En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Nationellt forensiskt centrum – NFC
Nummer 2, 2018 − nfc.polisen.se
Blodspåren kan avslöja mördaren Blodbildsanalyser kan ge viktiga svar – polisen får fler experter Följ med till vapenskroten på NFC Unika beslaget: 17 flyttlådor med cannabis Forensik och medicin – skilda världar men många likheter
Kriminalteknik 2 2018
Innehåll 03 KLASÉN: FYRA FANTASTISKA ÅR! 04 BLODSPÅREN KAN AVSLÖJA MÖRDAREN 08 UNIKA BESLAGET: 17 FLYTTKARTONGER MED CANNABIS 10 SÅ IDENTIFIERAR NFC NYA DROGER 11 12 000 VAPEN LÄMNADES IN I VAPENAMNESTIN 12 VAPENSKROTEN – VAPNENS SLUTSTATION 14 FORENSIK OCH MEDICIN – SKILDA VÄRLDAR MEN MÅNGA LIKHETER 16 NY RIKTLINJE FÖR HANTERING AV SPÅRSÄKRINGSSATSER VID SEXUALBROTT 17 VIRTUAL REALITY KAN UNDERLÄTTA VITTNESVALLNINGAR 18 PÅ VÄG MOT EN ENHETLIG FORENSIK – DEL 1 21 GÄSTKRÖNIKA: FRUSTRATION UR BRISTANDE DIALOG 22 ”DET ÄR INTE MJÖL VI JOBBAR MED …” 24 PRÜM-TRÄFFEN SOM FÄLLDE MORDBRÄNNAREN 25 UTBLICK
s22
s04
s12 s24
Tidningen Kriminalteknik Utkommer med tre nummer per år. Upplaga: 3 800 ex.
Redaktör Viktor Högberg viktor.hogberg@polisen.se
Utgivare Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum
Omslagsbild Lars Hedelin
Adress Tidningen Kriminalteknik Nationellt forensiskt centrum 581 94 Linköping Ansvarig utgivare Jarl Holmström, tf. avdelningschef
Redaktionsråd Susanne Karlsson Maria Åsén Ricky Ansell Anders Nordgaard Svante Lagman Karin Johannesson Håkan Bergstedt Ann-Louise Flisbäck
Layout Jörgen Knutsson Insänt material Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen. Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt. Inskickat material kan komma att redigeras.
Tryck Elanders Group ISSN 1653-6169 Prenumeration Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik@polisen.se Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se
NÄSTA NUMMER UTKOMMER I DECEMBER 2018
Kriminalteknik 2 2018
Klasén: Fyra fantastiska år! Det här blir min sista ledare som chef för Nationellt forensiskt centrum. Det har varit fyra fantastiskt spännande, utmanande och givande år som jag svarat för polisens forensiska verksamhet, om man räknar med tiden på Genomförandekommittén där grunden lades.
U
ndersökning och analys är och förblir NFC:s huvuduppgift. Vi jobbar för alla de som utsätts för brott, via våra uppdragsgivare som vi stöttar med hjälp av vår forensiska expertis. Vi har haft en kraftig ökning av inkommande ärenden, inte minst till drog och biologen. När dessa rader skrivs har NFC för sjunde månaden i rad levererat ut fler ärenden än det kom in. Samtidigt har antalet ärenden ökat med 17 procent från 2015 till 2017 – en imponerande effektivitetsökning! UTREDNINGSVERKSAMHETEN
Vi har kommit långt i samverkan kring it-brott, it-relaterad brottslighet och it-forensik, vilket är viktigt för att vi ska kunna möta den snabbt växande brottsligheten. NFC driver, tillsammans med Noa, sedan i höstas aktiviteter för en bättre effektivitet i utredningsverksamheten. Sedan februari förra året leder vi också arbetet med att forma framtidens forensik tillsammans med de forensiska sektionerna i regionerna. På nationell nivå har vi jobbat med Polisen 2024, som omfattar vår vision och styrmodell. Det vi har åstadkommit kopplar samman hela polisen på ett helt annat sätt idag än när vi startade i januari 2015.
som har doktorsexamen. Det är fantastiskt, men också en underutnyttjad kraft och därför har vi lagt grunderna till en FoU-organisation. Tanken är inte att låta forskningen växa på bekostnad av ärendeverksamheten, utan växa genom nätverk och externfinansierad verksamhet. Förutom samarbete med flera universitet är vi nu en del av två nya regionala forskningsarenor: Visual Sweden för visualisering av komplex information och Internet of Things för offentlig sektor för att förbättra logistiken för spår och bevis. NFC är med i forskningsfronten, ett exempel på det är 3D-visualisering av brottsplatser.
Jag slutar nu som chef för NFC, ett uppdrag som jag kommer att sakna. Hur många jobb finns det där man varje dag känner att man är med och bidrar? Jag har varit chef för en verksamhet som har skapat 132 nya arbetstillfällen på mina tre och ett halvt år. Men, rikspolischefen behöver forma sin ledningsgrupp som han vill ha den för att klara sitt uppdrag, och där ingår inte jag. NFC är ett av de främsta labben i Europa, vilket i sig inte är ett självändamål. Men, internationell toppklass betyder hög kvalitet och kvalitet ger hög trovärdighet. Nu kommer en ny tid, jag går vidare till att driva forskningsfrågor på nationell nivå vilket jag faktiskt ser väldigt mycket fram emot. Lena Klasén
FORSKNING OCH UTVECKLING
Just nu är vi mitt i den fjärde teknikrevolutionen, med exempelvis nanoteknik och artificiell intelligens, som nu leder till nya och bättre tekniker för autonoma system, samt hantering och analys av stora datamängder. Vi behöver ta till oss tekniken för att öka vår polisiära och forensiska förmåga. Vi har en otrolig kompetensbredd inom NFC, inte minst med tio procent av personalen
Lena Klasén 3
Kriminalteknik 2 2018
Blodspåren kan avslöja mördaren
Jonas Sundelin är nu en av 15 kriminaltekniker med förstärkt förmåga. 44
Kriminalteknik 2 2018
Genom att undersöka blodspårs utseende är det möjligt att bedöma hur spåren har uppstått. Det kan ge viktig information om vad som har hänt på en brottsplats. Polismyndigheten får nu fler experter inom blodbildsanalys.
B
lodspåren på en brottsplats kan avslöja hur gärningsman och offer har rört sig på en plats, var olika aktiviteter skett och hur utdraget ett händelseförlopp har varit. Det kan göra det möjligt att bedöma hur delar av ett händelseförlopp har gått till eller värdera utsagor från målsägare, misstänkt och vittnen om händelseförlopp och aktiviteter. Efter en tvåårig utbildning finns nu sammanlagt 15 vidareutbildade kriminaltekniker med kompetens att göra mer omfattande och komplexa bedömningar av vad som har orsakat blodspår på en brottsplats. – Det är ofta komplext och krävande att utföra blodbildsanalyser. Det är en av de svårare forensiska metoderna som vi har inom Polismyndigheten. Blodspår kan uppstå på så väldigt många olika sätt och ändå se lika ut, säger Anders Nilsson, forensiker på NFC och en av kursledarna för utbildningen. NATIONELL RESURS
Alla kriminaltekniker har grundläggande kompetens för att bedöma de blodspår som iakttas på en brottsplats. För att göra tolkningar av mer komplicerade blodbilder och händelseförlopp kan någon av Polismyndighetens kriminaltekniker med förstärkt förmåga kallas in. Under 2018 har en tvåårig utbildning avslutats och antalet kriminaltekniker med förstärkt kompetens har ökat från 5 till 15. Dessutom finns tre forensiker på NFC med behörighet att utföra blodbildsanalyser. Kriminalteknikerna är specialiserade på att utreda orsakerna till blodspåren på brottsplatsen och
forensikerna är specialiserade på att främst värdera blodbilder på kläder och lösa föremål som kommer till laboratoriet för undersökning. Tillsammans utgör de polisens nationella specialistresurs för blodbildsanalyser.
Anders Nilsson, NFC
– Nu finns minst en kriminaltekniker med den här kompetensen i varje region och om behovet skulle vara stort kan vi smidigt få hjälp av kollegor från andra regioner. Om vi är flera kriminaltekniker som gör blodbildsanalysen på en mycket stor brottsplats kan vi effektivisera arbetet genom att dela upp platsen i olika zoner och sedan lägga samman våra resultat, säger Jonas Sundelin, kriminaltekniker i polisregion Stockholm. ”BRA SAMARBETE”
Han fortsätter: – Det känns också väldigt bra att vi nu har en så pass stor grupp att vi kan utbyta kunskap och erfarenhet med varandra. Det är lätt att bli isolerad när man arbetar inom specialistområden. Nu har vi ett bra samarbete och utbyte, säger Jonas Sundelin. Utbildningen har pågått under två år, med sammanlagt fyra kursveckor 5
Kriminalteknik 2 2018
Blodspåren kan avslöja mördaren
2019 planeras för att ämnesområdet ska ackrediteras. Arbetet har även resulterat i att en nationell koordinatorroll nyligen inrättats för området blodbildsanalys. Koordinatorn ska bevaka ärendeflödet för blodbildsanalyser samt hur ärenden fördelas mellan kriminalteknikerna, för att kunna föreslå hur resurser samordnas på ett effektivt sätt. – De senaste åren har vi höjt ambitionsnivån för arbetet med blodbildsanalyser i Sverige. Vi har sneglat på hur arbetet går till internationellt och tagit fram ett arbetssätt som fungerar i Sverige. Vi har nu ett strukturerat och gott samarbete mellan alla oss utövare vilket bidrar till en stor kvalitetshöjning, säger Anders Nilsson. ”FANTASTISK UTRUSTNING”
Blodbildsanalyser på lösa föremål och kläder görs på NFC.
förlagda till NFC i Linköping. Däremellan har det ingått att genomföra övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och praktiskt arbete på fält med stöd av de kriminaltekniker som sedan tidigare är specialiserade inom blodbildsanalys. Dessa kriminaltekniker har varit mentorer för kursdeltagarna och delaktiga i genomförandet av kursveckorna vid NFC. Tidigare i år avslutades utbildningen med en examination som innehöll flera delmoment, bland annat en undersökning av en arrangerad brottsplats med efterföljande protokollskrivning och en muntlig del med en bedömning och diskussion kring protokollet. – Det är första gången vi genomför en utbildning för kriminaltekniker i den här formen och med den här typen av examination. Geir Hansen på Kripos 6
på polisen i Norge var ämnessakkunnig vid den muntliga examinationen och han var imponerad av kursdeltagarnas kunskaper och kursen som helhet. Vi har mycket goda erfarenheter och bedömer att utbildningsformen är användbar inom flera områden där det i verksamheten finns behov av ett definierat antal kriminaltekniker med förstärkt kompetens, säger Gunnel Carlsson, studierektor på NFC. NYHETER INOM BLODBILDSANALYS
Utbildningen genomfördes samtidigt som Polismyndighetens arbete med att harmonisera hela den forensiska verksamheten. De senaste åren har arbetet med kompetenskrav och kvalitetsdokument för blodbildsanalyser, inom harmoniseringsprojektet, kommit långt.
Den första vidareutbildningen inom blodbildsanalys i Sverige genomfördes på polishögskolan i Ulriksdal redan 1995. Då kom före detta FBImedarbetare till Sverige för att utbilda poliser, rättsläkare och laboratoriepersonal från svenska rättsväsendet, men också medarbetare från norsk och dansk polis deltog i utbildningen. – Grunderna och teorin är desamma nu som då. Det är fysikens lagar som påverkar blodstänkens storlek och riktning. De stora skillnaderna är att vi idag har bättre samordning och förstås fantastisk utrustning som vi inte hade kunnat drömma om 1995, säger Mats Hägg, kriminalkommissarie på NFC med mångårig erfarenhet från arbete som kriminaltekniker. Även om verktyg som förstoringsglas och lupp fortfarande används för vissa arbetsmoment vid en blodbildsanalys finns idag exempelvis 3Dskanning där blodspår mäts och ritas in i ett digitalt system. – Blodbildsanalyser görs oftast inte i så trevliga miljöer och därför är de digitala och elektroniska verktygen väldigt bra. Förr tvingades vi ligga på golvet med näsan fem centimeter från blodfläcken som skulle undersökas, säger Mats Hägg. n
Text: Viktor Högberg Bild: Elin Bågviken
Blodspåren kan avslöja mördaren
Kriminalteknik 2 2018
”Blodbildsanalysen var helt avgörande” Offrets kropp och vittnen saknas – men efter en lyckad blodbildsanalys har en man kunnat dömas till sju års fängelse. – Blodbilden gjorde att vi kunde knyta en person till själva gärningstillfället. Det är väldigt speciellt, säger Mats Hägg, kriminalkommisarie på NFC.
F
ör drygt två år sedan försvann en man i södra Sverige och strax därefter påträffades en bil med stora mängder blod inuti. Efter dna-analys visade det sig att blodet kom från den försvunna mannen. I bilen, som tillhörde den man som senare dömdes för synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död, hittades en blodig pärm från ett mäklarföretag med bilägarens fingeravtryck avlämnat i offrets blod. Genom blodbildsanalysen kunde kriminalteknikerna konstatera att fingeravtrycket hade avsatts på pärmen inom några få minuter efter att blodet lämnat den försvunna mannens kropp. – Blodet var fuktigt när fingret sattes på pärmen och vi har därför kunnat binda den misstänkta till offrets direkta närhet vid våldstillfället. Vi tittade på hur blodet hade torkat. I fingeravtrycket
hade blodet ansamlats mellan papillarlinjerna istället för på dem. Vi kunde enkelt avfärda hans story om att fingerMats Hägg, NFC avtrycket hade satts dit i efterhand, säger Mats Hägg som gjorde blodbildsanalysen tillsammans med kollegan Mats Hassgård. ”TYDER PÅ MEDVETET VÅLD”
Genom att observera hur blodet hade runnit längs passagerarsätets ryggstöd kunde kriminalteknikerna även se att stolen hade fällts upp och ned i direkt anslutning till brottstillfället. – Blodet har runnit längs med ryggstödets kant, men också tvärs över kanten. Med tanke på gravitationen hade det varit omöjligt om det inte var för att stolens position har ändrats under tiden när blodet var färskt. Offret har
hanterats i flera olika positioner och det tyder på att det var medvetet våld, säger Mats Hägg. LIKHUND MARKERADE
Genom blodbildsanalys har det dessutom kunnat konstateras att mannen satt i passagerarsätet med bilbältet fastspänt och att blödningen har skett ovanför brösthöjd. Blodets spridning tyder på att mannen utsatts för hastigt och kraftigt våld och inte har gjort någon särskild undanmanöver. – Vi hade plats, skeende och minst en identifierad gärningsman som var i närheten vid brottstillfället. Blodbildsanalysen var helt avgörande, säger Mats Hägg. Bland övrig bevisning fanns exempelvis att en kriminalsökhund hade markerat för likdoft i bilen och att det fanns tändsatspartiklar och en del av en kula i bilen. Text: Viktor Högberg
7
Kriminalteknik 2 2018
Unika beslaget:
17 flyttkartonger med cannabis
Två män dömdes till åtta respektive sju års fängelse för synnerligen grovt narkotikabrott. I beslaget fanns bland annat 163 kilo cannabis. Bilden är inte från det aktuella ärendet. Foto: Lars Hedelin 8
Kriminalteknik 2 2018
163 kilo cannabis packat i 17 fullproppade flyttkartonger och sopsäckar. Den albanska knarkligan med lagerlokal i Alingsås avslöjades efter omfattande spaning med bland annat dolda kameror och telefonavlyssning. Ärendet krävde undersökningar inom dna, narkotika, fingeravtryck och handstil.
A
v de 44 000 narkotikaärenden som undersöks på NFC varje år består omkring hälften av cannabis och hasch. Men aldrig tidigare har det hanterats så mycket cannabis i ett enda ärende som i fallet från Alingsås där 163 kilo, till ett försäljningsvärde av uppskattningsvis 16 miljoner kronor, beslagtogs i en lägenhet. – Det här var ett unikt ärende med så stora mängder. Vi har haft några få haschbeslag som har vägt lika mycket, men vi har aldrig tidigare fått in så mycket cannabis, säger Niclas Pettersson, forensiker på NFC:s droganalyssektion. FULLA KARTONGER
I kartongerna var materialet inpackat i dubbla lager vakuumförpackningar och flera meter plastfolie. – Kartongerna var fullproppade och allt material var från den ”finaste” delen på plantan. Stjälkar, blad och sådant som inte anses vara lika fint hade plockats bort innan det förpackades, säger Niclas Pettersson. Mer än en månad före tillslaget i lägenheten hade polisen fattat misstankar och påbörjat spaningsarbetet
och följt olika leveranser, bland annat med dold kamera. I slutet på maj 2017 genomfördes en husrannsakan och morgonen därpå greps de som, enligt hovrättsdomen, legat bakom försäljningen. HALTERNA VARIERADE
NFC har gjort ett stort antal undersökningar i ärendet, bland annat för att säkerställa att materialet i alla kartonger verkligen innehöll narkotika. Dessutom har man tagit stickprover för haltbestämning av THC, som är det rusgivande ämnet i cannabis. I det aktuella beslaget varierade halterna mellan 7 och 17 procent. Statistik för ärenden där NFC har undersökt halten på de finaste delarna av cannabisväxten, visar en genomsnittshalt på 12 procent under 2017. Dna- och fingeravtrycksundersökningar gjordes på bland annat handskar, kläder, plastfolie och kuvert. – Det blir stora logistiska utmaningar med ett sådant här stort material. Vi kunde till exempel inte använda våra vanliga förvaringsrum för detta. Vid uppackning måste materialet hanteras
Statistik:
50000
40000
30000
20000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
HANDSTIL UNDERSÖKTES
Två av de inblandade dömdes till åtta respektive sju års fängelse för synnerligen grovt narkotikabrott, en brottsrubricering som tillkom så sent som 1 juli 2016. Hovrätten skärpte tingsrättens straff – bland annat efter att NFC hade gjort handstilsundersökningar av ett anteckningsblock där många narkotikaöverlåtelser hade dokumenterats. Tillsammans med övrig bevisning fastslog man att syftet var att bedriva handel med narkotika i organiserad form. Ytterligare fyra personer dömdes för grovt narkotikabrott i ärendet, där även vapen och kokain beslagtogs. – Vi är medvetna om att ärenden av det här slaget ställer särskilda krav på NFC och här hanterade man det på ett föredömligt sätt. Ärendet är därför ett gott exempel på ett utmärkt arbete av såväl polis som av NFC:s experter. Som åklagare är man tacksam och bevisningen blir robust, precis vad domstolarna kräver, säger chefsåklagare Jonas Almström. Text: Viktor Högberg
Fakta:
Cannabis Cannabis, även kallad marijuana, kommer från hampväxten Cannabis sativa. Växten innehåller bland annat den rusgivande substansen THC. Mest THC finns i växtens blommor – dessa anses vara de finaste delarna av växten, men det finns THC även i blad och stjälkar. Hasch, som är ett annat namn för cannabisharts, är en vidareförädling av cannabisväxten, där man med olika metoder separerar ut de delar av växten med mest THC, och pressar ihop till kakor.
Foto: Mostphotos
Antal avslutade narkotikaärenden på NFC:s droganalyssektion från 2008 till 2017.
på rätt sätt så att inga spår förstörs. Bara uppackningen tog uppskattningsvis 30 persontimmar. Sedan ska förstås alla undersökningar göras utöver det också, säger Niclas.
9
Kriminalteknik 2 2018
Jenny Rosengren Holmberg arbetar på NFC med att identifiera nya drogsubstanser.
Så identifierar NFC nya droger Sverige är ett av de mest aktiva länderna i Europa när det gäller att identifiera nya drogsubstanser. Varje år identifierar NFC:s kemister mer än 40 psykoaktiva substanser som är nya på drogmarknaden.
N
är internethandeln tog fart i Sverige för drygt tio år sedan förändrades också drogmarknaden. Allt fler ”nya” narkotikaliknande substanser, så kallade nätdroger, beslagtogs av polis och tull. Förekomst av nya preparat som exempelvis Spice ställde plötsligt nya krav på dåvarande SKL:s förmåga att identifiera substanserna. – Vi fick snabbt utveckla vår verksamhet för att kunna möta efterfrågan. Idag jobbar tio personer med identifiering av nya substanser på NFC, säger Jenny Rosengren Holmberg, förste forensiker på NFC. LITEN ANDEL FENTANYLER
Bland de nya psykoaktiva substanser som på senare tid uppmärksammats i media finns olika fentanyler. Med viss regelbundenhet har nya varianter av dessa substanser dykt upp, där små kemiska justeringar har gjorts för att komma runt lagstiftningen. Under åren 2015–2017 klassades 21 fentanyler 10
som narkotika eller hälsofarlig vara i Sverige. Förra året identifierade NFC fentanyler i 379 material, vilket är mindre än 0,5 procent av alla drogmaterial som undersöktes under året. När material som misstänks innehålla narkotika kommer till NFC utförs en screenanalys. Analysresultaten jämförs sedan mot en digital referensdatabas som innehåller över tusen olika drogoch läkemedelssubstanser. Om identiteten för substansen inte kan fastställas inleds en så kallad strukturutredning. I det fallet analyseras materialet med flera olika instrument som vart och ett bidrar med viss information, eller pusselbitar, som kemisterna sedan använder för att komma fram till den nya drogens kemiska struktur. TAR SEX MÅNADER
Det tar vanligen ett par veckor innan stukturutredningen av en ny drog är klar. NFC rapporterar resultatet till Folkhälsomyndigheten som utreder
om det kan vara aktuellt att klassa den som narkotika eller hälsofarlig vara. Hela processen, från att materialet kommit in till NFC till att regeringen fattat beslut om en lagändring tar cirka sex månader. SKILLNAD I LAGSTIFTNINGEN
Den svenska lagstiftningen är uppbyggd på så sätt att varje enskild substans måste identifieras och utredas innan beslut om narkotikaklassning kan tas. I länder som Storbritannien och Danmark används istället generisk klassning, eller familjeklassning som det också kallas. Med generisk klassning blir alla substanser som liknar exempelvis amfetamin i sin kemiska struktur olagliga per automatik. – Det är lätt att tro att en familjeklassning skulle lösa problemet med att nya droger ständigt dyker upp, men i länder som tillämpar familjeklassning har man istället sett att helt nya typer av substanser dyker upp som faller utanför de definierade familjerna, säger Jenny. Text: Viktor Högberg Foto: Maria Åsén
Kriminalteknik 2 2018
12 000 vapen lämnades in Vapenamnestin är över för den här gången. Resultatet: Drygt 12 000 vapen och 28 ton ammunition har lämnats in. – Det har fungerat bra, inga allvarliga incidenter har inträffat, konstaterar Joakim Norenhag, polisens projektledare.
U
nder den här vapenamnestin gjordes en särskild satsning på att få in vapen från den kriminella miljön. I dagsläget kan enstaka vapen med säkerhet kopplas dit. I ett bekräftat fall har polisen blivit kontaktad av en person som man vet är kopplad till den kriminella miljön och därefter har man åkt ut och hämtat in ett vapen. – Det kan bli fler när den tekniska undersökningen blir klar. NFC ska så småningom titta närmare på de vapen som de bedömer är intressanta, säger Joakim Norenhag. FLEST VAPEN I STORSTAD
Flest vapen har lämnats in i storstadsregionerna, precis som vid förra
amnestin 2013. Polisregion Syd toppar statistiken följt av region Väst och på tredje plats Stockholm. Jämför man de geografiska områdena för de dåvarande länspolismyndigheterna så stämmer detta precis med fördelningen under föregående amnesti. Annars är det färre vapen som lämnats in nu än förra gången, då ungefär 15 000 vapen lämnades in. – En rimlig och önskad förklaring är att amnestierna leder till att färre vapen finns ute i samhället och att det därför är färre vapen som kan lämnas in vid varje ny amnesti. Det kan vara så att de föregående amnestierna har rensat upp bland de vapen som i störst utsträckning lämnas in under en amnesti, det
Statistik:
28 248 kilo. 12 133 stycken.
MINSKAT TILLGÅNGEN PÅ VAPEN
Nu finns ungefär 12 000 färre vapen och 28 ton mindre ammunition ute i samhället. Men det betyder inte att det kommer bli färre skjutningar och färre brott som begås med skjutvapen tror Joakim Norenhag. – En vapenamnesti löser inte den här problematiken. Däremot utgör den ett komplement till det övriga arbetet som polisen, andra myndigheter och övriga delar av samhället gör för att komma till rätta med dessa problem, säger Joakim Norenhag.
Text: Anna Arnerdal Foto: Polismyndigheten
Polisregion
Inlämnad ammunition: Inlämnade vapen inklusive tillståndspliktiga vapendelar:
vill säga gamla jaktvapen som dyker upp i dödsbon etcetera, säger Joakim Norenhag.
Inlämnade vapen av helautomatisk typ:
38 stycken.
Vapen/delar
Ammunition, kilo
Nord
1 521
2 880
Bergslagen
1 170
2 671
Mitt
1 236
3 147
Stockholm
1 990
3 950
Öst
1 268
4 213
Väst
2 380
6 387
Syd
2 568
5 000
11
Kriminalteknik 2 2018
De vapen som skickas till NFC för destruktion klipps i flera delar.
Vapnens slutstation Efter vapenamnestin har polisen tvingats utöka kapaciteten för att kunna skrota alla tusentals inlämnade vapen. Följ med till maskinen där automatvapen klipps i smådelar innan de smälts ned: Vapenskroten.
E
n högljudd smäll hörs. Småbitar av en kalashnikov ramlar ner i en låda på golvet. Här, i vapendestruktionen på NFC, förstörs ungefär 30 000 vapen varje år – allt ifrån pistoler till knivar, kulsprutor och jaktvapen. NFC har det nationella uppdraget för vapendestruktion och ska därmed se till att de vapen som ska skrotas inte kommer ut på marknaden igen. De vapen som kommer in kontrolleras och registreras för att det ska vara säkerställt vad som skrotats. Vapnen klipps på flera ställen i en stor ”sax” och blir obrukbara. I nästa steg ska metallen skiljas från trä och plast innan metallen slutligen smälts ned. STOR KUNSKAPSBANK
– Ur ett forensiskt perspektiv är det värt väldigt mycket att både ansvara för vapenundersökningar och vapendestruktion. Alla vapen passerar här innan de förstörs och vi får möjlighet att komplettera vår referenssamling och bygga upp vår kunskapsbank även med vapen som inte kommit hit för undersökning tidigare, säger Mikael Högfors, chef i vapengruppen på NFC. 12
Han sticker in ytterligare ett vapen i den lilla öppningen i maskinen, trycker på fotpedalen och pistolen delas mitt itu. Bara en liten andel av de vapen som skrotas på det här viset är illegala. Majoriteten är legala jakt- och sportskyttevapen som kommer från dödsbon eller från personer som inte längre har behov av sitt vapen. För vissa av de tillåtna vapnen har innehavaren fått en marknadsmässig ersättning vid inlämnandet. Syftet är att få bort vapen som inte används och förhindra att de blir stående på oönskade platser. I vissa fall säljs sport- och jaktvapnen vidare. – Vi kan se trender på ett annat sätt när vi får titta på allt material. Jaktvapen tillför kanske inte så mycket rent polisiärt, men det ger ändå en viktig del till den nationella bilden. Den hade inte funnits om inte vi hade haft det här uppdraget, säger en av teknikerna som arbetar med vapenskrotningen. SMÄLTES LOKALT
Runt millennieskiftet beslutades att vapenskrotningen skulle göras centralt och NFC fick uppdraget. Ammunition och explosivämnen förstörs inte på
NFC utan de går på direktdestruktion på annan plats. – Förr var det den lokala polisen som ansvarade för att förstöra vapnen. Då lämnades de till en närliggande smed för nedsmältning, men det hände att vapnen kom tillbaka ut på marknaden igen, säger Mikael Högfors. VAPEN DUMPAS I HAVET
Runt om i världen finns många olika metoder för att destruera vapen. FN rekommenderar att vapnen klipps i bitar, så som det görs på NFC. – Men det finns väldigt många metoder. I vissa länder använder man sig av djuphavsdumpning och andra eldar upp sina vapen eller kör över dem med ångvält, säger Mikael Högfors. ÖKAD KAPACITET
Efter årets vapenamnesti har antalet arbetsstationer i vapenskroten utökats tillfälligt från en till två med en tillfällig destruktionskapacitet på 50 000 vapen per år. Beräkningen är att inflödet till NFC dubbleras under hösten, innan det väntas återgå till normal nivå framåt vårkanten. Allt material från vapenamnestin ska vara skrotat och klart senast i mars 2019. Text och foto: Viktor Högberg
Kriminalteknik 2 2018
Skrotade vapen 2017 LASERPEKARE 100
ATTRAPPER 150
LUFTPISTOLER 100
MYNNINGSLADDADE VAPEN 200
SLAKTMASKER 50
ELCHOCKVAPEN 200
ARMBORST 50
KULSPRUTEPISTOLER 200
HARPUNER 40
SOFT AIR GUN 350 START-GAS-VAPEN 350 KOMB. HAGEL/KULGEVÄR 400 LUFTGEVÄR 450 TÅRGASSPRAYER 650
KULGEVÄR 8 000
REVOLVRAR 1 000 VAPENDELAR/ TILLBEHÖR 1 900
PISTOLER 2 000
HAGELGEVÄR 7 500 13
Kriminalteknik 2 2018
Forensik och medicin
– skilda världar men många likheter Att ställa en diagnos för en patient och att värdera ett forensiskt undersökningsresultat innebär i grunden liknande tillvägagångssätt. Forensikerna på NFC använder resultatvärdering för att bedöma ett undersökningsresultat. Även inom läkarvetenskapen behöver sannolikheter tas med i beräkningen när en diagnos ska ställas. Text och foto: Susanne Karlsson
14 14
Kriminalteknik 2 2018
A
nne-Marie Landtblom är läkare och professor i neurologi vid Uppsala universitet. Hon ser många likheter mellan en forensikers och en läkares arbetssätt, och hon får medhåll av Lena Klasén, tidigare avdelningschef på NFC. Lena Klasén beslutade under sin tid som chef för NFC att resultatvärdering var metoden som skulle användas för att hjälpa rättsväsendet att tolka undersökningsresultat. De båda har träffats och diskuterat hur en forensikers och en läkares arbetssätt liknar varandra.
Anne-Marie Landtblom och Lena Klasén ser likheterna mellan forensikers och läkares arbete. Anne-Marie Landtblom är läkare och har en gästprofessur i Östergötland, där hon tidigare arbetat i drygt 20 år.
BYGGER PÅ EVIDENS
Anne-Marie har utvecklat diagnosmetoder för den sällsynta sömnsjukdomen Kleine Levins syndrom, där ungdomar faller i sömn under en till två veckor. Detta är en sjukdom som ofta feldiagnosticeras på grund av att den är så ovanlig. Det är läkarens expertkunskap och erfarenhet som gör att sannolikheten för att ställa rätt diagnos ökar. Utöver det finns flödescheman som hjälpmedel. Både forensiken och läkarvetenskapen bygger på evidens och beprövad erfarenhet. Genom erfarenhet kan betydelsen av kringinformation bedömas, ett exempel på det är diagnosticering av sinus-trombos. – Om en patient kommer till vårdcentralen med svår huvudvärk finns många möjliga diagnoser. Men om patienten är en ung kvinna som äter p-piller ökar sannolikheten betydligt för att orsaken skulle kunna vara en sällsynt stroke, en så kallad sinus-trombos. Det är en ovanlig orsak till huvudvärk i hela befolkningen, men vid urvalet ”unga kvinnor som äter p-piller” så är den mycket mer sannolik, berättar AnneMarie. PATIENT OCH BROTTSOFFER I FOKUS
Anne-Marie har patienten i fokus. NFC:s perspektiv är brottsoffren. – Det är viktigt för många patienter att få en diagnos, för det är ofta en psykisk belastning att ha symptom utan diagnos. Det påverkar också möjligheter till sjukskrivning och försäkringsreglerade förmåner, säger Anne-Marie.
Lena Klasén drar paralleller mellan forensiker och läkare. – På motsvarande sätt behöver brottsoffren få veta vad som har hänt och hur det har gått till. NFC bidrar till att föra utredningen framåt och att brott klaras upp, säger Lena. Det handlar också om att kunna hantera att en utredning av en patient inte alltid ger svar, menar Anne-Marie: – I en sjukdomsutredning kan en specialist behöva pröva en ny infallsvinkel. En omtolkning av bakgrunden kan bli aktuell. Saknas kunskapen att ställa rätt frågor så kan patienterna bli feldiagnosticerade. Lena Klasén ser även där likheter med hur polisen arbetar, till exempel i en mordutredning. Ny teknisk bevisning kan ändra inriktningen på en utredning. HJÄLPER RÄTTEN ATT FÖRSTÅ
Forensiker på NFC använder resultatvärdering för att värdera ett undersökningsresultat. – NFC:s uppgift är att hjälpa rätten att tolka undersökningsresultaten, ett sätt att göra det är att använda resultatvärdering. NFC vidareutvecklar hela tiden hur resultaten presenteras för utredare och rättsväsendet – exempelvis med nya tekniker. Nu har NFC nyligen börjat använda 3D-teknik för att kunna visualisera ett händelseförlopp eller en plats, berättar Lena. I exempelvis rättegången efter terrordådet på Drottninggatan visades en 3Danimering, skapad av NFC, som var
faktabaserad och visade hastighet och lastbilens position med några centimeters felmariginal. Det är lätt att vilseleda med rekonstruktioner som inte är baserade på fakta. Efter terrordådet på Drottninggatan florerade en del visualiseringar i media som var felaktiga. – NFC:s expertis och metoder säkerställer att visualiseringarna är korrekta, kommenterar Lena Klasén. För att hitta nålen i höstacken krävs som i de flesta discipliner expertkunskap, intresse, ödmjukhet och tålamod vare sig det handlar om att diagnosticera en ovanlig sjukdom eller att göra en forensisk undersökning. Det är Lena och Anne-Marie överens om.
Fakta: Resultatvärdering Resultatvärdering innebär att kunna bedöma hur förväntade resultaten av en viss undersökning är om spåret kom till som utredningen tror (huvudhypotes), jämfört med om spåret uppstått på något annat sätt (alternativhypotes). Det är viktigt för rättssäkerheten att forensikern inte bara bedömer hur förväntat ett visst analysresultat är om det förhåller sig som utredaren påstår. Forensikern måste också värdera hur förväntat det skulle vara att få precis samma resultat även om det förhåller sig på något annat sätt än det som utredaren påstår. Läs mer om resultatvärdering på nfc.polisen.se/resultatvardering
15
Kriminalteknik 2 2018 Foto: Mostphotos
Ny riktlinje för hantering av spårsäkringssatser Nya nationella riktlinjer för hantering av spårsäkringssatser som används vid utredning av sexualbrott förväntas ge bättre utredningsresultat. – På en del ställen har det redan funnits fungerande rutiner, men det har skiljt sig åt mellan storstäder och mindre orter, säger Anna Lindström, utvecklingscentrum Väst.
P
olismyndigheten har fram till i år saknat gemensamma riktlinjer för hantering och förvaring av spårsäkringssatser vid sexualbrott. 2014 lyfte den tidigare Rikspolisstyrelsen fram en rapport där det bland annat redogjordes för hur polisens arbete med spårsäkring vid sexualbrott kunde förbättras. De nya riktlinjerna är nu redo att användas fullt ut.
kring hanteringen av dem tydligt ska dokumenteras för att inga spår ska bli liggande ”utan en plan”. – Sexualbrottsutredningar behöver vara robusta och stabila för att nå hela vägen till en fällande dom i domstol. Det är inte ovanligt att den tekniska bevisningen blir helt avgörande eftersom vittnesmål ofta saknas, säger Anna Lindström.
DOKUMENTERAS TYDLIGT
Spårsäkringssatsen för sexualbrott är framtagen för att hälso- och sjukvården ska kunna utföra de undersökningar som är nödvändiga för att dokumentera skador och säkra spår efter ett misstänkt sexualbrott. I de nya riktlinjerna, som har tagits fram av flera organisationer i samverkan, beskrivs hur spårsäkringssatserna ska hanteras och förvaras efter att sjukvården har säkrat spåren. Enligt Anna Lindström är en av förändringarna att spårsäkringssatserna och alla beslut 16
I arbetet har man bedömt vad som är extra viktigt att ta hänsyn till för att spår ska bevaras så bra som möjligt. – Med fel förvaring är risken stor att spår förstörs eller försämras. Urin och blod ska alltid förvaras i kylskåp, medan övriga prover ska förvaras torrt och mörkt i rumstemperatur. Vid kortare tids förvaring, upp till tio dygn, kan spårsäkringssatsen i sin helhet förvaras i kylskåp, säger Therese Hasselqvist. För att motverka att spårsäkringssatser hamnar på olika och fel ställen har det i riktlinjerna tydliggjorts hur och var spårsäkringssatserna ska hanteras och förvaras. UPPSKATTAD FÖRÄNDRING
Spårsäkringssats. Foto: Lars Hedelin
FÖRVARING AV SPÅR
Therese Hasselqvist är forensiker på NFC. Hon berättar att det har varit viktigt att få riktlinjerna användarvänliga.
Både Anna och Therese tycker att de fått bra respons när de har mött medarbetare. Alla delar av rättskedjan har varit positiva till en nationell gemensam riktlinje. De tror båda att det här kan leda till att flera sexualbrott går att utreda i och med att en korrekt hantering av spårsäkringssatser är en viktig del i att höja kvaliteten i utredningsarbetet. Text: Åsa Willsund
Kriminalteknik 2 2018
Vittnesvallningar i VR Kan ”immersive telepresence” användas inom forensiken? NFC deltar i ett samarbetsprojekt för att ta fram en prototyp på ett system där du kan uppleva en annan plats live med hjälp av VR, virtual reality, utan att fysiskt vara på platsen.
D
et kan vara svårt att få vittnen att lämna information om ett brott eftersom många är rädda att drabbas av repressalier om det blir känt att de deltar i polisens utredningar. Att vara med i en vittnesvallning på brottsplatsen tillsammans med polisen kan därför upplevas som mycket obehagligt och utlämnande, särskilt om den till exempel sker efter en gängrelaterad uppgörelse i ett område där såväl vittne som gärningsman och offer är kända.
pekar ut med hjälp sin handkontroll. – Vi håller nu på med de sista justeringarna av prototypen och kommer förhoppningsvis att ha en slutdemonstration under sommaren, berättar Philip. När vi är klara kommer vi att låna ut prototypen till forensiska sektioner ute i landet som kan få testa
den både vid vittnesvallning och helt andra scenarier. En prisvärd och lätthanterlig VR-utrustning skulle kunna bidra till att flera känner sig trygga att lämna information som behövs för att kunna leda undersökningarna framåt. VR-utrustningen skulle därmed också kunna bli ett verktyg för att klara upp fler brott. Text och foto: Ann-Louise Flisbäck
ANVÄNDER HTC VIVE
NFC, Linköpings universitet och företaget Voysys AB samarbetar i ett Visual Sweden-finansierat utvecklingsprojekt för att undersöka om man kan ta fram en prototyp av VR-teknik som håller tillräckligt hög kvalitet för att kunna användas vid exempelvis vittnesvallningar. Philip Engström, gruppchef för sensorteknikgruppen på NFC, förklarar: – Kärnan i projektet är framförallt att undersöka hur verklighetsnära upplevelse man kan åstadkomma genom att liveströmma högkvalitativ 360-gradersvideo till ett par VR-glasögon såsom HTC Vive. Samtidigt så är det spännande att även prova hur långt man kan komma med billigare kameror. KAN PEKA UT FÖREMÅL
Kameran ska stå uppställd på brottsplatsen där den ska hanteras av en polis som anpassar placeringen av den enligt vittnets instruktioner. Vittnet befinner sig samtidigt på en polisstation, iförd VR-glasögon, som visar 360-gradersbilder av brottsplatsen i realtid, och har en handkontroll som gör att man kan peka ut föremål och annat i brottsplatsbilden. I samma rum som vittnet sitter en polis vid en dator som dels visar 360-gradersbilderna av brottsplatsen på skärmen, dels visar markeringar av det som vittnet
Just nu pågår ett utvecklingsprojekt som på sikt kan ge möjlighet till vittnesvallningar i VR. På bilden provar Philip Engström, NFC, prototypen.
17
Kriminalteknik 2 2018
Antal projektdeltagare från respektive region
Nord 6 st.
Bergslagen
Mitt
8 st.
5 st.
Noa
1 st.
Stockholm 10 st.
Öst
Väst 8 st.
Syd
18 18
6 st.
1 st.
Kriminalteknik 2 2018
Vägen till en enhetlig forensik Del 1: Polisregionerna I samband med att NFC fick funktionsansvaret för Polismyndighetens forensiska verksamhet startades under hösten 2015 ett omfattande projekt för att harmonisera den forensiska processen.
H
Dokumentundersökningar är ett av delprojekten i harmoniseringen av den forensiska processen. Här undersöks ett pass av en dokumenthandläggare vid Skavsta flygplats.
armoniseringen är nödvändig för att säkerställa att den forensiska och kriminaltekniska verksamheten bedrivs på ett enhetligt och ackrediterat, kvalitetssäkrat, sätt under hela den forensiska processen – från spårsäkring på brottsplats till domstol. Projektet, som drivs under namnet ”den forensiska processen”, berör alla som jobbar inom det forensiska området, totalt cirka 1 100 personer. Projektarbetet, som bland annat genomförs via ett stort antal delprojekt, kommer att pågå fram till årsskiftet 2019/2020. Från och med detta nummer av Kriminalteknik kommer vi att berätta löpande om harmoniseringsarbetet ur olika perspektiv. Vi startar med att diskutera harmoniseringen med projektdeltagare från de olika ämnesområdesprojekten och polisregionerna.
ofta om harmoniseringen på jobbet och har en kontinuerlig kunskapsutväxling. En viss motvilja som fanns inledningsvis mot harmoniseringsarbetet har successivt vänts till engagemang, säger Carola. Jeanette Werner i polisregion Syd har också observerat detta: – Engagemanget har ökat bland medarbetarna nu när man börjar se resultatet av projektarbetena i form av de styrande dokument som går ut på delning (remiss) från de olika projekten. Det är många som läser dem och har åsikter och synpunkter som vi för vidare, säger hon. Pia Stigsdotter, kriminaltekniker i Stockholm, berättar att polisregionen har skapat ett harmoniseringsråd där alla som är involverade från den kriminaltekniska sidan träffas för att gå igenom hur man jobbar i harmoniseringsprojekten, och diskutera gemensamma frågor.
ENGAGEMANGET ÖKAR
GEMENSAMMA DOKUMENT
– Arbetet med harmoniseringen borde egentligen få ingå i allas arbete, men dessvärre gör arbetsbelastningen och bemanningen att detta blir svårt i praktiken, säger Pernilla Norberg, polisregion Väst. Hon är en av fem kriminaltekniker som jobbar i Borås. Situationen för Pernillas kollega i Väst, Carola Freudenthal, som ingår i en större arbetsgrupp med 20 kriminaltekniker i Göteborg, ser något annorlunda ut: – I Göteborg har vi en stor fördel av att vara många som ingår i olika ämnesområdesprojekt. Vi pratar därför
– En av de stora fördelarna med harmoniseringen är att vi nu gemensamt diskuterar och penetrerar ämnet kriminalteknik/forensik på allvar. Det kan ta mycket tid i anspråk, men det måste det få ta eftersom det är viktigt att det blir rätt och i slutänden ger oss de styrdokument för vårt arbete som alla kan jobba efter, säger Per Ringqvist, polisregion Mitt. Pia Stigsdotter håller med: – Det är bra att de som arbetar med detta till vardags är med, vi tar fram dokument som speglar verkligheten och som vi kan jobba efter, säger Pia. Att ta fram de styrande dokumenten 19
Kriminalteknik 2 2018
är en tuff arbetsuppgift för projektgrupperna: – Det är en utmaning att tänka vitt och brett och inte bli för specifik och ”måla in sig i ett hörn” när vi skriver dokumenten, anser Johan Engman, polisregion Nord. – Fältverksamheten och den laborativa verksamheten skiljer sig åt på många sätt, och det är svårt att formulera styrdokument som är tillräckligt allmänna för att kunna appliceras på båda verksamheterna och tillräckligt specifika för att ge det stöd och styrning som krävs, menar Maria Jaxner på Nationella operativa avdelningen. Vi arbetar för att uppnå enhetlighet, inte bara nationellt, utan även internationellt. FÄLTPROJEKTET EN NYCKELROLL
En viktig roll i harmoniseringsprocessen har fältprojektet, vars uppdrag är att fokusera på brottsplatsarbetet. Mycket av det arbete som görs inom de andra ämnesområdesprojekten måste stämmas av mot fältprojektet. De som arbetar på brottsplatser måste kunna tillämpa de arbetsinstruktioner och rutiner som tas fram inom flera av de andra projekten, som till exempel fotografering och brandplatsundersökning. I projektgruppen finns projektledare och deltagare med mångårig erfarenhet av fältarbete vid brottsplatsundersökningar. – Det som har varit en framgångsfaktor för projektet är att vi har tagit in experter vid behov som har kunnat hjälpa oss inom olika områden, säger Carola Freudenthal. TIDSBRIST
Den största utmaningen, enligt de personer som har intervjuats för den här artikeln, är att få arbetstiden att räcka 20
Vägen till en enhetlig forensik
till. Projektdeltagarna ska kunna lägga 20 procent av sin arbetstid på projektarbetet, men det är svårt i praktiken att få bemanningsekvationen att gå ihop om en hel arbetsdag i veckan läggs på projektarbete. Camilla Sandberg, polisregion Bergslagen, som är ensam på labbet i Karlstad, känner av pressen att inte räcka till när hon periodvis måste lägga mycket tid på projektet: – Det känns som om något alltid får stå tillbaka, säger hon. Fördelarna med harmoniseringsarbetet förväntas bli många. Man kan redan nu se positiva effekter av projekten. – Parallellt med projektarbetet har vi genomfört en vidareutbildning inom blodbildsanalys, och då har vi kunnat justera utbildningen så att vi använt en del av det som vi kommit fram till i projektet redan nu, berättar Pernilla Norberg. FÖRBÄTTRAR RÄTTSSÄKERHETEN
– Vi kriminaltekniker upplever att vi ofta blir ifrågasatta när vi vittnar i domstol, säger Pernilla Norberg. När vi blir ackrediterade kan vi styrka att vi har en gemensam grund för vårt arbete som vi kan falla tillbaka på. – När vi som är dokumenttekniker blir ackrediterade får vi en bekräftelse på att vi arbetar på ett bra och rättssäkert sätt, menar Susanne Gerebring, polisregion Öst. – Vi får gemensamma metoder och en gemensam grund genom vår utbildning. Vi kan visa på att det är så här vi jobbar i hela Sverige, säger Camilla Sandberg. Hon hoppas också på att den gemensamma ackrediteringen ska leda till att den enskilde teknikern ska slippa bli ifrågasatt i sin kompetens genom att förskjuta fokus från en enskild person och egna arbetssätt till funktion och ackrediterade metoder. Maria Jaxner anser att det blir en säkrare rättsprocess när rättsväsendet vet vad rollen som dokumenttekniker innebär. Domstolen ska veta ”vad de får”, det vill säga vilken kompetens dokumentteknikerna har och hur deras kompetensnivå skiljer sig mot forensikerna på NFC. Johan Engman, polisregion Nord, och Tomas Stridsberg, polisregion Bergslagen, påtalar ytterligare fördelar som
gemensamma arbetssätt kan bidra till: – Det underlättar betydligt om vi har samma regelverk att hålla oss till, säger Johan. Det blir effektivt och rättsäkert och underlättar i jobbet när till exempel inte varje fotograf behöver fundera över hur man ska göra. Det underlättar också för de som är nyanställda, och vi får en gemensam kunskapsbank som alla fotografer kan använda sig av för metoder som vi inte använder så ofta. Det är skönt att ha regler i ryggen. MINSKAR SÅRBARHETEN
– Gemensamma arbetssätt genom standardförfaranden och metodbeskrivningar gör att alla kan utföra arbetsuppgifterna oavsett var i Sverige vi bor och arbetar, säger Tomas. Det minskar sårbarheten och ökar effektiviteten genom att vi kan låna in resurser vid arbetstoppar, eller omdirigera undersökningar så att de utförs vid ett annat laboratorium som har en lägre arbetsbörda vid det tillfället. Därmed borde vi dels kunna använda de arbetsresurser som finns på bästa sätt, dels kunna korta handläggningstiderna, avslutar han. n Text: Ann-Louise Flisbäck Foto: Lars Hedelin
Fakta:
Dokumenten som styr det gemensamma forensiska arbetet • Standardförfaranden reglerar och styr hur undersökningarna genomförs. • Metodbeskrivningar anger vilken/vilka metoder som undersökningen ska utföras med. • Kompetenskravspecifikation med upplärningsplan anger vilka kompetenskrav som ska vara uppfyllda för att medarbetarna ska kunna ha en viss funktion och behörighet för att kunna utföra hela eller delar av olika undersökningar. Av upplärningsplanen framgår vilka utbildningsinsatser som ska genomföras. • Fältinstruktioner tas fram inom fältprojektet och anger arbetssätt inom specifika brottsområden som till exempel vapenbrott och jaktbrott. Fältinstruktioner är kopplade till de standardförfaranden och metoder som tas fram inom de andra ämnesspecifika harmoniseringsprojekten. • Övergripande styrdokument med bilagor för mängdbrott och grova brott tas fram inom fältprojektet.
Kriminalteknik 2 2018
gästkrönika
Kihlgren: Frustration ur bristande dialog Det verkar finnas en enighet bland alla som arbetar med kriminalteknik och forensik i landet – en harmonisering av arbetet behövs. Men svårigheten uppstår när förändringen innebär ett förändrat arbetssätt: ”förändring är nog bra – så länge som alla andra gör ungefär som vi”.
S
edan ett halvår har jag haft förmånen att få titta in i den forensiska processen inom polisen. Efter besök och dialoger från Luleå i norr till Malmö i söder har en helhetsbild successivt växt fram. Först och främst är det mäkta imponerande vilket engagemang som finns kring forensisken och vilken bred erfarenhet och kunskap polisen som helhet har. Samtidigt stöter jag på en frustration i många delar av landet som tyvärr svärtar det positiva intrycket något. Mitt intryck är att frustrationen till övervägande del kommer ur en bristande dialog och förståelse mellan de olika aktörerna. Efter lite skrapande på frustrationens yta dyker oftast den underliggande drivkraften upp om att ta fram teknisk bevisning som hjälper utredningen. BETYDELSEN ÖKAR
Betydelsen av teknisk bevisning ökar i takt med kriminalitetens utveckling. Allmänheten har ett högt förtroende
för den forensiska verksamheten. För att förtroendet ska finnas kvar måste verksamheten hela tiden utvecklas. En del i utvecklingen är att harmonisera verksamheten. NFC och regionerna genomför ett mycket ambitiöst och omfattande harmoniseringsprogram. Det innebär förändringar som påtagligt påverkar vardagen. ÄR NYCKELN TILL FRAMGÅNG
Allt är bra så länge som förändringen innebär att ”alla andra gör ungefär som vi gör”. Känns inställningen igen? Varför ska vi ändra vårt vinnande koncept som vi utvecklat under alla år? För att vi ska lyckas krävs att alla medarbetare hjälps åt och bidrar i utvecklingen. Det håller inte att fortsätta ”göra som man alltid har gjort”. Det är allmänt känt att tydlig kommunikation är en av de viktigaste nycklarna till framgång i förändringsarbete. Kommunikationen måste peka på varför förändringen behövs, vad som ska uppnås och vilka
vinster som då förväntas uppstå. Att ha en harmoniserad och ackrediterad verksamhet är ett sätt att skapa rättssäkerhet. Alla åtgärder är såväl förutsägbara som enhetligt utförda och kvalitetssäkrade. Det är också ett effektivt sätt att förekomma och möta de försök till fokusförskjutning som kan dyka upp i rättssalen. En harmoniserad verksamhet ger dessutom bättre förutsättningar för att använda polisens samlade resurs mer effektivt. Det handlar både om tidsbesparing genom att veta vilka moment som redan genomförts i ett ärende, och att enkelt kunna hoppa in för kollegan i ett pågående ärende. Text: Sven Kihlgren Om
Sv en
Namn: Sven Kihlgren Arbete: Verksamhetsutvecklare Bor: Stockholm Ålder: 52
21
Kriminalteknik 2 2018
”Det är inte mjöl vi jobbar med ...” Yrket: Laborant på droganalyssektionen På NFC:s droganalyssektion har laboranterna ansvaret för respektive ärende och följer materialen som ska undersökas. – Vi är verkligen med från A till Ö, det är en av tjusningarna med uppdraget, säger laboranten Cecilia Björk. Text: Viktor Högberg Foto: Maria Åsén
22 22
Kriminalteknik 2 2018
N
är NFC:s droganalyssektion handlägger ett ärende involveras ofta flera olika personer och funktioner. Genom hela processen finns en ärendeansvarig handläggare, ofta en laborant, som ansvarar för att registrera material, samordna undersökningar, att bedöma resultat från instrumentundersökningar, svara på frågor samt redovisa resultat till uppdragsgivaren och avsluta ärendet. Laboranten gör inte alla undersökningar själv – men styr och samordnar processerna. – Det kanske mest intressanta med jobbet är när det kommer in nya typer av material. Nätdrogerna dyker ständigt upp i nya varianter och då gäller det att vi fångar upp dem. Undersökningsresultaten utreds då av en forensiker, jag identifierar inte själva substansen, säger Cecilia Björk, laborant på droganalyssektionen.
”INTE MJÖL OCH SOCKER”
Ärendena som kommer in till droganalyssektionen kategoriseras och delas upp i olika flöden. Det finns till exempel olika flöden för misstänkt cannabis och hasch, men också mer övergripande, mixade flöden med pulver och tabletter. Laboranterna på droganalyssektionen ansvarar för olika materialflöden och hanterar därför oftast bara ett materialflöde åt gången. Ungefär var fjärde vecka byter laboranterna till ett annat materialflöde. – Man måste ha respekt för det vi jobbar med. Det är ju inte mjöl och socker, det kan vara farliga material. Vi jobbar med skyddsutrustning och vi behöver verkligen ha ett konsekvenstänk. Det är också viktigt att kunna prioritera och ta snabba beslut eftersom det plötsligt kan bli bråttom att få fram resultat, säger Cecilia Björk. KAN BLI HÖRD I RÄTTEGÅNG
Ibland kallas droganalyssektionens laboranter för att delta under rättegångar och förklara hur en undersökning av ett visst ämne går till, eller varför en viss undersökning har ansetts nödvändig.
Som laborant arbetar Cecilia Björk med att att utföra och ibland samordna undersökningarna på NFC:s droganalyssektion.
Precis som för många andra funktioner på NFC ingår det i laborantens uppdrag att kunna redogöra för undersökningar som har gjorts. För att arbeta som laborant på NFC krävs examen från en eftergymnasial utbildning. Det vanligaste bland laboranterna är en examen som biomedicinsk analytiker, alternativt en liknande utbildningsbakgrund inom kemi- eller biologiområdet. Många har tidigare arbetat på andra laboratorier – antingen på andra myndigheter eller i privata verksamheter. Alla nyanställda på NFC genomgår ett internt utbildningsprogram som anpassas utifrån respektive funktion. Cecilia Björk tog vägen från Rättsmedicinalverket via ett utlandsuppdrag för Ericsson i Tyskland innan hon började som laborant på dåvarande SKL år 1998.
Mer på webben: Möt NFC:s medarbetare På NFC och inom polisens övriga forensiska verksamhet finns många olika yrkesroller – och antalet medarbetare växer hela tiden. På nfc.polisen.se möter du flera av medarbetarna, bland annat forensiker inom dokument och spår, it-forensiker, forensisk fotograf och laboratoriebiträde. Där kan du också se vilka lediga tjänster som finns på NFC just nu.
Besök nfc.polisen.se
23
Kriminalteknik 2 2018
Bilden har ingen koppling till det aktuella ärendet. Foto: Mostphotos
Prüm-träff fällde mordbrännare Prüm-samarbetet med Litauen blev avgörande för att mordbrännaren i Nykvarn skulle kunna hittas. Mannen dömdes till fem års fängelse.
D
en 2 januari 2016, cirka klockan 01.45, inkom ett larm om inbrott på Snebro gård i Nykvarn. Det visade sig senare vara en fullt utvecklad brand i en stor kontorsbyggnad. Räddningstjänsten gjorde tidigt bedömningen att byggnaden inte gick att rädda. Polis på plats började spåra med hund och fick upp ett spår, och det gick också att se fotspår i den nyfallna snön. Spåret, som ledde rakt ut från området, gick över en banvall och samtliga vägbanor på E20 och slutade sedan i diket. På platsen hittades ett par handskar med spår av dieselolja på och i handskarna kunde dna från två personer säkras. – Dna-spåret gav träff på en person i Litauen och en man sattes upp som misstänkt. Ärendet lades senare ner, säger kammaråklagaren Per Bergmark. Ett och ett halvt år senare, natten till 24
den 30 juli 2017, fick räddningstjänsten larm om en ny brand på Snebro gård. Branden var återigen så kraftig att räddningstjänsten tvingades låta byggnaderna brinna ner till grunden och en utredning om mordbrand inleddes. Då dök plötsligt mannen som misstänktes för branden året innan upp i utredningen. DE MISSTÄNKTA KARTLADES
Polismyndighetens grupp för internationell grov brottslighet hade haft spaning på den här mannen och kände till att han anlänt till Sverige dagen före branden, i sällskap av en annan person. Genom spaning och tack vare övervakningskameror och köphistorik har polisen kunnat kartlägga vad personerna gjorde den dagen de ankom till Sverige. Polisen vet att de köpte bensin, bensindunk, handskar med mera och att de färdats ut mot brottsplatsen. Sent på
kvällen övertogs spaningen av Nationella operativa avdelningen, Noa. En polis såg branden från sin bil under färd på E20 och kort därefter såg han också en person komma springande från industriområdet och passera E20 rakt framför hans bil. Personen kunde senare gripas vid en bensinstation – det var samma man som polisen tidigare spanat på. FEM ÅRS FÄNGELSE
– Han erkände att han anlagt branden den 30 juli 2017. För branden i januari 2016 var det helt avgörande att vi fick en Prüm-träff mot Litauen för att kunna binda honom till branden. Vi fick även en träff mot Tyskland men där figurerade han under falskt namn, säger Per Bergmark. Mannen dömdes till fem års fängelse för två mordbränder. Den andra mannen greps och dömdes till fängelse i tre år och sex månader för en mordbrand. Text: Niklas Boman
Utblick
Kriminalteknik 2 2018
Polisens vapen mot drönare: örnar Polisen i den schweiziska staden Geneve vill ta hjälp av örnar för att hålla rent luftrummet från drönare. Under de senaste månaderna har två örnar specialtränats för att de i slutet av året ska kunna användas som ett av polisens verktyg i kampen mot oönskade drönare. En talesperson vid Geneve-polisen säger till den schweiziska nyhetsbyrån ATS att det är ett svårt uppdrag att träna örnarna och att det inte finns någon garanti för att projektet kommer att lyckas. Både det franska flygvapnet och holländsk polis har under de senaste åren haft långt gångna planer på att använda just örnar mot drönare, till exempel i anslutning till flygplatser och militäranläggningar. I Holland lades projektet ner efter ett drygt år då det visade sig vara svårt att få örnarna att göra enbart det de var tränade för. I en annan del av Schweiz har man nyligen provat nätpistoler mot just drönare. Med nätpistolen skjuter man ut ett två gånger två meter stort nät som fångar in mindre drönare. Enligt thelocal.ch användes nätpistolen bland annat vid Donald Trumps besök i Schweiz i början av året.
NFC på Dreamhack
Polisen i Nebraska har gjort ett av de största fentanylbeslagen någonsin i USA. Det var i samband med en trafikkontroll som polisen fattade misstankar när ett fordon kördes i väggrenen. Fordonet genomsöktes och 53 kilo fentanyl, till ett värde av ungefär 180 miljoner kronor, hittades i ett dolt fack. Mängden fentanyl uppges vara tillräcklig för att kunna orsaka mer än 26 miljoner människors död. Inledningsvis misstänkte polisen att pulvret var kokain, men polisens laboratorium i Nebraska har nu fastslagit att beslaget helt och hållet bestod av fentanyl. – När vi får bort så mycket fentanyl från gatan så räddar vi liv, säger Pete Ricketts, guvernör i Nebraska. Fentanyl är 25–50 gånger mer potent än heroin och 50–100 gånger mer potent än morfin.
Foto: Mostphotos (om inget annat anges)
Foto: Lars Hedelin
Foto: Philip Engström
I början på sommaren deltog NFC och polisens it-avdelning på Dreamhack i Jönköping för att berätta om de jobbmöjligheter som finns inom it-området på polisen. Besökarna fick bland annat veta mer om NFC:s arbete med brottsplatsdokumentation och det fanns möjlighet att testa hur VR-teknik kan användas för att visualisera en brottsplats. – Vi träffade flera hundra potentiella framtida medarbetare, det var stort intresse både bland ungdomar och vuxna. Många vet inte ens om att den här typen av jobb finns på polisen, säger Philip Engström, gruppchef på NFC:s informationstekniksektion.
Rekordbeslag av fentanyl i USA
25 25
Utblick Forensiska experter vill ha ”lik-labb”
Ett vapen som först gjorts obrukbart och sedan reaktiverats och använts vid flera skjutningar i Sverige. Nu är vapnet beslagtaget av polisen. Foto: Polisen
Ombyggda skjutvapen ett problem i hela Europa Kriminella köper obrukbara vapen lagligt och billigt och omvandlar dem till fungerande vapen. Det visar en ny rapport ”From legal to lethal” från Small Arms Survey.
Ett deaktiverat vapen som återställs till sitt ursprungliga skick kallas reaktiverat. Enligt rapporten är det alla typer av kriminella som använder denna typ av reaktiverade vapen. De förekommer inom både mängdbrott, organiserad brottslighet och terrorism. De vanligaste reaktiverade skjutvapenen i Europa är deaktiverade vapen från Slovakien, vilka bland annat användes vid terroristattackerna i Paris i januari 2015, och turkiska startpistoler.
Ny doktorandkurs inom it-forensik ska öka intresset Strax före sommaren avslutades en ny doktorandkurs inom it-forensik på Linköpings universitet, LiU. Kursen har getts i samverkan mellan universitetet, Totalförsvarets forskningsinstitut och Nationellt forensiskt centrum med syftet att öka deltagarnas kompetens inom det it-forensiska området. I kursen har föreläsningar inom bland annat digitala brottsplatser, forensisk metodik, ljud och bild, live-forensik och nätverksforensik ingått. 26 26
– Förhoppningsvis kan den här kursen på avancerad nivå leda till att ytterligare doktorander och så småningom även studenter på våra ordinarie program blir intresserade av området, säger Robert Forchheimer, professor emeritus vid institutionen för systemteknik på universitetet. Vid LiU bedrivs i dagsläget bland annat forskning inom områdena kryptering och kommunikationssäkerhet. Foto: Mostphotos (om inget annat anges)
Foto: Polisen
I exempelvis Slovakien har lagstiftningen gjort det möjligt att göra ett fungerande vapen obrukbart, deaktivera vapnet, och sedan använda vid exempelvis filminspelningar. Dessa vapen byggs sedan om och görs brukbara igen och används i brottslig verksamhet.
Forensiska experter i Storbritannien vill öppna ett utomhuslaboratorium för att studera hur lik förändras under olika förhållanden, som när kroppen ligger i jord eller vatten. Det är Sunday Telegraph som rapporterar att lärdomarna bland annat skulle kunna användas för att identifiera mordoffer, fastställa mer exakt när någon har dött och utreda hur någon har avlidit. Den som anmäler intresse för att donera sin kropp efter sin död skulle själv behöva ange hur länge kroppen ska kunna användas av forskarna. Det uppges finnas nio liknande laboratorier i världen, varav ett i Holland, ett i Australien och sju i USA.
Han är ny chef på NFC I början av sommaren stod det klart att Lena Klasén lämnar uppdraget som avdelningschef på NFC för att istället övergå till forskningsstrategisk verksamhet på nationell nivå inom Polismyndigheten. Jarl Holmström, tidigare biträdande regionpolischef i polisregion Syd, är tillförordnad chef på NFC i väntan på en permanent lösning.
Kriminalteknik 2 2018
Får miljonbidrag för nya forskningsprojekt blandningar av dna i brottsplatsspår med modern sekvenseringsteknik. NFC samarbetar med andra verksamheter i projektet där också forskning inom cancerdiagnostik och transplantationsmedicin ingår. Sammanlagt beviljades 10 miljoner kronor i bidrag. Även forskningsprojekten drönarbaserad dokumentation av brotts- och skadeplatser samt multimodal biometri för forensik beviljades bidrag.
Foto: Mob Museum
Strax före sommaren beslutade innovationsmyndigheten Vinnova att tilldela ekonomiskt bidrag till flera nya forskningsprojekt inom forensisk verksamhet. NFC får bland annat 1,8 miljoner kronor för ett projekt som ska bidra till att förbättra analysen av ovanliga dna-varianter i en blandning av stora mängder liknande dna inom medicin och kriminalteknik. För den forensiska verksamheten ska projektet bidra till förbättrade möjligheter att analysera
Testa jobbet som kriminaltekniker eller rättsläkare
På ”The Mob Museum”, eller National Museum of Organized Crime and Law Enforcement som det egentligen heter, i Las Vegas får besökaren ta del av berättelser och föremål från den amerikanska kriminalhistorien. Nu har en ny utställning invigts: The Crime Lab Experience. Här får besökaren testa kriminalteknikerns, forensikerns och rättsläkarens arbetsuppgifter under guidning av erfarna brottsplatsutredare via digitala verktyg. Under en rundtur får besökaren en inblick i tekniker och metoder som används för att göra brottsplatsundersökningar, skapa dna-profiler, göra fingeravtrycksanalyser, undersöka vapen och fastställa dödsorsak. Foto: Mob Museum
Nytt nationellt centrum för IoT, Internet of Things NFC är en av aktörerna i skapandet av ett nationellt centrum för utveckling av smarta, uppkopplade produkter och system för offentlig verksamhet. Totalt kommer 26 miljoner kronor – varav 12 miljoner kronor är ett anslag från Vinnova – att satsas på projektet. Syfte är att utveckla och förbättra logistiska lösningar.
NFC:s pilotprojekt handlar om att förbättra logistiken vad gäller hanteringen av bevismaterial från brottsplats till dess att alla forensiska undersökningar av materiallet har slutförts. Emil Hjalmarsson, som är anställd både på NFC och på forskningsinstitutet RISE, är teknisk koordinator för projektet. Foto: Mostphotos (om inget annat anges)
Läs mer på themobmuseum.org
27 27
VILL DU FÅ DITT EGET EXEMPLAR AV KRIMINALTEKNIK? 28
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Kriminalteknik. Skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik@polisen.se Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se
