17 minute read
Så ska stadskärnan räddas
Så ska stadskärnan räddas
Att butikslokaler gapar tomma i svenska städer har blivit en del av normalläget. Vad ska hända med centrum när handeln delvis flyttar till externa köpcentrum och internet?
TEXT OCH FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS
Klädkedjan H&M:s lokal i centrala Kristianstad snirklade sig tidigare genom två äldre byggnader längs Östra Storgatan. Men sedan förra årsskiftet täcks de nedsläckta skyltfönstren av en bred, mörkrosa banderoll som talar om att lokalerna går att hyra.
Lokalpressen har skrivit mycket om krisen för detaljhandeln i staden, men det stora flertalet lokaler används trots allt. Den som vill öppna en butik inne i Kristianstads pittoreska centrum just nu kan dock välja och vraka bland dem. Det är svårt att säga exakt hur många som är lediga då de ofta både går att dela upp och slå samman, men i flera kvarter i den bilfria stadskärnan gapar skyltfönster tomma och mörka. ”Butiken har upphört”, står det på en lapp; ”tack alla kunder för alla dessa år” på en annan; telefonnummer till en uthyrare på en tredje.
När STAD besökte Kristianstad 2014 för ett längre reportage var det för att staden hade vunnit utmärkelsen Årets stadskärna. Samtidigt färdigställdes en ny galleria på det gamla Domushusets tomt och planerna för ett stort köpcentrum på en åker i stadsranden höll på att konkretiseras.
Den gången befarade många att den nyligen prisade stadskärnan snart skulle dräneras på handel och folkliv. Det hade i så fall inte varit första gången något liknande hände. Ett historiskt exempel som ofta nämns i sådana här sammanhang är Jönköping, där köpcentret A6 (numera Asecs) ersatte det gamla artilleriregementet med samma namn strax utanför stadskärnan 1987. Med avgiftsfria, lättillgängliga parkeringsytor och ”gågator” med ett koncentrat av butikslokaler i bekväm inomhusmiljö hade det klara konkurrensfördelar jämfört med den traditionella stadskärnan, där butikerna låg utspridda och kunderna fick köra runt mellan avgiftsbelagda gatuparkeringar. Konkurrensen tvingade fram en förnyelse av stadskärnan när det gällde såväl gågator och parkeringshus som öppettider.
Kristianstad var en av de sista städerna i sin storlek att få någon form av köpcentrum när C4 Shopping, namngivet efter stadens grundande kung, Kristian IV av Danmark, öppnade hösten 2018. Ett av argumenten för att släppa fram centret var att människor redan åkte till andra kommuner för att köpcentrumshoppa, ett annat att östra Skåne helt saknade köpcentrum. Kunderna skulle förmås att stanna i kommunen i stället för att ta bilen till Lund eller Helsingborg. Rösterna emot hävdade – förutom riskerna för centrumhandeln – att köpcentret skulle inverka negativt på miljön.
Förtätning med bostäder skulle bidra till att behålla stadskärnans attraktivitet och kundunderlag. Men den dåvarande verksamhetsledaren för Handelsstaden Kristianstad (samverkansbolaget för kommun, handelsförening och fastighetsägare), Tin Josefsdotter, uttryckte att det inte skulle räcka. – Att staden är en mötesplats är viktigt. Jag tror inte att enbart shoppingen bär längre, inte i någon stadskärna, sa hon 2014.
Sex år senare har inte bara C4 Shopping öppnat, även näthandeln har ökat i omfattning. Ovanpå det har coronapandemin snabbt förändrat förutsättningarna för alla slags besök i butiker. Det har fått fler kommuner än Kristianstad att fundera över vad vi egentligen ska ha våra städer till när det paradigmskifte handeln står inför med ökande näthandel skyndas på av att all fysisk kontakt mellan människor ska minimeras.
Bolaget Handelsstaden Kristianstad har bytt namn till Kristianstad City. I dag är Charlotte Svärd verksamhetsledare. Hon ser med försiktig optimism på framtiden. – Vi har satt som mål att vi ska söka för att bli årets stadskärna igen före 2025. Jag tror absolut att vi har möjlighet att bli det, säger hon.
Det är ingen enkel resa dit. Näthandeln och pandemin sätter spår i hela landet. Det nyöppnade köpcentret innebär ytterligare press som jämförbara städer redan är igenom tack vare tidigare etableringar av extern handel.
Den centrala Galleria Boulevard på den gamla Domustomten har en välbesökt bottenvåning. Men på plan två är flera butikslokaler tomma. En hel avdelning av gallerian som byggdes färdigt för fem år sedan har vare sig haft inflyttning eller invigning. Kommunen och fastighetsägaren, köpcentrumkoncernen Steen & Ström, har förhandlat om att omvandla den tomma delen till en ny gymnasieskola, vilket staden behöver. En annan tanke är att bereda plats för och flytta dit stadsbiblioteket. Fastighetsägare i centrum måste i vilket fall tänka nytt. – Vi har fått ta ganska många smällar på kort tid. Men det är en väldigt spännande tid nu. Jag ser framför mig att stadskärnan får ett mer spännande utbud, vilket passar i Kristianstad som har en vacker och koncentrerad stadskärna med många unika värden, säger Charlotte Svärd.
Hon berättar att den strukturomvandling som just nu sker inom detaljhandeln är en utmaning för handlarna i staden. Det sker även livsstilsförändringar som hon menar påverkar handeln.
Det är inte bara i stadskärnan som butiker har tvingats bomma igen. Även på köpcentret C4 Shopping finns flera tomma lokaler.
– Coronapandemin har skyndat på utvecklingen. Näringsidkarna har tagit ett rejält kliv i utvecklingen genom nya smarta sätt för kunderna att handla lokalt och för att möta dem på nya sätt, som hemkörning och inköp vid butiksdörren.
De klassiska butikerna i framtidens Kristianstad blir enligt Charlotte Svärd färre, mindre och mer specialiserade. Man lär se fler begagnataffärer och butiker som säljer lokalproducerad mat, men även tjänsteföretag som skrädderier och annat. Butikskedjorna blir kvar, men fastighetsägarna kommer inte att kunna räkna med dem i samma utsträckning längre. Kulturella upplevelser med allt från mat från olika kulturer till nöjesutbud kommer att bli en viktigare del av stadskärnan.
Även kontorslokalerna kan bli mindre om trenden med hemmajobbande, som har blivit tydlig under coronakrisen, fortsätter när pandemin är över. Det här kan göra att en del kontor i centrum byggs om till bostäder. Charlotte Svärd ser det som en positiv möjlighet vid sidan av annan förtätning med helt ny bostadsbebyggelse. – Det är viktigt för stadskärnan att den får fler boende eftersom det ger en tryggare och mer trivsam stad. Det vore bra om det var tänt i fönstren på kvällarna och om fler var ute och rörde sig på gatorna på kvällstid. I dag är det förhållandevis få som bor inom gågatunätet.
Att C4 har öppnat innebär utmaningar, men också möjligheter. – Det är klart att det påverkar när handelsytan utökas. När handeln är koncentrerad till en plats får man alla flöden där. När den delas upp på olika platser blir det mer utsmetat och därmed tuffare för näringsidkarna. Samtidigt har kommunens omsättning som helhet ökat och på så sätt ser det bra ut, men den behöver öka ytterligare. Det är positivt att fler tar sig till vår kommun för att göra sina inköp. Kanske åker man till C4 och gör sina ärenden för att sedan ta sig in till stadskärnan och njuta av restauranger, kultur, nöje, unika småbutiker och rekreationsområden.
Pandemin har lett till att flera butiker har börjat med hemkörning av varor. En del butiker ordnar själva med hemkörning, andra samordnar leveranser genom Kristianstad City.
Den totala omsättningen i detaljhandeln i Kristianstad ökade med fem procent under 2019, det första hela året då C4 var öppet, enligt statistik från HUI Research. Det kan jämföras med ökningen i riket och i Skåne län som låg på tre procent. Omsättningsökningen i Kristianstad tangerade ökningen för 2012 och 2015 och var i övrigt den bästa sedan 2007. I absoluta tal ökade detaljhandelns omsättning i kommunen med 336 miljoner mellan 2018 och 2019. Av kommunerna i närområdet var det bara Östra Göinge och Sölvesborg som hade en lägre omsättning i detaljhandeln än året före.
Att Kristianstads detaljhandel i genomsnitt ökade omsättningen mer än länet och riket kan inte med säkerhet sägas bero på att det har öppnat ett köpcentrum i kommunen. Det finns avvikelser även andra år. Men att 2019 var ett starkt år för handeln i Kristianstad står klart. Ändå pågår alltså en lokal debatt om hur centrumhandeln utarmas. Är man bara ovan vid tomma butikslokaler, något som inte är ovanligt på andra håll? Samtidigt som stadskärnan, så som vi har vant oss vid att den ser ut, står inför stora utmaningar finns på flera håll planer på att utveckla den. I västra Skåne har till exempel Eslövs kommun precis avslutat en prestigefylld renovering av Stora torg mitt i staden för att skapa en mer attraktiv mötesplats i stadskärnan. Projektet har kostat 60 miljoner kronor och tagit flera år att förverkliga. – Görs det på rätt sätt så att man får en saluhallskänsla kan det fungera. Man behöver skapa en känsla av rörelse, sorl, mys och en känsla för det lokala, säger Sofia Ulver, konsumtionskulturforskare och docent vid Lunds universitet.
I Eslöv handlar det om att göra torget till mer av en mötesplats än det har varit tidigare. Bättre sittplatser och en parkliknande hörna, men också plats för torghandel, kulturevenemang och ett utbud av restauranger med uteserveringar.
En plats som i dag helt saknar stadskärna, eller kanske snarare bykärna, är Genarp i Lunds kommun med 3 000 invånare. Det är en av flera småorter i kommunen som politikerna vill ska leva mer än bara som en plats att bo på.
Genarp ligger mellan åkrar och skog två mil sydväst om centralorten. Det saknas inte verksamheter, men de är inte
Strax utanför Genarp planeras 250 bostäder på en åker, vilket väntas ge byn ungefär 1 000 nya invånare och därmed ett bättre underlag för ett litet centrum.
samlade. Skolan, folktandvården, en pizzeria, en enkel park, en second handaffär, två livsmedelsbutiker och ytterligare några inrättningar ligger utspridda längs eller nära den genomgående huvudgatan. – Genarp har inte riktigt haft samma utveckling som de andra mindre tätorterna i kommunen. Den ligger ganska långt efter och det påverkar sådant som service och allmänna kommunikationer. Så småningom leder det till att man får räkna med att ha bil för att kunna bo där och att man gör sina inköp någon annanstans. Det utarmar byn och gör det svårare att hitta folk som vill bosätta sig där, säger Klas Svanberg (M), ordförande i Lunds byggnadsnämnd.
Under ett kommunalt utvecklingsprojekt för några år sedan, där många bybor deltog, framkom att de saknade en central mötesplats. Med utgångspunkt i projektets slutrapport har ett planprogram nu tagits fram för att skapa ett centrum kring den lilla redan existerande Fjärilsparken. Enligt planprogrammet ligger de målpunkter i byn som bidrar till folkliv utspridda och saknar kopplingar till varandra. Under hösten och vintern har planprogrammet varit ute på samråd och resultaten är ännu inte sammanställda, men enligt Klas Svanberg har det kommit både positiva och negativa synpunkter.
Ambitionen är att skapa 120 nya lägenheter och ett torg med butiker och kaféer. De nya två- och trevåningshusen ska komplettera eller ersätta den befintliga bebyggelsen i de närmaste kvarteren, som för närvarande bland annat består av en ödetomt och en pizzeria. Men det ska inte bli något jättecentrum. Torget och husen ska ha en skala som passar för orten och bevarar dess identitet som by, enligt planprogrammet. – Alla håller kanske inte med om att man vill ha den typen av bebyggelse i en by, men det är i alla fall tanken. Frågan är om man ska börja med att bygga ett centrum eller vänta in att fler har flyttat till Genarp, säger Klas Svanberg.
Tidshorisonten för torget och centrumbebyggelsen är flera år. Det kan dröja ett decennium innan det finns ett färdigt torg med nya hus intill. Men innan dess kommer Genarp att växa på annan plats. Just nu pågår nämligen detaljplaneringen av ett bostadsområde i kanten av byn med 250 radhus och villor som ska möjliggöra för omkring 1 000 nya invånare. Klas Svanberg tror att dessa behövs för att Genarp ska få ett underlag till ett centrum med kafé och andra verksamheter.
En utmaning med att bygga ett centrum är att det sannolikt kommer att sakna en livsmedelsaffär. Ica och Coop ligger på 70 respektive 200 meters avstånd till det blivande torget i fastigheter som de själva redan äger och som det inte är sannolikt att de kan sälja till någon annan verksamhet. – Det skulle bli en jättekostnad för dem att flytta, så jag tror inte på den idén. Och det finns nog ingen marknad för en tredje aktör.
Genarp har aldrig haft ett regelrätt centrum, men Klas Svanberg tror att det skulle påverka Genarp positivt och att det skulle göra samhället tydligare. – Ofta har ju samhällen någon typ av centrumbildning, det kan vara en vägkorsning eller en centrumfastighet där man har samlat flera affärer. Utgångspunkten är i alla fall att vi behöver göra någonting för att lyfta och marknadsföra Genarp.
Sofia Ulver tror att nya centrum går att skapa, men att det är viktigt hur man gör det. Hon nämner Röstånga som ett positivt exempel på hur lokala krafter har varit inblandade i att väcka liv i en sömnig ort på landsbygden. En viktig faktor där har varit att flera med liknande intressen har sökt sig till orten. – Det beror helt på hur man gör det. Det behöver göras försiktigt, fint och lyhört. Man får inte göra det på ett sätt så att intimiteten försvinner. Om Genarpsborna kan gå eller ta cykeln till ett litet centrum i stället för att åka in till en stad finns det alla möjligheter att lyckas med det, säger hon.
Köpcentret C4 Shopping på en före detta åker utanför Kristianstad har karaktäriskt stora parkeringsytor och en sluten fasad med glasade entréer.
Den vision för Kristianstads stadskärna som verksamhetsledaren för Kristianstad City Charlotte Svärd uttrycker är i linje med framtidsspaningarna i den senaste upplagan av HUI Researchs rapport Cityindex, som görs på uppdrag av Fastighetsägarna och släpptes i september 2020.
Christina Friberg är expert på stadsutveckling inom Fastighetsägarna. Hon tror att städerna kommer att hämta inspiration från historien. – Städerna grundades i syfte att vara handelsplatser och mötesplatser. Nu kommer skomakare, skräddare och bönder att komma tillbaka till stadskärnan. Vi får se mer närodlat och stadsodlingar samt handelsplatser för det. Det blir mer av unika butiker. Storskaligheten som vi har sett på senare år kommer att få ett annat uttryck framöver medan restauranger, kaféer och speceributiker blir mer betydelsefulla.
Cityindex pekar mot att städerna blir mer upplevelse- och serviceorienterade. Samtidigt finns en hållbarhetstrend som ansluter till idéerna om närproducerat och småskaligt. – Det är sådant som har tagit mest stryk under pandemin, men vi tror att det under den här tiden kommer fram nya idéer och innovationer som blir kvar. Att sällanköpshandeln minskar i städerna har påskyndats av pandemin. Jag tror att butikerna kan ställa om till att bli mer av showrooms och serviceplatser för sådant som levereras hem.
Enligt Christina Friberg kommer vi också att få se stadskärnor där verksamheterna blir mer tematiserade med klusterbildningar av liknande verksamheter, med inspiration från bland annat delar av New York City. Pandemin har också förstärkt behovet av gröna och vilsamma platser utomhus där människor kan mötas, menar hon.
Konsumtionskulturforskaren Sofia Ulver tror att stadskärnorna behöver vara platser som lockar med någonting unikt om människor ska vilja ta sig dit när handeln kan ske hemifrån på ett sätt som ofta är både säkrare och billigare. Kanske kommer vi inte ens att ta oss till paketutlämningsställen i en framtid där drönare levererar alla varor direkt till dörren.
Därmed blir det sannolikt att städerna fylls med annat än handel. Fler lokaler kommer i stället att användas för restaurangliv och andra mötesplatser samt mer småskalig och lokalt orienterad handel.
H&M:s gamla lokaler på Östra Storgatan i Kristianstad står tomma, men mycket av den övriga kommersen pågår som vanligt i gågatunätet. Kanske måste alla städer vänja sig vid en andel outhyrda lokaler.
– Allt tyder på det. Jag är säker på att det kommer att finnas handel, men jag tror inte att det är just handeln och shoppingen som kommer att skapa mening i vardagen för människan i framtiden. Konsumtionsidealet har tappat status och relevans och blivit mer stigmatiserat på grund av en ökande miljömedvetenhet.
Även Sofia Ulver tror på tematiserade kvarter. Hon använder begreppet drömkvarter, där en viss typ av verksamheter samlas med utgångspunkt i vilka som rör sig där. Det är redan vanligt i metropolernas stadsdelscentrum, men går att skapa även i mindre städer. Det är lätt att stadskärneutveckling och ett fokus på hippa kvarter driver på en gentrifiering, medger hon, men även när det gäller fastighetsspekulation behöver man tänka nytt.
– High street-tanken, där stora, rika bolag kommer in och satsar enorma pengar, kommer inte att fungera. Jag tror att det är ett misstag att de gör det och att de tillåts göra det – det är inte i linje med den framtida konsumtionskulturen. Att anonyma, stora aktörer bara fokuserar på ekonomin och tillväxten i städerna går inte hand i hand med den organiska konsumtionskultur som finns. Vi kommer inte att ta oss in till städerna om de inte känns lockande.
Städerna har under pandemin visat sig vara sårbara. Det som en gång byggdes som ett försvar mot yttre hot har i sig blivit ett hot när många människor samlas på en liten yta. Tätbebyggda områden har varit värst drabbade.
Städerna måste alltså minska på trängseln och locka med någonting annat än handel. Enligt Sofia Ulver vill vi ha nära till sådana som liknar oss själva när det gäller livsstil och intressen. Vi kan söka oss till kvarter där vi får igenkänning och känner trivsel. – Det kan handla om att det nödvändiga finns runt hörnet, men också att det finns ett ställe där man kan ta en fika och sitta med sin laptop eller träffa en kompis. Det behövs miljöer där man kan sitta bland sorl och andra människor för att folk ska lockas till städerna.
Hoppet verkar leva om ett myllrande stadsliv, trots alla samtidiga hot. Men en sak kan nog sägas vara säker: våra städer blir inte som förut. Vi är mitt i ett paradigmskifte där staden måste bli något annat än den självklara platsen för våra inköp. Och samtidigt som mycket av hoppet för framtidens städer bygger på idén om staden som en mötesplats kräver coronapandemin att vi inte möts.
Per Frankenius är välkänd inom det lokala näringslivet i Kristianstad. Han äger flera fastigheter i centrum och är ordförande för en lokal klädaffär som har ”överlevt alla kriser sedan 1895”, som han säger. Han var även en av personerna bakom köpcentret C4 Shopping, som numera är sålt till en nederländsk koncern som äger 27 köpcentrum i fyra länder. Han tillstår att köpcentret har haft inverkan på handeln i centrum, men tror inte att det är hela förklaringen till att butikerna har det tufft. – När vi inom handeln började jobba med Kristianstads attraktionskraft på 1980-talet fanns många stora institutioner här. Vi hade regemente, Riksbanken, länsstyrelsen och hela landstinget. Från politiskt håll var det tydligt att man tyckte att allt som skedde var en bieffekt av statliga insatser. Sedan lades regementet ner, länen slogs ihop, Riksbanken försvann och domstolarnas verksamhet har bantats.
Men om framtidens centrum innebär färre kedjor och fler lokala initiativ som kanske också har lägre omsättning än kedjorna, vem ska då kunna betala de ofta höga butikshyrorna som historiskt har definierat affärsgatorna? Kanske behöver hyrorna sänkas på lång sikt för att lokalerna inte ska stå tomma – en tanke som ofta är tabu i fastighetsvärlden. >
På bottenvåningen i Galleria Boulevard i centrala Kristianstad finns gott om kunder och inga tomma lokaler. Men på ovanvåningen står flera av lokalerna tomma. Besökare uppmanas följa coronarestriktioner och hålla avstånd.
Frågan är i så fall hur det påverkar viljan att investera i och värdet på fastigheterna. Christina Friberg på Fastighetsägarna tror inte att hyrorna eller fastighetsvärdena behöver påverkas av utvecklingen. – Jag tror att det kommer att krävas andra affärsmodeller. Det kanske inte kan vara lika långa hyreskontrakt och det kan bli mer flexibla lösningar så att nya verksamheter kan testas och så att olika verksamheter kan dela på en och samma yta, säger hon.
Hon menar att lokalerna även kan fyllas med verksamheter som ser olika ut vid olika tider på dygnet. Men den flexibilitet som behövs kan kräva lagändringar. – Kommuner kommer att behöva vara flexibla när det gäller vilka tillstånd som ges och då måste lagar och byggregler ändras. I dag begränsar detaljplanerna till stor del vilken verksamhet som ska tillåtas. Vikten av att samverka blir också större i framtiden, både kommuner och fastighetsägare måste vara delaktiga i samhällsutvecklingen, säger Christina Friberg.
Det kommer en tid efter pandemin. Om vi då flockas till sociala sammanhang i en ny typ av stadskärna eller är skrämda till mer distans för en längre tidsperiod lär visa sig. Oavsett verkar ekonomin i stadskärnornas kommande paradigm att se annorlunda ut än den har gjort hittills. Såväl allmänheten som investerarna och beslutsfattarna kommer att behöva anpassa sig.
