4 minute read
Snart sluts valven i trädkyrkan
TEMA: LIVETS JUBLANDE KRONA
Berthåga kyrkogård i Uppsala ritades av Ulla Bodorff på 1960-talet. Den nyare delen färdigställdes för precis tjugo år sedan, sommaren 2001, och ritades av landskapsarkitekterna Monica Sandberg och Nils Odén. Vi ringde upp Nils Odén, som nu är stadsträdgårdsmästare i Upplands Väsby, för att be honom berätta om trädkyrkan; en religiöst obunden plats med lindar som inramande byggnadselement.
BERÄTTAT FÖR: KARIN ANDERSSON. FOTO: SAMUEL UNÉUS
Om begynnelsen
Då för tjugo år sen, liksom idag, var kyrkor ganska slutna företeelser, tyckte jag. De är ofta låsta och man kan inte gå in när som helst. Det, i kombination med den gamla hedniska kultplatsen i en lund i skogen, var inspirationen. Den gamla heliga lunden som fick en gotisk arkitektur. Och det hela blev en stark symbol för en levande, växande kyrka.
Från början var planen en rundkyrka som var inspirerad av Pantheon i Rom. Men landskapet var så stort och vitt och öppet, särskilt på den tiden när det bara var åkrar runtom, så vi kände att vi måste ta i mycket mer i storlek. Då slog det mig att Uppsala domkyrka skulle kunna vara förebild. Den var lagom stor, drygt hundra meter lång. Trädkyrkan har precis samma planlayout som Uppsala domkyrka.
Alla kyrkor har porten mot väster och altaret mot öster men trädkyrkan är spegelvänd – det är bara Peterskyrkan i Rom som är likadan. Anledningen är att trädkyrkan skulle hamna rätt i området och passa befintliga vägar. Vi behövde också en plats med tillräckligt jorddjup. I andra delar av kyrkogården var det nästan berg i dagen, så där hade det inte blivit någon tillväxt på träden.
För att få symmetri har endast ett trädslag valts: lind. Så ser det ut i alla klassiska herrgårdsalléer – men det kan vara riskabelt med tanke på sjukdomar.
Om träden
Jag funderade väldigt mycket på trädslag och vi hade många långa diskussioner om det.
Det första förslaget var ek. Om man sätter ekar på det optimala avståndet för odling av ekvirke till skeppsbyggnad hamnar de på tolv meter och då bildar grenarna, i de bästa av världar, sadeltaksformade valv, precis som i ett grekiskt tempel. Men vi fick släppa idén om ekar med tanke på spinnmalen, som angriper ekar vissa år.
Ett tag funderade jag på alm, för att vi skulle få till gotiska valv. Men med tanke på almsjukans framfart i Sverige så blev inte aktuellt det heller.
Till slut blev det lind, ett trädslag vars grenar nästan bildar romanska kryssvalv!
För att få symmetri har vi valt att endast ha ett trädslag. Så det är olyckligt om det skulle komma sjukdomar, men det är svårt att få symmetri med olika sorter. Så är det ju i alla herrgårdsalléer överallt – men visst är det lite riskabelt att göra det. >
Om förvaltning
Ja, kyrkogårdsförvaltningen har lagt ner mycket energi på förvaltningen, det var en förutsättning för hela gestaltningen. Under anläggningsarbetena skyddades marken, inga maskiner fick köra där för att undvika risken för packningsskador, men det har de alldeles uppenbart gjort ändå för träden har haft väldigt långsam etablering och problem med syrebrist och hög fuktighet i marken.
Under förra året dränerade kyrkogårdsförvaltningen så nu är det lite bättre. Vi tillförde även svampmycel under förra året. Vi ska följa upp det nu i vår och se om de träd som fick mycel inokulerat mår bättre.
Upplands Väsby kommun var först i Sverige med att tillföra svampmycel. Jag har efterfrågat det sen jag gick utbildningen, men det har inte funnits material att köpa i Sverige tidigare – producenter av till exempel Bordeauxviner är jättenoga med att de får rätt svampkultur; det är det som ger smaken. Nu köper vi in mycel från Tjeckien som vi använder i alla planteringar här i Upplands Väsby. Det blir mycket bättre skottillväxt och det krävs avsevärt mindre vatten. Men man får följa det lite mer långsiktigt för att se hur det går.
Alla kyrkor har porten mot väster och altaret mot öster men trädkyrkan är spegelvänd – det är bara Peterskyrkan i Rom som är likadan.
Om kontroll
Jag har inte haft så mycket kontakt med kyrkogårdsförvaltningen som jag skulle ha velat. Privat har jag ju tittat till träden och sagt till om jag har synpunkter på något. Men jag hade önskat mycket mer.
Det är ett problem, som jag har upplevt under hela min yrkestid, att driftpersonal gör lite som de vill och tror att de är experter allihop. Så länge det är projektering och anläggning har man kontroll men sen ...
Nils Odén funderade länge på vilket trädslag som skulle vara lämpligt. Till slut valdes lind, ett trädslag vars grenar nästan bildar romanska kryssvalv.
Jag tror att det enda som är riktigt effektivt är att den som har skapat en anläggning står i regelbunden kontakt med dem som driftar den. Och det är nästan inte möjligt eftersom det är så högt tempo i produktionen.
Om framtiden
Man kan säga generellt att valven mellan grenarna borde varit slutna idag, men det är de inte. Jag hade räknat med att det skulle ta tjugo år. Jag misstänker att valven inte är slutna förrän 2030, det beror på hur mycket de ökar i tillväxt efter dräneringen.
När grenarna börjar mötas och bilda valv måste man titta på om man ska tukta grenarna. I västra delen, det som motsvarar Vasakoret i Domkyrkan, är det ritat så att man ska klippa upp ett runt hål i grenverket så att det blir som ett kyrkfönster. Där håller det på att sluta sig redan idag så det står snart för dörren.
