Fråga undersökningsbart

Att arbeta naturvetenskapligt innebär att svara på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Men kan man svara på alla frågor med hjälp av undersökningar? Nej, bara undersökningsbara frågor går att besvara genom att göra mätningar eller observationer.

Många frågor är alldeles för stora för att vara undersökningsbara. Inom naturvetenskap hanterar forskare stora frågor genom att dela upp dem i många små frågor, som går att undersöka. Sedan försöker man sätta ihop svaren på de många små frågorna till en större bild. På så sätt försöker man förstå till exempel hur hjärnan fungerar och varför olika sjukdomar utvecklas.

Det finns också många frågor som inte är undersökningsbara för att det saknas teknik eller instrument. Efter hand som tekniken utvecklas går det plötsligen att svara på gamla frågor. När mikroskopen blir bättre kan man undersöka saker som tidigare inte gick att se. När DNA-tekniken blir snabbare och billigare kan man undersöka saker som tidigare tog för lång tid eller var för dyrt.

Slumpen

Slump är ett annat ord för det oförutsägbara. Oförutsägbara händelser kan göra att resultatet av en undersökning blir konstigt på ett eller annat sätt. Ju fler upprepningar man gör, desto säkrare blir resultatet, eftersom slumpen då spelar mindre roll. Om ett av fem konstgjorda fågelbon blir sönderbitet av en hund eller ramlar ner för att någon sågar ner just det trädet så påverkas resultatet mer än om ett av tio bon påverkas av slumphändelser.