Olmekerna

För cirka 4 000 år sedan bildade urfolket olmekerna en av historiens första civilisationer i Centralamerika. På vilket sätt deras rike växte sig stort vet arkeologer och historiker inte säkert. De kan ha gjort det genom krig eller fredlig expansion. Olmekerna odlade majs, squash, chilipeppar och bönor samt kunde tillverka keramik. Jadestenar var en viktig handelsvara som hade betydelse för att dekorera religiös konst. Boskap hade inte någon större betydelse i ekonomin.

Olmekernas utbredningsområde.

Olmekernas utbredningsområde.

Olmekernas utbredningsområde.

Olmekernas utbredningsområde.

Chichén Itzá

Chichén Itzá

Olmekerna uppförde de första tempelområdena med stora skulpturer och hade en egen skrift. Efter 1200-talet före Kristus växte befolkningstäta stads- och statsbildningar fram. I städerna fanns tydliga uppdelningar både socialt och politiskt.

Palenque

Uaxactún Bonampak

Chichén Itzá

Palenque

Uaxactún Bonampak

Tikal

Tikal

Uaxactún Bonampak Palenque

Mayafolkets utbredningsområde.

Mayafolkets utbredningsområde.

I detta rike utvecklades även ett bollspel. I spelet användes en boll av gummi. Spelet kunde vara farligt med risk för svåra skador och dödsfall för de två lagen, som hade två eller flera spelare. Bollen fick träffas med höften, knäet eller armbågen och kraftiga skydd behövdes. Spelet hade både en sportslig funktion och en religiös innebörd. Den största bollplanen som hittas i Centralamerika är 168 meter gånger 70 meter.

Mayafolkets utbredningsområde.

Mayafolkets utbredningsområde.

Tenochtitlán

Tenochtitlán

Tenochtitlán

Aztekernas utbredningsområde.

Aztekernas utbredningsområde.

Aztekernas utbredningsområde.

Aztekernas utbredningsområde.

Den största hittills kända bollspelsplanen återfinns i mayastaden Chichén Itzá på Yucatánhalvön. Här ses målringen som gummibollen skulle skjutas igenom.

Mayafolket

Maya är ett sammanfattande namn på de folk i Centralamerika som talar mayaspråk. På Yucatánhalvön i dagens Guatemala och Belize fanns mayafolk för cirka 4 000 år sedan. Där var jordarna inte särskilt bördiga. Det fanns ingen självklar stor flod att färdas på eller som gav möjlighet att ordna bevattningssystem. Men genom svedjebruk odlades jorden och gav bra skördar. Mayafolket utvecklade ett odlingssystem som kallas milpa.

Mayafolkets städer

Mayacivilisationen började växa sig starkare cirka år 1500 före Kristus. Små byar växte samman till städer. Arkeologer har funnit spår av hundratals religiösa centrum och städer. Viktiga städer var till exempel Tikal, Palenque, Uaxactún och Chichén Itzá som byggdes cirka 600–900 efter

I städerna fanns branta pyramider, vissa över 70 meter höga, med stora trappor. Det fanns torg, tempel och palats. Städerna kunde även ha ceremonigator som ledde fram till en offerbrunn, där både människor och dyrbara föremål av guld och jade offrades. Det kan ha bott över 50 000 invånare i de största städerna. Arkeologer har hittat spår av över 3 000 byggnader i staden Tikal. Många av de stora städerna hade glömts bort och täckts över av växtlighet tills upptäcktsresande, äventyrare och historiker började hitta dem igen på 1800-talet och 1900-talet.

Mayahärskaren Pacals ansiktsmask är gjord av jade. Masken hittades i hans sarkofag i staden Palenque.

I staden Palenque gjordes ett unikt fynd på 1950-talet. Då upptäcktes en lång trappa som gick ner under ett tempel. Trappan ledde till en grav över den lokale härskaren Pacal som regerade 615–683 efter Kristus. Graven innehöll flera människooffer, en ansiktsmask och smycken av jade.

Länge trodde historiker att mayafolket levt i fred och ägnat sitt liv åt religion, men när arkeologer gjorde en upptäckt i Bonampak fick de en ny uppfattning. Där fanns ett tempel vars rum var fyllda med färgrika målningar som visade traditioner och delar av mayafolkets historia man inte tidigare känt till. Målningarna visade bland annat krigsfångar, offer och dyrkan av ledaren.

Mayafolkets skriftsystem

Många av mayafolkets byggnader och konstföremål är fyllda av symboler. Det har varit ett svårt arbete för historiker att förstå och läsa dem. Än i dag är inte alla tecken tolkade.

Denna civilisation kunde också framställa böcker som var tillverkade av bark. Tyvärr eldade de katolska prästerna som kom till Amerika på 1500-talet upp böckerna eftersom de ansågs ha ett religiöst innehåll som konkurrerade med kristendomen. I dag finns endast några få exemplar kvar. Prästerna lyckades dock inte förstöra de stenar med skrift som fanns i tempel och palats.

Skriftsystemet är svårbegripligt eftersom det verkar bestå av både symboler, bildtecken och fonetiska tecken. Det liknar egyptiernas system med hieroglyfer, och mayafolkets skrift bestod av cirka 800 symboler. Vanligtvis berättar texterna om tidigare kungligheters liv.

Matematik, astronomi och brist på teknik

Denna sida ur handskriften

Dresden Codex visar exempel på mayafolkets siffror.

Mayafolket skapade ett eget siffersystem. I systemet stod en punkt för ett, ett streck för fem och en kakaoböna för noll. De tecknen kunde kombineras på ett unikt sätt som utgick från talet 20. Vårt siffersystem utgår från talet 10.

Mayafolket skapade även en unik och komplicerad kalender. Den kunde förutsäga solförmörkelser och var väldigt exakt. Den mayanska tideräkningen kunde skapas genom matematiska kunskaper och observationer. Arkeologer har funnit vad man tror är ett astronomiskt observatorium i staden Chichén Itzá i nuvarande Mexiko.

Mayafolket hade trots detta inte samma tekniska utveckling som i Kina och Egypten. Mayafolket använde inte hjulet och hade inte utvecklat någon metod för att kunna framställa järn. Brons, koppar, silver och guld användes framför allt till att smycka religiösa föremål.

Mayfolket hade stora astronomiska kunskaper och kunde förutse solens och planeternas rörelser. I ruinstaden Chichén Itzá finns denna byggnad som man antar har varit ett observatorium för astronomiska studier.

Mayarikets fall

På 800-talet inträffade något oväntat. Befolkningen lämnade flera av mayafolkets städer som därefter förföll. Historiker har frågat sig vad som utlöste rikets fall. En teori är att området drabbades av missväxt, svält och sjukdom under flera hundra år. En annan är att ett våldsamt inbördeskrig utbröt och raserade de tidigare så rika städerna.

Mayakulturen levde vidare på några platser, men nya urbefolkningar blev ledande fram till 1500-talet. Till exempel fick tolteker och azteker stor makt. Det definitiva slutet kom på 1500-talet, då spanska upptäcktsresande kom dit i jakt på rikedom.

”Solstenen” kallas denna aztekiska kalendersten från Tenochtitlán. Den är 3,7 meter i diameter och väger 25 ton. I stenens mitt är aztekernas solgud avbildad. I den omgivande cirkeln finns tecken som symboliserar den aztekiska månadens tjugo dagar.