Kriminalteknik, nr 2, 2019

№2 ↓ 2019 En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Polismyndigheten nfc.polisen.se

POLISEN TOPSAR ALLT FLER

Antalet topsningar ökar och NFC kortar svarstiderna

SNABBARE FLÖDE

Fyra laboratorier i polisregion Öst har blivit ett

MORDET PÅ TOVA

Pojkvännen fälldes ef ter omfattande teknisk bevisning

REGALIEKUPPEN

Så jobbade polisen ef ter den fräcka regaliestölden — se de unika bilderna från labbet

Allt mer specialiserade hundar - effektivt verktyg i jakten på brottslingar

EXPERT PÅ SPECIALSÖK

Innehåll

#2�2019 34.

4. Antalet topsningar ökar Fler topsningar i år än förra året – NFC kortar svarstiderna.

5. Notiser Notiser från vår forensiska omvärld.

7. Fälldes sju år efter våldtäkten Gärningsmannen topsades i annat ärende – gav träff mot spårregistret.

8. Porträtt: Mats Hägg Möt kriminalteknikern som går i pension efter 30 år i tjänst.

10. Grafik Polisens fyrbenta sökexperter.

11. Snabb analys av narkotika NFC har testat nytt instrument med Ramanspektroskopi.

12. Volym räknas ut med ny fototeknik Ska förenkla och förbättra arbetet vid miljöbrott.

2. Kriminalteknik #2—2019

14. Regaliekuppen Så jobbade polisen i ärendet med de stulna begravningsregalierna. Läs om varför forensikerna tvingades anpassa sig till särskilt regelverk och varför ingen brottsplatsundersökning kunde göras när föremålen hittades.

14. 8.

20. Mordet på Tova Pojkvännen dömdes till livstids fängelse efter omfattande teknisk bevisning – med allt från blodspår till uppgifter från en stegräknare.

24. Med hunden som verktyg Polisens specialsökhundar kan vara ett effektivt hjälpmedel i jakten på brottslingar.

28. It-forensik som ni aldrig sett den förut Kriminalteknik besökte NFI i Holland.

32. Snabbare flöde på Östlabb Fyra laboratorier i region Öst har blivit ett – servar hela regionen med spårsäkring och fingeravtryck för mängdbrott.

34. Laborant på NFC Syd 35. Helena Trolläng "Gemensamt ansvar för svarstiderna".

Redaktionen S O CI AL A MEDIER :

Vad händer ”Vi kriminaltekniker med verkar i sociala vid obduktion om de t finns missmedier? tanke om brot

t bakom dödsfallet.

Vid obduktioner anvä nds i vissa fall en docka för at t visualisera de skador den avlidna utsatts för.”

På

Ins tag ram kon tot @p olis en_ krim ina lteknik _st hlm ber ätt ar me dar bet are frå n for ens isk a sek tion en i Sto ckh olm om sitt arb ete .

”Tack vare tips om en narkotika gömma i Husby kunde polisen i Rinkeby beslagta en större mängd narkotika, portionsförpackad och klar för att säljas på gatan.”

Trevlig läsning önskar vi på redaktionen!

och @pol isens tock holm @pol isen Rinkeby på Face book vikte n av tips från allm änpå Insta gram berä ttar om och vape n från gata n, hete n för att få bort narkotika pers oner. och för att lagfö ra krim inella

@nationelltforensisktcentrum

Tidningen Kriminalteknik utkommer med tre nummer per år i en upplaga om 5 300 ex.

Utgivare: Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum Adress: Tidningen Kriminalteknik Nationellt forensiskt centrum 581 94 Linköping Ansvarig utgivare: Helena Trolläng Redaktör: Viktor Högberg viktor.hogberg@polisen.se

Viktor Högberg, redaktör Ps. Vad vill du läsa om i kommande nummer av Kriminalteknik? Tipsa redaktionen på kommunikation.ost.expedition@ polisen.se.

@polisen

Redaktionsråd: Ricky Ansell, Anders Nordgaard, Svante Lagman, Karin Johannesson, Diana Belic, Ann-Louise Flisbäck, Maria Åsén, Andreas Schander.

Layout: Jörgen Knutsson Omslagsbild: Minna Ridderstolpe Illustration och foto: Om inget annat anges: Mostphotos

ÄNTLIGEN! DU LÄSER just nu i det första numret av ”nya” Kriminalteknik – tidningen har fått nytt utseende med bland annat ny layout, mindre format, annat typsnitt, ny färgpalett och redaktionell struktur.

Vissa delar av den gamla formen hade hängt med i åtminstone 17 år och det var på tiden att tidningen fick sig en ordentlig modernisering. Mycket har förändrats, samtidigt som mycket förstås är sig likt. Vi fortsätter berätta om polisens forensiska verksamhet, forskning och utveckling samt intressanta fall.

I det här numret kan du följa med in på dna-labbet och se bilder från när de stulna begravningsregalierna undersöktes på NFC efter den fräcka kuppen i Strängnäs domkyrka. Du får läsa om allt ifrån brottsplatsundersökningen till anpassade forensiska undersökningar och fastställande av guldhalten med svepelektronmikroskop.

När den här tidningen kommer ut jobbar kriminalteknikern Mats Hägg en av sina sista veckor före sin pension. Många är ni som genom åren har träffat på Mats i olika roller inom polisen. Läs om hans 30 år som kriminaltekniker på sidorna 8–9.

Du får också möta Ace, Tosca och Elsa – några av polisens specialsökhundar som tillsammans med sina hundkollegor har bidragit till att lösa mängder med brott genom åren.

Insänt material: Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen.

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt.

Inskickat material kan komma att redigeras.

Tryck: Elanders Group

ISSN 1653 6169 Prenumeration: Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik @polisen.se Du kan också läsa artiklar på nfc.polisen.se Tidningen kommer ut i april, augusti och december.

3. Kriminalteknik #2—2019

”En kulspruta har kommit till NFC för att skrotas.

Större vapen behöver plockas isär i mindre delar innan de destrueras. Kulsprutor är ovanliga i skroten och vi passar på att granska hur delarna ser ut och fungerar tillsammans”. @nationelltforensisktcentrum på Instagram.

Tidningen har fått ny kostym!

Aktuellt

av Viktor Högberg foto Lars Hedelin

Polisen topsar fler personer

Polisen har ökat antalet topsningar i år jämfört med de senaste åren — och NFC redovisar personproverna allt snabbare.

Antalet topsningar har ökat med nästan 19 procent.

avslutats senast dagen efter att de kommit in, att jämföra med 41 procent samma period året före. Efter tre dagar har 90 procent (2018: 71 procent) gjorts klart.

– Det är i grunden utvecklingen av vår utrustning som har gjort att vi har kunnat ta bort vissa steg i processen. Vi har effektiviserat och ändrat om i vårt flöde för att hinna med mer redan samma dag som proverna kommer in, säger Melina Olstedt, metodansvarig för personprover på NFC.

4. Kriminalteknik #2—2019

BLAND DE STEG som har kunnat tas bort finns exempelvis ett tvätt- och torkmoment som inte längre är nödvändigt.

Dessutom tar den maskin som kopierar dna:t nu mindre tid i anspråk – en timme istället för tre timmar. NFC:s process för personärenden är till stor del automatiserad och anses vara väldigt effektiv.

Representanter från andra forensiska laboratorier i Europa har varit på studiebesök för att ta del av hur svensk polis har byggt upp processen från provtagning till registrering i dna-registren och träffrapportering. Senast ett besök från Estland, Lettland och Litauen i april.

FAKTA :

ANTALET GJORDA topsningar har blivit färre sedan 2014 och därför har Polismyndigheten satt särskilt fokus på att öka antalet topsningar. Bedömningen är att antalet topsningar som har gjorts de senaste åren har varit på en för låg nivå bland annat i förhållande till antalet förstagångsförbrytare som dömts till annan påföljd än böter.

Och under årets första sex månader har antalet topsningar ökat med 18,7 procent i landet, jämfört med samma period i fjol. Nästan samtliga polisregioner har ökat antalet topsningar och den största ökningen märks i polisregion Syd, cirka 40 procent. Polisområde nordvästra Skåne är det

enskilda område som har ökat allra mest, cirka 74 procent.

– Det är en medveten strategi i vårt polisområde att vi ska topsa mer, vi vet att det är en framgångsfaktor. Bara nu under året har vi sett flera fall där våldtäktsärenden har lösts efter att personer har topsats i mängdbrottsärenden och NFC sedan har fått träff i dnaregistren, säger Marie Dahlman, gruppchef för brott i nära relation i Helsingborg.

Samtidigt har också NFC kortat handläggningstiderna för personprover dna, alltså de topsningar som kommer in till NFC, vilket gör att misstänkta snabbare söks i dna-registren.

Under perioden februari–juni hade 73 procent av proverna

Topsningar Antal topsningar. Statistiken avser perioden januari—juni.

16 835 15 406

13 697 14 191

2014

2015

12 979

13 540

2016

2017

2018

2019

•• Enligt rättegångsbalken får den som skäligen kan misstänkas för ett brott där fängelse ingår i straffskalan registertopsas.

•• Topsning räknas som kroppsbesiktning och förundersökningsledare fattar beslut om att topsning ska göras. Själva topsningen kan dock utföras av både civilanställda och av poliser.

•• Det finns färdiga provtagningssatser för att ta salivprov.

•• Dna-registrering ska ske rutinmässigt och det finns grund för topsning vid exempelvis upprepade ringa stöldmisstankar.

Notiser mot narkotika renodlas och inriktar sig på polisens kärnuppdrag - att öka tryggheten och bekämpa brottsligheten.

En enhetlig strategi för narkotikabekämpning är ett nytt grepp inom polisen och den kompletteras med en handbok för narkotikabekämpning.

– Vi tar nu ett nationellt helhetsgrepp i arbetet mot narkotika. En strategi tydliggör inriktningen för arbetet, en handbok konkretiserar hur vi utför arbetet samtidigt som kompetens och samverkan utvecklas i ett nystartat nätverk, säger Lena Byström ström, chef på Utvecklingscentrum Öst på polisen.

P OL IS MYN DIGH E T EN :

Jack the Ripper avslöjad efter 130 år?

Under tolv veckor hösten 1888 mördades fem prostituerade kvinnor i Whitechapel, en fattig stadsdel i Londons East End. Morden uppvisade sådana likheter att polisen ansåg att de hade begåtts av en och samma person.

Seriemördaren kom att kallas Jack the Ripper, på svenska Jack Uppskäraren, efter en signatur i anonyma brev som skickats till polisen. Trots omfattande insatser förblev mördarens identitet okänd, och ingen teknisk bevisning från brottsplatserna verkade ha sparats.

2007 köpte författaren Russel Edwards en sjal som påstods ha tillhört Catherine Eddowes, Uppskärarens fjärde offer. En förfader till säljaren jobbade som polis vid tidpunkten för morden och hade tagit hand om sjalen på brottsplatsen.

Edwards gav Jari Louhelainen, docent i molekylärbiologi vid John Moores universitet i

Liverpool, i uppdrag att undersöka sjalen med hjälp av mitokondriella dnaanalyser för att se om det fanns spår som matchade dna-profiler från nutida släktingar till Eddowes och den person – Aaron Kosminski — som varit huvudmisstänkt när morden begicks. Nu har analysresultaten presenterats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Forensic Science. Spår på sjalen visade sig bestå av blod från Eddowes och sperma som verkade vara från just Kosminski, som alltså tidigare varit huvudmisstänkt för brotten. Resultatet har fått ett blandat mottagande, bland annat då forskarna har censurerat de analyserade släktingarnas arvsmassa i rapporten.

P O L IS MYN DIGH E TEN :

Strategi för narkotikabekämpning Polisens nya strategi för narkotikabekämpning fokuserar på lokala insatser och hur narkotika ska stoppas från att komma in i landet. Arbetet

Sedan tidigt i somras har Sverige ett dna-utbyte med Kroatien, vilket innebär att Sverige nu samarbetar med 21 länder enligt Prümrådsbeslutet. I Kroatiens dna-register fanns dnaprofiler från 3 300 personer och 5 400 spår, vilket kan jämföras med de svenska registren där det finns cirka 164 000 personer och 38 000 spår. Massökningen av respektive lands spår resulterade i fem träffar, gällande bland annat inbrott och stöld av fordon.

Maja är ny doktor i dna Maja Sidstedt, molekylärbiolog på NFC:s biologisektion, disputerade i slutet av maj med en avhandling som visar hur dna-analysen störs av exempelvis jord och blod.

— En av de viktigaste upptäckterna i avhandlingsarbetet är att vi kan visa hur molekyler från jord och blod slår ut ljussignalen som används för att detektera dna, säger Maja.

Ungefär 60 000 dnaspår från brottsplatser analyseras årligen på NFC i Linköping. En stor utmaning är att spåren ofta innehåller små mängder dna och analysstörande ämnen som till exempel humussyror från jord eller hemoglobin från blod. Kunskapen från Majas avhandlingsarbete kan användas till att utveckla mer robusta och effektiva analysmetoder.

Majas avhandlingsprojekt har även innefattat samarbete med amerikanska National Institute of Standards and Technology. Opponent vid disputationen var Titia Sijen, en världsledande forskare inom forensisk dna-analys tillika chef för forskning och utveckling vid Netherlands Forensic Institute, NFI.

5. Kriminalteknik #2—2019

UTB L ICK :

Svenskt dna-utbyte med Kroatien

HAL L Å DÄR :

Notiser så lång tid döms mannen i stället till sex års fängelse.

Han ska också betala 115 000 kronor i skadestånd, med ränta, till kvinnan.

P OL IS MYN DIGH E T EN :

6. Kriminalteknik #2—2019

Svenska tekniker till Etiopien

P OL ISMYNDIGHE T EN:

NFC firar 80 År 1939 bildades Statens kriminaltekniska anstalt (SKA) som sedan bytte namn till Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Och 2015 var det dags att byta till det nuvarande namnet, NFC. Det innebär att verksamheten fyller 80 år i år.

På 1930-talet var polisen i Sverige till övervägande del kommunal. I Stockholm fanns sedan 1921 en centralbyrå för förvaring, registrering och klassificering av fingeravtryck.

Vid Stockholmspolisen fanns också en signalementsbyrå med utrustning för fotografering av förbrytare, brottsplatser, förfalskade handlingar med mera. Här utfördes även enklare kriminaltekniska undersökningar.

En växande kriminalitet ökade behovet av en central enhet som kunde bistå landets poliser med kriminaltekniska undersökningar. Året 1939 skapades Statens kriminaltekniska anstalt, SKA, en institution som förenade laboratorieverksamhet med de verksamheter som fanns

vid centralbyrån för fingeravtryck och Stockholmspolisens signalementsbyrå.

Harry Söderman, även känd som revolver-Harry, blev SKA:s förste föreståndare.

AKT UEL LT FAL L :

”Billdalsmannen” fälld efter ny lag Den 58-åriga man som kom att kallas för ”Billdalsmannen” avslöjades genom en familjesökning i de svenska dnaregistren. Detta blev möjligt efter en lagändring den 1 januari i år. 58-åringen greps drygt en månad senare och kunde senare dömas till sex års fängelse för grov våldtäkt av en åttaårig flicka som skedde för 24 år sedan.

Dna på flickans tröja analyserades och en familjesökning i registret gjorde att polisen fick upp spåret på den nu dömda mannen.

Tingsrätten skriver i domen att bedömningen av straffvärdet är åtta års fängelse men eftersom det har gått

Fyra svenska kriminaltekniker reste tidigare i år till Etiopien får att bistå i arbetet med att identifiera dödsoffer efter flygplansolyckan som inträffade den 10 mars i år. Ombord på olycksplanet fanns 157 personer, däribland fyra svenskar. Samtliga personer ombord på planet omkom.

— Etiopien har begärt hjälp via Interpol, sedan är det medlemsländerna i Interpol som tillsammans hjälps åt som i ett team på plats, där alla länder arbetar utifrån samma metoder, säger Ola Stolz, utredningsenheten på Noa. Två av kriminalteknikerna kom från region Stockholm, en från region Nord och en från region Väst. Enligt Ola Stolz sker arbetet inom ID-kommissionen i nära samverkan med Rättsmedicinalverket.

I arbetet deltar också polisanställda från Tyskland, Österrike, Kanada, Storbritannien, Brasilien, Israel och Frankrike.

AKT UEL LT FAL L :

Upptäckte ”cannabisfabrik” med 1 500 plantor I augusti förra året beslagtog polisen 1 562 cannabisplantor efter ett tillslag på en gård i Dalarna. NFC har beräknat den teoretiska mängden narkotika som hade kunnat produceras på gården om plantorna hade fått växa klart. Enligt NFC:s beräkning hade odlingen kunnat generera 79 kilo cannabis efter

skörd till ett totalt värde på 7,9 miljoner kronor. Sju personer misstänks för inblandningen men är i skrivande stund inte dömda.

I ett annat tillslag som polisen genomförde fanns 80 gram färdig cannabis samt 52 plantor som inte var färdigväxta. Enligt NFC hade dessa kunnat ge 3,4 kilo färdig cannabis. Det tillslaget gjordes i Norrköping och två personer dömdes senare till åtta månaders fängelse vardera.

AKT UEL LT FAL L :

Fängelse för dopningsbrott I augusti 2018 påträffades över 800 000 enheter dopningsmedel och narkotikaklassade tabletter i anslutning till en gymlokal i Hovsjö.

Fyra personer åtalades och dömdes till fängelse i 3–4 år för grovt dopningsbrott, grovt narkotikabrott, och grovt smugglingsbrott.

– Det är ett stort antal dopningsenheter och narkotikaklassade tabletter som aldrig kommer komma ut på marknaden. Det känns väldigt bra. Jag hoppas att detta för med sig att de som håller på med denna typ av verksamhet aldrig ska kunna känna sig helt trygga. Vårt arbete mot denna brottslighet är aldrig vilande, säger Jonas Forslund, utredare i Södertälje.

Fallet

av Monica Bergström

Dna-träff fällde våldtäktsman efter sju år Det tog sju år — nu har taxichauffören som våldtog en kvinna 2011 i Stockholm fått sin dom. Avgörande för fallet var dna.

KVINNAN HADE VARIT på krogen och tog en taxi hem till Södermalm i Stockholm. I taxin våldtogs kvinnan av chauffören och trots att utredarna säkrade teknisk bevisning, bland annat i form av sperma på kvinnans kläder, förblev fallet olöst. Dna hade säkrats men det kunde inte kopplas till någon misstänkt gärningsman.

Så en dag, sju år efter händelsen, fick NFC en träff i dna-registret. En man misstänkt för brott i nära

relation hade topsats och när mannens dna-profil jämfördes med spårregistret stämde den med det dna som säkrats efter våldtäkten.

Enligt kammaråklagare Debika Ray Berghog hade den forensiska bevisningen avgörande betydelse för att identifiera och lagföra en gärningsman.

– Han hittades genom en dna-profil långt efter att gärningen hade begåtts. Min uppfattning, i det här ärendet,

”Dna-bevisning är en stor pusselbit i ett sådant här ärende” D EB I K A RAY B ERGH O G

I SAMBAND MED att gärningen begicks 2011 vidtogs en rad utredningsåtgärder som var av vikt när förundersökningen väl kunde återupptas igen många år senare. Polisens utredare hade hållit förhör, målsägande hade varit på en vårdinrättning och man hade avrapportering från ingripandepoliser.

– För utgången i det här målet var tidiga polisiära insatser och utredningsåtgärder i kombination med dna-bevisningen av största vikt. Dna-bevisningen ledde i detta fall till en gärningsman vilket med stor sannolikhet inte hade gjorts annars. Så i detta ärende var dna-bevisningen en stor pusselbit.

I DET HÄR fallet ledde en träff i dna-registret till att en förundersökning gällande ett grovt brott som begåtts för sju år sedan kunde ta fart igen och att en gärningsman kunde lagföras. Mannen, som i dag är i 40-årsåldern, dömdes till två års fängelse i Stockholms tingsrätt. Hovrätten fastställde därefter domen till ett år och åtta månader. Mannen har också dömts att betala 110 000 kronor i skadestånd till kvinnan. Är forensisk bevisning ofta en viktig pusselbit för dig i ditt arbete?

– Det är väldigt svårt att uttala sig generellt eftersom ärendena ser så olika ut. Men i utredningar om sexualbrott kan dna-bevisning ha en avgörande betydelse, exempelvis när man behöver identifiera en gärningsman.

7. Kriminalteknik #2—2019

Bilden har ingen koppling till det aktuella ärendet.

Foto: Tinnakorn jorruang/Shutterstock

är att det hade blivit mycket svårt att hitta en gärningsman utan dna-bevisning. Just med tanke på att målsäganden och gärningspersonen inte hade någon koppling till varandra över huvud taget och att man inte på annat sätt kunde identifiera honom, säger Debika Ray Berghog.

Porträtt

Världens bästa jobb

Efter mer än trettio år som kriminaltekniker lämnar Mats Hägg polisen för att gå i pension. Han säger att han har haft världens bästa jobb.

8. Kriminalteknik #2—2019

Mats Hägg var den första person som fick gå in i ”DC 3:an” efter att den bärgats 2004. Planet finns på flygvapenmuseumet i Linköping. Foto: Stefan Kalm, Flygvapenmuseum.

YRKESVALET VAR FRÅN början ingen självklarhet för Mats Hägg trots att pappa var polis: – Farsan var ju aldrig hemma! Mats funderade istället på att bli arkeolog eller ingenjör, men valde till slut att söka till polishögskolan och blev antagen 1981. Efter utbildningen återvände Mats till Malmö med placering vid centrala vakten, nuvarande kriminaljouren, med huvudsaklig arbetsuppgift att ta emot anmälningar om inbrott på brottsplatser.

Ute på ett uppdrag testade Mats att pensla efter fingeravtryck och säkrade spår som lämnades vidare till tekniska roteln, där avtrycken identifierades till en viss gärningsperson. Kriminalteknikerna insåg att den unge Hägg var lämpad att arbeta som kriminaltekniker och snart hade Mats införlivats med kollegorna på den tekniska roteln.

Dna-teknikens intåg på den forensiska arenan var banbrytande för kriminaltekniker: – Det är den största förändringen som hänt under mina arbetsår, säger Mats och berättar om ett av många fall som kunde lösas tack vare dna.

Gärningsmannen hade satt eld på sin före detta flickväns lägenhet genom att pressa in en brinnande servett i brevlådan.

Branden dödade flickvännen och utplånade också alla spår i lägenheten. En liten bit av servetten hade fastnat på utsidan av brevinkastet, och på denna fanns dna som band den före detta pojkvännen till dådet.

DET SOM MATS är mest stolt över att ha varit en del av är införandet av blodbildsanalys.

– 1995 kom folk från FBI till Sverige för att hålla en utbildning i blodbildsanalys.

Jag hade höga förväntning-

ar och blev inte besviken.

Efter att kursledarna visat hur blodbilderna uppstår genom fysikens lagar, så förstod jag att stänkbilderna i själva verket visar ett tydligt förlopp över vad som hänt på brottsplatsen. Sedan dess har Mats inte bara använt blodbildsanalys i brottsutredningar, utan också själv undervisat i metoden och bidragit till att den numera är en egen disciplin.

Han minns ett fall där blodbildsanalysen hade en central roll: En man ringde till polisen och erkände att han hade dödat sin fru. Mannen och kvinnan skulle skiljas. Enligt mannen hade händelseförloppet när kvinnan dog varit kort och smärtfritt. Blodbilderna på golv och väggar avslöjade något helt annat: ett 40-tal stänkbilder efter hugg och slag, blodiga släpspår,

avhuggna fingrar och byte av knivar och yxor visade att mannen måste ha jagat och misshandlat kvinnan under mer än trettio minuter innan hon avled, vilket medförde att straffet blev betydligt längre än för mord av normalgraden. Än värre var att deras tioåriga dotter hade blivit vittne till det bestialiska dådet.

NATTEN MELLAN DEN 18 och 19 mars 2004 stod Mats på räddningsskeppet HMS Beloss däck när vraket av det nedskjutna svenska militärflygplanet, ”DC 3:an”, bärgades efter över femtio år i Östersjöns djup. DC 3:ans öde är en del av svensk nutidshistoria under det kalla krigets dagar. Planet försvann den 13 juni 1952 när det var ute på ett hemligt signalspaningsuppdrag. Sökandet efter vad som hänt planet och dess åtta besättningsmän fick nu till stora delar sin förklaring.

– Eftersom det är polisens uppgift att identifiera omkomna blev jag den första person som fick gå in i planet och söka efter kroppar. Den händelsen är mycket speciell och jag glömmer den aldrig, säger Mats.

EN ANNAN HÄNDELSE som lämnat bestående minnen hos Mats är tsunamikatastrofen i Thailand 2004.

– Jag var där under februari och mars 2015 som teamleader för Sveriges personal, och där arbetade jag med helt otroligt professionella kollegor som löste uppgiften att identifiera de omkomna på ett fantastiskt sätt.

– Jobbet som kriminaltekniker har alltid känts meningsfullt och att det jag gör faktiskt påverkar andra människors liv.

Jobbet har också tagit mig världen över och gjort att jag har fått träffa och arbeta tillsammans med många människor av olika nationaliteter, summerar Mats.

– Även om jag slutar så stänger jag inte dörren – jag finns kvar och hjälper till om mina kollegor behöver mig, avslutar han.

av Ann-Louise Flisbäck foto Pernilla Sjöström

Porträtt

9. Kriminalteknik #2—2019

Kriminaltekniker Mats Hägg har arbetat på polisen i Malmö under många år. De senaste åren har han jobbat på NFC Syd.

Grafik

av Viktor Högberg grafik Jörgen Knutsson

Experter på specialsök

10. Kriminalteknik #2—2019

Polisens specialsökhundar kan ha många olika inriktningar. Här presenteras de inriktningar som finns. På sidan 24 får du träffa Ace, Elsa och Tosca från region Stockholm.

Sprängämne/ vapensökhund Söker efter de vanligast förekommande sprängämnen som förekommer på marknaden.

Söker även efter vapen, vapendelar och tomhylsor.

Sprängämne/ vapensökhundarna tillhör nationella bombskyddssektionen på nationella operativa avdelningen och är placerade i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Narkotika/vapensökhund Söker efter de vanligast förekommande narkotiska preparaten, vapen, vapendelar och tomhylsor. Några av narkotika-/ vapensökhundarna söker även efter sedlar, och då primärt SEK, Euro och US Dollar.

Ungefär så många hundar finns i polisens verksamhet, inklusive patrullhundar.

E XP ERT EN :

När kan polisens hundar användas i sökinsatser?

400 Patrullhund med tilläggsdressyr Patrullhund är den traditionella polishunden och den vanligaste hundkategorin inom polisen.

Vissa patrullhundar kan, om förutsättningar finns, komplettera sin ordinarie verksamhet med narkotika-/ vapensök.

Brand/spermasökhund Söker efter brännbara vätskor och sperma.

Brottsplatsundersökande hund, BPU-hund Söker efter saliv, hår, blod och föremål med mänsklig vittring. De kan även spåra en gärningsperson upp till 24 timmar efter brottet. Detta innebär att hundarna kan användas vid en brottsplats för att se hur gärningsmän rört sig, tappat gods eller lämnat andra sökbara spår efter sig.

Vid rätt förutsättningar är det möjligt att använda BPU-hunden för att söka efter försvunna personer.

BPU-hunden söker i huvudsak utomhus men kan i vissa fall användas inomhus.

Kriminalsökhund Söker efter avlidna människor, kroppsdelar och föremål med lukt från avliden människa, blod samt sperma.

Kan användas för sökning i vatten.

Så många uppdrag utför polisens samtliga hundförare och hundar varje år.

30 000

Polisens hundar anlitas i allt fler och mer komplexa sökärenden. På bara några år har antalet uppdrag som hundekipagen utför ökat från 25 000 till 30 000 ärenden per år.

— Hundarna har en enorm förmåga som vi inom polisen har blivit bättre på att utnyttja, men vi skulle kunna bli ännu bättre. Hundarna är ofta ett effektivt verktyg, oavsett om det handlar om att söka av ett område efter blod eller om det är en husrannsakan av en fastighet där man misstänker att det kan finnas narkotika, säger Jerker Lavesson, chef på nationella polishundtjänsten.

Hur vet man om det är lämpligt att anlita hundförare och hund?

Och vilken inriktning ska hunden i så fall ha?

— Ta kontakt med en hundförare i någon av polisregionerna eller oss på nationella polishundtjänsten så hjälper vi till, säger Jerker.

Framsteg

av Ann-Louise Flisbäck foto Jason Mellström

Den handburna Ramanspektrometern kan mäta drogmaterial genom plast och glas.

Med hjälp av Ramanspektroskopi är det möjligt att identifiera tusentals olika kemiska substanser. NFC har testat olika handburna instrument för att utvärdera om de är lämpliga för poliser i fält.

2016 STARTADE NFC en studie för att kartlägga styrkor och svagheter med Raman tekniken och på så vis utvärdera om den lämpade sig för polisiärt arbete i fält och på laboratorier.

– Det finns många fördelar med att använda Raman för mätning av drogmaterial, säger Louise Elmlund. Det krävs endast några få milligram av ett material per analys.

Analysen tar mellan 30 och 60 sekunder. Eftersom plast och glas inte påverkar mätningen kan man mäta beslag genom plastpåsar eller glasbehållare.

Detta är en stor arbetsmiljömässig vinst eftersom man då kan minimera den fysiska kontakten med materialen.

En Ramanspektrometer innehåller en laserkälla som utstrålar ljus inom synligt, nära infrarött eller infrarött

vågområde. När laserstrålen träffar ett prov kan ljusets fotonenergi ändras. Till största delen reflekteras strålningen oförändrad, men en liten del av strålningen resulterar i förändrad frekvens hos det spridna ljuset. Denna förändring registreras av en spektrometer och ger uppkomst till ett Ramanspektrum. Spektrumet ger information om innehållets kemiska struktur och kan liknas vid ett slags fingeravtryck för mönsterigenkänning.

I STUDIEN HAR NFC ringat in några lämpliga användningsområden för de handhållna Ramanspektrometrarna, främst förhandsidentifiering av misstänkt material på plats

LO UIS E EL M LUND

1 1. Kriminalteknik #2—2019

Snabb analys av narkotika

och rätt hantering av högpotenta material vid materialuppackning.

– Med hjälp av Ramanspektrometerns teknik hoppas polisen på att få operativ nytta i form av tidsvinster som bland annat kan underlätta utredningsarbetet samtidigt som man får en tryggare arbetsmiljö för medarbetarna, avslutar Louise.

Resultaten från NFC:s studie har uppmärksammats och utvecklingscentrum Öst, nationella operativa avdelningen Noa, har initierat ett pilotprojekt för att testa tekniken i skarpt läge i polisens fältarbete.

Framsteg

1 2. Kriminalteknik #2—2019

De räknar ut volym med ny fototeknik

F

Med bilder från en vanlig mobilkamera är det möjligt skapa en 3D-modell som kan användas för att beräkna volym med hög noggrannhet.

Med hjälp av ny teknik och en vanlig mobilkamera kan volymen av till exempel en hög med avfall beräknas med stor exakthet. Metoden har arbetats fram av NFC.

FÖR OMKRING ETT år sedan påbörjade gruppen för sensorteknik på NFC ett projekt för att se hur exakt det skulle gå att räkna ut volym av högar med till exempel avfall.

– Vi fick förfrågningar från åklagare och tänkte att det kanske skulle finnas en metod

för att lösa det här, säger Johan Lind som tillsammans med bland andra Jimmy Berggren ingått i den grupp som arbetat med projektet.

Istället för att, som i dag, göra en förenklad uppskattning av volymen av en hög baserad på geometriska formers volym och manuellt uppmätta mått av till exempel högens höjd och radie ville projektgruppen ta fram en teknik för beräkningar med hjälp av fotogrammetri – en metod som visat sig vara både enkel att använda och ha hög tillförlitlighet.

– Vi har gjort ett större försök med hjälp av Tekniska verken i Linköping. Vi bad

FAKTA :

Fotogrammetri En teknik där överlappande fotografier av platser eller objekt används för att i bilderna göra mätningar av storlek, form och läge för att på så vis skapa en 3D-modell av verkligheten.

Genom den detaljerade informationen 3D-modellen ger, tillsammans med en avgränsande bottenplatta, kan en hög av till exempel avfall utvärderas och volymberäknas med stor precision.

dem ösa upp tre olika stora högar med 2, 10 och 50 kubikmeter innehåll i form av en blandning av grus och aska. En fjärde hög med 10 kubikmeter träflis lades också upp för att få skillnader i material, säger Jimmy Berggren.

I SLUTET AV juni förra året samlades alla data in och dessa data användes senare i jämförande analyser av olika slag. Frågeställningarna var om högarnas material och utformning eller valet av kamera kunde påverka resultatet.

Dessutom lät man ett antal testpersoner göra mätningar i datormiljö motsvarande den metod som används i dag.

– Vi trodde att den här tekniken skulle funka, men vi visste inte hur bra och vi visste inte riktigt hur vi skulle kunna verifiera detta, säger Johan Lind.

Facit, som projektgruppen fått fram genom mätningar med laserskanner, visar att man med en vanlig mobilkamera kan skapa en 3Dmodell av högen med nära på samma noggrannhet som en laserskanner kan. Och med denna 3D-modell kan man

sedan enkelt få datorn att beräkna volymen.

– Nu vet vi att vårt sätt är väldigt lovande och att man inte behöver någon avancerad utrustning för att få ett tillförlitligt resultat. Det räcker att man, med en mobilkamera, går runt och filmar. Av det bildmaterialet kan vi få resultat med hög noggrannhet.

MED HÖG NOGGRANNHET menar Jimmy Berggren och Johan Lind avvikelser som oftast är i storleksordningen under en procent. En exakthet som är av stor vikt för åklagare.

Framsteg

av Monica Bergström foto Marcus Andrae

13. Kriminalteknik #2—2019

”Det räcker att man går runt och filmar med en mobilkamera” JOHAN L I N D

– Det här kommer att vara ett väldigt bra verktyg för oss i vårt arbete. Dels för att se om ett brott har begåtts men också för straffvärdet, säger miljöåklagare Jan Olof Andersson, Jönköping.

– Vi kommer att på mera vetenskapliga grunder kunna beräkna hur många kilo som dumpats på en plats och utifrån det kunna säga hur farlig eller giftig den mängden avfall är för miljön. Och vid utredningar gällande till exempel urtag ur en rullstensås kan vi på samma sätt beräkna hur mycket material som har tagits

bort och visa hur stor miljöpåverkan det har.

DET ÄR OCKSÅ viktigt att tekniken är så enkel att polisens tekniker inte ska behöva kallas till platsen för dokumentation.

– Jag vill ha bevissäkring av den som är först på plats. Med den här tekniken ska en miljöinspektör från kommunen kunna dokumentera en plats med en mobilkamera, därefter överförs detta till ett datorprogram och vi kan få fram en vetenskaplig beräkning av en volym, säger Jan Olof Andersson.

”Vi tänkte att det kanske skulle finnas en metod för att lösa det här”

JI M MY B ERGGREN

14. Kriminalteknik #2—2019

Reportage

REGALIE De stulna begravningsregalierna återfanns i ett sopkärl på ett biltak och kördes med expresstransport till NFC. Uppdraget var glasklart: Hitta alla spår, blixtsnabbt — utan att på något vis skada regalierna.

av Viktor Högberg foto Pia Molin

Reportage

15. Kriminalteknik #2—2019

EKUPPEN

B

16. Kriminalteknik #2—2019

Reportage

Dagen därpå fokuserades arbetet till själva montern och flera spår säkrades, bland annat blod på en kvarlämnad spira inne i montern, glassplitter och skospår på podiet. Möjliga flyktvägar undersöktes och det som var kvar av montern penslades med kolpulver för att få fram eventuella fingeravtryck.

– Redan då fick vi svar från NFC på topsningarna som vi hade gjort första dagen. De hade redan en dna-profil klar och personen, vars blod säkrats på montern, fanns i dna-registret. Det var väldigt snabbt jobbat och det är oerhört viktigt att det finns den beredskapen när det är den här typen av ärenden, säger Peter Anderholm, då kriminaltekniker i Södermanland och numera laborant på NFC Syd. Den misstänkte mannen, då 21 år gammal, hade dock gått under jorden. Sex veckor senare greps han efter att han själv

BOMB. SÅ HADE någon skrivit på det sopkärl som hittades av en väktare på en parkeringsplats i Åkersberga natten till den 5 februari i år. Det snöade kraftigt när den första polispatrullen kom till platsen och de insåg direkt att det troligen inte skulle vara någon idé att göra en brottsplatsunderFAKTA : sökning. De tittade in i kärlet och såg något som glimrade.

Det visade sig snart vara de Begravningsregalier har under lång tid ansetts vara stulna begravningsregalierna ett värdighetstecken vid kungliga begravningar.

Användandet av begravningsregalier markerade den – värderade till 65 miljoner dödes sociala ställning och identitet. Traditionen kronor men nu hoptryckta och sägs gå tillbaka så långt som till romersk kejsartid. sargade.

De begravningsregalier som stals från Strängnäs Fyndet gjorde att den domkyrka 2018 tillverkades inför kung Karl IX:s och pågående rättegången mot den drottning Kristina den äldres begravningar i början av 1600-talet. Två kronor och ett riksäpple stals 22-årige man som stod åtalad från en larmad monter i domkyrkan. Föremålens för stölden fick avbrytas inför försäkringsvärde har uppskattats till 65 miljoner sista rättegångsdagen. Mannen kronor. Källa: NE hade varit fåordig i förhör och nekat till anklagelserna om stölden. Polisen fick några dagar på sig att få fram ytterligare uppgifter och teknisk bevisning som kunde binda 22-åringen till de kulturhistoriskt ovärderliga föremålen.

Regalierna

kommit in till en polisstation och frågat om han var eftersökt.

MANNEN HÄKTADES OCH samtidigt fortsatte polisen under hela hösten att spana på ett antal personer i en kriminell gruppering i Åkersberga. Av olika anledningar var de intressanta för utredningen. Flera tillslag gjordes, men utan att hitta regalierna. Spaningsledarna Lukas Sterner och Ronny Paulsson använde flera hemliga tvångsmedel i utredningen, bland annat telefonavlyssning, masttömningar och analysering av samtalshistorik.

– Vi har fått de resurser vi har begärt till det här ärendet och störde tidigt den här grupperingen. Vi har jobbat mycket med spaning och hemliga tvångsmedel samt gjort många insatser tillsammans med kriminaltekniker för att säkra spår.

Arbetet har inte bara varit framgångsrikt i sökandet efter regalierna utan har även kunnat bidra med viktiga avgöranden för andra brott och ärenden. Det här har varit ett av Polismyndighetens mest prioriterade ärenden under en tid. Det har varit väldigt intressant, säger Lukas Sterner.

Bland den tekniska bevisningen mot 22-åringen fanns förutom blodspåren

nnn 31 JULI 2018. Kriminaltekniker Peter Anderholm och hans kollegor kom tidigt till domkyrkan i Strängnäs efter att den fräcka stölden hade upptäckts förra sommaren. De topsade misstänkta blodfläckar på montern och på golvet och såg till att de snabbt skickades till NFC för analys. Samtidigt drog mörka moln in över Strängnäs och de beslutade sig för att inledningsvis fokusera på att säkra spåren utomhus. Ett vittne hade sett två personer cykla i hög fart på två cyklar som sedan hittades nära en brygga vid Mälaren, och på den ena cykeln fanns blodliknande besudlingar. Området runt kyrkan dokumenterades med UAS, även kallat drönare, och bilderna användes sedan för att på ett effektivt sätt hänvisa till olika platser i brottsplatsprotokollet.

I parken nere vid vattnet hittades två damcyklar som misstänktes ha använts vid flykten efter stölden.

På den ena säkrades blod som visade sig komma från 22-åringen.

Foto: Polisen.

Reportage också en sopsäck som hittats under en buske på kyrkogården utanför domkyrkan.

Resultaten från NFC:s undersökningar talade extremt starkt för att sopsäcken suttit ihop med en säck på en rulle som hittades i 22-åringens bil.

Strax innan regalierna hittades i sopkärlet i februari 2019 hade den åtalade 22-åringen fått vetskap om det skadeståndsanspråk i mångmiljonklassen som riktats mot honom.

– Det viktigaste i det här ärendet var kanske att få tillbaka föremålen, de betyder oerhört mycket för många människor.

Lagföring var också viktigt, men återförandet av godset var väldigt centralt.

Vi satt på tåget på väg till slutplädering i ärendet i Eskilstuna när jag fick information om att regalierna troligtvis var återfunna, säger Reena Devgun, åklagare i ärendet tillsammans med Isabelle Bjursten.

NÄR KARL IX:S och drottning Kristina den äldres stulna begravningsregalier kördes till NFC i Linköping dagen därpå stod labbet redan klart. Det var en akut förtur med anledning av att rättegången pågick och generalisten Annika Thomson började titta på vilka resurser som kunde behövas. Sopkärlet undersöktes på NFC Stockholm.

– Ärendet hade förtur för allt som skulle behöva göras, alla spår vi kunde hitta var intressanta. Men samtidigt fick vi tidigt klart för oss att vi inte kunde jobba på samma sätt som vi vanligtvis gör. Vi fick inte göra några materialförstörande åtgärder som att förändra materialet, göra fläckar eller liknande och det försvårade förstås lite, säger Annika Thomson.

Begravningsregalierna är skyddade enligt kulturmiljölagen och NFC blev därför tvungna att ha en tät dialog med experter på länsstyrelsen och metallkonservatorer för att kunna ta beslut om vilka olika metoder som var lämpliga att använda.

– Karl IX:s och Kristina den äldres begravningsregalier hör till de kulturhistoriskt mest värdefulla föremålen i landet.

De tillverkades av 1600-talets skickligaste guldsmeder och är en del av vårt gemensamma nationella kulturarv. De är ömtåliga konstföremål och har ett starkt skydd genom kulturmiljölagen vilket gör att de måste hanteras på ett särskilt sätt under normala omständigheter. Nu var det förstås ett exceptionellt läge på alla sätt och det tog vi hänsyn till efter att föremålen hittats, säger Ebba Gillbrand, byggnadsantikvarie på länsstyrelsen.

Regalierna hittades i ett sopkärl på ett biltak. Foto: Polisen.

FÖREMÅLEN UNDERSÖKTES för fibrer och hårstrån. I ett försök att hitta fingeravtryck gjordes först en okulär undersökning innan materialet också penslades med kolpulver och undersöktes i olika ljus, men inga användbara fingeravtryck

”Ärendet hade förtur, alla spår vi kunde hitta var intressanta” AN N I K A T H O M S ON

hittades. Vanligtvis hade föremålet gasats, det var aldrig ett alternativ för 1600-talsföremålen.

– Vi fick förhålla oss till ett regelverk som vi normalt inte gör. Vi fick tänka lite utanför boxen och säkerställa att våra metoder inte påverkade på något sätt som inte kunde återställas i restaureringen, säger generalisten Annika Thomson.

Högsta prioritet var annars att hitta dna. Forensikerna fick använda lätt fuktad tops om föremålen torkades med sprit efteråt. På emaljen skulle det helst inte topsas alls. Det beslutades att en specialanalys som kallas LCN, Low Copy Number, skulle göras. Det är en känsligare variant av standardanalysen som kan användas när mängden dna är väldigt liten och inte räcker till en vanlig dna-analys. NFC topsade på tio ställen på varje föremål, att jämföra med två till fyra säkringar som görs i ett normalärende. Dessutom användes fyra så kallade minitejper för att säkra dna på hättorna, alltså den textildel som sitter under kronorna, som inte bedömdes vara originalföremål.

– När vi skulle spårsäkra för dna fick vi inte klippa hål på hättorna, vilket vi normalt hade gjort. Nu fick vi tillåtelse att klippa bort den övre biten av tyget, det räcker med en millimeterstor besudling

17. Kr iminal teknik #2—2019

nnn

Reportage

18. Kriminalteknik #2—2019

för att vi ska få tillräcklig mängd, säger Staffan Jansson, forensiker på NFC:s biologisektion.

NFC LÄMNADE SVAR på dna-undersökningarna redan två dagar efter att föremålen kommit till Linköping. På den ena kronan hittades blod, vars dna överensstämde med dna hos den 22-åring som redan var åtalad för stölden och vars rättegång nu var pausad. På flera av de andra föremålen hittades dna som överensstämde med dna hos ytterligare en person – en 26-årig man som även han fanns i dna-registret.

– Jag blev väldigt förvånad. Jag trodde inte att det skulle finnas så många träffpunkter och att det skulle finnas spår från fler personer, säger kammaråklagare Reena Devgun.

Direkt när åklagaren fick svaret anhölls 26-åringen i sin frånvaro, och greps samma kväll. Han släpptes av tingsrätten förmiddagen därpå innan hovrätten ändrade beslutet och lät häkta honom i sin frånvaro. Klockan 21.58 greps 26-åringen på nytt.

De kommande dagarna kom mer material till NFC, bland annat utfördes undersökningar av den färg som använts för att skriva på sopkärlet och en grundämnesundersökning gjordes med svepelektronmikroskop för att få bekräftat att det verkligen var rätt föremål samtidigt som det gav ett tillfälle att omvärdera guldhalten. Länsstyrelsen och metallkonservator hade dock redan innan kunnat konstatera att det var de kungliga begravningsregalierna som hade hittats.

angelägna om att hitta de här regalierna, säger spaningsledare Lukas Sterner.

Regalierna kommer nu att ses över av en metallkonservator i samråd med Länsstyrelsen, innan de ska tillbaka till Strängnäs domkyrka. Några av föremålen fick skador i samband med stölden, men de har också vissa skador sedan tidigare.

”Det här har varit ett av polisens mest prioriterade ärenden under en tid” LUK A S ST ERN ER

– De har varit med om en hel del, till exempel har de legat under jord i närmare 250 år och också varit utlånade till utställningar i Sverige och utlandet. Och nu den spektakulära stölden. Vissa spår av detta kommer att synas på föremålen, men det är ju också en del av deras historia, säger Ebba Gillbrand på länsstyrelsen. n

När NFC undersökte begravningsregalierna, som stals från Strängnäs domkyrka 2018, fick bara vissa utvalda undersökningsmetoder användas.

nnn I FEBRUARI DÖMDES 22-åringen till 4,5 års fängelse för grov stöld och försök till grov stöld. Tidigare i somras dömdes 26-åringen i Attunda tingsrätt till tre års fängelse för grov stöld. Domen mot 26-åringen överklagades till Svea hovrätt i juli 2019.

– Den tekniska bevisningen blev jätteviktig för det här ärendet. Det är svårt att finna trovärdiga förklaringar till varför ens blod finns på en kvarvarande spira inne i montern och dessutom på de stulna föremålen. Jag är väldigt glad över det fina samarbete som vi har haft i det här ärendet, bland annat med utredare, span, forensiker, kriminaltekniker, analytiker, ingripandepoliser och åklagare. Alla har varit väldigt

T I D S L I NJ E :

REGALIEKUPPEN

— DETTA HAR HÄNT

Begravningsregalierna stjäls från Strängnäs domkyrka. Två personer ses cykla mot sjön Mälaren i hög hastighet innan de försvinner i en båt. Kriminalteknikerna topsar bland annat två blodfläckar.

En man, ”22-åringen”, kommer själv in till en polisstation.

Han grips och häktas kort därefter.

Fler blodfläckar säkras på brottsplatsen. NFC tar fram dna-profiler och får träff i dna-registret.

Start

JUL I 2 01 8

3 1 JUL I

1 AUGUST I

1 2 SEPTEMB ER

Reportage

19. Kriminalteknik #2—2019

Inför sista rättegångsdagen kommer beskedet att regalierna troligtvis har hittats. Åklagaren avbryter rättegången. Föremålen körs till en polisstation i norra Stockholm.

Regalierna kommer till NFC i Linköping och undersöks under dagen och in på kvällen.

Rättegången mot 22-åringen inleds i Eskilstuna tingsrätt.

30 JANUARI

5 FEBRUARI

22-åringen erkänner stölden under sista rättegångsdagen.

Matchande dna från 22-åringen och ytterligare en person, 26-åringen, har hittats på regalierna.

6 F EBRUARI

8 F EB RUARI

Rättegången mot 26-åringen inleds i Attunda tingsrätt.

Domen mot 26-åringen överklagas.

22-åringen döms till 4,5 års fängelse.

15 F EB RUARI

2 2 F EB RUARI

2 7 MA J

JUL I 2 019

20. Kriminalteknik #2—2019

Reportage

MORDET PÅ TOVA Tova, 19, mördades med minst 20 hammarslag. Sedan dumpades hon i en sjö, fastsurrad med ståltråd och silvertejp. Omfattande teknisk bevisning med allt från blodspår till uppgifter från en stegräknare gjorde att pojkvännen Billy kunde dömas till livstids fängelse.

D

Reportage

av Andreas Utterström foto Mats Andersson/TT

MITT PÅ STIGEN fanns också en lövhög som kriminalteknikerna började gräva i.

Där hittades en kedja som visade sig komma från Tovas väska.

Kriminalinspektör Christer Löf, som arbetar med grova brott på Gävlepolisen, kom också tidigt in i utredningen.

Samtidigt som kriminalteknikerna sökte

UNDER MÅNDAGSKVÄLLEN KOM ett stort genombrott. Dykare hittade då Tovas döda kropp i sjön nära Billys bostad. Den låg 22 meter ut i vattnet och var placerad i en skottkärra.

På kroppen fanns en fälg. Runt skottkärran och fälgen hade det lindats ståltråd och silvertejp. Det var utfört med en sådan

noggrannhet att ståltråden till och med var instucken i hålen för hennes skosnören.

Det var en detalj som senare gjorde starkt intryck på Hudiksvalls tingsrätt som i domen skriver: “Hanteringen av kroppen påvisar en känslokyla utöver det som vanligen kan ses vid mord.”

– Runt hela paketet fanns också en lyftstropp, så det troliga är att kroppen senare skulle flyttas, säger Ernst Lindberg.

Obduktionen visade att Tova blivit grovt misshandlad och hon hade också utsatts för strypning. Dödsorsaken var dock minst 20 slag med en hammare, de flesta mot huvudet.

– Dykarna fortsatte att leta och några dagar senare hittade de en hammare i vattnet, säger Ernst Lindberg.

Den saknade dock dna-spår.

MEN ALLTMER TALADE nu för att Billy var mördaren. Inte minst för att förhören med Tovas vänner visade att relationen varit mycket destruktiv. Pojkvännen tycks ha varit närmast besatt av att kontrollera henne.

Chattar mellan det unga paret talade sitt tydliga språk – hot och svartsjuka var återkommande teman. När Tova själv inte

21. Kriminalteknik #2—2019

DEN FÖRSTA PATRULLEN insåg direkt att det var något som inte stämde. Det var söndagen den 14 maj 2017 och några timmar tidigare hade 19-åriga Tova anmälts försvunnen av sina föräldrar.

Poliserna åkte till gården i Forsa, utanför Hudiksvall, där 22-årige pojkvännen Billy bodde. På plats fanns också två kompisar. Ingen av dem sade sig veta var Tova hade tagit vägen, men killarnas berättelser var motsägelsefulla.

Det dröjde inte lång tid förrän de två kompisarna erkände att Billy, ledargestalten i gänget, hade bett dem ljuga.

Natten till måndagen den 15 maj greps han, misstänkt för människorov.

Samtidigt arbetade kriminalteknikerna för högtryck. Ett stort område runt gården spärrades av och bevakades av ordningsvakter.

Redan under det första dygnet kopplades kriminalteknikern Ernst Lindberg in i ärendet och fick rollen som brottsplatskoordinator. I ett tidigt skede utsågs också en generalist på NFC som skulle koordinera undersökningarna för att underlätta arbetet.

Sökhundar hade markerat på flera olika platser i närheten av Billys bostad, bland annat på gårdsplanen. Där började kriminalteknikerna gräva redan under söndagen och hittade blod så djupt som en decimeter ner i marken. Det visade sig senare komma från Tova.

– Vi hittade också spår som såg ut att komma från en skottkärra och som ledde ner mot sjön, säger Ernst Lindberg.

igenom Billys bostad och området i närheten förhördes den misstänkte och hans vänner.

– Billys kompisar hade alibi, men i hans historia fanns mycket som inte stämde, säger Christer Löf.

Billy medgav dock att han kvällen innan hämtat flickvännen vid Ica och att de varit ensamma på gården från tiotiden på kvällen. Enligt pojkvännen hade Tova senare fått skjuts därifrån av en okänd person. Själv hade han gått och lagt sig.

Reportage

22. Kriminalteknik #2—2019

vågade spara en kränkande chatt tog en kompis en bild av konversationen som senare gavs till polisen.

Vid ett tillfälle skrev Billy till flickvännen: ”NÄR DU FYLLER ÅR SKA JAG SPOTTA DIG I NYLLET”.

Relationen präglades inte bara av psykisk misshandel, utan också fysisk. När Tovas mamma våren 2017 upptäckte en blåtira i dotterns ansikte polisanmäldes Billy för misshandel. Tova ville dock inte medverka i utredningen.

FÖRKLARINGEN KOM EFTER hennes död: hon hade varit livrädd. Det blev tydligt när föräldrarna, mitt under pågående mordutredning, hittade dotterns dagbok som hade legat gömd i hennes rum.

De spretigt skrivna dagboksanteckningarna var kuslig läsning, som om Tova talade till utredarna direkt från graven. ”Jag vill inte prata med han. Vill inte se han igen. Men jag tror han kommer att döda mig”, skriver hon på en av sidorna.

På en annan: ”Han säger jag kommer att dö, jag vill inte dö. Det är så fucking orättvist. (…) Om jag överlever sommaren drar jag direkt.”

Luttrade spaningsledaren Christer Löf, som utrett grova brott i många år, blev tagen.

– Alla som jobbade med ärendet blev illa berörda och kände ”herregud”. Åklagare Christer Sammens läste dagboken en fredag. Han ägnade sedan hela lördagen åt att känslomässigt försöka smälta innehållet.

Billy hävdade dock att det var någon annan som skrivit dagboken. Utredarna åkte då till Tovas skola och hämtade ett gammalt prov som hon skrivit. Sedan gjorde NFC en handstilsundersökning.

Resultatet visade att allt talade för att det var Tova som själv skrivit dagboksanteckningarna.

POLISEN GJORDE OCKSÅ ett annat otäckt fynd. Tova hade sparat ett usbminne med bilder där hon dokumenterat de skador som pojkvännen orsakat.

Men trots att bevisen hopade sig fortsatte Billy att neka.

– Han pratade väldigt mycket i förhören, var nästan besatt av att förklara allting, säger Christer Löf.

Känslor fanns det däremot inte mycket av. Inte ens när förhörsledarna visade bilder på Tovas sönderslagna kropp reagerade pojkvännen nämnvärt.

– Enda gången Billy blev irriterad var när förhörsledarna läste upp vissa delar av Tovas dagbok. Då började han härma henne och betedde sig nästan som ett barn.

Frågan var hur utredarna bortom allt rimligt tvivel skulle kunna bevisa att Billy var mördaren. Några vittnen till mordet

fanns inte och mordvapnet, som legat i sjön, saknade dna-spår.

Däremot gjorde den omfattande tekniska undersökningen att det fanns många indicier som pekade mot Billy som gärningsman.

Att Tovas blod hittades på gårdsplanen talade för att detta var mordplatsen, även om det inte gick att vara hundraprocentigt säker. Tejprullen, vars tejp bedömdes ha använts för att surra fast henne, hittades i pojkvännens köksskrubb. Dessutom kom hammare, skottkärra, lyftögla och fälg sannolikt från gården.

Kriminalteknikerna återvände också gång på gång till en eldningstunna som fanns på gården. Till en början söktes den hastigt igenom för att hitta ledtrådar om var Tova befann sig.

SENARE BLEV TUNNAN återigen intressant när utredarna försökte hitta Billys svarta Fjällrävenjacka. Kort före Tovas försvinnande hade han fastnat på en övervakningsfilm med jackan på sig. Nu var frågan vart den tagit vägen. Vidare undersökningar visade att brandskadade knappar från samma typ av jacka fanns i tunnan.

Utredarna drog då slutsatsen att Billy eldat upp de kläder han haft på sig när han begick mordet.

”Jag blev väldigt förvånad när vi hittade tejprullen i huset, för det naturliga hade varit att elda upp även den” ERN ST L I ND BERG

– Jag blev väldigt förvånad när vi hittade tejprullen i huset, för det naturliga hade varit att elda upp även den, säger Ernst Lindberg.

Men det var inte bara teknisk bevisning som talade för att Billy var mördaren.

Vittnen berättade dessutom att han dagen efter flickvännens försvinnande hade betett sig underligt. Han hade bland annat varit väldigt trött och somnat under ett besök på en hamburgerrestaurang.

Mikael Finnserud på NFC berättar att stegräknaren i Billys telefon var ett av de digitala spår som fick särskilt stor betydelse. Foto: Maria Åsén

Hudiksvall Enligt egen utsago hade Billy ringt runt till flickvännens kompisar för att försöka ta reda på vart hon tagit vägen, men analysen av hans telefon gav inget stöd för berättelsen. Tvärtom berättade vittnen att han inte verkat särskilt intresserad av att leta efter flickvännen.

EFTER DEN TELEFONTÖMNING som gjordes kunde polisen också läsa de sms som Billy skickat till sina kompisar under natten. I flera av dem uppmanade han vännerna att hålla sig borta från stugan.

Klockan 01.31 skrev han: “Ni får chilla 30 min till.”

Polisens slutsats var given – att Billy inte ville bli störd när han dumpade kroppen och städade på brottsplatsen.

Men erkännande? Nej, den misstänkte fortsatte att neka.

– Jag tror att det blev honom övermäktigt att ta på sig det han hade gjort. Det hade blivit en kapitulation som kostat för mycket, säger Christer Sammens.

Billy ändrade dock sin historia flera gånger. Först berättade han att Tova fått skjuts från gården av en okänd man.

Sedan presenterade han en ny version som gick ut på att en kompis varit där på natten. En tredje variant var att 6 000 kronor saknades från gården och att en inbrottstjuv därför varit där – och kanske samtidigt mördat Tova.

– Det är svårt att rangordna den tekniska bevisningen, men till slut hade vi så mycket som talade för Billy som gärningsman att det inte fanns någon annan tänkbar förklaring, säger Christer Sammens.

84

Hudiksvall

Sörforsa

Här påträffades kroppen Storsjön

E4

Njutånger

2 km Grafik: TT

GÅNG PÅ GÅNG kunde utredarna visa att det Billy berättade inte stämde.

Sms och telefonsamtal från Tovas telefon visade att hon varit i livet så sent som klockan 01.16. Sju minuter senare svarade hon dock inte på ett meddelande i Messenger och klockan 02.20 stängdes hennes telefon av. I samband med detta kopplade den upp sig mot en mast som täcker området där Billys gård ligger.

I november 2017 väckte Christer Sammens åtal för mord och grov kvinnofridskränkning.

Rättegången i Hudiksvalls tingsrätt blev mycket uppmärksammad. Många berördes av Tovas dagbok, det hänsynslösa brottet och det faktum att både offer och gärningsman var så unga.

– Jag trodde på livstids fängelse, men man kan aldrig vara säker i indiciemål, säger Christer Löf.

I FEBRUARI 2018 meddelade tingsrätten sin dom. Billy dömdes till livstids fängelse för mord. Han friades dock från grov kvinnofridskränkning.

Föga förvånande överklagades domen till hovrätten. Där var bevisningen ungefär densamma. I maj 2018 meddelades hovrättens dom. Livstidsdomen stod fast.

Rätten var dock inte enig. Hovrättspresidenten var skiljaktig och ville döma till 18 års fängelse. I så fall hade Billy varit en fri man efter tolv år.

För brottsplatskoordinatorn Ernst Lindberg är Tova-utredningen en påminnelse om vikten av samarbete mellan alla inblandade.

– Kriminaltekniken är en kugge i utredningen, men det är helheten som räknas.

Den här gången var vi hjälpta av att den första patrullen tidigt fattade misstankar och att utredningen kunde komma igång snabbt, säger han.

Christer Löf tycker att en annan lärdom är att utredarna måste vara lite ihärdiga när det gäller de digitala spåren.

– Det finns flera olika sätt att tömma en telefon på. Man måste hela tiden ställa sig

frågan ”kan vi göra något mer?” och våga vara lite tjatig.

I DEN BÄSTA av världar hade utredarna också fått tillgång till data som var lagrad i molntjänster. Men det var åtgärder som valdes bort eftersom det hade tagit lång tid att få den rättshjälp som krävs för att komma åt information från utländska servrar.

– I framtiden hoppas jag att lagstiftningen ändras så att det blir lättare för oss att komma åt sådant, säger Christer Löf.

I dag känner han sig nöjd över att ha vara delaktig i en så gedigen utredning.

Kanske har polis och åklagare hjälpt Tovas familj och vänner att få ett avslut.

Men Christer Löf har ändå svårt att känna någon professionell tillfredsställelse: – När jag tänker tillbaka på ärendet och Tovas öde är det 99,9 procent ledsamt och tragiskt. Det överskuggar allting. n

”När jag tänker tillbaka på ärendet och Tovas öde är det 99,9 procent ledsamt och tragiskt. Det överskuggar allting” C H RIST ER LÖF

23. Kriminalteknik #2—2019

POLISEN FICK OCKSÅ stor hjälp av andra digitala spår. I Billys telefon fanns en stegräknare som blev av särskilt intresse. Den skickades till NFC. – Flera olika it-specialister var involverade, bland annat för att undersöka var informationen om stegen sparades, antalet steg och vid vilken tidpunkt som de registrerades, säger Mikael Finnserud, gruppchef på NFC. Natten då Tova mördades hade 6 108 steg registrerats. Det motsvarar en sträcka på 3,66 kilometer. Det rimmade illa med Billys egna uppgifter om att han under samma period låg och sov.

– Billy är ingen sportkille, så jag tror inte att han hade en aning om att det fanns en stegräknare i telefonen, säger Christer Löf.

Men som vanligt hade den misstänkte en förklaring.

– Billy berättade att han, efter att Tova ska ha lämnat gården, satte på hög musik och att den starka basgången kunde ha gjort så att steg registrerades i telefonen.

Tester visade dock att stegräknaren inte gav utslag på det sättet.

E4

24. Kriminalteknik #2—2019

Reportage

MED HUNDEN SOM VERKTYG

Reportage

av Viktor Högberg foto Minna Ridderstolpe

25. Kriminalteknik #2—2019

Polisens specialsökhundar kan vara ett effektivt hjälpmedel i jakten på mördare, narkotikaförsäljare och försvunna personer. Ace, Tosca, Elsa och deras fyrbenta kollegor har genom åren bidragit till att lösa mängder av brott.

D

26. Kriminalteknik #2—2019

Reportage

så att de redan på förhand vet var besudlingen sannolikt finns. Att hitta en droppe sperma, eller blod, kan vara väldigt svårt och tidskrävande. Då kan kriminalsökhunden vara ett viktigt hjälpmedel för kriminaltekniker och forensiker, säger Lars-Göran.

– Vi hade exempelvis en anmäld barnvåldtäkt där det inte gick att hitta några spår på den utpekade platsen. När vi kom dit med hundarna markerade de snart nog. Proverna skickades till NFC som en akut förtur och dagen efter fick NFC träff på en man i dna-registret. Han anhölls samma dag. Utan hunden hade vi inte klarat det, säger han.

DEN GULA JAKTLABRADOREN Ace springer fram och tillbaka i det lilla skogspartiet. Hela tiden med nosen mot marken LARS-GÖRAN LÄGGER fram fem klädesför att inte missa något spår. Han luktar på plagg på utrullat papper på golvet. Han släpper fram Ace som söker igenom plagg träden, stenarna, gräset. Plötsligt stelnar efter plagg. Först som hastigast, men han till, sänker huvudet och pekar med sedan plagg för plagg för att söka mer nognosen mot ett litet parti mossa samtidigt grant. Efter en stund markerar han mot som han sneglar mot husse, Lars-Göran undersidan av ett uppvikt byxben på ett Eriksson. Ace har markerat för sperma. par ljusblå jeansshorts. Det är ett övningsInom svensk polis finns totalt cirka 70 specialsökhundar med några olika sökinriktningar. Ace är en kriminalsökhund och därmed FAKTA : specialiserad på att hitta blod, sperma och lik. Det finns också De vanligaste raserna inom polisens hundverkhundar som istället är specialisamhet är schäfer och malinois. Andra raser som serade på exempelvis narkotianvänds, eller har använts, inom polisen är border ka, vapen, sedlar, brandfarlig terrier, boxer, cocker spaniel, doberman, flatcoated retriever, holländsk herdehund, kelpie, labrador vätska, explosivämnen, hår, retriever, rottweiler, springer spaniel, beauceron, saliv eller helt enkelt föremål kungspudel och blandraser. med mänsklig vittring.

– Polisens hundverksamhet har blivit mer och mer specialiserad. Förr var det ofta patrullhundar som också tränade specialsök. Men det är ganska svårt att både vara en riktigt bra patrullhund och samtidigt ha kompetens att söka i timmar på en liten yta efter ett specifikt spår. Bredden på vårt uppdrag gör att specialiserade hundar ofta är mer lämpliga, säger Lars-Göran Eriksson, hundförare i polisregion Stockholm.

Ace markerar i mindre en än sekund och Lars-Göran plockar fram belöningen, en röd tuggleksak som studsar oregelbundet när den kastas på marken. Ace lägger sig på marken med leksaken efter ännu ett väl utfört jobb.

Polisens hundraser

KRIMINALSÖKHUNDEN, ALLTSÅ den som letar blod, sperma och lik, fungerar som ett hjälpmedel för kriminalteknikerna. Bortsett från att leta spår på en brottsplats används också kriminalsökhunden för att snabbt kunna söka igenom ett klädesplagg, sängkläder eller en samling mynt för att få en indikation på var spåren finns.

– Då kan vi ge NFC den informationen

plagg med en liten blodfläck som knappt syns med blotta ögat.

– Ofta kan hundarna hitta blod- eller spermafläckar även om plaggen är tvättade. Vi har testat att tvätta klädesplagg i maskin flera gånger och ändå hittar hundarna besudlingarna. Ibland kan hunden vara ett sållningsinstrument för att inte behöva skicka in en hel garderob till NFC, säger han.

Förutom Ace har Lars-Göran också den femåriga beauceronen Tosca, som är en av region Stockholms brandplatshundar.

Under förra året gjorde brandplatsekipagen i region Stockholm ungefär 90 sök på platser där hundarna letade efter brännbar vätska, oftast i ett försök att lokalisera källan till en brand. Tosca släpps längs en husvägg, springer ett par decimeter från väggen och tvärnitar så det blir stora spår i gruset när hon känner lukten. Alkylatbensin. Hon står stilla och nosar intensivt på en liten yta innan hon fryser till. Nosen pekar mot precis den plats där Lars-Göran placerat vätskan.

Inom svensk polis är det reglerat vilka kombinationer det får vara på sökinriktningarna. Den vanligaste specialsökhunden inom polisen är narkotika- och vapensökhunden, som ibland dessutom är tränad på att hitta sedlar.

Jaktlabradoren Ace är en av polisens 70-tal specialsökhundar. Ace är tränad för att markera blod, lik och sperma.

Reportage – Om inte hundarna hade funnits hade vi inte kunnat lagföra i närheten av lika många inom narkotikaområdet som vi gör idag. Vi får dessutom bort väldigt mycket från gatorna för att hundar hittar material i papperskorgar, skogsdungar och så vidare. Ingen mänsklig resurs kan söka igenom varje rabatt i ett område, säger hundföraren Ann, matte till narkotika- och vapensökhunden Elsa som är en belgisk vallhund, malinois.

DET PLINGAR TILL i Anns telefon. Hon måste avbryta intervjun för att åka iväg och göra en husrannsakan. En stund senare är hon tillbaka.

– Det var ett lyckat sök. Elsa hittade narkotikarester och förpackningsmaterial som tyder på att det inte enbart var för eget bruk, säger Ann. Vi gör ungefär 1 900 sådana narkotika-/vapensöksärenden varje år i region Stockholm.

När hundarna är specialiserade inom ett avgränsat område är det vanligt att flera hundekipage med olika sökinriktningar behöver kallas in för att få ett så bra resultat som möjligt. Efter en skjutning kan den brottsplatsundersökande hunden, BPU-hunden, användas för att leta efter små föremål, hårstrån, färskt blod och handvittring. Narkotika- och vapensökhunden kan med fördel ändå användas för att fokusera på sökandet efter vapen, hylsor och narkotika utan att ge andra markeringar.

– Många tänker att en hund är en hund, men våra hundar är tränade för olika saker och det behöver vi bli bättre på att utnytt-

ja. Vi använder hundar alldeles för lite i förhållande till vad vi skulle kunna göra, säger Lars-Göran.

SEDAN LARS-GÖRAN BÖRJADE som hundförare år 1984 har han och hans nuvarande och tidigare specialsökhundar varit på mängder av sökjobb. Ett av de mest uppmärksammade är vid sökningarna efter journalisten Kim Wall, som försvann efter en reportageresa med u-båten Nautilus i Danmark år 2017. Lars-Göran och Ace kallades in tillsammans med ytterligare två svenska hundekipage, Johan och Ben samt Hans och Cross, för att söka till havs i Östersjön från båt. Hundarna – som egentligen är tränade för sök i mindre vattendrag och sjöar – markerade tydligt men dykarna hittade ingenting.

Lars-Görans uppfattning var att andra i sökinsatsen började tvivla på hundarnas markeringar.

– Men vi hundförare var helt eniga, vi fick säkra markeringar. Efter att dansk polis fått hjälp från en oceanolog som gjorde beräkningar utifrån vind och strömmar började dykarna söka flera hundra meter bort och gjorde då flera fynd. I en insjö stiger doften ofta rakt upp, men här blev det väldigt annorlunda i de speciella förhållandena som rådde, säger Lars-Göran.

Det kriminalsökhunden letar efter vid liksök är en vätska, kadaverin, som bildas under en kropps förruttnelseprocess.

Redan en halvtimme efter en människas död är det möjligt för hundarna att känna lukten.

Efter insatsen på Östersjöns vatten utsågs hundekipagen till årets polishundar 2018 för att de är ”utomordentliga ambassadörer för det nordiska polishundssamarbetet”.

Det tar ungefär ett halvår för en hund att tränas upp till den nivå som krävs för att få användas i tjänst. Det dröjer dock ytterligare något halvår eller år innan de har blivit tillräckligt erfarna för att vara riktigt duktiga.

– Det svåraste är inte att lära hunden leta efter det aktuella preparatet, utan snarare att lära hundarna att markera på rätt sätt. De ska tydligt visa, men inte vidröra spåret. När de väl har tränats upp kan de jobba i ganska många år, så länge de orkar.

Luktsinnet verkar inte försämras med åldern, säger Ann. Hur är era hundar privat?

– Min hund kan köra ner näsan spontant och markera. Visst sätter vi igång hundarna när vi vill att de ska jobba, men man vill också att de ska nå dit att de är så pass arbetsvilliga att de själva tar upp spår, säger Ann. Lars-Göran: – Mina hundar markerar ingenting hemma hos mig, då är de lediga. Men om vi är ute på promenad och exempelvis går förbi en gräsklippare eller en bensindunk, då markerar brandhunden, säger Lars-Göran.

Läs mer om polisens sökhundar på sidan 10. n

L AR S - GÖ RAN ERIKS S ON

27. Kriminalteknik #2—2019

NARKOTIKA- OCH VAPENSÖKHUNDEN kan känna doften av vissa preparat på flera meters håll, att jämföra med kriminalsökhunden som ofta behöver komma så nära som några centimeter ifrån spåret.

– Vapen luktar betydligt mindre än exempelvis narkotika, men ett vapen kan vara kontaminerat med narkotika och är då lättare för hunden att hitta, säger Ann. Lars-Göran och Ann berättar att hundarna är väldigt tillförlitliga som sökverktyg. När de övar är det sällan hundarna missar det de letar efter, det vill säga spåret, även om hundförarna hela tiden utmanar hundarna mer och mer med allt svårare spår och miljöer.

– Man överraskas hela tiden av hundarnas förmåga. Om vi missar ett spår beror det nog oftast på hundföraren som har gett felaktiga direktiv, säger Lars-Göran.

Vilken är den svåraste miljön för en specialsökhund att hitta spår i?

– Det är nog om det är mycket bråte där hunden måste klättra för att ta sig fram.

Då får hunden sämre förutsättningar att hitta något, säger Ann.

Narkotika- och vapensökhunden är den vanligaste specialsökhunden inom polisen.

28. Kriminalteknik #2—2019

Reportage

av Susanne Karlsson foto NFI

VISIONÄR IT-FORENSIK PÅ NFI

Visionär it-forensik som kan söka igenom enorma mängder data.

Det får vi stifta bekantskap med på besök hos The Netherlands Forensic Institute, NFI. Dessutom visar de sitt arbete med innovationer för brottsplatsundersökningar.

Reportage

29. Kriminalteknik #2—2019

När it-forensikerna på NFI ville lösa problemet med stora mängder data i utredningar föddes Hansken, en intelligent forensisk sökmotor.

D

30. Kriminalteknik #2—2019

Reportage

automatiserat system som bygger på att utredarna är de som ska titta på materialet, eftersom de har bäst kunskap om fallet och kan identifiera relevanta ledtrådar.

– Alla utredare vill ha ut information från data, men de vet inte hur de ska hitta det som är intressant. Hansken löser det problemet. Fakta finns i datan och Hansken hjälper till att ta fram dem genom att utredaren kan tillämpa ett hierarkiskt filter som filtrerar fram relevanta resultat.

SYSTEMET BYGGER PÅ strikta forensiska principer. Hansken kan identifiera vad som är bilder, vad som är text och så vidare, den kan till och med klassificera bilder med exempelvis vapen eller droger.

– Det finns support för ansiktsidentifiering som tar fram de tio bäst matchande kandidaterna.

Första gången Hansken användes var när det kom in ett ärende där stora mängder data behövde analyseras mycket snabbt, det handlade om många terabyte.

DEN EXTREMT VÄXANDE datamängden gjorde att it-forensikerna på NFI insåg att de behövde göra något som var radikalt annorlunda mot vad de gjort tidigare.

Den stora mängden data gjorde att det var svårt att tolka den och framförallt svårt att förstå vad som kunde vara intressant i datan.

– I den takt som data producerats det senaste decenniet var det omöjligt att hänga med genom våra gamla arbetsmetoder. Vi startade ett FAKTA : forsknings- och utvecklingsprojekt för att se om vi kunde processa de stora mängder• NFI är det nationella forensiska laboratoriet i na data automatiskt, säger Nederländerna, de är organiserade under Justitiedepartementet. NFI finns i huvudstaden Haag. it-forensikern Jörgen Bodde. Vi • NFI har cirka 500 medarbetare. var visionära – hur ska digital • De beskriver sitt uppdrag så här ”fokuserad på forensik utföras i framtiden? sanning, guidad av vetenskapen, för ett säkrare samhälle”.

De visionära tankarna ledde till att Hansken föddes.

– Hansken var den första elefanten som kom till Nederländerna och Rembrant såg henne 1637 och tecknade henne. Det var något som aldrig tidigare skådats i Nederländerna, därför döpte vi vårt projekt efter elefanten Hansken. En elefant har också bra minne, vilket liknar den stora mängden data som Hansken behöver ”komma ihåg”, säger Bodde som är produktägare för Hansken.

Om NFI

HANSKEN ÄR EN intelligent forensisk sökmotor som kan hantera stora datamängder, så kallad big data, för att göra undersökningar åt polisväsendet genom ett och samma gränssnitt. Hansken kan bäst beskrivas som Google för forensiker och utredare.

– Genom Hansken kan vi automatiskt identifiera vad som är intressant data, exempelvis e-mail och foton, och ta fram den till utredarna genom ett intuitivt gränssnitt.

Hansken använder en ”service-baserad” approach som tillåter att ett helt team kan jobba med samma fall tillsammas.

En typisk utredning kan innehålla flera terabyte av beslagtaget material. Det är ett

– Vi insåg att det skulle ta för lång tid med våra gamla arbetsmetoder och använde då Hansken för första gången i ett riktigt fall. Det blev en omedelbar succé, berättar Bodde.

För Bodde och hans kollegor har Hansken revolutionerat arbetet. Idag är systemet på väg att bli standard för utredningar av stora mängder data och används av mer än 2 000 utredare i Nederländerna. Även internationellt finns ett intresse för Hansken.

I MAJ 2018 dömdes en person till fängelse av en nederländsk domstol baserat på bevis som helt automatiskt tagits fram av Hansken, som bland många miljoner sms hittat krypterade sms-meddelanden som beordrade ett mord. Utredarna kunde med hjälp av Hansken söka fram de sms som innehöll möjligt ”kriminellt” innehåll. Systemet kan söka på ord som är uppenbart kriminella som ”droger” och ”mörda”. Men många konversationer av denna typ sker med hjälp av kodord, där droger kan kallas godis och mörda kallas sova. Hansken kan då också söka på denna typ av kodord.

– Vi utvecklar Hansken själva och vi utvecklar hela tiden systemet med nya verktyg.

Att flytta analysen av pulverdroger ut på polisstationerna är ett exempel på brottplatsnära teknik som har varit framgångsrik för NFI.

Reportage Bodde berättar om ett fall som innehöll 1,5 petabyte data, vilket motsvarar 15 miljoner gigabyte. Det ärendet hade de inte klarat med sina tidigare arbetsmetoder.

– Vi erbjuder Hansken mot en licensavgift, det är inget vi tjänar pengar på utan det är för att täcka fortsatta utvecklingskostnader. Att erbjuda Hansken till andra ger oss kunskap tillbaka. Vi tror inte på att uppfinna hjulet gång på gång.

Rik Walinga arbetar på droganalysavdelningen på NFI. ”I NFiDENT sker allt digitalt och testet hålls så enkelt att inget kan gå fel”, berättar han.

Foto: Susanne Karlsson

nnn

KRIMINALTEKNIKER HAR OFTA inte tillgång till de vetenskapliga framstegen och gruppens uppgift är att hjälpa dem att få det. Gruppen vill sprida både kunskap och nya metoder.

– Vi tror att själva brottsplatsundersökningen är den svåraste delen inom forensiken. Ändå satsas mest utbildning på dem som är inne på laboratoriet. Vi vill att det ska gå snabbare för kriminalteknikerna att göra undersökningar och att få resultat från dem. Vi jobbar med att poliser och kriminaltekniker själva ska kunna göra undersökningar, du ska inte behöva vara en expert för att bli kriminaltekniker, säger Marcel van Beest som är gruppchef för brottsplatsanalysgruppen. Han har tidigare arbetat både som kriminaltekniker, spårexpert och är utbildad fysiker.

Gruppen för brottsplatsanalys samarbetar i vissa utvecklingsprojekt med svenska NFC. Att flytta analysen av pulverdroger ut på polisstationerna är ett exempel på brottplatsnära teknik som varit framgångsrik. Tidigare analyserades alla droger på NFI:s labb i Haag och då var handläggningstiden i genomsnitt 20 dagar. Idag har tiden kapats rejält vad gäller pulverdroger – till två dagar.

SYSTEMET SOM INFÖRDES kallas för NFiDENT och det analyserar de vanligaste drogerna i pulverform. NFI har använt systemet i knappt tre år och det har vidareutvecklats och kan nu ta större prover vilket minskar risken för kontaminering.

Polisstationerna i Nederländerna har egna

31. Kriminalteknik #2—2019

Att kriminaltekniker och polis ska kunna göra fler undersökningar direkt på brottsplatsen – det är målet för gruppen för brottsplatsanalys. De försöker överbrygga gapet mellan brottsplats och laboratorium.

– Vi startade brottsplatsanalysgruppen för att underlätta för nya metoder att kunna användas direkt på brottsplatsen och för att skapa nytta vid brottsplatsundersökningar, berättar Matthijs Zuidberg, som är forskare och kemist. Det finns ett stort gap rent tekniskt mellan labbet och brottsplatsen.

laboratorier och där finns NFiDENTmaskinerna. Med dessa är det möjligt att identifiera kokain, heroin, amfetamin eller MDMA, vilket är cirka 80 procent av alla pulverdroger. Med maskinerna går det också att se om det inte är någon av dessa droger, vilket kan vara nog så viktigt för att inte oskyldiga ska riskera att sitta häktade.

– Efter analysen i NFiDENT sänds datan till NFI som kontrollerar den. Allt sker digitalt och testet hålls så enkelt att ”inget kan gå fel”, berättar Rik Walinga på droganalysavdelningen på NFI. Gruppen för brottsplatsanalys undersöker också möjligheten för kriminaltekniker att i högprioriterade fall redan på brottsplatsen kunna utföra vissa steg av dna-analyserna. Ett annat projekt som de arbetar med är att se om metoder för att hitta fingeravtryck på brottsplatser även kan användas för att säkra dna-spår.

– Vi använder en vakuumteknik som nu utvecklas för att kunna användas på brottsplats. Vi vill hitta relevanta dna-spår genom att använda tekniker som används för att hitta fingeravtryck, säger Marcel van Beest.

Till stor del handlar arbetet på brottsplats om att hitta och säkra rätt spår och samtidigt undvika att irrelevanta spår säkras.

– Vi vill hitta de relevanta spåren på brottsplatsen. Vi tittar på enklare dnamaskiner som kan se om blod innehåller spår från en eller två personer, säger Marcel van Beest.

NFI STUDERAR VILKEN effekt ny teknik har och mäter hur stor nytta som skapas och vad den nya tekniken gör med människorna som använder den. Behovet av forskning och utveckling ökar. Polisen och de som ska använda teknikerna är alltid involverade i arbetet och det utgår från användarnas behov. Marcel van Beest jämför brottsplatsundersökningar med operationer och kirurgi.

– Att operera ett knä är ett komplext arbete på samma sätt som det är komplext att undersöka brottsplatser. Vi använder vetenskapliga metoder för att utveckla kirurgin – vi vill använda samma metoder för att utveckla brottsplatsundersökningar. n

Så funkar det

Snabbare flöde på Östlabb

Redan hösten 2014 började polisen i Östergötland skicka mängdbrottsärenden till NFC under projektnamnet ”Östlabb”.

32. Kriminalteknik #2—2019

Fyra laboratorier i region Öst har blivit ett. Östlabb servar hela regionen med spårsäkring och fingeravtryck för mängdbrott.

— Nu gör jag det som jag är utbildad för i första hand — arbetar som kriminaltekniker, säger Susanne Johansson.

Ö ÖSTLABB ÄR ETT laboratorium för mängdbrott i region Öst. Det är lokaliserat i Linköping i samma hus som NFC och har ersatt de forensiska gruppernas laboratorier i region Öst: Linköping, Norrköping, Eskilstuna och Jönköping. Redan hösten 2014 började Östergötland skicka

Maria Forslund är forensiker, hon har flyttat in på forensiska sektionen och arbetar på Östlabb.

mängdbrottsärenden till NFC under projektnamnet ”Östlabb”. En förutsättning för att hela regionen skulle kunna ingå i Östlabbs verksamhet var en intern postslinga i regionen. Den infördes 2017 och sedan ett år tillbaka har samtliga forensiska grupper skickat mängdbrottsmaterial till Östlabb för spårsäkring och spårframkallning. Idag hanterar labbet mängdbrott, men i framtiden kommer alla laboratorier att hantera både mängdbrott och grova brott.

CONNY PETTERSSON började arbeta som kriminaltekniker 1992 och har varit gruppchef på forensiska sektionen och är nu tillförordnad sektionschef i region Öst. Han har även internationell erfarenhet och

har arbetat i Europa för OSCE och FN med laboratoriefrågor på Balkan. Han ser många fördelar med att renodla laboratorieverksamheten: – Labben i Östergötland var inte ackrediterade och vi behövde inte följa standarder tidigare. Nu har vi säkerställt att alla gör på samma sätt. Med dokumentation och standardisering blir arbetet rättssäkert.

Det nya systemet gör att det blir spårbart, det går att följa ärendet. Jag har tidigare arbetat i Europa och kvalitetssäkringen är viktig för att vi ska kunna samarbeta internationellt. Tidigare hade vi 40 labb som alla gjorde olika. Det här är ett steg åt rätt håll.

MARIA FORSLUND ÄR forensiker, hon har flyttat in på forensiska sektionen och arbetar på Östlabb. Tidigare satt hon en trappa upp på NFC. – Mängdbrott går snabbt nu. Vi kan topsa och framkalla inom två dagar från att vi fått in materialet. Vanligtvis påbörjar vi en fingeravtrycksframkallning samma dag som ärendet kommer in, under förutsättning att en begäran också har kommit in, säger Maria.

Samtidigt har NFC i Linköping börjat med en ny arbetsrutin för fingeravtrycksidentifiering. Spåren skickas

digitalt till NFC, istället för att skickas fysiskt med post till Linköping som tidigare.

Med den nya rutinen ska NFC lämna svar på identifieringar på mindre än tio dagar för mängdbrott. Det innebär att ett mängdbrottsärende inom finger kan vara klart inom en vecka med bra flyt om Östlabb framkallar och NFC identifierar enligt den nya rutinen.

Negativa svar från Östlabb, det vill säga att det inte finns något fingeravtryck på materialet, tar vanligtvis max två dagar.

– Min uppfattning är att lokala brottsplatsundersökare, lokus, tycker att det fungerar mycket bättre nu, säger Conny.

EN FARHÅGA HAR varit att kriminalteknikerna ska tappa kompetens när de inte ”är i labbet” lika mycket.

Så funkar det

av Susanne Karlsson foto Pia Molin

33. Kriminalteknik #2—2019

Ökad kunskap om varandras arbete har varit en fördel när NFC flyttat in på forensiska sektionen.

– Många kriminaltekniker tycker det är skönt att slippa ”labba”. När kriminalteknikerna framkallade fingeravtryck blev aldrig mängdbrotten prioriterade, säger Maria.

Susanne Johansson är kriminaltekniker i region Öst, den största fördelen tycker hon är att hon nu får mer tid på brottsplats: – Tidigare fick vi lägga mycket tid på mängdbrott och på att vara på labb. Kriminaltekniker får nu vara de

specialister som de ska vara. ”Lokusar” hanterar inbrott och labbet tar hand om det laborativa.

Det enda negativa som Susanne ser med förändringen är att det blev trängre när vissa lokaler gick till Östlabb. ÖKAD KUNSKAP OM varandras arbete har varit en fördel när NFC flyttat in på forensiska sektionen.

– Det är förstås en drömsituation att ha forensiska sek-

tionen i samma hus som NFC, säger Conny. Vi kommer närmre NFC-personalen och vi har haft ett utbyte där medarbetare från NFC har fått följa med ut på brottsplats. NFC-medarbetarna lär sig mycket av oss och vi lär oss av dem. Vi förstår varandra bättre nu.

Flera regioner står inför att göra samma förändring inom den laborativa verksamheten som region Öst har gjort.

– Vi har försökt att gå lugnt och metodiskt tillväga, vi har låtit det ta tid och har fått ge och ta lite. Om jag ska ge något råd framåt så är det att det är viktigt att träffa de olika orterna i regionen regelbundet och att kommunicera med varandra, säger Maria.

– Det kan låta sockersött, men vi har inga större motsättningar och det fungerar bra,

sammanfattar Conny samarbetet mellan NFC och forensiska sektionen i region Öst.

”Det är förstås en drömsituation att ha forensiska sektionen i samma hus som NFC” C O N NY P E T T ER S S ON

34. Kriminalteknik #2—2019

Yrket

MED ÖGA FÖR DETALJER Yrket: Laborant på NFC Syd

Som laborant på NFC Syd arbetar Anna Åberg bland annat med att säkra fingeravtryck och spår som kan innehålla dna.

— Det bästa med jobbet är när spåret man jobbat med leder till en identifiering — att man gör skillnad, säger hon.

Anna Åberg är utbildad biomedicinsk analytiker och är en av nio medarbetare med naturvetenskaplig bakgrund på NFC Syd Fingeravtryck 1. När de får in gods från en brottsplats är det hon och hennes kollegor som letar efter bland annat dna och fingeravtryck.

– Ofta förvaras exempelvis droger i många olika lager av emballage, och man måste hålla koll på och märka upp vilket lager som är längst in och längst ut, vad som är insida och utsida. Ibland har man försökt dölja doften av drogen genom att lägga på lager med exempelvis kryddor, vitlök, kaffe eller parfymerade trasor.

Läs en längre intervju med Anna på nfc.polisen.se

av Erik Terneborn foto Pernilla Sjöström

av Helena Trolläng foto Pia Molin

”Gemensamt ansvar för svarstiderna”

Ledare ”Sedan förra året jobbar NFC och Noa med flera identifierade utvecklingsområden”

Just nu pågår flera olika arbeten för att utveckla den forensiska verksamheten. Det krävs ett gemensamt ansvar från hela rättsväsendet, menar NFC:s chef Helena Trolläng.

Kan du nämna ytterligare några områden som ni jobbar med?

— Sedan förra året jobbar NFC och Noa med flera identifierade utvecklingsområden. Vi behöver öka den forensiska medvetenheten inom hela rättsväsendet. Det kan handla om att man från utredningshåll behöver bli bättre på att återkalla forensiska undersökningar som inte längre behöver göras eller att vi topsar fler personer för att öka möjligheterna att få träff mot vårt nationella dnaregister och därigenom lösa fler brott. Det är glädjande att vi nu kan se en ökning av antalet topsade personer

35. Kriminalteknik #2—2019

— Många forensiska undersökningar är tidskrävande och därför är det viktigt att vi hjälps åt att avgöra vilka material och undersökningar som känns relevanta och viktiga i varje enskilt ärende.

NFC, övriga polisen och åklagare behöver ha en tätare dialog för gemensamma prioriteringar gällande vilka spår som kan vara värdefulla att lägga resurserna på i förhållande till det misstänkta brottet. Utan dialogen saknar NFC möjlighet att göra någon egen värdering — vi undersöker allt material som kommer in om inte annat har överenskommits. Det innebär att om alla plagg från en garderob skickas in så kommer alla plagg att undersökas och det är kanske inte nödvändigt i ett första skede.

hittills i år jämfört med förra året (läs mer på sidan 4, red. anm).

NFC har sen i våras för första gången en förundersökningsledare som stöttar avdelningen på plats. Berätta mer om det.

— I dagsläget prioriteras NFC:s inkommande ärenden utifrån förtursregler och att vissa analyser måste genomföras i en viss ordning för att förhindra att de inledande analyserna förstör spår som ska analyseras i ett senare skede. Sedan i våras har vi tagit hjälp av en erfaren förundersökningsledare som

finns på plats på NFC i Linköping för att säkra och stärka förmågan att prioritera utifrån beställarnas behov. Som ett stöd till denna förundersökningsledare har vi också bildat ett nätverk med andra förundersökningsledare från samtliga regioner och Noa. Syftet med nätverket är både att stötta NFC, men också att lättare kunna förankra nya arbetsmetoder i regionerna.

Under hösten och vintern startar NFC också en mottagningsfunktion.

Vad innebär det?

— Vi har sett att vi behöver få en bättre helhetsbild av

ärendeflödet, kapaciteten och belastningen på NFC för att så effektivt som möjligt kunna nyttja hela avdelningens resurser. För att få det har vi identifierat behovet av en mottagningsfunktion som exempelvis kan utveckla servicen till våra beställare, förbättra genomströmningstiderna och styra om ärendeflödet vid behov. Införandet kommer ske i etapper med start i höst och det första steget blir att skapa ett gemensamt nummer in till NFC oavsett vilket ärende eller ämnesområde frågeställningen gäller, en NFC-gemensam frontdesk helt enkelt.

av Viktor Högberg grafik Jörgen Knutsson

11 siffror om nationellt forensiskt centrum

11%

NFC avslutar ungefär 155 000—160 000 ärenden varje år.

Så många fler ärenden kom in till NFC 2018 än 2015.

Varje år destrueras 25 000—30 000 vapen på NFC.

509 personer är anställda på NFC.

Det finns 164 000 dnaprofiler från misstänkta och dömda personer i NFC:s dna- och utredningsregister

50 000

NFC Stockholm

4,5 av 10 narkotikamaterial som undersöks på NFC består av cannabis eller marijuana.

390 000 000

NFC Linköping

19 månader i rad har NFC avslutat fler ärenden än vad som kommit in. NFC arbetar av en kö med gamla ärenden.

NFC Syd

Statistik från juni 2019.

Har du hört? Elfenben var mammutben

86%

86 % av de personprover för fingeravtryck som togs i april kom från män.

NFC Väst

390 miljoner kronor har NFC i budget för i år.

50 000 besök gjordes på nfc.polisen.se under årets första sex månader.

I EU är det förbjudet att handla med elfenben. Men det finns ett undantag — antikundantaget — som gäller elfenben bearbetat före den 3 mars 1947. På NFC:s samarbetslaboratorium NFI i Nederländerna är det därför vanligt att undersöka elfenben för

Medianhandläggningstiden på NFC var 21 dagar under de första fem månaderna år 2019.

Under motsvarande period år 2018 var medianen 25 dagar.

att åldersbestämma det. En undersökning börjar oftast med en artbestämning. Ett ärende med misstänkt elfenbensförsäljning som kom in kunde dock snabbt avskrivas. När forensikerna skulle artbestämma elfenbenet visade det sig vara mammut. Mammutar har varit utdöda i 5 000 år…