Undersöka systematiskt

Mycket av den kunskap vi har kommer från systematiska undersökningar. Till exempel testar man effekten av nya läkemedel med systematiska undersökningar. Då har man en grupp människor (experimentgrupp) som får det nya läkemedlet och en annan grupp (kontrollgrupp) som får det gamla läkemedlet. På så sätt kan man undersöka om det nya läkemedlet är bättre eller sämre än det gamla.

Vad bestämmer om en undersökning är systematisk eller inte? Jo, det är undersökningsmetoden som avgör om en undersökning är systematisk eller inte.

Att jämföra 100 personer som får ett nytt läkemedel mot pollenallergi i 4 veckor med 100 personer som får ett gammalt läkemedel mot pollenallergi i 4 veckor är systematiskt. Att jämföra 112 unga, vältränade icke-rökare som fått det nya läkemedlet med 15 äldre, överviktiga rökare som fått det gamla läkemedlet i 2 veckor är inte systematiskt.

Ändra en sak i taget

För att resultatet av en undersökning ska gå att tolka är det viktigt att ändra en sak i taget. Om man jämför två grupper eller prover så ska de bara skilja sig åt på ett sätt.

Tänk dig grupperna som fick det nya och det gamla läkemedlet mot pollenallergi. I den systematiska undersökningen innehöll de båda grupperna personer som var lika gamla och hade ungefär samma hälsa, och de fick läkemedlet under lika lång tid. Om personerna i den ena gruppen mådde bättre efter 4 veckor så berodde det troligen på skillnaden mellan själva läkemedlen.

I den osystematiska undersökningen var det inte bara vilket läkemedel de fick som skilde mellan grupperna. Även åldern, rökvanor, kondition och vikt skilde. Dessutom fick grupperna inte läkemedel lika länge. Om personerna som fick det nya läkemedlet mådde bättre så är det väldigt svårt att veta varför.

I exemplet med fågelägg och boplundrare varieras först bara placeringen av de konstgjorda fågelbona. Om man vill undersöka om äggens färg eller storlek spelar någon roll är det viktigt att variera en sak i taget. Annars blir resultatet omöjligt att tolka.