Stulen konst

SÅ SÖKER NFC SPÅR PÅ OVÄRDERLIG KONST

År 2017 stals tre tavlor vid ett inbrott i museet Bror Hjorts Hus i Uppsala. Tavlorna har nu hittats av polis och under årets första månader har NFC sökt dna och andra spår på tavlorna.

T

TAVLORNA, SIGNERADE konstnären Bror Hjort, stals vid ett inbrott i museet natten mellan 12 och 13 februari 2017. I december förra året hittades tavlorna, detta i samband med polisens arbete i ett ärende gällande grovt häleri, och flera personer misstänktes vara inblandade i stölden och hanteringen av tavlorna.

Tavlorna skickades till NFC för spårsäkring och i början av februari packades tavlorna upp och forensikernas arbete kunde börja. Det forensikerna söker efter i sitt arbete är synliga och osynliga spår på föremålen. Det kan vara synliga fläckar, små tygfibrer eller, för ögat, helt osynliga spår i form av dna. – Det vanligaste i den här typen av ärenden är att man letar efter dna. Man försöker hitta och lyfta upp dna som, i det här fallet, hamnat på tavlorna av den eller de som hanterat dem, säger Maria Jansén, forensiker på Biologisektionen. – Problemet vi då kan stå inför är att vi kan få dna från flera personer. Många kan ha hanterat föremålen under åren eller stått i närheten av dem och hostat eller nyst, och då kan det vara svårt att veta vem som hanterat dem sist.

OM DET FINNS fläckar så topsas de och beroende på vad det är för typ av fläck kan man då få fram tillräckligt med dna. – Om det är blod så innehåller det mycket dna. Det kan ju hända att en gärningsperson gjort sig illa vid ett inbrott, säger Maria Jansén.

Finns det inga synliga fläckar får forensikerna istället leta på ställen där det är troligt att dna kan ha avsatts från en person som hanterat föremålet. När dna ska lyftas från föremålet används en lätt fuktad tops eller en speciell tejp. Vilken metod man använder beror på vilken yta man arbetar med. Är ytan slät och hård är topsning den vanligaste metoden.

Är det inte en risk att ett föremål, till exempel dyrbar konst, kan förstöras när ni använder en fuktad tops? – Den vätska vi använder för att fukta tops är en vanlig koksaltlösning. En sådan är ju inte förstörande i sig, den är varken frätande eller fläckande, säger Maria Jansén.

”När det handlar om ovärderliga föremål, som till exempel de här tavlorna eller regalierna som hittades efter en stöld i Strängnäs domkyrka, så tar vi hjälp av experter.”

MARIA JANSÉN

När dna ska lyftas från föremålet används en lätt fuktad tops eller en speciell tejp. Ytan styr vilken metod som används.

Är det något annat ni tänker på eller måsta ta hänsyn till när ni hanterar dyra föremål? – Vi brukar inte tänka på ett föremåls värde när vi får in det till oss. Får vi till exempel in en jättedyr jacka där vi hittar en blodfläck så kommer vi att klippa ut den för att kunna göra en dna-undersökning, säger Maria Jansén. – Men när det handlar om ovärderliga föremål, som till exempel de här tavlorna eller regalierna som hittades efter en stöld i Strängnäs domkyrka, så tar vi hjälp av experter utanför NFC. Vi måste tänka på vad som är det bästa ur dna-synpunkt och väga in att vi inte ska förstöra föremålet. I det här fallet fick vi hjälp av en konstexpert.

ÄRENDET DÄR DE återfunna Bror Hjort-tavlorna hanteras handlar om grovt häleri och utreds av polisens artskydds- och kulturarvsbrottsgrupp på nationella operativa avdelningens utredningsenhet, Noa, och leds av åklagare vid riksenheten mot internationell- och organiserad brottslighet. Artskydds- och kulturarvsbrottsgruppen är specialiserade på brottsutredningar relaterade till kulturarvsområdet, och har funnits på nationell nivå sedan 2016.

Vid denna tidnings pressläggning pågår förundersökning i ärendet och därför kan inga detaljer lämnas kring undersökningar och eventuella resultat av dessa. n