15 minute read
På perrongen
En befolkning på dagen, en annan på natten. När somliga vaknar och åker till jobbet någon annanstans, kommer andra dit för att jobba. Välkommen till Burlöv!
TEXT & FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS
Vi börjar, på försök, i moll. Bruket ska nämligen lägga ner. Det brukar ju kunna betyda att framtiden på orten är osäker.
Det är Nordic Sugar som ska stänga sitt mer än 150 år gamla sockerbruk i de vackra, gula tegelbyggnaderna intill Södra stambanan i den lilla skånska orten Arlöv. All produktion ska koncentreras till fabriken i Örtofta, mitt i betodlingslandskapet mellan Lund och Eslöv, som därmed blir Sveriges enda sockerindustri.
När sockerbruket etablerades var Arlöv bara ett par gårdar i närheten av den lilla Kalinaån där man omkring ett decennium tidigare hade öppnat de första delarna av järnvägen. Tillgången till kylvatten, vägar och järnväg styrde etableringen och gjorde att ett brukssamhälle kunde växa fram som direkt blev större än den plats som gett kommunen dess namn.
Gammalt sockennamn
För det heter inte Arlövs kommun efter centralorten, utan Burlövs kommun efter det gamla sockennamnet. Kyrkbyn har dock aldrig blivit större utan är i allt väsentligt ett par gårdar och en kyrka i odlingslandskapet som i dag går under namnet Burlövs by och som få utsocknes vet var den ligger. Den kan nätt och jämnt skönjas från E6:an, som har dragits fram mitt emellan kyrkbyn och villaområdet Burlövs egnahem. För att motorvägen inte helt skulle slå sönder bebyggelsen anlades en ekodukt som förbindelse. Den som går där slipper se motorvägen, även om den hörs med besked.
Burlövs kommun är med sina 19 kvadratkilometer Sveriges till ytan näst minsta kommun, inklämd mellan Malmö och Lund. Befolkningstätheten är hög, kommunen ligger på tolfte plats med sina knappt 20 000 invånare. Gränsen mot Malmö går rakt igenom tät bebyggelse.
I framtiden kan den här gränden gå mellan bostäder på sockerbruksområdet i Arlöv.
Arlövs sockerbruk ligger direkt intill Södra stambanan med sitt eget stickspår för inoch utleveranser. När sockerproduktionen har flyttat ut kan området omvandlas till blandad bebyggelse. Längan närmast i bild kan komma att omvandlas till spektakulära bostäder med hög takhöjd mitt i centrala Arlöv, medan delarna närmare järnvägen av bullerskäl behöver användas för andra verksamheter.
Trapphuset med ornamenterade smidesräcken finns i en av de gamla sockerbruksbyggnaderna från sent 1800-tal.
Blir rörigt
Arlöv ingår rent statistiskt i tätorten Malmö eftersom uppehåll i bebyggelsen saknas. Kommunen innehåller däremot två andra statistiska tätorter, Åkarp och Burlövs egnahem, varav ingen alltså är kommunens centralort. Så här rörigt kan det på pappret bli i ett storstadsområde.
Detta bidrar också till att Burlövs identitet är otydlig för de flesta, till och med för dem som bor där. Förutom det snart avvecklade sockerbruket har kommunen historiskt sett varit mest känd för sin Saabfabrik, innan den flyttade in till Malmö för att strax därpå läggas ner.
– Ur ett medborgarperspektiv tror jag inte så många funderar aktivt på vilken kommun man bor i mer än vart fjärde år när det är dags att rösta. För de allra flesta handlar det om var man befinner sig i relation till andra saker, som tillgång till en bra skola och närhet till jobbet, säger Joel Tufvesson, stadsarkitekt i Burlövs kommun.
Del av regionen
Han ser Burlöv som en del av regionen Malmö–Lund vars bebyggelse blir alltmer sammanflätad. Så behöver Burlöv alls ha någon egen identitet? – Det är både och. Det är svårt att se Burlöv med sina 19 kvadratkilometer och all infrastruktur som någonting som är frikopplat från ett större sammanhang. I den fysiska planeringen av bostäder och verksamheter kommer det regionala perspektivet in förr eller senare.
Högst upp och längst ut på hörnet i Medborgarhuset mitt i Arlöv ligger Amelie Gustafssons kontor. Hon är moderat ordförande i kommunstyrelsen sedan i höstas och Burlövs enda heltidskommunalråd. Med fönster åt tre håll har hon god överblick över centralorten.
Illustration: Caroline Axelblom
– Få har en relation till Burlöv. Det är ju inte ett namn man har använt, utan man pratar snarare om Åkarp eller Arlöv. I visionsarbetet har vi pratat mycket om att ladda Burlöv med positivt innehåll, säger hon.
Styr sedan valet
Moderaterna styr sedan valet 2018 kommunen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, men de är beroende av antingen Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna för att få igenom sin politik. Historiskt sett har kommunen alltid styrts av Socialdemokraterna.
Amelie Gustafsson beskriver Burlöv som en liten kommun med nära till allt och som är uppdelad i tydliga delar: bruksorten Arlöv, som närmast är en förlängning av Malmö, den välmående villastaden Åkarp och det lilla friliggande villaområdet Burlövs egnahem. De tre orterna röstar ganska olika – Socialdemokraterna, Moderaterna respektive Sverigedemokraterna är största parti.
Sedan finns det vidsträckta handelsområdet Stora Bernstorp som ligger separerat, omgivet av åkrar vid en motorvägskorsning på gränsen till Malmö. Nästan ingen förstår att det hör till kommunen och där saknas i princip bostäder. Målgruppen är regional.
Stora uppgifter
Amelie Gustafsson har stora uppgifter framför sig, särskilt om hon skulle bli återvald i höst. Mycket ska hända i kommunen, inte bara i och med sockerbrukets flytt.
– Det är mitt uppdrag att få ihop delarna och ta tillvara de olika delarnas styrkor. Inte för att allt ska bli samma utan för att få delarna att mötas.
Priset för Burlövs centrala läge i regionen är höga bullernivåer. Bebyggelsen är uppstyckad mellan breda transportleder. Kommunen genomkorsas från norr till söder av motorvägen E6 som också utgör Malmös yttre ringväg. Det mesta av bebyggelsen ligger dessutom inklämt mellan E22 och motorvägsinfarten till norra Malmö som båda ligger på diagonalen på kartan. Som om det inte vore nog skärs all bebyggelse av på mitten av Södra stambanan och dess förgrening Lommabanan.
Arbetet pågår
Det här är en viktig anledning till att fyrspårsutbyggnaden av stambanan delvis görs i ett nedsänkt tråg. Strax nordost om Burlövs station pågår arbetet för fullt med att lägga nya spår flera meter under marknivån. Där spåren når Åkarp ersätts en järnvägsövergång som i högtrafik kunde vara mer stängd än öppen av en bro och strax intill binds det kluvna samhället ihop av en park som ska ligga något förhöjd ovanpå en 400 meter lång överdäckning av spåren. Därmed kan en uppdelning i ett nordvästra och ett sydöstra Åkarp bli mindre påtaglig samtidigt som bullret minskas. Under 2022 pågår omfattande arbeten där tågen leds på ett tillfälligt dubbelspår via en tillfällig station medan korsande trafik leds över en tillfällig bro. Norr om byn ligger enorma upplag av schaktmassor.
Smidiga arbetsresor
Närheten och all infrastruktur gör att Burlövs kommun i hög grad är integrerad i regionen. Runt 6 500 personer pendlar till någon annan kommun för att arbeta medan 7 100 pendlar in till de många medelstora företagen i kommunen. En mindre del, 2 000 personer, både bor och arbetar inom kommunen. Det betyder att kommunen är helt beroende av möjligheten till smidiga arbetsresor. Det innebär också att Burlöv till stor del har en befolkning på dagen och en annan på natten.
Burlövs kommun genomskärs på flera platser av storskalig trafikinfrastruktur, såväl järnvägens södra stambana som flera motorvägar. Här korsas E6/ E20 och E22 mellan Arlöv och Åkarp. Fälten i mitten av fotot ska exploateras och bli till den sammanlänkande blandstadsbebyggelse som går under namnet Kronetorpstaden.
I den aktualiserade översiktsplanen från 2014 nämns det positiva inpendlingsnettot som någonting man vill slå vakt om. Grannkommunerna Lomma, Staffanstorp och Svedala har dubbelt så många utpendlare som inpendlare eller mer. Samma sak gäller för åtskilliga kommuner av liknande storlek. Det är i övrigt Malmö, Lund och Helsingborg som är regionens arbetsmarknadsmotorer. För en mindre kommun är det stort att ha ett positivt pendlarnetto.
– Av alla de kommuner som liknar oss på pappret och som vi samverkar med är vi den som har mer arbetstillfällen. Men det är en utmaning att matcha jobben med dem som bor här, säger Amelie Gustafsson.
Ingen sörjer
Burlövs kommun har en sockerbeta i kommunvapnet, vilket säger något om sockerbrukets historiska identitetsskapande roll. Men det ska visa sig att kommunen inte sörjer den stundande förlusten av industrin. De anställda får följa med till Örtofta och kommer, om de bor i Arlöv, enkelt att kunna pendla dit med tåget. När fyrspåret är färdigt tar resan cirka 20 minuter från Burlövs nya station.
I stället för att ha ett slutet industriområde mitt i staden öppnas nu möjligheten att skapa spännande kvarter bland de qmärkta byggnaderna, som räknas som ett riksintresse för kulturmiljövård.
Miljöerna bland de gamla q-märkta sockerbrukshusen kan bli till spännande gränder om bara några år när arbetet med detaljplanerna tar fart. Vissa nyare delar av bebyggelsen kommer att kunna rivas och ersättas med öppna platser eller andra hus, medan de äldre husen måste stå kvar.
Fabrikschefen Bo-Anders Persson visar runt i de gamla byggnaderna där en hög takhöjd och enorma fönster kan erbjuda väldigt speciella lägenheter. En produktionshall på flera plan där sirapscisterner fortfarande bullrar för fullt rymmer ett öppet trapphus med ornamenterade smidesräcken som snarare för tankarna till någon ståndsmässig officiell byggnad än till en fabrik.
Spännande utmaningar
Arkitekterna som ska förnya området kommer att ha spännande utmaningar framför sig. Även grändernas struktur mellan de förhållandevis smala husen ger utrymme för intressanta miljöer med gott om rester av historien att ta vara på.
– Det är inte så breda hus, så det kan bli fint ljus där det blir lägenheter. Det kan bli lite industriellt stuk. Man kan titta på Manhattan i New York där det finns ett gammalt raffinaderi som har fått ny användning, säger BoAnders Persson, som hoppas att förnyelsen ska bidra till att göra Arlövs centrum till en helhet och att orten ska få lite fler grönytor.
Bo-Anders Persson hoppas att de nya verksamheter som etableras ska ha någon form av koppling till livsmedel. Kanske i form av restauranger, kanske småskalig produktion i några av lokalerna. I förlängningen lär det bli fler arbetstillfällen än de 150 som nu finns inom sockerbruket.
Stort byggbolag
Ett avtal om försäljning av marken är redan klart, men det är när STAD trycks ännu inte offentligt vilka köparna är. Ett stort byggbolag har köpt området med de qmärkta fabriksbyggnaderna och ett annat har köpt den mindre exploaterade delen av området närmast Malmö.
Stadsarkitekten Joel Tufvesson har varit med och tagit fram planprogrammet för området, som är formulerat på ett relativt öppet sätt eftersom det ännu inte är klart exakt hur området kan fyllas. Det man vet är att byggnaderna längs järnvägen av bullerskäl inte kan användas som bostäder och att det finns utrymme för kompletterande bebyggelse som mycket väl kan bli bostäder närmare det befintliga gatunätet. Inne i området kan en del av byggnaderna däremot göras om till bostäder.
Genom att ett planprogram redan är antaget hoppas man snabbt komma i gång med detaljplaneringen när sockerkoncernen flyttar ut nästa år.
Nytt kapitel
Förlusten av sockerbruket inleder ett nytt kapitel i Arlövs historia och kommunen har fullt upp med att planera för framtiden. En stark tillväxt väntas både när det gäller befolkning och arbetstillfällen.
Boomen hänger samman med utbyggnaden av järnvägen. Framtidens Burlöv kommer att handla mycket om att bygga ihop Arlöv och Åkarp i det som i ett annat planprogram kallas Kronetorpstaden – i dag åkrar och spridd bebyggelse mellan de båda orterna, om några decennier tätbebyggd blandstad ut i kanterna. Den gamla landsvägen mellan Malmö och Lund och den korsande infartsleden från motorvägen omvandlas till stadsgator. – Det är inte självklart att bygga på jordbruksmarken. Här har intressena ställts mot varandra. När det görs en stor samhällssatsning med fyrspårsutbyggnad och utvecklat stationsläge måste motsvarande satsningar också göras i omgivningen, konstaterar stadsarkitekten Joel Tufvesson.
Få stannar
Burlövs nya station går från att vara en enkel hållplats för lokaltrafik med avgångar varje halvtimme till att bli en centralstation med tiominuterstrafik och målpunkter på fler orter. Tågen passerar redan med tätt intervall, bara med några minuters mellanrum, men få stannar i dag. Snart ska man kunna åka till Köpenhamn och andra orter utan att byta i Malmö eller Lund.
Själva stationen är nästan klar och delvis öppen, men den ligger som tidigare på avstånd från bebyggelsen. Upp för backen från den breda tunneln som också utgör stationens entré slingrar sig en tillfällig asfalterad gång och cykelväg. Här ska snart ett terrasserat torg anläggas. Den enorma 1970talsklossen Burlöv Center, ett av Sveriges första stora köpcentrum och en plats där ingen bor, ligger en parkeringsplats bort.
Det är också här det är tänkt att Burlövs nya identitet ska växa fram. När fyra arkitektkontor arbetade i parallella uppdrag med utformningen av Burlövs station för tio år sedan kom alla fram till att såväl orten Arlöv som Burlövs kommun behövde en tydligare identitet. Stationsområdet och den intilliggande bebyggelsen skulle kunna bli central för identitetsskapandet, menade de.
Fullt utbyggd
Kronetorpstaden ska fullt utbyggd rymma 5 000 bostäder och mer än 10 000 invånare. Flera förskolor och skolor planeras också, liksom fotbollsplaner, en park och lokaler för verksamheter.
Det gäller även Burlöv Center. Köpcentrumkolossen i ett enda våningsplan ska byggas ut med högre huskroppar med bostäder som ska göra köpcentrumet mindre iögonfallande och området mer levande. Markparkeringen på mer än 50 000 kvadratmeter och 1 600 parkeringsplatser ska i sin helhet ersättas med blandad bebyggelse och gångfartsområden. De bilburna kunderna ska bli färre och de som fortfarande behöver köra bil ska vallas in i parkeringshus.
För ett drygt år sedan togs Burlöv Center över av ett nybildat bolag som ägs av Malmöbaserade fastighetsbolaget Trianon och Stockholmsbaserade Wallfast. – Hade det bara varit för själva Burlöv Center hade vi aldrig gått in i projektet. Vi såg det som ett stadsutvecklingsprojekt, berättar Sofie Karlsryd, vd för Burlöv Center.
Tomma lokaler
Den som besöker köpcentrumet i början av 2022 möts av mängder av tomma lokaler övertäckta med glättiga skynken som ser ut att sitta där för att skyla över den värsta ödsligheten. Men nya hyresgäster är på gång. Burlöv Center lockar verksamheter inom samhällsservice som inte traditionellt har funnits på köpcentrum. Vårdcentral och tandläkare ska samsas med livsmedelskedjor och annan detaljhandel.
Fastighetsbolaget räknar med att stadsutvecklingen i kombination med de nya kommunikationsmöjligheterna ska driva på en uppryckning. Bolaget ligger precis i startgroparna för att bygga mellan centrumbyggnaden och stationen, ett avstånd på 150 meter. – Nu har vi jobbat stenhårt med detaljplanen som är antagen. Ambitionen är att efter sommaren ha byggstart för det första huset med 300 lägenheter. Vi vill att det ska bli en trevlig, ny stadsdel med fantastiska kommunikationsmöjligheter. Vi ser framför oss blandade upplåtelseformer, trevliga torgmiljöer, nära till handel och nära till båda storstäderna Malmö och Lund, säger Sofie Karlsryd.
Tanken är att hållbarhet ska genomsyra hela stadsutvecklingsprojektet mellan Arlöv och Åkarp. Kommunalrådet Amelie Gustafsson nämner särskilt en ny park som ska skapas i området, som hon tror kan förbättra folkhälsan i kommunen.
Två utmaningar
Två av Burlövs stora utmaningar handlar om folkhälsa (den förväntade medellivslängden ligger under riksgenomsnittet) och arbetslöshet (drygt 11,3 procent av Burlövsborna är inskrivna hos Arbetsförmedlingen). Utöver det har man legat efter när det gäller skolresultaten. Kommunen ligger på plats 222 i Lärarförbundets rankning av de bästa skolkommunerna. Amelie Gustafsson förklarar detta bland annat med att Burlöv varit en bruksort där man inte har prioriterat utbildning.
Burlöv har inget eget gymnasium och planerar inte för något heller. Amelie Gustafsson tror att ungdomarna vill in till någon av de större städerna och tycker att samarbetet med dem fungerar bra. Kommunen vill i framtiden bli en tydligare del i den mer kunskapsintensiva region som västra Skåne håller på att utvecklas till. – Det handlar dels om att vara mitt i smeten, dels om att vara med i utvecklingen. När man flyttar till Kronetorpstaden ska man till exempel kunna klara sig helt utan bil. Det finns kommunikationer åt alla håll.
Färre bilresor
Översiktsplanen tar fasta på att kommunen ska bli mindre beroende av privatbilism och mer gång och cykelvänlig. Max en tredjedel av resorna ska göras i privat bil. Oskyddade trafikanter och kollektivtrafik ska tydligt ha företräde och över lag ska stadsmässigheten öka med sådant som kaféer, restauranger, biografer, nattöppna gym och mataffärer och ett nytt badhus som snart står klart.
Att man ser sig som en del av regionen manifesteras också genom att man förlitar sig på regionens kulturliv. De större kulturinstitutionerna ligger i de större orterna och Burlövs kommun ser det som att man samarbetar med dem om sådant som opera och konserthus. På lokal nivå finns bibliotek, föreningsliv, fotbollsplaner och annan verksamhet i mindre skala.
Snabb tillväxt
Burlöv tros bli en av Sveriges snabbast växande mindre kommuner, mycket tack vare den nya stationen. Kronetorpstaden är inte fullt utbyggd förrän om 30 år men lär tveklöst få stor betydelse när Arlöv och Åkarp kopplas samman. Även Arlövs sockerbruksområde kommer att vara viktigt för samhället när det fylls med nytt innehåll. Det som i dag är ett slutet fabriksområde kommer att öppnas upp och få tillgängliga gator. De befintliga byggnaderna som är längst från järnvägen uppskattas kunna omvandlas till ett 150tal bostäder, medan ytterligare 500 bostäder kan nyproduceras. Bebyggelsen närmast järnvägen kan användas för mindre bullerkänsliga verksamheter.
Trots Burlövs utmaningar ter sig framtiden ljus. Där bruket lägger ner kommer något nytt. Och även om tätorterna som på kartan tillhör Burlövs kommun till slut äts upp helt och hållet av tätorten Malmö blir det i så fall snarare en del av en berättelse om en växande kommun än en kommun på tillbakagång.
Så kanske får vi avsluta i dur. Men frågan om exakt hur Burlöv ska hitta en egen identitet tycks kvarstå. Och kanske behövs det inte ens någon, vare sig för Burlövs dag eller nattbefolkning. De bor och verkar i ett storstadsområde i mycket högre utsträckning än i en specifik kommun.
