Nya prioriteringar

Alltid nära de grova brotten

Weine Drotz tog steget in på SKL knappa två veckor efter mordet på statsminister Olof Palme. Nu är det, efter att ha uppnått vederbörlig ålder, dags att prioritera annat i livet och gå i pension. Det behöver dock inte betyda att han tänker sluta jobba helt.

När Weine Drotz började på biologen jobbade han med undersökningar av bland annat fibrer. På bilden lyfts textilfibrer från ett klädesplagg med hjälp av tejp. Foto: Lars Hedelin.

DEN 12:E MARS 1986, knappa två veckor efter mordet på statsminister Olof Palme, började Weine Drotz sin anställning på dåvarande SKL. – Jag började på biologen och där har jag varit kvar. När jag kom till SKL jobbade jag med undersökningar och analys av fiber, hår, jord och växtdelar. Analys av fiber och hår tar tid och räknas till dinosaurierna idag men det var stort och spännande då, säger Weine Drotz.

ATT SAMMANFATTA ett yrkesliv i en artikel är inte lätt. I synnerhet inte ett yrkesliv inom ett område där ständig utveckling och ständiga framsteg skett. – Det har hänt väldigt mycket, det är sant. Men jag måste säga att den största utvecklingen skedde när datorerna kom. Fram till dess skrev vi allt på maskin och det var en väldig administration med renskrivning och korsläsning. Dator-

”Efter datorernas intåg med start i slutet av 1980-talet har utvecklingen varit enorm inom många olika områden.”

erna revolutionerade väldigt mycket, berättar Weine Drotz.

SJÄLVA undersökningarna som gjordes då inom Weine Drotz expertområden hår, fiber, jord och växter har naturligtvis utvecklats men utvecklingen har kanske främst skett på andra håll inom NFC. – När det handlar om hår så var en utseendemässig undersökning väldigt osäker då och den är osäker än idag. Antalet sådana undersökningar har minskat oerhört i och med att dna kom på banan och idag handlar det om ett fåtal ärenden som kommer in till oss per år. – Det är egentligen likartat för fiber men där finns fortfarande en kraftfull nisch att koppla personer utan hjälp av dna. Tekniken för undersökning och analys har i princip inte förändrats och många tidsödande moment finns kvar.

ÄVEN OM teknikerna för analys inte förändrats så mycket så har metoderna för analys förfinats, och idag krävs betydligt mindre material för att göra omfattande analyser. I dag kan det, till exempel, räcka med en halv millimeter fiber för att en analys ska ge tillräcklig information – det hade inte gått tidigare.

Analyser av blod, sekret och sperma har ökat liksom betydelsen av den forensiska bevisningen. – När det gäller dna och blod så har det hänt otroligt mycket. Om vi hade ett litet blodspår tidigare så kunde vi få fram blodgrupp och några andra markörer, och det kunde vara av stor betydelse för en utredning. Hade utredningen tur kunde 99 av 100 uteslutas som källa till spåret. Idag kan vi, med samma typ av blodspår, i princip utesluta alla utom en i hela världen eller få fram data kring utseende och härkomst.

DEN STORA utvecklingen skedde, enligt Weine Drotz, under 1990-talet – och det är i stora delar kopplat till den tekniska utvecklingen i och med datorernas och programmeringens utveckling. Även om de flesta analysteknikerna fortfarande utvecklas till att bli snabbare och bättre, samt att analyser kan göras med mindre material, så har metoderna utvecklats till att bli både snabbare och mera exakta i och med att analyser styrs med hjälp av datorer. – Som exempel kan man säga att tidigare skulle 100 ryckta hårstrån ha undersökts manuellt, idag skulle det räcka med ett sådant ryckt hårstrå. Det räcker med en hårsäck för dna-analys, säger Weine Drotz.

MATERIALET som tidigare hanterades helt manuellt i laboratorium, överförs och

Weine Drotz började på biologen den 12 mars 1986 och har jobbat där sedan dess. Nu är det dags att bli pensionär.

analyseras idag med datoriserade robotar och analysmaskiner för att få rätt analysförhållanden, spårbarhet och säkra data. Därefter tar handläggaren vid och gör sin handpåläggning innan ett svar på en undersökning kan skickas till utredaren eller förundersökningsledaren. Och svaren kan vara knepiga. – Jag kan uppleva att det sedan 1990-talet blivit mer och mer teknikfixerat. Frågor om varför vissa spår förekommer och varför de kan variera är sådant som behöver förklaras. Vad säger ett analysresultat om vad som har hänt, resonerar Weine Drotz. – Säg att vi hittar 100 röda polyesterfibrer och 100 gröna bomullsfibrer som kopplar till ett par plagg. Då måste vi ställa oss frågan om vad det betyder, hur detta ska presenteras och vem det ska presenteras för. Detsamma gäller vid analyser av dna. Hur förklarar vi vad vi ser och vad betyder det? Det är en stor utmaning för kriminaltekniken framåt att klargöra vad forensisk vetenskap är, vad som mera bör utforskas, hur arbetet ska utföras från brottsplats till domstol för att ge störst samhällsnytta och rättsäkerhet med en optimal resurs.

WEINE DROTZ har en magisterutbildning i grön biologi, en fyraårig utbildning där det på utbildningsbeviset står ”Master of science in biology”. Utbildningen i kombination med att SKL efterfrågade personer med mikroskopvana gjorde att Weine fick – och tog – jobbet. Det är något han aldrig har ångrat. Under åren har hans erfarenheter och kunskaper växt vilket i sin tur gjort att han fått fler och mer ansvarsfulla uppdrag. – Jag har en utbildning som sträcker sig över kemi, biologi och geologi. Och när jag började på SKL var växt och jord, hår och fiber någonting nytt och riktigt spännande. Sedan har det bara rullat på.

Weine Drotz har varit med om en stor utveckling inom forensiken. Han var till exempel med när dåvarande SKL startade arbetet med blodbildsanalyser på 1990-talet. Foto: Lars Hedelin.

”Det är en stor utmaning för kriminaltekniken framåt att klargöra vad forensisk vetenskap är, vad som mera bör utforskas, hur arbetet ska utföras från brottsplats till domstol för att ge störst samhällsnytta och rättsäkerhet med en optimal resurs.”

– Jag har bland annat varit med sedan vi startade arbetet med blodbildsanalys på 1990-talet och jag har varit med i internationell samverkan i den delen. Jag har varit med i ett antal nätverk, bland annat när det 1993 startades en europeisk ”fibergrupp” och andra ämnesområden snabbt hakade på och det europeiska samarbetet inom ENFSI, European Network of Forensic Science Institutes, såg dagens ljus, säger Weine Drotz. – Ingvar Kopp var chef då och han ville tänka nytt. Vi skulle inte vara kvar i det gamla. Han insåg att det var nödvändigt att ta ett samlat grepp från brottsplats till domstol – hela kedjan var lika viktig. Efter datorernas intåg med start i slutet av 1980-talet har utvecklingen varit enorm inom många olika områden.

SEDAN 2002 har Weine Drotz även haft rollen som generalist. Ett uppdrag som betyder att man är koordinator för ärenden som är större och mera komplexa. Ärenden där utredningsverksamheten och förundersökningsledare behöver en person att kunna vända sig till – en person som kan beskrivas som NFC:s ”spindeln i nätet”. – De grova brotten har varit nära mig under hela min tid i verksamheten och det är klart att det har varit, och är, spännande på sitt sätt att söka reda i vad som kan ha hänt. Att få hjälpa till med min kunskap i utredningsdelarna. – Generalistskapet handlar mycket om samverkan mellan olika grupper, man kommer ur sin ämnesspecifika bubbla och får ett nytt sätt att se på jobbet som sådant.

WEINE DROTZ BERÄTTAR att behovet av, och efterfrågan på, generalister startade i samband med utredningen av morden i Malexander. – Koordinering krävdes i det här ärendet. Åklagaren ville ha superkoll i alla forensiska delar och det behövdes samordning. Jag minns att vi i det här ärendet fick mycket bra resultat av fiberundersökningarna, berättar Weine Drotz.

Under de senaste 15 åren har kriminaltekniken utvecklats på många sätt och arbetet är kvalitetssäkrat från kriminaltekniker som säkrar material ute på en brottsplats till de olika laboratorierna inom NFC. Att ärenden som rör grova brott har en ärendeansvarig och att det i stora ärenden utses en generalist har varit viktigt. Allt för att säkerställa att en optimal resurs sätts in för att få relevanta och kvalitetssäkra svar i utredningen. – Idag hanteras vissa spårtyper i ärenden mera batchvis för att öka genomströmningen och få fram resultat snabbt och effektivt, säger Weine Drotz.

Vad har varit roligast under de här åren? – Oj, det är svårt. Men jag har jobbat med många stora och intressanta ärenden där vi verkligen fått tänka till för att få bra resultat och det har varit roligt. I utredningen efter mordet på Anna Lindh 2003 hade vi många intressanta fynd som gjorde att pusslet snabbt kunde byggas. Vi arbetade med undersökningar och analyser samtidigt som polisen jagade en misstänkt och vi köpte in material för att göra tester innan vi skulle ta fingeravtryck för att säkerställa att vi inte skulle förstöra spår på det material som skickats in till oss, säger Weine Drotz. – Många ärenden har varit intressanta att jobba med. Men det har också varit väldigt roligt och givande att jobba här. Det är roligt när folk som kommer hit säger ”vilket engagemang det finns hos alla medarbetarna här”, kanske en anledning till att folk som slutat av olika anledningar valt att komma tillbaka igen. Det är väldigt viktigt i en värld där man bedriver forskning och utveckling, och samtidigt ska driva ärenden, att det finns tillräckligt med frihet i systemet för att få engagemang.

DEN 30 JUNI är den sista arbetsdagen, sedan väntar livet som pensionär. – Det känns bra. I och med corona har livet redan saktat ner litegrann och man har ju varit hemma mera även om man har jobbat. Jag kommer att vistas mera i naturen, ute på golfbanan och jag kommer att resa.

Nu är det inte säkert att det blir ledighet på det sätt som först var tänkt. Kanske kommer Weine Drotz att synas på NFC – om än mera sporadiskt och på lite andra villkor än tidigare. – Vi får se. Just nu är det ingenting som är helt bestämt, säger Weine Drotz.

Om livet som pensionär säger Weine Drotz: Det känns bra. I och med corona har livet redan saktat ner litegrann och man har ju varit hemma mera även om man jobbat.

FAKTA:

● Namn: Weine Drotz. ● Ålder: Fyllde 65 år den 2 juni. ● Bor: I Bestorp söder om Linköping. ● Familj: Hustru, två barn och två barnbarn. ● Utbildning: Magister i biologi. ● Intressen: ”Jag är väldigt intresserad av den biologiska biten. Jag gillar djur, natur och allt som har med natur, uteliv och trädgård att göra.” Jag fotar mycket, läser mycket och är historiskt intresserad. Jag spelar golf, något som det kanske blir lite mera av efter att jag gått i pension den 30 juni.”