Naturvetaren nr 4-2018

Så funkar det: Inflytande på jobbet

Naturvetaren A R B E T S L I V, K A R R I Ä R , V E T E N S K A P

N U M M E R 4 20 18

MÅNADENS FRÅGA:

Hur bidrar du till hållbar utveckling?

KARRIÄR

Snabba provsvar gav pris VETENSKAP

Spar diesel utan plog AKTUELLT

Ny testbädd för biologiska läkemedel

Han blev årets

visselpipa REPORTAGE

Forskning som inte blev av SID 24

LEDARSKAP

TIO TIPS

Så lockar du de bästa SID 46

Få koll på arbetsmarknaden SID 22

VAD VILL JAG BLI?

Naturvetarnas Naturvetarnas studentråds studentråds styrelse styrelse 2017–2018.

2017–2018.

Nominera Nominera digdig själv själv eller eller någon någon annan annan till studentrådets till studentrådets styrelse. styrelse.

Senast Senast denden 19 oktober!

19 oktober!

Vill Villdu duvara varamed med och ochpåverka påverka naturvetarstudenters naturvetarstudenters framtid? framtid?

DåDå kankan du du nominera nominera digdig själv själv eller eller någon någon annan annan till till studentrådets studentrådets styrelse. styrelse.

DetDet är ett är ett roligt, roligt, utvecklande utvecklande ochoch meriterande meriterande uppdrag uppdrag därdär du du kankan vara vara med med ochoch påverka påverka frågor frågor som som rörrör dindin ochoch andra andra studenters studenters utbildning! utbildning!

Nominera Nominera så här: så här: Skriv Skriv några några rader rader om den om den du vill du nominera vill nominera medmed en motivering en motivering om om varför varför just just du eller du eller henhen bör bör företräda företräda landets landets naturvetarstudenter. naturvetarstudenter.

Skicka Skicka nomineringen nomineringen till Björn till Björn Jensen Jensen frånfrån valberedningen, valberedningen, bjorn-jensen@hotmail.com bjorn-jensen@hotmail.com senast senast denden 19 oktober.

19 oktober.

DenDen nominerade nominerade måste måste varavara studerande studerande och och medlem medlem i Naturvetarna. i Naturvetarna.

Styrelsen Styrelsen väljsväljs sedan sedan på studentrådets på studentrådets kongress kongress denden 24-25 24-25 november november 2018.

2018.

Då beslutar Då beslutar delegaterna delegaterna även även om fokusfråga om fokusfråga samt samt andra andra frågor frågor somsom studentrådet studentrådet ska ska arbeta arbeta med. med.

Läs Läs mermer om studentrådets om studentrådets kongress kongress och och om hur om hur du kan du kan delta delta på på

www.naturvetarna.se/studentkongress www.naturvetarna.se/studentkongress 67

4 / 2018 67 N A TNUARTVUERTVAERTEANR E4N/ 2018

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

Att visa civilkurage Tänk om fler var lika modiga som Jens Johanson. Han var en av dem som slog larm om att Transportstyrelsen läckt känslig information och äventyrat rikets säkerhet. Ni minns förra sommarens drama, som slutade med att två ministrar och en statssekreterare fick avgå. Innan dess hade generaldirektören fått sparken. Det föregicks i sin tur av att arbetsgivaren inte lyssnade på den dåvarande säkerhetsskyddschefen Jens Johanson. Då kontaktade han Säpo som insåg allvaret i att outsourca IT-driften och ville stoppa den.

Men Transportstyrelsen lyssnade inte på varningen i sin vilja att spara pengar.

Jens Johanson har hyllats för den här insatsen och har

begåvats med tre priser, bland annat Årets visselpipa, som Trancparency International delar ut. Det lite anmärkningsvärda är att hyllningarna främst kommer från ideella organisationer. Han gjorde det som kändes rätt för att skydda Sveriges säkerhet. För det borde även arbetsgivaren och staten tacka honom.

Att visselblåsarlagen är ett formellt skydd mot uppsägning är i sig bra. Men det finns inget skydd mot mer sofistikerade former av bestraffning, som var för sig kan uppfattas som harmlösa, men som sammantaget skapar otrygghet för visselblåsaren.

Genom att berätta sin historia i den här tidningen hoppas han kunna ge stöd och inspirera andra i liknande situation. Det handlar om civilkurage, att våga säga till och ha en dialog med arbetsgivaren när något är fel. Det vinner alla på.

”... att våga säga till och ha en dialog med arbetsgivaren när något är fel.”

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck, LEL redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare, CJ Skribenter i detta nummer Natalie von der Lehr, Johanna Rösth

Utgivning: 6 nr per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

Nästa nummer utkommer 1 november, manusstopp annonser: 19 oktober.

ANNONSBOKNING Anna Kreissl, 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com

Omslagsbild: Peter Holgersson

N AT U R V E TA R N A

Övriga bilder: Colourbox

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 info@naturvetarna.se

Tryck Norra Skåne Offset Korrektur Mats Wirström, Textpiloten ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex.

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

Inloggningsuppgifter finns på tidningens baksida.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

3

Innehåll SID 8

Sommarskola för framtidens forskare

MÅNADENS FRÅGA:

Hur bidrar du till hållbar utveckling?

Ett sätt att säkra framtidens kompetensförsörjning av naturvetare.

SID 13

Duell om visstidsanställning Borde den skrotas, eller är det ett sätt att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden?

SID 46

Drömarbetsgivaren Hur får vi alla att vissla på väg till arbetet och tycka att de har världens bästa jobb?

SID 57

Mitt jobb - biomedicinsk analytiker Labbet som har lyckats halvera svarstiderna för vävnadsprover.

44 ”It takes two to tango” - om inflytande på jobbet.

4

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

24

Forskning som kunde ha förändrat vår värld, om den fått chansen.

38

Både ekonomi och miljö kan vinna på att lämna jorden oplöjd.

LEDAREN Per Klingbjer, förbundsdirektör

per.klingbjer@naturvetarna.se

Sverige behöver internationellt samarbete Vi vet alla hur het årets sommar blev med skogsbränder i Sverige som följd. För naturvetare finns det många intressanta aspekter att lyfta kring detta. Men i en ledare som författas innan riksdagsvalet men publiceras efter detsamma, är det för mig självklart vad som denna gång bör vara i fokus. Vikten av internationellt utbyte och samarbete.

Det som främst fastnade på min näthinna var det internationella samarbetet. Hjälp från Polen, Italien, Frankrike, Tyskland, Danmark, Norge och Litauen. Beredskapsviljan hos de länder som ställde upp med en hjälpande hand ska applåderas. Den viktigaste lärdomen anser jag är att vi måste omhulda samarbeten över gränserna. Och då menar jag inte primärt vad gäller brandbekämpning.

Sverige kan aldrig ensamt vända på utvecklingen eller hantera stora oväntade händelseförlopp på global skala. Sverige kan aldrig ensamt ta fram allt det kunskapsunderlag som krävs för att ändra skeenden, beteenden eller riktningar globalt. Svaret för en exportberoende, innovativ och kunskapsintensiv liten nation kan aldrig vara att fjärma oss mot omvärlden. Sverige behöver internationellt utbyte, samarbete och handel.

Efter sommaren har regeringsuppdrag kommit bland annat om att öka

informationen om grundvattentillgångarna ytterligare och om att redovisa behov av förstärkt kapacitet samt satsning på fler utbildningsplatser för

För det nyöppnade testlabbet för biologiska läkemedel som GE Healthcare bjuder in forskare och företag till.

För att Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade med 3,6 procent under första kvartalet i år jämfört med förra året.

brandmän. Och visst måste det göras många nationella analyser framöver, varav många kommer göras av naturvetare. Samtidigt är den fråga som hamnade i fokus efter sommarens bränder, kring klimatförändringar, ett bra exempel på just en sådan fråga där det krävs ett internationellt utbyte och samarbete.

Sverige konkurrerar med kompetens internationellt och måste ligga i framkant vad gäller forskning och innovation. Förutom detta är det naturvetare, i Sverige och världen, som kommer att stå för lösningarna på de stora globala utmaningar som vi har framför oss. En god arbetsmarknad för alla akademiker i Sverige i ett samhälle öppet för internationellt utbyte och samarbete är därför något vi alla bör sträva efter.

Per Klingbjer, förbundsdirektör

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

5

SÅ TYCKER LÄSARNA redaktion@naturvetarna.se

Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS FR ÅGA : NYHETSBREV NR 7/2018

HUR BIDRAR DU TILL HÅLLBAR UTVECKLING?

”Jag gifte mig fattig och har därmed inte möjlighet att konsumera utlandsresor, nya kök eller annan överkonsumtion. Klimatavtrycket blir minimalt som en ren bonus.”

Har satt upp solpaneler Har satt upp 26 sol-el-paneler på mitt fritidshus på Tjörn. Under maj, juni, juli producerade de över 3000 kWh och hittills har de sparat drygt 2,2 ton koldioxid.

Mats Brännström

Albert

Engagera mig politiskt

D U E L L E N : NYHETSBREV NR 6/2018

Jag ska också rösta för ett parti som tar klimatproblemet på allvar. Jag har skaffat en elcykel som alternativ till bilen, och elcyklar till jobbet i ur och skur. Vi kör bilen på biogas så mycket som möjligt.

Jag äter mindre kött och köper ekologisk mat. Vi har börjat förändra våra semestervanor och väljer tåg och bil i stället för flyg. Men allt detta känns ändå inte tillräckligt. Funderar på att engagera mig politiskt.

Jaana

BORDE ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING SKROTAS?

Hur länge kan man testa kompetensen?

Det ser ut som att skillnaden med förslaget är att då skall arbetsgivaren motiverar varför man inte fastanställer. Vem bedömer om en sådan motivering är rimlig? Så ett exempel skulle då kunna vara att arbetsgivaren vill testa kompetensen hos arbetssökanden. Hur länge kan man hålla på och testa kompetensen?

Thomas

5

I TOPP Mest lästa artiklar jun-aug på

www.naturvetarna.se

6

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

1.

2.

3.

4.

5.

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven Varför är det så varmt och så länge?

Fråga experten: Är det en bra idé att semesterväxla?

Fråga experten: Är det en bra idé att byta lön mot extra semester?

Fråga experten: Måste jag spara lönespecifikationen?

NATURVETARE I MEDIA Uppsnappat om oss i media

En viktig och komplex fråga En utsträckt hand och löfte om fortsatt dialog.

Det blev resultatet av ett seminarium i Almedalen om anställningsförhållanden för personer som gör sin postdok. Arrangörer var fackförbunden Naturvetarna och Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, och i panelen fanns även KI:s prorektor och Uppsala universitets rektor.

Rubriken för seminariet var ”Forskning i statens tjänst – men utan anställning”.

Karolinska institutets webb 5 juli 2018

Rösta på psykisk hälsa för studenter Naturvetarnas studentråd uppmanar studenter att lägga sin röst på psykisk hälsa i höstens val, skriver representanter för Naturvetarnas studentråd. ”För att kunna göra ett informerat och välgrundat val av studier som leder till relevant jobb, är hälsa och livskvalitet viktigt. Förstärk arbetslivsanknytningen på de utbildningsprogram där den är bristfällig. Då minskar

studenternas oro inför arbetslivet och klivet från universitet till arbetsplats känns kortare.”

UNT Debatt 26 juni 2018 Av Lovisa Wilhelmsson och Monique Ion, ordförande och vice ordförande för Naturvetarnas studentråd

Varför är du med i Naturvetarna?

Biomedicinaren Peter Solsjö börjar ett nytt jobb som projektledare på konsultföretaget Know IT den 1 november.

– För mig är det självklart att vara med i ett fackförbund, som kan biomedicinares och andra naturvetares arbetsmarknad. Jag gick med redan som student för att Naturvetarna driver studentpolitiska frågor Peter Solsjö. ↑

på ett bra sätt. Det handlar bland annat om kontakter med arbetslivet, som praktik och information om arbetsmarknaden. Bra också att förbundet tar frågan om ohälsa bland studenter på allvar.

Vilka förmåner har du använt?

– Lönestatistiken kollade jag redan innan examen för att skapa mig en bild av löneläget och vilken lön som kan vara realistiskt på första jobbet. Nu när jag byter jobb ringde jag medlemsrådgivningen och fick bra och snabb hjälp, och inte minst ett positivt bemötande. Jag fick information om uppsägningstider för det avtal som var aktuellt för mig, och

vad som gäller om semestern.

Tidningen uppskattar jag också.

Vad vill du se mer av?

– Fler seminarier, om till exempel hur artificiell intelligens kommer att påverka arbetsmarknaden för naturvetare. Hur kan vi dra nytta av den nya tekniken och hur snabbt går omställningen, och behövs utbildning?

Var jobbar du?

– Tillträder en ny tjänst som projektledare inom IT på konsultföretaget Know IT. Det var på mitt exjobb som jag fick intresse för programmering. Gränslandet mellan medicin och IT är riktigt intressant. LEL

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

7

Aktuellt

Framtidens forskare skolas på sommarlovet För att utveckla ungas intresse för naturvetenskap har totalt ett hundratal ungdomar fått chansen att pröva på forskning under några sommarveckor. Det är ett sätt att säkra framtidens kompetensförsörjning av naturvetare.

När de mer erfarna forskarna är

sommarlediga har unga forskare intagit kemisalarna på KTH. De titrerar, pipetterar och räknar på koncentrationer.

Ungdomarna som är i skarven mellan grundskolan och gymnasiet analyserar halterna av C-vitamin i olika drycker.

Några andra gör fysiologiska tester på sig själva och tittar på bakterier och kroppseget DNA i mikroskop. Ännu en grupp elever programmerar robotar. Totalt går 52 ungdomar sommarskolan på KTH för unga forskare. De får också pröva på laborationer i fysik, matematik och optik.

– Jätteroligt, säger Victoria Rackow spontant. En fördel här är den avancerade labbutrustningen och den hjälp vi får av de kunniga handledarna.

KUL LABBAR

En av handledarna är Emma Stavås som pluggar bioteknik på Chalmers.

8

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

”En fördel här är den avancerade labbutrustningen och den hjälp vi får av de kunniga handledarna.”

– Fokus ligger på labbarna, där eleverna själva får upptäcka, förstå och hitta svar med stöd av oss handledare. Några rapporter behöver inte skrivas och inga betyg delas ut.

Teoretiska genomgångar blir det förstås, liksom diskussioner efter labbarna.

Men lär de sig inte sådant i vanliga skolan?

Nöjda deltagare. Victoria Rackow och Alicia Årman titrerar drycker för att få koll på C-vitaminhalten. ↓

Hall å dä r!

– En del får de där, men inte allt. Vi snäppar upp och höjer svårighetsgraden.

Här lär sig eleverna forskEmma Stavås. ↑ ningsmetodik med hypotes, experiment och utvärdering. En poäng är att det ska vara roligt, säger Emma Stavås.

Hon förklarar att kritiskt tänkande och faktagranskning är särskilt viktigt i tider av alternativa fakta och falska nyheter, som bland annat sprids i sociala medier.

GOD STÄMNING

Men varför sommarskola?

– När det finns musik- och sportläger borde det också finnas något motsvarande för unga som gillar naturvetenskap och teknik,

säger Anna Nyhlén, koordinator för sommarskolan. Till vardags läser hon rymdteknik i Luleå.

Hon berättar att eleverna som kommer hit är drivna och motiverade. Av ungefär hundra sökanden får hälften plats. Och det är slumpen som avgör.

– Det var min pappa som jobbar på Astra Zeneca som tipsade om sommarskolan. Jag ska gå natur-natur på gymnasiet och är intresserad av genteknik och life science, säger Victoria Rackow.

Kompisen Alicia Årman är mer inne på samhälle-beteende.

– Jag var tveksam till forskarskolan innan, men det har varit givande. Roligt också med en grupp där alla är motiverade och intresserade av samma sak. Det ger en god stämning där ingen lämnas utanför.

T E X T: L A RS-E R I K L I L J E BÄC K

Locka unga naturvetare Den ideella föreningen Unga Forskare står bakom sommarforskarskolan. Det sker i samarbete med KTH och Göteborgs universitet, som bistår med lokaler. Astr Zeneca och Borealis stöttar ekonomiskt.

Syftet är att stimulera intresset för naturvetenskap

och teknik, och få fler unga att välja den banan. För näringslivet handlar det om att säkra kompetensförsörjningen för framtiden.

Kursen pågår under två veckor på KTH. En motsvarande sommarkurs ges på Göteborgs universitet.

Kan skogsbränder vara bra?

Linda Berglund, biolog och disputerad på effekter av skogsbränder på WWF, ger besked.

– Ja, ur ekologisk synvinkel är skogsbrand en naturlig process och fyller en viktig funktion. Å andra sidan är det en dramatisk händelse som orsakar stort lidande och ekonomiska förluster.

Hur mycket skog brinner i naturliga system?

– Historiskt brann runt 1 procent av skogsarealen per år. I år brann en promille. Anledningen till att det inte brinner mer är att vi är duktiga på att bekämpa bränder.

Hur påverkas skogen?

– Tallen med sin tjocka isolerande bark och höga krona klarar bränder väl. Gran är sämre på det. Efter en intesiv brand är det arter som genom vindspridning slår rot först i den näringsrika marken. Ofta får vi se skogen utveckla flera skikt med ung lövskog och äldre tallar.

Vilka andra arter kan andas morgonluft?

– Omkring hundra arter är direkt beroende av bränder. Till exempel navigerar rökdansflugan efter brandrök och hittar en ny fristad. Andra arter gynnas indirekt. Död ved lockar insekter som skapar ett smörgåsbord för hackspettar och andra fåglar.

Brandnävan och svedjenävan är något av symbolväxter som är beroende av brand för sin groning.

Hur går det för djurlivet?

– Alla hinner inte undan, men förvånansvärt få stryker med. Även de är anpassade till bränder och hinner springa undan, eller gräva ner sig som grodor och reptiler.

Kan annat skogsbruk förhindra bränder?

– Större variation med lövsinslag kan ge buffert mot både bränder och stormar.

Undvik främmande trädslag som contorta.

Den kan skapa intensivare bränder. LEL

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

9

Aktuellt

Skärpta krav i upphandling Även om det har varit möjligt för skolor, förskolor och äldreboenden att ställa andra krav än lägsta pris i upphandling av livsmedel är det långt ifrån alla som gör det. Det vill regeringen ändra på och föreslår att Lagen om offentlig upphandling skärps.

Vid inköp av animaliska livsmedel föreslår regeringen att offentliga storkök ska kunna ställa samma krav på importerade livsmedel som svenskproducerade. Det handlar bland annat om antibiotikaanvändning och djuromsorg. LEL

4

veckor Nu lovar Teknikföretagen att kötiden för utländska experter ska kapas rejält, från mellan nio och arton månader till fyra veckor.

Längre tid än så ska det inte gå innan utländska experter får sitt arbetstillstånd. LEL

Ny myndighet för ut kunskap om arbetsmiljö En ny myndighet har sett dagens ljus.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, ska se till att ny kunskap, grundad i forskningen, ska komma ut på arbetsplatserna. Däremot ska de inte forska själva.

Ett uppdrag är ta reda på och förmedla kunskap om vad som skapar friska och välmående arbetsplatser. Mynak ska också sammanställa kunskap om framtidens arbetsliv.

– Takten och djupet i de förändringar som pågår i dagens arbetsliv saknar motstycke. Kraven på effektivitet höjs nästan dagligen, säger generaldirektören Nader Ahmadi. LEL

Testbädd för biologiska läkemedel invigd Alla var där när Testa Center invigdes på GE Healthcare i Uppsala i augusti.

– Det här är en stor dag för svensk life science. Testbädden ger möjligheter för forskare, startups och bioteknikbolag att skala upp forsknkngsidéer och ta nya produkter till marknaden, sa Näringsoch innovationsministern Mikeal Damberg.

Regeringen satsar 100 miljoner kronor i Testa Center och GU Healthcare bidrar med 45 miljoner kronor.

– Biologiska läkemedel är framtiden och många sjukdomar, som cancer och immunologiska sjukdomar, kan botas med den typen av läkemedel, säger Mikael Damberg.

10

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Att stärka samarbetet mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer menar han ligger i linje med det nya testlabbet.

– Detta är en industriell labbmiljö som välkomnar forskare från hela Sverige, säger Lotta Ljungqvist, vd för GE Norden och Testa Center.

SÄKRA KOMPETENSEN Hon ser ett stort intresse för olika aktörer att komma hit. För en kostnad på 60 000 kronor för de tillgång till kvalificerad utrustning och supportpersonal.

– Det är ingen kassako för GE Healthcare, utan tanken är det ska gå runt, säger Lotta Ljungqvist.

Företaget ser också annan nyt-

Mikael Damberg guidas runt på labb. ↑

ta, som att säkra sen framtida kompetensen, då det är svårt att hitta personal som kan cellodling och proteinrening i industriell skala.

Vem kommer att äga rätten till idéer?

– Projekten, alltså de forskare eller bolag, kan ta patent på idéer som kan leda till nya produkter. LEL

DUELLEN Borde allmän visstidsanställning skrotas?

Socialdemokraterna vill avskaffa allmän visstidsanställning, som innebär att arbetsgivaren inte behöver ange något skäl för att anställa någon tillfälligt. Liberalerna menar att visstidsanställning är ett sätt att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.

JA!

SOCIALDEMOKRATERNA, Viktoria Hjulström, pressekreterare

NEJ!

LIBERALERNA, Said Abdu, arbetsmarknadspolitisk talesperson

Ert viktigaste skäl till att allmän visstidsanställning borde avskaffas?

Ert viktigaste skäl till att allmän visstidsanställning inte borde avskaffas?

Minskade klyftor är en viktig förutsättning för ett tryggare samhälle. Trygghet på arbetsmarknaden är en av de viktigaste förutsättningarna för att människor ska kunna skapa sig en bra tillvaro.

Den största trygghetsskillnaden idag står mellan de som har ett jobb och de som står utan. Vi måste sänka trösklarna in på arbetsmarknaden – inte höja dem.

Vilka vinster ser du med ett avskaffande?

Vinsten med ett avskaffande är just att arbetsgivarna behöver motivera varför man väljer att inte fastanställa, att kompetens tas tillvara inom företagen och att den som arbetar får en tryggare anställning.

”Arbetsgivarna behöver motivera varför man väljer att inte fastanställa.”

När kan det passa med visstidsanställning?

Inom begränsade projekt eller vid förutsedda arbetstoppar, samt vid säsongsarbeten.Inom akademin avlöser visstidsanställningarna varandra under lång tid.

Inom akademin avlöser visstidsanställningarna varandra under lång tid. Borde samma regler gälla där?

Ja.

Vilka risker ser du med att behålla allmän visstidsanställningt?

Det finns cirka trehundra arbetslösa som Arbetsförmedlingen bedömer som extra utsatta. Huvuddelen av dem är utrikesfödda. De behöver ett första jobb för att kunna visa vad de går för. Ifall trösklarna för att anställa höjs är det den gruppen som drabbas. Det ser jag mycket allvarligt på.

När kan det passa med visstidsanställning?

Under kortare anställningsförhållanden och när den arbetssökandes kompetens behöver testas. Det kan både röra sig om en nyanländ person som behöver visa sina kunskaper på sitt första jobb eller en äldre arbetstagare som vill dryga ut sin pension.

Inom akademin avlöser visstidsanställningarna varandra under lång tid. Borde samma regler gälla där?

Anställningsformerna ska vara trygga och skapa god arbetsmiljö. Hur enskilda arbetsplatser bör tillämpa visstidsanställningar vet nog parterna bäst själva. Liberalerna försvarar därför visstidsanställningens existens och parternas möjlighet att ändra utformningen i kollektivavtal.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

11

Månadens fråga

Hur bidrar du till hållbar utveckling?

Sommarens hetta gjorde klimatförändringarna påtagliga, som att Kebnekaises sydtopp inte längre är högst i Sverige. Nu undrar vi vad du gör, både i ditt arbete och privat, för att uppnå målet om ett hållbart samhälle?

Läs kommentarer från webben, sid 6. Kommentera på www.naturvetarna.se/hallbart.

Gunhild Rosqvist, professor i naturgeografi. →

12

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

”När glaciärerna smälter fång as mer solinstrå lning upp. Hur myc ket, ska vi ta reda på nu.”

Naturvetare behövs i omställningen Johan Kuylenstierna vill se fler naturvetare som engagerar sig i samhällsdebatten. De kan påverka miljö- och klimatpolitiken och snabba på omställningen till ett hållbart samhälle.

Vad man gör som individ spelar

roll för en hållbar utveckling.

– Vi lever i ett sammanlänkat system, där egna insatser, politiska beslut och näringslivets satsningar påverkar miljö- och klimatpolitiken.

Det säger Johan Kuylenstierna, adjungerad professor i internationella vattenresursfrågor på Stockholms universitet och vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.

– Som konsument handlar det om att göra klimatsmarta val, som att äta mindre kött och välja Johan grön el. Lika Kuylenstierna. ↑ viktigt är att man som individ engagerar sig och ställer krav på politikerna.

TRÖGA SYSTEM

Han påminner om att Sverige ligger långt framme, bland annat tack vare den klimatpolitiska överenskommelsen som sju partier står bakom. År 2045 ska Sverige vara klimatneutralt och ha noll i nettoutsläpp. Är det möjligt?

– Ja, men det är svårt och det går för långsamt. För att nå målet

om 70 procent reduktion i transportsektorn till 2030 skulle det behövas en utsläppsminskning på 10 procent per år, men vi ligger på 1 procent. Teknikutveckling kommer ofta språngvis, så loppet är inte kört. Å andra sidan är systemen tröga och det tar tid att fasa ut gammal teknik.

Han gläds ändå över att det görs mycket i kommunerna. I till exempel Stockholm är hela kollektivtrafiken fossilfri.

Men spelar det roll vad Sverige gör?

– Absolut. Om inte vi med våra goda förutsättningar klarar omställningen, vilka ska då göra det? frågar han retoriskt. Kom ihåg Parisavtalet, som närapå alla världens länder har signerat.

GULDLÄGE

Johan Kuylenstierna menar att efterfrågan på miljöteknik därför kommer att öka.

– Sverige har ett guldläge där omställning och tillväxt går hand i hand. Det är glädjande att bland annat stålindustrin är med på tåget och arbetar för att uppnå noll i nettoutsläpp, vilket drivs av affärsintressen.

Han är mer orolig för effekterna av klimatförändringarna, som redan är här.

”Sverige har ett guldläge där omställning och tillväxt går hand i hand.”

– Den heta sommaren är en varningssignal. Förändringar av klimatet är inte linjära, utan har inbyggda tröskeleffekter. Det innebär att effekterna kan bli snabba om till exempel sibiriska tundran tinar och släpper ut metangas eller att havsisen i Arktis smälter helt under sommaren.

Vad kan naturvetare göra?

– Vi är viktigare än någonsin.

Det behövs naturvetare som har kunskap om hur samhället fungerar och deltar i debatten, säger naturgeografen som själv har jobbat i FN och samarbetar med olika aktörer för att sprida kunskap om hållbarhet.

Bland annat har han jobbat tillsammans med företrädare för kulturen inom teater och humaniora, för att nå ut med budskapet till andra grupper i samhället.

– Jag tror på idén att sprida kunskap om hållbarhet via olika sinnen, för att nå fler. LEL

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

13

Årets visselpipa ångrar inget TEXT: Lars-Erik Liljebäck FOTO: Peter Holgersson

14

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

I fokus

Han har hyllats som en hjälte, men har fått betala ett högt pris. I dag vill Jens Johanson, som var en av dem som slog larm om säkerhetsriskerna på Transportstyrelsen, stötta och inspirera andra i liknande situation.

I

“Jag följde min övertygelse och ville göra rätt.”

Ingen missade väl förra sommarens drama på Transportstyrelsen. En av de största IT-skandalerna någonsin ledde till att två ministrar och en statssekreterare fick gå.

Rikets säkerhet var hotad när register med känslig information hanterades av utländska konsulter som inte ens var säkerhetsklassade.

Men historien startade flera år tidigare.

Jens Johanson, som är naturgeograf i botten, var handläggare på generaldirektörens stab och hade precis fått ett förordnande som säkerhetsskyddschef. Han var en av dem som larmade när han såg riskerna.

– Problemet var att man hade dragit igång projekt för att outsourca flera år tidigare utan att fundera över om det var lämpligt ur säkerhetssynpunkt.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

15

I fokus

STÖD FRÅN SÄPO

Under 2015 pratade han med internrevisionschefen som också insåg allvaret i frågan och i sin tur kontaktade styrelsen.

Jens Johanson vände sig till Säkerhetspolisen, Säpo, som är tillsynsmyndighet för den typen av frågor.

– Jag fick medhåll från Säpo kring min syn på hotbilden. Det var en väldigt konstig känsla att ha stöd från dem och samtidigt bli så ifrågasatt internt. Det blir en väldigt tung vardag av det.

I den vevan trodde han att han skulle förlora jobbet och var mentalt förberedd på det.

– Jag började se över vardagsekonomin och boendet för att kunna skapa en trygghet för familjen. Det gjorde att jag kände mig tryggare.

Men det var först två år senare, 2017, som bomben briserade. Dagens Nyheter avslöjade att generaldirektören på Transportstyrelsen hade fått sluta sin anställning och tilldömts ett strafföreläggande. Då sattes bollen i rullning och nya detaljer avslöjades, och affären utvecklades till en skandal som höll på att utmynna i en regeringskris.

BLANDADE KÄNSLOR

När tidningen Naturvetaren möter Jens Johanson på ett sommarcafé vid Motala ström i Norrköping ett år senare, ångrar han ingenting. Eller?

– Det var blandade känslor när ministrar började avsättas. Det politiska spelet kunde ha eskalerat och jag var rädd för att det också skulle riskera att skada Sverige.

Samtidigt inser han att han inte hade kunnat agera på annat sätt.

– Jag följde min övertygelse och ville göra rätt. Det som hände på Transportstyrelsen kändes inte bra och kunde skada andra svenska statsanställda.

16

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Jens Johanson Aktuell: Utsedd till Årets visselpipa 2018 av Transparency International efter att ha slagit larm om säkerhetsrisker på Transportstyrelsen.

Yrke: Tidigare säkerhetsskyddschef. I dag handläggare på ledningskansliet inom Transportstyrelsen.

Utbildning: Naturgeograf, examen från Umeå universitet.

Karriär: Första jobbet på FOA och sedan tio år som miljökonsult och gruppchef på SMHI. Gick därefter till ett chefsjobb på Luftfartsverket. Kom till Transportstyrelsen 2012.

Drivs av: Göra bra saker till nytta för många.

Familj: Fru, två barn och hundar.

Hämtar kraft från: Positiva sammanhang.

Familj, vänner och karateträning. Och att snickra på ett framtida boende.

Jag tror att man som naturvetare har drivkraften att vilja tillföra ett värde för andra.

Han gläds åt att medvetenheten om informationssäkerhet har ökat och är satt på kartan. Jens Johanson hoppas att han har bidragit till det.

– I dag är det många som pratar om vikten av informationssäkerhet och vilka hot som riktas mot oss. Ingen viftar längre bort krav på säkerhet. Men att försöka få acceptans för det budskapet 2014-2015 var en helt annan match.

SER FRAMÅT

Men det har ett högt pris.

– Det är tur att jag inte får min självbild utifrån min karriär, säger han och skrattar. Jag vill titta framåt och utvecklas, och göra något bra av mina erfarenheter. Inte minst vill jag stötta och stärka andra i liknande situationer.

Han är övertygad om att det finns många naturvetare som ser oegentligheter och försöker larma men i stället får lida.

– Jag fruktar att många inte blir uppmärksammade utan i stället nertystade och får lida för sitt engagemang. Dialog och samtal är nyckeln för att undvika misstag och felaktigheter som kan leda till allvarliga konsekvenser, som i det här fallet.

I dag har han inte längre kvar förordnandet som säkerhetsskyddschef, utan är handläggare på ledningskansliet inom Transportstyrelsen. Efter en omorganisation har en ny tjänst som säkerhetschef inrättats. Dit har hans tidigare förordnande och därmed arbetsuppgifter flyttats.

– Jag har en bra relation till den nya chefen. Vad som kommer att hända nu vet jag inte helt. Det är mycket som ska komma i ordning.

MÅNGA HAR TACKAT

Internt har många kollegor tackat honom och tycker att han har gjort något bra. Han har fått flera priser som värderar civilkurage för sina insatser, vilket han förstås gläds mycket över.

– Det värmer oerhört att få priser från ideella och värderingsstyrda organisationer.

Svenska Dagbladets chefredaktör skrev också att ”samhällets behov av människor som Jens Johanson och Annette Olofsson är oändligt” i samband med att jag och Annette fick priset Årets visselpipa 2018.

Några tjänstemän på Säpo gav stöd förra året och kallade honom för ”den vita riddaren”.

– Det gav lite känsla av en verbal ryggdunk.

Under den här tiden har han samtidigt blivit hårt ansatt.

Hur har du klarat det?

– Familj och vänner har stöttat mig. Jag har fått insikt om att man inte är sitt jobb.

Det har varit viktigt för mig att ingå i andra positiva sammanhang, som de kamrater jag tränar karate med.

ANNAN BESTRAFFNING

Att visselblåsaren är skyddad enligt lag menar han inte är tillräckligt. Skyddet innebär att arbetsgivaren inte får utsätta arbetstagaren för repressalier som en följd av att arbetstagaren larmat om allvarliga missförhållanden. Men bestraffning kan ske på andra mer sofistikerade sätt.

– Som arbetsgivare eller chef har du många möjligheter att göra tillvaron besk för en medarbetare. Det blir småsaker som var för sig inte är så allvarliga, men där hela

”Deras agerande avseende säkerhetsriskerna visar på civilkurage, som i sin tur i högsta grad bidrog till att IT-skandalen inom Transportstyrelsen kunde avslöjas sommaren 2017.”

Utdrag från juryns motivering för priset från Transparency International. ↑

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

17

I fokus Efter att Jens Johanson slagit larm till Säkerhetspolisen ville Säpo 2015 se ett stopp för outsourcingen. Men så blev det inte.

Detta har hänt: JAN 2011

2015

MAJ 2015

JUN 2015

NOV 2015

JAN 2016

I en utredning av Riksrevisionen uppmanas svenska myndigheter att köpa mer av sin it externt.

Myndigheten beräknar att statens IT-kostnader uppgår till mellan 20 och 25 miljarder kronor per år, och att kostnaderna skulle kunna minskas med outsourcing.

Transportstyrelsen beslutar att outsourca driften av bland annat fordons- och körkortsregistret till IBM. I databasen finns information om alla fordon i hela Sverige, även polisens och militärens fordon finns med i registret. Här finns även alla körkortsinnehavares personuppgifter.

Generaldirektör Maria Ågren beslutar att göra avsteg från lagar som skulle skydda känsliga uppgifter: säkerhetsskyddslagen, personuppgiftslagen och offentlighets- och sekretesslagen samt myndighetens egna krav på informationssäkerhet. Detta trots att internrevisorn ifrågasatte beslutet.

Säkerhetspolisen gör en kontroll kring överflyttningen av IT-driften. IBM hade fattat ett beslut att förlägga driften till Östeuropa, till bland annat Tjeckien och Serbien. Utländska utförare har nu fått åtkomst till svensk, sekretesskyddad information.

Säpo vill se ett omedelbart stopp för outsourcingen.

Processen fortsätter trots Säpos rekommendationer och nu inleds en förundersökning om vårdslöshet med hemlig uppgift.

18

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

”Jag tror att man som naturvetare har drivkraften att kunna tillföra ett värde för andra.”

JAN 2017

Maria Ågren tvingas lämna sin tjänst. Orsaken uppges vara oenighet mellan henne och regeringen. Men nu hade hon redan delgivits misstanke om brott.

JUL 2017

Maria Ågren döms att betala 70 000 kronor i dagsböter för att ha röjt sekretessbelagda uppgifter, som kan skada rikets säkerhet.

14 JUL 2017

Det blir känt att även Transportstyrelsens ordförande, Rolf Annerberg, som strax därefter lämnar sitt uppdrag, kände till lagbrotten.

Trots det vidtog han inga åtgärder.

27 JUL 2017

17 AUG 2017

Stefan Löfven kallar till pressträff och meddelar att inrikesminister Anders Ygeman (S) och infrastrukturminister Anna Johansson (S) lämnar sina uppdrag.

KU inleder sin granskning av IT-skandalen.

Både nuvarande regering och tidigare regering har anmälts till KU. Ett extra möte hålls i försvarsutskottet.

Transportstyrelsen bekräftar att känsliga uppgifter från försvaret har röjts.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

19

I fokus

bilden sammantaget inte känns bra utan skapar otrygghet, säger Jens Johanson.

Han menar att en stark och trygg ledare vet att uppskatta de som är engagerade även om man inte alltid är överens.

– Att visselblåsa handlar inte om att springa till media, utan om att uppmärksamma något som inte står rätt till och som måste åtgärdas.

Att säkerhetstänkandet har ökat i samhället välkomnar han. Men mer behöver göras.

– En statskontrollerad, myndighetsgemensam funktion med kapacitet för redundant datalagring av viktig information borde inrättas. Det skulle ge kontroll och göra Samtidigt som Jens Johanson har hyllats har han blivit hårt ansatt.

Lagskyddet för visselblåsare menar han är för svagt. ↓

20

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

att vi på ett säkrare sätt kan leva upp till krav på åtkomstbegränsning, tillgänglighet, riktighet och spårbarhet av information.

Tre utmärkelser → Jens Johanson har tagit emot tre priser för sina insatser. Årets visselpipa 2018: Priset från antikorruptionsorganisationen Transparency International delas med Annette Olofsson, internrevisionschef på Transportstyrelsen. Årets GRC-profil 2017: Priset delas ut till individer som genomfört enastående insatser inom governance, risk and compliance.

Priset delas med tre kollegor (Annette Olofsson, Johan Eriksson och Tobias Ander).

Dataföreningens Kjell Hultman-stipendium 2018: Delas ut till personer som aktivt verkar för en sund utveckling och användning av IT för samhället. Priset delas med kollegan David Heed.

Siffran

Den här gången tar vi avstamp i sommarens hetta och värme, som vi lär få se mer av i framtiden.

Rivstart

Brist på svenskt kött Torkan har drabbat jordbruket hårt. Foderbristen gör att många kommer att skicka en del av besättningarna till slakt. Slakterierna kan inte ta emot alla djur och risken finns att många djur kommer att destrueras. Om något år kan det bli brist på svenskt kött.

”Får vi den här typen av somrar flera år i rad kan det svenska jordbruket slås ut.”

Värmerekorden har slagits på löpande band i sommar. Rivstarten i maj med ett stabilt högtryck som vägrade flytta på sig gjorde att hettan lindrades först en bit in i augusti då också regnen äntligen kom. Göteborg noterade sin varmaste majmånad sedan mätningarna startade 1859. Rekordet slogs med nästan två grader och medeltemperaturen var 17,6 grader.

Risk för ”feedbacks” Målet om en temperaturhöjning på max två grader kan ge värre konsekvenser än man tidigare trott. En färsk vetenskaplig studie, som Johan Rockström medverkar i, visar att följderna kan bli så stora att det inte går att vända utvecklingen. Smältande tundra som läcker metangas, skogsbränder och torka gör att mindre kol fångas upp och smältande glaciärer, bidrar till så kallade ”feedbacks”.

5,5 grader

Så mycket varmare än normalt var juli månad Johan i delar av nordligaste Sverige.

Kuylenstierna, adjungerad professor i internationella vattenreSkogsbränderna en sursfrågor vid Stockholms universitet och vice ordföväckarklocka rande i Klimatpolitiska rådet.

Sommarens bränder ödelade totalt 25 000 hektar skog i Sverige, vilket utgör mindre än en promille av landets skogsareal. Branden i Västmanland för fyra år sedan eldhärHöjt tonläge jade 13 000 hektar. Nu höjs röster om Det har spekulerats om huruvida den extrema värmen att skogsbruket ska förändras så att är kopplad till klimatförändringarna. Många experter skogsbränder kan förhindras och uttrycker sig försiktig och menar att tillfälliga avvifå mindre spridning. Skogsbränkelser är normalt. Men i sommar är det annorlunder kommer av allt att döma bli da. Tonläget har skärpts och allt fler kommer vanligare i framtiden. till slutsatsen att sommarens hetta hänger ihop med klimatförändringar orsakade av människan, vilket bland andra meteorologen Per Holmgren är tydlig med.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

21

10tips STUDENT

1.

Kontakt med arbetslivet.

2.

Ställ krav.

3.

Ta reda på hur arbetslivsanknytning fungerar innan

du väljer utbildning. Det kan se väldigt olika ut på olika lärosäten. Vissa har fungerande utbyten med arbetslivet, medan andra inte satsar på det.

Ställ krav på att du blir förberedd för arbetslivet där du pluggar.

Påtala för utbildningsanordnaren om arbetslivsanknytningen inte fungerar, och ta gärna hjälp av studentkåren.

Fundera tidigt på vilka dina mål är och hur du vill använda din utbildning i arbetslivet. Du har startat en spännande resa som kan ta dig dit du vill. Lika viktigt som att spetsa på tentor är att utveckla dig själv och förbereda dig för arbetslivet.

Dina mål.

4.

Ta initiativ till samtal.

5.

Arbetsmarknadsdagar.

Ta initiativ till samtal om karriärmöjlig-

22

N AT U RV E TA R E N

heter med kursare, lärare och studievägledare. Även personer utanför universitetet kan ge värdefull information om olika karriärvägar.

Missa inte chansen att möta yrkesverksamma på till exempel arbetsmarknadsdagar.

Du får inblickar i den arbetsmarknad som väntar och kan knyta viktiga kontakter. De kan ge ingångar till praktik, exjobb och även första jobbet. Kanske någon av dem behöver just den kompetens eller personlighet som du har.

4 / 2018

Så får du koll

på arbetslivet Studenter som har kontakt med arbetslivet får snabbare relevanta jobb efter examen. Här ger vi goda råd om hur du kan lära känna de arbetsgivare och branscher som du är intresserad av.

Nätverka.

6.

Omvärldsbevaka på nätet och i branschpress, som den här tidningen, för att hålla koll på arbetsmarknaden och vad som händer i din bransch. Följ potentiella arbetsgivare på sociala medier. Du får kunskap om möjliga arbetsgivare och deras verksamhet. Genom att ha koll på lediga tjänster får du veta vilka kompetenser de behöver.

Omvärldsbevaka.

7.

Arbeta extra, ideellt eller praktisera. Det bästa är förstås att helgjobba eller sommarjobba inom din bransch. Om inte det är möjligt kan närapå vilket jobb som helst vara värdefullt. En bra chans att lära sig villkoren i arbetslivet. Att engagera sig politisk, fackligt eller i studentförening är också ett sätt att skaffa sig erfarenheter, som du kanske inte får i utbildningen. Arbetsgivare ser positivt på studenter som är aktiva och engagerade under studietiden.

Skaffa erfarenhet.

8.

Nätverka med alumner, branschfolk och yrkesverksamma.

Vänta inte till sista terminen, utan börja bygga ditt kontaktnät tidigt under studietiden. Ju förr desto bättre.

VAD VILL JAG BLI?

Välj kurser och examensarbete utifrån de arbetsgivare och branscher som intresserar dig. Exjobbet ger dig inte bara kunskaper, utan även kontakter som du kan ha nytta av när du söker jobb. Lika viktigt som att skaffa sig spetskompetens är att kombinera naturvetenskaplig kompetens med till exempel ekonomi, management, kommunikation eller IT.

Var medlem i Naturvetarna – vi är experter på naturvetares arbetsmarknad. Vi ger dig goda råd om hur du ska förbereda dig inför steget ut på arbetsmarknaden, för 10 kr/månad under hela studietiden. www.naturvetarna.se/bli-medlem

Vad intresserar dig?.

Var medlem!

9.

10.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

23

När Fiskeriverket lades ner försvann också forskningen om hajar i Sverige.

24

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Reportage – FORSKNING SOM INTE BLEV AV

Forskning som inte blev av Det finns vetenskapsmän som för alltid satt avtryck i vår historia och det finns forskning som förändrat vår värld. Och sedan finns det forskning som kanske kunde gjort det, om den fått chansen. Här är några exempel på områden där satsningar saknas.

TEXT:

Josefine Hallgren

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

25

Hennes arbetsplats försvann Charlott Stenberg är marinbiologen som specialiserade sig på hajar under universitetsstudierna. Hon tjatade till sig arbetsuppgifter och blev Hajcharlott med hela Sverige. Men arbetsplatsen Fiskeriverket upphörde.

– Jag fick jobb på Fiskeriverket efter studierna och i början fick jag ta för mig och forma mitt eget arbete. Det fanns ingen som

arbetade med hajfrågor och därmed inga självklara arbetsuppgifter, berättar Charlott Stenberg.

Det visade sig ganska snart att det var ett viktigt område med mycket att göra.

– Jag satt jag med i internationella nätverk och expertgrupper, jag rödlistade hajar och var med och förhandlade fram förbudet mot att skära av fenor och slänga tillbaka levande hajar i havet.

Charlott Stenberg byggde sakta upp en samlad kompetens. Men 2011 upphörde Fiskeriverket och arbetsuppgifterna spreds

26

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Rör inte mina fenor. Det är numera förbjudet att skära av fenor. ↓

”Jag förhandlade fram förbudet mot att skära av fenor och slänga tillbaka levande hajar i havet.” ut på olika myndigheter och institutioner.

Det var inte längre möjligt att arbeta koncentrerat, och tidigare medarbetare började specialisera sig på olika konventioner snarare än en speciell art.

– Jag var istället specialist på en hel djurgrupp. Det var synd att Fiskeriverket upphörde, den samlade kompetensen var bra för att driva bevarandefrågor internationellt. Fiskeriverket hade en stark ställning och var en viktig pådrivande kraft, avslutar Charlott Stenberg.

Kryphål i lagen Hajar fångas världen över för att skära av fenorna till hajfenssoppa. Det finns ett förbud mot hajfensfiske, men på grund av kryphål i lagen kan fisket fortsätta.

Reportage – FORSKNING SOM INTE BLEV AV

“Den samlade kompetensen var bra för att driva bevarandefrågor internationellt.”

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

27

Reportage – F O R S K N I N G S O M I N T E B L E V AV

Upp som en sol, ner som en pannkaka I mitten av 1980-talet kom den första vetenskapliga artikeln om att växter kunde genmodifieras. Många trodde att tekniken skulle bli en revolution – men succén uteblev.

När tekniken kom utvecklades den snabbt och det var lätt att få forskningsmedel. Idag, 30 år senare, är läget annorlunda.

– Ja, det är helt dött nu. I EU får nästan inga genmodifierade växter odlas och inga forskare får pengar för att utveckla växterna, berättar Sten Stymne, som är Professor emeritus i växtförädling vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

EU drog in alla forskningsmedel för att utveckla bättre grödor med GMO.

28

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Vad är GMO? I en genmodifierad organism (GMO) har arvsmassan ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt. Tekniken används till exempel för att grödor ska tåla bekämpningsmedel eller bli resistenta mot sjukdomar och skadeinsekter.

” Ja, det är helt dött nu.”

Tio år efter genombrottet slog bromsarna till i Europa. Det berodde dels på att det saknades en gemensam EU-lagstiftning, dels på att miljörörelsen började protestera mot tekniken. Det smittade av sig hos politikerna.

– De färgades av strömningarna. En del medlemsländer blockerade att nya genmodifierade sorter godkändes och till slut drog EU in alla forskningspengar för utveckling av grödorna, förklarar Sten Stymne.

Idag produceras GMO till största delen i USA och Sydamerika. Sten Stymne tycker att vändningen i EU var negativ, eftersom tekniken har många fördelar.

– Jag har till exempel själv utvecklat raps med fettsyror, speciellt lämpade för Sten Stymne. ↑ foder i fiskodlingar.

Idag dammsuger man havet på småfisk för att ta fram dessa fettsyror, men med GMO-växter slipper man rubba havets ekosystem.

Forskning om kvinnors sjukdomar en bristvara Kvinnosjukdomar är ofta lågprioriterade inom forskningen och många gånger saknas kvinnor i forskningsstudier. Utebliven forskning kan leda till mer lidande och högre dödlighet.

Det saknas mycket forskning inom typiska kvinnosjukdomar, så som endometrios, inkontinens samt sjukdomar kopplade till graviditet. Det menar Karin Schenck-Gustafsson som är professor på Karolinska universitetssjukhuset.

– När det gäller dessa sjukdomar finns det också en koppling till framtida hjärt- och kärlKarin Schencksjukdomar. HavanGustafsson. ↑ deskapsförgiftning är ett sådant exempel och den första undersökningen av hur en normal graviditet påverkar hjärt-kärlsystemet kom först i november förra året.

Just hjärt- och kärlsjukdomar drabbar båda könen lika mycket. Men trots det saknas kvinnor i studierna.

– De har under lång tid knappt funnit med i studierna. Nyligen publicerades en stor, svensk, studie som visade att

Genusmedicin Karin Schenck-Gustafsson är grundare av ett centrum för genusmedicin vid Karolinska Institutet, just för att lyfta kvinnofrågor inom sjukdomsforskning. Centrat är ett av de första i sitt slag i världen.

Det saknas forskning om sjukdomar kopplade till graviditet. ↑

kvinnor med hjärtinfarkt hade högre dödlighet än män och fick dessutom inte behandling enligt gällande riktlinjer, säger Karin Schenck-Gustafsson och avslutar: – Jag tror att en av anledningarna kan vara att det helt enkelt funnits för få kvinnor inom yrket.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

29

Radoncentrum kunde gett bättre hälsa Kärnfysikern Göran Nyman ville star“Det är också svårt att ta ett kompetenscentrum för att samla all säga exakt hur många och Vad är radon? forskning kring radon. Men forskningsmedRadon är en radiovilka som dör av radon.” len uteblev. Centrat likaså. aktiv gas som bildas Ungefär 500 personer drabbas av lungnär grundämnet uran cancer varje år, till följd av radon. Göran sönderfaller. Radon finns naturligt i marNyman, professor emeritus i subatomär ska stå för det. Då är det svårt att se ekonoken, luften och vattfysik vid Chalmers tekmisk vinning, säger Göran Nyman. net samt i vissa byggniska högskola, menar – Det är också svårt att säga exakt hur nadsmaterial. Gasen att det satsas för lite på många och vilka som dör av radon och därär osynlig, smak- och forskning för att minsför anser nog vissa myndigheter och finanluktlös. ka den siffran. Han har siärer det mer motiverat att lägga pengar länge kämpat för radonpå forskning som ger mätbara resultat. forskning och för att starta ett radoncentrum.

Göran Nyman. ↑ – Tanken var att samla mätteknik, miljömedicin, byggteknik, geologi, materialteknik, ventilation och miljöjuridik för att arbeta gemensamt. Men det blev aldrig av eftersom vi inte fick pengar, säger Göran Nyman och berättar att centrat kunde hjälpt regeringens hälsoarbete kring radon.

Det pågår viss radonforskning idag, men den har aldrig fått tillräckligt stort genomslag eller ekonomiskt stöd.

– En orsak kan vara att företag inte vet hur de ska tjäna pengar på det här. Folk vill generellt inte betala för sanering och detektorer eftersom man tycker att kommunen Det blev inga pengar till forskning om radon och dess risker. ↑

30

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Reportage – F O R S K N I N G S O M I N T E B L E V AV

Så kan mer forskning komma till nytta En del av den forskning som bedrivs kommer inte alltid till användning.

Styrd forskning är lösningen enligt vissa, medan andra menar att vetenskap inte kan styras och planeras.

En av anledningarna till att genomförd forskning inte används praktiskt kan vara att den drivs av akademiskt intresse istället för att drivas av ett specifikt behov.

– Det finns en debatt kring att forskning kanske borde styras, att staten ska peka ut samhällsutmaningar och sedan bestämma forskningen utifrån det.

Det säger Emanuel Åhlfeldt, som är doktor i sociologi och som förra året skrev en avhandling om svårigheten att ta tillvara på projektresultat inom organisationer. Men han menar också att det inte alltid är bra att planera fram kunskap på det sättet.

– Många resultat kan ju vara oväntade, men positiva, bieffekter som man springer på under sitt arbete. Ett klassiskt exempel är vaccinet, som upptäcktes av en slump.

Emanuel Åhlfeldt tror att forskningsresultat skulle kunna komma mer till användning om forskningen bedrevs i

Emanuel Åhlfeldt vill inte se mer styrd forskning. Hans recept är samverkan med berörda aktörer, som skolan eller vård. ↑

Två huvudspår Forskning utförs som fri grundforskning eller tillämpad forskning. Målet med grundforskning är att samla information och bygga vidare på kunskap medan den tillämpade forskning vill lösa en viss fråga eller ta fram en speciell produkt. Den tilllämpade forskningen kan vara mer eller mindre styrd av företag och politiker men kan även drivas fritt av forskare.

samverkan med berörda aktörer, till exempel vården eller skolan.

– Forskningsresultaten implementerar inte sig själva och många verksamheter står långt från universiteten och forskarverksamheten, säger Emanuel Åhlfeldt.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

31

Reportage – F O R S K N I N G S O M I N T E B L E V AV

Mer skolforskning skulle stärka eleverna Det forskas för lite på pedagogiska metoder inom skolan. Dåliga skolresultat kan vara en av konsekvenserna när forskningen uteblir.

Inom många forskningsområden finns ofta stora resurser till forskning, i förhållande till vad som läggs på undervisning.

Inom pedagogiken är det tvärtom. Det satsas stort på att utbilda lärare, men desto mindre på att forska om pedagogik.

Christian Lundahl är professor i pedagogik vid Örebro universitet och han menar att det här påverkar eleverna.

– Om det saknas studier kring bra undervisningsmetoder riskerar vi att eleverna inte lär sig tillräckligt mycket.

Elevers kunskap har varit ett hett debattämne de senaste åren. Debatten har framförallt kretsat kring matematikkunskaperna.

– Här kan forskChristian Lundahl. ↑ ningen bidra, till exempel genom att ta fram metoder för hur elever lär sig algebra på bästa sätt. Men det är viktigt att komma ihåg att resultaten inte är översättningsbara, den under-

32

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

“Jämför med teknikforskning som leder till en konkret produkt eller upptäckt.”

Många berörs Lärarkåren är en av Sveriges största yrkesgrupper. Bara i grundskolan arbetar drygt 86 000 lärare, tillsammans med 1 miljon elever. [Källa Skolverket] Elever, lärare och övrig personal utgör tillsammans en enormt stor grupp som berörs av att forskningen är bristfällig.

Resultat från skolforskning tar tid att få fram. ↑

visning som fungerar i mellanstadiet kanske inte fungerar i gymnasiet.

En av anledningarna till att forskningen inte får så stora anslag kan vara att det är svårt att se direkta resultat.

– Jämför med teknikforskning som leder till en konkret produkt eller upptäckt, då är det lättare att se resultaten.

Pedagogikforskning är mer långsiktig, avslutar Christian Lundahl.

JURISTEN SVARAR Naturvetarna har ett samarbete med Avtal 24, som innebär att vissa juristtjänster online är kostnadsfria för medlemmar i Naturvetarna, medan andra tjänster är rejält rabatterade

Hur säkrar jag betalning från kund?

Jag har genom mitt företag fått ett uppdrag med en kund som jag inte helt litar på när det gäller betalningsförmåga. Kan jag i avtalet säkerställa betalningen på något sätt? En oro finns att kunden kan hävda att jag inte har levererat enligt önskemål. Kan delbetalning vara en lösning, eller ska jag tacka nej?

Svar: Generellt sett kan man inte vara säker på att någon betalar sin räkning oavsett hur välbeställd eller likvid personen eller företaget verkar vara. Så hur ska man då tänka och agera? Ofta väger man kundens allmänna renommé och kompletterar med en eller flera referenser och kan sedan försöka bedöma sannolikheten för att kunden kommer att betala.

En viktig del är att det i avtalsvillkoren framgår vad som ska hända vid utebliven betalning. Det vanliga är att detta tydligt framgår av företagets villkorsbilaga, ofta företagets allmänna villkor. I det specifika avtalet är det också bra att tydligt beskriva vad som menas med en fullgjord leverans.

För att säkra betalningen kan du exempelvis begära att få en del av avtalssumman som ett förskott. Prata gärna

“För att säkra betalningen kan du exempelvis begära att få en del av avtalssumman som ett förskott.”

med din bank kring vilka lösningar som kan vara bäst för dig beroende på storlek och komplexitet i affären.

Tips: Skriv allmänna villkor och andra

avtal med 50% rabatt hos avtal24.

Som företagarmedlem i Naturvetarna kan du få hjälp att skriva allmänna villkor och andra viktiga avtal av en jurist på avtal24 till 50% rabatt. Du kan även skriva många avtal kostnadsfritt online.

För att ta del av dina förmåner hos avtal24 och skriva de avtal just du behöver, registrera dig på: www.avtal24.se/naturvetarna Louise Dufwa, jurist på Avtal 24

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

33

Mitt jobb

Snabba provsvar gav pris Avdelningen för klinisk patologi på Centralsjukhuset i Karlstad har utsetts till Årets vägvisare. De har lyckats med bedriften att halvera svarstiderna för vävnadsprover, som är en viktig del i utredningen av bland annat tumörsjukdomar.

Stämningen på labbet är god och Inställningen är att stötta och hjälpa varandra. Det är en av pusselbitarna bakom framgångarna.

På bara några år har man kortat svarstiderna från drygt tjugo dagar till runt tio dagar.

– Vi har tappat lite fart nu efter flera nyanställningar, men vi jobbar för att komma tillbaka och snabba på processen ytterligare, säger enhetschef Cecilia Rolandsson, som är biomedicinsk analytiker i botten.

Det handlar om ständiga förbättringar och att finslipa hela kedjan från att en remiss kommer in till att ett provresultat kan ges.

Vad har ni gjort för att lyckas med detta?

– Vi har testat oss fram genom att ändra scheman och rutiner i produktionen. En viktig del har varit uppföljning för att kunna hitta flaskhalsar och bli effektivare.

FLER TESTER

Och det kommer att behövas ännu mer av det. Fram till 2030 räknar hon med att antalet prov som ska analyseras kommer att fördubblas. Under de senaste fem åren har inflödet ökat med runt 40 procent.

– Antalet remisser ökar bara marginellt, men fler

34

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

vävnadsprov tas på olika ställen i till exempel tarmen där varje prov ska prepareras och läggas på glas innan det kan analyseras i mikroskop.

Dessutom kan fler tester göras på varje prov, som till exempel immunanalyser, vilket gör att varje provsvar blir mer komplext.

– Utmaningen är att få flödet att fungera, så att inga köer uppstår under processen, allt från inregistreringen på labb till läkarnas bedömning och att sekreterarna sätter utlåtandet på pränt.

Provsvaret skickas sedan till beställaren på något av Värmlands sjukhus eller vårdcentraler.

POSITIV KULTUR

Även i fikarummet är stämningen god, där också läkarna deltar.

– Jag sporras av att få bättre flöden, så vi blir mer effektiva, säger en biomedicinsk analytiker.

En annan uttrycker att det råder en positiv kultur där alla gör sitt bästa hela tiden.

– Vi bryr oss om varandra och Cecilia Rolandsson har ett driv som smittar av sig, säger en annan.

Delaktighet är ännu en nyckel. Varje morgon har de biomedicinska analytikerna ett kort avstämningsmöte plus ett lite längre veckomöte. En gång i månaden möts man på tvären med alla yrkesgrupper som jobbar på klinisk patologi.

Hur klarar ni rekryteringen?

– Hittills har det gått bra, men vi börjar känna av bristen. Att utbildningen till biomedicinsk analytiker på Karlstad universitet har lagts ner bidrar till det.

BIOMEDICINSK ANALYTIKER Cecilia Rolandsson, enhetschef vid avdelningen för klinisk patologi på Centralsjukhuset i Karlstad

Medarbetarna Skalpell Biomedicinska analytiker som har skaffat sig extra kompetens gör en del av patologernas jobb, som att skära ut större vävnadsprov, från till exempel hela tarmar.

Är guld värda för att klara de utmaningar som labbet står inför.

En ökande volym av prover ställer nya krav. Delaktighet, tydliga krav, laganda och god stämning bidrar till en positiv kultur.

Runt fyrtio personer jobbar på avdelningen. Dessa är biomedicinska analytiker, cytodiagnostiker, läkare, vårdadministratörer och obduktionstekniker.

Samråd Många gånger är det svåra bedömningar i utredningen av bland annat tumörsjukdomar. Vid ett cancerbesked är det av största vikt att så verkligen är fallet. I samråd mellan olika kompetenser har man ronder inför viktiga beslut. Just den här gången visade det sig att förändringen av gallblåsan inte berodde på cancer. I stället var den inflammerad.

Objektglas Provet bäddas in i paraffin, snittas och läggs på objektglas innan det färgas. Cellkärnan och cytoplasman färgas för att kunna se eventuella förändringar i mikroskop. Patologerna gör de bedömningarna för alla sjukdomar i vävnader, medan cytodiagnostiker screenar cellprover från livmoderhalsen.

Pris Utmärkelsen Årets vägvisare från Landstinget i Värmland gav den här kristallen och 60 000 kronor, som kommer att användas till personalens kompetensutveckling under trevliga former. Tanken med priset är att uppmuntra till förbättringsarbete som kommer patienterna till nytta.

Kassett Proverna läggs i små kassetter som numreras och identifieras så att inga prover förväxlas. Därefter sker dehydreringen, vatten dras ut, vilket tar mellan en och två timmar för biopsier. Efter en översyn av rutinerna kan flera omgångar göras under en dag, vilket snabbar på processen.

Cell- och vävnadsprov Proverna kommer från sjukhus och vårdcentraler i hela Värmland. Biopsier och större vävnader från tarm, hud, prostata, bukspottkörtel, gallblåsa och andra organ analyseras med avseende på olika sjukdomar, främst cancer. Papillomvirus, hpv, som orsakar livmoderhalscancer analyseras av cytodiagnostiker i mikroskop.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

35

På nytt jobb

Eva utvecklar digitala strategier Biogeovetare Eva Stattin tvekade inte när hon såg en jobbannons som kombinerade hennes passion och erfarenheter. Nu är hon affärsutvecklare med fokus på digitalisering och hållbar utveckling på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Vad lockade?

–Jag gillar att jobba nära forskning och vetenskap så IVL kändes intressant. Att få kombinera min passion och tillföra kompetens inom marknadskommunikation känns jättekul och jag känner att jag är efterlängtad här!

Vad ska du göra?

–Dels ska jag utveckla IVL:s innovationsförmåga för smarta produkter

och tjänster som bidrar till hållbar utveckling. Dels ska jag hjälpa till att hitta nya affärsmöjligheter där digitalisering öppnar nya möjligheter Eva Stattin. ↑ för samarbete med andra aktörer. Jag ska också medverka i olika projekt, till exempel Centrum för cirkulärt byggande som är en plattform för aktörer i byggbranschen som vill köpa och sälja produkter och tjänster som främjar återbruk av byggnadsmaterial.

Vad är det för slags tjänster ni utvecklar?

–Med hjälp av tekniken kan vi visualisera och förklara komplexa data på ett enkelt sätt för att slutanvända-

re ska förstå sambanden mellan hur man till exempel bygger och bor, och dess miljöpåverkan.

Vad ser du mest fram emot på nya jobbet?

–Att bidra till att hitta nya lösningar och öka innovationsförmågan inom hela IVL. Det finns ett stort behov av smarta hållbara lösningar i samhället och det blir spännande att bidra till den digitala transformationen internt.

Vad blir den största utmaningen?

– Vid sidan av ny teknik gäller det att hitta nya sätt att jobba.

Att vända på fokus, från produkt till smarta tjänster som möter slutanvändarens behov, är en utmaning för de flesta organisationer. JR

På nytt jobb Eva Molin Nytt jobb: Chef för klinisk kemiska laboratoriet på Universitetsdjursjukhuset vid SLU.

Paulina Nowicka

Tidigare jobb: Vice verksamhetschef på SciLifeLab.

Nytt jobb: Professor i kostvetenskap, särskilt dietetikens kommunikation, vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.

Utbildning: Disputerad i patobiologi, inriktning mikrobiologi, vid SLU och gymnasielärare.

Tidigare jobb: Forskare, Karolinska Institutet och universitetslektor, Uppsala universitet.

Afsaneh Koochek

Utbildning: Leg. dietist, fil. mag. psykologi samt doktorsexamen i pediatrik från Lunds universitet.

Nytt jobb: Universitetslektor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.

Tidigare jobb: Projektledare och vetenskaplig rådgivare på Nestlé Health Science i Schweiz.

Utbildning: Magisterexamen i kostvetenskap, Uppsala universitet samt doktorsexamen i allmänmedicin, KI.

36

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Har du också nytt jobb?

Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur drabbas jag vid en konkurs?

Jag har inte fått lön på två månader, och upptäckte av en tillfällighet att arbetsgivaren inte har betalt in till tjänstepension under det senaste året. Vad ska jag göra och hur drabbas jag vid en konkurs, som jag misstänker är på gång?

Svar: I den här situationen är det viktigt att du agerar snabbt och genast kontaktar Naturvetarna som kan hjälpa dig att driva in skulden. Det första steget är att skicka ett kravbrev och sedan en betalningsanmaning till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren fortfarande inte betalar kan det vara aktuellt att skicka in en konkursansökan till tingsrätten.

Om arbetsgivaren går i konkurs utses en konkursförvaltare som i samband med konkursen kan säga upp dig på grund av arbetsbrist.

Lön för uppsägningstiden omfattas av den statliga lönegarantin vilken även omfattar tidigare intjänad lön och även vissa andra ersättningar.

Lönegarantin sträcker sig en begränsad period tillbaka i tiden och det finns ett maxbelopp på hur mycket som betalas ut. Vidare finns det olika tidsfrister gäller för lön,

”Det viktigt att du agerar snabbt och genast kontaktar Naturvetarna som kan hjälpa dig att driva in skulden.”

tjänstepension och intjänad semester. Huvudregeln är att lönefordran omfattas av lönegaranti tre månader efter intjänandet och tjänstepension sex månader efter att denna skulle betalats ut.

Det innebär att du inte får statlig lönegaranti för hela det senaste året som din arbetsgivare inte betalade in tjänstepension. Den del av skulden som inte täcks av lönegarantin förblir en fordran i konkursen. I fall det inte finns tillräckligt med pengar i konkursboet för att betala för fordran kommer du att gå miste om sex månaders tjänstepension samt övriga fordringar som inte omfattades av lönegarantin.

Malin Weidenhaijn, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

37

Utan

plog

Plöjt jorden har man gjort sedan urminnes tider.

Nu utvecklar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet ett system för minskad jordbearbetning.

Både ekonomi och miljö kan vinna på det.

TEXT:

38

Natalie von der Lehr

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Vetenskap

D

– Det vi kan göra är att visa på nyttan av en minskad jordbearbetning för miljön och lantbrukarnas ekonomi på lång sikt. I nästa steg utvecklar lantbrukarna metoderna bättre än vad vi kan göra. På så sätt kan vi hjälpas åt, förklarar Göran Bergkvist.

Han är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och har sedan studenttiden som agronom varit intresserad av hur man bäst kan likna naturens egna ekosystem i jordbruket. Efter tiden som doktorand och postdoktor fick han medel för ett litet fältprojekt med växtföljd.

– Vissa delar av projektet gick bra, andra mindre bra. Men det ledde till mer forskning och det har sedan dess också Göran Bergkvist. ↑ varit den röda tråden.

INSÅDDA BALJVÄXTER

Baljväxter som sås in i spannmål bidrar med kväve och minskar risken för spridning av växtsjukdomar.

Grödsekvensen vårsäd–höstsäd är viktig att utveckla i plöjningsfritt jordbruk. Göran Bergkvist och hans kollegor jobbar med insådda baljväxter.

– Baljväxterna bidrar med kväve och till minskad spridning av växtsjukdomar. Det gör att lantbrukarna kan använda mindre gödsel och kemikalier.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

39

Vetenskap

Radhackning behövs däremot för att minska spridning av ogräset. Den eventuella kemiska bekämpningen kan koncentreras till banden där grödorna växer, vilket minskar behovet av bekämpningsmedel.

– Det gör oss beredda på ett förbud mot exempelvis glyfosat, men även för att undvika utveckling av resistens.

Forskarna hoppas att de kan minska användningen av ogräsmedel med 80 procent genom den nya metoden, men mycket arbete återstår innan målet är nått.

– Problemet är att det är svårt att uppnå tillräckligt hög avkastning. Lantbrukarna kommer inte att anamma det nya systemet innan det är ekonomiskt hållbart och det kräver utveckling av teknik och system.

PRECISION OCH MILJÖ

Politiska beslut kan påverka jordbruket mycket. Ett förbud mot exempelvis glyfosat skulle leda till ökad bearbetning för att hålla ogräset borta. Samtidigt stimulerar nya regler också till ett nytt tänk, enligt Göran Bergkvist.

– Många är positiva till nya system och ny teknik för att ta bort ogräs med mer precision.

Sverige har mer miljötänk vad det gäller energiförbrukning än konkurrentländer. En högre beskattning av fossila bränslen kan betyda att produktionen flyttas utomlands.

– Miljö och konkurrenskraft gör det viktigt att vi utvecklar odlingssystem som bygger in kol i marken och som kräver liten insats av energi.

VÄDRET OCH KLIMAT PÅVERKAR

År 2018 har hittills varit ett tufft år för jordbruket. Våren kom sen, och därmed

40

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Vad är bäst för klimatet?

Klimatförändringarna har redan påverkat jordbruket med både tidigare vårsådd och tidigare skörd. Det är svårt att säga vilket odlingssystem som är bäst under extremt torra och varma förhållanden som i år, för många olika faktorer spelar in.

Man undviker jordbearbetning under torra perioder oavsett vilket system man använder, vilket försvårar jämförelsen mellan jordbruk med eller utan plöjning. I torra områden används generellt mindre jordbearbetning för att spara på vatten och för att sjukdomar som sprids med växtrester är ett mindre problem än i områden med mer nederbörd.

blev också sådden försenad. Efter det slog värmen till omedelbart.

– Bestånden blev mycket glesa. Grödornas kärnor har varken blivit många eller stora, kommenterar Göran Bergkvist.

– I år har det varit speciellt viktigt att placera både utsäde och gödsel i fuktig jord och att det gjordes i tid. Tack vare torkan har å andra sidan inte de ettåriga ogräsen varit något problem.

Göran Bergkvist och hans kollegor har försök som löper över flera år och där kan den extrema torkan hjälpa forskarna.

– Där studerar vi vädrets effekt på grödan och då speciellt samspelet mellan väder och odlingsmetod. Där kan vi få intressant information för att förstå odlingssystemens betydelse för avkastningen, förklarar Göran Bergkvist.

PLÖJFRITT PÅ HÖSTEN

Även om det är svårt att säga vilket system som har varit bäst under torkan kan det vara värt att fundera ett extra varv inför höstsådden. Göran Bergkvist menar att det kan vara bättre att låta plogen vila, annars finns det en risk för dålig jordstruktur.

– Det finns inget generellt svar på om plöjning eller plöjningsfritt är bäst, det beror på omständigheterna.

Radhackning behövs dock för att minska spridningen av ogräs. ←

”Vi ville spara diesel” Gustafs pappa Fredrik Ramel på Gårdstånga Nygård i Skåne ville få ner förbrukningen av diesel. Därför slutade man för drygt tio år sedan att plöja och upptäckte andra fördelar.

– Det blir ett helt annat mikroliv i jorden, den ökningen såg vi ganska så direkt, berättar Gustaf Ramel.

Maskar, svamp och allt annat liv i jorden förvandlar växtrester från ytan till ny porös jord, då behövs det ingen plog. Gustaf Ramel upplever i dag det plöjfria systemet som ett

mycket konkurrenskraftigt alternativ.

– Vi försöker köra så mycket som möjligt på en gång – direktsådd, gödsel och lite roundup på det. Efter det behöver vi bara radhacka och spar på många körningar innan skörden.

Gustaf Ramel har en pragmatiskt syn på användning av kemikalier för att hålla ogräset borta.

– Förbrukningen av diesel är avsevärt högre när vi plöjer i vår ekologiska odling. Där behövs plogen för att kunna hantera ogräs, och frågan är om inte plo-

gen är värre för miljön än kemikalierna?

Förr om åren sådde Gustaf Ramel in mellangrödor i höstvete.

– Jordbruksverket begränsar vad vi får lov att så in som mellangröda, så nu avstår vi detta i väntan på att de ändrar reglerna. Gårdarna har olika förutsättningar, och då är det synd att byråkrater i Stockholm eller Jönköping bestämmer vad som kan odlas på en gård i en annan del av landet.

– Vi skulle helst vilja så in klöver, råg, vicker och lite annat på våren. Fo-

”Mellangrödorna kan sedan ligga kvar och ge näring åt jorden.” tosyntesen gör nytta även efter att vi tröskat höstvete. Mellangrödorna växer vidare, fixerar kväve och koldioxid i jorden och avger syre som avgas – kan det bli bättre? säger han retoriskt.

Mellangrödorna kan sedan ligga kvar och ge näring åt jorden. Ett år som detta hade de kunnat skördas som djurfoder.

Mikrolivet i jorden förbättras med plöjningsfritt jordbruk.

Maskar, svampar och bakterier gör jorden porös.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

41

Slut för i år Den 1 augusti inträffade i år dagen som kallas Earth Overshoot Day, dagen där vi har förbrukat de naturliga resurser som jorden kan producera på ett år.

Globalt lever vi som om vi hade 1,7 planeter till förfogande och i Sverige som om vi hade ungefär 4, enligt beräkningar från Global Footprint Network och Världsnaturfonden.

Earth Overshoot Day inföll rekordtidigt i år. Senast vi klarade av att leva på jordens resurser hela året var på 1970-talet. Läs mer: overshootday.org

58 000 prover har varit underlaget för den första globala genomiska kartläggningen av bakterier, svampar och jord.

Proverna har samlats in på 1450 olika platser på jordklotet som noga hade valts ut för att minimera påverkan från människan.

Resultaten visar att bakterier och svampar kämpar konstant om tillgång till näring. Svamparna använder produktion av antibiotika som vapen mot bakterierna och bara de som utvecklat resistens klarar sig.

– Den här informationen kan

användas för att förutse hur resistens mot antibiotika sprids i olika ekosystem och hur bakterier som orsakar sjukdomar hos människor kan bli resistenta. Det kan också bidra till att hitta platser där naturlig förekomst av resistens är stor, säger Mohammed Bahram, en av forskarna bakom studien.

Studien är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och European Molecular Biology Laboratory (EMBL).

Lite smuts är bra När möss lever i burar med en

Sydkoreanerna lever som om det skulle finnas 8,5 planeter, enligt WWF och Global Footprint Network. ↑ KÄLLA: Global Footprint Network 2018

tillsats av jordgolv ökar deras motståndskraft mot allergiska inflammationer. Det har forskare på Karolinska institutet och Helsingfors universitet kommit fram till. Den högre halten av aktiva regulatoriska t-celler kunde dämpa immunsystemets allergiska reaktion.

Den allergiska inflammationen hos möss i rena burar påverkade i sin tur sammansättningen av mikrober i tarmkanalen.

– Släpper vi in mer grönt i våra miljöer så kan det

påverka vår hälsa positivt. Nu behöver vi titta närmare på de mikrober vi hittade, och även själva jorden de lever i, kommenterar Noora Ottman, en av forskarna bakom studien.

Forskarna ska även undersöka vilka mekanismer som styr samspelet mellan mikroberna och immunförsvaret.

Vita fläckar på Arktis En granskning av forskningen om klimatförändringar i Arktis visar att en tredjedel av undersökningarna bygger på mätningar kring endast två forsk-

ningsstationer i den vidsträckta regionen. När det gäller uppvärmningen i Arktis upptäckte forskarna att de vetenskapliga studierna hittills haft fokus på lång-

samt uppvärmda områden.

Platser som är kallare, med en snabbare uppvärmningstakt, visade sig däremot vara mindre undersökta. Det kan betyda att

effekterna av framtida temperaturförändringar eventuellt har underskattats.

Granskningen gjordes av forskare vid Lunds universitet.

TEXTER: Natalie von der Lehr

42

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Varför var det så varmt i somras, och så länge?

Kan det stabila högtrycket som låg över Skandinavien under en stor del av sommaren kopplas till klimatförändringar?

Det är svårt, men inte omöjligt, att relatera en enskild väderhändelse till den pågående klimatförändringen. Vädret i somras var dock vad vi förväntar oss i ett varmare klimat.

Medeltemperaturerna i maj, som var mellan 3 och 6 grader över normalvärdet kan bli normala i mitten av detta århundrade, enligt våra klimatmodeller, om vi inte gör något åt klimatförändringen.

Eftersom klimatet även varierar naturligt så kommer motsvarande temperaturavvikelser även att fö-

rekomma i framtiden. Man kan fundera på hur en maj månad med runt 10 grader över dagens medeltemperatur skulle påverka oss.

Vad var det då som orsakade det stationära högtrycket? I mötet mellan kalla polära och varma subtropiska luftmassor bildas starka vindar på cirka en kilometers höjd i atmosfären. Dessa vindar, som kallas jetströmmar, blåser från väster mot öster och styr vädret vid marken. Jetströmmarna slingrar sig i vågiga band runt jorden, och om jetströmmarna rör sig snabbt har vågorna oftast liten amplitud (våghöjd) och vädret blir varierande, och tvärtom om de rör sig långsamt.

I sommar har jetström-

men en stor amplitud med en våg runt Skandinavien vilket möjliggör bildandet av ett stationärt högtryck som blockerar lågtrycken från Nordatlanten. Då jorden blir varmare kommer kontrasten mellan kalla polära och varma tropiska områdena att minska vilket

påverkar jetströmmarna genom att de blir långsammare, och vågigare. Det gör att vi alltså kan förvänta oss liknande väderhändelser i framtiden.

Hans Linderholm, professor vid Göteborgs universitet, forskar om klimatförändringar.

Fläktar var hårdvaluta i somras.

Hur skyddar vi oss från matförgiftning?

Rötmånaden kom tidigt i år som en följd av det varma vädret. Hur slipper jag magsjuka och hur farliga är mikroberna?

Hög luftfuktighet och varmare temperatur bidrar till en god miljö för mikrober att föröka sig, vilket ökar risken för matförgiftning.

Matförgiftning kan orsakas

av många olika virus, bakterier, parasiter samt även av mikrobiella toxiner/gifter. Vissa bakterier, såsom aalmonella och campylobakter, som är vanligt förekommande i kyckling och annat kött, ökar bland rapporterade fall under sommarmånaderna.

De flesta matförgiftningar är okomplicerade och

symtomen är relativt snabbt övergående, oftast inom ett till två dygn. Tips för att undvika matförgiftning: sätt in kylvaror i kylskåpet så fort som möjligt, var noga med handhygienen och tvätta alltid händerna innan du börjar laga mat, håll rent på arbetsbänkar, diska skärbrädor och arbetsredskap noga, speciellt

viktigt efter hantering av rått kött eller kyckling, servera ordentligt genomstekt och uppvärmd mat. Tillagad mat ska kylas av snabbt och sättas in i kylen så fort som möjligt. Tänk på att byta disktrasan ofta.

Anna Norrby-Teglund, professor i medicinsk mikrobiell patogenes, Karolinska Institutet.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

43

. . . t e d r a k n u f Så to tan

de n a t y Infl t e b b o på j

t e k arbe betar En klo ina medar m o s s n å e nar p r över o m m e D e t ä r re g och k . r a g BL drin f ö rä n ligt M lag, en lerat i

Arbetsgivaren kan, enligt MBL, inte fatta beslut om en viktigare förändring innan facket har informerats och man har förhandlat. Förhandlingen ska genomföras i så god tid som möjligt i beslutsprocessen så att det finns en reell möjlighet att påverka.

Kom ihåg att arbetsgivare och fack är likvärdiga parter i en förhandling. Arbetsgivaren måste informera i god tid och ge tid för motparten att sätta sig in frågan.

44

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

go”.

es two ivare lysssg ”It tak

Dialogen mellan fack och arbetsgivare sker ofta i form av samråd eller samverkan. Där kan arbetsgivaren informera om kommande förändringar och ge det lokala facket möjlighet att komma med synpunkter. I nästa steg kan en förhandling om till exempel en omorganisation eller verksamhetsflytt ske. Arbetsgivaren har dock sista ordet i frågor som ryms inom MBL.

Minst

2 veckor Vänta inte för länge med att komma till förhandling om arbetsgivaren kallar. För båda parter gäller att motparten i normalfallet måste ställa upp på förhandling inom två veckor efter det att den andra parten har kallat eller begärt förhandling.

andelagen, Enligt medbestämm n förhandla are L, måste arbetsgiv

MB anisationerna om med de fackliga org i frågor om arviktiga förändringar på arbetsplatg nin led och betsmiljö öka delaktigatt är te sen. Lagens syf de anställda. för t heten och inflytande

Inflytande bedrivs i första hand genom lokala facket, typ akademikerföreningar eller motsvarande, på arbetsplatsen. Det bygger på att det finns kollektivavtal. Om det saknas kan förhandlingar ske centralt med fackförbund i vissa frågor.

Arbetstagarna har rätt att få information och att förhandla genom kollektivavtal. Medbestämmandelagen innehåller regler för hur samspelet ska fungera på arbetsplatsen.

En klo

k arbetsgivare lyssna r på facket och de erf arenheter och den kunskap som me darbetarna bidrar med. Det lokala facket fungerar ofta som örat ut i verksamheten.

De förtroendevalda kan på ett annat sätt fånga upp sig naler om felaktigheter eller se mö jligheter till utveckling på ett tid igt stadium.

eller formera bli att in verki ta r lå a h g MBL oc rändrin t fö o a m g . Det ti a n ik t Att bry med facket om v r för arbetsgivare anställä la tt ff d a a n r a m y o förh en d . andling n kan bli nisation om förh samhete omorga handla l n e e s p r g e m n ft e li x pp e förhand kan till e sägas u rligt på eras att ser allva , D da plan A , n omstole ppemot Arbetsd nd på u kadestå S . n r ra ä g vä nor tusen kro tt hundra r bro fö t g li n inte ova L. mot MB

kad En lyc dling n a h r ter fö a par

åd där b der jda le ö n r ä n ha dtill ett de b ra flytan t ra e t t In . slag he att gö tsmiljö. ig a t n k r a la e t e e arb och d edarb ocial e ra r m n b ä t t re s e motiv r e ch g jobb o

TEXT: Lars-Erik Liljebäck N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

45

Så blir du en attraktiv arbetsgivare Hur får vi alla att vissla på väg till arbetet och tycka att de har världens bästa jobb? Några enkla knep finns förstås inte.

Men kanske Svante Randlert kan hjälpa dig på vägen dit.

I dag är det möjligt att kopiera

modeller för hur team och organisationer kan bli mer framgångsrika. Men en sak går inte att kopiera – medarbetarna. De är unika och kan göra skillnaden mellan ett mediokert resultat och excellens.

Det tog Svante Randlert fasta på när han talade för chefer i Naturvetarna på Leadership Friday. I Svante Randlet. ↑ över tio år har han gett råd till chefer om konsten att bli en attraktiv arbetsgivare. I boken Drömarbetsgivaren delar han med sig av sina erfarenheter och levererar tio budord för att få medarbetarna att vissla hela vägen till jobbet.

– Den kanske viktigaste nyckeln

46

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

”De är unika och kan göra skillnaden mellan ett mediokert resultat och excellens.”

till framgång är engagerade medarbetare, men långt ifrån alla är det.

Vad är då problemet?

– En ny arbetsmarknad kräver en ny syn på humankapital. Konkurrensen om kompetens ökar, och många organisationer upplever att de har problem att hitta rätt medarbetare.

Det menar han kostar arbetsgivarna mycket pengar där externa konsulter kallas in för att släcka bränder.

– Nya behov kräver nya kompetenser. Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras, och kunderna vill ha snabbare service till lägre pris. Det gäller både i

privat och offentlig verksamhet.

Han drar paralleller till industrialismen då maskinerna var våra hjältar och servades och smörjdes noggrant.

– Medarbetarna borde få samma omsorg, men så är det sorgligt nog inte. Vi borde skruva på dem för att få dem att hänga med i utvecklingen och uppmärksamma dem så att de inte går sönder.

Ledarskap

Drömarbetsgivarens tio budord

1

MEDARBETARNA ÄR ALLT

Nästan allt går att kopiera, men inte människorna i en organisation. Den faktorn kan bli en unik konkurrensfördel. Medarbetare får inte stagnera, utan är under utveckling eller avveckling. Hitta rätt person, som väljer med både hjärta och hjärna. En arbetsgivare ska kännas rätt, och vice versa. Så använd mer känsla och mindre fakta i kommunikationen när du rekryterar.

2

FAKTA INFORMERAR , KÄNSLOR SÄLJER

Många chefer underskattar kraften i vad de själva säger.

Effektiv kommunikation handlar om vad du vill förmedla och hur du vill att informationen ska tas emot. Bra kommunikation bygger på pentagonens fem hörn: snabb, enkel, tillgänglig, värdefull, och tydlig.

3

UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING

Det har aldrig varit så dyrt att inte förbereda sig för morgondagen. De flesta vill utvecklas på jobbet, och en driven medarbetare som inte utvecklas slutar. När medarbetare växer, då växer också organisationen.

Engagerade medarbetare levererar mer än vad som krävs av dem. ↓

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

47

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag?

Meddela oss att du är chef via

www.naturvetarna.se/chef Du får då även Chefstidningen.

“Samarbete och frivillighet är avgörande i en kultur.”

Var tolerant mot misstag, som ibland kan leda till utveckling.

4

KOMPETENS I DAG OCH I MORGON

Säkerställ att ni har den kompetens som behövs för att till exempel digitalisera det som går att digitalisera. Men tänk också tvärtom, att ha den kompetens för det som inte går att digitalisera. Alla har en personlig och en teknisk kompetens. Den personliga handlar om värderingar och attityder, och den andra om vad du kan. Anställ hellre personer för deras personliga kompetens och utveckla den tekniska.

5

48

SLUTA SMINKA GRISEN

Hur sann är bilden av din organisation? Känner medarbetarna igen sig i beskrivningen? Om inte, tvätta bort sminket.

Starka varumärken är de som levererar på sin image och där förväntan och löfte ligger nära varandra.

Kom ihåg att alla på din arbetsplats är ambassadörer och bidrar till varumärket.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

6

RELATIONER MED VÄRDEN

Goda relationer är centralt för vårt välbefinnande. På jobbet är vi sammankopplade i ett oändligt antal relationer. Arbetsgivare borde satsa mer på relationer som är lyhörda, värdefulla och långsiktiga. Värden måste tillföras hela tiden. Det duger inte med en kickoff och ett medarbetarsamtal en gång per termin. Öka budgeten för kaffe och bullar, eller något mer hälsosamt alternativ (redaktionens anmärkning). Det bidrar till god stämning och trevliga kollegor, och i förlängningen till goda relationer.

7

DET NI HAR SOM INTE ANDRA HAR

Ta reda på era konkurrensfördelar och kommunicera dem.

Vad kan ni som arbetsgivare erbjuda som inte era konkurrenter har?

8

KULTUR GÅR FÖRE STRUKTUR

Många organisationer strukturerar ihjäl sina medarbetare. En viss struktur behövs förstås. Att bygga kultur kräver mer. Samarbete och frivillighet är avgörande i en kultur. Enkla saker gör skillnad,

som att du som chef ser medarbetarna i ögonen och frågar hur de mår, i stället för att skicka ut en webbenkät. I det ligger att du är tydlig med vad medarbetarna gör som är bra, och vad som kan bli bättre.

9

ATT GÖRA DET LILLA EXTRA

Engagerade medarbetare levererar mer än vad som krävs av dem. De gör det för att de vill det, och inte måste. Skilj på engagemang och nöjdhet. När alla är nöjda händer oftas inget. Engagerade medarbetare är sporrade att driva verksamheten framåt. Undersökningar visar att de engagerade medarbetarna skapar de mest lojala kunderna.

10

MÄT FÖR ATT FÖRSTÅ

Att mäta och följa upp i syfte att kontrollera är ingen bra idé. Gör det i stället för att förstå hur det går och vart ni är på väg. Mät det som gör skillnad.

När det till exempel gäller kommunikation har mottagaren alltid makten att tolka. Här måste effekten mätas. Ta reda på om informationen gick fram och hur den togs emot, liksom vilka känslor och reaktioner den framkallade.

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Kan jag lämna efter ett halvår?

Jag har precis tillträtt en chefstjänst, men känner redan nu att jag inte kommer att utvecklas här. Kan jag lämna efter ett halvår, eller borde jag bita ihop och stå ut ytterligare en tid? Man vill ju liksom inte bli betraktad som en hoppjerka och kanske äventyra karriären.

Svar: Om utveckling är viktigt för dig och du känner att chefstjänsten inte är något för dig så kommer det troligen att påverka både din motivation och dina drivkrafter, liksom din prestation på ett negativt sätt.

I förlängningen kan det bli destruktivt både för dig som person och för din karriär.

Jag tycker inte att du behöver känna några förpliktelser mot din arbetsgivare eller ha dåligt samvete för att du inte lever upp till förväntningarna. Av allt att döma vinner båda parter på att ni skiljs åt.

Då är det bättre att redan nu fundera på nästa steg. Inom vilket område vill du utvecklas, och vilka delar av chefskapet trivs du bäst med?

Fundera igenom vad som är viktigt för dig så att din nästa tjänst blir så rätt som möjligt. Här kan du ta hjälp av Naturvetarnas karriärrådgivare.

Att ha kortare anställningsperioder gör i dag inte att man blir be-

traktad som en hoppjerka, utan det blir allt vanligare att byta jobb ofta i ett läge där arbetsmarknaden snabbt förändras. Är du trygg med varför du lämnar din nuvarande tjänst så kommer det inte att vara en belastning för dig, snarare tvärtom. Du visar att du tar ett ansvar för att företaget inte ska påverkas negativt och

”Du visar att du tar ett ansvar för att företaget inte ska påverkas negativt.”

att du är mån om dina medarbetare som i sin tur skulle må dåligt av en oengagerad chef.

Det är ledaregenskaper som du kan lyfta när du söker dig vidare.

Och även om man stortrivs på sitt arbete så kan det dyka upp en tjänst som man bara inte kan låta bli att söka. Anledningen till en kort anställning behöver inte vara svårare än så.

Ann Lundström, teamchef medlemsutveckling

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

49

Spanar in

På strövtåg i Sveriges skogar ”Efterfrågan gör att vi blir mer rädda om skogen.”

Från brännved och djurfoder till hightech med cellulosa och solceller i en framtida mix. Grovt tillyxad kan Sveriges resa i skogen beskrivas så, enligt Gunnar Wetterberg.

Gunnar Wetterberg, känd från

bland annat Fråga Lund på tv, har grävt i skogsarkiven. Som ekonom och historiker ser han på skogen från ett annat håll. Han är dock skogsägare, utan att vara en skogskarl.

I boken Träd - En vandring i den svenska skogen gör han en exposé från medeltida vattensågar och massaindustrins intåg till framtidens förväntade slag om det gröna guldet, och skogens roll som kolsänka.

– Innan det moderna skogsbruket slog igenom på 1800-talet var skogen en del i ett mångbruk och betraktades som jordbrukets tjänare. Hamling och skogsbeten gav foder åt djuren. Av virket byggde man stängsel och ladugårdar.

INDUSTRIN

på 1950-talet som motorsågen gjorde entré. Innan dess var det yxa och såg som gällde. Mekaniseringen drevs av att industrin behövde arbetskraft, som gjorde att folk lämnade skogen.

När ångsågen kom i mitten på 1800-talet tog sågindustrin fart, men det vara bara de grövsta tallarna som togs till vara, resten var spill.

– Det var först i slutet av det århundradet som spillet kom till nytta i den massaindustri som växte fram.

Genombrottet kom med sulfatmetoden då hela fibern kom till användning och banade väg för papper.

DROG

Gunnar Wetterberg. ↑

50

Skogsbruket sysselsatte över hundra tusen människor under mellankrigstiden.

– Det var först

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

STORMRIKA TRÄPATRONER

I den vevan växte det fram träpatroner som blev stormrika, bland annat på exporten till industrilandet England.

Varför lyckades Sverige, men inte

Ryssland med sina enorma skogar?

– Våra älvar lämpade sig utmärkt för flottning, till skillnad från Ryssland där floderna går i nordlig riktning med is som stoppade flödena.

Gunnar Wetterberg tittar också i kristallkulan. Det mesta talar för att marknaden för tidningspapper fortsätter att dyka. Vad kommer i stället?

– Smarta förpackningar med inbyggda chips är redan här. Bilkarosser av cellulosa ihop med solceller och litiumbatterier kan revolutionera bilindustrin. Trä istället för betong i hus får vi se mer av.

EXTRA KRYDDA

Den ökande efterfrågan av trä ger andra gynnsamma effekter.

– Det gör att vi blir mer rädda om skogen och skapar incitament för att plantera träd på platser som i dag inte har så mycket skog.

Avsättningar till naturvård och skogsägarföreningarnas framväxt tar han också upp i den knappt trehundra sidor tjocka boken. Gunnar Wetterbergs mustiga språk och sinne för goda historier är en extra krydda. LEL

BARNBOK

Nisse och Newton i skön dialog Härligt med barnböcker som ger chans till att lära nyttiga saker, samtidigt som den roar och underhåller. Katten Nisse och Newton har en skön dialog, där vi bland annat får veta hur gravitationen fungerar.

När Nisse har fått ett äpple i huvudet frågar han kompisen Newton varför äpplet faller ner från trädet och inte uppåt eller åt sidan.

På ett lekfullt sätt får barnen också koll på varför det blir ebb och flod. Förenklat kan man säga att månen drar till sig vattnet på jorden. När avståndet från jorden sedan ökar släpps vattnet på och det blir flod.

Recept på mumsig äppelpaj mixas med tyngre vetenskap som svarta hål, som knappt jag begriper mig på. LEL

Går du i solcellstankar?

Intresset för solceller ökar snabbt. Därför lanserar Energimyndigheten nu en webbportal om solel, som inte bara är positivt för klimatet, utan ofta även för plånboken. På Solelportalen hittar du oberoende information och tips på hur du kan gå till väga inför en investering i solceller. Och inte minst

om det passar för din bostad.

– Med Solelportalen vill vi bidra till att öka kunskapen och därigenom öka konsumenters kapacitet att fatta medvetna och långsiktiga beslut i frågor som rör investeringar i solceller, säger Sara Grettve som är projektledare på Energimyndigheten. LEL

BOK

Kul på jobbet Att ha roligt på jobbet har ett värde i sig, men lika mycket påverkar det din prestation på jobbet. Arbetsglädje skapar motivation som gör att man gör det där lilla extra. Och vi blir dessutom mer kreativa.

Vad ska man då hitta på? Boken Matlåderoulette ger handfasta råd. En mobilfri fika där bullarna är utbytta mot exotiska frukter, beroende på säsong, är en bra början. Lyft goda exempel i stället för att finna fem fel. Gåmöten istället för ståmöten kan också pigga upp, liksom att fira stort som smått.

Möblera om och flytta tavlorna med jämna mel-

lanrum och byt arbetsplats.

Sätt dig på café och jobba några timmar. LEL

Chans att vinna!

Formulera varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna på det här uppslaget.

Mejla till redaktion@naturvetarna.se senast den 4 oktober. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Vinnare i förra numret Bevingad intelligens vinner Kristina Grill.

Factfulness vinner Johan Andersson.

Boken om Siri vinner Annika Helgeson..

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

51

Är du student och vill anta utmaningen?

Vilken är din vision om hållbarhet? Naturvetare är kompetenta och har svar på frågor som rör natur, miljö och livsvetenskap. Hur vill du bidra till samhällets utmaningar när det gäller hållbarhet?

Berätta för oss om din vision i text, skisser eller bilder. Ditt bidrag kan leda till en längre intervju med dig i Naturvetarnas olika kanaler.

Skicka ditt bidrag senast den 30 september 2018 till student@naturvetarna.se.

Du behöver vara medlem i Naturvetarna för att kunna delta. Är du inte redan medlem, gå in på www.naturvetarna.se/bli-medlem.

Vad gör du på jobbet? Årets kongress har tema hållbarhet. Naturvetare

har en avgörande betydelse i att skapa en hållbar värld. Hur bidrar just du i ditt arbete? Kanske arbetar du med vatten, antibiotikaresistens eller människors hälsa, eller något helt annat?

Ta chansen att visa i bild och beskriv kort hur du jobbar. Du kan vinna fina priser och få uppmärksamhet för ditt arbete eller projekt.

Vinnarna utses på Naturvetarnas kongress 9-10 november. De tolv bidrag som får flest röster där,

Kongress

2018

52

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

kommer att utgöra 2019 års väggalmanacka som Naturvetarna tar fram. Bilderna behöver ha så hög upplösning som möjligt. Mejla ditt bidrag senast 14 oktober 2018 till kongress@ Var med naturvetarna.se.

i fototävlingen du med!

ANNONS

PTK Rådgivningstjänst ger dig råd om din tjänstepension och premiepension, anpassade för just dig.

Rådgivningstjänsten är gratis och till för dig som är privatanställd med tjänstepension ITP.

Varsågod, extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68* procent. Välj själv vad du vill använda pengarna till. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt eller besök seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

SEB_Naturvetarna_2-18.indd 1

2018-03-22 14:49

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

53

Krokig väg till drömjobbet

Maria Tenje, Docent i mikrosystemteknik vid Uppsala universitet och ordförande för Sveriges unga akademi

Jag känner hur kylan biter till i kinden när jag följer

När jag frågar sonen vad han vill bli när han blir stor får jag ett besvärat ”Jag veeet inte!” tillbaka. Själv bestämde jag nog aldrig mig egentligen för att bli forskare utan det var något jag en dag fann mig själv att vara. Jag valde att läsa fysik på universitetet, en utbildning jag i dag är mycket tacksam över. Den var ingen direktbiljett till drömjobbet men den lärde mig att re”...och vem vet, sonera logiskt, att systematiskt kanske finner du söka efter fakta och att kritiskt en dag att du är utvärdera den information jag hittar och kontrollera för felforskare.” källor.

yngsta sonen till första skoldagen. Tänk, den här sommaren som vissa dagar kändes oändlig, börjar även den nu lida mot sitt slut. Samtidigt som hösten är slutet på lata dagar är det också början på en ny termin och en nystart av lärandet. Kanske en ny skola, en ny klass, en ny utbildning eller bara nya utmaningar i en känd miljö?

Liksom min son som med långa och förväntansfulla steg tågar upp till skolan ser jag själv jättemycket fram emot att komma tillbaka till jobbet vid Uppsala universitet där jag nu ska ta mig an höstens uppdrag. Listan på vad som ska klaras av är diger och spänner över allt från strategiarbete och undervisning till att skriva ansökningar och givetvis att leda min grupps forskning inom mikrosystemteknik.

Detta är grunden i den vetenskapliga metodi-

ken och de här kompetenserna är lika viktiga för mig i forskningslabbet som om jag hade arbetat inom industrin. För att inte tala om hur ofta jag använder dem i min vardag där det ibland är svårt att skilja på sant och falskt i den information som strömmar över oss.

Om du just har börjat en högre utbildning så vill

jag gratulera dig till den investering för framtiden som du har startat! Undrar du om du hittat rätt? Jag råder dig till att kika igenom universitetens kurskataloger för jag är övertygad om att du kan hitta en utbildning som får dig också att ta långa och förväntansfulla steg. Och vem vet, kanske finner du en dag att du är forskare.

Att resonera logiskt, söka fakta och kolla felkällor, ger också nytta i vardagen.

54

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Hur gick det sen?

Grafen börjar leverera Ett av EU:s flaggskepp har kommit halvvägs. Grafen ser ut att kunna ge oss nya material som bland annat sparar och lagrar energi, och finns i cyklar.

För fem år sedan blev det bingo för Chalmers som fick löften om totalt en miljard euro under tio år för att utveckla grafen.

– Vi håller tidplanen när det gäller leverans, men vi har bara förbrukat 30 procent av pengarna. Det beror bland annat på att det tar tid att bygga upp en ny verksamhet och ekonomin i Sydeuropa sviktar, säger professor Jari Kinaret, som håller i trådarna för det så kallade flaggskeppet.

Nu hoppas han att projektet ska förlängas så att det kommer i fas med budget.

Har förväntningarna infriats?

– Ja det tycker jag. Redan nu är runt trettio produkter ute på marknaden, utvecklade i samverkan mellan forskare i flaggskeppet.

MC-HJÄLMAR

Olika typer av kompositer med grafen som bas skapar nya material.

De används bland annat i mc-hjälmar, sportutrustning och annat.

Grafen leder bort värme från hjälmen och skyddar bättre mot stötar. Även delar i cyklar kan bytas ut mot grafen och göra dem lättare.

– Inom flygindustrin är nya produkter på gång, men det tar längre tid.

Det gäller bland annat stabilisatorer på vingarna. Grafitkompositer kan också ersätta det nät av koppar som leder bort el när flygplan träffas av blixten.

Eftersom grafen är vattenavvisande

erial T E M A – m at

R FRAM G R A F E N VÄ X E

Ett skepp kommer lastaterial med supermat

F

firas med ramgången med grafen Naturvetare betårta när tidningen på institutionen söker Chalmers. Forskarna har i och nanovetenskap för mikroteknolog öppna och lite futusitt veckomöte. I den r många forskningsidée ristiska miljön har na. fötts över ämnesgränser för flaggskeppet Jari Kinaret, direktör visiopubliken med sina grafen, trollbinder fick av varför Chalmers ner och ger sin bild rollen som koordinator. över att vi fick – Jag är stolt och hedrad Som initiaprojektet. förtroendet att leda blev vi naturligt att tivtagare var det ganska han ödmjukt. koordinator, säger

den Det kan vara a och mest fantastisk ans mångsidiga subst ten som mänsklighe har upptäckt

kan även problem med isbildning få en lösning, berättar Jari Kinaret entusiastiskt. belpris. ↑ Det andra spåGrafen gav ett No ret för grafen är komponenter till elektronikindustrin.

– Ericsson och andra partners har utvecklat en växel i utvecklingen av 5g. Växeln gör att signaler snabbt kan dirigeras åt olika håll, som att mejl ska hamna rätt.

Prototypen finns i dag, men det dröjer innan den har skalats upp industriellt. att leda EU:s miljardprestigeuppdraget Chalmers har fått är att ta grafen från terialet grafen. Målet satsning på superma i var mans hand. och smarta prylar forskning till nya material på spel.

Nio miljarder står TEXT

lARs-ERiK

TN E R s m Å N G A pA R

i Bryssel 2010 Det var efter en workshopi grafen och starsom han såg potentialen att utveckla den. kring tade ett samarbete pengar. Nio milDet handlar om mycket

li lJ E bäcK

Jari Kinaret håller i rodret.

under tio år, viljarder svenska kronor års arbete för tusen ket mostavarar tio forskare. allt inte hamnar i – Men kom ihåg att parter som vill ha Sverige. Det är många är 74 partners i sin del av kakan. Totalt universitet, forskEU inblandade, såsom företag. Den militära ningsgrupper och har visat intresse att grenen inom Saab på, också Volvo hakar vara med, kanske vice koordinator säger Tomas Löfwander, fysiker som teoretisk för grafen och själv forskar om grafen. forskningen handÄven om mycket av g så är tanken att lar om grundforsknin ska ta grafen från den här satsningen mans och vidare till var labb till industrin och material. hand med nya prylar ta är att företagen ska – Förhoppningen utvecklingen av graöver forskningen och är att snabba på det fen på sikt. Målet

FOTODETEKTOR

Redan nu finns en kommersiell produkt som ett finskt spinnoff-företag från Nokia har utvecklat. Det gäller en grafenbaserad fotodetektor för kemikalier.

Men hur får jag tag på grafen?

– Med blyerts från en penna, vatten, diskmedel och en stavmixer så kan du själv tillverka flagor av grafen, medan större skikt kräver en mer avancerad process.

Tillverkningen ser lite olika ut beroende på om den ska användas i kompositer eller i elektronikkomponetenter.

Batterier, superkondensatorer, biomedicinska behandlingar och ytbeläggningar av olika slag är andra tillämpningar för grafen.

För att ro grafen i hamn krävs det kompetens. Ett fyrtiotal forskare jobbar med “Grafitkompositer detta enbart på Chalmers. Hos flaggskepkan också ersätta pets partners jobbar flera hundra doktodet nät av koppar rander. som leder bort el när – Förhoppningen är att många av dem flygplan träffas av kommer att jobba i företag som använder grafen i nya produkter. LEL blixten.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

55

endast ett lager Grafen består av i ringar om kolatomer, sammanbundet ett hönsnät. Det sex atomer, som i gången 2004 av de framställdes första Geim och Konryska forskarna Andre med hjälp av vanlig stantin Novoselov i fysik 2010 tejp. De fick Nobelpriset för sina upptäckter. potentialen i Chalmers såg tidigt forskning om den grafen och startade 2006. har kämpat i Sex europeiska lag ”historiens störsöver två år om denna excellent forskning”, ta utmärkelse för en beskriver det. som EU-kommission loss under Flaggskeppet kastar på 54 miljo2013 med en totalbudget 30 månaderna, ner euro för de första EU:s sjunde rammedel kommer från program. från EU: 9 miljarTotal finansiering under tio år, motder svenska kronor års arbete för tusen svarar lika många forskare.

S U P E R EG E N S

KAP E R:

transporterar Böjbar, lätt, genomskinlig, snabbare än elektroner tusen gånger kisel, god värmeledare.

TI LLÄM P N I NGAR: batterier, mobiltelefoner, elektronik, sensorer, solceller, lätta material, hornhinimplantat, som artificiella mer. ring med nor, dna-sekvense

N R2 2013

N A T U R V E TA

RE

27

Na-krysset ANVÄNDS EJ FÖR ATT LYFTA SÅN TYP AV SNOK

ÖGONTJÄNARE

GYLLNE BEHÅLLER GARDIN- FÄRG & STÅNG FORM

GOLDIN

OS ZYGOMATICUM DIVIDERA MED TAL RÖRD GJORDE MANNE FIGURNÄRA SIFFEREXERCIS?

MED VILKEN RYMDFÄRJA SÄNDES HUBBLETELESKOPET UPP 24 APRIL 1990? ÄR NATIONALDAG 5/6

DRIVS LAGAR

FÖDDES ENLIGT LEGENDEN MED SNITT

97 % AV OSMIUM ALLT SÅNT ÄR SALT

GIFTIG VÄTSKA TIDSENHET AV NÄST HÖGSTA RANG

I VILKET LANDSKAP ÄR FISKGJUSEN LANDSKAPSDJUR? DOMINERADE FÖRETAG ROCKSCENEN PÅ 50- NÄRINGS& 60-TALEN? RESERV

TROTYL LAND MED LÄNDER

TEXTILVARA

KAN SIG CELL OCH KAN VI CELL

LINSSTYRKA HURRALIMPA FLEMING

SILVER UR FUNKTION

MASKTRÅDEN KÄRNA

GUDAR KAN HÖNA PÅ HÄMND

KULA GITTA

ÄR GULD VÄRD BABA

HAR VÄL VISS PRISTAGARE

VARA ÄR NARE I NARVIK? FÖRTROLLA FÖRENA

SMÄRTSTING

SKRIVA SITT NAMN PÅ

RIGIDA SKALDJOHN I UK JULBIL OBSERVERA

OBETYDLIG

FLOTTBLÅ

I LIKHET MED KOL KAN KISEL BILDA 4 SÅNA BINDNINGAR

KVÄVE

FÖRFATTARNA RUDBERG & MINA SKY BRÅDSKA? DEN UPPVISAR VID ANVÄNDNING VISS PLATTHET SES MED BRINK, KAM OCH RYGG

INDIUM INSINUERA

INTE DENNA

VINGLA VAR

LOVELACE

SOLDATÄMNE FOTDEL

TVENNE LAND I FRUKTAN SMYCKADE

TOG NILS RYGG PÅ

EJDERHONA

LEMURKRYSS 2018

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Kristoffer Andersson i Järfälla.

56

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Tävla och vinn!

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 4 oktober vill vi ha din lösning.

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som har koppling till ditt medlemskap i Naturvetarna

Snart får du hjälp med vardagsjuridiken

Juristförsäkring

för Naturvetarnas

medlemmar

Din medlemsförmån för 35 kr/månad

Naturvetarna lanserar en ny förmån som börjar gälla 1 november. Vår nya juristförsäkring hjälper dig med allt från att skriva samboavtal och testamente till att lösa tvister, hela vägen till domstol om det behövs.

Det här låter nästan för bra för att vara sant. Hur är det möjligt?

– För oss är det viktigt att naturvetare har ett juridiskt skydd, som gäller mer än arbetsrätt, som vi själva är experter på, säger Klara Rapp, avdelningschef Förhandling och Medlemsservice på Naturvetarna.

Naturvetarna kompletterat nu det arbetsrättsliga skyddet med att även gälla juridiskt stöd i privatlivet.

– Det gör vi i samarbete med försäkringsbolaget HELP, som har den samlade juridiska kompetensen, säger Klara Rapp.

SPARA TUSENLAPPAR

Försäkringen gäller för de flesta juridiska situationer du kan hamna i.

Behoven ser lite olika ut beroende på var i livet man befinner sig.

– Unga kan behöva hjälp med andrahandsuthyrning eller med att reklamera den trasiga mobilen som butiken inte vill ersätta, säger Nadja Forsman, chefsjurist på HELP. Senare i livet kan det gälla hantverkaravtal eller ID-stölder. Det är

också tryggt att ha en jurist vid sin sida vid till exempel skilsmässa, vårdnadsärenden och granntvister.

– Juristen ger personlig hjälp med att skriva de privaträttsliga avtal vi alla behöver, som samboavtal, äktenskapsförord och testamente. Bara på det sparar man tusenlappar jämfört med att köpa samma tjänst ”på stan”, säger Nadja Forsman.

Pröva på i tre måna der utan kostnad. ↑

kostnader täcks upp till 2 miljoner kronor, och då även motpartens rättegångskostnader om du blir betalningsansvarig för dessa, säger Nadja Forsman.

FÖREBYGG TVISTER

PRÖVA PÅ UTAN KOSTNAD

Konflikter och tvister kan alla hamna i, vare sig man vill eller inte. Ett bra sätt att slippa framtida konflikter är att kontakta HELP för rådgivning innan de inträffar.

– I försäkringen ingår minst 15 timmars rådgivning per år. Påbörjade ärenden slutför vi utan att debitera kunden.

Om en konflikt ändå inte går att lösa, vilken hjälp får jag då?

– Någon av våra jurister tar över ärendet och driver förhandlingen med motparten. Om tvisten måste lösas i domstol täcker försäkringen ett juridiskt biträde. Rättegångs-

Den 1 november börjar försäkringen gälla för Naturvetarnas medlemmar.

Under de första tre månaderna får man pröva på försäkringen utan att betala månadspremie. Därefter kostar den 35 kronor per månad som betalas utöver medlemsavgiften till Naturvetarna, för den som vill ha försäkringen.

Så man kan tacka nej?

– Ja, alla medlemmar kommer i december att få ett brev hem i brevlådan, med möjlighet att avsäga sig försäkringen, säger Klara Rapp. LEL Läs mer på: www.naturvetarna.se/help

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

57

NAT U RV E TA R NA I A L M E DA L E N

Naturvetarna påverkar i Almedalen Med några inlägg från Twitter speglar vi Naturvetarnas närvaro i Almedalen under några heta dagar första veckan i juli.

Tweet: Större andel basanslag kan ge tryggare anställningar och tydligare karriärvägar i akademin. Utredaren @PamFredman vill också koppla ihop forskning o utbildning för att höja kvaliteten. Ett nyckelord är dialog, som det lyckade mötet med Naturvetarna i går.

Pam Fredman, leder Styr- och resursutredningen, Strut, som i december ska redovisas för regeringen.

Tweet: Jennie Nordborg, som är ansvarig för Sveriges life science-kontor mötte bl a Naturvetarna, @IKEM_SE och @SwedenBio och pratade kompetensförsörjning, som är avgörande för svensk life science. Ännu en nyckelfråga är att få vård och forskning att samspela, liksom att nyttiggöra vårddata.

Regeringens mål är att Sverige ska vara en ledande life science-nation med en särskild satsning på precisionsmedicin.

58

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Tweet: Naturvetarnas förbundsdirektör @Klingbjer mötte statsministern och växlade några ord om arbetsmarknadspolitik. #almedalen #NaDalen #svpol Det gäller att ta chansen och påverka när det är möjligt, vilket det ofta är i Almedalen.

Tweet: Naturvetarnas studentrådsordförande Lovisa Wilhelmsson i samtal med @CamillaWalterss om studenters psykiska hälsa @Naturvetarna Psykisk hälsa är en fokusfråga för Naturvetarnas studentråd.

Tweet: @lena_granqvist Livslångt lärande och kompetensförsörjning diskuteras hos @Naturvetarna @Akademikerna Viktiga frågor för Naturvetarna på möte, där bland andra Per Klingbjer deltog.

Tweet: Digitalisering och globalisering förändrar arbetsmarknaden. Slutsatsen på @AlmegaAB seminarium om anställningstrygghet är att satsa på kompetensutveckling. Nya incitament för det behövs på arbetsplatserna.

Tweet: DRF på plats i #Almedalen.

Här på seminarium om #hållbarhälsa och framtidens utmaningar. DRF:s vision: Hållbar nutrition för hälsa genom hela livet.

Dietisternas riksförbund, DRF, är en professionsförening i Naturvetarna.

Medlemsnytt

NAT U RV E TA R NA I A L M E DA L E N

Botanisk trädgård samlade naturvetare Trädgårdsmästaren Lasse Pettersson guidar och inspirerar naturvetare i Visby. Men ett hot vilar över trädgården som i värsta fall stängs efter årsskiftet.

– Det här är den gröna lungan som ger ro och utstrålar en andlighet som har med själva livet att göra, öppnar Lasse Pettersson med.

Närheten till havet och skyddande träd ger ett unikt mikroklimat med ljumma höstar. De vanliga parkträden, som bok, lind och lönn finns här, men ofta med en liten tvist. Bla-

Trädgårdsmästaren Lasse Pettersson guidar. ↑

den kan vara röda, flikiga, krusade eller ha någon annan abnormitet.

– Föreningen ”De badande vännerna”, som äger trädgården har sinne för det speciella. Här finns växter från närapå hela världen, berättar han med stor entusiasm.

Ginkgo, kejsarträd och apskräck (ett barrträd som i sin naturliga miljö i Anderna kan bli femtio meter högt) skapar gröna rum ihop med kastanj, valnöt, mullbär och andra träd. Otuktade pelaridegranar bidrar också till trädgårdens karaktär.

Men det finns ett orosmoln på himlen.

– Kommunen vill inte lägga en krona på trädgården och vid årsskiftet går avtalet mellan ”De badande vännerna” och kommunen ut. Vad som händer därefter vet vi inte. I det värsta scenariot stängs trädgården och man låter den förfalla.

Redan i dag märks besparingarna, som att den tidigare så porlande bäcken är torrlagd. Att sprinklerna på de i sommar gula gräsmattorna är borta hänger ihop med vattenbristen, som allt oftare gör sig gällande på Gotland.

– Vi har gjort oss oberoende av kommunalt vatten och nöjer oss med att droppbevattna rabatterna från egen brunn. LEL

“Det här är den gröna lungan som ger ro och utstrålar en andlighet som har med själva livet att göra.”

SÅ TYCKTE DELTAGARNA: – Jättebra att Naturvetarna ordnar en rundvandring.

Intressant och proffsigt framförande.

Thomas Johansson, samhällsbyggnadschefen i Mariestad

– En fantastisk trädgård som lyfter fram växternas värde. Med ny kunskap kan jag njuta mer nästa gång jag kommer hit. Detta inspirerar mig och kan komma till nytta i mitt jobb.

Britt-Marie Lidsten, föreståndare för Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

59

NAT U RV E TA R NA I A L M E DA L E N

Studenter möter politiker På ett elegant sätt kopplar Naturvetarnas studentråd ihop arbetslivsanknytning med psykisk hälsa.

– Oro är en källa till ohälsa. Att som student ha koll på vilken arbetsmarknad som väntar efter examen ger trygghet. Därför är det viktigt att universiteten satsar på arbetslivsanknytning, säger Lovisa

Wilhelmsson, ordförande för Naturvetarnas studentråd.

I botaniska trädgården i Visby möter vi styrelsen. De har sprungit mellan möten med politiker och seminarier med studentfokus.

GLASSMÖTEN

En lite udda men givande mötesform har varit deras så kallade glassmöten.

Under avspända former har studen-

Styrelsen för Naturvetarnas studentråd: Monique Ion, Lovisa Wilhelmsson, Cecilia Ossmyr, Christina Ho och Gabriel Granback.

trådet diskuterat studentpolitiska frågor med de politiska partiernas ungdomsförbund.

– Samtalen har också handlat om utbildningskvalitet och studiemedel, säger Gabriel Granback.

Alla intervjuer har filmats och ligger på Facebook och Instagram.

Varför mår studenterna dåligt?

– De flesta gör inte det, men vi ser att ohälsan ökar, bland annat på grund av oro för framtiden och otydliga krav, säger Monique Ion. De vill att politikerna vidtar åtgärder. Några förslag är att införa en psykiatriambulans och att höja bidragsdelen i studiemedlen.

Vid sidan av hållbarhet var artificiell intelligens, AI, på mångas läppar i Almedalen.

– Vi är positiva till ny teknik. När AI tar över en del av rutinarbetet får vi naturvetare mer tid för att göra det vi är bäst på, säger Cecilia Ossmyr. LEL

Stipendier skapar A- och B-lag på labb Naturvetarna och Sulf vill avskaffa stipendierna för postdoktorer.

Företrädare från akademin säger nej till det.

– Trygghet, som rätt till sjuk- och föräldraförsäkring bygger på anställning. Därför hör stipendiefinansiering av

60

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

forskare inte hemma i staten, säger Robert Andersson, förhandlingschef på Sulf.

Andreas Nyström, förhandlingschef offentlig sektor på Naturvetarna fyller på: – Det rimmar illa med den internationella bilden av Sverige. För utländska postdoktorer som kommer hit råder osäker-

Panelen på Naturvetarnas och Sulfs seminarium. ↑

Medlemsnytt

NAT U RV E TA R NA I A L M E DA L E N

Andreas jagar hållbara lösningar Hållbarhet och det livslånga lärandet var i fokus för Andreas Englund i Almedalen.

Vi tog rygg på honom under en dag.

Naturvetarnas andre vice ordförande hade bråda dagar i Visby. Vi fångar honom mellan ett möte med Sveriges universitets- och högskoleförbund och ett seminarium, som handlar om hållbara investeringar.

– Naturvetarna ligger steget före här. Vi var tidigt ute att som första fackförbund placera en del av vårt kapital i hållbara lösningar.

– Nu ser vi att fler följer efter och bankerna har satt det högre på agendan. Ingen vill sitta med teknik som belastar miljön.

Passande nog är temat på Naturvetarnas kongress i november hållbarhet.

het om vilka villkor som gäller. Det kan göra att de bästa forskarna väljer bort Sverige.

Stipendier missgynnar kvinnor.

– Det blir ett jämställdhetsproblem att man inte kan vara föräldraledig med en rimlig anställning, säger Andreas Nyström.

Karin Dahlman- Wright, vicerektor på Karolinska institutet, menar att stipendier bidrar till ökad internationalisering och kan erbjuda

LÄRA NYTT

Andreas Englung, th, pratar livslångt lärande med Lars Alberius på Sveriges universitets- och högskoleförbund. ↑

För att klara framtida utmaningar behöver naturvetare rätt kompetens.

– Att till exempel kombinera kunskaper i biologi eller kemi med kompetens inom AI, artificiell intelligens,

fler forskare att komma till Sverige.

– Men systemet får inte missbrukas. De bästa personerna ska väljas, och inte de som är billigast.

MINSKAT MED EN TREDJEDEL

Rektorn på Uppsala universitet, Eva Åkesson, är inne på samma spår, men påminner om att stipendierna har minskat i omfattning.

– För tio år sedan gick alla postdoktorer på stipendier, i dag bara

Andreas Englund, som till vardags jobbar på IVL Svenska miljöinstitutet, menar att många aktörer måste samverka för att nå målet om det livslånga lärandet.

– Här har bland annat yrkeshögskolan en viktig roll att skräddarsy arbetsmarknadsnära utbildningar för naturvetare, som komplement till universitet och högskolor.

Om just det livslånga lärandet handlade Naturvetarnas möte med bland andra Yrkeshögskoleförbundet, Trygghetsrådet, Vinnova, Uppsala universitet, Saco och Ikem.

– Det är viktigt att Naturvetarna tar initiativ till den typen av möten. Det gynnar både våra medlemmar och samhället, som får tillgång till kompetens. LEL

var tredje. Den trenden fortsätter.

Hon menar att stipendierna inte kan avskaffas direkt, då vissa finansiärer villkorar att pengarna går till stipendier. Däremot kan en del av stipendierna från EU omvandlas till anställning.

Sulf och Naturvetarna kräver att staten tar sitt ansvar och skärper regelverket så att lärosätena inte kan omvandla externa medel till stipendier för postdoktorer. LEL

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

61

Dina förmåner

F Ö R M Å N : F Ö R S Ä K R I N GA R

När du vill ha tid över till annat Visste du att du får 20 procent rabatt om du samlar dina sakförsäkringar hos Akademikerförsäkring? De förhandlar fram goda villkor för naturvetare och står på din sida om det uppstår problem.

Gillar du att lusläsa försäkringsvillkor? Eller är du som de flesta och tycker att det är viktigt att vara försäkrad, men inget du vill lägga tid på.

Då passar de försäkringar som Naturvetarna erbjuder sina medlemmar genom Akademikerförsäkring perfekt.

– Vi gör jobbet åt dig och du slipper jämföra villkoren mellan olika försäkringsbolag. Vi gör det enkelt för dig att välja, säger Cecilia Fochsen, produktansvarig på Akademikerförsäkring, som ägs av Naturvetarna och fem andra Saco-förbund.

HITTA LÖSNINGAR

Med totalt en kvarts miljon medlemmar är det möjligt att förhandla fram bättre villkor och lägre premier.

– Som medlem i Naturvetarna ska man känna sig trygg med att vi hittar bästa lösningen för dig och din familj, säger hon övertygande.

Om jag inte blir nöjd då?

62

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

“Erbjudandet kan liknas vid ett smörgåsbord där man kan plocka ut godbitarna.”

– Då kan du vända dig till oss, om du till exempel får avslag på en skadeanmälan eller om du är missnöjd med en behandling. Vi står på medlemmens sida i den typen av ärenden.

INGET HÄLSOKRAV

Men varför ska jag välja er gruppförsäkring för liv och olycksfall?

– De allra flesta får bättre villkor och lägre premier med en gruppförsäkring jämfört med att teckna den individuellt. Försäkringen gäller dygnet runt, även på din fritid. Ännu en fördel med Akademikerförsäkring är att det ofta inte krävs någon hälsodeklaration.

– I de flesta fall räcker det med att vara fullt arbetsför. För livförsäkringen gäller det upp till vissa belopp.

PLOCKA UT GODBITAR

Erbjudandet kan liknas vid ett smörgåsbord där man kan plocka ut god-

Det lönar sig att samla alla försäkringar under samma paraply. ↑

bitarna och det som passar en själv.

– Inte minst ska man vara rätt försäkrad, och inte ha mer än man behöver.

Hur gör jag för att veta det?

– Anmäl på webben och boka tid för kostnadsfri rådgivning.

Får jag några rabatter?

– Medlemsrabatten är 5 procent för den första sakförsäkringen. Samlar du fler sakförsäkringar hos oss får du 20 procent rabatt på dessa.

Skandia tar över 1 januari förbättras de försäkringar som du har genom Akademikerförsäkring. Efter en upphandling flyttas de automatiskt över till Skandia.

En nyhet är att alla som har någon försäkring här får tillgång till ett samtalsstöd med ekonom, jurist eller psykolog utan extra kostnad.

FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG: Liv Du kan själv välja belopp utifrån dina behov. Premien beror på din ålder och belopp.

Olycksfall Kan köpas utan hälsokrav och gäller dygnet runt.

Sjukvård Du får snabb tillgång till privat vård och slipper stå i kö.

Dåligt samvete behöver du inte ha eftersom det frigör plats i den reguljära vården.

Sjuk och olycksfall En utökad olycksfallsförsäkring som även omfattar medicinsk invaliditet och dödsfall till följd av sjukdom.

Sjukförsäkring Täcker den del som varken Försäkringskassan eller kollektivavtalet ersätter vid en längre sjukskrivning (mer än 90 dagar). Särskilt viktig för den som inte omfattas av kollektivavtal.

Diagnosförsäkring Om du skulle drabbas av allvarlig sjukdom, som cancer eller stroke, får du en engångsersättning som du kan använda som du vill.

Gravid- och barnförsäkring Gäller under graviditeten och övergår sedan till en barnförsäkring. Här krävs dock en hälsodeklaration för att få teckna en försäkring.

Sakförsäkringar Hem, bil och husdjur. Reseförsäkring ingår i hemförsäkringen. En hemförsäkring anpassad för studenter finns också.

Företagarförsäkring Skräddarsydd för små företag med en årsomsättning upp till 10 miljoner.

Special för nya medlemmar Nya yrkesverksamma medlemmar får liv- och olycksfallsförsäkringen på prov utan kostnad under tre månader.

Sedan får de ta ställning till om de vill fortsätta att ha den.

För dig som studerar Liv- och olycksfallsförsäkringen ingår i medlemskapet för studenter upp till 40 år och gäller dygnet runt, även på fritiden.

Dina förmåner Som medlem i Naturvetarna kan du ta del av en mängd förmåner. Här listar vi de tjänster och den service vi erbjuder medlemmarna.

Trygghet, råd och stöd » Medlemsrådgivning » Arbetsrättsligt förhandlingsstöd » Inkomstförsäkring » Försäkringar

Karriär » Individuellt karriärsamtal » Linkedin-, intervju-och cv-coachning » Karriär- och personprofilanalys » Information om arbetsmarknaden

Lön » Lönestatistik » Lönerådgivning » Lönesamtalscoachning

Fler förmåner » Seminarier och kurser » Trygga avtal och testamenten med Avtal 24 » Banklån

Läs mer: www.akademikerforsakring.se

» Prenumerationer med rabatt

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

63

Efter jobbet

De gerillaodlar till glädje för många Att odla på allmän mark utan lov låter mer lättsinnigt än det är.

Margaretha och Christian Odberger sköter odlingarna enligt konstens alla regler. Och alla som vill får smaka av de ätbara växterna.

Lite i skymundan, på randen till skogen, har den lerhaltiga markplätten tagits i besittning av gerillaodlare. Utan tillåtelse från kommunen har ett område som tidigare dominerades av älgört och gräs förvandlats till en frodig trädgård med ätbara växter, bär och frukter.

– Ingen har protesterat, tvärtom blir folk nyfikna och vill vara med och odla, berättar Christian Odberger som tillsammans med hustrun Margaretha anlade trädgården för nio år sedan.

I slutet av juni kan både körsbär och mullbär skördas, vilket är ovanligt tidigt. Närheten till dammen och lerjorden gör att buskar och träd klarar torkan. De första åren behövs dock vattning av de perenna växterna.

150 VÄSTSORTER

Här kan flanörer och joggare stanna till och få ett extra energitillskott.

– Då fungera det precis som det var tänkt. Alla ska kunna plocka och njuta av bären och frukterna, totalt 150 sorter, säger Christian Odberger och gläds över den biologiska mångfalden, som verkligen har ökat här. Även kommunerna i Huddinge och Stockholm har nappat och förtjust uttryckt: ”Sånt här behöver vi mer av.” Marken ligger på gränsen mellan de två kommunerna, som har bidragit med peng-

64

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

ar till den naturskola som de arrangerar för barn.

Här håller de också workshops om gerillaodling för en intresserad allmänhet.

– På köpet har vi träffat många nya vänner, så det blir en social grej att odla. Välj och designa en bra plats och sköt odlingen ordentligt de första tre åren. Sedan sköter odlingen sig själv. Sedan gäller det styra successionen i rätt riktning. Och skörda förstås, säger Margaretha Odberger.

HÅLLBAR UTVECKLING

Men det kan vara enklare än så.

– Det fina är att man kan hitta sin egen nivå och välja växter som inte kräver så mycket skötsel, så ibland kan det funka att bara så några frön på en plats och låta naturen ha sin gång, säger Christian Odberger.

Hustrun tipsar ändå om att välja en plats där man passerar ofta, antingen nära hemmet eller på väg till jobbet. Det får inte finnas några hinder för att sköta växterna.

Men hur började det hela?

– Det var efter en resa i Indien som vi blev inspirerade och ville bidra till hållbar utveckling. Det finns så mycket som går att odla här i stället för att importera från andra länder, säger de samstämmigt.

I det ligger att återvinna material, som gamla bräder för att avgränsa en odlingslott.

”Ingen har protesterat, tvärtom blir folk nyfikna och vill vara med och odla.”

Margareta och Christian Odberger Yrke: Designar och håller föredrag om hållbara trädgårdar. På Stockholms universitet ger de sommarkurser i stadsodling, miljö och hälsa.

Blir du sugen på att gerillaodla?

Så kommer du igång:

1. Välj en plats där folk inte går.

Sätt upp skyltar och avgränsa med stenar eller bräder. En säck jord gör susen och glöm inte att vattna. Köp fröer eller plantor och sätt ner i jorden. Gödsel och överbliven halm kan du be om att få från närmaste ridhus. De blir ofta glada över att bli av med gödseln. Undvik platser med mycket rotogräs som kvickrot och tistel.

2. Det finns mäng-

der av ätbara växter, som målla, lökar, rankspenat, humle och rotsaker. Smultron och jordgubbar förstås, liksom bär och buskar av olika slag. Välj förädlade sorter som passar för området. Pumpa och zucchini är tacksamma, men behöver sol och näring. Grönkål är inte lika kräsen på sol, utan nöjer sig med skugga.

3.

Tänk på mikroklimatet, där temperaturen ofta är den begränsande faktorn. Planera odlingen så att vinden stoppas. Variera platsen med ömsom stenpartier och ömsom mer vattenrika habitat med diken och dammar. Tänk rätt växt på rätt plats, där elementen stöder varandra.

Utbildning: Kandidatexamen i hållbar utveckling, Södertörns högskola.

Familj: Treåringen Samuel som vet namnen på de flesta ätliga växter.

Fritid: Jobb och fritid går in i varandra. De lever sin hobby.

4.

För att skapa en odling i balans kan växter väljas som bidrar till att höja jordens näringsinnehåll. Baljväxter fixerar kväve, medan en art av uppländsk vallört gör fosfor och kalium tillgängligt i det övre markskiktet. Dessa låter man förmultna och blandas i jorden till nytta för de växter som planteras direkt efter.

5.

Odla med andra och gå med i olika nätverk. Tillvaxt.org har också en fb-sida där gerillaodlare kan tipsa och hjälpa varandra. Margareta och Christian Odberger bidrar med goda råd.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

65

Vi gratulerar ”I styrka och smidighet kan man jämföra havsörnen med Sonny Liston och kungsörnen med Muhammad Ali.”

Örnarna har landat Både havsörn och kungsörn har återkommit till Halland efter ett långt uppehåll. Nu finns fyra örnpar här, vilket gläder ornitologerna med Anders Wirdheim i spetsen.

ÖRNKOLL MED FÄRGER

Text: Christina Jägare Örnarna är på god väg tillbaka. Främst är

det havsörnen, som ansattes hårt av miljögifter från jordbruk och industri fram till 1970-talet. Värst drabbad var havsörnens reproduktionen, med ägg som gick sönder och foster som dog. Som minst fanns 50-60 par i Sverige. När förbudet mot DDT, kvicksilverpreparat och PCB kom, gick det bättre. Idag finns 800 havsörnspar i landet.

KRAFTIG ÖKNING

Kungsörnen var tidigare hårt ansatt av jakt och förföljelse. Under 1990-talet fanns tio par i Skåne, och vid millennieskiftet tre par i Halland. Nu finns runt 600 kungsörnrevir i landet.

Alla örnar häckar inte varje år, vilket inte är så allvarligt då örnar kan bli ganska gamla.

– Vi känner till en kungsörnshona i Skåne som är 30 år och still going strong, säger Anders Wirdheim.

Idag är blyförgiftning en vanlig dödsorsak. Örnarna får i sig bly från ammunition i skadeskjutna byten och jaktrester.

66

N AT U RV E TA R E N

4 / 2018

Havsörn Nordeuropas största rovfågel. Den kan bli 2,5 meter mellan vingspetsarna och kroppen kan bli upp till en meter lång. Vikt 4-7 kilo.

Bygger oftast sina bon i gamla tallar.

Bona byggs på år efter år och kan väga hundratals kilo, ibland ett ton eller mer. Sådana kraftiga kronor utvecklas vanligtvis inte förrän tallen har passerat hundra år.

Havsörnspar återvänder till samma boplats år efter år.

De flesta örnungar ringmärks i boet. Ringarna har olika färger för varje år och även olika delar av landet. Dessutom har varje örn en unik siffer- och bokstavskombination som syns med kikare på 100 meters håll.

Båda örnarter, men framförallt den större havsörnen, äter självdöda djur.

Kungsörnen är mer atletiskt byggd, en rörlig och skicklig jägare.

– Jag brukar skoja om att i styrka och smidighet kan man jämföra havsörnen med boxaren Sonny Liston och kungsörnen med Muhammad Ali. Den förste verkde överlägsen på grund av sin storlek, men den mindre vann på smidighet.

GRIS I PULKA

Anders Wirdheim berättar att många ornitologer jobbar med inventering och ringmärkning. Så gott som ingen har det som heltidsyrke, utan det är ett ideellt arbete.

Under 1970-talet när läget var som mest allvarligt jobbade ornitologerna också med att ge örnarna giftfri föda under vintern.

– Om en gris hade självdött, ringde bonden någon av oss. Vi hämtade grisen och skidade med grisen i pulka till örnarna. Förmodligen var det viktigt för överlevnaden hos ungfåglar, det blev som en avgiftning.

Idag utfodrar man endast i mindre skala, främst för att man vill kunna följa hur örnarna flyttar och rör sig.

KALENDER KALENDER HärHär ser ser du några du några kommande kommande aktiviteter. aktiviteter.

Datum Datum med med lilalila färgfärg är specifikt är specifikt för för digdig somsom är förtroendevald. är förtroendevald.

FAFA C KCLKI G LIU G TUBTI LBDI LNDI N G ING Kurserna Kurserna stödjer stödjer dig idig ditti ditt uppdrag uppdrag på din på arbetsdin arbetsplats. plats.

Du får Du tillgång får tillgång till ett tillnätverk ett nätverk av andra av andra för-förtroendevalda. troendevalda.

Kurserna Kurserna hållshålls i Stockholm. i Stockholm. www.naturvetarna.se/facklig-utbildning www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

6 dec 6 dec

Arbetsmiljöutbildning Arbetsmiljöutbildning

30 jan 30 2019 jan 2019

Löneprocessen Löneprocessen (privat (privat sektor) sektor)

*FGU (statlig (statlig sektor) sektor) 20-21 20-21 marmar 20192019*FGU Förhandlingsutbildning 27-28 27-28 marmar 20192019Förhandlingsutbildning

4 apr 4 apr 20192019

Löneprocessen Löneprocessen (statlig (statlig sektor) sektor)

*FGU (kommun (kommun & landsting) & landsting) 9-109-10 apr apr 20192019 *FGU *FGU (kommun (kommun & landsting) & landsting) 16-1716-17 apr apr 20192019 *FGU *FGU (privat (privat sektor) sektor) 7-8 maj 7-8 maj 20192019 *FGU

22 maj 22 maj 20192019

Arbetsmiljöutbildning Arbetsmiljöutbildning *FGU *FGU – Facklig – Facklig grundutbildning grundutbildning

L ELAEDAEDRESRHSI P H IFPRFI D R AY I D AY

Personligt Personligt hållbar hållbar i eni en ohållbar ohållbar vardag vardag 8 okt 8 okt – Stockholm – Stockholm Ett seminarium Ett seminarium om om hur hur du gör du gör dig dig per-personligt sonligt hållbar hållbar både både på jobbet på jobbet och och hemhemma. ma.

Arrangeras Arrangeras i i samarbete samarbete medmed företaget företaget Hållbar Hållbar Vardag.

Vardag.

Anmäl Anmäl dig dig på naturvetarna.se/ på naturvetarna.se/ kalender kalender

Ta del Ta av delden av den senaste senaste ledarskapslitteraturen ledarskapslitteraturen och och mingla mingla medmed författare författare och och chefschefskollegor. kollegor.

I samarbete I samarbete medmed Hållbar Hållbar Vardag, Vardag, somsom bidrar bidrar till ökad till ökad personlig personlig hållbarhet hållbarhet och och fler fler hållbara hållbara arbetsplatser arbetsplatser genom genom att sprida att sprida budskapet budskapet och och utveckla utveckla konkreta konkreta verktyg verktyg för individer, för individer, familjer, familjer, arbetsgrupper arbetsgrupper och och organisationer. organisationer.

MerMer information information och och anmälan: anmälan: www.naturvetarna.se/LeadershipFriday www.naturvetarna.se/LeadershipFriday

28 sep 28 sep 26 okt 26 okt 7 dec 7 dec

Göteborg Göteborg Malmö Malmö Stockholm Stockholm

C HCEHFESFFSRFERDEADGA G

Mer Mer än än hjärna! hjärna!

Jobba Jobba smart smart ochoch måmå brabra som som företagare! företagare!

A KAAKDAEDMEI M K EI KREKROKMOPMEPTEETNESN S Fyll Fyll på med på med kunskap, kunskap, inspiration inspiration och och kreativitet! kreativitet!

Kompetensutveckling Kompetensutveckling gör gör dig ännu dig ännu mermer attraktiv attraktiv på arbetsmarknaden. på arbetsmarknaden. www.naturvetarna.se/ www.naturvetarna.se/ akademikerkompetens akademikerkompetens

Har Har du precis du precis somsom många många andra andra företagare företagare svårt svårt att få att få tiden tiden att räcka att räcka till? till?

I I en digital en digital värld värld där där vi vi alltid alltid är uppkopplade är uppkopplade blir skiljelinjen blir skiljelinjen mellan mellan arbete arbete och och fritidfritid svår.svår.

3 okt 3 okt – 8:30–9:30 – 8:30–9:30 Stockholm Stockholm

Seminarium Seminarium och och mingel. mingel.

Program/anmälan Program/anmälan på www.naturvetarna.se/Chefsfredag på www.naturvetarna.se/Chefsfredag

21 sep 21 sep 28 sep 28 sep 5 okt 5 okt 12 okt 12 okt 12 okt 12 okt 9 nov 9 nov 16 nov 16 nov 30 nov 30 nov 7 dec 7 dec

Malmö Malmö Örebro Örebro Norrköping Norrköping Göteborg Göteborg Uppsala Uppsala Stockholm Stockholm Malmö Malmö Umeå Umeå Göteborg Göteborg

K OKNOGNRGERSESS S

Luleå 24 sep 24 sep Luleå

24-25 24-25 nov nov Studentrådets Studentrådets kongress kongress

Sundsvall 25 sep 25 sep Sundsvall

9-109-10 nov nov Naturvetarnas Naturvetarnas kongress kongress

Falun 26 sep 26 sep Falun Norrköping 27 sep 27 sep Norrköping Eskilstuna 28 sep 28 sep Eskilstuna 8 okt 8 okt

Södertälje Södertälje

9 okt 9 okt

Kalmar Kalmar

Kristianstad 10 okt 10 okt Kristianstad 11 okt 11 okt

Halmstad Halmstad

12 okt 12 okt

Borås Borås

Kongress Kongress

2018 2018

LäsLäs mermer på www.naturvetarna.se/kalender. på www.naturvetarna.se/kalender.

DärDär uppdaterar uppdaterar vi fortlöpande vi fortlöpande medmed nyanya aktiviteter. aktiviteter.

N A TNUARTVUERTVAERTEANR E4N/ 2018 4 / 2018 67 67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Ett val mindre i höst Vi vet vilka försäkringar du ska ha. Låt oss plocka ihop ett bra försäkringspaket för dig och din familj så att du kan njuta av hösten efter alla andra viktiga val du precis har gjort. www.akademikerforsakring.se