6 minute read
Temanotiser
TEXT SAMTLIGA TEMANOTISER: FREDRIK JERGMO
Grön öken
I stora drag är halva Sverige täckt av skog.
En stor del av Sveriges skog är produktions skog – hela 85 procent. Kulturskog är ett annat fint ord för odlad skog. I Sverige är det ofta monokulturer med gran eller tall där produktionen går till pappersmassa. Gran och tall står för 80 procent av den svenska skogen. Majoriteten av dessa artfattiga trädplantager är yngre än 40 år, och den biologiska mångfalden är förloraren i denna gröna öken (från engelskans green desert).
I andra änden hittar vi urskogen, en skog som aldrig har utsatts för mänsklig aktivitet såsom skogsbruk eller jordbruk, exempelvis Pärlälvens fjällurskog som är en av de sista stora, väglösa urskogarna i Europa. Ett orört ekosystem som fått utvecklas fritt ända sedan istiden.
Någonstans mellan urskog och kulturskog dyker det upp ytterligare två begrepp, naturskog och gammelskog. När det gäller gammelskog så är det enligt uppslagsverket ett uttryck för skogens biologiska utveckling. Man utgår från ålder, som är lätt att mäta, istället för orördhet, som blir en bedömningsfråga. För nordliga skogar gäller en genomsnittsålder i beståndet på 150 år medan det i södra Sverige anses räcka med 130 år. Skogsexperter på Naturskyddsföreningen nyanserar dock det hela genom att slå fast att det saknas en officiell definition av begreppet gammelskog. Ordet gammelskog används ibland som alternativ till naturskog eller urskog, och avser skog med hög beståndsålder eller en stor andel gamla träd.
Naturskog då? Jo, den har varit opåverkad av mänsklig aktivitet så länge att den i princip har återfått urskogens egenskaper. Stiftelsen Naturarvet som samlar in pengar för att skydda våra sista gammelskogar vill att vi skiljer på gammal skog och gammelskog. Gammelskog, enligt deras definition, har inte gallrats och röjts, har stora biologiska värden och är alltså mer eller mindre opåverkad av mänsklig aktivitet. Naturskog helt enkelt.
FOTO: FREDRIK JERGMO
Träd i vatten
Kämpar för sin överlevnad.
Som ett stilleben – ett träd i en vacker liten damm med dekorativ sten. Nej, snarare ett misslyckande och titeln på detta stilleben är kanske hellre ”pengarna i sjön”. Trädet kämpar för sin överlevnad och utvecklas dåligt. Det för trädet livsviktiga gasutbytet i marken – in med syre, ut med koldioxid – fungerar inte som det ska. Kostnaderna för dåliga trädplanteringar är stora i samhället och oftast helt onödiga eftersom kunskapen finns idag, bland annat genom forskning och försök på SLU. Men ekonomisk kortsiktighet styr tyvärr alltför ofta vid anläggningsarbetet. Fort och fel.
Douglasgran, Pseudotsuga menziesii. En bjässe vid Rössjöholms gods i nordvästra Skåne.
Foto: Fredrik Jergmo
Miljoner, miljarder, biljoner träd
Men trädbeståndet minskar.
Innan vi människor blev jordbrukare för sisådär 12 000 år sedan fanns det enligt uppskattningar omkring sex biljoner träd på jorden. Vid den senaste uppskattningen som forskare publicerade i Nature 2015 kom man fram till att det fanns 3,04 biljoner träd kvar, en minskning med 46 procent. Årligen fälls det 15 miljarder träd i världen och avskogningen fortsätter.
FOTO: TITTI OLSSON
Ved som ved
Vilket träd brinner bäst?
Ett kilo ved ger lika mycket värme oavsett träslag. Men en tung vedklamp av hård ek ger 60 procent mer värme än en lika stor klamp av porös al. Björk, det absolut vanligaste lövträdet i Sverige, har ett välförtjänt gott vedrykte. Enkel att hantera i skogen och att klyva, högt brännvärde utan att sprätta glöd, lättantändlig näver och fin glödbädd.
Det hårdaste trädslaget vi kan fälla till ved i Sverige är visst oxel som väger 600 kg per kubikmeter. Men i praktiken är bok ett bättre vedträd eftersom trädet blir betydligt mycket större med nästan lika hög täthet i virket, faktiskt något tätare än ek. Aspen brinner stadigt med lugn låga och används därför till tändstickor. Tallen brinner med stor, ljusstark låga och var innan glödlampan ett fint arbetsljus. Gran tänder lätt och ger snabb värme under tiden som den knäpper och sprakar. Fint i en kamin med stängda luckor!
Så tänd med björknäver, gran eller asp. Fyll på med hård, tät bok och ek när det brinner bra. Är virket dåligt torkat så håll tummarna för att det inte är tall för då är det i princip brandsäkert. Välj istället ask som har täthet som ek men med den märkliga egenskapen att träet kan brinna även när det är fuktigt.
Blommande hassel.
Foto: Fredrik Jergmo
Träd i tre länder
De flesta växer i Ryssland.
Över 40 procent av alla världens träd växer i endast tre länder. Överlägset flest träd hittar man i Ryssland som har 642 miljarder träd. Det är mer än vad tvåan Kanada med 318 miljarder och trean Brasilien med 302 miljarder har tillsammans. I hela världen fanns det, enligt en artikel i Nature 2015, drygt 3 biljoner träd, eller ungefär 422 träd per människa på jorden.
Ps. Siffror, siffror, siffror. Har du lyckats spara ihop en miljon i tusenlappar kan du tömma madrassen och bära med dig pengarna i ryggan när du ska till banken, de väger ungefär ett kilo. När du har fått ihop en miljard i tusenlappar får du istället ta lastbilen eftersom sparkapitalet då väger ungefär ett ton, det vill säga tusen kilo.
Källa: Plant-for-the-Planet och Nature
FOTO: FREDRIK JERGMO
Tysklands Greta
Planterar för planeten.
Felix Finkbeiner heter Tysklands motsvarighet till vår egen Greta Thunberg. Felix var tidigt ute när han som 9-åring tog initiativet till Plantfor-the-Planet. Efter tre år hade hans initiativ resulterat i en miljon planterade träd. Som 13-åring blev han 2011 inbjuden till FN för att tala om vikten av att plantera träd, vilket resul terade i att FN sedan lämnade över ansvaret för Billion Tree Campaign (en miljard träd) som Felix och Plant-for-the- Planet stöpte om till Trillion Tree Campaign (en biljon träd).
Eftersom det i världen årligen fälls 15 miljarder träd, ungefär lika många träd som det finns i hela Tyskland, så förstod han direkt att målsättningen behövde skalas upp rejält. Enligt forskare på ETH i Zürich kan ytterligare en biljon träd på jorden – från dagens tre biljoner till fyra biljoner – ge oss en respit på 10–15 år för att nå klimatmålen, samtidigt som vi måste minska och med tiden upphöra helt med fossila utsläpp. En kamp mot klockan.
Ps. Siffror, siffror, siffror. I enlighet med den ”Långa och korta skalan för stora tal” använder nu nästan alla engelskspråkiga länder den korta skalan. Billion innebär därför miljard på svenska. Trillion är analogt med detta en biljon på svenska eftersom vi och större delen av Europa använder den långa skalan (Wikipedia).
Vad vore den trånga innergården på Sorgenfri utan sin ask?
Foto: Patrick Bellan.
Ett träd per anställd
Bostadsbolag investerar i grön framtid.
Det allmännyttiga bostadsbolaget MKB ska plantera 500 träd i Malmö under 2020–2022 för att klimatanpassa sina bostadsgårdar. Redan under 2021 planteras 331 träd – ett träd per anställd. Förutom att inventera nuvarande trädbestånd ska man också lära sig mer om biokol, nya trädarter och biologisk mångfald när man väljer ut bostadsgårdar för plantering. Enligt projektledaren Linnea Wettermark är målet en grön och fortfarande attraktiv stad i en framtida förtätning.
FOTO: TITTI OLSSON
Ved som värmer
Ge torkningen en raketstart!
Många träd brinner upp som ved i kaminer, bastuaggregat eller lägereldar – vi eldar upp tre miljoner ton ved årligen i Sverige. Men när är det egentligen bäst att fälla träd ur ett vedperspektiv? Undvik att fälla framförallt lövträd på hösten, och särskilt om du inte tänker kapa och klyva veden direkt. Risken finns då att veden aldrig blir riktigt torr eftersom fukten efter ett tag kapslas in av slem från nedbrytande bakterier.
Nej, bäst är att fälla på vintern eller våren innan lövsprickningen tar fart. Skulle du vara sent ute så finns det knep att ta till. Metoden kallas bladtorkning (även syrfällning) och innebär att man fäller trädet och låter det ligga orört i några veckor. Bladverket kommer att fortsätta att växa och dra ut fukten så att fuktigheten snabbt sjunker i träet. Torkningen får en raketstart och när bladen har vissnat är det dags att kapa och klyva som vanligt för att kunna elda med veden kommande vintersäsong.
