Vardagsliv och religion i Kina

Det var stor skillnad mellan socialgrupperna i det kinesiska samhället. Reglerna var hårda och människorna visste var de skulle vara och vad de skulle göra. Kejsaren och hans hov levde i lyx. Tjänstemännen och de som styrde i länen kunde ägna sig åt kultur och nöjen. Deras barn hade möjlighet att få utbildning. Kvinnan hade ingen frihet. Hon skulle sköta hemmet och väva sidentyger. Det var männens regler och villkor som styrde. De fattiga bönderna kämpade på med sitt jordbruk och att få fram vatten till risodlingarna. Missväxt, fattigdom och höga skatter gjorde att bönderna ibland gjorde uppror.

På 500-talet före Kristus utvecklade filosofen Konfucius tankar om samhället och dess invånare. Filosofin fick namnet konfucianism och handlar om hur en god balans mellan människor ska uppnås. Det ansågs viktigt att varje person har sin bestämda plats och att de grundregler som Konfucius hade ställt upp skulle följas. Alla skulle lyda och visa respekt för personer som var över dem i samhällsordningen. Samtidigt måste de med makt visa respekt för sina underlydande. En tanke som tillskrivs Konfucius är ”vad du själv inte vill att andra ska göra mot dig, ska du inte göra mot dem”. Konfucianismen blev ett sätt för kejsaren och staten att styra människor. Men den har också använts av dem som kritiserat kejsarens makt. Andra tankar och religioner som kom att påverka tron i Kina var daoismen och buddhismen.