Vår historia ger oss kunskap

Den historiska veckan

Ett sätt att börja vår resa genom historien är att drastiskt sammanfatta tiden före oss. Låt oss överblicka jordens och mänsklighetens historia genom att förminska den till en enda vecka.

Måndag: Jorden blir till.

Torsdag: Liv uppstår tidigt på morgonen.

Lördag: Mot kvällen syns de första däggdjuren till och strax före midnatt de första människoliknande varelserna.

Söndag: Strax efter midnatt intar Homo sapiens – vår egen människoart – scenen.

Under söndagens sista sekund blir människan jordbrukare. Detta följs av våldsamma förändringar på vår planet. Vi förändrar jordens naturliv och djurliv och överallt bygger vi våra hus, vägar, våra samhällen och den mänskliga kulturen. Många av dessa förändringar äger rum under de sista bråkdelarna av denna sekund.

Hur får vi fram vår historia?

Historiens faktiska händelser – det som verkligen skedde – kan vi inte återskapa i nuet, som vi till exempel kan göra med ett kemiskt experiment. Våra kunskaper om vad som hänt i vår historia bygger därför på olika källor och spår som blivit kvarlämnade under historiens lopp.

Den yrkesgrupp som sedan gammalt forskat i människans äldsta historia är arkeologerna. De arbetar med att göra utgrävningar, ta till vara gamla föremål, återskapa boplatser och utifrån dessa fynd skapa en bild av de människor som levde på den plats som arkeologerna undersöker.

De forskare som undersöker modern historia har tillgång till ett överflöd av historiska källor: tidningar, brev, böcker, foton, filmer, konst, byggnader... Nutidshistorikern kan ju till och med intervjua vittnen till viktiga händelser. Men hur länge kommer vår tids information att kunna bevaras åt eftervärlden? Stentavlor och djurhudar har bevarat skriftlig information från forntidens Babylonien och medeltidens Europa. Hur lång livstid kommer information lagrad på CD, DVD och andra digitala medier att ha?

Flera tusen år gamla egyptiska hieroglyfer.

Varje tid ser sin historia

Historieskrivningen var ännu på 1500-talet och 1600-talet bunden till kristendomens monopol på kunskap och till att kungar och krig var viktiga inslag när man skrev historia. Det vanliga folkets historia och levnadsförhållanden var inget som man var intresserad av på den tiden.

Men under 1600-talet växte sig vetenskapen allt starkare och kristendomens kunskapsmonopol började alltmer att ifrågasättas. Den vetenskapliga utvecklingen påverkade också hur man såg på historien. Man kunde nu se på historien med mer kritiskt granskande ögon, även om tolkningen kanske gick emot kristendomens åsikter.

Under 1800-talet utvecklades arkeologin. Därmed tilltog intresset för människans kulturhistoria och levnadsförhållanden, även om 1800-ta- lets läroböcker i historia fortfarande ofta var inriktade på kungarnas och överklassens historia.

Dagens historiesyn beskriver även den vanliga människan. Denna historia har genom århundraden varit bortglömd.

Nutida historiker har god tillgång till historiska källor. En historieskrivning om vad som verkligen hänt ger oss möjligheter att tolka vårt förflutna, till nytta både för vår nutid och för framtiden.

Det är viktigt att komma ihåg när vi studerar historien att vi ser den genom vår tids ”glasögon” och tolkar den utifrån vår tids synsätt. På samma sätt kommer framtidens historiker att betrakta och tolka vår tid med sin tids ögon.

Länge var historikerna nästan enbart intresserade av kungar och andra mäktiga personer. Porträttet av Karl XI till häst under slaget vid Lund 1676 utstrålar handlingskraft och makt.

Sammanfattning

@ Kunskaper och förståelse av vår historia ger oss viktiga kunskaper som vi har nytta av både i nutid och för framtiden.

@ Våra kunskaper om vad som hänt i vår historia bygger på olika källor och spår som blivit kvarlämnade under historiens lopp.

@ Arkeologer gör utgrävningar, tar till vara gamla föremål, återskapar boplatser och utifrån dessa fynd skapas en bild av de människor som levde på den undersökta platsen.

Numera studeras även ”vanliga” människors liv inom historievetenskapen, en utveckling som började ta fart på 1960-talet. Bilden är tagen 1908 och visar inkörning av höskörd.

@ Arkeologin utvecklades under 1800-talet.

@ Nutida historiker har god tillgång till historiska källor.

@ Dagens historiesyn beskriver även den vanliga människan, en historia som har varit bortglömd genom århundraden.

@ När vi studerar historien ser vi den genom vår tids ”glasögon” och tolkar den utifrån vår tids synsätt.