En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Nationellt forensiskt centrum – NFC
nfc.polisen.se
Brandplatsundersökning Kulor och hylsor avslöjar kopplingar mellan skjutningar Forensisk arkeologi – vad är det? Snabbtest av droger – därför fungerar det inte
Innehåll
Kriminalteknik 1 2017
03 LEDARE 04 NOTISER 06 YRKET: VAD GÖR EN IT-TEKNIKER? 09 INVENTERING AV EDB-DATABASEN 2016 10 SÅ FUNGERAR RESULTAVÄRDERING 14 BILDER PÅ HÄNDER KAN KNYTA MISSTÄNKT TILL BROTT 16 BRANDPLATSUNDERSÖKNING 18 SNABBTEST AV DROGER – DÄRFÖR FUNGERAR DET INTE 20 FORENSISK ARKEOLOGI – VAD ÄR DET? 24 KULOR OCH HYLSOR AVSLÖJAR KOPPLINGAR MELLAN SKJUTNINGAR 26 ÄRENDETS VÄG PÅ NFC 28 ÄNDRADE ARBETSSÄTT GAV SNABBARE DNA-ANALYSER 30 FORENSISKA UNDERSÖKNINGAR PÅ MISSTÄNKTA CBRN-KONTAMINERADE BEVISMATERIAL
s20 s14
s24 s28
Tidningen Kriminalteknik Utkommer med tre nummer per år. Upplaga: 3 200 ex. Utgivare Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum, NFC Adress Tidningen Kriminalteknik, NFC 581 94 Linköping Brigadgatan 13 via Polisens reception Ansvarig utgivare Lena Klasén, NFC
Omslagsbild Jason Mellström, NFC Tryck Tabergs media group ISSN 1653-6169 Redaktionsråd Susanne Karlsson Maria Åsén Ricky Ansell Anders Nordgaard Svante Lagman Mattias Kronstrand Håkan Bergstedt Niklas Boman
Insänt material Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen. Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt. Inskickat material kan komma att redigeras.
Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt (gäller nya beställningar från och med mars 2017) genom att skicka namn och adress till ulf-n.johansson@polisen.se märk din e-post ”Prenumeration Kriminalteknik”. Kriminalteknik utkommer under 2017 med tre nummer. Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se
Prenumeration Kontakta oss via: ulf-n.johansson@polisen.se
NÄSTA NUMMER UTKOMMER I MITTEN AV AUGUSTI 2017
Kriminalteknik 1 2017
Snabbare utredningsprocess kräver muskler till NFC Teknisk bevisning blir allt viktigare i rättsprocessen, det är inte ovanligt att vittnen helt saknas i fall rörande grov brottslighet. Handläggningstider är hela rättsprocessens problem. Det fördyrar processen och ökar på lidandet för personer som sitter felaktigt häktade. NFC har idag för långa handläggningstider på flera olika undersökningar som kan vara avgörande för att utreda grova brott, vilket bland annat har uppmärksammats i media. Skall vi komma till rätta med handläggningstider krävs det att vi hjälps åt. Vapen-, finger och dna-undersökningar är undersökningar som kan peka ut en gärningsman och bidra till en stark bevisning i domstol. Vapenbrotten ökar i samhället – samtidigt är vapengruppen på NFC hårt belastat och har redan allt för långa köer. NFC behöver kunna hantera grova brott snabbt och effektivt utan att det går ut över brott som drabbar den vanlige medborgaren. Undersökningar vid NFC av spår i samband med mängdbrott kan inte få stå åt sidan för att den grova brottsligheten ökar. NFC har i flera viktiga undersökningar, som exempelvis vapen och fingeravtryck, för långa handläggningstider. Vissa utredningar drar ut på tiden för att provresultaten dröjer, vilket i slutändan drabbar framför allt de som utsatts för brott. Det riskerar att skapa en rättsosäker process om utredningarna tar för lång tid. Det här är ingen ny fråga inom rättsväsendet, utan något som har diskuterats i årtionden. RESURSERNA INOM POLISENS UTREDNINGSVERKSAMHET BEHÖVER BALANSERAS
För att möta behovet av forensiska undersökningar är det min bedömning att NFC behöver vara minst 700 personer. NFC består idag av ca 480 medarbetare, vilket kan sättas i relation till att hela polisen är ca 29 500 anställda. I takt med att utredningsverksamheten nu tar fart igen, riskerar läget att försämras om inte resurserna i den forensiska verksamheten hänger med. Det gäller resurser till forensiska labb, men också brottsplatsundersökare, kriminaltekniker och inte minst it-forensiker. Som en myndighet kan vi bättre styra resurserna till de verksamheter där de bäst behövs. Den forensiska verksamheten får inte bli en flaskhals där ärenden blir liggande. Inte minst med tanke på att andelen komplexa ärenden ökar, liksom ärenden där det behövs flera olika undersökningar.
SAMVERKAN MELLAN MYNDIGHETER
Vi behöver bättre samverkan mellan rättsväsendets olika myndigheter. NFC är idag en trång resurs, och då är det viktigt att använda resurserna på rätt sätt. NFC ska till exempel inte använda tid i forensiska ärenden där utredningen lagts ner eftersom det förlänger handläggningstiden för ärenden i utredningar som är öppna. För att säkerställa en långsiktigt hållbar forensisk verksamhet behövs en gemensam prioritering av åtgärder. Fokus är att i första hand komma tillrätta med problemet med långa handläggningstider i forensiska undersökningar, baserat på hela flödet från brottsplats till hur resultaten från undersökningar och analyser tas om hand, samt utan negativ inverkan på kvalitén. Detta kan åstadkommas genom: • •
•
Snabbare process för samarbetsärende vid NFC Samverkan mellan forensisk verksamhet och utredningsprocessen Samverkan med Åklagarmyndigheten.
För att kunna fortsätta arbetet med att korta handläggningstiderna framgångsrikt behövs ett fortsatt gott samarbete med uppdragsgivare och åklagare samt bra kravställare. NFC behöver dessutom omgående meddelas när ärenden läggs ner. Lena Klasén, Chef NFC
3
Notiser Tändsatspartiklar på polishandskar, forensiska ljuskällor och hunden i det forensiska arbetet … I december lämnade en ny kull utbildade kriminaltekniker NFC i Linköping efter ett läsår av intensiv kriminalteknisk grundutbildning. Den 7 och 8 december presenterade de specialarbeten med bred ämnesmässig spännvidd och variation. Specialarbetena kommer att göras tillgängliga för alla polisanställda via intranätet Intrapolis under våren 2017. Här är 2016 års skörd av kriminaltekniska specialarbeten: •
•
• •
•
• •
• •
•
Utfall av våldtäktsärenden Region Öst, 2014. Vilken betydelse har den tekniska bevisningen? Med fokus på dnaundersökningar Helena Tern, Region Öst Fotograferade skoavtryck. En jämförande studie om storleksmässiga avvikelser Tobias Wikström, Region Bergslagen Säkra brännbar vätska på händer – fortsättning på förstudie Charlotte Bengtsson, Region Stockholm En kulas avvikelse när den träffar bilplåt. En jämförande undersökning mellan helmantlad och hålspetsammunition när den träffar bilplåt i olika vinklar Fredrik Lindh, Region Stockholm Människans förmåga till analog spårdetektion. En litteraturstudie om mänsklig perception Pär Plass, Region Stockholm Brottsplatsundersökning vid kemisk tillverkning av narkotika Göran Stigsson, Region Väst Framkallning av fingeravtryck i CNA-skåp. Hur snabbt efter framkallning kan materialet behandlas med BY40? Jonas Wireby, Region Väst Hunden i det forensiska arbetet Håkan Eriksson, Region Väst Avlägsnande av störande smuts från skoavtryck – innan säkring av skoavtryck med Dustmark Lifting Kit-metoden Helén Byggmästars, Region Mitt Går det att bestämma ålder på fingeravtryck? Undersökning av hur fingeravtryck förändras över tid och beroende på förvaringsmiljö Johan Bragde, Region Nord
•
• •
• •
Den tekniska bevisningens betydelse i våldtäktsärenden. Utfall av ärenden inom Region Nord under år 2014 Marianne Holmgren, Region Nord Forensiska ljuskällor. En inventering Urban Vestman, Region Nord Ett rent städjobb. En studie om rengöringsmedels effekt på blodtester Johan Ekman, Region Syd Drogkontaminerade arbetsytor Henrik Weibull, Region Syd Tändsatspartiklar på polishandskar – en överföringsstudie vid gripande Alexander Olofsson
•
Säkring av återandningsapparater vid dykolyckor. Förstahandsåtgärder och fortsatt hantering av avancerad dykutrustning Jonatan Loman, Region Syd Foto: Louise Larsson, NFC
Saliv kan avgöra kön direkt på brottsplatsen Genom att undersöka saliv redan på brottsplatsen kan kriminaltekniker direkt avgöra vilket kön den misstänkte har. Detta enligt en ny studie vid Albany University. Tidigare var man tvungen att skicka det insamlade salivet till laboratorium för avancerade tester. Att redan på
44
brottsplatsen med stor sannolikhet avgöra könet på den misstänkte gör att man snabbt kan göra en profilering av den misstänkte. Tekniken som används är Ramanspektroskopi och möjliggör att testa prover av sa-
liv utan att proverna förstörs. Tekniken att avgöra kön via saliv ute på brottsplatser är fortfarande under utveckling, men i studien som gjorts var tillförlitligheten 94%.
Kriminalteknik 1 2017
Kriminaltekniker i Holland testar augmented reality vid undersökningarna Tänk dig att du anländer som förste polisman till ett misstänkt ecstacy-lab. Det ligger droger och utrustning för drogtillverkning överallt i rummet, men vad är egentligen viktigast för utredningen? Då dyker det plötsligt upp en stor grön pil som pekar på en flaska på en stol. Samtidigt får du en instruktion som säger ”beslagta den flaskan”. Det är den holländska polisen som testar augmented reality (AR), som använder
strömmande video från en kamera som polismannen bär till experter som kan sitta var som helst i landet. Dessa experter kan sedan hjälpa polismannen genom att virtuellt vara med på brottsplatsen och skicka anvisningar som kan ses på en mobil eller i VR-glasögon. Under fem år har tekniken utvecklats av ett holländskt företag i samarbete med forskare på Delft University of Technology. Systemet finns ännu inte på marknaden
men om ett halvår räknar forskarna med att polisen ska kunna köpa hela systemet, som bygger på samma principer som det populära spelet Pokémon Go.
Inrikesministern besökte NFC Den 18 januari var inrikesminister Anders Ygeman på besök på Nationellt forensiskt centrum (NFC). Han fick en inblick i verksamhetens behov idag och i framtiden. Foto: Jason Mellström, NFC
DNA kan identifiera ilskna djur Genom att använda samma typ av dnatester som forensiker gör för att identifiera människor kan man också identifiera djur. Metoden har använts vid ett antal veterinärforensiska laboratorier i USA för att identifiera djur som anfallit människor. Ett exempel där tekniken använts kommer från Dallas där en hemlös kvinna blev attackerad och biten så allvarligt av hundar att hon senare avled. Efter tips kunde polisen beslagta sju hundar från en och samma ägare. Hundarna avlivades och dna-prover skickades till laboratorium för undersökning. I det här fallet var resultatet negativt, det var inte någon av
de avlivade hundarna som hade attackerad kvinnan. Hade resultatet blivit positivt hade ägaren kunnat dömas för andra gradens brott.
En annan händelse utspelade sig i en nationalpark i USA där en tältare blev attackerad av en björn i sitt tält. Personen lyckades fly och inom ett par veckor hade parkvakterna hittat tre björnar i det område där attacken skett. De tog dna-prover som skickades för analys som sedan jämfördes med spår från tältet. Svaret var negativt även här, vilket frikände de tre misstänkta björnarna. De två mindre av björnarna försågs med spårsändare och släpptes ut i parken igen, medan den största av de tre björnarna ansågs för stor och farlig och avlivades. Innan dnatekniken hade troligtvis alla tre björnarna avlivats.
55
Kriminalteknik 1 2017
Yrke it-forensiker: Pedagogiska teknikproffs med framtidsfokus
66
Kriminalteknik 1 2017
Roland Andersson arbetar som it-forensiker i NFC:s mobil- och elektronikgrupp vid Informationstekniksektionen. Det är ett jobb som ställer höga krav på såväl teknisk expertis som pedagogisk förmåga.
Han anlitades för att göra ett examensarbete som avslutning på högskolestudierna, men blev erbjuden anställning innan jobbet var slutfört. Roland Andersson arbetar som it-forensiker vid NFC – ett jobb som kräver såväl teknisk expertis som pedagogisk förmåga. – Det som kom att väga till NFC:s fördel när jag valde arbetsplats var dels en uttalad önskan om att få jobba inom polisen, och därmed kunna bidra till samhället på ett positivt sätt, säger Roland Andersson. Dels möjligheten att vara med och utveckla expertisen inom det område som jag är intresserad av och behärskar. Roland har jobbat som it-forensiker på NFC sedan januari 2016. Vägen in till Polismyndigheten och Nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping var för Rolands del ett examensarbete som en avslutande del av det treåriga utbildningsprogrammet it-forensik och informationssäkerhet som han studerade på vid Högskolan i Halmstad. På det utbildningsmässiga kunskapskontot fanns redan specialiserade mjukvarustudier från Chalmers tekniska högskola – vilka nu fylls på med ett välmatat batteri av NFC:s internutbildningar – och praktisk arbetslivserfarenhet inom it från organisationer som Ericsson och Telia. Behovet av it-forensiker är stort – inte bara inom den traditionella statliga sfären som Polismyndigheten, Tullverket och Försvarsmakten. Det finns en växande privat marknad där organisationer anställer it-forensiker för att genomföra interna utredningar om man misstänker att företagshemligheter har läckt ut i samband med att medarbetare börjat arbeta för konkurrenter, eller att organisationens it-utrustning använts på olagliga och oetiska sätt.
DEMOLERADE TELEFONER OCH ELEKTRONIK RELATERAD TILL GROVA BROTT UNDERSÖKS VID NFC
It-forensikerna vid NFC:s mobil- och elektronikgrupp arbetar med undersökningar av alla former av lagringsmedia som kan innehålla data, som exempelvis bilder, ljud, filmer, texter och koordinater, och omfattar ett varierat utbud av tekniska enheter av allt från traditionella bärbara datorer och mobiltelefoner till bilar, klockor, gps-mottagare och träningsarmband. – Det finns stor kunskap inom itområdet vid Polismyndighetens regionala forensiska sektioner som också har it-forensiker anställda, och många mobiltelefonärenden inom respektive region hanteras där, framhåller Roland. Inflödet av mobiltelefon- och andra närbesläktade ärenden är likväl stort till NFC, och antalet it-forensiker som arbetar med mobiltelefoner har tredubblats under det senaste ett och ett halvt åren. It-forensikerna vid NFC hanterar svårt tilltygade mobiltelefoner (krossade eller brända), liksom teknisk utrustning som ingår i ärenden som rör grövre brottslighet. I dagsläget genomför NFC merparten av undersökningarna av störsändare för elektroniska signaler och funktionstestar skimrar. It-forensikerna vid de regionala forensiska sektionerna och it-forensikerna vid NFC använder i större och mindre utsträckning kommersiella programvaror som arbetsverktyg, 7
Kriminalteknik 1 2017
Olika komponenter i mobiltelefonens kretskort avlägsnas för undersökning och analys.
men NFC:s verksamhet innebär också i hög grad metodutveckling och framtagning av egenproducerade verktyg och program. – Vårt samarbete och utbyte med itforensiker i övriga delar av polisen är viktigt och sker för närvarande inom ramen för harmoniseringsprojektet av den forensiska processen, där ett särskilt program med delprojekt finns för harmonisering av it-verksamheten. Målet, berättar Roland, är att vi ska uppnå enhetlighet i fråga om kvalitet, arbetsmetoder och kompetenskrav för oss som arbetar i olika delar av landet inom samma område. OMFATTANDE OMVÄRLDSBEVAKNING GER PROAKTIVITET I VERKSAMHETEN
Den redan från starten omfattande basen av teknisk kunskap, som är en förutsättning för att kunna arbeta som it-forensiker, byggs ständigt på. – Omvärldsbevakning är A och O för oss, förklarar Roland. Varje dag går jag igenom en mängd av artiklar för att hålla mig uppdaterad om allt nytt som är på väg ut på marknaden och därmed kan vara på väg in till oss. 8
Att kunna identifiera de elektroniska föremål som kommit in för analys är också det första steget i NFC:s undersökning. Nästa blir att göra en funktionskontroll för att få en uppfattning om hur föremålen är tänkta att fungera och om de gör det. Därpå följer att klarlägga i vilket syfte – vanligen med ett brottsligt uppsåt som utrustningen har använts, för att sedan extrahera data som analyseras från enheten. De data som man extraherar ur mobiltelefoner utgör ofta viktig stödbevisning i målen. Avslutningsvis ska undersökningar och slutsatser redovisas i ett sakkunnigutlåtande och presenteras på ett pedagogiskt sätt som gör att rätten kan förstå och sätta bevisningen i dess rätta sammanhang. INTERNET OF THINGS
Med tanke på den rådande teknikintensiva och snabba utvecklingen är det svårt att sia om hur den framtida it-forensiska verksamheten kommer att se ut i exempelvis ett tioårsperspektiv. – En trend som vi kan se redan nu är att i princip allt ska vara uppkopplat mot internet, säger Roland. Vi håller kort sagt på att skapa ett ”internet of things” där man som användare kopplar upp allt
från mobiler och bilar till klockor och träningsarmband mot internet och får aktiviteter för respektive enhet loggade i tid. Det här gör att enorma volymer av information blir tillgängliga, samtidigt som det är en stor utmaning att kunna bedöma var man i dessa oceaner av data ska söka efter just den specifika information som är av stor betydelse i det aktuella rättsfallet, och sedan kunna redovisa detta på ett pedagogiskt sätt för rätten. Den snabba tekniska utvecklingen med ständigt nya tekniska föremål, och komplexiteten som följer med detta, är dock något som Roland finner stimulerande och brinner för – en inställning som han förmodligen delar med många andra inom samma yrke. – NFC är en visionär organisation som har som mål att hålla sig i framkant i it-sammanhang. Jag hoppas och tror att vi framöver kan arbeta än mer proaktivt för att forska och utveckla metoder som kan motverka och bekämpa brottsligheten på it-området, avslutar han. Text: Ann-Louise Flisbäck Foto: Maria Åsén, NFC
Kriminalteknik 1 2017
Inventering av elimineringsdatabasen 2016
S
yftet med elimineringsdatabasen, EDB, är att upptäcka kontaminerade dna-spår och förbättra rutiner för att förhindra att liknande kontamineringar uppstår igen.
Under senare delen av 2016 utvecklades systemstödet för EDB och de tidigare sju kategorierna – polis, SKL/NFC, hantverkare/servicetekniker, besökare, leverantör, övriga och kontrollprov – blev tre: polisanställda, övriga och kontrollprov. I kategorin kontrollprov registreras exempelvis oidentifierade dna-profiler som hittas i analysnegativa kontroller.
2
Personerna har inte gått att nå.
1
Olyckshändelse. Personen som säkrade spåret hade använt handskar men inte uppfattat att han själv blev skadad och blodade ner materialet.
RÄTT SKYDDSUTRUSTNING OCH HANTERING
Det är viktigt att använda komplett skyddsutrustning vid all hantering av bevismaterial som ska dna-undersökas. Rätt hantering och agerande är också viktigt, som att byta handskar ofta, dels mellan hantering av olika material, dels om man till exempel tagit i något annat än bevismaterialet eller kliat sig. Foto: Lars Hedelin/KA
EDB-REGISTRETS OMFATTNING
Under 2016 registrerades 280 nya dna-profiler och vid årsskiftet fanns totalt 1 706 stycken: Kategori
Antal
Polisanställda
1 277
Övriga
389
Kontrollprover
40
TRÄFFAR MOT EDB
Under 2016 träffade 25 spår mot person i EDB, 2015 erhölls 18 träffar. 22 av spåren träffade mot person som fanns i den tidigare EDB-kategorin ”polis” och 3 mot en och samma dnaprofil i kategorin ”kontrollprov”. Dna-profilen hittades första gången 2015 i en negativkontroll och misstänks komma från någon som arbetar med engångsmaterial som används på dnaanalyslabb. En grundorsaksanalys av träffarna under 2016 gjordes enligt en standardiserad rutin. Antal EDBträffar
Grundorsaksanalys av kontamineringarna
9
Bristande rutiner: –– I fem fall hade inte komplett skyddsutrusning använts vid materialhanteringen. –– I två fall säkrades spåren i ett sent skede av utredningen och efter andra undersökningar. –– I två fall hade inte skyddsutrustning använts på brottsplatsen utan bara när spåren senare skulle säkras.
7
Kontamineringsorsaken har inte kunna redas ut. Personerna hade använt skyddsutrustning och hanterat materialen korrekt.
3
Kontamineringsorsaken har inte kunna redas ut. Personerna hade inte själva hanterat materialen.
3
Träff mot en och samma tidigare okänd kontaminering från 2015.
I sju fall hade ingen eller bara delvis komplett skyddsutrustning använts. Orsakerna var flera men bristande rutiner och okunskap tycks vara huvudanledningen. Till exempel brukade en person inte använda munskydd och kontaminerade därigenom två olika spår bara under 2016. Att i alla lägen ha tillgång till dna-fria förbrukningsmaterial är tyvärr inte möjligt. Beroende på företagspolicyer eller lagstiftningar i det land tillverkningen av engångsmaterial sker, kan det dessutom vara omöjligt att få tillgång till relevanta dna-profiler att jämföra misstänkta kontamineringar med. Så är fallet med den okända kontamineringen från 2015 där den ursprungliga källan inte har kunnat identifieras. Tio kontamineringar hade skett trots att personerna som var inblandade hade använt skyddsutrustning och hanterat materialen korrekt, alternativt att de inte hade hanterat materialen alls. Alla kontamineringar kommer inte att kunna klargöras, men regelbunden städning av laboratorieutrymmen och av instrument är också viktigt för att förebygga kontaminering av material. I de fall där träffarna inte kan förklaras med en direkt kontakt kan brister i rengöringsrutiner vara en möjlig bakomliggande orsak.
Text: Christina Widén och Ricky Ansell 9
Kriminalteknik 1 2017
Så fungerar resultatvärdering
En bit krossat glas hittas under skon och jämförs med glas från fönsterrutan.
Målet med forensiska undersökningar är att leverera undersökningsresultat som är enhetliga och lätta att förstå och satta i sitt rätta sammanhang, så att de i slutänden får korrekt bevisvärde. För att uppnå detta använder NFC resultatvärdering för att tolka resultaten av undersökningar och analyser.
E
n forensiker vid NFC ska både kunna utföra laborativa undersökningar och värdera resultaten av undersökningarna. Att kunna bedöma värdet av ett undersökningsresultat i ett visst rättsligt ärende är det som skiljer en 10
forensiker från andra som gör laborativa undersökningar. Spektakulära brottsfall blir på NFC nedbantade till konkreta frågor: Vilket ämne är detta? Kommer färgflagorna från den
här bilen? Kommer blodet på kniven från denna person? Och så vidare. NFC:s forensiker är rättsväsendets sakkunniga experter och bidrar med fakta. Ett sakkunnigutlåtande från NFC består inte enbart av de sifferdata som
Kriminalteknik 1 2017
framkommit vid analyser och undersökningar, utan innehåller alltid en resultatvärdering, d.v.s. en forensisk värdering av resultatet från undersökningar och analyser. BEVISVÄRDERING ÄR INTE RESULTATVÄRDERING
Resultatvärdering är en viktig del av den tekniska (eller forensiska) bevisningen, men det är viktigt att komma ihåg att den bara utgör en del av grunden för rättens värdering av den tekniska bevisningen. Bevisvärdering och resultatvärdering är inte samma sak. Resultatvärdering är endast en värdering av undersökningsresultaten, det slutliga bevisvärdet fås sedan i en eventuell rättegång. NFC:s roll i rättskedjan är att stödja rättsväsendet när det gäller den tekniska bevisningen och hur den ska värderas. Genom resultatvärderingen hjälper vi rättsväsendet att tolka analysresultat som kan vara komplexa och svåra att förstå.
om glasbiten kommer från rutan som krossades vid inbrottet i Handelsbanken. Den beslagtagna glasbiten från skon och en bit glas att jämföra med från den trasiga rutan skickas till NFC. NFC gör olika analyser av de båda glasbitarna. Det visar sig att de båda glasbitarna är mycket lika varandra. Huvudhypotes: glasbiten i skon kommer från rutan i Handelsbanken Alternativhypotes: glasbiten i skon kommer från något annat glasföremål Eftersom den laborativa analysen visar att glasbitarna är väldigt lika så är det lätt att förledas att tro att ja, då är det väl klart då, glasbiten kommer från rutan i Handelsbanken. Men då riskerar man att övervärdera resultaten. För det KAN ju faktiskt vara så att man skulle fått precis samma resultat om glaset kommit från en helt annan ruta.
HUVUDHYPOTES OCH ALTERNATIVHYPOTES
Resultatvärdering innebär att kunna bedöma hur förväntade resultaten av en viss undersökning är om spåret kom till som utredningen anser (huvudhypotes), jämfört med om spåret uppstått på något annat sätt (alternativhypotes). Det är viktigt för rättssäkerheten att forensikern inte bara bedömer hur förväntat ett visst analysresultat är om det förhåller sig som utredaren påstår. Forensikern måste också värdera hur förväntat det skulle vara att få precis samma resultat även om det förhåller sig på något annat sätt än utredaren påstår. EXEMPEL:
En bit krossat glas har hittats under skon på en misstänkt. Utredaren vill veta
En bit jämförelseglas tas från fönsterrutan.
För att avgöra detta måste man ha en stor kunskap om glas. Både hur det är uppbyggt, hur det kan analyseras men även hur vanliga olika sorters glas är. Denna kunskap har glasundersökarna vid NFC. Kunskapen bygger på en kombination
av grundkompetens inom kemi och fysik, den egna och den samlade erfarenheten (vid NFC och internationellt) av forensiska glasundersökningar, information i glasdatabaser och från olika vetenskapliga studier m.m. VETENSKAP ÄR GRUNDEN
Allt arbete vid NFC, både själva undersökningarna och resultatvärderingen, utförs opartiskt, vetenskapligt, kvalitetssäkrat och öppet (transparent). För att säkerställa möjlighet till insyn och spårbarhet handläggs alltid ärenden så att det går att spåra: • • • • •
vem som handlagt ärendet vad som gjorts i ärendet och varför när olika typer av åtgärder gjorts i ärendet hur och med vilken metodik undersökningen gjorts vad de slutsatser som dragits stöds på för resultat.
NFC:s slutsatser tas normalt först hand om i utredningen, och där bedöms om den tekniska bevisningen är tillräckligt stark för att tas med i ett eventuellt åtal. Alltså görs en bevisvärdering redan i utredningen, i vilken slutsatserna kombineras med andra utredningsfakta i ärendet. Den slutliga bevisvärderingen görs sedan i rättssalen, där rättens ledamöter tar ställning till all information som presenterats i samband med det tekniska beviset ifråga. Styrkan på vår gradskala är därför inte ensam avgörande faktor för vilket bevisvärde resultatet har i ett fall.
Text: Susanne Karlsson och Birgitta Rasmusson Foto: Maria Åsén, NFC 11 11
Kriminalteknik 1 2017
Frågor och svar om resultatvärdering ÄR RESULTATVÄRDERING SAMMA SAK SOM BEVISVÄRDERING?
Nej. Den slutliga bevisvärderingen sker i rätten och är rättens ansvar. Då värderas all bevisning som läggs fram (vittnesmål, forensiska bevis m.m.) för att avgöra frågan om ett brott är begånget och vem som i så fall är skyldig. Men resultatvärdering kan ses som den lilla pusselbit i det stora hela som forensikern bidrar med. Exempel på frågor som vi arbetar med är om en glasbit på en brottsplats kommer från en viss krossad ruta eller om ett blodspår kommer från en misstänkt person. Det är sådana resultat som vi bistår rätten med att värdera. NFC:s roll är inte att bedöma ett brott eller en skuldfråga; vi värderar endast resultaten av våra undersökningar. INNEBÄR RESULTATVÄRDERING ATT NFC GÖR SUBJEKTIVA BEDÖMNINGAR?
Vi gör professionella bedömningar baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Jämför med hur din husläkare gör när han/hon värderar dina prickar. Hur förväntade är dessa prickar om du
faktisk har bältros – den mest troliga diagnosen, huvudhypotesen – jämfört med hur förväntade samma prickar är om det är en allergisk reaktion, alternativhypotesen? Forensisk värdering går till på samma sätt som läkarens värdering, den baseras på yrkeskunnande och vetenskap kombinerat med beprövad erfarenhet. I jämförande undersökningar görs både undersökningen och värderingen av två forensiker parallellt. Om resultaten skiljer sig mer än vad som kan accepteras görs en ny bedömning av en tredje forensiker. Men det är ovanligt att det behövs en tredje undersökning. Allt som görs i ett ärende loggas och det går i efterhand att se vem som gjort vad och vilka slutsatser som dragits. VILKEN UTBILDNING HAR EN FORENSIKER?
De flesta har en akademisk grundexamen, exempelvis kemist, biolog, civilingenjör eller tekniker. Det tar sedan cirka två år av internutbildning att bli forensiker. Utbildningen innehåller både teori och praktik och olika examinationer. Alla
forensiker återexamineras vart sjätte år. Resultatvärdering är en viktig del i utbildningen. BEHÖVS RESULTAT-VÄDERING? KAN INTE RÄTTEN VÄRDERA RESULTATEN AV UNDERSÖKNINGARNA?
Det går inte att begära att domare och nämndemän själva ska kunna värdera forensiska resultat. Det är orimligt att domare och nämndemän skulle ha all den samlade kunskap och erfarenhet inom många ämnesområden som finns hos NFC:s cirka 450 medarbetare. Ta exemplet med glasbiten: hur ska rätten kunna avgöra hur troligt det är att få samma resultat om det är ett annat glas än det som utredaren misstänker? Istället kommer försvaret och åklagaren att få kalla egna experter från olika håll som ställs mot varandra. I rättegångar behövs opartiska sakkunniga experter. Ett annat exempel är en analys av droger. För att kunna tolka ett kromatogram med analysresultat av droger behövs kompetens inom kemi, därför finns det kemister på NFC. Text: Birgitta Rasmusson
På webben hittar du fler tillämpningar och frågor & svar. nfc.polisen.se/kriminalteknik/logiska-angreppssattet/
Att tillämpa resultatvärdering Hur går det till att tillämpa resultatvärdering? EXEMPEL: AMFETAMINPULVER
Utredaren vill i ett ärende veta om två olika beslag av amfetaminpulver kommer från en och samma så kallade utfällningssats av amfetamin (en utfällningssats är det amfetaminpulver som kan extraheras från tillverkad amfetaminolja). Huvudhypotes: pulvren i de två beslagen kommer från samma utfällningssats Alternativhypotes: pulvren i de två beslagen kommer från olika utfällningssatser 12
Amfetaminpulver förändras både till följd av tid och förvaring, och av den anledningen går det inte att använda sig av yttre egenskaper hos ett pulver för att bedöma om det kan komma från samma utfällningssats som ett annat pulver. Kemisk analys av bägge pulvren måste göras, och i respektive analys gäller det att identifiera förekomsten av sådana substanser i pulvret som är stabila i mängd över tid men som normalt skiljer sig åt mellan olika utfällningssatser. De substanser som identifieras är ett antal
föroreningar som bildas vid tillverkning av amfetaminoljan. Sammansättningen av sådana föroreningar (s.k. föroreningsprofiler) jämförs mellan de två pulvren, och kommer proven från samma utfällningssats så förväntas profilerna vara lika varandra. Kommer proven från olika utfällningssatser så kan profilerna vara vitt skilda, men de kan också vara rätt så lika varandra, och då krävs kunskap om hur sannolikt det är att få ett sådant utfall av jämförelsen, även om pulvren skulle komma från olika utfällningssatser.
Kriminalteknik 1 2017
En avgjutning av den misstänkta bultsaxens båda klippytor. Provklipp med bultsaxen görs i bly för att få ett så heltäckande jämförelsematerial som möjligt.
EXEMPEL: HÄNGLÅSET
Ett hänglås till en grind har klippts av (i syfte att olovligen ta sig in på ett område). I utredningen av detta ärende har man hittat en bultsax hos en misstänkt gärningsman och man vill veta om det är den bultsaxen som använts för att klippa av hänglåset. Huvudhypotes: verktygsspåren i låset har avsatts med bultsaxen Alternativhypotes: verktygsspåren i låset
har avsatts med något annat klippverktyg I den laborativa undersökningen görs nu en avgjutning av både klippytorna (klacken) på hänglåset och av bultsaxens käftar. Provklipp med bultsaxen i bly görs också för att få ett så heltäckande jämförelsematerial som möjligt. Vid jämförelsen mellan spåret och bultsaxens käftar iakttas både överensstämmelser och olikheter, som bägge analyseras. Överensstämmelser i detaljer, som bedöms vara unika (som regel skador som uppkommit vid användning av
bultsaxen och tillverkningsdetaljer som t.ex. spår efter slipning av verktyget) kommer att ha stor betydelse för hur starkt stödet för huvudhypotesen blir. Uppenbara olikheter, som inte kan förklaras av att man vid avklippandet kan ha behövt göra flera försök, att verktyget har glidit etc., kan leda till att huvudhypotesen utesluts.
Text: Susann Mannerskog Foto: Maria Åsén, NFC 13
Kriminalteknik 1 2017
Bilder på händer kan knyta misstänkt till brott
Tom Lövby arbetar med en jämförelse. 14 14
Kriminalteknik 1 2017
Ökad bildkvalitet och högre upplösning på kameror har öppnat möjligheten för en ny typ av forensiskt samarbete mellan bildoch fingeravtrycksgruppen på NFC. Genom bilder på händer har personer kunnat identifieras.
I
nom bildgruppen och forensisk bildanalys arbetar man med att utföra jämförande bildundersökningar för att identifiera gärningsmän. Detta utförs bland annat genom att i förekommande fall analysera och jämföra bilder av ansikten, händer och hud. När det, som i dessa ärenden, gäller jämförelse av händer och fingrar så jämförs hudveck, ärr, födelsemärken, naglar, form, proportioner, storlek m.m. All denna information värderas av bildgruppen som sedan kommer fram till en slutsats som redovisas enligt utlåtandeskalan på NFC. En av de svåraste faktorerna med jämförelse av till exempel hudveck och hudmönster är att det inte finns relativt begränsat med referensmaterial att tillgå. Hur pass unika är hudvecken? Är de lika unika som papillarlinjer? Det finns få, men ändå vissa, vetenskapliga artiklar som tar upp frågan kring hudveck och deras användbarhet vid jämförelse, bland annat vid identifiering av person endast utifrån hudveck i en handflata. Hudveck används oftast vid finger- och handflatejämförelser som ett sätt att orientera sig och som ett komplement till övrig information som mönster, linjeslut och andra papillarlinjedetaljer. KAN URSKILJA PAPILLARLINJERNA
Bildkvaliteten är givetvis en stor bidragande faktor till med hur stor säkerhet man kan uttala sig om en eventuell likhet med den misstänkte personen. I vissa fall har bildkvaliteten varit så pass hög att papillarlinjer har iakttagits på fotografierna eller videofilmerna. Vid dessa tillfällen har bildgruppen diskuterat med gruppen för fingeravtrycksjämförelse, som gjort en jämförelse direkt av huden och papillarlinjerna mot upptagna jämförelsebilder av den misstänktes händer och fingrar. I vissa fall har detta enskilt lett till en identifiering och i andra fall bidragit till en viktig del för den sammantagna bildjämförelsen.
I USA och England har denna metod använts vid ett flertal tillfällen vid bland annat mord-, våldtäkts- och pedofilärenden där förövaren har tagit bilder med mobilkamera där hans egen hand eller fingrar finns med. Nyligen visade en grupp datahackers i Tyskland (CCC-Chaos Computer Club) att de från ett bild, där den tyska försvarsministern Ursula von de Leyen håller upp sin hand, har lyckats göra en kopia av hennes tumavtryck. I detta fall verkar inte avsikten ha varit att använda det i något kriminellt syfte utan bara visa att det går och att biometriska data kan förfalskas. Samarbetet mellan bild- och fingeravtrycksjämförelsegruppen har varit framgångsrikt vid ett flertal tillfällen och är även ett bra exempel på möjligheterna med NFC:s resultatvärderingsmodell. LYCKADE SAMARBETEN HAR LETT TILL IDENTIFIERING
Ett exempel på ett lyckat samarbete är ett ärende där en person hade lagt ut bilder på Blocket i avsikt att sälja stulna klockor. Personen hade placerat klockorna i sin egen hand vid fotograferingen. På särskilt ett av fotona var bildkvaliteten och fokus så höga att papillarlinjer kunde urskiljas. När den misstänkte greps kunde jämförelsebilder av hans händer och fingrar tas upp, och en direktjämförelse mellan papillarlinjerna från bilderna och de upptagna jämförelsebilderna ledde till identifiering.
I ett flertal sekvenser kunde mannens fingrar urskiljas. Bildgruppen inledde med att jämföra veck, naglarnas utseende m.m. men kunde även här se papillarlinjer tydligt, varför gruppen för fingeravtrycksjämförelse kontaktades. Detta ledde till att två av den misstänktes fingrar kunde identifieras genom jämförelse med bilderna. Dessa exempel på framgångsrikt samarbete mellan bild- och fingeravtrycksjämförelsegruppen visar på hur man i högre grad kan använda bilder från mobilkameror vid forensiska undersökningar, och även att det är viktigt att tänka ”utanför boxen” för möjligheten att få ett starkare resultatvärde. Att få en större erfarenhet och mer referensmaterial vad gäller bland annat hudveck, hudmönster och ärr är något vi kommer att jobba vidare med på NFC för att kunna dra slutsatser med större säkerhet. Kanske öppnar detta samarbete också upp för utökade samarbeten mellan andra forensiska discipliner i framtiden?
Text: Tom Lövby Foto: Maria Åsén/NFC
Ett annat exempel härrör från ett ärende med sexuella övergrepp. Den misstänkte hade filmat övergreppen med sin mobilkamera.
I vissa fall har bildkvaliteten på händerna varit så bra att papillarlinjerna har kunnat urskiljas. 15
Kriminalteknik 1 2017
Brandplatsundersökning En del i det kriminaltekniska arbetet är att undersöka brandplatser. Tidningen Kriminalteknik hade en fotograf på plats när blivande kriminaltekniker utbildades i brandplatsundersökningar på övningsfältet i Revinge. Bilderna är inte bara en dokumentation av ett delmoment i den kriminaltekniska grundutbildningen, utan också en spegling av den vardag som kriminaltekniker arbetar i.
B
randplatsundersökningar utförs av kriminaltekniker runt om i landet på motsvarande sätt som övriga brottsplatsundersökningar. De utgår från en undersökningsmetodik som de lär sig under kursen och som går ut på att göra tolkning av brandplatser, vilket är en del i utredningsarbetet. NFC svarar för grundutbildningen och det är bland annat forensikerna Tobias Wallentin och Rikard Jacobsson, NFC, som tillsammans med Per Ringqvist, kriminaltekniker region Mitt, är lärare i kursen. Förutom blivande kriminaltekniker
16 16
deltar även blivande brandutredare från Räddningstjänsten som kursdeltagare. Utbildningen genomfördes under tre veckor i oktober–november 2016 på övningsfältet i Revinge, där det finns specialbyggda bodar där olika scenarier simuleras. Temat för året var ”Bränder i äldreboende” och miljöerna var anpassade därefter. När brandplatserna arrangeras inför kursen filmas brandförloppet för att kursdeltagarna ska kunna få facit på vad som har hänt på platsen. Text: Niklas Boman Foto: Jason Mellström, NFC
Kriminalteknik 1 2017
17 17
Kriminalteknik 1 2017
Snabbtest av droger – därför fungerar det inte Då och då kan vi läsa i media om hur tjejer och kvinnor blir ofrivilligt drogade på krogen. Offret får minnesluckor och blir trött och gärningsmannen kan utnyttja situationen till att råna offret eller i värsta fall sexuellt utnyttja eller våldta offret.
V
arje år får Nationellt forensiskt centrum (NFC) 5–10 samtal från personer som har kommit på den perfekta idén för att få bukt med problemet med att (oftast) kvinnor och tjejer drogas på krogen. Samtliga samtal går ut på att personen vill utveckla en pinne som stoppas i drinken och reagerar på droger och därmed varnar krogbesökaren att drinken innehåller någon drog. – Idén är jättebra och det hade varit bra om det fanns en snabb och enkel metod att upptäcka alla typer av droger, men tyvärr gör det inte det, säger Anna Stenfeldt Hennings som är sektionschef på Droganalyssektionen på NFC. De vanligaste orsakerna till att man överhuvudtaget vill droga en person är för att göra personen medgörlig, för att kunna råna eller sexuellt utnyttja personen. Vanliga droger som använts har varit GHB, ketamin och bensodiazepiner, där den mest kända är Rohypnol. Det lömska med droger som GHB, ketamin och bensodiazepiner är att de varken luktar, har någon färg eller smakar något och alltså är svåra att upptäcka. Därför har de blivit populära våldtäktsdroger, som förövare obemärkt kan smyga ner i offrets drink. Det gemensamma för dessa droger är att de gör offret trött och medgörligt. – När problemen var som störst med Rohypnol så ändrade tillverkaren sammansättningen i tabletten. Detta gjorde att hela drinken blev blå om någon la Rohypnol i den vilket gjorde det lättare att upptäcka, säger Anna Stenfeldt Hennings. GÅR INTE KONSTRUERA MULTITEST
Men åter till idén om pinnen som ska 18
varna för droger. 2012 gick tre tjejer vidare i TV4-programmet ”Uppfinnarna” med sin drinkpinne som enligt uppfinnarna var tänkt att upptäcka om din drink blivit spetsad med droger. Tanken var att bartendrar skulle stoppa i en pinne i varje drink och pinnen skulle reagera på Rohypnol, GHB och Ketamin (enligt artikel i Kvällsposten 30 november 2012). Drinkpinnen finns fortfarande inte på marknaden. Varför är det så? – Det korta svaret är för att det är omöjligt att konstruera en sådan pinne. Olika droger är uppbyggda på olika sätt och det går inte att göra ett multitest för att i ett och samma test leta efter flera droger samtidigt. Men går det ta fram en pinne som reagerar på en sorts drog? – Det går att konstruera en pinne som reagerar på vissa byggnadsdelar i molekylen, men testet kommer aldrig att bli 100 procent korrekt utan ger bara en indikation. Det finns för många variabler som spelar in: vad det finns för övrigt innehåll i drinken, att den dos som krävs för att droga någon kan vara så låg att den inte kan upptäckas med ett sådant test och att den byggnadsdel i molekylen som testet reagerar på även kan finnas i helt ofarliga ämnen. Det gör att det blir väldigt osäkra test. Det finns idag en del tester på marknaden som kan ge just en indikation på om den undersökta vätskan innehåller en viss drog. De går att likna vid ett graviditetstest, där man tar en droppe från vätskan och lägger på testet som då reagerar positivt eller negativt. Men återigen, det ger bara en indikation. För
Det är många personer som genom åren velat designa en drinkpinne som ska reagera på droger i drinken. Tyvärr är det inte möjligt att ta fram en pinne som med tillförlitlighet reagerar på flera sorters droger.
Kriminalteknik 1 2017
att få ett exakt test och svar på om drinken var spetsad med någon drog så krävs ett test på ett laboratorium som NFC.
Fakta: Drink spiking
– Det första man ska göra om man misstänker något är att polisanmäla händelsen. För att vi ska kunna testa innehållet behöver vi ha rester från drinken. Ett blodprov kan analyseras av Rättsmedicinalverket (RMV) för att se om det finns droger i blodet.
Drink spiking innebär att någon person spetsar din drink med en drog som (oftast) gör dig trött och medgörlig. Målet med drogningen är oftast ett annat brott, exempelvis rån eller sexuellt utnyttjande. Idag vet ingen hur många fall av drink spiking som sker i Sverige. Det vanligaste är inte att det sker på krogen utan i hemmamiljö, på en efterfest eller hos någon du följt med hem efter krogen.
VANLIGAST MED ALKOHOL
Sjukvården och polisen kontaktas relativt ofta av personer som uppger att de blivit drogade av någon okänd eller flyktigt känd person. Ändå finns det ingen tydlig statistik över antalet fall per år. Orsaken är att drogning inte är en egen brottsrubricering utan oftast är det ett annat brott involverat (rån, sexuellt utnyttjande etc.). Statistik från Giftinformationscentralen visar att det 2013–2016 har kommit in mellan 208 och 259 samtal per år om ”drog i drink”, som Giftinformationscentralen kodar det. Samtalen kommer både från sjukvården och allmänheten och är ingen anmälan utan man ringer för att fråga om råd. Så frågan är hur vanligt det är med droger i drinkar på krogen? – Det är inte särskilt vanligt, men visst har det hänt och händer ibland. Det vanligaste är att man dricker alkohol och blir berusad, säger Kai Knudsen, docent och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. En vanlig uppfattning är att man blivit drogad, men när provsvaren kommer tillbaka visar det sig nästan alltid handla om alkohol.
TÄNK PÅ DET HÄR: • Ha koll på det du dricker. • Be någon du litar på att hålla uppsikt över din mat och dryck om du måste lämna bordet. • Undvik att dricka det du inte ser hällas upp. • Drick inte mer av sådant som smakar konstigt eller ser konstigt ut. • Ta inte emot drycker ifrån någon du inte känner. OM DU BLIR UTSATT: • Ta dig till sjukvården så fort som möjligt och polisanmäl även det inträffade med en gång. Anmälan bör göras inom 24 timmar från det att brottet begåtts, för att provsvaren ska kunna visa spår efter droger. Vid sexualbrott ska du försöka undvika att tvätta kroppen, klädesplagg eller lakan så att eventuella spår kan säkras. • Om du är på krogen, kontakta personalen vid misstanke om att du blivit utsatt för drink spiking. • Ta hand om glas som använts så att spårningen av droger, fingeravtryck och dna fortfarande kan utföras av polisen. • Skriv upp det du vet om gärningsmannen: namn, adress, telefonnummer, bilnummer eller annat som kan underlätta identifiering.
Text: Niklas Boman Foto: Maria Åsén, NFC 19
Kriminalteknik 1 2017
Bortschaktning av matjord i Förlösa, för att hitta djupare nedgrävningar enligt georadarresultat. Foto: Anders Elmkvist/Peter Törnberg 20
Kriminalteknik 1 2017
Forensisk arkeologi – vad är det?
Precis som arkeologen arbetar kriminalteknikern med att förstå och förklara vad som hänt på en plats och kunna dokumentera och redogöra för detta. Vilka kopplingar finns mellan kriminalteknik och arkeologi? Jesper Olsson skriver här om det i Sverige relativt okända området forensisk arkeologi.
D
et har slagit mig att det finns många likheter mellan forensik och arkeologi. Att hitta skatter och gräva ut forntida gravar är en försvinnande liten del av dagens arkeologi. Fältarkeologi genomförs i skiftande miljöer, i brännande öken såväl som på siberiska taigan, på vrak i karibiska vatten och på hög höjd i Anderna, på romerska lämningar i stadsmiljö eller medeltida bytomter på skånska slätten. Ofta sker det under provisoriska och enkla förhållanden. Syftet med arkeologin är att förstå och förklara lämningar efter mänsklig verksamhet och bevara vårt gemensamma kulturarv åt dem som kommer efter oss. På liknande vis arbetar kriminaltekniker i skiftande miljöer och ibland under pressande förhållanden. Även kriminalteknikerns uppgift är att förstå och förklara vad som hänt på platsen samt att på bästa sätt dokumentera för att kunna redogöra i rätten. De största skillnaderna ligger i tidsperspektivet, en arkeologisk undersökning kan handla om att förklara skeenden över tusentals år medan en kriminalteknisk undersökning kanske ska redogöra för sekundlånga händelseförlopp. Det är väldigt ovanligt att en arkeolog får chansen att undersöka sådana specifika händelser eller ögonblicksbilder som till exempel Pompeji. Oaktat det kan man säga att den kriminaltekniska undersökningen nästan alltid är av större vikt för samhället. Omvända
förhållandet gäller då vid hur mycket tid som läggs ner på en arkeologisk respektive kriminalteknisk platsundersökning. TVÄRVETENSKAPLIGA DISCIPLINER
Syftet för arkeologerna är att undersöka all mänsklig aktivitet och de måste ha möjligheten att återkomma till materialet med nya frågeställningar långt senare. Arkeologerna registrerar och dokumenterar därför materialet rigoröst och använder sig av den absolut senaste tekniken för att till exempel digitalt bevara det som grävs bort. Det är ju så att många arkeologiska undersökningar tillkommer på grund av exploateringar, såsom väg- och husbyggen, där syftet är att undersöka de arkeologiska lämningar som ”ligger i vägen” för exploateringen. Arkeologerna utför i det perspektivet en förstörande undersökning. Kriminalteknikern är fokuserad på det som är relevant för själva brottet och kan lämna övrigt därhän. Det är mer sällan en kriminaltekniker behöver återkomma till en brottsplats för att reda ut nya frågeställningar, och oftast är det så att man inte ens kan komma åt brottsplatsen i ett senare skede eftersom den då är kontaminerad, städad, ändrad eller förstörd. Både arkeologin och forensiken är tvärvetenskapliga, en stor andel av metoderna har ”lånats” från andra vetenskaper och ganska få är egentligen rent 21
Kriminalteknik 1 2017
inte rallyförare bara för att man köper en rallybil. FORENSIKEN DRAR NYTTA AV ARKEOLOGISKA METODER
Kriminaltekniker från Kalmar påbörjar undersökning av nedgrävning i Förlösa. Foto: Anders Elmkvist/Peter Törnberg
arkeologiska eller rent forensiska. Som exempel inom arkeologin kan nämnas geofysiska prospekteringsmetoder som innefattar till exempel metalldetektering, georadar och magnetometer som lånats från geovetenskapen. STOR NYTTA AV METALLDETEKTERING
Första gången en metalldetektor användes så var det, intressant nog, i kriminaltekniskt syfte. Redan i mitten på 1800-talet hade man idéer om att elektricitet skulle kunna användas för att hitta mineraler, och då framförallt guld, i jord och berg. Men första praktiska användningen dök upp när amerikanske presidenten Garfield utsattes för ett mordförsök 1881. Garfield blev skjuten i ryggen men överlevde initialt, men tyvärr kunde inte läkarna lokalisera kulan som begravt sig långt in kroppen. Alexander Graham Bell erbjöd sig då att försöka hitta kulan med en metalldetektor som han hade byggt. Metalldetektorn gav utslag men ingen kula kunde hittas. Det visade sig senare att det var stålfjädrarna i presidentens sängbotten som hade gett utslag. Man kan väl säga att experimentet lyckades till viss del, men patienten dog (två månader senare). 22
Metalldetektering används numera mer regelbundet inom arkeologin men har länge fått kämpa för sin plats. Metalldetektorerna har stämplats som plundrarverktyg och ofta har de tidiga erfarenheterna varit dåliga. Dagens metalldetektorer är mycket avancerade och användarvänliga med både visuell indikation på skärm och ljudindikation, men den största framgångsfaktorn är erfarna detekterare. Enkelt sagt krävs det att man erfarenhetsmässigt kan koppla ihop detektorindikation med objekt i marken, och för att göra det måste man ett oerhört antal gånger ha grävt upp det som detektorn indikerat för. I ”skräpiga” miljöer som till exempel parker, innergårdar och trädgårdar där mängder av spik, kapsyler och folie kan ha slängts är detta ännu viktigare för att undvika att gräva på allt. Även i dagens enklare detektorer finns det mängder med inställningar att göra, bland annat kan man välja att diskriminera bort indikationer som inte är av intresse. Bortdiskriminering kan dock medföra att relevanta objekt missas om det bortdiskriminerade objektet ligger direkt intill. Tyvärr möter man alltför ofta synsättet att vem som helst kan metalldetektera bara man har en modern detektor, men jämförelsevis blir man
De senaste nio åren har Polisen i Skåne/ region Syd haft tillgång till professionell kompetens inom framförallt metalldetektering men även osteologi (läran om ryggradsdjurens skelett). Kombinerat med tillgång till moderna detektorer har det inneburit att förutsättningarna varit mycket goda. Drygt ett femtiotal insatser med sökningar efter bland annat vapen, hylsor, kulor och ammunition har gjorts varav ungefär hälften har givit resultat. Till exempel användes metalldetektor framgångsrikt vid eftersök av ”Gubbaligans” gömmor då man bland annat utgick från koordinater lagrade på en GPS som fanns i beslag. Upphittat benmaterial föranleder ofta stora polisiära insatser och förmågan att snabbt kunna göra en osteologisk bedömning av benmaterialet har sparat mycket tid och resurser. Georadar kan användas vid markundersökningar samt i golv- och väggundersökningar i byggnader. Man brukar jämföra georadarn med ett ekolod men som istället för i vatten visar förändringar eller avvikelser i marken. Som ett framgångsrikt exempel vill jag framhålla undersökningarna i Förlösa där georadarn indikerade två tydliga avvikelser varav den ena visade sig markera platsen för det nedgrävda mordoffret. Undersökningen fortskred sedan som en arkeologisk undersökning genom schaktning med grävmaskin, ganska omgående kunde nedgrävningen och sedan kroppen lokaliseras. Det är min övertygelse att forensiken och i slutänden det polisiära utredningsarbetet skulle kunna ha stor nytta av den forensiska arkeologin och att det skulle öka möjligheten att hitta nya samarbetspartner inom forensisk forskning. Nedan följer ett antal exempel på metoder och användningsområden inom arkeologi och osteologi som kan vara av intresse för forensiken.
Kriminalteknik 1 2017
ARKEOLOGISKA LABORATORIERNA LÅNGT FRAMME
De arkeologiska laboratorierna och grävande institutionerna använder sig av erkända tekniker som till exempel röntgen, de har även förmåga att använda portabel röntgen. Nyare tekniker som µXFR (Micro-X-ray fluorescence) används för att identifiera extremt små spår. RTI (Reflectance Transformation Imaging) är en foto-, ljussättnings- och bildbehandlingsteknik som skapar en reliefeffekt som förstorar minsta spår. De arkeologiska laboratorierna ligger långt framme avseende färg- och metallanalys och de använder sig av Ramaninstrument för analyser av olika vätskor och substanser. När det gäller fältmetoder används tekniker som till exempel LiDAR (Light detection and ranging) och flygfoto. Inom marinarkeologi används ibland AUV:s (Autonomous Underwater Vehicles) utrustade med sonarskanner och avancerade kameror. När det kommer till platsundersökningar sker det ofta med hjälp av laserskanning, fotogrammetri och GIS (geografiskt informationssystem). Osteologi, eller fysisk antropologi som det oftast kallas internationellt, är ett ämne som är nära knutet till arkeologin. Tafonomi som beskriver nedbrytningsprocesser är ett område där osteologer och rättsläkare borde kunna ha ett utökat samarbete. Till skillnad från rättsläkare är osteologer i Sverige tränade på att identifiera både djur- och människoben samt vana vid att arbeta med både fragmenterade och brända ben. Idag finns det även osteologiska metoder för att på mikrostrukturell nivå skilja på djur- och människoben. I USA finns ”Outdoor Human Decomposition Facilities” där forskare studerar nedbrytningen av (donerade) människokroppar med syfte att få fram vetenskapliga fakta som sedan kan användas i mordutredningar. I sådana utredningar kan även studiet av VOC (Volatile Organic Compounds) där man undersöker hur de vätskor och ämnen som skapas vid nedbrytning av en till
exempel nedgrävd människokropp sprids i omgivande miljö vara till god hjälp. FORENSISK ARKEOLOGI ETABLERAD I EUROPA
Definitionen av forensisk arkeologi är ”en disciplin som använder arkeologiska teorier, metoder och tekniker i en rättslig kontext” och att ”den kombinerar arkeologisk, tafonomisk och kriminologisk kunskap för att lokalisera, dokumentera och förklara pedologiska, ekologiska och osteologiska fynd och mönster på en (möjlig) plats för en händelse eller brottsplats”. Forensisk arkeologi har egentligen aldrig funnits som en egen disciplin i Sverige. På 90-talet startades AFFA (Arbetsgruppen för forensisk arkeologi) som var en aktiv del i det som senare blev GMP (Gärningsmannaprofilgruppen). 1996 skrevs en RPS-rapport utifrån det då rådande forskningsläget och därefter har AFFA levt kvar i varierande omfattning men med en tydlig lokal koppling
till Stockholmsområdet trots att man arbetat med att marknadsföra sig själva ute i landet. Intressant nog berättar Petra Molnar (kriminaltekniker/osteolog i Stockholm) att bara under det senaste året har det varit ett stadigt flöde av polisiära uppdrag som krävt både arkeologisk och osteologisk expertis. På många håll i Europa är forensisk arkeologi en etablerad och erkänd disciplin, den ingår i ENFSI:s nya Workgroup ”Scene of Crime”, men i Sverige existerar den egentligen bara tack vare ett par eldsjälars engagemang. Artikelförfattaren har de senaste två åren varit representant i ENFSI:s Project Group ”Forensic Archaeology” och hoppas att deltagandet från svensk sida kan utökas eftersom det finns en stor potential inom området. Förhoppningen är att disciplinen ska växa och kunna vara till större nytta i det brottsutredande arbetet i framtiden. Text: Jesper Olsson
På bilden: Jesper Olsson till vänster utan detektor, Håkan Svensson till höger med detektor i hand. Foto: Sydsvenska Dagbladet KULOR HITTADES MED HJÄLP AV METALLDETEKTORER
plats i Rosengård i Malmö). Jesper Olssons kollega uttalade sig i Sydsvenska den 2 februari:
I skrivande stund var artikelförfattaren delaktig i att hitta sex kulor på platsen där 16-årige Ahmed Obaid mördades den 12 januari (intill en busshåll
– Vi har ny kraftfullare utrustning och vassare kompetens för att söka i den här typen av miljö, säger Lars Förstell. 23
Kriminalteknik 1 2017
Ett vapen lämnar unika spår på kulor och hylsor, ungefär som ett finger lämnar ett fingeravtryck. Vapenundersökningar utförs för att kontrollera om ett vapen fungerar och för att kunna undersöka spår på kulor och hylsor.
Kulor och hylsor avslöjar kopplingar mellan skjutningar Tolv skjutningar under fyra års tid. Vapengruppen vid NFC har kunnat knyta ett och samma vapen till skjutningarna – utan att ha själva vapnet. Genom att undersöka kulor och hylsor har vapnet kunnat kopplas samman med en rad olika brott i Stockholmsområdet.
V
apnet har internt kallats för strykjärnet, detta på grund av det säregna mönster som skapats i patronhylsornas bottenplan när vapnet har avfyrats. – Det här rör sig troligtvis om ett vapen som har gjorts obrukbart och sedan gjorts brukbart igen, då brukar det bli säregna spår på både kulor och patronhylsor, berättar Thomas Appelkvist, forensiker vid vapengruppen på NFC. Dessa spår blir olika beroende på vilka olika spåravsättande delar av vapnet som har bearbetats. ”STRYKJÄRNSMÖNSTER” PÅ PATRONHYLSAN
I exempelvis Slovakien har lagstiftningen gjort det möjligt att göra ett fungerande 24
vapen obrukbart (deaktivera vapnet) och sedan använda vid exempelvis filminspelningar; dessa kallas för akustiska vapen. Tyvärr är det inte helt ovanligt att dessa vapen sedan görs brukbara igen och används i brottslig verksamhet. Men det kan också innebära att det blir lättare att spåra vapnet, då det skapas unika och ofta säregna spår på både hylsa och kula. I det här specifika fallet fanns det tydliga spår från stötbotten och patronläge som bildade ett strykjärnsliknande mönster på hylsan. Spåren var unika, vilket är vanligt vid reaktiverade vapen. När kulor och hylsor ska undersökas fotograferas de i systemet IBIS (Integrated Ballistics Identification System) och då blir de sökbara som högupplösta 3D-modelleringar. När en hylsa eller
kula matchas till en annan studeras den i jämförelsemikroskop där spårstrukturen jämförs. Det finns många spår att hitta på kulor och hylsor, men de måste värderas. En spåröverensstämmelse har inte alltid betydelse.
Ett vapens stötbotten ger mönster på hylsorna. I det här fallet skapades ett säreget strykjärnsformat mönster på hylsorna.
Kriminalteknik 1 2017
– Om det är ett vapen som är fabrikstillverkat i många exemplar kan det lämna spår som är nästan identiska med spår från alla andra vapen från samma tillverkning. Det handlar om att lägga ett pussel, vi matar in kulor och hylsor i databasen IBIS och får en träfflista som vi granskar manuellt. När jämförelsen görs tittar vi i mikroskop på spår efter samtliga spåravsättande delar hos vapnet, säger Thomas Appelkvist. POLISARBETE GAV RESULTAT
Vapnet ”strykjärnet” har genom dessa undersökningar kunnat kopplas till tolv olika skjutningar, där nio fall klassas som mordförsök – Vi har jämfört kulor och hylsor och har då kunnat koppla brotten till ett vapen. Efter fyra år har vi slutligen hittat vapnet, berättar Thomas Appelkvist. Jag har aldrig tidigare varit med om att vi kunnat koppla ett och samma vapen till tolv olika ärenden – och detta utan att ens ha sett vapnet. Frågan polisen ställer sig är om det handlar om ett hyrvapen, som mot betalning lånats ut mellan kriminella, eller ett vapen som kan ha gått runt på svarta marknaden. – Jag är handläggare i ärendet där vapnet togs i beslag och den misstänkte har erkänt vapenbrottet men inte velat berätta var han fått vapnet ifrån, berättar Malin Amgard Hansson, handläggare vid polisen.
Vapnet som kunnat spåras till tolv olika skjutningar har nu beslagtagits av polisen och har provskjutits på NFC.
givaren. I ett ärende som ”strykjärnet” rapporteras kopplingar kontinuerligt till förundersökningsledarna. Det kan underlätta i en utredning om det på ett tidigt skede går att få reda på vilken typ av vapen som använts vid en skjutning, exempelvis en Glock som kan ha ett speciellt utseende. Det ger uppdragsgivaren något att arbeta vidare med.
Text: Susanne Karlsson Foto: Maria Åsén, NFC
Fakta: Databaser kopplar skjutningar till varandra
När vapnet slutligen hittades skedde det i en ren rutinkontroll. – När vi hittade vapnet var det vanligt polisarbete som gav resultat. Några poliser patrullerade ett bostadsområde och skulle kontrollera en person som då började springa. Poliserna kunde då gripa en misstänkt som hade vapnet på sig, berättar Malin Amgard Hansson. LÖPANDE UPPDATERING TILL UPPDRAGSGIVAREN
På vapengruppen arbetar man kontinuerligt med underrättelser till uppdrags-
– Det är viktigt med löpande underrättelser och kan vara en avgörande pusselbit som för en utredning framåt, säger Malin Amgard Hansson.
Undersökning av kulor och hylsor sker i mikroskop.
I ett nationellt register, enligt FAP 446-1 (Föreskrifter och Anvisningar för Polisväsendet), sparas uppgifter om kulor och patronhylsor som är bevismaterial från ouppklarade brott. Därigenom kan skjutningar som har utförts med samma vapen länkas till varandra. Bilder på dessa kulor och patronhylsor samt kulor och patronhylsor från varje provskjutet vapen sparas även i en digital databas ”IBIS” – en internationell databas där sökningar mot Sverige, Norge och Danmark görs rutinmässigt, och där även sökningar mot ytterligare ett tiotal europeiska länder inom Interpolsamarbetet, Interpol Ballistic Informations System – IBIN, kan göras manuellt vid behov.
25
Kriminalteknik 1 2017
Ett brott har begåtts Spår säkras på brottsplatsen av exempelvis kriminaltekniker, it-forensiker eller någon annan medarbetare inom polisen. Vid den regionala forensiska sektionen görs en bedömning av insamlat material och det bestäms vilka material som ska skickas direkt till NFC för undersökning och analys, vilka material som kan sparas för att eventuellt, vid behov, undersökas senare, och vilka material som kan undersökas lokalt av sektionens egna medarbetare. I komplexa ärenden kontaktas NFC inledningsvis eller under den pågående brottsplatsundersökningen för att klarlägga vilka spår och material som ska säkras, i vilken ordning detta ska göras och vilka metoder som bör användas. I vissa fall kan forensiker och andra medarbetare från NFC även delta i brottsplatsundersökningen.
Materialet anländer till NFC. Det registreras i Forum och paras ihop med den digitala begäran som kommit in vid en tidigare tidspunkt. Den digitala begäran skrivs ut och läggs i en mapp som sedan följer med ärendet under hela ärendehandläggningsprocessen.
NFC kan vid behov remittera undersökningar och analyser till exerna konsulter. NFC bibehåller dock ansvaret för ärendet och gör forensiska bedömningar av de erhållna resultaten. Resultaten från de externa undersökningarna inkluderas i ärendets sakkunnigutlåtande.
En digital begäran om forensisk undersökning skickas till NFC. Denna begäran registreras i NFC:s digitala ärendehanteringssystem Forum och förses automatiskt med ett diarienummer för det aktuella ärendet. Ett automatgenererat svarsmejl med NFC:s diarienummer skickas till uppdragsgivaren som bekräftelse på att NFC mottagit begäran. Systemet anger också hur lång tid NFC uppskattar att det kommer att ta att slutföra ärendet.
Begäran om undersökning skickas till berörda sektioner. En ärendeansvarig handläggare utses för det aktuella ärendet.
Den ärendeansvarige handläggaren svarar för att undersökningsmaterialet distribueras till alla berörda grupper och sektioner inom NFC.
Materialet dokumenteras genom att man fotograferar, ritar av eller kopierar det.
Undersöknings- och analysmetoder väljs utifrån de aktuella frågeställningarna och med hänsyn till respektive metoders begränsningar och fördelar.
Ovan beskrivna handläggningsprocess gäller för relativt enkla ärenden. I mer komplicerade fall, där det förekommer många olika undersökningsmaterial och/eller flera brottsplatser, krävs flera parallella processer. I komplicerade fall utser NFC även en forensisk generalist som koordinerar undersökningarna inom NFC. Den forensiska generalisten är också kontaktperson gentemot uppdragsgivaren. De kunskaper, förmågor och erfarenheter som krävs för att kunna genomföra en forensisk undersökning, värdera undersökningsresultat och skriva ett sakkunnigutlåtande är noga specificerade för varje forensiskt ämnesområde. NFC:s utbildningsprogram för kompetenssäkring består av teoretiska delar, praktisk internutbildning, workshops och examinationer (återkommande var sjätte år), vilket säkerställer att alla medarbetare besitter och upprätthåller den kompetens som verksamheten kräver.
26
en
Kriminalteknik 1 2017
Ärendets väg genom Nationellt forensiskt centrum (NFC)
Under 2016 utförde NFC fler än 120 000 forensiska undersökningar och analyser. Här beskriver vi förenkelt och schematiskt hur handläggningsprocessen ser ut från att spår och material säkras och tillvaratas tills att NFC redovisar sina undersökningar i form av ett sakkunnigutlåtande.
Ärendeansvarig handläggare, forensiska medarbetare vid NFC och uppdragsgivaren kommer i dialog överns om hur spåren och materialen ska hanteras. Ibland är det nödvändigt att utföra flera olika analyser av ett enskilt material (exempelvis dna, fingeravtryck och fibrer) och det är viktigt att dessa genomförs i den ordning som ger bäst resultat.
Spåren och materialen undersöks och analyseras.
Uppdragsgivaren bidrar i dialogen med relevanta frågeställningar så att NFC kan formulera rätt hypoteser inför de kommande undersökningarna. Dialogen med uppdragsgivaren gör också att man kan diskutera prioriteringar och förslag på ytterligare eller kompletterande analyser.
Två forensiska experter/handläggare utvärdererar – undersökningsresultaten. Utvärderingsprocessen doku menteras i ett arbetsblad som biläggs och sparas i ärendets mapp.
I vissa fall kan spaningsinformation förmedlas till uppdragsgivaren för att ytterligare underlätta förundersökningsarbetet. Spaningsinformationen lämnas i form av så kallade forensiska uppslag.
I vissa ärenden kan det bli nödvändigt för NFC att ordna referensmaterial från andra instanser för att kunna genomföra undersökningar och analyser.
De erhållna resultaten kan medföra utökade eller förnyade undersökningar. Ibland indikerar resultaten att tidigare planerade undersökningar inte längre är nödvändiga och att dessa därmed kan återkallas.
Den slutliga resultatvärderingen genomförs i regel av två forensiska experter/handläggare oberoende av varandra.
NFC redovisar undersökningsresultaten i olika former av
utlåtanden beroende på frågeställningar och typ av resultat. NFC:s sakkunnigutlåtande innehåller material-/spårbeskrivning, resultat, resultatvärdering (när detta är lämpligt) med avgiven slutsats, och kan användas i den rättsliga processen. Resultatvärderingen redovisas enligt NFC:s niogradiga utlåtandeskala. Analysbesked (exempelvis identifiering av en klassificerad drog) är korta redovisningar av analysresultat och innehåller ingen resultatvärdering. Det finns även beskrivande sakkunnigutlåtanden (exempelvis angående innehållet på en hårddisk, spaningsinformation som forensiska uppslag m.m.). De flesta utlåtanden signeras och skickas till uppdragsgivaren. Träffrapporter dna och redovisning dna skickas dock endast digitalt. Undersökt material återsänds till uppdragsgivaren om man inte kommit överens om annat.
27
Kriminalteknik 1 2017
Ändrade arbetssätt gav snabbare dna-analyser Genom att planera om arbetet kunde Biologisektionen korta handläggningstiderna med upp till två dagar redan efter en vecka. Följ med bakom kulisserna och få en bild av hur arbetet går till och hur man ständigt arbetar med att effektivisera arbetet.
Extraktionsgruppen utvinner eventuellt dna från proverna med olika extraktionsmetoder.
N
ationellt forensiskt centrum (NFC) arbetar ständigt med att försöka korta handläggningstiderna, och du har tidigare kunnat läsa om olika förbättringar som görs kontinuerligt för att snabbare hantera fler ärenden. Detta samtidigt som antalet undersökningar per år ökar. Målsättningen är att ärenden ska handläggas på 24–48 timmar. Ett steg för att uppnå målsättningen har tagits med till synes små åtgärder. Handläggningstiderna har minskat med nästan två dagar redan efter en vecka med ett nytt arbetsflöde. 28
– Det vi på mängdbrottsgruppen gjorde var att vi såg över vår veckoplanering. Vilka finns tillgängliga, vem gör vad och när var frågor vi ställde oss. Numera får medErland Ljunggren, gruppchef arbetarna i gruppen för mängdbrottsfylla i en disposition gruppen som visar vem som gör vad. Det gör att alla vet vem som gör vad under veckan och det har skapat ett bättre flyt i arbetet. Vi har hanterat flödet
bra och samtidigt gjort den här förändringen trots att vi har varit tajt med folk, säger Erland Ljunggren som är gruppchef för mängdbrottsgruppen. När ett mängdbrottssärende registreras på NFC och det ingår att söka efter dna är det mängdbrottsgruppen som påbörjar undersökningen genom att spårsöka. Det kan handla om att topsa, eventuellt tejpa eller klippa ned besudlingar eller misstänkta ytor av material, som sedan läggs i provrör som lämnas till extraktionsgruppen.
Kriminalteknik 1 2017
PLANERADE OM ARBETET
Extraktionsgruppen utvinner eventuellt dna från de spårsäkrade proverna med olika extraktionsmetoder. Eventuellt dna erhålls då i en lösning som därefter kvantifieras Carina Ansell, eller mängdbestäms. gruppchef för extraktionsgruppen Är mängden otillräcklig går ärendet tillbaka till mängdbrottsgruppen som antingen får avsluta ärendet eller söka efter mer dna. När det finns tillräckligt med dna går provet vidare till amplifiering, där valda delar kopieras med hjälp av PCRteknik. Därefter är det dags för typningsgruppen att analysera det kopierade dna:t. Resultatet, i bästa fall en komplett dna-profil, lämnas slutligen tillbaka till mängdbrottsgruppen som sammanställer och redovisar ärendet. Carina Ansell är gruppchef för extraktionsgruppen som utför de inledande stegen mot att få fram en dna-profil. Hon berättar att de kunde korta analystiden bara genom att planera om i vilken ordning de gjorde saker. – Tidigare genomfördes alla arbetsmoment parallellt, d.v.s. alla olika extraktionsmetoder, kvantifieringar och amplifieringar genomfördes av olika personer under hela arbetsdagen. De prover som extraherades senare på dagen hann då inte kvantifieras och/ eller amplifieras förrän nästkommande dag. Numera genomförs istället arbetsmomenten i serie. Alla operatörer börjar arbetsdagen med att extrahera de prover som analyseras med Chelex, vår basmetod. När dessa är klara genomförs
nästa arbetsmoment (kvantifieringen) och därefter amplifieringen. Typningsgruppen avslutar sedan arbetsdagen med att starta elektroforesen som får köras över natten, för att nyttja instrumenten effektivast. Genom att planera arbetsdagen annorlunda kunde vi på detta sätt minska liggtiderna under analysen för dessa prover. ANTAL ÄRENDEN ÖKAR
Extraktionsgruppen använder olika typer av extraktionsmetoder beroende på vilken typ av spår det rör sig om. Den vanligaste metoden är Chelex som används för 70 % av alla prover. De flesta proverna från just mängdbrottsgruppen går via Chelex, vilket gjorde att det nya arbetssättet i extraktionsgruppen fick stor påverkan på mängdbrottsgruppens genomströmningstid. – Vi kortade mediantiden från 4,8 till 3,2 dagar direkt, säger Carina Ansell, och det är inte så att vi gör mer jobb. Vi gör arbetet smartare och får igenom proverna snabbare helt enkelt. Mängdbrottsgruppen har genom
egna åtgärder och extraktionsgruppens ändrade arbetssätt kunnat korta genomströmningstiden med cirka 2 dagar under 2016 jämfört med 2015. 2015 var genomströmningstiden för ett mängdbrottsärende på 50-procentsnivån 13,5 dagar och på 80-procentsnivån 20 dagar. Motsvarande genomsnittlig genomströmning för 2016 var på 50-procentsnivån 12 dagar och på 80-procentsnivån 18 dagar. Detta samtidigt som antalet ärenden ökade med 7 %. – Nästa steg blir att göra en massa finjusteringar i våra arbetssätt. Vi tittar också på om vi kan styra om arbetssättet så att vi hanterar våra mindre komplexa ärenden snabbare och om vi kan minska liggtiderna. Det finns många områden att jobba med och idéerna finns, säger Erland Ljunggren.
Text: Niklas Boman Foto: Maria Åsén, NFC
Fakta: Begrepp som avser tidmätning i ärenden HANDLÄGGNINGSTID FÖR ÄRENDE Den totala tiden ett ärende hanteras vid NFC. Tiden räknas från och med att den sista skrivelsen eller det sista materialet i ärendet registreras vid NFC tills ärendet avslutas. Biologisektionen märkte snabbt skillnad när extraktionsgruppen ändrade sitt arbetssätt. 29
Kriminalteknik 1 2017
Forensiska undersökningar på misstänkta CBRNkontaminerade bevis NFC ansvarar för forensisk spårsäkring och analys vid händelser som innefattar kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära element. För att vara förberedd på en sådan händelse tränade NFC tillsammans med FOI i Umeå i januari 2017.
C
BRN-kontaminerade bevismaterial ska inte hanteras vid ”vanliga” forensiska laboratorier såsom NFC. Undersökningar av kontaminerade traditionella forensiska bevismaterial, så som fingeravtryck och dna, ska istället utföras vid säkerhetslaboratorier av forensiker från NFC. NFC samverkar därför t.ex. med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Folkhälsomyndigheten (FoHM) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). – FOI kan hantera alla CBRNämnen i sina säkerhetslabb, vilket gör att personal från NFC kan genomföra forensiska undersökningar samtidigt som personal från FOI undersöker vilken typ av ämne (agens) det rör sig om, säger Håkan Bergstedt, som bland annat arbetar med CBRN-frågor vid NFC. Vid träningstillfället vid FOI i Umeå fokuserade NFC på områdena finger, dna, foto och it. – Men vi kan naturligtvis även utföra andra typer undersökningar.
30
Det var 14 personer från NFC som deltog i övningen, som var mycket uppskattad. Övningen gick ut på att lära sig arbeta i handskboxar – en helt tät box som tillåter att man arbetar med materialet utan risk att komma i kontakt med farliga ämnen. Alternativt kan man i vissa fall avlägsna eller minimera dessa ämnen innan de forensiska undersökningarna genomförs. – Du kan utföra i stort sett samma undersökningar i boxen som du kan utanför men det tar längre tid för det är trångt och mer omständligt. Vi försöker ha den här typen av träningar varje år. Det gör att vi är förberedda om det skulle bli skarpt läge, och vi kan också se vilka eventuella begränsningar som finns för att försöka lösa detta på annat sätt. Förutom att träna på momenten så ser vi också över om vi behöver komplettera med instrument och utrustning som är bättre anpassade för arbete i handskboxar, säger Håkan Bergstedt vid NFC. Övningen planerades av medarbetare vid NFC. Text: Niklas Bohman Foto: Maria Åsén, NFC
Kriminalteknik 1 2017
31
32
VILL DU FÅ DITT EGET EXEMPLAR AV KRIMINALTEKNIK? Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt (gäller nya beställningar från och med mars 2017) genom att skicka namn och adress till ulf-n.johansson@polisen.se märk din e-post ”Prenumeration Kriminalteknik”. Kriminalteknik utkommer under 2017 med tre nummer. Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se