En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Nationellt forensiskt centrum – NFC
Nummer 3, 2017 - nfc.polisen.se
Fotograferar spår på brottsplatser Möt en forensisk fotograf – förevigar detaljer bakom avspärrningarna Så kan ljud avslöja brottslingar RMV och NFC – med huden som skiljelinje ”Digitalt polisarbete är avgörande för rättssäkerheten”
Kriminalteknik 3 2017
Innehåll 03 KLASÉN: DAGENS BROTTSLIGHET KRÄVER UTVECKLAD UTREDNING 04 UTBLICK 08 YRKET: FORENSISK FOTOGRAF 11 HITTADE VÅLDTÄKTSMAN – TACK VARE DNA-UTBYTET MED UNGERN 12 LJUD SOM AVSLÖJAR BROTTSLINGAR 15 ”FRAMTIDENS FORENSIK ÄR DIGITAL” 16 RMV OCH NFC – MED HUDEN SOM SKILJELINJE 22 FORENSIK VIKTIG DEL I UTREDNING AV KRIGSBROTT 24 FINGERAVTRYCK ÄR MER ÄN PAPILLARLINJER 26 KRIMINALTEKNISK UTBILDNING: ”VI ÄR NÅGOT PÅ SPÅREN” 29 GÄSTKRÖNIKA: TEKNISK BEVISNING VAR AVGÖRANDE I MANGS-MÅLET 30 NORDISKA LABB: NORGE
s12
s08
s16
s26
Tidningen Kriminalteknik Utkommer med tre nummer per år. Upplaga: 3 700 ex.
Redaktör Viktor Högberg viktor.hogberg@polisen.se
Tryck Elanders Group
Utgivare Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum
Omslagsbild Elin Bågviken
Insänt material Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen.
Adress Tidningen Kriminalteknik Nationellt forensiskt centrum 581 94 Linköping Ansvarig utgivare Lena Klasén
Redaktionsråd Susanne Karlsson Maria Åsén Ricky Ansell Anders Nordgaard Svante Lagman Mattias Kronstrand Håkan Bergstedt Ann-Louise Flisbäck
ISSN 1653-6169
Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt. Inskickat material kan komma att redigeras.
NÄSTA NUMMER UTKOMMER I APRIL 2018
Prenumeration Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik@polisen.se Kriminalteknik utkommer med tre nummer varje år. Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se
Kriminalteknik 3 2017
Klasén: Dagens brottslighet kräver utvecklad utredning När vittnen tystas och gängkriminaliteten ökar behövs kriminaltekniska bevis mer än någonsin. En grövre brottslighet är också mer resurskrävande att utreda, både för utredare och för forensiker.
T
yvärr ser vi en utveckling i samhället där viss grov brottslighet ökar och vapen används allt mer i kriminella uppgörelser. Vapenärenden på NFC har ökat med 14 procent under en tioårsperiod. Det är inte alarmerande, men den stora skillnaden är att antalet material per ärende har fördubblats. När det skjuts så skjuts det mer, för att tala klarspråk. Statistik från BRÅ visar att antalet anmälda brott har ökat med cirka 204 000 brott under en tioårsperiod, en ökning med 16 procent. Under 2016 anmäldes totalt drygt 1 510 000 brott till polis, tull eller åklagare.
Genom it-forensik kan vi idag få ut information från bland annat bilar och hem, vilket ökar möjligheten att hitta en misstänkt gärningsman. Idag har vi dessutom hela våra liv i telefonerna, att analysera mobiltelefoner har blivit ett viktigt sätt att hitta ledtrådar och bevis. Samtidigt tar dessa utredningar mycket tid i anspråk. Brottsplatsundersökningar med hjälp av 3D-kameror, programvaror som kan identifiera ansikten, listan på nya metoder kan göras lång. Vårt uppdrag är att ta fram nya metoder inom
it-forensik för att underlätta polisens arbete och de nya metoderna implementeras nu. Vi behöver arbeta proaktivt för att klara den förändrade brottsligheten och anpassa oss till en föränderlig omvärld. Ökat fokus på it-forensik är ett sätt att uppnå detta. Sammanfattningsvis kan konstateras att både NFC och utredningsverksamheten inom övriga polisen behöver rustas för att snabbt kunna hantera stora och komplexa utredningar kopplade till gängkriminalitet och annan grov brottslighet. På så vis kan NFC bidra till att öka lagföringen och förhindra fortsatt brottslig verksamhet.
Lena Klasén
MÅSTE FORTSÄTTA VÄXA
En övertygande forensisk bevisning blir allt viktigare när vittnen saknas eller väljer att inte vittna. I den här tidningen kan ni läsa en krönika av Lennart Strinäs, chefsrådman. Han skriver bland annat om att NFC:s handläggningstider är för långa. Det är helt korrekt och NFC är idag underfinansierat och inte anpassat för att ta emot den stora mängd material som genereras av dagens brottslighet. Samtidigt har NFC fått möjlighet att växa i och med polisreformen och är i skrivande stund 490 medarbetare, men vi behöver fortsätta växa för att kunna möta uppdragsgivarnas behov. STÄNDIG UTVECKLING
Samtidigt har vi idag utvecklat fler metoder för att hitta misstänkta gärningsmän. På NFC pågår ständigt forskning och utveckling av verksamheten. Som en del i utvecklingsarbetet har NFC nu också inrättat ett vetenskapligt råd, läs mer om det på sidan 15. Det vetenskapliga rådet poängterar bland annat vikten av it-forensik.
Lena Klasén
Avdelningschef NFC 3
Utblick Våldtäktsoffer ska säkra spår med nytt dna-kit Ett nytt självtest-kit ska göra det möjligt att säkra dna efter sexualbrott för personer i till exempel flyktingläger. Brittiska forskare arbetar med att ta fram ett tampong-liknande självtest-kit som ska göra det möjligt att säkra dna efter sexualbrott i delar av världen där sjukvården är begränsad. Tanken är, enligt BBC, att provutrustningen främst ska användas i utvecklingsländer, krigszoner eller flyktingläger. Självtest-utrustningen ska göra att genetiska bevis kan säkras efter sexuella övergrepp – utan att offret behöver genomgå en läkarundersökning. Införandet påbörjas i vinter Dr. Lisa Smith från universitetet i Leicester säger att de nu arbetar med att slutföra utformningen tillsammans med branschpartners. Införandet påbörjas senare i vinter.
Foto: Mostphotos
”Utan skospår är det svårt att binda gärningsmannen till själva brottsplatsen och de döms ofta för häleri istället för inbrott” Så säger Marit Lindahl, kriminaltekniker i polisregion Mitt. Skoavtryck har blivit allt viktigare i bevisningen för att binda en gärningsman till en specifik plats, framför allt vid olika stöldbrott. På forensiska sektionen i Uppsala har man under lång tid arbetat framgångsrikt med att säkra och analysera skoavtryck i samband med bostadsinbrott. Region Mitt, där polisområde Uppsala ingår, är en av få regioner som har skospåranalytiker på plats. Detta har bidragit till att uppklarningsprocenten vid inbrott ligger relativt högt – mellan 10 och 20 procent i polisområde Uppsala jämfört med cirka 5–10 procent i resten av Sverige. Tillsammans med brottssamordningen kan de som säkrar skospåren se samband och likheter som gör att fler brott kan länkas till samma sko och därigenom till samma misstänkta person. 44
– Vi hoppas att detta ska kunna bidra till att skapa rättvisa för potentiellt miljoner offer globalt. Det ska hjälpa kvinnor som anmäler brott och förhoppningsvis förhindra liknande brott i framtiden, säger Lisa Smith.
110 000 tabletter tramadol beslagtogs I mitten av september genomförde Tullverket, Polismyndigheten och Läkemedelsverket en gemensam kontrolloperation, Pangea X, mot olagliga läkemedel. Tullverket gjorde 300 kontroller i Arlandas post- och kurirflöde och beslagtog 110 000 tabletter och kapslar tramadol samt 1,5 kilo i pulverform. Polisens del i insatsen har främst varit kopplad till webbsidor och att informera
internetleverantörer, webbhotell och domänägare om kunder som ägnar sig åt försäljning av illegala läkemedel, inklusive sidor som säljer tramadol. Operationen var en del i en årlig internationell insats som totalt resulterade i att 25 miljoner tabletter, kapslar och ampuller togs i beslag och över 3 500 webbsidor stängdes ner.
Kriminalteknik 3 2017
Mordutredare utbildades med hjälp av ”dockskåp”
Dalís dna i faderskapsmål Konstnären Salvador Dalís balsamerade kropp togs i somras upp ur hans grav i Teatre-Museu Dalí i Figueres, Spanien, för att man med hjälp av dna-prov från hår, naglar och ben skulle kunna fastslå om han var far till den 61-åriga spådamen Pilar Abel. Under en utdragen rättsprocess som har pågått i mer än 20 år har hon hävdat att hon är konstnärens enda barn och har rätt till en fjärdedel av Dalís förmögenhet. Enligt Abel hade hennes mor ett förhållande med Dalí under tiden som modern arbetade som hembiträde i området där Dalí och hans ryska fru Gala bodde. Modern ska då ha blivit gravid med Abel och enligt henne är det Dalí som är hennes far.
Foto: Office of the Chief Medical Examiner, Baltimore, MD
På 1920-talet utbildades amerikanska mordutredare med hjälp av dockor som hade placerats i makabra dockskåpsliknande miljöer. De olika scenarierna skulle bland annat bidra till att lära poliserna hur de skulle kunna avgöra huruvida det handlade om ett mord eller en olycka. Vilka slutsatser kunde man dra utifrån skadorna? Och hur skulle utredarna tolka kroppens position i badkaret i rummet intill?
Materialet, som skapades av Frances Glessner Lee (1878-1962), visas just nu upp på Renwick Gallery of the Smithsonian American Art Museum i Washington D.C. Det är första gången någonsin som den kompletta samlingen visas upp offentligt. Utställningen heter Murder Is Her Hobby: Frances Glessner Lee and The Nutshell Studies of Unexplained Death och pågår fram till och med den 28 januari 2018.
Men efter undersökning av dna-proverna på National Institute of Toxicology and Forensic Sciences i Madrid står det nu klart att den kända konstnären inte är pappa till spådamen, enligt stiftelsen som förvaltar Dalís förmögenhet på cirka 200 miljoner euro. ”Stiftelsen är glad över att den här rapporten sätter stopp för en absurd och falsk kontrovers och att Salvador Dalí slutgiltigt utesluts från helt grundlösa påståenden”, skriver stiftelsen i ett uttalande.
Läs mer på www.americanart.si.edu
40 miljoner registrerade i kinesiskt dna-register Kinesiska myndigheter har låtit samla in och registrera dna från fler än 40 miljoner människor, vilket gör att man idag förfogar över världens största genetiska register. Jämförelsevis kan nämnas att FBI:s dna-register innehöll dna från 16,3 miljoner individer i april 2017. Det kinesiska registret är dock starkt kritiserat av olika människorättsorganisationer eftersom man anser att insamlingen av dna har skett på mycket tveksamma grunder.
Personer som till exempel har sökt pass eller hörts upplysningsvis i polisärenden samt är studenter eller medlemmar av en viss etnisk grupp har tvingats lämna sitt dna till registret. Dna-registret har använts med viss framgång i brottssammanhang, bland annat för att hitta en tidigare okänd seriemördare som uppges ha mördat minst elva kvinnor och flickor efter att ha lyckats undgå rättvisan i årtionden.
Foto: Mostphotos
55
Utblick
Kriminalteknik 3 2017
Forensiska analyser görs om efter kontamination Foto: Mostphotos
Fentanyl har orsakat stort antal dödsfall Fentanyl och dess analoger fortsätter orsaka många dödsfall i Sverige. Mellan januari och september 2017 bedömdes fentanyl, ensamt eller i kombination med andra substanser, ha orsakat 18 dödsfall i Sverige, enligt underlag från Rättsmedicinalverket. Under helåret 2016 var det 63 dödsfall. Under januari till september bedömdes 49 dödsfall ha orsakats av fentanylanaloger, vilket kan jämföras med 78 för helåret 2016.
Försvunnen hittad tack vare doftprov Illustration: Mostphotos
Alla forensiska analyser i ett uppmärksammat mordfall i Australien år 1980 måste göras om. Polisen har fastslagit att den tekniska bevisningen har kontaminerats av material från ett annat ärende. Flera misstänkta personer har under årens lopp avförts från utredningen för mordet på småbarnsmamman Maria James, detta med stöd av en felaktig dna-profil som har antagits tillhöra mördaren.
Tack vare ett hudprov i en särskild behållare kunde polishunden Ally snabbt hitta en dement kvinna som två timmar tidigare hade försvunnit från sitt hem i Florida, USA. Kvinnan hade gjort ett så kallat doftprov från huden två och ett halvt år före försvinnandet och hade sedan dess lagrat hudprovet, som var taget från hennes underarm, i den sterila och förseglade burken. Polishunden fick på så sätt en tydlig och icke-kontaminerad doft att utgå från och kunde hitta henne på bara fem minuter. Enligt amerikansk polis kan doftprovet bevara en persons doft i upp till sju år. Som belöning fick hunden en vaniljglass, skriver polisen i ett Facebook-inlägg som har fått stor spridning. 66
– Vi är extremt ledsna för offrets familjs skull, detta måste vara väldigt svårt för dem. Det är det också för våra mordutredare, säger en person i utredningen till tidningen The Australian. Präst var huvudmisstänkt Det har under den långa brottsutredningen funnits indicier mot flera misstänkta personer – i synnerhet en präst som påstås ha förgripit sig sexuellt på den mördade kvinnans funktionshindrade son. Prästen åtalades senare för sexuella övergrepp på tre andra barn, men blev frikänd i två av fallen medan det tredje lades ned. Prästen avled 2002. Förutom prästen har det funnits ytterligare två personer som har varit särskilt intressanta för utredningen och avförts med stöd av den felaktiga dna-profilen: dels en pojkvän till offret, som tog livet av sig bara dagar efter att han förhörts av polisen angående mordet, dels en granne till offret. Enligt The Australian lär misstaget ha orsakats av den mänskliga faktorn för tre decennier sedan. Text: Ann-Louise Flisbäck
Kriminalteknik 3 2017
Sverige och USA utbyter fingeravtryck
När Nationella operativa enheten, NOA, vid Polismyndigheten får direktåtkomst till USA:s register innebär det att polisen
snabbt kan få svar på om fingeravtrycket överhuvudtaget finns i USA:s register. Om så är fallet är det sedan möjligt att ansöka om att få ta del av de personuppgifter som finns registrerade. Utlämnande av uppgifter får bara göras vid brott som har minst ett års fängelse.
Foto: Mostphotos
I början av nästa år väntas svensk polis få direktåtkomst till avidentifierade uppgifter i USA:s nationella fingeravtrycksregister. Redan i dag utbyter Sverige och USA fingeravtryck men ett nytt avtal möjliggör ett snabbare och mer rättssäkert utbyte. Tidigare har man tvingats skicka en förfrågan i varje enskilt fall för att få söka i det andra landets register, en process som har kunnat ta cirka två veckor.
Sverige kommer att dela med sig av ungefär 165 000 fingeravtryck från dömda och brottsmisstänkta personer. Det finns ingen officiell statistik för USA:s register men antalet är betydligt större än i det svenska registret.
Mord uppklarade med hjälp av släktskapssökningar Morden på två prostituerade kvinnor i New York i början av 1990-talet såg länge ut att förbli olösta. Men nu har en uppmärsammad dna-registersökning gjort att en man har kunnat dömas för morden. John Bittolff har fällts för morden på två prostituerade kvinnor åren 1993 och 1994. Fallen har uppmärksammats eftersom de är de första i New York som lösts med hjälp av en så kallad släktskapssökning eller ”nära träff” vid sökningar i dna-registren – en kontroversiell sökmetod som ännu inte är formellt godkänd i delstaten. Genombrottet i mordutredningarna kom oväntat när man analyserade ett dna-prov, som Bittolffs bror, Timothy, lämnade i samband med att han dömdes för ett mindre allvarligt brott, och sökte dna-profilen mot ett spårregister. Sedan 2012 topsas och registreras dna-profiler från samtliga dömda brottslingar i New York, oavsett hur allvarliga
brotten som de dömts för är. Vid sökning av Timothy Bittolffs dna-profil erhölls en nära träff med dna-profilen som säkrats i de båda mordfallen vilket gjorde att polisen började intressera sig för hans nära släktingar. En bror kunde avföras som misstänkt sedan en cigarettfimp med hans dna hade analyserats, medan polisen däremot fick en fullständig träff mot spåren i de båda morden när man analyserade en platsmugg som ytterligare en bror – John Bittolff – hade druckit ur. Enligt åklagare Robert Biancavilla är detta det första fallet i New York som har lösts med hjälp av en nära träff:
undersökt den nära träffen vidare, säger han angående släktskapssökningen. Metoden fällde seriemördare John Bittolff misstänks för ytterligare ett kvinnomord som begicks 1993. Totalt tio amerikanska stater har godkänt användning av släktskapssökningar, däribland Kalifornien och Kansas. Med hjälp av metoden har man bland annat klarat upp ett uppmärksammat cold case-mord på Karen Klaas som begicks för över 40 år sedan, och har slutligen kunnat fastställa identiteten på och döma de båda seriemördarna Lonnie Franklin Jr. och Dennis Rader. Text: Ann-Louise Flisbäck
– Det finns ingen möjlighet att vi hade kunnat lösa de här morden utan att ha
Foto: Mostphotos 77
Kriminalteknik 3 2017
”Inte bara snygga bilder – jag fotar spår och bevis” Yrket: Forensisk fotograf Hon är fotograf på heltid, men har ett jobb som skiljer sig totalt från de flesta andra fotografers. Som en av polisens forensiska fotografer kliver Louise Larsson förbi avspärrningarna när hon fotograferar brottsplatser och bevis. Text: Viktor Högberg Foto: Elin Bågviken
88
Kriminalteknik 3 2017
Polisens forensiska fotografer arbetar på brottsplatser, i fotostudio och laboratorium. Här granskar fotografen Louise Larsson en burk för att se de uppmärkta spåren som sedan ska fotograferas.
99
Kriminalteknik 3 2017
fotografera till exempel blodfläckar på en mörk tröja använder jag en IRkamera, då blir den mörka tröjan ljus och blodet på tröjan syns tydligt. Ifall plagget senare ska dna-undersökas är det viktigt att jag använder skyddskläder, så att jag inte kontaminerar spåret, säger Louise Larsson. I arbetet med jämförelsebilder från till exempel ett rån kan beslagtagna kläder placeras på en docka för att efterlikna en viss situation från en övervakningsfilm. Vid fotograferingen är det viktigt att ta hänsyn till eventuellt utmärkande detaljer. Det görs för att de båda bilderna sedan ska bli möjliga att jämföra på NFC. – Det kan få väldigt stor betydelse för en utredning och kan bidra till fällande dom eller att någon frias från misstankar, säger Louise Larsson. OKÄNT YRKE FÖR MÅNGA
Den forensiska fotografen dokumenterar spår och bevismaterial.
I
arbetet på polisens forensiska sektion i Karlstad står Louise Larssons fotoväska alltid redo. När som helst kan det bli dags att åka ut till en brottsplats tillsammans med bland annat kriminaltekniker. Forensiska fotografer vid polisen arbetar både på brottsplats och i ateljé och laboratorium, med allt ifrån att fotografera fingeravtryck och detaljbilder på föremål till 360-gradersfotografering och luminol-fotografering. – Det är ett väldigt intressant och varierande jobb med en stor bredd på arbetsuppgifterna och dessutom får man möjlighet att kombinera foto och video, säger Louise Larsson, forensisk fotograf på polisregion Bergslagen. GÖR REKONSTRUKTIONER
De forensiska fotograferna är med och filmar bland annat rekonstruktioner med misstänkta och vittnen. Allt bör återställas så som det var vid tillfället för det misstänkta brottet och vid till exempel en rekonstruktion utomhus kan alla inblandade behöva invänta rätt väderlek och tid på dygnet. 10
– Vittnen och misstänkta kan tvingas återuppleva händelseförloppet med allt vad det innebär. Det kan ofta vara i svåra miljöer under bevakning av många personer som är involverade i rekonstruktionen. Vi måste vara medvetna om att de människor som vi möter ofta befinner sig i en krissituation, säger Louise Larsson. DETALJER OCH KONTURER
En stor del av arbetet görs inne på polishuset. För fingeravtryck och skoavtryck finns en mindre fotostudio Där fotograferas de framkallade fingeravtrycken med hjälp av en forensisk ljuskälla med skiftande våglängder. Fingeravtrycken syns då tydligt genom kameralinsen med hjälp av ett speciellt filter på kameran. För att se det infärgade spåret och skydda ögonen har fotografen och andra närvarande på sig glasögon som är avsedda för granskning och fotografering med en forensisk ljuskälla. – Jag ska inte bara ta snygga bilder, det är detaljer och konturer i spår och bevis som jag ska fotografera. För att
Louise Larssons fotointresse började tidigt. Redan under mellanstadietiden tog hon plats i mörkrummet och framkallade sina första egna fotografier. Ett antal år senare började hon studera video och digital bild på universitet. Hon praktiserade på en dagstidning under studietiden men när utbildningen var slut sökte hon istället jobb på polisens forensiska sektion i Karlstad. – Många vet inte ens om att man kan jobba som forensisk fotograf. Jag får ofta frågan om jag fotograferar passbilder men det är inte det som ingår i mitt uppdrag. Jag fotograferar spår och bevis, säger hon. UTBILDAS INTERNT
Den som vill arbeta som forensisk fotograf, antingen på regional nivå på polisens forensiska sektioner eller på NFC, bör ha gått en eftergymnasial utbildning inom fotografering eller ha motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt. – Det finns ingen annan utbildning för forensisk fotografering än de interna utbildningarna inom polisen. Jag läser, testar, jämför och övar mycket på egen hand när tid finns. Det gäller att man hänger med, de tekniska förutsättningarna utvecklas hela tiden, säger Louise Larsson.
Kriminalteknik 3 2017
Bilden är arrangerad och inte kopplad till det aktuella ärendet. Foto: Maria Åsén.
Hittade våldtäktsman
– tack vare dna-utbytet med Ungern Bara några få månader innan överfallsvåldtäkten skulle preskriberas fick polisen träff i sökningar mot det ungerska dna-registret. En man greps och dömdes nästan på dagen tio år efter brottet.
inträtt, men faktum är att tingsrättens dom kom bara tre dagar före ursprunglig preskriptionstid.
– Prüm-samarbetet var helt avgörande för att vi skulle kunna lösa brottet, säger åklagaren Micael Dahlberg.
– Det här målet visar verkligen att det internationella samarbetet är oerhört viktigt, kanske framförallt i ett sådant här ärende när man inte vet vem man söker. Gärningsmannen blev identifierad tack vare Prüm-utbytet med Ungern. Annars hade det preskriberats, konstaterar Micael Dahlberg.
E
n natt i november 2006 överfölls en kvinna i Söderhamn på vägen hem från sitt arbete. En främmande man våldtog henne utomhus innan han försvann från platsen, enligt tingsrättshandlingarna. Trots ett flertal förhör och intressanta iakttagelser från vittnen förblev fallet olöst under lång tid. När Sverige och Ungern började utbyta dna-uppgifter genom det så kallade Prüm-samarbetet sommaren 2016 blev det omedelbart träff. Det var början på ett intensivt och nära samarbete mellan Nationella operativa avdelningen, poliser, utredare, forensiker på NFC och åklagare. Vid tiden för gripandet återstod en dryg månad till preskribering. Den aktuella mannen hade inte figurerat i utredningen innan namnuppgifterna levererades från ungersk polis.
– På väldigt kort tid kunde vi anhålla mannen i sin frånvaro, gripa och topsa honom, få analyssvar från NFC och sedan även häkta och döma honom, säger åklagare Micael Dahlberg i Åklagarområde Mitt. SNABBT ANALYSSVAR
Analyssvaren kom på några få dagar och gav underlag för häktning. – Samarbetet med NFC gick väldigt bra och vi kunde häkta honom tre dagar efter gripandet. Det var särskilt viktigt i det här fallet i och med att mannen annars hade kunnat hålla sig undan den korta tiden fram till preskribering och därmed gått fri, säger Micael Dahlberg. ”SAMARBETET OERHÖRT VIKTIGT”
I och med häktningen hade preskriptionsbrytande åtgärder visserligen
Tingsrätten dömde mannen till tre och ett halvt års fängelse för våldtäkt. Domen överklagades och hovrätten ändrade sedan straffets längd till tre års fängelse. Text: Viktor Högberg
Fakta: Prüm-samarbetet Sverige utbyter dna-profiler med 19 EU-länder (november 2017) enligt det så kallade Prümrådsbeslutet. Under hösten 2017 har Sverige påbörjat utbyten med Frankrike (2023 träffar), Belgien (308 träffar) och Danmark (534 träffar). 11
Kriminalteknik 3 2017
Ljud som avslöjar brottslingar
Hur långt kan en man som skriker för full hals höras? Det kan forensikerna i ljudteknik på NFC avgöra. De är specialister på att få fram det som inte kan höras. Men de kan också avslöja vad ett vittne kan ha hört – eller inte hört.
I
tv-serien Sopranos diskuterar maffiabossen Tony Soprano sina olagliga affärer i tvättstugan. Tvättmaskinens ljud döljer då samtalet för FBI-agenternas avlyssning. Men i verkligheten skulle inte Tony Soprano komma undan så lätt. Dan Nyberg är forensiker inom ljud vid NFC och de vanligaste uppdragen han arbetar med är just hörbarhetsförbättringar av olika inspelningar. Det kan handla om samtal till SOS, avlyssningar av samtal, inspelningar på mobiltelefoner och liknande. – Vi gör exempelvis brusreduceringar
12
Genom att göra detta kunde ljudet filtreras bort och det gick att höra vad den misstänkte sade.
och höjer volymen på tal som är lågt inspelat. Stora delar av ett samtal som har dolts bakom ett tvättmaskinsljud skulle vi troligtvis kunna få fram, berättar Dan Nyberg.
VAD KAN HA HÖRTS?
Ett fall av brusreducering som NFC har arbetat med var en man som på en inspelning erkände ett grovt brott samtidigt som en tv-sändning dolde talet. För att kunna filtrera ljudet behövde de åka till den plats där inspelningen var gjord och spela upp exakt samma ljud. NFC fick tillgång till tv-inspelningen och åkte till det aktuella rummet och spelade in uppspelningen av tv-sändningen.
– Om vi ska avgöra ifall någon har kunnat höra något genom en vägg så åker vi till platsen och gör akustiska mätningar i lokalen. Då kan vi konstatera hur mycket ljud som läcker genom väggarna. Sedan jämför vi våra mätningar med vad någon påstår sig ha hört. Kanske går det inte att höra en röst genom väggen, men en maskin som startar kanske hörs.
Mer udda undersökningar kan handla om överhörning – kan någon ha hört det som de hävdar att de har hört? Kan någon ha hört vad som hände i rummet intill?
Kriminalteknik 3 2017
Med hjälp av olika programvaror kan forensiker pü Nationellt forensiskt centrum filtrera fram ohÜrbara ljud.
13
Kriminalteknik 3 2017
se om ett material är manipulerat. Om vi hittar något så blir det oftast en stark slutsatsgrad, exempelvis på grund av tydliga klipp, och det kan då bidra till att föra en utredning framåt. LJUDTEKNIKER I GRUNDEN
Ljudundersökningar är ett brett område och man får göra en hel del udda undersökningar. – En gång gjorde vi en funktionskontroll av en megafon. Uppdragsgivaren ville veta hur den fungerade och med vilken volym. Vi mätte hur långt bort det gick att höra den.
”Vi som arbetar med ljudjämförelse har fått lära oss att separera olika ljud redan i huvudet. Det är något som utvecklas genom erfarenhet. Vi frågar oss alltid vad som hörs i bakgrunden och försöker mentalt att separera det från andra ljud”, säger Dan Nyberg, forensiker.
För att kunna avgöra om en man som skriker kan höras genom en specifik vägg behöver forensikerna först ta reda på i hur många decibel en man egentligen kan skrika. Genom att jämföra skrik från många olika män har forensikerna på NFC kunnat konstatera att en man kan skrika i som mest 120 decibel. – Alla kan inte skrika så högt, men det är fysiskt möjligt att göra det. Vi har mätt olika mansskrik och sedan tagit fram ett medelvärde för hur långt det hörs. Dessa mätningar är situationsspecifika och kräver mycket undersökningstid. LETAR VARIATIONER I LJUD
Ljudjämförelser är en typ av undersökning som kräver mycket arbete. Forensikerna måste åka till den plats där originalinspelningen har gjorts för att spela in ljud att jämföra med. Ett exempel kan vara en inspelning av en person som går ut genom en dörr – går det att höra på inspelningen vilken dörr som personen går ut igenom? Låter det olika beroende på vilken dörr i byggnaden som används? Går det att registrera en variation i ljudet beroende på vilken dörr som används? Andra ljudjämförelser kan handla om att undersöka om det som hörs på en inspelning exempelvis är ett vapen som laddas eller om det är något annat ljud. 14
– Vi arbetade med en undersökning där polisen hade beslagtagit vapen i en lokal där de misstänkta personerna huserade. På en inspelning hördes vad man trodde var vapen som hanterades. Utredningen ville veta om ljudet på inspelningen var från vapenhantering och i så fall vilket av ett antal olika vapenmodeller.
Forensikerna inom ljud är ljudtekniker i grunden. – Som forensiker har vi fått lära oss att separera olika ljud redan i huvudet. Det är något som blir lättare ju mer man håller på med det. Vi frågar oss alltid vad som hörs i bakgrunden och försöker mentalt att separera det från andra ljud. Det är ett hantverk att kunna skilja ut olika ljud.
Text: Susanne Karlsson Foto: Maria Åsén
ÄKTA ELLER FALSK?
NFC åkte till lokalen där inspelningen var gjord och hanterade olika vapenmodeller på olika sätt. Ljuden som spelades in jämfördes sedan med inspelningen från de misstänkta ljuden. Det visade sig att det var vapenljud och det gick till och med att säga vilken vapenmodell som hade använts.
Fakta: Ljudnivåer i decibel
))
)
Ljudets styrka kallas ljudtrycksnivå och mäts i decibel, dB. 0 dB är det svagaste ljud ett friskt öra kan uppfatta.
– I det fallet gällde det att först sålla bort ljud som inte var relevanta för undersökningen. Sedan behövde vi positionera oss i lokalen – var i lokalen befinner sig ljudkällan i förhållande till mikrofonen? Hur lät ljuden på de olika platserna i lokalen? Allt som skulle kunna misstas för vapenljud behövde uteslutas.
• • • • • •
Forensikerna inom ljud arbetar även med att undersöka om en inspelning är äkta.
Ljud över 120 dB är mycket skadliga för hörseln. Vetenskapliga undersökningar visar att det mänskliga örat kan ta skada av ljud från 85 dB och uppåt om vi utsätts för buller under längre tid.
– Vi undersöker om samtal blivit ihopklippta, det gör vi genom att undersöka ljudsignalen samt datafilen. Ofta kan vi
10 db – när du hör din egen andning 50 db – lågmält samtal 60 db – ljudnivå i ett kontorslandskap 80 db – stadstrafik med fordon 100 db – diskotek 120 db – från utryckningsfordon eller en man med stark röst som skriker för full hals. 120 db är också gränsen för smärta • 140 db – ett jetplan • 150 db – gevärsskott
Kriminalteknik 3 2017
”Framtidens forensik är digital” It-forensiken i framtiden kanske inte fokuserar på mobiltelefoner och datorer, utan på bilar och intelligenta hem. Sex framstående forskare besökte NFC i höstas och de var eniga om att framtidens forensik är digital.
E
tt vetenskapligt råd med internationella forskare har fått uppdraget att ge vetenskaplig rådgivning till de experter som arbetar med forskning och utveckling på NFC. Rådet består av framstående forskare inom olika discipliner. – Rådet har inrättats för att utveckla den forensiska verksamheten. De ska titta på forskningsresultat som vi kan tillämpa inom forensiken, berättar Lena Klasén, avdelningschef på NFC, och fortsätter: – Jag är glad över att vi har fått möjlighet att få hit så välrenommerade forskare. Jag ser fram emot att fortsätta samarbetet och att se dem här igen om ett år.
professor i forensisk vetenskap vid universitetet i Lausanne. Troligtvis kommer efterfrågan på forensiken att ändras, från att vara bevis i rättegång till att mer inrikta sig på att hjälpa en utredning framåt. Det vill säga att ta fram information till polisen. Dagens forensiska laboratorier är inte riggade för detta och är idag främst inriktade på att få fram bevis som håller i domstol. Istället för att prata om sektioner och ämnesområden så behöver vi diskutera forensiska problem där vi kan hitta gemensamma lösningar, enligt Christophe Champod. DATORISERINGEN FORTSÄTTER
En del i besöket var en paneldiskussion där deltagarna diskuterade vilka områden som kommer vara heta inom forensiken om 5–15 år.
Utvecklingen går mot att samla sökbar information i databaser samt att datorisera och använda robotar till fler arbetsuppgifter. När samhället ändrar sig ändrar sig brottsligheten och även spåren av brottsligheten.
– Om vi kunde förutsäga vad som kommer att hända om 10–15 år skulle vi vara rika, men vi kan spekulera, kommenterade Christophe Champod,
– Vi behöver medarbetare som kan hantera kvalificerade utredningar i en digital värld. Framtiden är digital – både i samhället och inom forensiken. Det
GEMENSAMMA LÖSNINGAR
finns alltid otroliga mängder spår i digitalt material, mer och mer data och fler och fler spår, sade Arian van Asten, chef för Department of Science vid Netherlands Forensic Institute, NFI. FINNS INTEGRITET?
Integriteten i en alltmer digitaliserad värld diskuterades också. – Sociala medier kommer fortsätta öka och användandet av krypterad information kommer att öka. Det kommer att göra det svårare att läsa informationen, sade Jonathon Phillips, elektronikingenjör vid the National Institute of Standards and Technology i USA, när han fick frågan om hur forensiken kommer se ut i framtiden. – Din integritet har redan äventyrats, du ger redan bort alla dina data till Google och Facebook, kommenterade Zeno Geradts, senior forskare inom forensik vid the Netherlands Forensic Institute.
Text: Susanne Karlsson Foto: Maria Åsén 15
Kriminalteknik 3 2017
RMV och NFC – med huden som skiljelinje Rättspsykiatriska utredningar, rättsmedicinska obduktioner, faderskaps- och släktskapsutredningar, rättskemiska undersökningar och identifieringar av döda människor via dna eller tandkort. På Rättsmedicinalverket, RMV, arbetar många olika specialister med olika typer av utredningar. – Själva proverna är inte så dramatiska. Det är historierna bakom som ofta är det, säger Johan Ahlner, överläkare på Rättsmedicinalverket. Text: Viktor Högberg Foto: Maria Åsén
16 16
Kriminalteknik 3 2017
Både Rättsmedicinalverket och Nationellt forensiskt centrum genomför undersökningar i brottmål. Ofta används huden som skiljelinje för att, något förenklat, avgöra var materialet ska undersökas.
17 17
Kriminalteknik 3 2017
Lena Wettermark, biomedicinsk analytiker på laboratorieenheten för kemi på RMV, undersöker till exempel läkemedel, alkohol och droger i blod och urin.
E
n liten, liten mängd kroppsvätska som till exempel blod är allt som behövs för att specialisterna på Rättsmedicinalverket ska få fram tillräckligt med information för att ta en polisutredning framåt. Den lilla, lilla mängden kan räcka för att avgöra ifall blodet innehåller droger, läkemedel eller alkohol. Samma substanser analyseras även på NFC, men materialet är då i annan form.
Dock: Om material som till exempel naglar, hårstrån eller kroppsvätskor hade påträffats på en brottsplats och varit skilt från kroppen hade det undersökts på NFC, inte på RMV. När en drog/substans passerar genom kroppen omvandlas den ofta till en metabolit. RMV analyserar denna i blod och urin. NFC påvisar drogen/substansen i ett beslag. I det senare fallet är halten ofta betydligt högre.
Men var går egentligen gränsen, vilka gör vad och när? Man brukar något förenklat säga att huden är skiljelinjen som avgör var ett material ska undersökas.
”MÄNGDEN FÅR STOR BETYDELSE”
– På RMV jobbar vi med det som finns på och innanför huden och tillhör kroppen, till exempel organ, vävnader, hårstrån eller kroppsvätskor som blod och urin. När det gäller droger, läkemedel och andra gifter analyserar vi det som har kommit in i kroppen, till skillnad från NFC som analyserar drogbeslag som inte har gjort det, säger Madeleine Lindgren, HR-partner på RMV med mångårig erfarenhet från arbete som biomedicinsk analytiker inom myndigheten. 18
Inom sjukvården utförs vissa undersökningar som liknar de som görs på Rättsmedicinalverket. Allt analysarbete på RMV görs med kvalitetssäkrade metoder och ger resultat som granskas i två av varandra oberoende steg. RMV hjälper också polis och domstolar att tolka analysresultat, till exempel i ärenden som handlar om eftersupning vid trafikbrott. – Inom sjukvården handlar det om att få fram vilken vårdinsats som ska sättas in. På RMV kan den exakta mängden av en viss substans ha väldigt stor betydelse, ingen ska kunna dömas på felaktiga grunder eller behöva vara rädd
att instrumenten är felkalibrerade eller liknande, säger Madeleine Lindgren. POLIS NÄRVARAR VID OBDUKTION
Rättsmedicinalverket arbetar med många olika sorters ärenden och därför kan förstås ärendeprocesserna också se ut på väldigt många olika vis. När till exempel en kropp kommer till RMV inleder rättsläkaren med att obducera kroppen. Om det gäller ett misstänkt mord är någon från polisen alltid närvarande under obduktionen. I vissa fall samarbetar experter från RMV och NFC, till exempel ifall ett mordoffer är tejpat och man måste försäkra sig om att varken spår på huden eller på tejpen blir förstörda. – Arbetet på RMV blir ett jobb som alla andra. Ibland blir man såklart lite extra berörd. Man måste distansera sig och ha inställningen att det är ett prov man undersöker – inte att det är ett avlidet barn, säger Lindgren. Efter obduktionen görs flera olika undersökningar. Vävnadsprover från till exempel hjärta och lever undersöks på de histopatologiska labben inom
Kriminalteknik 3 2017
Virtuella obduktioner görs som ett komplement till rättsmedicinska obduktioner. Bild: CMIV/Linköpings universitet Foto: JKF Photo.
rättsmedicin för att ge information om eventuellt naturliga dödsorsaker så som hjärtinfarkter eller blödningar. På enheten för rättskemi undersöks olika kroppsvätskor för att ge svar på om det till exempel finns någon sorts narkotika, läkemedel eller alkohol. Undersökningarna görs med moderna metoder och ofta med högteknologiska instrument. – Tekniken har stor betydelse i vårt arbete, vi måste ligga i framkant med den medicinska utrustningen. Mycket har hänt rent tekniskt, idag krävs till exempel otroligt små mängder av en substans för att vi ska kunna analysera den i våra instrument säger Johan Ahlner, överläkare på avdelningen för rättsgenetik och rättskemi på RMV. VIRTUELLA OBDUKTIONER
Madeleine Lindgren fortsätter: – Numera kan vi göra virtuella obduktioner som ett komplement till våra rättsmedicinska obduktioner. På så vis kan vi se ifall en kula finns kvar i kroppen eller hur ett knivblad är instucket i en kropp innan vi påbörjar den kliniska obduktionen. Det ger rättsläkaren viktig grundinformation, säger
Lindgren. Med virtuell obduktion avses röntgenundersökning av kroppen med datortomografisk röntgen och magnetkamera. För rättsmedicin i Linköping görs de virtuella obduktionerna i samarbete med Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid Linköpings universitetssjukhus. Hela tiden pågår olika utvecklingsprojekt både internt på RMV och tillsammans med olika samarbetspartners.
samt 1 300 mindre rättspsykiatriska paragraf 7-undersökningar. Paragraf 7undersökningar görs ofta som ett första steg i utredningar av en brottsmisstänkts psykiska tillstånd för att bedöma om det finns behov av att genomföra en mer omfattande rättspsykiatrisk undersökning. Sedan maj 2017 gör RMV dessutom ett stort antal medicinska åldersbedömningar på uppdrag av Migrationsverket. RMV:s rättsläkare gör 70-talet fyndplatsundersökningar per år på uppdrag från polisen.
LYCKAD FORSKNING
Ett 50-tal RMV-medarbetare är involverade i olika medicinska forskningsprojekt. Forskningen har till exempel resulterat i säkrare metoder för blodanalyser av nätdroger, kunskap om vilka koncentrationsnivåer som kan leda till dödliga förgiftningar och metoder för tandanalys som kan fastställa identiteten på avlidna personer. Varje år gör Rättsmedicinalverket närmare 700 000 kemiska analyser, 5 500 rättsmedicinska obduktioner, 3 000 släktskapsutredningar, 500 rättspsykiatriska undersökningar
Madeleine Lindgren och Johan Ahlner på Rättsmedicinalverket i Linköping. 19
Kriminalteknik 3 2017
Undersökningarna som görs på NFC och RMV På RMV och NFC görs ett stort antal undersökningar, inom flera olika ämnesområden. Här listar vi områden och undersökningar från respektive verksamhet.
Rättsgenetik • Faderskapsutredningar, släktutredningar och identifiering av avlidna med hjälp av dna. • Farmakogenetiska undersökningar. • Analys vid plötslig hjärtdöd. • Artbestämning vid till exempel jaktbrott.
Rättsmedicin • Undersöker misstänkta gärningspersoners och målsägandes skador, säkrar spår, dokumenterar motvärnsskador och annat. • Rättsmedicinska obduktioner. Kan visa om det var ett självmord, olycksfall eller om någon annan har varit inblandad. • Utfärdar rättsintyg baserade på genomförda undersökningar samt yttranden över handlingar. • Identifierar avlidna med hjälp av tänder. • Platsundersökningar på begäran av polisens kriminaltekniker för att titta på en kropp, plats, ifall en kropp har blivit flyttad, vilka skador som finns och för att fastställa dödstidpunkt.
Rättskemi
RMV
Exempel på ämnesområden där RMV gör undersökningar.
Rättspsykiatri • Rättspsykiatriska undersökningar. • Riskutredningar av livstidsdömda.
Fotnot: Listan visar ett urval av områden som finns inom respektive verksamhets ansvar. Vissa undersökningar kan delvis utföras på till exempel polisregionernas forensiska sektioner, inom sjukvården eller på privata laboratorier. 20
• Analyserar alkohol, narkotika, läkemedel och gift i biologiskt material som till exempel blod, urin och hår när prover har tagits från en levande eller avliden person. • Farmakologisk och toxikologisk tolkning och bedömning.
Kriminalteknik Kriminalteknik 33 2017 2017
Vapenundersökningar
Spår och sammanpassningar • Gör jämförelser av sko- och verktygsspår. • Sammanpassning av olika material, till exempel plastpåsar.
• Undersöker och provskjuter alla typer av skjutvapen, kulor och patronhylsor för att svara på tekniska frågeställningar. Gör rekonstruktioner. • Registrerar kulor och patronhylsor i ett nationellt register. På så sätt kan skjutningar som har gjorts med samma vapen länkas till varandra. • Destruerar vapen.
Brand • Kemisk brand: Påvisar och identifierar brännbara vätskor i brandrester. • Teknisk brand: Utesluter att en brand har orsakats av ett elektriskt fel eller någon annan defekt i maskiner och material av olika slag. • Andra brandundersökningar: Identifierar brandskadade föremål och fastställer om skador på ett material är orsakade av brand. • Undersöker vätskors och oljors brandegenskaper eller självuppvärmande förmåga.
Droger, gifter och alkohol • Identifierar och analyserar narkotikaoch drogbeslag, samt gifter och illegal alkohol. • Identifierar okända substanser, vilket kan leda till förändrad lagstiftning. • Ger användarsupport till rättsväsendet samt kalibrerar och kontrollerar polisens portabla bevisinstrument för alkoholutandningsprov. Handlägger ärenden där resultat från alkoholutandningsprov har ifrågasatts.
Dna
NFC
• Söker, säkrar och analyserar dna-spår och andra biologiska spår. • Analys av personprover och dna-register
Exempel på ämnesområden där NFC gör undersökningar.
Fingeravtryck • Framkallar och jämför fingeravtryck.
Kemiska ämnen • Analyserar kemiska ämnen som färg, glas, bläck, föroreningar och explosivämnen.
Dokumentanalys
Informationsteknik
• Utreder om sedlar och handlingar, såsom pass, id-kort och körkort, är äkta eller falska. • Genomför jämförande handstilsundersökningar.
• Extraherar, analyserar och värderar digitala spår.
21
Kriminalteknik 3 2017
Forensik viktig del
i utredning av krigsbrott FN och OPCW utreder de misstänkta kemvapenattackerna i Syrien. Mitt i utredningarna finns flera svenska experter som analyserar den tekniska bevisningen i de misstänkta krigsbrotten. – Forensik är extremt viktigt i utredningarna, säger en svensk forensiker som arbetar med utredningarna.
T
idigt på morgonen den 4 april 2017 attackerades den rebellkontrollerade staden Khan Sheikhoun i nordvästra Syrien. Människor kollapsade och kvävdes till döds. Närmare ett hundratal civila dog, ett stort antal var barn, och flera hundra skadades.
– Det här är förfärliga brott, de ska inte få inträffa. Förhoppningsvis kan OPCW:s och FN:s arbete på sikt leda till att de ansvariga ställs till svars, säger en person i utredningsgruppen som tidigare har arbetat på NFC.
Efter obduktioner har organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, funnit spår av giftgasen sarin eller sarinliknande substanser hos flera av offren. Det är en av flera misstänkta kemvapenattacker som under de senaste åren har utretts av organisationen för förbud mot kemiska vapen.
SAMLAR IN BEVISMATERIAL
22 22
Utredningarna genomförs av flera olika grupper enligt en förutbestämd kedja. Först undersöker en grupp, Fact Finding Mission (FFM), som är en del av OPCW, huruvida det verkligen är en kemvapenattack som har genomförts. Om säkerhetsläget tillåter kan det bland
annat göras genom observationer på plats i det drabbade området, men också genom vittnesförhör, obduktioner, blodprover, undersökningar av markprover och rester av ammunition. Om utredningen visar att kemvapen har använts tar nästa utredningsgrupp, OPCW UN Joint Investigative Mechanism (JIM), vid för att bland annat analysera den tekniska bevisningen i syfte att så långt som möjligt utreda vem eller vilka som är ansvariga för attacken. JIM:s utredningar består också till stor del av att ta in vittnesmål, samt att inhämta information från medlemsländer. Utredningarna är inte en del av en juridisk process, utan en teknisk utredning som sedan kan leda till ett eventuellt politiskt beslut i säkerhetsrådet, till exempel i form av olika sanktioner.
Kriminalteknik 3 2017
Damaskus och flera andra syriska städer har utsatts för misstänkta kemvapenattacker de senaste åren. Forensik är en viktig del i utredningsarbetet.
– Då jobbar utredarna bland annat med att analysera bild- och videomaterial eller kemiska substanser. Man tittar på olika bevismaterial, nedslagsplatser, delar av vapen som har hittats samt satellitbilder eller fotografier från platsen. I bildanalyserna tittar JIM på motivet, men också metadata i filen och ifall bilden har manipulerats. JIM tittar också på vittnesmål, symptom hos de drabbade och kanske filmer från sjukhus. Helt enkelt allt som kan ge relevant information. ”OTROLIGT HETT ÄMNE”
Omvärlden följer noggrant arbetet, som i huvudsak genomförs från JIM:s utredningskontor i nederländska Haag. – Arbetet leds av erfarna utredare och är en hybrid av traditionellt utredningsarbete och vetenskapligt arbetssätt, men en viktig skillnad är att det här är en väldigt politisk miljö. Det är ett otroligt hett ämne i vår omvärld, och stor hänsyn måste tas till politiska dimensioner. Det som utredningsgruppen kommer fram till ligger till grund för en sammantagen bedömning som görs av en särskild panel inom JIM. Det är panelen
som slutligen bedömer ifall utredningsgruppen har fått fram tillräckligt med bevis för att i en rapport till säkerhetsrådet kunna säga vem som är skyldig. ”VETENSKAPEN ÄR KÄRNAN”
I och med att arbetet inte är en del av en juridisk process leder det inte per omgående till en fällande dom för till exempel krigsbrott. Däremot ska arbetet, enligt det svenska FN-förbundet UNA Sverige, kunna underlätta framtida rättegångar om just krigsbrott genom att bevismaterial redan har samlats in och analyserats. – I och med att det är en politisk miljö får forensiken väldigt stor betydelse. Det är det vetenskapliga som ger tyngd åt hela utredningen, allt JIM gör verifieras av olika forensiska laboratorier och institutioner runt om i världen. Det finns starka åsikter och slutsatser åt olika håll men det vetenskapliga är det som är oberoende och som blir kärnan i JIM:s utredningar.
Fakta: Utredningar av kemvapenattacker Attacken i syriska Khan Sheikhoun i april 2017 är en av flera misstänkta kemvapenattacker som har ägt rum i Syrien under de senaste åren. I JIM:s rapporter från 2016 fastslogs att kemiska vapen då hade använts vid minst fyra tillfällen i kriget i Syrien. Den tekniska utredningen med forensiken i spetsen låg till grund för den politiska slutsatsen att det syriska flygvapnet var ansvarigt för tre attacker och att IS hade utfört en attack.
Khan Sheikhoun
Text: Viktor Högberg Foto: Mostphotos 23 23
Kriminalteknik 3 2017
Fingeravtryck är mer än papillarlinjer
24
Kriminalteknik 3 2017
Tre representanter från NFC deltog i en internationell konferens för fingeravtrycksexperter tidigare i höstas.
Fingerprint profiling och automatiserade flöden är forskningsområden som kan utöka och effektivisera användningen av fingeravtryck. Forskning stod högt på agendan när Europas fingeravtrycksexperter träffades i höstas.
E
tt fingeravtryck kan avslöja mycket mer om en individ än att bara vara ett unikt mönster av papillarlinjer som matchas mot andra i olika register. Genom att analysera olika ämnen i fingeravtrycket på molekylnivå går det att identifiera spår av exempelvis olika droger, läkemedel, livsmedel och utsöndringsprodukter som kan sammanställas till en kemisk fingeravtrycksprofil. Kombinationen av de olika ämnena gör att man också kan dra vissa slutsatser om bland annat den misstänkte gärningsmannens vanor, vilket kan vara ett viktigt hjälpmedel i brottsutredningar. FINGERPRINT PROFILING
Simona Francese vid Sheffield Hallam University presenterade de senaste rönen inom fingerprint profiling vid ett möte i Paris i början av oktober, arrangerat av det europeiska nätverket för forensiska institut, ENFSI. Även om arbetet till stor del fortfarande befinner sig på forskningsstadiet så samarbetar Franceses forskargrupp med West Yorkshire Police och CSI Unit, Killingbeck, Leeds, för att implementera fingerprint profiling i den operativa forensiska verksamheten.
EFFEKTIVARE FLÖDEN
Många länder har idag svårt att få balans i hanteringen av fingeravtrycksärenden. En ökande arbetsbelastning, att ha en personalstyrka som svarar upp mot denna och krav på förbättrad kvalitet är utmaningar som alla forensiska laboratorier måste hantera. Christophe Champod, professor i forensisk vetenskap, universitetet i Lausanne, Scweiz, driver ett forskningsprojekt för att ta fram en metod som gör det möjligt att snabbt maskinellt klassificera hur användbart ett fingeravtryck är. Därmed kan man skapa effektiva automatiserade flöden som kortar handläggningstiderna och kan utnyttja de resurser som står till buds optimalt. Det finns redan idag flera länder som till viss del har infört automatiserade system och processer och har god erfarenhet av detta. – De länder som har balans i hanteringen av fingeravtrycksärenden utnyttjar sitt it-stöd fullt ut och har förenklat och automatiserat sina flöden, säger Göran Kidfelt, forensiker vid NFC, som var en av NFC:s tre deltagare vid arbetsgruppsmötet.
– Dessa länder är bland annat Danmark, Norge och Holland, fortsätter Göran. De holländska uppdragsgivarna kan räkna med svar i fingeravtrycksärenden inom loppet av tre dygn. ENFSI HAR EN VIKTIG ROLL
ENFSI är ett europeiskt nätverk för forensiska institut som för närvarande har 68 medlemslaboratorier i 36 länder. ENFSI har 17 olika arbetsgrupper för respektive forensiskt område, där EFP-WG – European Fingerprint Working Group – svarar för arbetet inom fingeravtryck. Göran betonar vikten av det internationella samarbetet inom ENFSI:s arbetsgrupper: – Det är ett forum som ger oss möjlighet att tillsammans ta fram och dela ny kunskap inom våra olika forensiska områden som vi sedan har stor nytta av på hemmafronten i våra respektive länder. Genom att ta fram gemensamma Best Practice Manuals för tillämpning av olika forensiska metoder och genomföra färdighetsprover kvalitetssäkrar och harmoniserar vi också våra arbetssätt. Det gör oss ännu mer effektiva när vi arbetar med gränsöverskridande brottslighet, avslutar han.
Text: Ann-Louise Flisbäck Foto: Maria Åsén 25
Kriminalteknik 3 2017
Den tekniska bevisningen blir allt viktigare i brottsutredningar. För att ge möjlighet till effektiva och rättsäkra utredningar ställs höga krav på polisens kriminaltekniker. I december examineras ett tjugotal nya kriminaltekniker på polisens grundutbildning.
D
et smetas blod på väggarna i godsmottagningen. Vita iögonfallande overaller med huva, skoöverdrag, andningsmask och skyddsglasögon. Blodet på väggarna tvättas bort och lamporna släcks. Det sprayas. Och så framträder det intensiva, blåa ljuset som visar blodfläckarna. Det är en helt vanlig dag på grundutbildningen för blivande kriminaltekniker. När tidningen Kriminalteknik besöker utbildningen står blodbildsanalys och synliggörande av möjliga blodspår med luminollösning på programmet. 26
– Det är den sista utvägen för att synliggöra blod om man inte kan hitta blodspår på något annat sätt på en brottsplats. En kemisk reaktion gör att ett blått ljus framträder på ytor där det kan ha varit blod, om det till exempel har städats bort, säger Anders Nilsson, en av forensikerna som utbildar under delar av kursen. GER INTENSIVT LJUSSKEN
Det är stort engagemang och mycket glädje när den första av de två utbildningsgrupperna övar i par. De smetar in färskt blod på kakel, textil och andra material för att sedan tvätta av och spraya.
– Vi är något på spåren tror jag. Här har det hänt något, utropar en av kursdeltagarna skämtsamt när det effektfulla skenet framträder. Den luminollösning som kriminaltekniker vanligtvis använder kallas Bluestar och är ursprungligen i tablettform. Tabletterna löses upp i destillerat vatten, skakas om och är sedan redo att användas. Efter att lösningen kommit i kontakt med blod lyser det starkt i ungefär fem sekunder innan det mattas av. – Det är väldigt intressant att man kan se blodspåren tydligt utomhus i jord, gräs eller inomhus i städade utrymmen, säger Hanna Berg, blivande kriminaltekniker som till vardags arbetar på den forensiska sektionen i Kalmar.
Kriminalteknik 3 2017
”Vi är något på spåren”
Under den kriminaltekniska grundutbildningen får blivande kriminaltekniker till exempel lära sig att planera och genomföra olika brotts- och brandplatsundersökningar.
27
Kriminalteknik 3 2017
Under det gångna kalenderåret har kursdeltagarna, som alla har en bakgrund som poliser, genomgått utbildningen som utgörs av 18 schemalagda veckor, huvudsakligen i Linköping. Den övriga tiden arbetar kursdeltagarna praktiskt på polisområdenas forensiska sektioner. – Det har varit en väldigt givande utbildning, både praktiska och teoretiska moment med bra upplägg och engagerade lärare som är specialister inom sina olika områden, säger Hanna Berg. HAR REDAN ANSTÄLLNING
För att få påbörja utbildningen till kriminaltekniker krävs att personen redan har fått en anställning på en av Polismyndighetens forensiska sektioner för att efter godkänd utbildning arbeta som kriminaltekniker. Några har dessutom erfarenhet från arbete som lokala brottsplatsundersökare och har redan tränat på vissa av de moment som ingår i utbildningen, till exempel brottsplatsundersökningar efter inbrott. – Under hela mitt yrkesverksamma liv har jag tyckt att kriminalteknik har varit intressant. Jag har alltid haft kriminalteknikyrket i bakhuvudet och när jag 28
har kommit i kontakt med kriminaltekniker har intresset bara fortsatt att byggas upp, säger Amalia Ullman på den forensiska sektionen i Stockholm. ”LÅNG RESA FRAMFÖR OSS”
NFC ansvarar för utbildningen som helhet och medarbetare från olika verksamhetsområden genomför olika delmoment, som forensiska undersökningar, kvalitetsarbete, platsundersökningar med mera. Förutom personal från NFC deltar bland annat erfarna kriminaltekniker. Under ett av utbildningens sista moment ska eleverna delta i en fiktiv rättegång och återge resultatet från sina undersökningar. När de godkänns på kursen i december kan de titulera sig kriminaltekniker.
Fakta: Kriminalteknisk grundutbildning Vad? Vidareutbildning för personal inom Polismyndigheten. Ansvarig utbildningssamordnare: NFC. Krav inför utbildningen: Deltagarna måste ha en anställning vid en forensisk sektion för att efter godkänd utbildning ha funktionen kriminaltekniker. Deltagarna, som nästan alltid är utbildade poliser, ska ha erfarenhet av utredningsarbete i förundersökningar i brottmål och ha genomfört särskild upplärningsplan före kursstart. Examination: Kunskapsprov samt specialarbete. Tid: Utbildningen genomförs under ett kalenderår, cirka 21 studieveckor. Antal deltagare: Från och med 2018 kan utbildningen ta emot maximalt 24 deltagare per år. Tidigare har det varit max 20 per år.
– Men även efter utbildningen kommer vi förstås att fortsätta lära oss mycket. Det är inspirerande att följa skickliga kriminaltekniker med lång erfarenhet, säger Amalia Ullman.
Text: Viktor Högberg Foto: Jason Mellström och Viktor Högberg
Den blivande kriminalteknikern Hanna Berg använder luninollösning för att se om det finns blodspår på en yta. Det blå skenet visar var blodspåren kan finnas.
gästkrönika
Kriminalteknik 3 2017
Teknisk bevisning var avgörande i Mangs-målet det tyvärr i dag en del övrigt att önska. Det är ofta som åklagarna i mål med häktade personer begär förlängd tid för åtals väckande enbart med hänvisning till att NFC:s analys dröjer. Sena analyser påverkar givetvis åtalstiden även i mål där det inte finns någon frihetsberövad. ÅTAL SKA INTE FÖRDRÖJAS
Foto: Emilie Undall-Behrend
I
brottmål är det åklagaren som har bevisbördan. Det beviskrav som gäller är att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått gärningen. Beviskravet är högt ställt och så ska det naturligtvis vara i en rättsstat. Tillsammans med förhör och skriftlig bevisning utgör olika former av teknisk bevisning den vanligaste formen av bevisning vid brottmålsrättegångar. Det kan till exempel handla om dnaspårning, vapenundersökningar och äkthetsundersökningar av dokument. Peter Mangs-rättegången är ett mycket tydligt exempel på hur stor betydelse den tekniska bevisningen kan ha. Peter Mangs utnyttjade sin lagenliga rätt att i princip inte medverka i processen och det fanns inte heller någon vittnesbevisning av reell betydelse. Man kan utan överdrift säga att åtalet i det målet stod och föll med den tekniska bevisningen.
SPECIELL RÄTTEGÅNG
Den tekniska bevisningen i Peter Mangs-målet bestod huvudsakligen av analyser avseende frågan om kulor och hylsor som hade hittats på olika brotts-
platser kunde knytas till Peter Mangs vapen. 7 av 20 åtalspunkter ogillades och gemensamt för dem var att den tekniska bevisningen endast gav svagt stöd för att Peter Mangs vapen hade använts. Peter Mangs-rättegången var speciell när det gäller den tekniska bevisningens betydelse. Det är dock inte ovanligt att den tekniska bevisningen utgör en mycket viktig del av åklagarens bevisning. Det finns också skäl att tro att den tekniska bevisningen framöver kommer att få än större betydelse. Utöver den fortlöpande utvecklingen inom området för tekniska undersökningar beror detta dels på att brottsligheten successivt blir allt mer komplex och svårutredd, dels på en i vissa fall minskad benägenhet att vilja/våga vittna.
Snabbare handläggningstider hos NFC vore den enskilt viktigaste åtgärden för att korta häktningstiderna. Häktning är vårt mest ingripande tvångsmedel och misstänkta personer ska inte hållas i häkte under längre tid än vad som absolut är nödvändigt. Dessutom är det av stort personligt värde även för målsägande och vittnen att en rättegång kan hållas så snart som möjligt efter brottstidpunkten. Muntlig bevisning är vidare en färskvara och även ur den aspekten är det angeläget att åtal inte fördröjs i onödan. Det är således ett mycket starkt och angeläget önskemål att NFC ska kunna redovisa analysresultat betydligt snabbare än vad som sker i dag. Frågan hur detta ska åstadkommas överlämnar jag dock till andra som är mer insatta i NFC:s verksamhet.
Om Lennart Namn: Lennart Strinäs. Arbete: Chefsrådman, Malmö tingsrätt. Bor: Malmö. Ålder: 57. Kuriosa: Var ordförande i Peter Mangs-målet.
VIKTIGT MED FUNGERANDE NFC
Den tekniska bevisningens stora betydelse i brottmål gör att det ur ett samhällsperspektiv är mycket viktigt med ett väl fungerande NFC. Med väl fungerande menar jag inte bara att NFC ska ha hög kompetens på det forensiska området utan även att NFC ska kunna leverera analysresultaten i rimlig tid. Vad gäller handläggningstiderna finns
Klasén kommenterar Handläggningstiden har i flera ärendetyper minskat, men inte i proportion till ökningen av antalet inkommande ärenden. NFC är idag fortfarande underfinansierat vilket leder till att vi inte är anpassade för att ta emot den stora mängd material som genereras av dagens brottslighet. Läs mer i ledaren på sid 3. 29
artikelserie nordiska labb
Kriminalteknik 3 2017
Kripos, vid den norska polisen, gör avancerade undersökningar samt utvecklar nya metoder inom området elektroniska spår. I en ny artikelserie gör Kriminalteknik nedslag i våra grannländers forensiska verksamheter. Först ut: Norge.
”Digitalt polisarbete är avgörande för rättssäkerheten”
Med ett avancerat data- och elektroniklaboratorium i toppklass ska den norska polisen möta den allt mer omfattande cyber-kriminaliteten. – När samhället digitaliseras blir vår uppgift allt viktigare. Med rätt metoder och resurser kan vi upptäcka och förebygga terror, barnövergrepp och andra våldsbrott, säger Steffen E. Thorkildsen vid den norska polisen.
D
e senaste 15 åren har arbetet med it och elektroniska spår i brottsutredningar utvecklats snabbt. Det som i början av 2000-talet till stor del handlade om smskonversationer och samtalslistor har i dag blivit avancerade lagringsytor med svår kryptering och mängder av data. – Det blir mer och mer elektroniska spår i utredningarna. Vi måste förstå och behärska den digitala arenan för att kunna bidra till att skapa en trygg plattform för invånarna. Digitalt polisarbete är helt avgörande för rättssäkerheten, säger Steffen E. Thorkildsen, 30
chef på sektionen för elektroniska spår vid Kripos, den nationella enheten för bekämpande av organiserad och annan allvarlig kriminalitet, vid den norska polisen. BLAND DE BÄSTA I EUROPA
Under ett flertal år har den norska polisens avdelning för it och elektroniska spår fått stora resurser och Kripos anses i dag vara bland de bästa i Europa på metodutveckling inom just elektroniska spår.
information. När vi inte vet tillräckligt mycket för att få tillgång till ett material måste vi se till att lära oss mer eller utveckla en metod för att ge oss själva tillgång till det. Det kan handla om att vi behöver bryta en kryptering, återskapa raderad data eller bearbeta stora mängder information, säger Thorkildsen. På Kripos arbetar sammanlagt 600 personer, varav 60-talet personer arbetar med digitalt polisarbete som till exempel elektroniska spår. Här finns bland annat ingenjörer med expertkunskap inom teknologi och kommunikation som arbetar i nära samarbete med åklagare och polis. SKRÄDDARSYTT LABORATORIUM
– Vi har hög kompetens när det gäller avancerade undersökningar och kan utveckla metoder för att få fram
Sommaren 2017 flyttade gruppen in i nybyggda lokaler i Oslo, bara ett stenkast från det som fortfarande är Kripos
artikelserie nordiska labb
Kriminalteknik 3 2017
huvudkontor. De nya lokalerna gör det möjligt för verksamheten att expandera framöver i takt med fortsatta satsningar. – Vi har modern utrustning i dag och måste fortsätta ha det. Vi kan till exempel röntga material för att läsa igenom elektroniska komponenter samt smälta eller snitta oss in i elektronik på ett mycket bra sätt. Teknikutvecklingen och digitaliseringen gör att vi som dataoch elektroniklaboratorium hela tiden måste fortsätta investera i ny modern utrustning, kompetensutveckling för vår personal och dessutom öka personalstyrkan, säger Thorkildsen och fortsätter: – Utan moderna instrument blir det omöjligt att göra de här komplicerade datatekniska undersökningarna och det skulle skapa problem för rättsäkerheten. Han medger att de satsningar som den norska polisen har gjort på it och elektroniska spår har gjorts på bekostnad av andra områden. – Man har prioriterat elektroniska spår väldigt högt. Vi måste följa samhället, medborgarna lever med sina mobiler och digitala tjänster, det gäller förstås även kriminella, säger Thorkildsen. SAMARBETAR MED USA
Kripos samarbetar med länder som USA, Nederländerna och Japan för att utveckla avancerade metoder som kan användas i undersökningarna. I vissa högprioriterade utredningar kan de ge råd och bidra med expertkunskap till andra länders polisverksamheter. – Vi har hög kompetens på flera olika avancerade undersökningsområden inom elektroniska spår. Andra länder som till exempel Sverige har sina specifika områden där vi istället kan få hjälp från dem. Tillsammans är vi riktigt bra, säger Thorkildsen.
metoder och kompetens. – När det gäller att extrahera information från till exempel mobiltelefoner är Kripos väldigt duktiga. De är i toppen i Europa när det gäller metodutveckling inom elektroniska spår, säger Mikael Lindström, verksamhetsspecialist på SC3, Swedish Cybercrime Centre, vid Nationella operativa avdelningen, NOA. NFC SATSAR PÅ IT-FORENSIK
Vid Nationellt forensiskt centrum i Sverige är informationsteknik en sektion som just nu expanderar kraftigt. Nya områden identifieras, metoder utvecklas och personalstyrkan ökar.
Satsningen ska bland annat förbättra kapaciteten samt skapa möjligheter för personalen att specialisera sig ytterligare inom avgränsade områden. – När vi utvecklar vår verksamhet inom elektroniska spår är Kripos ett av flera laboratorier som vi inspireras av. De har kommit långt med sitt arbete inom elektroniska spår. Vi har varit där för erfarenhetsutbyten och för att se vilka delar hos dem som vi ska efterlikna och vad vi kanske behöver göra på ett annat sätt utifrån våra behov, säger Roland Andersson, it-forensiker på NFC. Text: Viktor Högberg Foto: Kripos
Fakta: Polisen i Norge Den norska polisen har nyligen genomfört en omorganisation som påminner om den svenska organisationsförändringen 2015. Man har numera tolv polisdistrikt och några nationella enheter. Kripos är den nationella enheten för bekämpande av organiserad och annan allvarlig kriminalitet med kriminaltekniskt laboratorium. Kripos hette tidigare KRIminalPOlitiSentralen.
Svensk polis har återkommande samtal med den norska polisen för att utbyta 31
VILL DU FÅ DITT EGET EXEMPLAR AV KRIMINALTEKNIK? Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Kriminalteknik. Skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik@polisen.se 32
Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se