville inte ha med mig ute i strid. Han sa nej hela tiden och ville inte se mig skadad.

Morfadern ifrågasatte Valentino om han ens har hållit i ett vapen förut. Inget kunde få Valentinos morfar att ändra sig tills Valentino övertalade sina farbröder att

övertyga morfadern att vara med och kriga.

– Ville du verkligen vara med frågade min morfar och jag svarade med ögon fulla i tårar. Ja det vill jag. Jag fick som jag ville till slut, säger han.

Den hårda träningen Valentino fick sedan mönstra in och gå en grundutbildning i armén. Den pågick i 18 dagar. Men träningen var ingen dans på rosor.

Den var tuff och testade Valentinos gränser.

– Jag fick träna kondition, vapen-

Nyheter 17

Enklare vikariebokning Tre vikariebokare har tillsatts för Karlstads kommuns förskolor.

Vikariebristen och den ökade arbetsbelastningen på personalen ligger bakom det. Bokarna ska nu ordna in folk istället för att personalen ska leta själva. Det ska enligt Johan Karlefjärd, förskolechef för Molkomsområdet, förbättra arbetsvillkoren för både fast personal och vikarier. Efter inledande problem tycker nu Johan att det går i rätt riktning.

Billigare el med Karlstad Energi

Om man jämför elpriserna mellan Fortum och Karlstad Energi, som även dem kan leverera el till Molkomsborna, så skiljer sig priserna åt. Till exempel har du en mellanstor villa på ungefär 140 kvm med fjärrvärme och förbrukar ungefär 5000 kWh/ år. Då skiljer det 85 kronor i månaden till Karlstad Energis fördel. Just nu har Karlstad Energi 248 elkunder i Molkom.

Det är Fortum som äger nätet för elen i Molkom.

Kyrkan sprider julkänsla

Foto: Privat

mot IS teknik och att vara utan mat och vatten i flera dagar. Jag gick ner nio kilo under den här träningen. Det var tufft, säger han.

När Valentino var klar med sin mönstring och utbildning fick han sedan åka med sin morfar, pappa och sina farbröder ut i striden.

– Vi var ungefär tusen soldater i Peshmerge och stred. Jag stod vid en kulsprutemaskin och sköt mot IS, men jag vet inte ifall jag träffade någon. Morfar kom ut ur hytten och blev helt galen när han såg mig skjuta.

Striden höll på i flera dagar. De

Ingen mötesplats för arbetslösa

tog tillbaka ett område utanför Arbil trots att det var minor i hela området. Det IS gör är inte muslimska handlingar menar Valentino.

Valentino om IS – Jag tycker inte att IS är muslimer som de säger att de är. Jag är själv muslim och i Koranen står det inte att man ska våldta kvinnor och sälja dem som slavar, döda oskyldiga barn, förstöra kyrkor och moskéer. Det är förbjudet i islam.

Text: Almir Cancarevic

För femte året samlar Julänglarna in mat och leksaker till fattiga barnfamiljer i Karlstads kommun.

Lasse Söderberg, diakon i Rudskyrkan, är en av de som samordnar projektet. Familjerna som får del av gåvorna är kända för kyrkan.

Bland annat genom Hopptornet som finns för barn till missbrukare. Antalet familjer i behov av hjälp har växt. Förra året hjälptes 130 familjer och Lasse tror att det kommer bli fler i år. Kyrkan sköter utdelningen under en dag innan jul.

Valentino Denzar Hikmat.

Foto: Almir Cancarevic

Ett medborgarförslag om att skapa en mötesplats för de arbetslösa i Molkom har kommit in till kommunen. Förslaget lämnades till arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstad kommun 2013.

Detta eftersom det inte finns någon lokal arbetsförmedling i Molkom att tillgå. I nuläget är dock inte en mötesplats i Molkom aktuell enligt nämndens ordförande Johanna Larsson. Istället öppnar man för ett samarbete för att lösa frågan för de arbetslösa.

– Vi för diskussioner om ett samarbete med Graninge, säger ordförande Johanna Larsson(M).

18

Nyheter

Jan tipsar inför vintern 1. För att inte matavfallet ska frysa fast i kärlet så kan man prova att lägga ut matavfallspåsen utanför dörren. Så den fryser till först innan man lägger den i kärlet.

2. Fyll inte upp matpåsen så det ser ut som ett bowlingklot. För då sitter det fast ordentligt ifall man gör det.

3. Skotta gärna runt kärlet.

4. Dra gärna fram kärlet till tomtgränsen.

5. Handtaget utåt. Men är det så att det bor gamla människor där så är det klart man har överseende med det.

Sopbilen på glid

Att vintern är på ingång hindrar inte Molkomsborna från att få soporna tömda.

Det är en plusgrad ute, det är krispigt i gräset och det blåser kalla vindar. Jan ringer upp och säger att han blir några minuter försenad. Han har nämligen sju stopp kvar innan han är framme.

Jan Kristoffersson är 49 år och har kört ute i Molkom i snart fyra år inom Karlstads Energis regi. Innan dess så var han på Ragn-sells och körde sopbil. Han har över 20 år i bagaget som sophämtare, så han har varit med om det mesta inom jobbet. Jan kan alla turer i huvudet och han vet precis var alla kärl står. Det är mellan 220 och 300 hämtningar per dag. Turerna varierar men i snitt åker han 16 mil per dag runt om i skogarna.

– Det blir som en arbetsskada. Visst finns det kartor och så men dem behöver jag inte,

allt sitter i huvudet, säger Jan. Det smäller högt där bak när Jan tömmer kärlen och han bankar dem flera gånger så verkligen allt ska komma ut.

– Det har inte riktigt börjat än men snart så kommer fastfrysningarna. Det är speciellt matavfallet som fryser, berättar Jan. Fort tillbaka, upp i hytten och vidare till nästa ställe. Det går på automatik det han gör. Stannar bilen, i med handbromsen, hasar sig ner för sopbilen samtidigt som han sliter med sig handskarna och går bak till soptunnan för att tömma. En halv minut senare är han tillbaka i bilen igen.

Foto: Daniel Wiklund

när snön har kommit på plats.

– Jag tycker de plogar undan ganska fort och är bra på att grusa vägarna. Så det är inte så farligt. Det är nästan värre på våren då det är tjällossning i marken.

Jan svänger in till Tidafors IP och kör fram, lägger i backen och bara vrider runt bilen som ingenting. Trots att den stora lastbilen väger runt 17 ton.

– Det blir som en vanesak, det bara sitter där. Det finns ju en backkamera här också. Jag kör ju den här lastbilen mer än min egen bil, konstaterar Jan. Molkomsborna ute på glesbygden är bra och visar på stor respekt. Kärlen står med handtaget utåt så det blir lättare för Jan att tömma. Oftast

”Det blir som en arbetsskada.”

Snabba på att få bort snön Vägarna här ute runt om Molkom tycker Jan är bra även

är det skottat runt om också.

En bra bil är viktigt Det luktar inte alls mycket bak i sopbilen där maskineriet matar in alla sopor. Nästa ställe Jan stannar till på är det lite trångt och Jan fäster blicken noga i backspeglarna när han placerar in bilen perfekt intill nästa sopkärl som ska tömmas.

På sina 20 år inom branschen så har han lyckats undkomma att köra fast någonstans trots halv taskiga grusvägar runt om i skogarna. Dikena blir svårare att se och vid möte så får man ha känsla var man har bilen.

– Har man en bra bil så är det inga problem, man får tänka sig för lite mer under vintern bara. Men en dag så sitter jag nog där i diket, då är det bara att ringa bärgaren.

Fastfrysta sopor är något som hör till jobbet under vintern.

– Matavfallet sitter som berg alltså, jag försöker så gott jag

kan. Det känns fel att lämna kvar men skulle jag försöka få ur allt på vintern så skulle jag aldrig komma hem, säger Jan. Något som Jan nämner är väg 240 som går ända från Väse upp till Hagfors.

– Där är det inte jätteskoj att jobba, det är många som inte har respekt för arbetsfordon. Där kan jag önska att folk visar mer hänsyn och saktar ner. När de ser att en sopbil står efter vägen med blixtljus och arbetsbelysning.

Jan tittar upp med ett leende och säger att han verkligen trivs med sitt jobb och det hörs i rösten när han berättar det.

– Det är ett väldigt fritt jobb.

Frihet under ansvar, säger Jan.

Text: Glenn Skogström

Lättare att sortera avfall Molkoms nya och upprustade återvinningscentral (ÅVC) har gjort det lättare att sopsortera för molkomsborna att sopsortera.

– Det har blivit mycket smidigare att ta sig fram för att sortera, säger besökaren Lars Deland.

Det var i maj 2013 som den nya återvinningscentralen stod klar i Molkom. Denna central samarbetar med Väses ÅVC och dessa ägs utav Karlstad Energi. Ett riktigt

lyft för hela orten då folk börjat återvinna mer. Det menar Elin Carlsson som arbetar på centralen och har gjort det i tretton år.

Hon om någon märker skillnad.

– Det är mycket större och lättare att sortera, vilket gör att folk ofta återkommer. Vilket också gör att man lär känna kunderna, menar Elin.

Våren är högsäsong Under den årstid det är mest besökare och mest att göra är våren.

Trädgårdsavfall och vårstädningar i hemmen gör det blir extra mycket att göra för Elin och hennes kollegor.

– På våren har vi alltid extraöppet på måndagar samt lördagar för att kunna hinna med allt jobb som måste göras runt om, säger Elin.

Inför vintern kommer det ta tid att försöka skotta och sanda för att besökarna lätt ska ta sig fram till containrarna.

– Enorma ytor att ta hand om inne på centralen, det tar tid man hellre vill lägga på att hjälpa besökarna, menar Elin.

Lars Deland besöker centralen flera gånger i månaden och ser bara positivt på förändringarna som skett.

– I dag slänger jag brännbart,

Sammanställning ÅVC Molkom: November 2014 Brännbart: 239,92 ton

Metallskrot: 114,54 ton

Deponi: 166,92 ton

Däck med fälg: 10,39 ton

El-avfall utan producentansvar: 6,14 ton

Kläder (Myrorna): 0 kg

det gör jag flera gånger varje – Det var så litet innan på den månad och tänker fortsätta gamla återvinningscentralen. Detta med det, säger en nöjd Lars. är ett mycket bättre, säger Lars.

Text: Daniel Wiklund Han fortsätter med förnöjdhet.

Nyheter 19

Strid om miljöbränsle

På Preems station i Molkom finns det i dag inget miljöbränsle att tanka. Dispensen från att ha förnybart drivmedel har gått ut, men en förändring fördröjs av pågående rättsprocesser.

Den 31 december 2013 gick Preems dispens gällande automatstationen vid Macken i Molkom ut. De var då tvungna att införa förnybart drivmedel. Än så länge finns det inga nya alternativ att tanka med. Det ser dock inte Lena Hjelm, Macken i Molkoms ägare och skötselman på stationen, som ett större problem.

– Det hade ju varit bra om det funnits, men det är ingen stor efterfrågan på etanol här. Det är väldigt, väldigt få som hör av sig, hit i alla fall, som inte kan tanka. Det kan vara någon enstaka, men det är inte många.

Att så är fallet med etanolbränslet E85 förstår Preems pressansvarige Tove Grönkvist.

– E85 har ju minskat rätt mycket på marknaden på grund av att få bilar kör på det. Det är ju klart att det finns ett samband där, säger hon.

Tvist om dispenser Preem har överklagat beslutet av Transportstyrelsen vilket innebär att ärendet fördröjs ytterligare.

Företaget fick ett större antal dispenser avslagna under våren 2013.

Transportstyrelsen tyckte inte att Preems angivna skäl, att det inte är ekonomiskt försvarbart att installera ett förnybart drivmedel, var nog för att godkänna. Preem överklagade då till Förvaltningsrätten i Falun och fick rätt. Transportstyrelsen överklagade sedan till Kammarrätten och under tiden detta pågår kan Preemstationer som den i Molkom arbeta utan dispens. Tillsynen av att lagarna runt det förnybara drivmedlet följs har den lokala Miljöförvaltningen hand om.

– Vi har drivit sånt här förut, men

vi kommer inte längre med den lagstiftning vi har i dag. Rent juridiskt sett är det lagligt för dem, säger Sofia Eriksson, miljöskyddsinspektör på Miljöförvaltningen.

Molkoms station är däremot inte en av dem som fick avslag utan har en dispensansökan från 30 december 2013 som väntar på att behand-

las. Transportstyrelsen väntar nämligen in resultatet av de pågående överklagandena innan de handlägger liknande ärenden från Preem.

Miljödiesel istället Preem vill inte införa E85. Höga kostnader för installation av bränslepumparna och sjunkande etanolförsäljning gör att de söker andra miljöalternativ. Miljö-

diesel är det de förespråkar här.

– Vi försöker hitta ett sätt att tillhandahålla vår miljödiesel, som även uppfyller kraven i pumplagen.

Vi har därför sökt dispens hos Transportstyrelsen, säger Tove Grönkvist.

Hon tycker också att det skulle vara ett bättre alternativ för miljön än etanolen. Samtidigt spelar givetvis pengarna in.

I dag finns det bara bensin och diesel på Preemstationen i Molkom.

Birgitta Andersson hoppas få bränslepumpar igen utanför sin mack.

Foto: Pär Thorstensson

I lite över tre år har Victory Bensin stått utan bränslepumpar utanför sin mack. Det kan snart ändras för ägarparet Birgitta och Axel Andersson, mer kända som ”Bibi” och ”Acke”. Just nu håller de på att få klar en överenskommelse med drivmedelsförsäljaren Qstar.

Birgitta och Axel förväntar sig definitivt svar på om det blir något under december månad.

– De ska bara få godkänt från huvudkontoret, säger Birgitta.

Qstar intresserade En överenskommelse skulle göra att arbetet kan inledas till våren. Däremot kan det dröja lite, enligt Qstar själva.

– Vi har inte tagit beslut än, men det kommer i början av nästa år.

Förmodligen under första kvartalet, så kanske januari-februari.

Vi är klart intresserade i alla fall, säger Qstars VD Maria Hadd.

Förutom att bränslepumparna till den nya automatstationen ska på plats är även byggandet av ett fem meter högt skärmtak pla-

Text: Pär Thorstensson

Foto: Pär Thorstensson

Nytt bränsle för Victory OKQ8 tog bort sina bränslepumpar hos Victory Bensin i Molkom 2011. Inom en snar framtid kan det dock finnas nya möjligheter att tanka på platsen igen.

– Vår försäljning av diesel på stationen är god, vilket talar för att miljödiesel skulle vara en större vinst för klimat och miljön.

Jämför med om vi ska investera i ett bränsle som har vikande försäljning, bland annat på grund av att få köper en etanolbil idag.

nerat. Bland de drivmedel som kommer att erbjudas märks den 95-oktaniga bensinen och diesel till både person- och lastbil. Dessutom finns det möjlighet att ytterligare ett alternativ kommer finnas.

– Det ska bli tre pumpar så jag vet inte riktigt vad det ska vara i den tredje. Det är möjligt att den ska vara för etanol, säger Birgitta.

Det skulle i så fall bli den första etanolstationen i Molkom.

Pensionen lockar Paret Andersson försökte sälja Victory Bensin under ett års tid när OKQ8 stängde sin bensinstation. Efter att ha ägt macken

sen 1976 ville de kunna ta ut pension och ingen av deras barn var intresserad av att ta över.

– Jag är 76- och Axel är 77 så vi skulle vilja kunna pensionera oss på riktigt.

Den gången var försäljningen utan lycka, men de hoppas på nya vindar nu om den nya automatstationen går i hamn. Det går inte att ta miste på att man saknat att kunna erbjuda tankning.

– Det blev ju så rumphugget när vi slutade sälja bensin. Det är ju det som drar folk.

Text: Pär Thorstensson

20

Nyheter

Fyrbo kan få ny ägare

Karlstad kommun har planer på att sälja fastigheten Fyrbo i Älvsbacka.

Det finns intresserade, men innan kommunen kan sälja måste de stå som ägare juridiskt.

Tidigare i år överlät Byalaget Älvan sin bygdegård Fyrbo till Karlstads kommun. Men ännu är det oklart vad som kommer hända med byggnaden. Det finns flera personer som är intresserade av att köpa den, bland annat en person från Tyskland.

Den intresserade köparen har tidigare haft aktiviteter i Värmland.

– Han vill använda lokalerna till friluftsanknytna aktiviteter, säger Göran Romhed, på Karlstads kommuns mark- och exploateringsenhet.

Kommunen kommer sälja Fyrbo så snart som möjligt. Men de kan inte påbörja försäljningen eftersom kommunen ännu inte står som formell ägare för Fyrbo. Det måste bli klart med lagfarten först och kommunen väntar på ett godkännande från inskrivningsmyndigheten.

Måste gynna byn När det är klart får kommunen hjälp av mäklare att sälja fastigheten. De har ett ramavtal med mäklare runt om i Värmland. Ett ramavtal är en generell överenskommelse som ligger till grund för framtida avtal.

– Vi vill hitta en bra köpare som kommer utnyttja lokalerna till ett bra ändamål. En köpare som kommer driva något som gynnar byn, säger Göran Romhed.

Samtidigt kommer kommunen överväga en köpare som betalar ett bra pris så att kommunen ska få tillbaka en del av pengarna de lagt ner.

– Både kommunen och byalaget Älvan har lagt ner mycket pengar på renovering och förbättring av lokalerna, säger Göran Romhed. Text: Viktoria Moberg

Byalaget förvaltade Fyrbo i tio år.

Foto: Birgitta Öjersson

Graninge –en – Där ska den nya infarten hit byggas och det finns redan en plan över hur trädgården ska se ut, förklarar Dan.

I sex år stod Graningeskolan tom. Nu börjar Mötesplats Graninge ta form, men eftersom allt hänger på ideella krafter tar det tid.

– Men det är inga problem att få folk att ställa upp. Det har blivit lite folkrörelse över det, säger Dan Helmersson från Svenska kyrkan.

vilket innebär att de måste uppnå ett antal ideella arbetstimmar som motsvarar den summan.

– Allt tar tid eftersom vi inte har några anställda, allt arbete är ideellt, säger Dan.

Snart ett år har gått sedan Graningeskolan skänktes av kommunen för att bli ett allaktivitetshus. Föreningen Mera Molkom, Ängsbacka kursgård och Svenska kyrkan står bakom projektet. Den omfattande renoveringen av alla fyra husen har

påbörjats och en del aktivitet har redan tagit fart. En konstutställning pågår nu i galleriet och trots halvfärdiga lokaler har både en teater- och yogagrupp flyttat sina verksamheter dit. Projektet beviljades 800.000 kronor i EU-medel,

Molkomborna styr Från och med den första januari ska inte längre kommunen stå för el och drift av byggnaderna. Utgifterna ska istället täckas av hyresgästerna. Redan har bland annat Studieförbundet Vuxenskolan

Familjen van Gelder flyttade från trängseln i Holland till Lindfors. Gästerna fortsätter att strömma till deras restaurang Road 63.

– Vi har satt Lindfors på kartan igen, säger Brian van Gelder.

get var inte bara positiva från boende i Lindfors.

– Vad fan gör de här? Undrade folk. De tyckte inte att det var värt att bygga upp något här, men efter ett tag blev de nyfikna och idag är alla glada för hur det blev.

Grusplanen utanför restaurangen är stor nog för att rymma flera lastbilar. En dusch finns i ett av de bakre rummen. Den är särskilt till för alla lastbilschaufförer som kommer förbi Road 63.

– Jag och pappa tyckte att det var

en bra idé, vi vet båda hur lastbilslivet är. Man är ute och kör hela veckorna och då är det skönt att kunna ta en dusch.

och en revisionsbyrå hyrt in sig i de färdigrenoverade lokalerna på första våningen. Förhoppningen är att Mötesplats Graninge ska bli ett självgående projekt och den självklara platsen att träffas på.

– Egentligen är det ju ett integrationsprojekt. Tanken är att folk ska mötas, inte ro för sig själva, säger Dan. Michael Bernholm är vice ordförande i Mera Molkom och en av Graningeskolans fastighetsägare.

Både han och Dan är eniga om att

Alla stannar till vid För tre år sedan köpte familjen korvkiosken i Lindfors. De byggde på egen hand ut restaurangdelen som för tankarna till en amerikansk vägkrog. Men reaktionerna på byg-

Amerika på tapeten Restaurangens väggar pryds av vägskyltar, tavlor med amerikanska motiv och gamla registreringsplåtar från bilar.

– Vi hade en idé om hur vi ville att det skulle se ut, med mycket trä. I Sverige så gillar man ju allt amerikanskt, till exempel Marilyn

Monroe som vi har på flera tavlor.

Inredningsdetaljer fylls på allt eftersom familjen kommer över något passande. En gammal kassaapparat som fyndats på loppis står på bardisken.

– Det ska alltid finnas något nytt att se här. Vissa har till och med velat köpa skyltarna men det fick de inte, skrattar han.

Under byggets gång fick familjen överraskande besök när den amerikanska gruppen Chicago stannade till utanför. Bandet förärades en

Nyheter 21

Hopp om kretslopp

Karlstad kommun vill bygga en kretsloppspark i Molkom. I Göteborg finns redan Sveriges största och runt om i Europa pågår satsningen för fullt.

– Det här kan sätta Molkom på kartan, säger Peter Sörensen, en av initiativtagarna.

Många lokaler är långt ifrån färdiga. Trots det planeras en konstrunda till våren Foto: Daniela Melin med Mötesplats Graninge som bas.

folkrörelse Foto: Daniela Melin

mötesplats Graninge ska bygga på vilka intressen som finns. När ett tiotal konstnärer efterfrågade en ateljé, avsatte man därför en lokal för det ändamålet.

– Nya idéer kommer när folk snackar med varandra istället för att sitta utspridda, säger Michael.

Trädgård mot stress Det finns också planer på social verksamhet. Den gamla skolgården som just nu är kal ska förvandlas till en grön oas. En förhandling på-

– Man blir häpen över vilken kapacitet det finns i bygden, säger Michael Bernholm.

Foto: Daniela Melin

går om tillstånd för så kallad grön rehabilitering, där trädgårdsarbete används som behandlingsform för personer med stressrelaterad smärta eller psykisk ohälsa.

– Vi vill kunna ge folk från marginaliserade grupper i samhället, till exempel sjukskrivna, en plats att vara på, säger Dan. När kommunens medborgarkontor lades ner, försvann också länken mellan Karlstad och Molkom. Istället tycker Dan att kommunen ska hyra in sig på Mötesplats Graninge.

Road 63 egen hamburgare, Chicagoburgaren med ägg, ost och bacon.

Social aktivitet Krister Fredriksson och Lars Oskarsson berättar att de och deras sällskap kommer hit för den goda maten och människorna. Varje dag stannar många lastbilar till vid restaurangen. Den sociala biten är viktig tycker lunchgänget. Då småpratas det över dagens rätt.

– Smålänningen som var här idag kommer vi nog aldrig att träffa

– Sådant visar att kommunen aktivt bryr sig om landsbygden.

Tar saken i egna händer Idén till Mötesplats Graninge kom efter en stor undersökning som genomfördes bland Molkoms föreningar och organisationer. Resultatet pekade på att en mötesplats var det som saknades. Istället för att klaga så tycker Dan att det finns drivkraft i bygden som gör slag i saken.

– Vi har en bra metod. Vi sätter igång saker som vi tycker behövs

i bygden och sedan frågar vi om kommunen vill vara med, säger Dan. Michael tror att anledningen till varför ett liknande projekt inte har blivit av tidigare är hemmablindhet.

– Det är mest inflyttade människor som har dragit igång projekt. Vi är ju redan utbölingar som inte har något att förlora, skrattar han.

Text: Daniela Melin

igen. Men det var en jäkla trevlig gubbe, säger Krister.

Vad pratar ni om?

– Vi snackar mest skit, det är ett allmänt kacklande, säger Krister.

Pubkvällarna är så fullsatta att de ibland har tvingats stoppa folk i dörren.

– Det är mest rock 'n' roll som spelas, ofta av lokala artister, säger Lars.

Text och foto: Daniela Melin

Det är ett riktigt familjeföretag, både Brian och hans flickvän Joanie Lebbink jobbar här tillsammans med resten av familjen van Gelder.

Tanken med en kretsloppspark är att återbruka saker man vill bli av med istället för att bara slänga dem. När man besöker kretsloppsparkerna med sina saker ska man bemötas av kretsloppsvärdar som bestämmer om föremålet ska slängas eller återbrukas. De föremål som kretsloppsparkerna tar hand om lagas och återbrukas. De föremål man lyckats återbruka säljs sedan vidare i andra hand genom kretsloppsparkens egna butiker.

Kretsloppsparker bygger på två saker. Dels så är det ett sätt att förbättra miljön genom att försöka minska avfallsberget genom att återanvända saker.

– Dels att det görs sociala insatser för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. En kretsloppspark erbjuder ypperliga möjligheter till att ge arbetstillfällen för människor som kanske inte är högutbildade, säger Peter Sörensen.

Fick först avslag Det var de här ideerna Peter Sörensen presenterade för kommunen för två år sedan. Först avslog kommunen förslaget men beslutade senare att satsa 98 000 kronor på att låta Peter utveckla iden. Det är pengar som kommer användas till en förstudie för att se om det är möjligt att bygga en kretsloppspark. Vägen dit är fortfarande lång.

– Men kommunen ser väldigt positivt på projektet även om det fortfarande är mycket som ska planeras och ses över, säger Karin Vogt, avfallsrådgivare på Karlstad kommun.

Iden till att försöka bygga en kretsloppspark i Molkom fick Peter genom satsningen på att bygga om Graningeskolan. Det som Mikael Bernholm genom Mera Molkom jobbat med.

– Jag och Mikael snackade och han berättade för mig om sina visioner om vad Graninge kan bli. Och jag tänkte vad fan det du pratar om stämmer rätt väl ihop med mina tankar om återbruk som jag haft i många år. Sen föddes idén om kretsloppsparken, berättar Peter Sörensen.

Text: Robin Lennartsson

22

Sport

I väntan på snö

Revanschlust - NHL

Det är början på vintern, men någon snö syns ännu inte till. För skidföreningarna är det ett bittert faktum.

Trots det fortsätter Molkoms SK jobba aktivt.

– Det är ju lättare att köpa en innebandyklubba till sitt barn, idrottshallen står ju alltid där, säger ordförande Maria Hansbo Olsson.

Föreningslivet ute på landsbygden är inte alltid en dans på rosor. Konkurrensen de olika föreningarna emellan är stenhård när det gäller att hitta nya medlemmar. Det blir inte heller lättare för Molkoms SK utan snö i spåret.

– Är det snö ute så är det inga som helst problem. En normal vinter så läggs det ut många spår i Molkom.

Vi kommer lägga spår på Backagärdena, elljusbanan, sjön och på en gammal skogsväg vid Alstertorp.

Skidklubben i Molkom har de senaste åren ökat medlemsantalet.

Detta trots att de senaste vintrarna varit allt annat än skidvänliga. Arbetet för att få fler att börja åka skidor är därför tufft, men tack vare ett gediget arbete från föreningen så har man hittat andra vägar för att rekrytera nya medlemmar.

– Föreningen har köpt in en skidutrustning som man kan låna istället för att behöva köpa en ny. Utrustningen kostar runt 4000- 5000 kronor att köpa, men som man ändå kanske bara kan använda några få veckor under vintern och nästa år är den för liten.

Att synas och höras ute bland människor är något som man lagt en stor vikt vid. När det nya torget i Molkom invigdes så var man på plats.

– Det är ett gäng tjejer som har fixat lite aktiviteter för att få igång ungdomssektionen.

Samarbete med kyrkan Förhoppningen om att under vintersäsongen kunna anordna en skidtävling tillsammans med kyrkan är stor. Den 14 februari är det därför tänkt att tävlingen Ärevarvet ska gå av stapeln. Ärevarvet ska vara anpassat för alla åldrar, gammal som ung. Den stora drömmen är därför att kunna lägga tävlingsspåret på sjön i Molkom så att alla som vill kan vara med och delta.

– Det är ett samarbete med kyrkan. Vi kommer ta en startavgift från alla tävlande, en summa som vi sen vill skänka till välgörande ändamål. Det är speciellt till de som finns i vår närhet och som behöver hjälp.

Text: Robin Lennartsson

”Vi har kvalitéerna för att vinna, vi måste ta träning för träning för att hitta nytt självförtroende, säger PW.”

Foto: Daniel Wiklund

Sport

23

i sikte Med en tung inledning på säsongen jagar PetterssonWentzel och Färjestad framåt mot nya mål.

Uddamåls förluster och motgångar stärker inte självförtroendet.

– Vi vänder på alla stenar för att hitta det som saknas, säger PW.

– Man går och förbereder sig en hel dag för att spela en match och vinna, sen skiter det sig bara, säger han med en tom blick. Han påpekar även att media förstorar upp allt när det går dåligt.

– Bara för vi förlorar står det skit om mig och laget, när vi vinner en match kan jag vara bäst i världen, ler PW.

Få sina drömmar att gå i uppfyllel- Hårt jobb och förändring se är inte alla som får vara med om. Under uppehållet som är en vecka Drömmen som Fredrik ”PW” Pet- har laget tränat extra mycket, upptersson - Wentzel,23, har är given. till tre pass om dagen. Samtidigt År 2010 blev han draftad av NHL kommer förra årets tränare Leif – laget Atlanta Trashers. Efter tre år Carlsson in i båset igen. när rookie-kontraktet gick ut valde – Han kommer bidra med mycket klubben att inte förnya det. Då utan pondus med ett stort hockeyhjärta att han inte fått chansen att spela en och kunnande, säger PW med svetenda match. ten rinnandes efter träningen. Och – Jag vill spela i NHL, det ligger ser fram emot omstarten då han i bakhuvudet hela tiden att dit vill tror att Leif och nuvarande tränaren jag nå, säger han Tommy Samuelsmed stark vilja i ”Det är upp till son kommer fungrösten. Han vill era kanon ihop. oss spelare att gärna spela där Men det går inte borta, där bland göra skillnad att förlita sig på annat hans bästa där ute på isen.” att vinsterna komkompis Jonas Bromer från tränarna. din finns. Men just nu trivs PW där – Det är upp till oss spelare att han är. göra skillnad där ute på isen, taggar – Jag trivs bra i laget och i staden PW igång. där jag har min flickvän, jag ska Det återstår att se hur förändringkriga på och se vart det bär, säger arna kommer att påverka PW och en svettig målvakt efter en hård trä- Färjestad. ning.

– Vi har kvalitéerna för att vinna, vi måste ta träning för träning för ”Jobbigt i längden” att hitta nytt självförtroende, säger Det är PWs femte säsong i SHL han och ler mot målvaktskollegan (Swedish Hockey League) och han Justin Pogge som går förbi i spebörjar bli rutinerad. Färjestad och lartunneln.

Pettersson - Wentzel har haft en tuff Samma spelartunnel där PW står inledning på säsongen, i år igen. inför varje hemmamatch i ett koMen det är en lukt av revansch man kande Löfbergs Arena. Man känkänner i Löfbergs Arena, det sitter ner hur laddad han brukar vara för i väggarna. Man märker vilken vin- att åka ut på isen inför 8 000 i punarskalle PW har inann han kliver bliken med dunkande musik i areut träningen, totalfokuserad. Det är nan. Den drömmen har nog många, en glad känsla man möts av i hela drömmen som PW har som vardag. gruppen, uppehållet verkar ha gett Text: Daniel Wiklund nytändning i laget. En sammanbiten PW menar att laget varit slarviga med det de gjort, vilket har lett till förluster när man är några procent sämre än motståndarna.

– Det är många matcher vi har torskat med ett mål, det blir jobbigt i längden, menar PetterssonWentzel.

Motgångar blir lärdom SHL är jämnare än på många år.

Förra året höll Skellefteå i taktpinnen hela säsongen och kunde sen vinna guldet mot just PW och Färjestad. Det vill han helst inte prata om. Alla matcher går inte riktigt som man tänkt sig. Att bli utbytt i en match borde vara en konstig känsla, men man lär sig av det menar PW och fortsätter.

Foto: Daniel Wiklund

Fredrik Pettersson-Wentzel Född: 23 juli 1991 i Uppsala.

Klubbar: Almtuna IS, Timrå IK & Färjestad BK. Familj:Flickvän, mamma & pappa.

Draftad: Han valdes som 128:e spelaren totalt av Atlanta Trashers i NHL Entry Draft 2010.

I Molkoms Judoklubb tränar tjejer tillsammans med killar.

Foto: Ayar Alarcón

Ett kast mot toppen Ett starkt tävlingsår för Molkoms Judoklubb går mot sin ända. I flera år har klubben fått fram många talangfulla tjejer. En av dem är 16-åriga Ida Eriksson, men varför det gått så bra för dem vet hon inte.

– Vi brukar säga att det är något med vattnet, säger hon och skrattar.

I en liten träningssal i centrumhuset i Molkom håller Ida Eriksson i träningen för ett gäng tjejer och killar. Hon är ett av Sveriges största framtidshopp inom judo och är med i kadettlandslaget.

Hon är tillfälligt tillbaka i Molkom efter att ha vunnit turneringen Finnish Open i Finland. Målet har hon klart. Att någon gång få representera Sverige i ett OS. Helst år 2020 när de Olympiska spelen hålls i judons hemland, Japan. Men Ida är medveten om att vägen dit är lång.

– Men man får väl sätta upp lite delmål först. Att först komma med i juniorlandslaget och sedan ta plats i seniorlandslaget.

Tränar varje dag För att bli ännu bättre har Ida börjat på Judogymnasiet i Lindes-

berg. Där kombinerar hon träning med studier. Fem gånger i veckan tränas det judo och sedan en del teori plus fysträning. Det går inte att komma ifrån att judon spelar en central roll i utbildningen. Den hårda träningen har visat sig ge resultat. Ida är bäst i landet i sin åldersklass.

– Jag är både stark och uthållig så jag kan köra på väldigt hårt under en längre stund. Sedan så är jag väldigt aktiv när jag kör, då kan motståndaren ofta bli tillbakadragna och lite rädda. Just för att jag attackerar så mycket. Ida är fostrad i Molkoms Judoklubb, som de senaste åren skördat stora framgångar i Sverige såväl som utomlands.

Främst är det på tjejsidan, där Ida är en av flera som har varit framgångsrika. Klubbens ordförande Lennart Myringby förklarar varför han tror det gått så bra.

– Ja du, naturligtvis duktiga tränare. Sen, som jag har förstått det, så kör tjejer och killar för sig i andra klubbar. Så jobbar inte vi, utan vi tränar alla tillsammans.

Pengar till klubben Judo som sport är relativt liten i Sverige med endast 15 000 utövare.

Trots framgångarna så brottas Molkoms Judoklubb med ekonomin

och konkurrens från större sporter som hockey och fotboll. Lennart, som själv har barn som tränar judo, kan dock känna glädje över att klubben fick en del pengar genom intäkter från Molkoms marknad.

Det var mer än välkommet.

– Att få in pengar är något som de flesta föreningar behöver just nu.

Det är väl ingen fara på taket på så sätt, men vi vill ha in mer pengar så vi kan skicka iväg våra barn och ungdomar på tävlingar. Det är vad våra pengar går till.

Möjligheterna ökar Detta har gjort att Ida fått möjligheten att åka iväg och tävla i tidig ålder. Det går inte att ta miste på att hon älskar det hon håller på med.

– Det roligaste är så klart att vinna. Men det är jättekul att bara köra på vanligt också, sedan får man massa kompisar eftersom man alltid kör mot någon annan.

Träningen är slut och Ida har haft fullt upp med att hålla koll på några busiga tjejer under träningen. Men hon tar det hela med ro.

– Det är lite frustrerande ibland.

Men det är roligt!

Text: Ayar Alarcón

24

Sport

Spelarna återvänder Innebandysektionen i SK Örnen har under senare år haft svårt att behålla sina spelare. Nu kommer spelarna tillbaka och föreningen ökar stöd för lagen.

Precis som de flesta idrottsklubbar i mindre samhällen så upplever SK Örnen vissa svårigheter med att behålla sina spelare när de kommer upp i gymnasieåldern eller blir riktigt bra.

– När de ändå går i skolan i exempelvis Karlstad så är det givetvis smidigare för dem att träna där, menar ordförande Bengt-Olov Elfman.

Att det går bättre är tydligt då många spelare idag återvänder till föreningen.

– I år har vi faktiskt fått tillbaka många av de som gått ur gymnasiet. I A-lagstruppen på herrsidan har vi mellan elva och tolv stycken som är under 20 år.

Herrarnas A-lag har inlett årets säsong väldigt bra och tillhör toppen i division 5 östra.

Tung start för damlaget För bara några år sedan tvingades föreningens damlag dra sig ur division 2 på grund av spelarflykt.

– Flykten berodde mycket på att spelarna inte tyckte att de fick tillräckligt med stöd från varken ledarna eller föreningen, så i år har vi försökt stötta A-lagen lite mer.

Nu är damernas A-lag tillbaka i division 2 med målsättningen att hänga kvar, trots att starten varit tung.

– De har förlorat många jämna matcher, men möjligheten att stanna kvar i serien finns absolut.

Laget har även fått tillskott av ett antal nya spelare utifrån.

– Det är väldigt positivt och ger förhoppningsvis ringar på vattnet, säger Bengt-Olov.

Tydliga målsättningar Att tappa många spelare år efter år skulle knäcka självförtroendet för de flesta föreningar, men Örnen har ändå en tydlig målsättning.

– Som den lilla förening vi är så har vi ju inga större ambitioner att spela i division 1 eller Allsvenskan. Målsättningen är dock att försöka spela i de högsta värmlandsserierna, division 2, med både herr- och damlaget.

Damlaget är ju dessutom redan där, säger Bengt-Olov.

Text : Oscar Lebisch

Peter Cederin har jobbat med trav större delen av sitt liv.

Foto: Viktoria Moberg

Med sikte på seger Peter Cederin är travtränare från Molkom. Han har varit intresserad av hästar sedan han var liten. Men att tävla med hästarna i ett lopp är inte allt.

Peter Cederin bor på en travgård i Norum utanför Molkom med sin familj och hästar. På gården har han sammanlagt 18 hästar, fem av dem är hans egna. Här tränar han upp unghästar innan de skickas till sina ägare.

Största segern med egen häst är finalen av storloppet Breeders Crown. Men det är inte så lätt att vinna större lopp. Det krävdes mycket jobb.

– Det är en skön känsla när det fungerar, att lyckas, säger Peter.

Tävlingsmomentet är en anledning till varför han började med trav. Det är även roligt att träna upp hästarna och forma dem så att de blir bra tävlingshästar. Det tycker

”...det är en viss känsla liksom, att driva något åt sig själv.”

Städning är också en del av yrket.

Foto: Viktoria Moberg

han nästan är roligare än själva tävlingsbiten. Speciellt när det går bra för hästarna.

– Tävlingen är ett kvitto på att det har fungerat.

Först ett sommarjobb Peter har jobbat med trav större delen av sitt liv. Efter nionde klass fick han ett sommarjobb hos travtränaren Uno Swed.

– Där fick jag jobba i tio år och sen var jag hos andra travtränare innan jag startade eget, säger Peter.

Han startade ett eget företag för att prova på själv att vara egen travtränare. Peter menar också att det är skillnad på att ha eget företag och vara anställd.

– Att jobba åt sig själv det är en viss känsla liksom, att driva något åt sig själv. Det är ditt eget, säger Peter.

Hjälp att träna Han har två deltidsanställda som hjälper honom med sysslorna i stallet. Den ena anställda är hans dotter Helena. Huvuduppgiften är

att träna upp hästarna men det är andra uppgifter i stallet som måste utföras. Innan de kan börja köra hästarna måste de ge dem frukost på morgonen. De gör rent boxarna också. Sen har Peter och de anställda tid på sig att träna hästarna till lunchtid ungefär. Då borstar de hästarna, stallgången blir sopad och Peter skor de hästar som ska bli skodda. Ibland kan de få besök av veterinären om det behövs.

Text: Viktoria Moberg

Om Peter Namn: Peter Roland Cederin. Ålder: 54 Familj: Fru Ann-Catrin och barnen Helena och Henrik.

Andra intressen: Fotboll

Kultur

Magi i Ängsbacka Ängsbacka ordnar flera festivaler om året. Nu under mellandagarna och nyår kommer det vara en Mellandagsretreat och en nyårsfestival. Nytt för i år är workshops i tango.

Under Mellandagsretreaten den 26-29 december kommer det finnas workshops i bland annat tango, yoga och mindfulness (medveten närvaro). Det som kommer genomsyra hela retreaten är mindfulness.

Något som kommer att vara med under retreaten är sharing. Man delar upp sig i grupper, sen får varje person i gruppen cirka 5-7 minuter på sig att göra vad man vill utan att någon annan säger något. Detta gör man en timme per dag. Det kan vara något personligt. Man kanske känner sig ensam och då kan man prata om det.

– Sårbarhet känner vi alla ibland och sharinggruppen är en trygg plats att visa det, säger Anna Geiden som arbetar med marknadsfö-

ringen på Ängsbacka.

Många kurser kommer hållas på engelska men kan översättas till svenska vid behov. Mellan 26-29 december anordnas denna mellandagsretreat i Ängsbacka. Sedan kan man stanna kvar till nyårsfestivalen som kommer hållas 29 december till 2 januari.

Nyårsfestivalen Temat på nyårsfestivalen är Stardust and Stillness.

– Det är en koppling till alla planeter, säger Magnus Skånberg som är programkoordinator till Nyårsfestivalen.

Han menar att allt i universum består av stjärnstoff, inklusive människorna.

– Vi vill skapa magi, säger han.

Det kommer hållas olika workshops, i exempelvis kundaliniyoga, argentinsk tango och shamanism.

Kundaliniyoga har större fokus på den mentala och andliga delen.

Inom shamanismen tror man att naturen är besjälad och man kon-

25

”Perra” kvar i båset till jul Det är en tung säsong för Forshaga IF i division 1. Hockeyprofilen Per-Erik ”Perra” Johnsson har hjälpt till i båset efter att förre tränaren Peter Nordström försvann till AIK i november. Han finns kvar i klubben fram tills juluppehållet i mitten av december. Forshaga delar sistaplatsen i tabellen med Grästorp IK. – Det blir ingen fortsättning, jag blir kvar till juluppehållet, säger ”Perra”.

Vardagshjälte

– Här kan alla vara sig själva, säger Anna.

taktar andarna för medverkan och stöd i ceremonier. Man kan också vandra i skogen om man vill.

På Ängsbacka anordnas flera festivaler om året. Bland andra Midsommarfestivalen, No Mind festivalen, Sexibility festivalen, Tantra- och Yogafestivalen. Alla festivaler är alkohol- och drogfria.

Anna berättar att de som åker till

Foto: Lisa Samuelsson

Ängsbacka vill ofta något mer.

Ibland har festivalerna påverkat dem så mycket att vissa har bytt jobb eller flyttat för att leva ett enklare liv.

– Alla är välkomna hit till Ängsbacka, säger Anna.

Text: Viktoria Moberg

I början av december utsågs Christian Carlsson från Molkom till en av fyra “Årets vardagshjältar” inom Karlstads kommun. Övriga tre vinnare är föreningar medan Christian vann som privatperson. Han fick priset på grund av sitt ideella arbete och engagemang för spontanidrotten för ungdomar i Molkom. Totalt inkom 240 nomineringar till omröstningen, varav 20 av dem tillägnades Christian.

– Det är svårt att sätta ord på detta. Det känns oerhört stort, säger han.

Molkombaserad serie i TV4 Nästa år kommer Ulf Malmros nya serie ”Ack Värmland” att sändas i TV4. Komediserien utspelar sig i Molkom och innehåller bland annat skådespelarna Mia Skäringer, Ida Hallquist, Björn Starrin och Johan Östling.

Den handlar om Anette (Mia Skäringer) som får sparken och bestämmer sig för att starta sin egen skönhetssalong tillsammans med dottern Fanny (Ida Hallquist). Det går dock inte som planerat, båda blir gravida och deras pojkvänner flyttar in hos Anette.

Teaterkurs för unga och äldre

Nyårsfirandet och större tillställningar äger rum i The Big Barn.

Foto: Lisa Samuelsson

Studieförbundet Vuxenskolan i Molkom fortsätter med teaterkurs.

Nytt för terminen är att kursdeltagare från 13 år och uppåt spelar teater tillsammans.

Deltagarna lär sig grundläggande teaterträning och kursen hålls i Graningeskolans lokaler. Kursledare är Anna Geiden. Kursen avslutas med en pjäs som ska spelas upp för de anhöriga.

– Att arbeta med människor som aldrig hållit på med teater är roligt och det är aldrig försent att gå en teaterkurs, säger hon.

26

Kultur

Vad tycker du om nya torget?

Stig Karlsson, 80 år – Det ser fint ut på Torget. En bra samlingsplats, tycker jag. Jo, jag är nöjd med torget.

Birgitta Holmquist, 56 år – Det blev bra och trevligt. En träffpunkt att samlas vid. Men det saknas sittvänliga platser för äldre människor.

I början gällde bara oljefärger för Bengt. Under en kurs på Tjörn på 80-talet testade han akvarell och sedan dess har han aldrig gått tillbaka.

Foto: Daniela Melin

Bengt målar det gamla Heimer Gustafsson, 68 år – Bedrövligt. Man har slängt ut så mycket pengar på detta. Man borde gjort något vettigt istället för Molkomborna. Torget har kostat för mycket pengar. Det sitter många utslagna där, som till exempel tiggare.

Margereta Lazar, 54 år – Jättefint. Just nu är det finast på kvällen då det är upplyst. Jag tycker annonspelaren med de fina röda detaljerna är bra. Cykelstället, nu kan man parkera sin cykel där, det kunde man inte förut.

Lokala konstnären Bengt Säving bjöd i sin utställning på Molkomsmotiv.

Men han önskar att det fanns ett större intresse för kultur i bygden.

mer liv men nu måste man åka in till Karlstad så fort man behöver något.

Det känns att byn avfolkas.

Få ställen att annonsera om evenemang och brist på lokaler har enligt Bengt gjort det svårt att få kontakt med folk. Graningeskolan kan bli lösningen på det problemet.

– Då vet folk att platsen finns och kan hålla ögonen uppe för vad som händer här.

Ett fyrtiotal personer kom till vernissagen på Mötesplats Graninges konstgalleri. Nya och gamla tavlor i både olja och akvarell gav besökarna en visuell tidsresa. Nästan alla tavlor har Ingen romantik blivit sålda.

– De som har köpt tavlor har Flera av hans tavlor genomsyras av ett vemod, det gamla och köpt gamla minnen, säger han. förfallna. Det Bengt saknar varken den puls och ” Det får inte bli för finns människor eller sysselsättning sött eller romanblommor i hans som förr fanns tiskt. Mina motiv målningar. i Molkom. Han hoppas att en är för det mesta lite – Det får inte bli för sött elsamlingspunkt kantiga. ler romantiskt. som Mötesplats Graninge, ska samla fler Mina motiv är för det mesta lite konstnärer och kulturaktivite- kantiga.

Bengts dotter tipsade om en ter.

– När vi flyttade hit fanns det gammal smedja i skogen utanmycket mer här. Mer butiker och för Molkom. Han fastnade di-

En av Bengts tavlor med bilder från den gamla smedjan. Foto: Daniela Melin

rekt för alla gamla verktyg och trasiga fönster.

– Taket hade ramlat in, dörren hängde på trekvart och det var fullt med sågar och svarvar. Och taket

hade ramlat ner. Det var rostigt, eländigt och spindelväv överallt men jag gillar det.

Text: Daniela Melin

Kultur

Krönika

Julen är besegrad

MT önskar er en god jul

Gör så här: • Blanda alltsammans i en tjockbottnad kastrull.

• Låt koka på medelvärme under omrörning cirka 40 minuter.

• Hacka de salta jordnötterna grovt.

• Häll ut knäcksmeten på bakplåtspapper och strö över de hackade jordnötterna.

• Ställt kallt och låt stelna.

• Bryt knäcken i önskad storlek.

Julen knackar på och försöker leverera ångest. Den vill påminna mig om att jag inte har någon familj att fira med. Att det betyder att jag är ensam och att ingen bryr sig om mig. Men ärligt talat julen, nu har du fått för mycket utrymme i mitt liv. Jag gör slut!

Att en enda dag i december ställer till så mycket oreda är orimligt.

Ungefär ett halvår innan jul sätter stressen igång. Men inte den som så många andra pratar om. Hur mycket julklappar ska köpas? Vilken del av familjen ska firandet vara hos i år?

Ska det vara en tomte eller inte?

Min stress handlar om huruvida jag kommer få tillbringa dagen i ensamhet eller inte. Det borde inte vara ett så stort problem, det är ju bara en dag.

Men i mitt huvud har det växt sig större och större. Att vara ensam på julafton är det yttersta tecknet på ensamhet och jag vill inte vara den som människor tittar på med huvudet på sned. Lyssna på de som pliktskyldigt säger att de såklart bjudit in mig om det inte vore för att... och så vidare.

Så kom då den första ensamjulen. Dagarna innan gick hjärnan på högvarv och klumpen i magen var hård och stor. Jag hade fått en tveksam inbjudan till två vänner mitt i separation. Det kändes inte rätt så jag beslutade mig för att stanna hemma. Det var dags att göra upp med min nemesis.

Min strategi var att fly in i en annan värld, att bota ångesten med hjältemod. Jag hade tröttnat på alla sms och telefonsamtal från vänner som hoppades att jag inte hade det för jobbigt. Jag slog av ljudet och la ifrån mig telefonen. Datorn var avstängd och de enda som fanns var jag, katterna och mitt spel. Så med handkontrollen i högsta hugg gav jag mig ut på mitt livs bästa rymdäventyr.

Då hände det. Ångesten släppte och ett lugn for över mig. Samtidigt som jag räddade galaxen räddade jag mig själv. Jag valde att vara ensam, det valdes inte åt mig. Äntligen har jag besegrat julen. Nu har den inte längre någon makt över mig.

Text: Lisa Samuelsson

Text: Anna Hilmersson Jonsson

Foto: Lisa Samuelsson

Rocky Road och knäck.

Läckra godisrecept från MT-redaktionen Nu är det jul igen och julen varar än till påska…

Precis som sillen, prinskorven och julskinkan så slinker även lite julgodis lätt ner i magen.

Det ska vara roligt och lätt att röra ihop och framförallt smaskens att äta.

Rocky Road 600 g mörk choklad 2 påsar dumlekola 2 nävar minimarshmallows 3 dl salta jordnötter 1 dl skalade pistagenötter Gör så här: • Smält chokladen på låg värme i

27

vattenbad (i en skål över kokande vatten).

• Blanda samtliga ingredienser i en skål, gärna lite slarvigt.

• Spara lite till garnering.

• Fyll Rocky Road-smeten i en plåt.

• Strö över lite garnering cirka 3 centimeter tjock och låt stelna i kylskåp.

• När chokladen har stelnat så skär upp Rocky Road i mumsbitar.

Fudge 3 dl vispgrädde 3 dl socker 1 msk smör 1 msk sirap 3 msk kakao

1 kryddmått salt Gör så här: • Blanda grädde, socker, smör och sirap tillsammans i en tjockbottnad kastrull.

• Låt koka upp under omrörning.

• Tillsätt kakao och salt. Låt alltsammans koka under omrörning i cirka 25 minuter.

• Häll ut fudgen på ett bakplatspapper i en form med höga kanter.

• Ställ kallt och låt stelna.

• Skär i bitar.

Knäck med salta jordnötter 2 dl socker

2 dl vispgrädde 2 dl sirap 1 msk smör 2 dl salta jordnötter

Nyåkers-bäst i test Juletid är pepparkakstid.

I alla hem finns kakburkar att finna. Men hur goda är dessa älskade hjärtan? MT vet.

Nyåkers Hjärtan: De är knapriga och har god pepparkakssmak. Smaken är inte så stark.

Bästa av de tre sorterna vi provade.

Göteborg pepparkakshjärtan: Dessa pepparkakor luktade inte som vanliga pepparkakor. Den hade inte så god smak, delvis var smaken för stark.

Gille – stora hjärtan Den smakar inte så mycket. De var inte så starka. De hade större tjocklek än de andra pepparkakorna, vilket är bra.

Text: Viktoria Moberg

Foto: Viktoria Moberg

Livets melodi Krönika:

Gitarrsolo, trumsolo eller ett tungt beat. Vad är egentligen musik? Den kan betyda många olika saker och medför en mängd olika känslor. Kanske har du varit förkrossad någon gång och lyssnat på en sorgsen låt? Eller när du slutat klockan fyra en fredag eftermiddag och skruvat upp radion ett litet hack extra? Musik berör kropp och själ, eller hur?

Jag är uppvuxen med musiken.

Redan i mammas mage kunde jag höra den. I tidig ålder fick jag en gitarr i min hand med tonerna till Sven-Ingvars, tack vare min

pappa. Min favoritlåt är ”Min gitarr”, vilken är din?

Att få ta del av musiken på det sättet jag fick göra under min barndom har lett till att jag inte kan vara utan den. Bara det att pappa hade 23 gitarrer hemma säger en del, vem har det ens?

Musiken utvecklas ständigt och intresserad som jag är märker man det. Jag har gått ifrån att lyssnat och älskat Sven-Ingvars, till att nu ha Swedish House Mafia som förebilder. Tänk att få stå på den stora scenen och turnera världen runt, vem har inte den

drömmen? När jag gick ur årskurs sex spelade jag bas i mitt och mina två kompisars band, The Helltorps, häftigt namn?

Vi spelade på skolavslutningen inför tusen personer, skulle du vara nervös? Det var inte vi.

Nu 15 år senare har jag varit dj på nattklubb och förknippas alltid med att sköta om spellistan på festerna. Kontraster? Jag gillar det.

Att få den möjligheten att stå inför folk och spela musik när man ser vad den kan beröra, det är en häftig känsla.

Alla har vi olika minnen förknippat med denna estetiska uttrycksform. Du kanske träffa din första kärlek på dansgolvet?

Eller fått den känslan när din favoritlåt spelas och adrenalinet rusar igenom kroppen. Visst är det underbart?

Oavsett kommer för alltid mitt liv levas i olika slags toner på något vis. Den melodin kommer jag dela med mig av.

Nu måste jag tänka på refrängen.

Text: Daniel Wiklund

Kulturkalendariet 2015 Vintervärdar i Sveriges Radio P1 2014

Teater & Showevenemang

Världsartister som kommer till Sverige

Filmer att se fram emot

25 december Mustafa Can, journalist och författare 26 december Tomas Sjödin, författare och pastor 27 december Nanne Grönvall, artist 28 december Sara Danius, litteraturhistoriker, författare och akademiledamot 29 december Mattias Klum, fotograf och filmare 30 december Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och överläkare 31 december Olof Wretling, skådespelare 1 januari Lars Lerin, konstnär och författare

6 november-31 maj TRILOGIN Barberaren i Sevilla, Figaros bröllop och Fidelio, operor, Wermland Opera 5 januari Trettondagskonsert med bal, Karlstad CCC 11 januari Gunhild Carling och Carling Big Band Jazzvarieté 2015, Karlstad CCC 31 januari Casino Cabary, revy, Scalateatern 6 februari Härifrån te Metbäcken! med ”Kjell Åke i Myra” regi: Sissela Kyle, teater, Scalateatern 10 februari Klas Hallberg Hedra mysteriet - mindfulness på värmländska, föredrag, Scalateatern 13-14 februari Vin & Deli 2015, vin- och delikatessmässa, Karlstad CCC 19 februari-29 april Parade, musikal, Wermland Opera 21 februari Mårten Andersson Under Ytan, stand-up, Scalateatern 27 februari Brännvin i Kikar’n, fars, Karlstad CCC 6-7 mars Mia Skäringer Avig Maria och sångerna jag gråtit till, humorföreställning, Karlstad CCC 11 april Chess in concert, musikal, Löfbergs Arena 18, 25 april Stört 2.0 med Björn Starrin, Johan Östling och Malte Hallquist, humorföreställning, Scalateatern

3 februari Gerard Way, Klubben Fryshuset, Stockholm 7 februari Dropkick Murphys, Annexet, Stockholm 9 februari The Kooks, Münchenbryggeriet, Stockholm 11 februari Slipknot, Hovet, Stockholm 12 februari Alison Moyet, Kulturbolaget, Malmö 14 februari Tenacious D, Arenan Fryshuset, Stockholm 21 februari Monster Magnet, Sticky Fingers, Göteborg 22 februari Lionel Richie, Ericsson Globe, Stockholm 2 mars Doug Seegers, Palladium, Malmö 15 mars Tinashe, Debaser Strand, Stockholm 16 mars Nicki Minaj, Ericsson Globe, Stockholm 20 mars Sting & Paul Simon, Ericsson Globe, Stockholm 22 mars Katy Perry, Ericsson Globe, Stockholm 23 mars The Wombats, Debaser Strand, Stockholm 14 maj Nick Cave, Stockholm Waterfront, Stockholm 21 maj Ariana Grande, Ericsson Globe, Stockholm 29 maj Blind Guardian, Trädgår’n, Göteborg 12 juni Foo Fighters, Ullevi, Göteborg 23 juni One Direction, Ullevi, Göteborg 1 juli Elton John, Botaniska Trädgården, Uppsala 22 augusti Metallica, Ullevi, Göteborg 16-17 september U2, Ericsson Globe, Stockholm 2 oktober Nickelback, Ericsson Globe, Stockholm

9 januari Birdman: or (The Unexpected Virtue of Ignorance), med Michael Keaton, Emma Stone och Edward Norton, regi: Alejandro González Iñárritu 16 januari Jönssonligan – Den Perfekta Stöten, med Simon J. Berger, Torkel Petersson och Alexander Karim, regi: Alain Darborg 18 februari Cirkeln, med Josefin Asplund, Helena Engström och Miranda Frydman, regi: Levan Akin 13 mars Berättelsen om Askungen, med Lily James, Cate Blanchett och Helena Bonham Carter, regi: Kenneth Branagh 22 april Avengers: Age of Ultron, med Robert Downey Jr., Chris Evans och Scarlett Johansson, regi: Joss Whedon 1 juli Minioner, med röster av Sandra Bullock, Jon Hamm och Jennifer Saunders, regi: Pierre Coffin, Kyle Balda 4 september Så ock på jorden, med Frida Hallgren, Lennart Jähkel och Jakob Oftebro, regi: Kay Pollak 23 oktober Crimson Peak, med Mia Wasikowska, Jessica Chastain och Tom Hiddleston, regi: Guillermo del Toro 6 november SPECTRE, med Daniel Craig, Christoph Waltz och Léa Seydoux, regi: Sam Mendes 16 december Star Wars: Episode VII – The Force Awakens, med Harrison Ford, Mark Hamill och Carrie Fisher, regi: J.J. Abrams

Musikevenemang 19 februari First Aid Kit, Karlstad CCC torsdag 21 februari Champions of Rock, Löfbergs Arena lördag 27 februari At The Gates, Nöjesfabriken fredag 21 mars Carola, Karlstad CCC lördag 27 mars Thåström, Nöjesfabriken fredag 28 mars Jill Johnson, Karlstad CCC lördag 2 april Robert Wells – Rhapsody in Rock 25 år, Karlstad CCC torsdag 10 april Stiftelsen, Nöjesfabriken fredag 16 april Turbonegro, Nöjesfabriken torsdag 24 april Love Antell, Nöjesfabriken fredag 14 maj Loa Falkman, Karlstad CCC torsdag

Vad är viktigast på julbordet och vad önskar du dig till julklapp?

Cassandra Carlsson, 25 år Jobbar inom hemtjänsten – Jag tycker köttbullar och omelett är det viktigaste. Jag önskar mig snälla barn och en ny TV.

Jesper Lampi, 13 år Studerar på Nyedsskolan – Köttbullar och prinskorvar.

Jag önskar mig bara pengar.

Carin Alin, 63 år Pensionär – Sill, julskinkan och köttbullarna. Jag önskar mig en elektrisk tandborste.

Aram Taisheh, 14 år Studerar på Nyedsskolan – Köttbullarna är viktigast.

Jag önskar mig ett elektriskt tangentbord.

Ann-Marie Andreozzi, 21 år Studerar på Molkoms Folkhögskola – Köttbullar. Jag önskar att få umgås med min familj och mina vänner.