Helena Trolläng

”Vi måste vara på tå”

Forensisk verksamhet är komplex och många förutsättningar behöver samspela för att den ska kunna bidra optimalt i brottsbekämpningen, menar Helena Trolläng, avdelningschef för NFC.

”En viktig och aktuell fråga är möjligheten till aktiv metodutveckling”

Kriminaltekniker har ett oerhört viktiga arbete. En professionell brottsplatsundersökning är en grundförutsättning för att vi på NFC ska kunna göra vårt jobb. Lika viktigt är det att medarbetarna har rätt förutsättningar i form av till exempel kompetens och utrustning. Den forensiska verksamheten är komplex – så mycket behöver stämma och falla in i vartannat, från början till slut.

En viktig och aktuell fråga är möjligheten till aktiv metodutveckling. Brottsligheten utvecklas och förändras och vi måste vara på tå för att stå rätt rustade. Ibland handlar det om att förbättra redan befintliga förmågor. Ta dna-analys till exempel. En fortlöpande metodutveckling har lett till att det i dag endast behövs ungefär en tusendel av den dna-mängd som krävdes i början av 1990-talet, när dna-analyser för första gången användes i Sverige. I fjol löste vi dubbelmordet i Linköping från 2004 med hjälp av en metod som kombinerar avancerade dna-teknik med släktforskning. Tittar vi framåt är förhoppningen att snart kunna tolka komplexa blandbilder av flera personers dna. Något som kan leda till att klara upp fler brott.

I början av juli deltog jag och några kollegor i ett Almedalen-seminarium – ”Digital forensik – hur löser vi morgondagens brott?”. Ett högaktuellt tema, inte minst i ljuset av hackerattacken som drabbade bland andra Coop. Den snabba digitala utvecklingen skapar nya möjligheter till brott och cyberkriminaliteten ökar, men det är viktigt att komma ihåg att den digitala tekniken också kan ge rättsväsendet nya effektivare verktyg. I dag innefattar i stort sett alla brottsutredningar beslag som mobiler och datorer. Vikten av att kunna komma åt information är ofta central — något som Encrochat- utredningarna tydligt visar. På NFC arbetar vi intensivt med utveckling inom det it-forensiska området och tidigare i år tog vi ett metodmässigt kliv när vi implementerade ny teknik för automatiserad bildanalys. Polisen kan nu mycket effektivare analysera stora mängder bildmaterial i jakten på till exempel en person eller ett fordon.

På seminariet var vi flera som konstaterade att samverkan plus stödjande lagstiftning är två viktiga komponenter för framtiden. Det krävs en bredd av kompetenser och resurser ser för att ligga i framkant. Utvecklingen går snabbt och många aktörer behöver samverka. Nya metoder och tekniker ställer också nya krav på att lagstiftningen ska göra rimliga avvägningar mellan den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet och samhällets behov av effektiv brottsbekämpning. Ett exempel är lagstiftningen som styr förutsättningarna för användningen av biometriska uppgifter, där regeringen nyligen tillsatt en utredning.

På NFC kommer vi fortsätta att utveckla både befintliga och nya metoder för att lösa såväl dagens som morgondagens brott. Om brottet är nytt eller gammalt spelar ingen roll – en gärningsperson ska inte kunna gå säker så länge preskriptionstiden löper.

10 x topsning

Så många sekunder ska skumgummidelen gnuggas mot insidan av vardera kind i samband med en topsning. För att fånga upp extra saliv dras skumgummidelen även under tungan.

Så många av de personprover som kommer in till NFC har analyserats klart senast dagen efter att de kommit in till NFC, det vill säga inom 36 timmar. Drygt 30 procent av alla personärenden har analyserats klart redan samma dag som de kom in.

”När misstänkta personer topsas ökar förstås chansen att vi kan lösa brott i Sverige, men vi hjälper också andra länder att lösa brott. Jag redovisade just en träffrapport där polisregion Nord hade topsat en person som hade lämnat spår på nio olika brottsplatser i fyra länder; Tyskland, Frankrike, Slovenien och Österrike. Även Belgien och Storbritannien hade topsat personen sedan tidigare. Dna-registren och våra internationella samarbeten ger oss fantastiska möjligheter att lösa brott tillsammans.”

CHRISTINA WIDÉN, FORENSIKER PÅ NFC

23

Under slutet av förra året började svensk polis göra sökningar i Storbritanniens och Irlands dna-register. Sammanlagt söks nu dna-profiler från de svenska dna-registren automatiskt mot 23 europeiska länders dna-register, enligt det så kallade Prümrådsbeslutet. Det finns också möjlighet att söka i icke EU-anslutna länders register, då hanteras sökningen av Interpol.

34 998

Under förra året inkom 34 998 personprover-dna till NFC, det är en ökning med 4,1 procent jämfört med året innan.

80%

”Genom att topsa bidrar du till uppklaring av kalla, aktuella och kommande fall. Ett sätt att se på detta är att topsning idag leder till uppklaring imorgon.”

TOMMY KANGASVIERI, GRUPPCHEF PÅ POLISENS NATIONELLA OPERATIVA AVDELNING

-2,4%

Under de första fyra månaderna i år minskade antalet inkomna personprover-dna, alltså topsningar, med 2,4 procent jämfört med samma period förra året. Totalt inkom 11 299 personprover-dna.

168 659

Så många dna-profiler från brottsmisstänkta och dömda personer fanns i NFC:s dna-register i slutet av april. 16 277 av dessa var i utredningsregistret.

FAKTA: När ska polisen topsa?

● Den som skäligen kan misstänkas för ett brott där fängelse ingår i straffskalan ska registertopsas, enligt rättegångsbalken ● Topsning räknas som kroppsbesiktning och förundersökningsledare fattar beslut om att topsning ska göras. Själva topsningen kan dock utföras av både civilanställda och av poliser ● Dna-registrering ska ske rutinmässigt och det finns grund för topsning vid exempelvis upprepade ringa stöldmisstankar.

I Sverige finns tre dna-register:

● spårregistret med dna-profiler från spår som säkrats i samband med brottsutredning och som ännu inte har kunnat kopplas till en person ● utredningsregistret med dna-profiler från skäligen misstänkta personer som är registrerade på någon brottsmisstanke i misstankeregistret (MR) där fängelse ingår i straffskalan ● dna-registret med dna-profiler från personer som finns registrerade i belastningsregistret (BR) och som har dömts för brott med annan påföljd än böter eller har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom.