Pandemin visar små barns utsatthet

Pandemin påverkade hela samhället större delen av förra året och gör så fortfarande. Hur drabbar en pandemi samhällets yngsta, det vill säga barnen? Maria Nordström rapporterar.

Läs mer

Maurer, M, Daukantaité, D & Hoff, E, Gymnasisters hälsa i årskurs 1–3, sammanfattningsrapport, Psykologiska institutionen, Lunds universitet (kommer under 2021).

Qvortrup, L (2020), En øjenåbner for ulighed i læring, i Ungdom på pause – unges liv og læring i en Coronatid, Egmontrapporten 2020.

Søndergaard, D. M. et al (2020), Unge balancerer sig vej gennem krisen, i Ungdom på pause – unges liv og læring i en Coronatid, Egmontrapporten 2020.

Under 2020 genomfördes flera studier som visar hur skolbarn påverkas av pandemin. En svensk studie om hälsan hos gymnasister i årskurs 1–3, som kom hösten 2020, visar att pandemin tydligt har påverkat ungdomarna. Av drygt 800 tillfrågade gymnasister på tre stora kommunala gymnasieskolor i olika delar av landet uppger de flesta att de blivit fysiskt mycket mindre aktiva, har förlorat kondition och gått upp i vikt. En liten del av de tillfrågade menar att de har fått det mycket mer besvärligt under pandemin och har ibland svårt att gå ur sängen på morgonen. En annan liten grupp gymnasister uppger däremot att de har fått mera tid att träna och vara fysiskt aktiva.

I Danmark var skolan stängd under den första vågen av pandemin våren 2020. En studie som gjordes då visar att föräldrarnas stöd var avgörande för barnens resultat i skolan liksom för deras kontakt med både lärare och skolkamrater. Stödet från föräldrarna hjälpte barnen att få en struktur i vardagen, som skolan före pandemin hade gett dem. Utan föräldrastöd blev ”hemskolan” en mycket negativ upplevelse för en del barn.

Ålderns betydelse

En annan aktuell dansk undersökning som också gjordes förra året betonar ålderns betydelse för skolbarnens möjligheter att klara av situationen. De som var 15–16 år gamla hade det lättast, svårast var det för de yngsta barnen. Det berodde inte bara på kvaliteten på stödet hemifrån utan också på att de yngre skolbarnen har större behov av nära sociala kontakter med lärare och skolkamrater. Fysisk närhet till lärare och skolkamrater är avgörande för små barns uppmärksamhet i klassrummet och deras förmåga att tillgodogöra sig undervisningen, framhåller forskarna. Uppmaningen till alla att hålla fysiskt avstånd och att isolera sig var därför mer drabbande för små barn än för äldre.

Flera stora internationella organisationer som värnar barns lek uppger att barn hindras att leka under pandemin. Barnen lider av ”play deprivation”, lekbrist. Ofta är det föräldrarna som inte vill att deras barn ska vara ute av rädsla för coronasmitta. På lekplatser hindras barn att leka på grund av detta och man blockerar lekutrustningen. >

»Barnen lider av ”play deprivation”, lekbrist.

Leken viktig

Ordförande i IPA World, International Play Association, Robyn Monro Miller, framhåller att leken har ett biologiskt utvecklingsvärde för barnet och att möjligheterna att främja barns lek måste upprätthållas också under en pandemi. Organisationen PlayBoard NI i Nordirland studerade under tre månader 2020 hur barns lek förändrades under pandemin. Lekarna blev mindre fysiskt rörliga och livliga, lek med andra barn minskade dramatiskt medan tekniskt präglade lekar och spel i mobiler, datorer och på surfplattor ökade kraftigt. Dessa resultat hänger samman med det faktum att barn vistas alltmer inomhus och isoleras.

I webbinariet ”Making Cities Child Friendly in the Post Pandemic World. Play and Public space”, ordnat av IPA India under november 2020 och med deltagare från 16 olika länder, framhölls betydelsen för barn av en tillgänglig och närbelägen utemiljö. Särskilt gatan framhölls som en viktig plats för barn att leka på. Att stänga av gator för att under viss tid tillåta barns lek där sker nu på många platser i världen, ofta med inspiration från England, Holland och Nya Zeeland.

»Särskilt gatan framhölls som en viktig plats för barn att leka på.

Enda möjligheten

I Indien är gatan ibland den enda utemiljön som står till buds för barn att vara och leka, eftersom en del parker förbjuder lek. Och med duktiga ”playworkers” kan gatan göras till en miljö där barn får ge utlopp för leklust och kreativitet.

Också i Melbourne i Australien arbetar man med att stänga av bostadsgator temporärt och man har som ambition att göra det på många ställen i staden. Projektet ”Play streets” omfattar 1 000 bostadsgator. Men att få tillstånd att använda gator för lek, om än bara tillfälligt, kan vara komplicerat. Enligt Kieran Brophy, Play Australia, kan det krävas mer än 24 tillstånd för att stänga av en enda bostadsgata temporärt. Alla föräldrar gillar inte heller play streets – Australien är ett utpräglat bilsamhälle.

Gillar spel

Att barns lek med spel på mobiltelefoner och surfplattor har ökat under pandemin för att barn vistas mer inomhus än utomhus beror inte bara på pandemin. Barn tycker att spel på mobiler och surfplattor ofta är mer spännande än lek på iordningställda lekplatser, påpekar japanska forskare och lekaktivister. Barnen går ibland till lekplatser men leker inte med lekredskapen där utan med sina mobiler och surfplattor.

Det är dags att göra något åt detta, hävdade Mitsunari Terada och Hiroshi Shimamura, verksamma i Tokyo Play Organization och IPA Japan, under webbinariet, och citerade barn som undrar: ”Varför kan inte lekplatser uppdateras precis som våra datorspel?”

För att locka barn att leka i sin omgivning måste barn och vuxna samarbeta om utemiljöns utformning och användning. Vuxna måste förstå barn bättre och se vad de verkligen uppskattar. De måste också inse att det som barn tycker om förändras, poängterar Terada och Shimamura.

Samarbeta med barn

När det gäller pandemin är det viktigt att samarbeta med barn och låta barn engageras i kampen mot sjukdomen, menar Terada och Shimamura, som ordnat ”pandemimarknader” tillsammans med barn.

På marknaderna visar barnen – främst för jämnåriga eller yngre barn – hur de har uppfattat pandemin och formulerar i form av bilder påpekanden och varningsord om förhållningssätt och beteenden för att barnen ska skydda sig mot smitta. Ett sätt är, visar en av barnens teckningar, att hålla avstånd från andra, exempelvis genom att gå bakom en person – eller ett djur. Man kommer ihåg detta genom att påminna sig om alla rumpor och bakdelar som man då ser.

I de studier och diskussioner som pågår i olika nätverk och webbinarier framträder det tydligt att pandemin påverkar barn och unga starkt, inte minst när det gäller att vara fysiskt aktiva. Yngre barns behov av att vara ute, kunna leka och röra sig fritt liksom av att finna platser utomhus utmanas av pandemin och vuxenvärldens restriktioner. Barn behöver en närbelägen och lätt tillgänglig utemiljö. Pandemin har visat att nu om någonsin är utemiljön av största betydelse för barns hälsa, välbefinnande och utveckling.

MARIA NORDSTRÖM

Maria Nordström är miljöpsykolog och forskare vid SLU Barnens egna teckningar visar med all tydlighet var man bör befinna sig när man närmar sig en annan levande varelse i pandemitider. Foto: Hitoshi Shimamura.