Religion och vardagsliv i

Egypten

Religionen och gudarna var ständigt närvarande i egyptiernas vardag. Farao var gud och allt som hände styrdes av honom. Människorna såg de stora tempelområdena och pyramiderna som hyllningar till gudarna. För att landet och folket skulle leva väl utfördes offerritualer.

Betydelsefulla gudar var bland andra solguden Re, gudinnan Isis, Anubis och Osiris.

I templen styrde de lärda prästerna, och där utbildades även de så viktiga skrivarna. De antecknade faraons vilja och noterade skördar och skatter. Men de flesta människor var bönder och inte skrivare, ämbetsmän, präster eller släkt med faraons familj. De fick i stället kämpa på sina åkrar, betala skatt och göra dagsverken på faraons byggen. De ägde inte jorden utan fick betala arrende. Under bönderna fanns slavarna som inte hade några rättigheter alls.

Kleopatra

Kleopatra är en av de mest kända av Egyptens härskare. Under en maktkamp fick hon hjälp av Julius Caesar, som var romerska rikets mäktigaste man. Hon fick två barn med honom och flyttade till Rom. Efter att Caesar blev mördad år 44 före Kristus gifte hon sig med romaren Marcus Antonius, som hon också fick barn med. Kleopatra och Antonius besegrades av Octavianus (den blivande kejsaren Augustus) och båda tog livet av sig.

Kleopatra var en skicklig politiker och antagligen mycket charmig. Hennes liv har fascinerat människor genom hela historien och så sent som 2023 gjordes en ny film om henne.

Balsamering

Egyptierna trodde att en själslig kraft stannade kvar i kroppen efter att en person dött. Därför försökte de hindra kroppen från att ruttna genom balsamering, som är en metod för detta. Arbetet utfördes av särskilda yrkesmän. De tog ut inälvor och hjärnan, som konserverades och lades i speciella kärl. Hjärtat balsamerades för sig och lades tillbaka i kroppen. Kroppen torkades ut med hjälp av natriumkarbonat (soda) och slogs in med lindor av linne. Kroppen efter en balsamerad person kallas mumie. Man har hittat många mumier i Egypten. Den äldsta kända mumien är från cirka 2 600 före Kristus.

Hieroglyferna

För att kunna kontrollera skördar, skapa religiösa ritualer och få ut faraons beslut utvecklade egyptierna en egen bildskrift. Skriften, som ansågs helig, kallas hieroglyfer. Den bestod av cirka 800 olika tecken. Hieroglyferna målades på eller höggs in i sten. De kunde också tecknas på papyrus, ett skrivmaterial som utvecklats av egyptierna.

Hieroglyfer på en av pelarna till ett kapell i Karnak i Egypten. Här framförs önskemål om välgång och löften om ett långt liv.

Det skulle dröja ända till början av 1800-talet innan någon människa åter kunde tyda vad egyptierna hade skrivit. Gåtan med hieroglyferna lyckades lösas genom den så kallade Rosettestenen, en stenplatta med text som hade både grekiska bokstäver och hieroglyfer.

Egyptens fall

Egypten hade flera perioder som präglades av inre stridigheter om makten. Prästerskap, militär och faraoner stred om makten. Faraonernas makt försvagades och andra stater såg chanser att anfalla ett försvagat Egypten. På 500-talet före Kristus anföll perserna och på 300-talet före Kristus erövrade Alexander den store Egypten. Från och med den tiden hör Egyptens historia ihop med grekisk och senare romersk och bysantinsk historia. På 600-talet blev Egypten en del av det islamiska riket som skapades efter Muhammeds död.