№1 ↓ 2021 En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Polismyndigheten nfc.polisen.se
MORDET PÅ 17-ÅRIGA WILMA Berättelsen om arbetet som fick hennes mördare dömd.
TALANALYS
En kort talsekvens kan räcka för analys.
BILD FRÅN DNA För- och nackdelar med fantombild från dna.
SPETSAT GODIS Här analyseras godsaker med oväntat innehåll.
LANDET RUNT Här finns de forensiska stationerna.
TAVELKUPPEN Så undersöks ovärderliga föremål.
ATT LÄSA EN HÄNDELSE
Att studera en skottskada kan ge en bra bild av ett händelseförlopp. Följ med på en fortbildning för kriminaltekniker.
Innehåll
#1�2021
4. Hon söker mönster i talet En talsekvens på 25 sekunder till 1 minut kan räcka för en talarjämförelse.
12.
5. Notiser från vår forensiska omvärld 7. Dna blir till bilder Dna kan ge en bild av en människas utseende – men bilderna har både för- och nackdelar. 8. Godis med dolt innehåll Här analyseras godis och bakverk med narkotikaklassade ingredienser. 10. Grafik Så jobbar NFC med handstilsundersökningar.
2. Kriminalteknik #1—2021
11. Nytt verktyg för utredare ”Vi kommer kunna söka bilder på ansikten, på okända personer, som är intressanta i brottsutredningar.”
12. Wilma-fallet 17-åriga Wilma Andersson anmäldes försvunnen i november 2019. Här är berättelsen om arbetet att hitta pusselbitarna som fick hennes mördare dömd. 20. Landet runt Här finns de forensiska stationerna.
4. 8.
22. Fortbildning i Syd Kriminaltekniker studerar skottskador i olika material. 26. Stulen konst Så jobbar NFC vid undersökning av konst och andra ovärderliga föremål. 28. Topsa mera Här är topsning en naturlig del av polisernas arbete. 30. Yrket Vad gör du på jobbet Linda Stolpe Margenberg? 31. Helena Trolläng NFC-chefen berättar om vad som händer på polisens nationella forensiska centrum.
Redaktionen S O CI AL A MEDIER :
Vad händer i sociala medier
”Ett beslag som stic
ker ut .”
Pol ise n på Hög lan det skr ive r på sin fac ebo oks ida att de und er hös ten haf t en ope rat ion som rikt at sig mo t krim ine lla och nar kot ika bro tts ligh ete n på utvald a del ar av sitt om råd e. I inlä gge t vis as en film frå n ett bes lag och ma n ber ätt ar om hur ma n arb eta r för en för änd rad syn på nar kot ika i sam häl let. @p olis en på Fac ebo ok.
Fokus på det som är viktigt VÅREN ÄR HÄR och du har årets första nummer av Kriminalteknik i din hand. Jag hoppas och tror att du finner innehållet intressant och relevant. I DET HÄR numret kan du bland annat läsa om det svåra och viktiga arbete som kriminalteknikerna utförde under utredningen om 17-åriga Wilma Anderssons försvinnande i november 2019. Försvinnandet väckte stort engagemang i Uddevalla och i övriga landet. Kriminalteknikernas arbete bestod i att hitta pusselbitar till vad som hänt och, när man konstaterat att Wilma var död, hitta hennes mördare och säkra all relevant bevisning för att få honom dömd.
”Är du utsatt för ett sexualbrott kan du åka till ett sjukhus för att spårsäkras utan att du behöver göra en polisanmälan. Sjukvården sparar spårsäkringssatsen i 2 år om ingen polisanmälan görs. I Stockholm finns en akutmottagning för våldtagna på Södersjukhuset som tar emot alla upp till en månad efter ett sexuellt övergrepp.” @polisen_kriminalteknik_sthlm på Instagram.
Trevlig läsning önskar vi på redaktionen!
”Det största beslaget som gjorts i Sverige av svensk polis med bland annat cirka 54 000 tabletter Subutex.”
Monica Bergström, redaktör
ari i år väck tes åtal mot @pol isen på Face book 25 febru nde synn erlig en grov fyra pers oner inbla ndad e gälla t. erlig en grov t narkotika brot narkotika smug gling och synn som gjort s i Sver ige aget besl ta störs det e Åtale t gälld anna t cirka 54 000 table tter av sven sk polis med blan d knat s till 16 miljo ner kron or. berä har et värd Gatu tex. Subu 80 kilo cann abis sam t Utöver Subu tex togs även cirka 000 000 kron or. egen dom till ett värd e av 7
@nationelltforensisktcentrum
Tidningen Kriminalteknik utkommer med tre nummer per år i en upplaga om 5 500 ex. Utgivare: Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum Adress: Tidningen Kriminalteknik Nationellt forensiskt centrum 581 94 Linköping Ansvarig utgivare: Helena Trolläng Redaktör: Monica Bergström monica.bergstrom@polisen.se
@polisen
Redaktionsråd: Ricky Ansell, Anders Nordgaard, Svante Lagman, Niclas Pettersson, Diana Belic, Ann-Louise Flisbäck, Maria Åsén, Katarina Nestor. Layout: Jörgen Knutsson Omslagsbild: Skotthål genom en bilruta undersöks. Foto: Monica Bergström Illustration och foto: Om inget annat anges: Mostphotos
Insänt material: Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen. Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt. Inskickat material kan komma att redigeras. Tryck: Elanders Group
ISSN 1653 6169 Prenumeration: Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik @polisen.se Du kan också läsa artiklar på nfc.polisen.se Tidningen kommer ut i april, augusti och december.
3. Kriminalteknik #1—2021
MISSA INTE HELLER Helena Trollängs ledare där hon, som avdelningschef för NFC, berättar om den särskilda händelsen Vilgot som inletts för att korta handläggningstiderna för forensiska undersökningar kopplade till grova brott där personer sitter frihetsberövade, brott där brottsoffret är särskilt utsatt och brott där unga är involverade.
Så funkar det
av Ann-Louise Flisbäck foto Polisen
Talande bevis
4. Kriminalteknik #1—2021
Efterfrågan på talarjämförelser ökar hos NFC i takt med lättillgängliga inspelningsmöjligheter.
Sedan oktober förra året utförs fonetiska analyser vid NFC. För Fanny Carlström-Plaza kan det räcka med en 25 sekunder kort inspelad talsekvens för att utföra en analys.
— CIRKA 25 sekunder till en minuts tal kan räcka för att vi ska kunna utföra en talarjämförelse, säger Fanny Carlström-Plaza, forensiker med inriktning på talanalys. Talarjämförelse innebär att man jämför en okänd persons tal i en inspelning som säkrats i en brottsutredning med talet från en misstänkt person som till exempel spelats in i ett förhör. Metoden används främst i utredning av bedrägeribrott men även i grövre våldsbrott som grov misshandel eller mord. Materialet som analyseras kan exempelvis vara larmsamtal eller ljud- och filmfiler från en beslagtagen mobiltelefon. Fanny förklarar hur analysen går till: – Vid analysen tittar och mäter vi på utmärkande egenskaper för varje talare. Man
” Vid analysen tittar och mäter vi på utmärkande egenskaper för varje talare.” FAN NY CARL STRÖ M - P L A Z A
undersöker fysiologiska drag som hur andning och andningsmuskulatur fungerar tillsammans med talmuskulatur för att bilda talljud. Man undersöker också dialekt och uttal, alltså hur talaren använder sin röst, samt beteendemässiga egenskaper som till exempel i vilken hastighet man talar, hur man för ett samtal eller utmärkande sätt att hosta eller skratta. Något som även vägs in är inspelningens kvalitet, hur mycket tal som förekommer, om det finns brus eller störande bakgrundsljud samt om personen som talar är arg, är rädd eller hotfull. Detta kan påverka de akustiska resultat man får fram. FANNY ANVÄNDER OLIKA metoder när hon analyserar och jämför material. Det är
så kallade auditiva metoder, som innebär att man lyssnar och tittar på specifika partier i ljudfilen som exempelvis frekvensinformation för röstkvalitet och sedan akustiska metoder, där man mäter frekvenserna för att komplettera den auditiva metoden eller skapa en röstmodell. Dessa metoder kan också kompletteras med semi-automatiserade metoder: – Jag gör först en auditiv förbedömning och analys, sedan väljer jag ut delar i materialet som verkar användbara för resterande analyssteg. Beroende på materialet så utför jag sedan akustiska analyser i mjukvaror anpassade för analys av röstegenskaper. För att få en så god forensisk bedömning som möjligt jämförs resultaten för okänd och misstänkt talare inte bara med varandra utan också med hur sannolikt det är att observera egenskaper. TIDIGARE GENOMFÖRDES analyserna av en utomstående part på uppdrag av NFC, men sedan oktober 2020 utförs dessa helt hos NFC. Efterfrågan på talarjämförelse växer i takt med att det blir allt lättare att spela in material. Idag är det högt tryck på undersökningstypen med en väntetid på några månader, då en undersökning tar ca två veckor. Analysen i sig tar några dagar i anspråk att utföra, men sedan tillkommer tid för administration, värdering av resultat och formulering av sakkunnigutlåtande.
FAKTA :
Talanalys ● Fonetik handlar om den vetenskapliga observationen av språkets och talets ljud-egenskaper. ● Auditiva metoder innebär att man lyssnar och tittar på specifika partier i ljudfilen – till exempel frekvensinformation för röstkvalitet. ● Akustiska metoder handlar om att mäta frekvenserna för att komplettera den auditiva metoden eller skapa en röstmodell.
Notiser dna-prover från anhöriga till de saknade. — Våra medarbetare är fast beslutna om att identifiera kvarlevorna och försäkra sig om att de lämnas över till de anhöriga så att de kan ta ett sista farväl och begrava sina nära, säger kriminalinspektör Glen Browne.
P OL IS MYN DIGH E T EN :
Få lärare i Kriminalteknik
S! KE SÖ RE
Nu genomför polisen i New South Wales ett pilotprojekt för att testa identifiering via nära släktskaps-dna. Polisen kommer att genomföra en storskalig insamling av dna från nära släktingar till de totalt 769 personer i delstaten som varit anmälda försvunna under en lång tid. Samtidigt har delstaten cirka 330 oidentifierade kroppar och mänskliga kvarlevor som man behöver identifiera. Pilotprojektet är ett led i polisens satsning att lösa det stora antalet försvinnanden. I juli 2019 skapades ett register över anmält försvunna personer. Ett samarbete med forensiska experter från New South Wales Health Pathology har resulterat i att man nu har dna-profiler från samtliga oidentifierade kroppar och kvarlevor inlagda i registret. Tillfälliga provtagningsstationer har upprättats för att snabbt kunna samla in
Testar nära släktskapsdna
RA
Om man istället för att läsa om brottsbekämpning föredrar att lyssna, så finns idag ett rikt utbud av poddar att botanisera bland. Polisen driver totalt fem olika poddar där ämnet kriminalteknik tas upp på olika sätt. Polismyndigheten på Poddbean har ett kort avsnitt om en av kriminalteknikens grundare, Alphonse Bertillon, som bland annat standardiserade metoden för förbrytarporträtt – även känd som ”the mug shot”. I Polispodden Öst ägnas avsnitt 32 åt att disktutera kriminalteknik med en kriminaltekniker och en forensiker – läs mer om det här intill. Polismyndigheten är inte den enda myndigheten i rättsväsendet som producerar poddar. ”Snacka om brott” är namnet på Brottsförebyggande rådets podd, och ”Utan att passera gå” är en nystartad podd från Kriminalvården.
Poddar från rättsväsendet
LÄ
F RAM STEG :
Kriminalteknik i polispodden Helena Lyth, forensiker på NFC, som tidigare i år medverkade i Polispodden Öst tillsammans med kriminalteknikern Henrik Sundin från polisregion Öst. — Jag hoppas att vi kunde ge en bild av att arbetet är väldigt intressant men också komplext. Det finns många olika sorters undersökningar, som avser bland annat fibrer, dna och fingeravtryck. Syftet med undersökningarna varierar från ärende till ärende och vilka undersökningar som ska göras beslutas utifrån en ständig dialog mellan utredningen och forensikerna, säger Helena Lyth. I podden pratar ni bland annat om hur forensiskt arbete framställs på tv. Vilken anser du är den största skillnaden mot hur det fungerar i verkligheten? — Den största skillnaden är, förutom att det går snabbare på tv och att de har snyggare kläder, antalet människor som är involverade. I verkligheten jobbar minst tio personer bara med att ta fram dna-profilerna i ett ärende och sedan tillkommer experter för övriga undersökningar som exempelvis fingeravtryck och droger. Polispodden Öst finns där poddar finns, exempelvis på Spotify och iPhones podcaster.
5. Kriminalteknik #1—2021
KRI MI NALT EKNIK :
— Kriminalteknik är det ämne inom polisutbildningen som det är svårast satt rekrytera lärare till. Det säger Amalia Digas, gruppchef inom HR för polisutbildningen i Växjö. Ämnet är viktigt – det är alltid en polispatrull som kommer först till en misstänkt brottsplats och då gäller det att veta vad som ska och inte ska göras i väntan på att kriminaltekniker ska komma till platsen. De lärare som behövs är de som har en bakgrund som kriminaltekniker eller Lokus (lokal brottsplatsundersökare). ”Det måste bli rätt från början, ute på plats, det är därför kunskaper om teknisk bevisning och kriminalteknik så viktigt att lära ut till våra polisstudenter”, säger Amalia Digas. I nästa nummer av tidningen Kriminalteknik kommer ni att kunna läsa mera om lärarrollen.
HAL L Å DÄR :
Notiser ÅKL AG ARMYN DIGH E T EN :
6. Kriminalteknik #1—2021
Åklagarrevisorer ska följa pengarna
Som ett led i satsningen att komma åt pengar från kriminella personer kommer Åklagarmyndigheten anställa åtta åklagarrevisorer. Åklagarrevisorerna ska bland annat biträda åklagarna med att spåra och säkra pengar och andra tillgångar som kommer från kriminell verksamhet. Arbetsmetoden kallas finansiell utredning och innebär att man kartlägger en misstänkt persons tillgångar och undersöker om det är rimligt att personen fått tillgångarna på laglig väg. Man kontrollerar offentliga inkomster och personens allmänna ekonomiska situation och gör sedan en analys. För närvarande finns tio åklagarrevisorer i myndigheten, och nu utökas styrkan med ytterligare åtta. Det innebär att samtliga åklagarkammare kommer att ha bättre stöd av en åklagarrevisor.
AKT UELLT FALL :
telefon kunde polisen se hur mannen haft kontakt med flera andra personer via bland annat mobilappar, och att mannen haft ett väl upparbetat modus. Fler domar är att vänta.
En medelålders man från Stockholms län har dömts till fängelse i två år och sex månader efter att ha begått flera sexualbrott mot ett barn under 15 år. Brotten uppdagades i somras då mannens före detta partner hittade bilder och filmer i mannens telefon föreställande sexuella övergrepp på ett barn. I polisförhör berättade mannen att han haft kontakt med en kvinna via en dejtingsajt och att kvinnan förmått honom att begå och dokumentera övergreppen. Under utredningen framkom att kvinnan inte var någon kvinna utan en man, tidigare dömd för bland annat våldtäkt mot barn. Under utredningen har fler misstänkta och målsägande identifierats och ytterligare förundersökningar har inletts. Vid genomgång av ”kvinnans”
S ERV IC E :
AKT UEL LT FAL L :
NFC har utökat sin tillgänglighet och har numera avdelningens servicetelefon 010-562 80 20 öppen måndagar till fredagar klockan 7.00—19.00 och söndagar klockan 8.00—16.30. Bakgrunden till förändringen är att utredningsverksamheten de senaste åren har uttryckt behov av kontinuerlig service och tillgänglighet hos NFC under kvällar och över veckoslut. När NFC:s servicetelefon är stängd finns NFC-beredskap på telefonnummer 010-562 80 28. Beredskapstelefonen är alltid bemannad och ska användas vid akut ärende, kris eller CBRNE-händelse.
En östeuropeisk man i 40-årsåldern har dömts i Linköpings tingsrätt för 30 fall av grov stöld, 11 fall av bedrägeri och 9 fall av försök till bedrägeri. Bilder på mannen har förekommit i utredningar sedan 2017 utan att polisen har kunnat identifiera honom. I oktober 2020 delade polisen bilder på mannen i ett europeiskt polisiärt samarbetsorgan mot ficktjuvar. Dagen efter delningen svarade tysk polis att de hade identitet på mannen som dömts för liknande stölder där i närtid. Efter hemlig elektronisk övervakning kunde mannen gripas i Dalarna.
Dömd för sexualbrott mot barn – fler domar att vänta
Ökad tillgänglighet hos NFC
Ficktjuv dömd till fyra års fängelse
Polisens utredning har visat att han stulit sammanlagt cirka 200 000 kronor från ett 30-tal målsägande, de flesta kvinnor i 80-årsåldern. Stölderna hade skett på olika platser över hela Sverige. – Domen är en klar framgång. Samarbetet mellan olika länder mot internationella brottsnätverk har utvecklats fantastiskt bra de senaste åren därför att alla är medvetna om hur rörliga de här nätverken är. De har hela Europa som arbetsplats, säger Malin Bentzer, analytiker vid brottssamordningen i polisregion Öst.
F O R S KN I N G:
Världens äldsta dna … ... är 1,2 miljoner år gammalt och har hittats i en mammuttand tillhörande ett exemplar av den nyupptäckta arten Krestovkamammut. Det är forskare från Stockholms universitet som har gjort den sensationella upptäckten av en ny mammutart som levt i Sibirien för över 1 miljon år sedan. Det evolutionsbiologiska studiet av olika mammutarter har också genererat ny kunskap som kan appliceras på virusforskning. En sedan länge utdöd mammut kan alltså ge viktiga ledtrådar till hur man kan stoppa en pandemi som grasserar över en miljon år senare.
Fallet
av Monica Bergström
Dna-baserade fantombilder — en hjälp i polisutredningen Under förra året valde polisen att gå ut med fantombilder under utredningar av två grova brott. Fantombilderna togs fram med hjälp av dna och de har sina för- och nackdelar. iction Results
Snapshot Pred
1000-02
Case #0201-K33
s Lämna ditt tip mail till polisens se lm@polisen. kho toc ll.s kallafa
Contact:
Female ♀ Unknown
Sex: Age:
(Shown at age
25)
(Shown at BM
I 22)
Unknown
Body Mass:
ropean Southern EuEastern Ancestry: Middle and/or North
Percent 49.01% 32.77% 10.42%
Region theast Europe - Sou North Middle East casus Europe - Cau
/ Dark Brown NOT: Brownconfidence)
12.3 fidence) wn (77.4% con Fair / Light Bro
Skin Color Eye Color
88.1
/ Green NOT: Blue idence) (100.0% conf
e) .5% confidenc
(87 Brown / Hazel
Hair Color Freckles
48.7
NOT: Blond
idence) (100.0% conf
Black / Brown
e) % confidenc
(100.0
26.0 e) .0% confidenc Zero / Few (93 Labs, Inc. All
bon Nano © 2019 Para
EN OKÄND gärningsman följde efter en kvinna, hotade henne med kniv och våldtog henne i Täby i juni 2020. Dna från gärningsmannen säkrades och utredarna kunde konstatera att dna från samme man säkrats efter en våldtäkt i Uppsala 2018. Men trots både dna och intensivt utredningsarbete förblev gärningsmannen okänd. För att komma vidare i utredningen initierade då polisen möjligheten att ta fram en slags fantombild utifrån innehållet i arvsmassan med hjälp av ett externt företag, Parabon. – Allt som rör dna, i brottsutredningar, förmedlas av oss
(97.0%
. rights reserved
/ Many NOT: Some idence)
https://Parabon
(93.0% conf
-NanoLabs.com/
på NFC. I fallen med Parabon har vi förmedlat och varit en del av kontakterna mellan utredningsledningen och företaget, säger Weine Drotz, verksamhetsexpert och forensisk generalist. TOTALT HAR företaget tagit fram fem bilder och polisen har publicerat två av dem. Det finns ett problem med bilderna – de riskerar att inte bli särskilt välliknande. – De delar av arvsmassan man använder när dessa bilder tas fram talar om hår-, hud- och ögonfärg samt anlag för fräknighet. Det speciella
Snapshot
Parabons bild av den kvinna man söker efter i fallet med det döda spädbarnet som hittades i en gångtunnel i Kungsängen i december 2002. Identiteten på det döda spädbarnet och på kvinnan har förblivit okänt och fallet är ännu inte löst.
”De delar av arvsmassan man använder när dessa bilder tas fram talar om hår-, hudoch ögonfärg samt anlag för fräknighet.” W E I N E D ROT Z
FINNS DET vittnesuppgifter kan de tillföra mycket – ett vittne kan ha sett glasögon, hårlängd, typ av frisyr, ögonbrynens färg och form, rynkor och andra skarpa ansiktslinjer, huvudbonad, ansiktsbehåring etcetera. Då kan dessa uppgifter läggas till och bilden bli mera välliknande. Men vittnesuppgifterna kan även tillföra en ny osäkerhet. – Det kan se ut som ett foto men det är det inte. Det är en något slätstruken rekonstruktion och det är ett forensiskt uppslag – inte en sanning. Man måste ta det för vad det är och bilderna kan vara lite luriga och ska nog användas med försiktighet, säger Weine Drotz. Det pågår forskning och utveckling på området och representanter från NFC är delaktiga i detta arbete.
7. Kriminalteknik #1—2021
port Phenotype Re
med Parabon är att man även använder delar som uppges ge information om ansiktsform. Signalerna tolkas mot referensmaterial som tagits fram med maskininlärning. En tredimensionell digital ”ansiktsmall” justeras utifrån detta. Sedan blir det ett forensiskt artisteri i att göra bilden ”mänsklig” genom att lägga till hud, ögon och hår med rätt färg, säger Weine Drotz. Underlaget för att få fram själva ansiktsformen är, enligt Weine Drotz, ganska magert. Arvsmassa som kan ha betydelse riskerar att inte finnas med i analysen och det är inte så många referenspersoner som har studerats för att säkerställa en ansiktsform utifrån resultaten. – När huden läggs på digitalt ger det en väldigt slät och kal bild. Det finns inga rynkor, ögonbryn eller sådant. Om det då inte finns några vittnesuppgifter kan det bli svårt att få en bild som är välliknande och kan föra en utredning framåt. Hur såg personen ut när brottet begicks och hur ser personen ut idag? Är personen fet eller magerlagd? Det är där det forensiska artisteriet tar vid.
8. Kriminalteknik #1—2021
Aktuellt
Fler analyser av godis och bakverk
G
Sockrigt gelegodis i olika former och färger med misstänkt narkotiskt innehåll. Det narkotiska innehållet kan vara väl maskerat - THC kan vara droppat på godisbitarna eller ingå som ingrediens.
På bordet ligger gelégodis, chokladpraliner, ingredienser för bakning och kaksmet i påsar. De ska analyseras då polisen misstänker att ”godsakerna” innehåller droger.
GODISET SER, VID en första anblick, ut som vilket godis som helst. Det är färgglada godisremmar, fina chokladpraliner och sockrigt gelégodis i olika former och färger. Det narkotiska innehållet är väl maskerat. – Vi ser en del varianter. Dels köpt godis som man droppat THC på, dels hemmagjort godis med narkotika som ingrediens, säger Carl Strandqvist, forensiker som arbetar med droganalys på NFC. Vid en närmare titt syns det att godiset är hemmagjort eller preparerat – i alla fall för ett tränat öga. På det hemmagjorda godiset är kanterna lite råa och konsistensen gör att de kanske inte är så jämna i sin form. För det köpta godiset, som är preparerat, finns det
andra saker som kan avslöja att innehållet inte stämmer med innehållsförteckningen. Kanske stämmer inte färgerna helt med den vanliga förlagan eller så kan ytan vara påverkad, men det skulle vara svårt att, till exempel, i en skål med godis se skillnader. – De mest förekommande narkotiska preparat som gelégodis är preparerat med är THC, och för chokladpraliner så hittar vi oftast psilocin som är en av de aktiva substanserna i knarksvampar, men THC förekommer även här, säger Carl Strandqvist. NÄR BAKVERK, kaksmet eller ingredienser till bakning analyseras blir svaret ofta att innehållet är ren THC eller cannabis. Carl Strandqvist har bland annat analyserat muffins, sockerkakor och småkakor, kaksmet och matfett. – När det gäller bakverk så är det mesta hemgjort. Är innehållet cannabis får bakverket en ganska säregen lukt. Det kräver stor erfarenhet att hantera, bearbeta och analysera materialet.
– Ja, jobbet bygger mycket på erfarenhet. Jag vet vad vi har haft, och inte haft, tidigare. Hur det sett ut och vad det tidigare materialet innehållit. Den erfarenheten betyder mycket, säger Carl Strandqvist. Hur går en analys till? – Jag börjar med att titta och lukta. Jag tittar på vad det är för material, jag tittar då till exempel på färg, form och
”En enda gelégodis innehåller tillräckligt mycket narkotika för att man ska bli påverkad.” CARL ST RAN D QV IST
om det är homogent. Jag ska bestämma hur jag ska ta mitt prov, hur jag ska undersöka provet och vilken analysmetod som kan vara lämpligast. Innehållet i övrigt styr vilken upparbetning jag ska välja, säger Carl Strandqvist. – Upparbetningen består i att rensa bort det man inte vill ska vara med under analysen. Och när upparbetningen är klar görs en instrumentanalys och ibland en haltbestämning. Analyserna ger oss svar på om det är narkotika, vilken typ och hur stark den är. Vissa material, berättar Carl Strandqvist, kräver en
Aktuellt
av Monica Bergström foto Monica Bergström
9. Kriminalteknik #1—2021
omfattande upparbetning – till exempel gelégodis. Andra är enklare. Storleken på beslagen varierar kraftigt – det kan vara allt från någon enstaka gelébjörn eller kaka till flera kilo godis eller bakverk som ska tas omhand. – Är det enstaka gelébjörnar härrör det ofta från ungdomsärenden. Andra beslag kan vara riktigt stora, från ärenden där polisen till exempel hittat en distributionscentral. AVDELNINGEN HAR IDAG ett ständigt flöde av godis och bakverk av skiftande karaktär som kommer in för analys.
– Det har gått från nästan ingenting för fem–tio år sedan till att nu vara några ärenden hela tiden, och det är mest godis. Just nu har jag elva ärenden på mitt bord och det är ganska många, säger Carl Strandqvist. – Halten har också blivit högre. Tidigare såg vi halter på 0,2–0,8 procent THC. Nu har vi ärenden där halten är mellan 0,6 och 3,6 procent THC, säger Carl Strandqvist. – En enda gelégodis innehåller tillräckligt mycket narkotika för att man ska bli påverkad. I USA har barn och djur blivit förgiftade.
FAKTA :
Cannabis
Cannabis används ofta som ett samlingsnamn för till exempel hasch och marijuana och är den narkotika som är vanligast förekommande i Sverige och världen. Enligt befolkningsundersökningar har andelen i Sverige som använt cannabis ökat under 2000-talet. Den aktiva substansen THC, tetrahydrocannabinol, utvinns ur cannabisplantan. THC har psykoaktiva effekter och förekommer i olika koncentrationer i olika beredningar. Halten THC i ätbara cannabisprodukter har ökat under det senaste decenniet i USA och i en del europeiska länder. Psilocin är ett hallucinogent och narkotikaklassat ämne. Psilocin utvinns ur narkotikaklassade svampar. Källa: Folkhälsomyndigheten och Länsstyrelsen
Grafik
av Ann-Louise Flisbäck grafik Jörgen Knutsson
De har öga för detaljer
I vårt digitala samhälle är det lätt att tro att handstil hör till det förgångna. På NFC ser man att föremålen som undersöks ändras men att handstilen består.
undersökningar per år Under 2020 genomfördes 147 handstilsundersökningar, ofta omfattar varje begärd undersökning i sig flera undersökningar.
10. Kriminalteknik #1—2021
100+ Från avtal till drogemballage För 10–15 år sedan var handstilsundersökningar av namnteckningar på avtal och testamenten de handstilsundersökningar som efterfrågades mest. Nu är många undersökningar drogrelaterade, det betyder att handskriften som analyseras finns på påsar, kuvert, förpackningsmaterial och odlingspinnar. En handstilsundersökning begärs även ofta i brott som rör grov kriminalitet, som exempelvis vid mord, där annan bevisning inte räcker till för åtal.
Mönsterseende … … är den enskilt viktigaste egenskapen man behöver ha för att kunna bli handstilsundersökare. Alla som NFC rekryterar för att bli handstilsexperter måste först genomgå ett lämplighetstest innan de anställs.
Äkta eller falsk? Konstvärlden drabbas ständigt av förfalskningar. Ett särskilt klurigt ärende var att äkthetsbedöma en större mängd beslagtagna litografier av konstnären Joan Miró. Litografier tillverkas genom en tryckprocess där konstverket ritas på kalkstenar, trycks på papper och signeras av konstnären i begränsad och förutbestämd upplaga. När rätt antal har tryckts ska stenarna förstöras. Så hade inte skett i det aktuella ärendet där stenarna hade smusslats undan och tryckningen av nya litografier fortsatt och försetts med förfalskad signatur. Efter att SKL undersökt namnteckningarna och förfalskningen uppdagats, fick de skyldiga sitt straff. De oäkta litografierna samlades in och förstördes.
E XP ERT EN :
Hon söker efter mönster Diana Belic är forensiker och handstilsundersökare på NFC. Hur går en handstilsundersökning till? — Vid en handstilsundersökning tittar vi exempelvis på skriftens allmänna stildrag, proportioner, storleken på och utformningen av bokstäver och hur de binds samman när de sammanfogas till ord för att få en uppfattning om den aktuella personens skrivmönster. Dessa egenskaper jämförs sedan med egenskaper som noteras i ett jämförelsematerial, vanligen ett skrivet material vars upphovsman är känd. Vilket är det konstigaste material som du har undersökt? — Vi har fått undersöka hot som skrivits på garagedörrar och meddelanden som skrivits under ett bord på ett fängelse. En gång fick vi in ett träningsredskap från ett gym med ett handskrivet meddelande och vi har analyserat skrift på en spegel där skriften skrivits med offrets blod. Vid ett tillfälle fick vi också analysera skrift på ett yxskaft.
Framsteg
av Monica Bergström foto Mostphotos
De ansikten som får högst score hamnar i topp på en rankinglista. Därefter är det en manuell process att analysera listan, utesluta personer och eventuellt hitta en potentiell kandidat. Denna analys utförs av forensiker på NFC som har den kompetens som krävs. Ansiktsigenkänningsalgoritmer är tränade att känna igen bilder på samma person i olika miljöer, bakgrunder, bildkvaliteter och avbildningsvinklar. Algoritmerna tränas på mängder av bilder, och prestandan har haft en snabb utveckling de senaste åren med introduktionen av djupinlärning och AI.
Okända ansikten känns igen Personer som syns på bilder från övervakningsfilmer och kameror kan vara en viktig pusselbit i en brottsutredning. Nu kommer NFC att starta upp verksamheten med att söka bilder på okända personer mot signalementsregistret. — VI KOMMER kunna söka bilder på ansikten, på okända personer, som är intressanta i brottsutredningar. Sökningen sker mot vårt signalementsregister som innehåller bilder på daktade personer, säger Elisabet Leitet, forensiker som arbetar med bildbiometri på NFC. När en person misstänks för brott och daktas registreras fingeravtryck, ansiktsbild och signalement. Hittills har fingeravtryck hamnat i ett register, Afis, och ansiktsbilderna i signalementsregistret. Under
våren kommer båda registren att hamna i samma it-system, Abis, och Afis kommer att utgå. – Sökningar av ansiktsbilder mot signalementsregistret är en ny biometrisk förmåga för Polismyndigheten, som till stor del liknar det som redan görs för fingeravtryck och dna, säger Elisabet Leitet. – Den stora skillnaden är att man vid ansiktssökning presenterar en potentiell kandidat – det görs alltså ingen forensisk resultatvärdering som vid till exempel dna-sökningar.
Redovisningen görs istället som ett forensiskt uppslag. OM MAN SEDAN vill gå vidare i utredningen med kandidaten kan utredaren begära en forensisk bildjämförelse av ansikte hos NFC. En sådan undersökning är betydligt mer tidskrävande, och resultatet redovisas som ett sakkunnigutlåtande med användande av NFC:s utlåtandeskala. – Vi körde en pilot under 2019 på riktiga brottsärenden, där vi samarbetade med några olika utredningsgrupper. Vi gjorde sökningar i knappt 100 ärenden och i nästan vart fjärde fall rapporterade vi en person som potentiellt skulle kunna vara intressant för utredningen. – När algoritmen jämför två ansikten beräknar den ett likhetsmått, eller ”score”.
EL ISAB E T LE I TE T
11. Kriminalteknik #1—2021
De algoritmer som används är tränade att känna igen bilder på samma person i olika miljöer, bakgrunder, bildkvaliteter och avbildningsvinklar.
— VI HAR kört massor av tester och algoritmen är verkligen bra, även på bilder av låg kvalitet. Att manuellt gå igenom hela signalementsregistret med ungefär 75 000 bilder skulle ta mycket lång tid för utredarna. Det är inte bara tidskrävande, det är också väldigt svårt. Människor är generellt dåliga på att känna igen okända ansikten, säger Elisabet Leitet. Hur skiljer sig Sverige från andra länder som använder detta? – I Sverige gäller svensk lagstiftning och det blev tydligt från den rättsutredning som utfördes att det finns ett generellt sökförbud. För NFC finns ett undantag för den forensiska verksamheten att kunna göra den här typen av biometriska sökningar. I och med det så blir detta en forensisk undersökning, och då behöver vi arbeta med kvalitetsarbete så som kompetenssäkring, validering och ackreditering.
12. Kriminalteknik #1—2021
Fallet
av Lars Grimbeck och Jessica Lundberg-Blondin foto TT-bild
En sökinsats med hundratals frivilliga, en massiv mediebevakning – och ett makabert fynd som släcker hoppet om att hitta 17-åriga Wilma Andersson vid liv. Det här är berättelsen om pusselbitarna som fick hennes mördare dömd.
13. Kriminalteknik #1—2021
BLODET KAN VARA DET SISTA VITTNESMÅLET
Fallet
D
14. Kriminalteknik #1—2021
Fallet
det möjligt att söka igenom stora ytor. Samtidigt är det en utmaning att organisera alla som vill hjälpa till, att få rapporteringen att fungera och att säkra spår. Vid några tillfällen berättar frivilliga för media om fynd de gjort. – Vi hade några samtal om vikten av att gå via oss för att värdera bevis, och det fungerade bra. Man får göra en avvägning. Det finns en risk att spår förstörs när många letar – men att hitta Wilma vägde tyngre, säger Magnus Larsson. FÖRSVARSMAKTENS RÖJDYKARE och sonarutrustning används i vattendragen. I ett tidigare mordärende sökte polisen i vattnet under Uddevallabron och de bilderna kan nu jämföras med nytagna bilder. Men inga spår visar sig vara avgörande för ärendet.
DET ÄR EN regnig novembersöndag 2019. Wilma Anderssons föräldrar har inte fått kontakt med dottern på några dagar. Hon bor med sin pojkvän, men svarar inte i telefon eller via sociala medier. Familjen kontaktar polisen och anmäler henne försvunnen. FAKTA : Under måndagen framkommer märkliga omständigheter i ● Cirka 600 tips har kommit in och polisen har följt förhör med de anhöriga, och upp dem som bedömts vara relevanta, vilket är ärendet omrubriceras från ungefär hälften. försvinnande till människorov. ● Därtill har närmare 700 förhör hållits i ärendet. ● 120 spår har skickats till Nationellt forensiskt Dagen därpå beslutar chefscentrum för analys. Det gäller bland annat DNA åklagare Daniel Edsbagge att och fingeravtryck, samt IT-material, telefoner och masttömningar. anhålla pojkvännen, Tishko ● Flera bilar har tagits in för undersökning, bland Shabaz, i sin frånvaro missannat den bil som den misstänkte använde i sitt tänkt för mord. På förmiddagen arbete på måndagen efter anmälan. Bilens GPS har undersökts och det har kunnat konstateras hämtas han av polis i sin lägenhur den misstänkte har åkt under den dagen. het i Uddevalla. Han nekar till brott och säger att flickvännen försvunnit efter att de båda gjort slut, och att han inte vet var hon är. Sten-Rune Timmersjö, chef för grova brottsgruppen i polisområde Fyrbodal, leder utredningsarbetet. Tidigt står det klart att det kan röra sig om ett allvarligt brott. – Pojkvännen hade sagt att Wilma tagit med sig olika saker, men när föräldrarna var i lägenheten och letade efter Wilma såg de att sakerna fanns kvar, säger han. På tisdagen inleds en omfattande sökinsats som ska prägla Uddevalla under närmare två veckor. Magnus Larsson är regional insatsledare och sökandet tar avstamp i att flickan antingen håller sig borta frivilligt eller utsatts för brott. Insatsen leds från polishuset i Uddevalla och sker systematiskt, sektion för sektion. – Vi arbetar utifrån MSO, Managing Search Operations, den metod som används vid eftersök av försvunna personer, i den mån den kan tillämpas även i den här sortens sökinsats, säger han.
Ärendet i siffror
STORA POLISIÄRA RESURSER sätts in: Dykare, hundförare, sjöpolis och drönare. Hundratals frivilliga ansluter, vilket gör
Kriminalteknikerna gör flera fynd i den misstänktes bostad. Sakta men säkert växer bilden fram av vad som hänt i lägenheten.
För att ingenting ska falla mellan stolarna får Katarina Lyxell, kriminalinspektör och utredare på grova brott, en nyckelroll som bryggan mellan sökinsatsen och utredarna. Hennes uppdrag är att underlätta förundersökningsbeslut och värdera olika fynd och tips, och att koordinera arbetet tillsammans med Magnus Larsson. – Närheten är viktig, att jag var på plats och hade direktkontakt med patruller, hundförare och frivilliga. Jag kunde be dem ta bilder på fynd de hittat och skicka till mig för bedömning i stället för att vänta tills de skickats in till polisstationen. Det gjorde att jag kunde ta med mycket till utredningen, säger hon. Magnus Larsson beskriver Katarinas samordnande funktion som en framgångsfaktor i arbetet. – Hon hade direkt insyn i förundersökningen och kunde fatta beslut i förundersökningsledarens anda, säger han. PARALLELLT MED SÖKINSATSEN går polisens tekniker försiktigt fram i den misstänktes lägenhet. Den systematiska undersökningen av Tishko Shabaz bostad visar sig bli avgörande i jakten på bevis.
Fallet Klockan är 13.20 den 19 november när två kriminaltekniker från Göteborg, Agne Gelotte och Monica Johnzon, är på plats i Uddevalla. De drar på sig vita engångsoveraller, munskydd, handskar och tossor. – Skyddsutrustningen har vi för att inte förstöra bevisning eller kontaminera. Vi ska inte själva lämna spår efter oss på platsen, förklarar Monica. DE DELAR UPP arbetsuppgifterna. Medan Monica dokumenterar i skrift greppar Agne kameran för att ta översiktsbilder i tvårumslägenheten. Efter en stund kommer han ut till Monica. Hon minns hans ord exakt: – ”Det är blod i vardagsrummet”, säger han till mig. Vi tittar på varandra och inser att det kanske är så illa som vi befarat. Fram till dess har vi som alla andra hoppats att det inte rör sig om ett brottsfall.
NÄSTA DAG SKICKAS de säkrade spåren till Nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping för analys, samtidigt fortsätter spårsäkringen i lägenheten. Varje blodbesudling märks upp med en bokstav, fotograferas och säkras. Mycket återstår ännu av brottsplatsundersökningen men först är det dags för blodbildsanalysen. Åse Zander i Göteborg är kriminaltekniker med förstärkt kompetens inom blodsbildsanalys. Tillsammans med sin kollega Johan Höppner från Stockholm reser hon till Uddevalla den 26 november. Redan vid den första översiktliga genomgången av lägenheten ser de vattenblandade blodrester i köket och badrummet. ”Rinningar” och ”stänk”, antecknar
Dykare, hundförare, sjöpolis och militära röjdykare har sökt efter 17-åriga Wilma Andersson i vattnet i och omkring Uddevalla.
de i sitt protokoll. Att duschdraperiet i badrummet är skinande nytt och utan en enda fläck väcker också frågor. Blodbildsanalysen är en tidsödande procedur. – Blodspår i sig säger inte mer än att en person med blödande skada varit på platsen eller att någon annan haft blod på sig från den personen, säger Åse Zander. Istället handlar det om att analysera mönstret av blodstänk och fläckar för att utröna om det kan förklara en aktivitet. Och hur förhåller sig blodbilderna till varandra? Blodstänk nära golvet kan indikera att den angripna personen attackerats liggande. ÅSE OCH JOHAN koncentrerar sig på vardagsrummet: väggen, ett vitrinskåp och tv:n. – I ett område finns ett 90-tal stänk. I det skedet drar vi inga slutsatser men vi ser redan där att det rör sig om linjärt placerade avkast. Vi lyser också med olika ljuskällor, både vitt ljus och en så kallad forensisk ljuskälla. Då ser vi kontaktspår på en svart skinnfåtölj. De gör fler fynd. Ett par blodfläckar är mer fylliga än de andra och tyder på allvarligare skador. Allt dokumenteras i skrift och fotograferas, varefter de bio-
logiska spåren placeras i papperspåsar för analys i NFC:s laboratorium. – I det här skedet vet vi inte var Wilma finns eller om hon är i livet, men vi får uppfattningen att något allvarligt hänt eftersom vi hittar blod på så många olika ytor. Vi får ingen bra känsla och tänker att ”vi måste bara hitta henne”. Tillbaka på kontoret väntar det tidskrävande arbetet med blodbildsanalysen. Sakta men säkert växer bilden fram av det grova våld som utspelat sig i lägenheten. MEN INNAN ANALYSRESULTATET är klart väntar en annan avgörande undersökning – med en likhund från polisen i Tyskland. Den 28 november anländer hundföraren med sin schäfer, en renodlad likhund som inte riskerar att markera på blodspåren. Timmarna innan hunden släpps in i lägenheten återvänder Monica och Agne för ännu en spårsäkring av sovrummet. När de kliver in genom lägenhetsdörren känner de en obehaglig lukt som de inte noterat tidigare. – Vi lokaliserar garderoben varifrån lukten kommer. Även om vi var säkra på att det inte fanns en hel kropp i lägenheten så förstår vi att lukten kommer från blodiga kläder eller liknande. Vi väntar med att undersöka det närmare tills
15. Kriminalteknik #1—2021
ETT OTRÄNAT ÖGA skulle knappast lägga märke till stänken av intorkat blod – men för en kriminaltekniker är det uppenbart vad det handlar om. – Vi går alltid in på en brottsplats helt neutrala och låter så att säga platsen berätta för oss. Blodspår kan finnas i vilken bostad som helst efter någon som råkat skära sig i köket. Men här såg vi blodbesudlingar på väggarna. När vi väl sett dem så framstod de så tydliga. Det är klart att vi då drar öronen åt oss och tänker att detta kan vara en brottsplats. Agne och Monica söker igenom lägenheten för att säkerställa att Wilma inte finns gömd någonstans. – I det läget letar vi efter en hel kropp, men hennes kropp finns inte i bostaden. Det är vi helt säkra på. De topsar några prickar på väggen, markerar noga var de provtagit för att bevara mönstret intakt inför den blodbildsanalys som ska göras senare.
Fallet
16. Kriminalteknik #1—2021
hunden är klar efter att vi först kontaktat Sten-Rune Timmersjö. När schäfern söker igenom bostaden far den i sicksack-mönster men systematiskt i rum efter rum. Hela hundsöket filmas. Hunden hoppar till slut upp i dubbelsängen och lägger sig innan den markerar med ett skall. – Det var en markering som var tydlig, minns Monica. Hundföraren förklarar att hunden markerat på grund av att en död människokropp funnits i sängen. Det räcker att kroppen legat där en kort stund och sedan förflyttats.
NÄR HUNDSÖKET ÄR klart undersöker Monica och Agne källan till lukten. På en garderobshylla finns en kabinväska, där vätska läckt ut. Där finns också ett täcke med blodiga påslakan. Och i väskan ligger ett paket, invirat med flera lager av aluminiumfolie och brun packtejp. Vid sidan om ligger kläder, en träbit och ett gosedjur. – Vi förstår att det kan vara blodiga kläder i paketet eller mer troligt en kroppsdel. Vi ringer därför rättsläkaren
”Det finns en risk att spår förstörs när många letar — men att hitta Wilma vägde tyngre. ” MAGNUS L AR S S O N
som har beredskap, packar ihop de spår vi säkrat och kör mot Göteborg. Dagen därpå öppnas paketet omsorgsfullt på rättsmedicinska enheten i Göteborg i närvaro av rättsläkare, två kriminaltekniker och två experter på fingeravtryck från NFC i Göteborg. Paketet visar sig innehålla en vital kroppsdel – och det står klart att Wilma inte längre är i livet. Fingeravtryck från Tishko Shabaz dokumenteras och brottsmisstankarna mot honom stärks ytterligare. EFTERÅT VÄCKS FRÅGOR kring hur det kunde dröja nio dagar från kriminalteknikernas första undersökning tills paketet påträffas. Monica Johnzon förklarar att en brottsplatsundersökning sker stegvis och mycket försiktigt. Alla detaljer dokumenteras noga, ett tidsödande arbete. – I det första skedet sökte vi efter en hel kropp. Lukten kändes inte vid de första tillfällena eftersom paketet var inlindat med flera lager folie och tejp. Vi hade inte heller kunnat göra en snabb husrannsakan vid första tillfället för då hade vi förstört andra spår som skulle säkras först. Det är så en brottsplatsundersökning går till, säger hon. DEN TEKNISKA bevisningen stärks ytterligare den 5 december. Då är kriminalteknikerna på plats igen, nu tillsammans med fotografen Henrik Rylander. De sprejar det fluorescerande medlet Bluestar forensic efter att lägenheten först mörklagts. Fotona visar blodrester i samtliga rum, med mönster från att någon försökt torka rent golven. Där finns också fotavtryck efter att det nedblodade golvet svabbats. – Blod är i det närmaste omöjligt att städa bort, säger Monica. PARALLELLT BÖRJAR blodbildsanalysen bli klar och slutsatserna kan formuleras. – När vi får svar på de begärda undersökningarna från NFC, då vet vi att det är Wilma som blivit allvarligt skadad på platsen. Blodbildsanalysen visar att våldet varit av en sådan karaktär att det separerat vävnadsbitar från hennes kropp, säger Åse Zander. Analysen pekar på upprepat, trubbigt våld mot ett brottsoffer i låg eller golvnära position. Under förloppet har kroppen förflyttats så att hår kommit i kontakt med bland annat golvlist och dörrkarm. Blodbildsanalysen kan dock inte slå fast i vilken ordning händelserna inträffat.
Fallet
17. Kr iminal teknik #1—202 1
Hundratals frivilliga anslöt till sökinsatsen. Det gjorde det möjligt för polisen att söka igenom stora ytor samtidigt som det var en utmaning att organisera alla som ville hjälpa till, få rapporteringen att fungera och att säkra spår.
Fallet
18. Kriminalteknik #1—2021
Analysen har genomförts separat, men när de olika kriminaltekniska undersökningarna fogas samman överensstämmer slutsatserna om händelseförloppet. – Min uppfattning är att mordet skett i vardagsrummet och att kroppen förflyttats till sängen och därefter till badrummet,
”Min uppfattning är att mordet skett i vardagsrummet och att kroppen förflyttats till sängen och därefter till badrummet, även om det kan ha skett i en annan ordning.” Å S E Z AN DER
även om det kan ha skett i en annan ordning, säger Åse Zander. I den här brottsplatsundersökningen används samma kriminaltekniska metoder som i andra ärenden med grovt våld. Skillnaden i det här fallet var att Wilmas kropp aldrig återfanns före åtal och rättegång, vilket ställer krav på annan bevisning. – Det här var också ett ärende som växte i takt med att vi fick mer information och säkrade fler och fler spår i lägenheten. Det vi såg tydde på att den döda kroppen delats, vilket inte är vanligt i mordärenden, säger Monica Johnzon. BÅDE ÅSE OCH MONICA talar om det välfungerande samarbetet mellan NFC och forensiska sektionen i region Väst. För att hålla ihop alla forensiska undersökningar utsågs kriminalteknikern Kenth Olausson i Uddevalla till koordinator med uppdrag att svara för kontakten mellan utredarna och NFC, där Hanna Elnegård var generalist, med motsvarande roll som kontaktperson i ärendet. Åse Zander säger att hon möter mycket ond bråd död i sitt yrke och att det kan kännas tungt. Men drivkraften är stark att till slut nå fram till en förklaring till vad som hänt. – Det handlar om rättvisa. Blodbildsanalysen kan utgöra det sista vittnesmålet av vad som egentligen hände på platsen. MONICA JOHNZON LYFTER fram brottsoffrens anhöriga. Att brottet klaras upp kan ge någon form av upprättelse, även om många frågor lämnas obesvarade. – Men tekniska spår på en brottsplats ljuger inte, säger hon. n
Bild ur förundersökningen. Foto: Polisen
T I D SL INJ E:
WILMAÄRENDET
— DETTA HAR HÄNT
Wilma Andersson anmäls försvunnen.
Brottsplatsundersökningen i lägenheten fortsätter med spårsäkring i sovrum, hall, toalett och kök.
Tishko Shabaz anhålls i sin frånvaro och grips sedan i sin lägenhet. Beslut om särskild händelse och start för sökinsats. Teknisk undersökning i lägenheten inleds.
En kroppsdel påträffas i en väska i lägenheten. Det kan konstateras att Wilma Andersson är död. Likhund markerar i sovrummet.
Blodbildsanalys genomförs i lägenheten.
Start
NOVEM BER 2 019
17 N OVEM BER 2 019
19 N OVEM B ER 2 019
2 0 N OVEM B ER 2 019
26 N OVEM B ER 2 019
28 N OVEMB ER 2 019
Fallet
19. Kriminalteknik #1—2021
Undersökning med fluorescerande ämne i lägenheten visar spår av bortstädat blod.
Kammaråklagare Jim Westerberg väcker åtal mot pojkvännen för mord och brott mot griftefriden.
Högsta domstolen beslutar att inte pröva de överklaganden som inkommit om mordet på 17-åriga Wilma i Uddevalla.
Uddevalla tingsrätt dömer Tishko Shabaz till livstids fängelse för mord och brott mot griftefriden
Hovrätten för västra Sverige dömer Tishko Shabaz för mord och brott mot griftefriden. Påföljden tidsbegränsas till 18 års fängelse. Slut
5 DECEM BER 2 019
1 3 MA J 2 02 0
2 7 JUL I 2 02 0
2 3 OKTOB ER 2 02 0
15 DECEM B ER 2 02 0
Framsteg
20. Kriminalteknik #1—2021
Forensiska stationer i alla polisområden Från årsskiftet finns det nu minst en forensisk station i vart och ett av landets polisområden. På en del håll finns det fler och vissa regionpolischefer har beslutat om att även ha lokala forensiska stationer med delvis begränsade möjligheter och förmågor.
DE FORENSISKA stationerna bemannas av kriminaltekniker, lokala brottsplatsundersökare, fotografer och personal med mottagningsfunktion. Alla stationer ska hålla samma standard och utformning vad gäller lokaler och utrustning. Den forensiska personalen tar emot, hanterar, paketerar och skickar vidare gods och spår som ska undersökas av i första hand NFC eller Rättsmedicinalverket. På den forensiska stationen har man även möjlighet att fortsätta brottsplatsarbetet i sina lokaler. På så sätt kan man genomföra undersökningar som inte kunnat ske på själva brottsplatsen. Allt arbete på den forensiska stationen utförs på ett kvalitetssäkrat sätt. PERSONALEN PÅ stationerna ger konsultativ rådgivning och stödjer förundersökningsledare i besluten om vilka forensiska undersökningar som bör beställas, vilket material som bör undersökas och hur begäran bör prioriteras.
All laborativ verksamhet i polisen är samlad hos nationellt forensiskt centrum, NFC. I de fall det finns ett forensiskt labb i samma stad som den forensiska stationen är dessa samlokaliserade och har ett nära samarbete. Så är det i tolv städer – från Malmö i söder till Umeå i norr.
NFC, Umeå
NFC, Sundsvall
NFC, Uppsala NFC, Örebro NFC, Stockholm NFC, Borås NFC, Linköping NFC, Göteborg NFC, Halmstad
NFC, Växjö
NFC, Malmö NFC, Kristianstad
Framsteg
av Katarina Nestor grafik Jörgen Knutsson
Förundersökningsledaren bestämmer
Forensiska stationer
Sedan årsskiftet gäller en nationellt styrande riktlinje i Polismyndigheten för begäran om forensisk undersökning.
Polisområde Forensisk station Forensiskt labb (NFC)
I några polisområden finns det även lokala
PO Norrbotten
forensiska stationer.
Luleå
Skellefteå
PO Västerbotten
Umeå
PO Västernorrland Östersund
Örnsköldsvik
Sundsvall
PO Gävleborg Gävle
PO Dalarna Falun
PO Värmland
PO Uppsala PO Västmanland
Karlstad
PO Stockholm
Västerås
Stockholm
PO Örebro Uddevalla
PO Södermanland
Örebro
PO Fyrbodal
PO Östergötland
Skövde
Linköping
Växjö
Göteborg
PO Jönköping
PO Älvsborg
Borås
PO Halland
Halmstad
PO norvästra Skåne
PO Kalmar Kronoberg
PO Blekinge nordöstra Skåne
Kalmar Karlskrona
Helsingborg
PO Malmö
Kristianstad
PO södra Skåne
Lund Malmö
Visby
PO Gotland (Stockholm)
Jönköping
Varberg
Eskilstuna
Norrköping
PO Skaraborg PO Storgöteborg
Uppsala
”Vi har ett gemensamt ansvar i myndigheten för att både hushålla med resurserna och att se till att befintliga resurser i alla led används till det som är viktigast.” H EL ENA T ROL L ÄNG
21. Kriminalteknik #1—2021
PO Jämtland
Nu är det förundersökningsledaren, och ingen annan, som bestämmer om en forensisk undersökning ska göras och vilka undersökningar som ska beställas från labb. Av riktlinjen framgår också att gods och spår ska underställas forensisk station eller regionalt it-brottscentrum. I praktiken betyder det att förundersökningsledaren ska ha konsulterat forensisk station/it-brottscentrum innan hen beställer en forensisk undersökning. Alternativt kan beställningen göras av någon som agerar på uppdrag av förundersökningsledaren. — Det här är en viktig del i att skapa bästa möjliga förutsättningar för de forensiska undersökningarna. Vi har ett gemensamt ansvar i myndigheten för att både hushålla med resurserna och att se till att befintliga resurser i alla led används till det som är viktigast för att förundersökningar ska komma vidare mot avslut och att brott kan klaras upp, säger Helena Trolläng, avdelningschef för NFC och tillika processägare för den forensiska respektive it-forensiska processen.
22. Kriminalteknik #1—2021
Framsteg
SKOTTSKAD
av Monica Bergström foto Monica Bergström
Framsteg
DOR I FOKUS 23. Kriminalteknik #1—2021
Polis larmas om en misstänkt skottlossning. På plats upptäcks vad som ser ut som skottskador. Kriminaltekniker rings in och nu är deras uppgift att bringa reda i vad som hänt. Under hösten har kriminaltekniker i Syd fortbildat sig för att bättre kunna tyda skottskador på olika material.
24. Kriminalteknik #1—2021
Framsteg
S SKOTTSKADOR i bland annat plåt, glas och trä har studerats och analyserats av de drygt 50 kriminaltekniker som genomförde fortbildningen. Och man har arbetat med rekonstruktioner av platser där skottlossning har skett. – Alla regionens kriminaltekniker har varit inbjudna till fortbildningen. Dessutom har observatörer från Stockholm, Göteborg och NFC i Linköping varit med liksom en specialsökhundförare, säger Johan Ekman, kriminaltekniker och den som utformat den fortbildning inom skjutincidentrekonstruktion som nu har genomförts. Fortbildningen bygger bland annat på en veckolång utbildning i Danmark som ett antal kriminaltekniker i Sverige, däribland Johan Ekman, gick 2018 som ett led i det nordiska samarbetet inom forensiken. Utbildningen leddes av Michael Haag från USA, som är världsledande inom området, och var startskottet för arbetet med skjutincidentrekonstruktioner i Sverige. Den utbildningen har sedan anpassats till svenska förhållanden och komprimerats till en fortbildning som nu genomförts i region Syd och som till viss del ses som ett praktiskt test om det framöver ska utvecklas en fortbildning för kriminaltekniker.
– Det finns ett behov av vidareutbildning när det gäller skjutincidentrekonstruktion. Idag finns det ett kunskapsglapp mellan de kriminaltekniker som samlar in material på skjutplatser och NFC som främst tittar på den interna ballistiken, alltså spår på kulor och hylsor. Där finns ingen funktion som knyter samman skador med kulor och tittar på helheten. Och det är det hålrummet som vi nu har försökt att täcka upp under de här fortbildningsdagarna, säger Johan Ekman. – Nu hoppas vi att vårt koncept snart kommer att bli en påbyggnadsutbildning till grundutbildningen för kriminaltekniker, så att alla får samma grund att stå på. REGION SYD tillhör de regioner som haft många ärenden med skottlossning och där kriminaltekniker kallats till olika platser för att utföra undersökningar av fordon, byggnader och föremål. Gensvaret från deltagarna har varit positivt – både behovet av och intresset för utbildningen finns.
”Jag lär mig bäst när det är ”hands on”, när jag får klämma, känna och se.” MARI A KRO NKV IST
En av de som deltagit i fortbildningsdagarna är Maria Kronkvist, kriminalinspektör och kriminaltekniker i Helsingborg. – Den typen av ärenden har varit vardagsmat här under en längre tid. Och jag har varit på många ärenden där den här typen av undersökningar varit aktuell. Den här fortbildningen öppnade mina ögon. Jag tycker att jag fick med mig verktyg för att uttala mig, och om förundersökningsledaren frågar så kommer jag att kunna svara på ett bättre och mera utförligt sätt än tidigare. Till exempel vilken kula som gått in först om det finns flera hål i till exempel en ruta, säger Maria Kronkvist. DET BÄSTA med fortbildningen är, enligt Maria Kronkvist, att den innehållit både teoretiska och praktiska moment fördelade över två dagar. – Kombinationen var mycket bra. Jag lär mig bäst när det är ”hands on”, när jag får klämma, känna och se. Det var också mycket bra att vi fick jobba i grupper för det är så vi jobbar också i verkligheten. Maria Kronkvist utbildade sig till kriminaltekniker 2010 och har nu gått utbildningen i skjutincidentrekonstruktion och kommer under detta år att gå en fortbildning i vad som kallas ”post-blast”, det vill säga undersökning efter en explosion. – Det händer så väldigt mycket inom kriminaltekniken, utvecklingen går ständigt framåt. Ibland gör man saker bara därför att man alltid gjort på ett visst sätt samtidigt som NFC och andra aktörer metodutvecklat olika metoder vilka vi behöver ta del av och utbildas i. Vi vill ju ligga i framkant, säger Maria Kronkvist.
Framsteg
25. Kriminalteknik #1—2021
Ett mönster i till exempel en bilruta kan ge polisen viktiga pusselbitar i en utredning efter en skottlossning.
26. Kriminalteknik #1—2021
Reportage
SÅ SÖKER NFC SPÅR PÅ OVÄRDERLIG KONST
År 2017 stals tre tavlor vid ett inbrott i museet Bror Hjorts Hus i Uppsala. Tavlorna har nu hittats av polis och under årets första månader har NFC sökt dna och andra spår på tavlorna.
T
Reportage
av Monica Bergström foto Polisen
OM DET FINNS fläckar så topsas de och beroende på vad det är för typ av fläck kan man då få fram tillräckligt med dna. – Om det är blod så innehåller det mycket dna. Det kan ju hända att en gärningsperson gjort sig illa vid ett inbrott, säger Maria Jansén. Finns det inga synliga fläckar får forensikerna istället leta på ställen där det är troligt att dna kan ha avsatts från en person som hanterat föremålet. När dna ska lyftas från föremålet används en lätt fuktad tops eller en speciell tejp. Vilken metod man använder beror på vilken yta man arbetar med. Är ytan slät och hård är topsning den vanligaste metoden.
När dna ska lyftas från föremålet används en lätt fuktad tops eller en speciell tejp. Ytan styr vilken metod som används.
Är det inte en risk att ett föremål, till exempel dyrbar konst, kan förstöras när ni använder en fuktad tops? – Den vätska vi använder för att fukta tops är en vanlig koksaltlösning. En sådan är ju inte förstörande i sig, den är varken frätande eller fläckande, säger Maria Jansén.
”När det handlar om ovärderliga föremål, som till exempel de här tavlorna eller regalierna som hittades efter en stöld i Strängnäs domkyrka, så tar vi hjälp av experter.” MARI A JAN S ÉN
Är det något annat ni tänker på eller måsta ta hänsyn till när ni hanterar dyra föremål? – Vi brukar inte tänka på ett föremåls värde när vi får in det till oss. Får vi till exempel in en jättedyr jacka där vi hittar en blodfläck så kommer vi att klippa ut den för att kunna göra en dna-undersökning, säger Maria Jansén. – Men när det handlar om ovärderliga föremål, som till exempel de här tavlorna eller regalierna som hittades efter en stöld i Strängnäs domkyrka, så tar vi hjälp av experter utanför NFC. Vi måste tänka på vad som är det bästa ur dna-synpunkt och väga in att vi inte ska förstöra föremålet. I det här fallet fick vi hjälp av en konstexpert. ÄRENDET DÄR DE återfunna Bror Hjort-tavlorna hanteras handlar om grovt häleri och utreds av polisens artskyddsoch kulturarvsbrottsgrupp på nationella operativa avdelningens utredningsenhet, Noa, och leds av åklagare vid riksenheten mot internationell- och organiserad brottslighet. Artskydds- och kulturarvsbrottsgruppen är specialiserade på brottsutredningar relaterade till kulturarvsområdet, och har funnits på nationell nivå sedan 2016. Vid denna tidnings pressläggning pågår förundersökning i ärendet och därför kan inga detaljer lämnas kring undersökningar och eventuella resultat av dessa. n
27. Kriminalteknik #1—2021
TAVLORNA, SIGNERADE konstnären Bror Hjort, stals vid ett inbrott i museet natten mellan 12 och 13 februari 2017. I december förra året hittades tavlorna, detta i samband med polisens arbete i ett ärende gällande grovt häleri, och flera personer misstänktes vara inblandade i stölden och hanteringen av tavlorna. Tavlorna skickades till NFC för spårsäkring och i början av februari packades tavlorna upp och forensikernas arbete kunde börja. Det forensikerna söker efter i sitt arbete är synliga och osynliga spår på föremålen. Det kan vara synliga fläckar, små tygfibrer eller, för ögat, helt osynliga spår i form av dna. – Det vanligaste i den här typen av ärenden är att man letar efter dna. Man försöker hitta och lyfta upp dna som, i det här fallet, hamnat på tavlorna av den eller de som hanterat dem, säger Maria Jansén, forensiker på Biologisektionen. – Problemet vi då kan stå inför är att vi kan få dna från flera personer. Många kan ha hanterat föremålen under åren eller stått i närheten av dem och hostat eller nyst, och då kan det vara svårt att veta vem som hanterat dem sist.
Reportage
Topsning – en självklar del av arbetet
E
28. Kriminalteknik #1—2021
Polisen i nordvästra Skåne har lagt stor kraft på att tillämpa riksåklagarens riktlinjer och göra topsning till en självklar del av arbetet. Resultatet är lovande.
EN KVINNA HAR svårt att sova och tar en morgonpromenad i ett folktomt Helsingborg. Hon uppmärksammar tre män som på håll ser ut att antasta en kvinna. Vad som sker sen har hon svårt att minnas, fram tills att hon själv blir våldtagen av en av männen. Hon lyckas fly. Men en bit därifrån dyker en annan av de tre männen upp. Inom loppet av en halvtimme har kvinnan blivit utsatt för två överfallsvåldtäkter.
15 månader senare, i slutet av november 2018, får polisen en dna-träff. Dna-spår som, vid undersökning på sjukhus, säkrades från sperma i kvinnans kropp fick matchning via spårregistret. En av männen hade nämligen topsats för misstanke om sexuellt ofredande. Två månader senare: träff igen. Gärningsman nummer två hade dna-registrerats i samband med att han misstänks för rån. – Vid överfallsvåldtäkter betyder dna-registrering allt för att få fram en gärningsman. Att bara gå på signalement är som att leta efter en nål i en höstack, säger Marie Dahlman, gruppchef för brott i nära relationer, utredningssektionen, polisområde nordvästra Skåne. I POLISOMRÅDET har man lagt stor kraft på att göra topsning till en självklar del av arbetet, inte bara för utredare,
FAKTA :
Så fattas beslut om topsning
1. Sedan den 1 januari 2006 får alla som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse provtas och registreras i dnaregistren. Om polisen bedömer att påföljden kommer att stanna vid böter ska inget kroppsbesiktningsbeslut om registertopsning fattas. 2. IGV-polis/utredare gör en slagning på sin telefon för att se om personen finns i misstanke- och brottsregistret. 3. Förundersökningsledare/jourförundersökningsledare kontaktas och fattar beslut om topsning. 4. Personen topsas. 5. Salivprovet skickas till NFC där det analyseras och matchas mot spårregistret.
utan även för poliser i yttre tjänst. Och man har bestämt att man ska tillämpa riksåklagarens riktlinjer. Det innebär att det är möjligt att dna-registrera en person som är upprepat skäligen misstänkt för brott som kan ge sex månaders fängelse. – Topsning ska göras rutinmässigt när förutsättningarna för dna-registrering är uppfyllda. På så sätt kan även yttre personal känna sig trygg och komma bort från osäkerhet om när en topsning ska göras, säger Tommy Lindén, chef för utredningssektionen, polisområde nordvästra Skåne. För att skapa förståelse för vikten av dna-registrering har ledningen jobbat mycket med att lyfta och skapa engagemang bland medarbetarna. Till exempel påminner man om topsning i samband med utsättningar och försöker jobba med återkoppling till patrullerna när man fått en spårträff. EXAKT HUR MÅNGA fler brott som klarats upp i polisområdet tack vare topsning går inte att säga, enligt Tommy Lindén. Han menar att det sällan räcker med enbart en dna-träff för att få en fällande dom utan att domstolen gör en samlad bedömning. – Men vi har haft våldtäktsärenden där dna-registrering var avgörande och där brottet inte hade kunnat klaras upp utan topsning – det vet vi. n
”Vid överfallsvåldtäkter betyder dnaregistrering allt för att få fram en gärningsman.” MARIE DAHLMAN
Reportage
av Ida Asplund Ådahl foto Ida Asplund Ådahl
3 framgångsfaktorer TOMMY L IND ÉN, CHEF F Ö R UTREDN I N G S S EKT IO N EN I P O NO RDVÄ ST RA S K ÅN E : 1. Stöd från ledningen ”Det är viktigt att poliser i yttre tjänst känner stöd från ledningen om i vilka situationer man ska göra en topsning. Det skapar en tydlighet för medarbetarna och minimerar eventuella frågetecken”. 2. Skapa god kultur ”Skapa förståelse i alla led för värdet av dna-registrering. Stötta förundersökningsledare i sina beslut. Återkoppla och ge goda exempel till medarbetarna. Om vi träf far alla aspiranter och får en 25-årig polis positiv till dna-registrering – då kan vi försäkra oss om att den personen kommer topsa hela sitt yrkesliv – förhoppningsvis i 40 år framåt”. 3. Mät för kvantitet ”Det är få områden inom polisverksamheten där vi förespråkar pinnjakt – men det är viktigt när det gäller topsning och dna-registrering. Historiskt sett är det mest utredare som har topsat i samband med förhör på polisstationen. Hos oss mäter vi antalet topsningar separat på utredning och ingripandeverksamhet (IGV). Det finns en enorm potential i att topsa mer såväl bland utredare som IGV-personal. Det viktiga är att se utredning och BF/IGV (brottsförebyggande-/ ingripandeverksamhet) som en gemensam process”.
”Topsning ska göras rutinmässigt när förutsättningarna för dnaregistrering är uppfyllda.” TO M MY L I N D ÉN
FAKTA :
32 000 personer topsades 2019 topsades nära 32 000 personer i Sverige. Polisen utförde ungefär 90 procent av dessa, resterande gjordes av bland andra Tullverket och Kustbevakningen. Registertopsningar får bara tas genom salivprov. Det finns inga formella krav på utbildning och proven får tas både av poliser och civila medarbetare inom polisen. Det finns provtagningssatser med instruktioner och returkuvert. Provtagningssatser ska finnas som standardutrustning i alla radiobilar.
29. Kriminalteknik #1—2021
My Ekelund, ingripandepolis i polisområdet, öppnar ett topsningskit som ska finnas med på varje arbetspass och visar hur man ska stryka topsen på insidan av kinder och under tungan. ”Det är en häftig känsla att få en dna-träff mot spårregistret”. Det har hänt en del gånger här, säger hon.
Yrket
av Ida Asplund Ådahl foto Pernilla Sjöström
HON HAR BILDEN I FOKUS 30. Kriminalteknik #1—2021
Yrket: Operativ bildanalytiker
Från tidningsvärlden till att identifiera misstänkta gärningspersoner på bild. Linda Stolpe Margenberg är operativ bildanalytiker i polisregion Syd. Vad gör du på jobbet? – När förundersökning har inletts inhämtar och bearbetar jag videomaterial från polisens fasta övervakningskameror. Men även från kroppsburna kameror och UAS. Genom bildanalys identifierar jag personer eller fordon. Materialet sammanställer jag till utredare, förundersökningsledare och åklagare. Vad är bäst med ditt jobb? – Att vara med och föra en utredning framåt. Samhällsnyttan, helt enkelt! Du är bildjournalist i grunden. Vad har du för nytta av det i ditt jobb? – Tekniskt kunnande och vana av bildhantering. Att ha en fotoutbildning och att ha arbetat på dagstidning gör att jag är säker i frågor om bildkvalitet. Vissa tror att det funkar som i CSI-serier – att man kan zooma in helt på ett ansikte och det blir tydligt. Ibland får man vara glad om man ser ansiktet alls, haha. Bildkvaliteten varierar. Vilka ärenden jobbar du med? – Ofta misshandel, rån. I viss mån cykelstölder och liknande. Men även grova brott där man behöver se var en person har rört sig. Har bildmaterialet fått dig att haja till någon gång? – Vi tittar bara på material när ett misstänkt brott har begåtts, så jag har sett en del obehagliga saker. Men jag har också sett att sopor hämtas med hästar i Rosengård. Jag blev förvånad när jag såg häst med vagn, så jag var tvungen att ta reda på vad den gjorde där. Det verkade handla om ett miljöprojekt.
av Helena Trolläng foto Pia Molin
Skärpt fokus på grova brott
Ledare ”Min absoluta förhoppning är vi snart ser ett tydligt resultat av vår operativa kraftsamling ”
Bra polisarbete och framgångsrika utredningar har lett till ett ökat inflöde av ärenden till oss på NFC. Vi måste då svara upp mot övriga rättsväsendets behov genom att leverera snabba och säkra analyser.
Det ökade inflödet av ärenden har en direkt koppling till polisens många och framgångsrika brottsutredningar kring grova brott under förra året. Som exempel kan nämnas arbetet med den nationella särskilda händelsen Rimfrost och utredningarna efter att den krypterade tjänsten Encrochat knäcktes via Europolsamarbetet. För NFC har detta inneburit att antalet ärenden ökat kraftigt under det gångna året – bara antalet förtursärenden ökade med cirka 50 procent jämfört med 2019. För att vi ska få förutsättningar att klara vårt mål med att väsentligt korta handläggningstiderna i de grova
31. Kriminalteknik #1—2021
Våra handläggningstider har diskuterats och kritiserats – både internt och externt - under en längre tid. Detta i kombination med att vi under förra året hade ett kraftigt ökat inflöde av forensiska ärenden har gjort att vi, sedan den 15 februari, arbetar i en särskild insats för att väsentligt korta handläggningstiderna när det gäller grova brott med frihetsberövade, brott där brottsoffret är särskilt utsatt och brott där unga är involverade. Insatsen innebär att vi nu kraftsamlar avdelningens resurser och lägger ytterligare fokus på att snabbt utföra undersökningar och lämna svar på de analyser vi gjort för att bättre svara upp mot utredningsverksamhetens och övriga rättsväsendets behov.
brotten – utan att det får för stora konsekvenser för övriga ärenden – kommer vi att tillföras extra resurser för att bland annat få möjligheten att anställa in tillfälliga resurser till vår operativa verksamhet. Ett intensivt rekryteringsarbete pågår nu för att snabbt få dessa kollegor på plats. Eftersom kravet på forensiska undersökningar ökat och vi ser en klart ökande trend av
inkommande ärenden arbetar vi också för att få ett höjt anslag i kommande budgetar. Det är positivt att polisen bedriver ett framgångsrikt utredningsarbete och de forensiska undersökningarna som NFC utför är ofta avgörande för att nå fram till lagföring och fällande domar i grova brottsärenden. Därför är det nu högsta prioritet att korta handläggningstiderna, vilket är vårt mål med den pågående insatsen.
Min absoluta förhoppning är vi snart ser ett tydligt resultat av vår operativa kraftsamling i kombination med de extra resurser vi under året kommer att tillföras. Det är av yttersta vikt, för enskilda och för rättskedjan, att vi kortar handläggningstiderna i de ärenden som omfattar grova brott där personer sitter frihetsberövade, brott där brottsoffret är särskilt utsatt och brott där unga är involverade.
av Ann-Louise Flisbäck grafik Jörgen Knutsson
NFC i siffror Statistik från april 2021.
Antalet inkomna narkotikaundersökningar ökade med drygt 5 procent jämfört med 2019, samtidigt som handläggningstiden för narkotikaärenden ökade till i genomsnitt 5 dagar per undersökning.
10 000
Under polisens särskilda händelse ”Rimfrost” som upphörde i juni 2020, prioriterades bland annat explosiv- och sprängämnesundersökningar. Under 2020 utförde NFC 375 explosiv- och sprängämnesundersökningar. Detta är drygt 20 procent fler än under 2019.
I NFC:s referensbibliotek för persondokument finns cirka 10 000 äkta pass, körkort, id-handlingar och andra former av persondokument. I referenssamlingen finns också cirka 5 000 falska handlingar.
Prümrådsbeslutet är en överenskommelse om fördjupat samarbete inom EU för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Genom samarbetet får polismyndigheter inom EU rätt att söka i varandras dna-, fingeravtrycksoch fordonsregister. NFC är svensk kontaktpunkt för dna och Sverige utbyter information med 23 länder. Under 2020 inleddes utbyte med Storbritannien och Irland.
Dna-undersökningar är NFC:s vanligaste undersökningstyp. Under 2020 utfördes cirka 54 700 vilket var en ökning med 9 procent jämfört med 2019.
10%
De senaste fem åren har antalet ärenden som kommer in till NFC ökat årligen. Under 2020 ökade inströmningen med drygt 10 procent. NFC fick totalt in 81 742 ärenden under 2020.
107
NFC fick 107 nya medarbetare under 2020.
NFC:s handläggningstid för ärenden var i medel 33 dagar under 2020.
NFC har under 2020 identifierat 16 nya missbrukssubstanser som vi rapporterat in till Folkhälsomyndigheten. Under 2020 narkotikaklassades 44 substanser som narkotika och 12 substanser som hälsofarlig vara.
Under 2020 prioriterades ärenden för särskilt utsatta brottsoffer. Handläggningstiden i dessa ärenden var i medel 23 dagar under 2020. Med särskilt utsatta brottsoffer avses offer för våldtäkter, brott i nära relationer och sexuella övergrepp mot barn.
