Historiska källor

Det är viktigt att vara medveten om en källa är en primärkälla eller en sekundärkälla. En primärkälla är en ”ursprunglig” källa, till exempel en dagbok, kyrkbok, kvarleva eller en ögonvittnesberättelse. En sekundärkälla är en källa som har tolkats och återgivits av någon annan, i ett eller flera led. En tidningsartikel om en händelse eller ett reportage är (oftast) att betrakta som en sekundärkälla.

Genom arkeologiska undersökningar får vi tillgång till kvarlevor i form av skelett och gravfynd som smycken, klädesplagg, redskap och vapen. Andra historiska källmaterial finns i vår omgivning, såsom byggnader, monument, ortnamn, konstverk, fotografier, kartor och filmer.

Vissa av dessa källor säger mindre om den tid som de hänvisar till och mer om den tid då de tillkom. Det gäller inte minst spelfilmer. En nyinspelad film om andra världskriget förmedlar visserligen information om perioden 1939–1945, men den historia som förmedlas präglas huvudsakligen av vår tids syn på andra världskriget.

Många av de senare materialen var historiker förr inte intresserade av eftersom de inte ansågs ge uttryck för den historia som var vanligt förekommande vid universiteten och i läroböckerna.

Husförhörslängder – en intressant och berättande källa

Husförhörslängder är en kvarleva från husförhören som hölls av kyrkans präster från slutet av 1600-talet till slutet av 1800-talet. Alla vuxna personer måste en gång om året delta i husförhör. Prästens anteckningar om församlingsbornas läskunnighet, kunskaper i den kristna tron, levnadssätt med mera är en viktig historisk källa med information om den tidens vanliga människor.

Husförhörslängdernas personuppgifter om både enskilda människor och familjer är i dag ett mycket användbart hjälpmedel i släktforskningen.

Källkritik

För att en källa ska vara användbar måste historikern granska den kritiskt för att avgöra om den är trovärdig. Denna metod brukar kallas källkritik, och den har spridit sig från historievetenskapen till bland annat journalistiken.

Bland de frågor som historikern kan ställa om ett källmaterial, exempelvis en text om en viss händelse, är vem har skrivit texten och i vilket syfte? När skrevs texten – strax efter händelsen som beskrivs eller många år i efterhand? Finns det andra källor som beskriver samma händelser och stämmer de i så fall överens? Vem var först med uppgiften och är den ursprungliga uppgiften trovärdig? Det är också viktigt att veta varifrån, det vill säga från vilken källa, författaren fått sin information.

Historikern vill i möjligaste mån förstå dåtidens människor och de villkor som de levde under, men samtidigt tolkar vi i dag också ett historiskt material utifrån vår samtid och våra värderingar.

För många eller för få källor

För den som forskar om modern historia finns oftast mängder av källor. Historikern måste därför göra ett urval som riskerar att påverkas av dennes personliga uppfattningar om vilka källor som är viktigast. Tolkningen av en viss händelse kan påverkas av vilka källor historikern valt att använda.

Till äldre historia finns ibland bara någon enstaka källa. Det kan innebära att historikernas tolkningar blir osäkrare.

Viktiga källkritiska kriterier

Frågor man bör ställa sig när man kritiskt ska granska en källa, till exempel en text:

Äkthet: Vem har skrivit texten? Är personen den hen utger sig för att vara eller är texten en förfalskning? Vet hen mycket om det hen skriver om?

Syfte/tendens: Varför har texten skrivits? Försöker den beskriva sanningen eller är den skriven för att påverka den som läser på något sätt?

Närhet/samtidighet: När är texten skriven – strax efter händelsen som beskrivs eller lång tid efter? Har det gått lång tid blir trovärdigheten lägre.

Husförhörslängd från 1700-talet från Endre församling på Gotland. Den är en primärkälla, alltså en ursprunglig källa.

Beroende: Om det finns två eller flera källor till samma händelse – är de självständiga eller bygger de på varandra?

Urval: Finns det annan information eller andra källor som inte används i texten? Skulle texten ge en annan bild av händelsen om denna information togs med?

Sant eller falskt

Det är inte alltid lätt att avgöra vad som är sant eller falskt. Dagens digitala teknik och möjligheter att manipulera både gamla och nya bilder gör att fotografiers värde som historiska källor är svåra att bedöma. Men även om det kan vara svårt att avgöra sanningshalten kan fotografier från förr avslöja sådant som fotografen kanske inte tänkte på när hen tog bilden. Fotografier kan till exempel påvisa synen på relationen mellan män och kvinnor och mellan människor med olika hudfärg.

Jang Song Taek, som var ingift farbror till Nordkoreas ledare Kim Jong Un, anklagades 2013 för förräderi och avrättades. Efter detta har Jang retuscherats bort från officiella bilder, antagligen för att dölja det faktum att han tidigare stod Kim mycket nära och var en viktig mentor till honom.

Sammanfattning

@ När man vill undersöka en historisk händelse försöker man få fram säkra fakta genom källmaterial.

@ En källa kan vara en kvarleva, alltså ett föremål som bevarats.

@ Källor kan också vara skriftliga, bland annat myndighetsdokument, brev, dagböcker, tidningar och inskriptioner på till exempel runstenar.

@ En källa måste granskas kritiskt för att vi ska kunna avgöra om den är trovärdig.

@ Detta kallas källkritik.

@ Viktiga källkritiska frågor till exempelvis en text är: vem skrev texten, när skrevs den och i vilket syfte?

@ Om det finns många källor till en händelse måste historikern göra ett urval.

@ Om det bara finns en enstaka källa blir historikerns tolkning osäkrare.