Att anlägga en skogsträdgård

SKOGSHARMONI MITT I STAN

Tänk dig en skog där du kan äta allt, med grönt på marken och fruktträd omslingrade av lianer med kiwifrukter. För tålmodiga odlare är det fullt möjligt på våra breddgrader. Det blev tydligt när vi besökte en skogsträdgård i centrala Göteborg.

TEXT ANNA FROSTER FOTO NICKE JOHANSSON

Vrider man huvudet åt ena hållet tornar Älvsborgsbron upp sig i betonggrått allvar, och åt andra hållet syns den gigantiska roströda kranen från Eriksbergs varv. Men här mitt emellan står vi i en glänta, i tusen nyanser av bladgrönt. Bruset från bilar och lastbilar blandas med suset från almar och körsbärsträd som omfamnar Färjenäs skogsträdgård. − På andra sidan berget ligger Göteborgs samlade oljeindustri. Det känns symboliskt att bygga upp ett alternativ här, säger Bosse Blomqvist, en av dem som varit med från början.

För åtta år sedan höll han en studiecirkel om skogsträdgårdar och det väckte så mycket entusiasm att deltagarna ville skapa en egen skogsträdgård direkt. De fick ett startbidrag från kommunen och ett löfte om att använda den sluttande lilla markplätten där vi står nu.

ETT SKAPAT SKOGSBRYN

En gång i tiden kallades den här platsen för Paradiset. Då var den bebodd, sluttningen var täckt av villor med lummiga trädgårdar. Men när varven skulle byggas ut 1974 vräkte kommunen dem som bodde här. Tre månader efter vräkningen gick Göteborgsvarvet i konkurs, men då var redan hälften av husen rivna och berget bortsprängt.

Sedan dess har marken varit lite överbliven. Tills skogsträdgårdsgruppen kom hit med spadar och plantor 2013. En av de första buskarna de planterade var en koreansk silverbuske, som nu breder ut sig med spretande silvriga blad åt alla håll. − Den är avlägset släkt med havtorn. Men skillnaden är att bären är goda att äta direkt. Havtorn är ju rätt äckliga, de måste bearbetas, säger Bosse. Han rättar sig sedan och säger att bären har en skarp och sur smak.

Det hindrar dock inte att även havtorn har fått en plats här i den stora mångfalden. Både havtorn och koreansk silverbuske passar bra på mager mark eftersom de fångar in kväve och gödslar marken omkring sig, förklarar Bosse.

Precis intill den stora silverbusken hukar en liten rabarberplanta som förhoppningsvis ska bli matad med näring. Skogsträdgårdsodling handlar om att skapa en trädgård som liknar ett skogsbryn, där alla träd, buskar och grönsaker står på rätt ställe för att få vad de behöver av näring och solljus.

Den som lyckas skapa en sådan trädgård ska inte behöva göra mycket mer än att skörda.

MINIKIWIER OCH KINESISKA PLOMMON

Bosse pratar drömmande om skogsträdgårdar som har kommit så långt. Han tar sin mormors och morfars skogsträdgård vid sjön Mjörn utanför Alingsås som exempel. Han sprang omkring där som barn och plockade frukt och bär. − Man kan nog säga att de skapade Sveriges första skogsträdgård på 1940-talet. De upplevde livsmedelsbrist under världskrigen och ville försäkra sig om att ha mat men hade inte tid att rensa ogräs.

Bosse tog över sina morföräldrars sätt att tänka och skapade en egen skogsträdgård vid sitt sommarhus för trettio år sedan.

Skogsträdgårdar har blivit trendiga i trädgårdskretsar på senare år men de är egentligen inget nytt påfund. I alla tider och i alla världsdelar har det funnits människor som vet hur man kombinerar olika växter för att skapa permanenta, tredimensionella odlingar som ger mycket mat på en liten yta, menar han. − Men vi glömde en del av de här kunskaperna när vi började anlägga stora åkrar som skulle kunna brukas effektivt med maskiner. Då började vi tänka mer tvådimensionellt.

Förutom att tänka tredimensionellt handlar skogsträdgårdsodling också om att ha många olika sorter. Högst upp i den sluttande trädgården står ett äppelträd med lappar på nästan varenda gren, som något slags udda julpynt. På lapparna står namnen på de tio olika äppelsorterna som är inympade på trädet. Att ha många sorter är en försäkring mot sjukdomar och förändringar. Dessutom är det kul att testa nya sorter och man får en längre skördesäsong, enligt Bosse. − Många villaägare har fler äpplen än de kan göra av med, men bara under en jättekort tid. Med många olika sorters bär och frukter har man något att äta från vår till sen höst.

Skogsträdgårdsodlare är ofta nyfikna på att testa nya sorter som kan klara vårt klimat trots att de inte har odlats traditionellt i Norden. − Det här är kvitten, det är ingen som tror att det går att odla i Sverige men det gör det visst. Det blir stora frukter och jättegod marmelad, säger Bosse.

Längs stammarna omkring oss klättrar flera lianer av minikiwi som snart kommer att få små små varianter av kiwifrukterna vi köper i affären.

Här står också en mispel, ett litet träd med runda gula frukter som mognar lagom till första frosten i december. De har en delikat smak av äppelmos kryddat med kanel och vin, enligt Bosse.

Ytterligare två steg bort står ett kinesiskt

Med många olika sorters bär och frukter har man något att äta från vår till sen höst.

Bosse Blomqvist arbetade tidigare som forskare på Chalmers, men odlingsintresset växte och det kändes allt tråkigare att sitta bakom skrivbordet. plommonträd och bortom det sticker en smal stam upp med blåa stjärnformade blommor. Det är en narrbuske som ska få metalliskt blå frukter. − Det är som science fiction, man tror inte att det är sant. De är goda att suga på som en glass, säger Bosse.

HJÄLP MOT LIVSMEDELSBRIST

I dag är det mulet och snålblåsigt, så bara två skogsträdgårdsodlare har dykt upp på dagens planerade arbetsdag. Utöver Bosse är det Harald Sällström som har varit med från starten.

Ännu har de inte nått fram till det ideala tillståndet där trädgården sköter sig själv. En svart plastväv täcker en stor del av skogsträdgårdens mitt. Den har legat här i två år för att kväva envisa ogräs, men snart är det dags att lyfta undan den.

Ovanför väven börjar odlingarna av perenna grönsaker och kryddväxter. På terrasser av jord som stöttas med tegelstenar står mynta, jordärtskockor, libbsticka, svartrot, strandkål och ätlig malva. Tanken är att de ätliga växterna ska täcka marken året runt så att inga ogräs tar sig upp. ”Vi är inte så bra på att rensa ogräs” urskuldar sig Harald.

Både Harald och Bosse ägnar sig mycket åt att byta frön och plantor med odlare i andra länder, för alla de här sorterna finns inte på vanliga plantskolor. Bosse lägger till ytterligare en anledning till varför han har ägnat sig åt skogsträdgårdsodling under hela sitt liv. − Vi lever i ett samhälle där vi har förlitat oss för mycket på storskaliga system. Plötsligt kan det uppstå livsmedelsbrist och då har vi inget att falla tillbaka på. Man kan nå hög grad av självförsörjning i vanliga trädgårdar.

Men kan man leva på frukt, bär och perenna grönsaker?

− Kanske inte, men vi behöver inte heller så mycket spannmål som vi äter i dag. Det mesta av vår mat kommer från 15–20 olika arter. På stenåldern var det närmare 1 000.

För att få långsammare kolhydrater kan man odla till exempel äkta kastanj, enligt Bosse. I ett hörn av trädgården bredvid tre bikupor står ett litet tanigt träd med etiketten wisconsinek. Det är en hybrid med mindre garvämnen i sig än vanlig ek och ollonen ska gå bra att använda som mjöl.

Vi har förlitat oss för mycket på storskaliga system.

SKYDDANDE TRÄD

Havsvinden som kommer in över Älvsborgsbron är förvånansvärt rå. Egentligen är detta ingen optimal plats för en skogsträdgård. Vinden kan vara väldigt stark och jorden är fattig, men det var den plats de fick av kommunen. − Jag var orolig för västvinden, men vi var här och kände efter flera gånger. Det verkar som att träden skyddar ganska väl.

Ordet ”skogsträdgård” ger kanske en bild av att man börjar i en skog och gör det till en trädgård, men tanken är snarare tvärtom. Man börjar med en trädgård och gör det till en skog. En skog där varje träd bidrar med något som man vill ha.

Hur kan man då sätta i gång att omvandla en vanlig trädgård till en skogsträdgård?

– Det behövs inga stora ytor, säger Bosse. Det viktigaste är att planera noga så att man använder den plats som finns på bästa sätt. − Börja med att planera för de största träden och tänk igenom hur höga de blir. Fundera på solinstrålning och hur du kan kombinera olika växter.

En skogsträdgård verkar kräva en del jobb?

− Ja, men bara i början. Kanske de första femton tjugo åren ...

5 FÖRDELAR MED SKOGSTRÄDGÅRDEN

• Man kan nå stora skördar med lite rensning och underhåll. • Skörden kan bli varierad med många olika sorter under hela säsongen. • En mångfald av sorter ger ett system som är robust och klarar förändringar. • Skogsträdgårdsodling är långsiktigt hållbart, det gynnar både kolinlagring och biologisk mångfald. • En skogsträdgård kan bli vacker och trivsam.

Lästips

• ”Skogsträdgården – odla ätbart överallt” av

Philip Weiss och Annevi Sjöberg. • ”Fleråriga grönsaker: upptäck, odla, njut” av

Philip Weiss, Annevi Sjöberg och Daniel Larsson. • Webbtips: Skogsträdgårdsbloggen.

Genom att ympa in olika äppelsorter på ett och samma träd får man fler sorter, längre skördetid och ett motståndskraftigare träd.