Reportage
Topsning – en självklar del av arbetet
E
28. Kriminalteknik #1—2021
Polisen i nordvästra Skåne har lagt stor kraft på att tillämpa riksåklagarens riktlinjer och göra topsning till en självklar del av arbetet. Resultatet är lovande.
EN KVINNA HAR svårt att sova och tar en morgonpromenad i ett folktomt Helsingborg. Hon uppmärksammar tre män som på håll ser ut att antasta en kvinna. Vad som sker sen har hon svårt att minnas, fram tills att hon själv blir våldtagen av en av männen. Hon lyckas fly. Men en bit därifrån dyker en annan av de tre männen upp. Inom loppet av en halvtimme har kvinnan blivit utsatt för två överfallsvåldtäkter.
15 månader senare, i slutet av november 2018, får polisen en dna-träff. Dna-spår som, vid undersökning på sjukhus, säkrades från sperma i kvinnans kropp fick matchning via spårregistret. En av männen hade nämligen topsats för misstanke om sexuellt ofredande. Två månader senare: träff igen. Gärningsman nummer två hade dna-registrerats i samband med att han misstänks för rån. – Vid överfallsvåldtäkter betyder dna-registrering allt för att få fram en gärningsman. Att bara gå på signalement är som att leta efter en nål i en höstack, säger Marie Dahlman, gruppchef för brott i nära relationer, utredningssektionen, polisområde nordvästra Skåne. I POLISOMRÅDET har man lagt stor kraft på att göra topsning till en självklar del av arbetet, inte bara för utredare,
FAKTA :
Så fattas beslut om topsning
1. Sedan den 1 januari 2006 får alla som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse provtas och registreras i dnaregistren. Om polisen bedömer att påföljden kommer att stanna vid böter ska inget kroppsbesiktningsbeslut om registertopsning fattas. 2. IGV-polis/utredare gör en slagning på sin telefon för att se om personen finns i misstanke- och brottsregistret. 3. Förundersökningsledare/jourförundersökningsledare kontaktas och fattar beslut om topsning. 4. Personen topsas. 5. Salivprovet skickas till NFC där det analyseras och matchas mot spårregistret.
utan även för poliser i yttre tjänst. Och man har bestämt att man ska tillämpa riksåklagarens riktlinjer. Det innebär att det är möjligt att dna-registrera en person som är upprepat skäligen misstänkt för brott som kan ge sex månaders fängelse. – Topsning ska göras rutinmässigt när förutsättningarna för dna-registrering är uppfyllda. På så sätt kan även yttre personal känna sig trygg och komma bort från osäkerhet om när en topsning ska göras, säger Tommy Lindén, chef för utredningssektionen, polisområde nordvästra Skåne. För att skapa förståelse för vikten av dna-registrering har ledningen jobbat mycket med att lyfta och skapa engagemang bland medarbetarna. Till exempel påminner man om topsning i samband med utsättningar och försöker jobba med återkoppling till patrullerna när man fått en spårträff. EXAKT HUR MÅNGA fler brott som klarats upp i polisområdet tack vare topsning går inte att säga, enligt Tommy Lindén. Han menar att det sällan räcker med enbart en dna-träff för att få en fällande dom utan att domstolen gör en samlad bedömning. – Men vi har haft våldtäktsärenden där dna-registrering var avgörande och där brottet inte hade kunnat klaras upp utan topsning – det vet vi. n
”Vid överfallsvåldtäkter betyder dnaregistrering allt för att få fram en gärningsman.” MARIE DAHLMAN
