Topsa mera

Topsning

– en självklar del av arbetet

Polisen i nordvästra Skåne har lagt stor kraft på att tillämpa riksåklagarens riktlinjer och göra topsning till en självklar del av arbetet. Resultatet är lovande.

E

EN KVINNA HAR svårt att sova och tar en morgonpromenad i ett folktomt Helsingborg. Hon uppmärksammar tre män som på håll ser ut att antasta en kvinna. Vad som sker sen har hon svårt att minnas, fram tills att hon själv blir våldtagen av en av männen. Hon lyckas fly. Men en bit därifrån dyker en annan av de tre männen upp. Inom loppet av en halvtimme har kvinnan blivit utsatt för två överfallsvåldtäkter.

15 månader senare, i slutet av november 2018, får polisen en dna-träff. Dna-spår som, vid undersökning på sjukhus, säkrades från sperma i kvinnans kropp fick matchning via spårregistret. En av männen hade nämligen topsats för misstanke om sexuellt ofredande.

Två månader senare: träff igen. Gärningsman nummer två hade dna-registrerats i samband med att han misstänks för rån. – Vid överfallsvåldtäkter betyder dna-registrering allt för att få fram en gärningsman. Att bara gå på signalement är som att leta efter en nål i en höstack, säger Marie Dahlman, gruppchef för brott i nära relationer, utredningssektionen, polisområde nordvästra Skåne.

I POLISOMRÅDET har man lagt stor kraft på att göra topsning till en självklar del av arbetet, inte bara för utredare, utan även för poliser i yttre tjänst. Och man har bestämt att man ska tillämpa riksåklagarens riktlinjer. Det innebär att det är möjligt att dna-registrera en person som är upprepat skäligen misstänkt för brott som kan ge sex månaders fängelse. – Topsning ska göras rutinmässigt när förutsättningarna för dna-registrering är uppfyllda. På så sätt kan även yttre personal känna sig trygg och komma bort från osäkerhet om när en topsning ska göras, säger Tommy Lindén, chef för utredningssektionen, polisområde nordvästra Skåne.

För att skapa förståelse för vikten av dna-registrering har ledningen jobbat mycket med att lyfta och skapa engagemang bland medarbetarna. Till exempel påminner man om topsning i samband med utsättningar och försöker jobba med återkoppling till patrullerna när man fått en spårträff.

FAKTA: EXAKT HUR MÅNGA fler brott

”Vid överfallsvåldtäkter betyder dnaregistrering allt för att få fram en gärningsman.”

Så fattas beslut om topsning

1. Sedan den 1 januari 2006 får alla som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse provtas och registreras i dnaregistren. Om polisen bedömer att påföljden kommer att stanna vid böter ska inget kroppsbesiktningsbeslut om registertopsning fattas. 2. IGV-polis/utredare gör en slagning på sin telefon för att se om personen finns i misstanke- och brottsregistret. 3. Förundersökningsledare/jourförundersökningsledare kontaktas och fattar beslut om topsning. 4. Personen topsas. 5. Salivprovet skickas till NFC där det analyseras och matchas mot spårregistret. som klarats upp i polisområdet tack vare topsning går inte att säga, enligt Tommy Lindén. Han menar att det sällan räcker med enbart en dna-träff för att få en fällande dom utan att domstolen gör en samlad bedömning. – Men vi har haft våldtäktsärenden där dna-registrering var avgörande och där brottet inte hade kunnat klaras upp utan topsning – det vet vi. n

MARIE DAHLMAN

My Ekelund, ingripandepolis i polisområdet, öppnar ett topsningskit som ska finnas med på varje arbetspass och visar hur man ska stryka topsen på insidan av kinder och under tungan. ”Det är en häftig känsla att få en dna-träff mot spårregistret”. Det har hänt en del gånger här, säger hon.

3 framgångsfaktorer

TOMMY LINDÉN, CHEF FÖR UTREDNINGSSEKTIONEN I PO NORDVÄSTRA SKÅNE:

1. Stöd från ledningen ”Det är viktigt att poliser i yttre tjänst känner stöd från ledningen om i vilka situationer man ska göra en topsning. Det skapar en tydlighet för medarbetarna och minimerar eventuella frågetecken”.

2. Skapa god kultur ”Skapa förståelse i alla led för värdet av dna-registrering. Stötta förundersökningsledare i sina beslut. Återkoppla och ge goda exempel till medarbetarna. Om vi träffar alla aspiranter och får en 25-årig polis positiv till dna-registrering – då kan vi försäkra oss om att den personen kommer topsa hela sitt yrkesliv – förhoppningsvis i 40 år framåt”.

3. Mät för kvantitet ”Det är få områden inom polisverksamheten där vi förespråkar pinnjakt – men det är viktigt när det gäller topsning och dna-registrering. Historiskt sett är det mest utredare som har topsat i samband med förhör på polisstationen. Hos oss mäter vi antalet topsningar separat på utredning och ingripandeverksamhet (IGV). Det finns en enorm potential i att topsa mer såväl bland utredare som IGV-personal. Det viktiga är att se utredning och BF/IGV (brottsförebyggande-/ ingripandeverksamhet) som en gemensam process”.

”Topsning ska göras rutinmässigt när förutsättningarna för dnaregistrering är uppfyllda.”

TOMMY LINDÉN

FAKTA: 32 000 personer topsades

2019 topsades nära 32 000 personer i Sverige. Polisen utförde ungefär 90 procent av dessa, resterande gjordes av bland andra Tullverket och Kustbevakningen. Registertopsningar får bara tas genom salivprov. Det finns inga formella krav på utbildning och proven får tas både av poliser och civila medarbetare inom polisen. Det finns provtagningssatser med instruktioner och returkuvert. Provtagningssatser ska finnas som standardutrustning i alla radiobilar.