Naturvetaren nr 1-2020

Förmån: Din egen jurist i privatlivet

N AT U RV E TA R E N

Naturvetaren N U M M E R 1 2020

1 /2020

DUELLEN

Bör det bli lättare att öppna gruvor?

MÅNADENS FRÅGA:

Vilket är ditt mest absurda stressminne?

REPORTAGE

Att jobba i Norden VETENSKAP

Lantbruket kopplas upp

De reser grönt Avtal som får fler att välja tåget

1

SÅ FUNKAR DET

HUR GICK DET SEN?

10 TIPS

Lägg planen för miljöarbetet

Bildtjänst täcker varje plätt på jorden

Bli en miljöhjälte på jobbet

SID 44

SID 55

SID 22

Stipendier för jägmästare och skogsmästare Det är dags att söka stipendier från Kamratfonden och von Porats fond. Senast den 22 april ska ansökan till både stipendierna mejlas till Naturvetarna.

STIFTELSEN KAMRATFONDEN

SÅ ANSÖKER DU:

Delförbundet Skogsakademikerna bildade 2005 Stiftelsen Kamratfonden av de pengar som återstod efter fusionen med Naturvetareförbundet.

Bidrag kan sökas av jägmästare och skogsmästare eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. Syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sammanhållningen inom kåren. Medlemmar i Naturvetarna har företräde.

Bidrag kan sökas till studieresor, kompetenshöjning, behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, uppmuntran eller belöning av jägmästare och skogsmästare som väsentligt bidragit till att öka deras kompetens eller anseende, trivselfrämjande aktiviteter.

Ange syfte med ansökan samt eventuell projektbeskrivning (mål, metod och förväntat resultat). Ange vilken fond ansökan riktas till samt vilken typ av bidrag som söks. Ange namn och kontaktuppgifter samt eventuell grupp eller organisation. Ange eventuell handledare eller projektledare, liksom kostnadskalkyl, budget och sökt belopp.

Ansökan kan bara göras för projekt, resor eller annat, som ännu inte påbörjats eller genomförts vid ansökningstidens utgång. Återrapportering skall göras inom tre månader efter avslutad resa eller avslutat projekt. Ange i ansökan hur det ska ske.

Det kan vara en rapport eller som en artikel i magasinet Naturvetare. Ange namn och kontaktuppgifter. Ange skäl och bakgrund till sökt bidrag och storleken på det.

STIFTELSEN VON PORATS FOND Delförbundet Skogsakademikerna hanterar Länsjägmästare Ernst von Porats Donationsfond.

Fonden kom till efter ett testamente på 10 000 kronor från Ernst von Porat år 1909 och heter nu Stiftelsen von Porats fond. Stiftelsens syfte är att ge medlemmar i en medicinskt eller socialt svår situation ekonomiskt bidrag. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran.

Utdelningen från von Porats fond baseras på direktavkastningen från föregående år.

FÖR BÅDA STIPENDIERNA GÄLLER: Ansökan kan normalt göras en gång per år.

Ansökningarna bereds av fondernas styrelse och ska skickas in senast den 22 april.

Ansökningshandlingar returneras inte.

Mejla ansökan till: erik.palmqvist@naturvetarna.se

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

Jobba så in i Norden En av mina första tjänsteresor gick till Köpenhamn. Uppdraget var att skriva om hur det är att jobba på andra sidan sundet. Vi mjukstartade med en lunch på arkitektkontorets egen restaurang.

Jag såg fram emot en riktig dansk öl, men döm om min förvåning när svensk lättöl serverades.

Ett annat rykte är att arbetslivet i Danmark är hierarkiskt. Så kan det säkert vara på sina ställen. Längre fram i tidningen vittnar en svensk forskare som tågpendlar över bron varje dag om att hierarkierna har luckrats upp. Han har en trygg anställning på universitetet i Köpenhamn och behöver inte hela tiden jaga pengar, utan kan fokusera på sin forskning. Här har Sverige att lära.

Fler borde ta chansen att jobba i ett av världens mest integrerade område med fri rörlighet på arbetsmarknaden, inte ens passet behöver man packa ner.

Visst finns det fortfarande hinder, särskilt om man har barn och behöver barnomsorg.

Det kan också vara bökigt att få ett personnummer, som är kopplat till att öppna bankkonto.

Men möjligheterna är så mycket större. Du får erfarenheter som du inte skulle fått hemma, och för de flesta innebär det ett skutt i karriären. Som en bonus är lönerna som regel högre i både Danmark och Norge.

Det är klart att det finns saker att se upp med. Naturvetarna har, ihop med sina systerorganisationer i de nordiska länderna, skrivit en bok som innehåller allt du behöver veta för att kunna jobba i annat nordiskt land.

”Jag såg fram emot en riktig dansk öl, men döm om min förvåning när svensk lättöl serverades.”

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare Journalist Nikita Zeiloth Korrektur Jeanette Duvert Omslagsbild: Lars-Erik Liljebäck Tryck Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex.

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress: urban@uhmarketing.se Utgivning: 4 nummer per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Nästa nummer utkommer 11 juni.

Manusstopp för annonser: 1 juni.

Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 info@naturvetarna.se

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

3

Innehåll SID 8

Så ska Sverige nå världstoppen

MÅNADENS FRÅGA:

Vilket är ditt mest absurda stressminne?

En strategi för life science har Sveriges regering antagit.

SID 11

Duellen: Borde det bli lättare att öppna gruvor?

Naturskyddsföreningen och Swemin har olika syn på svensk gruvbrytning, men är överens om att miljökraven ska vara höga.

SID 46

Pausa och gör annat Att lägga in pauser och ta en fika eller bara sträcka på benen kan vara förlösande för kreativiteten. Patrik Hadenius, som tog en längre paus, pratade för chefer i Naturvetarna.

24 Många naturvetare jobbar i annat nordiskt land. Här möter du några av dem.

4

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

14

Grönt reseatal på Folkhälsomyndigheten banar väg för fler tågresor.

38

Lantbruket är mer high tech än vad många tror. GPS, sensorer och annan teknik gör modernäringen både mer hållbar och effektivare.

NATURVETARE I MEDIA

Uppsnappat om oss i media

Gränsen passerad när politiker hotar facket

”Forskarkarriär måste åter bli attraktiv”

Hörby kommun har nu anmälts till Arbetsmiljöverket för dålig arbetsmiljö. Att fackliga förtroendevalda blir anklagade för att ljuga om arbetsmiljön och även hotade av ledande företrädare för kommunen när de uppmärksammar situa-

Hur ska vi kunna producera tjänster och produkter högt upp i värdekedjan och ha en framgångsrik exportsektor i framtiden när de viktigaste incitamenten för att bli forskare i Sverige är borta?

En nödvändig förändring är att minska antalet tidsbegränsade anställningar. Fler fasta tjänster och bättre anställningsvillkor behövs för att de bäst lämpade ska välja en forskarkarriär och för att forskarna ska ha en rimlig arbetssituation.

Lika viktigt är att erbjuda goda löner och arbetsvillkor, kompetensutveckling samt karriärvägar.

tionen är ytterst oroande eftersom facklig förtroendemans ställning är lagskyddad.

Vi ser mycket allvarligt på att politiska företrädare, som även är arbetsgivarföreträdare, går ut och anklagar fackliga organisationer för att vara partipolitiska när vi för fram det våra medlemmar ser som oacceptabla arbetsmiljöproblem.

Erik Petré, förbundsordförande, Naturvetarna och 20 andra fackförbund, däribland Saco i Aftonbladet 2 mars 2020

Erik Petré, förbundsordförande, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer, SULF och Sveriges läkarförbund, SvD Debatt 10 december 2019

Varför är du med i Naturvetarna?

– Med kollektivavtalen som grund är facket en viktig motpart till arbetsgivaren. Fackets experter i arbetsrätt, förhandling och arbetsmiljö är guld värda, säger Sofia Magnusson på Novovax.

Vilken nytta har du av Naturvetarna?

– Jag har lärt mig arbetsrätt och förhandlingsteknik. UGL utvecklade mina ledaregenskaper. Det har hjälpt mig både i jobbet och i förtroendeuppdraget som ordförande för

Akademikerföreningen. Inkomstförsäkringen är en stor trygghet om man skulle bli arbetslös.

Vad kan bli bättre?

– Naturvetarna borde synas mer och berätta om fördelarna med facket. Visa upp allt det goda arbete, som ni gör för medlemmarna. Ta plats i frågor om framtidens arbetsliv och utmaningar med arbetsmiljö och gränslöst arbetsliv.

CHRISTINA JÄGARE

← Sofia Magnusson är disputerad immunolog hos vaccintillverkaren Novavax. Hon forskar på hur adjuvans förbättrar vacciners immunogenicitet. Adjuvans är en immunförstärkare som förbättrar effekten av ett vaccin.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

5

SÅ TYCKER LÄSARNA Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS FR ÅGA : NYHETSBREV NR 10/2019 Texten finns på naturvetarna.se

74 000 gånger bättre än flyget.

HUR JOBBAR NI MED HÅLLBARHET?

Välj hållbara fonder Pensionsspara hållbart, svårt att hitta riktigt hållbara fonder i så fall kan aktier i till exempel förnyelsebar energi vara ett alternativ, det är väldigt mycket pengar det handlar om så detta är något som gör stor skillnad!!

Anna

”Äter en helt växtbaserad kost.

Samåker. Inget matsvinn.”

Lyssna på Johan R

Gör jord med Bokashi Försöker inspirera andra till bättre val genom att själv göra det, som helt växtbaserad kost, minimalt matsvinn, hämtar hämtmat i egen låda, cyklar till jobbet, semestrar med tåg och cykel, lappar och lagar, återanvänder, köper det jag behöver och minimalt av vad jag vill.

Bokashikomposterar.

Pernilla

Catherine

Lyssna på Johan Rockströms vinterprat på Sveriges Radio!

Det måste vara den viktigaste informationen någonsin i historien, som förmedlats via radio. Sprid budskapet, så det når våra politiker! Lyssna, begrunda och lär!

Jobba på tåget Så mycket telefonmöten som möjligt och tåg på tjänsteresor. Tar alltid 1:a klass så funkar det fint att jobba. Byt inte ut möbler och annat för att det är omodernt utan använd det som finns, ett kontor behöver inte vara så stylat. Strunta i reklamprylarna, ingen vill ha en massa pennor och annat. Sluta sätt in en massa papper i pärmar.

Miljövän

Catarina

5

I TOPP -feb på Mest lästa artiklar dec

www.naturvetarna.s

6

N AT U RV E TA R E N

e

1 / 2020

1.

2.

3.

4.

5.

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven (från 2014) Expertfrågan: Vad innebär en erinran (från 2019) Expertfrågan: Får jag ledigt för begravning (från 2019) Månadens fråga: Stannar du hemma när du är sjuk? (från 2016) Är det en bra idé att semesterväxla? (från 2017)

redaktion@naturvetarna.se

FRÅN WEBBEN:

NATURVETARNA LANSERAR MILLE – ETT SYSTEM FÖR MILJÖLEDNING Låter jätteintressant! Vill gärna höra en uppföljning om Mille och experimentverkstaden framgent.

Har kosten någon plats i Mille? Växtbaserad kost har ju visat sig vara hållbar på många plan som socialt (hälsa), ekonomiskt, miljö och klimat.

Pernilla Norberg NATURVETARNA SVARAR:

Naturvetarna har tagit fram en matpolicy som säger att vi ska välja svenskt kött, krav- och ekomärkt samt närproducerat så långt det är möjligt. Vi jobbar med ständiga förbättringar, där maten är en viktig del. Håll utkik i våra kanaler hur vi arbetar vidare med detta.

Skulle vilja veta mer. Hur definierar ni ”hållbarhet”?

Och sätter ni likhetstecken mellan att minska miljöbelastningen och att samhället blir hållbart?

Eva Grundelius NATURVETARNA SVARAR:

Med hållbarhet menar vi social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet inom ramen för FN:s 17 hållbarhetsmål. Det ligger till grund för Mille - vårt nya miljöledningssystem, med fokus just på miljö, där klimatet är en del.

Lars-Erik Liljebäck, Chefredaktör Läs mer om vårt miljöledningssystem på sidorna 44–45.

Lars-Erik Liljebäck, Chefredaktör

M Å NA D E N S F R ÅGA : NYHETSBREV NR 1/2020 Texten finns på sid 12–13

VILKET ÄR DITT MEST ABSURDA STRESSTILLFÄLLE?

La mobilen i kylen Efter en natt med på tok för lite sömn, lyckades jag lägga mobilen i kylen och stoppa mjölkpaketet i handväskan. Hann inse felet innan jag åkte hemifrån.

Malin

NYHETSBREV NR 1/2020

AVTAL SOM GYNNAR JÄMSTÄLLDHET

Bra med Vab-tillägg Superbra med vab-tillägg! Men det borde gälla även för kommun- och regionanställda.

Och gälla längre än fem eller tio dagar. Borde finnas något vid långtidsvab också. Men man får ju börja någonstans.

Lisbeth Svensson

Pussade fel person Jag hade många samtal att ringa. Ett samtal var till en kund, en VA-abonnent som hade frågor. Jag avslutade samtalet med ”puss puss”

Evelina

Naturvetarna vill att även de som är hemma med sjuka barn ska få löneutfyllnad.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

7

Hon jobbar för att ta life science till världstoppen Förbättrad hälsa och ökat välstånd är målet för den life science-strategi som regeringen har spikat. Jennie Nordborg håller i trådarna för att få alla att dra åt samma håll när bland annat precisionsmedicinen ska göra nytta i vården.

Visst du att life science-branschen

står för närmare 8 procent av Sveriges exportvärde?

Mycket går åt rätt håll, men allt är inte frid och fröjd. Minns förra året då läkemedelsbolagen Medivir och Sobi la ner stora delar av sin forskning i Sverige.

– Det är förstås allvarligt och visar hur konkurrensutsatt branschen är, säger chefen för regeringens life science-kontor, Jennie Nordborg.

Tanken är att Sverige ska bli ännu vassare och öka exporten ytterligare.

– Det finns en stark tradition av forskning och utveckling i Sverige men vi kan bli ännu bättre, bland annat genom att stärka partnerskapet på nationell och regional nivå. I det ligger att forskning och innovation behöver vara naturliga delar i vården och omsorgen, liksom att lagar och regelverk ses över.

MEDICIN MED PRECISION

Lika mycket är syftet med strategin att förbättra hälsan genom att innovativa behandlingar kommer till nytta i hälso- och sjukvården.

Precisionsmedicin utpekas som

8

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

”Vi går in i en ny era med högre grad av individanpassning.” ett särskilt område i strategin.

Varför då?

– Vi går in i en ny era med med högre grad av individanpassning. Det gäller hela kedjan från diagnostik, för att kunna upptäcka sjukdomar i ett

tidigt skede, till skräddarsydda behandlingar för olika patienter.

LOCKA TALANGER

För att den omställningens ska lyckas blir det viktigare än någonsin att samverka mellan forskning, sjukvård och industri.

– Ny teknik som artificiell intelligens, AI, är ett viktigt redskap när stora datamängder ska analyseras och utgöra ett beslutsun-

Jennie Nordborg, chef för life science- kontoret, sätter ribban högt. ↓

WEBBINARIUM Vad tycker du om regeringens strategi för life science? På vårt webbinarium med Jennie Nordborg har du chansen att komma med inspel.

När: 19 mars klockan 16-18 via www.naturvetarna.se/19-mars

Hall å dä r!

Spelar hudfärgen roll för lönen?

Hortonomen Katarina de Verdien är projektledare för ”Vidga normen” på länsstyrelsen i Stockholm.

derlag vid bland annat bilddiagnos och strålterapi.

AI kommer också in i den datadrivna innovationen.

Ett av åtta prioriterade områden i strategin handlar om Naturvetarnas hjärtefråga: kompetensförsörjning.

– Det är en nyckelfråga, inte minst när det kommer till forskning och utveckling, liksom när allt mer specialiserad kompetens efterfrågas. Kanske det behövs nya utbildningar och former för livslångt lärande, och att få olika kompetenser att jobba ihop på nya sätt.

Att locka globala investeringar till Sverige är ännu ett mål.

– Det ska vara attraktivt att förlägga life science-verksamhet i Sverige och lätt för nya företag att växa. Redan i dag sker flera bra sådana satsningar, inom bland annat biologiska läkemedel.

KRONJUVELEN

Astra Zeneca, som ensamt står för 3,5 procent av Sveriges exportvärde, är kronjuvelen.

– De jobbar på ett intressant sätt med mindre bolag i en accelerator. Där har en innovativ miljö byggts upp för att tillsammans med startups och forskare skapa nya lösningar.

När Jennie Nordborg tittar i kristallkulan några år framåt ser hon att Sverige ligger i täten i utvecklingen av precisionsmedicin.

– Då har vi ett ekosystem, som lockar både investeringar och kompetens. Myndigheterna har också en viktig roll i omställningen till precisionsmedicin, i allt från att ge goda råd i utvecklingen av nya terapier till att stötta ny forskning.

– Ja, en rapport från Uppsala universitet visar att icke-vita tjänar en tredjedel mindre än vita med motsvarande utbildning. Det är ett absurt lönegap som vi måste prata om.

Gäller det också forskare?

– Ja, afrosvenskar behöver ha en forskarutbildning för Katarina de Verdien ↑ att få samma lön som andra personer som har gått en treårig eftergymnasial utbildning.

Vilka effekter får det?

– Det handlar både om att kompetens slösas bort och om att respektera mänskliga rättigheter. Lönegapet måste minska om Sverige ska fortsätta vara ett attraktivt land.

Så det finns en diskriminering?

– Ja, rapporten visar tydligt att det finns stora löneskillnader som är kopplade till hudfärg. Och vi ser inga skillnader mellan svarta födda i Sverige och i Afrika.

Men svenskar bortser väl från hudfärg?

– Det handlar inte om någon avsiktlig diskriminering.

Utan i botten ligger normer och föreställningar, på samma sätt som mellan könen. Många har en vilja att behandla svarta på samma sätt som svenskar, men utfallet blir tyvärr annorlunda.

Hur ändrar vi på det?

– Inom ramen för ”Vidga normen” driver vi ett projekt som syftar till att synliggöra problemet och hitta lösningar. Det gör vi tillsammans med elva arbetsgivare. Många är engagerade och ser saker de inte sett förut.

Finns det något som fler kan vara med på?

– Ja, den 27 mars bjuder vi in till ett seminarium om varför det är viktigt att synliggöra och mäta ojämlikhet. Tanken är att det vi ser kan vi göra något åt. Det är lika viktigt som att uppmärksamma löneskillnader mellan könen.

LARS-ERIK LILJEBÄCK

LARS-ERIK LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

9

Aktuellt

Strålande framtid I takt med avvecklingen av kärnkraft vill allt färre unga plugga kärnteknik. Men behovet av strålningsexperter är stort inom en mängd områden. Det handlar om allt från vårdbehandlingar till kärnteknik och strålskydd i rymden.

Kom ihåg att fler än hundra kärnkraftsreaktorer är igång i Europa, dessa står för 25 procent av energiförsörjningen. För att klara säkerheten behövs strålningsexperter.

Nu satsar bland annat Chalmers på att öka intresset och minska kompetenstappet inom detta framtidsområde.

– Om inget görs väntar en kompetenskris, säger Klara Insulander Björk, doktor i fysik och kärnenergiforskare vid Chalmers, som får med medhåll av Strålenergimyndigheten.

Därför har man startat flera projekt som syftar till att locka unga.

Ett kunskapspaket - Strålningsvetenskap för nyfikna - som vänder sig till gymnasieelever, har tagits fram. Och en sommarskola är på gång.

Nytt snabbspår för gröna akademiker Nu ska det bli lättare för agronomer och hortonomer med utländsk examen att få jobb i Sverige. På uppdrag av Arbetsförmedlingen startar SLU en kompletterande utbildning för nyanlända agronomer och hortonomer. Fokus ligger på mark, växt och trädgård.

Som modell står satsningen på det snabbspår för nyanlända veterinärer, som har omskolat sig till djursjukskötare. De har bidragit till att fylla behovet av legitimerade djursjukskötare på landets djursjukhus.

– Intresset för utbildningen har varit överraskande stort till de 25 platser vi erbjuder. Närmare 150 anmälningar har kommit in, säger Margareta Stigson, universitetslektor vid SLU. Efter en språkutbildning på åtta veckor följer teoretiska studier i tretton veckor. Därefter ska studenterna ut på praktik som pågår under fyra månader. Det konceptet har visat sig vara lyckosamt.

Nya pengar till AI-satsning Nu ska användningen av AI snabbas på rejält. 100 miljoner kronor under fyra år satsar Vinnova på det som kallas för AI Innovation of Sweden.

Stora värden står på spel. Bara inom offentlig sektor uppskattas värdet av att använda AI till 140 miljarder kronor per år.

Tanken är att kunna starta nya AI-projekt i Stockholms unika ekosystem med start-ups, stora företag, myndigheter och akademi. Ännu en förhoppning är att den nya noden i Stockholm ska attrahera talanger från hela världen.

Sedan tidigare finns en AI-nod i Göteborg, och planen är att etablera motsvarande noder i Sydsverige och Örebro.

Ta med barnen ut i skogen Att som barn få uppleva och lära hur naturen fungerar föder ett ansvar och engagemang för miljön.

Många av oss som hängde med våra föräldrar ut i skogen för att plocka bär och svamp kan känna igen sig i det.

I en avhandling vid Göteborgs universitet visar Margaretha Häggström att skolelever som får upptäcka träd och växter med alla sinnen väcker förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön.

Lekfullt utforskande och sökande efter fakta visade sig ge bästa resultatet för elevernas engagemang för miljön.

– Eleverna valde att städa i skogen, göra skyltar mot nedskräpning och till och med att demonstrera för att rädda djuren, naturen och jorden, säger Margaretha Häggström.

TEXTER: Lars-Erik Liljebäck

10

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

DUELLEN Borde det bli lättare att öppna gruvor i Sverige?

Ingen vill tumma på miljökraven när nya gruvor ska öppnas. Så långt är Naturskyddsföreningen och gruvnäringen överens. Svemin hävdar att det måste bli lättare att få tillstånd för brytning av metaller som behövs i omställningen till ett hållbart samhälle.

Ja

Nej

EMMA HÄRDMARK, kommunikationsansvarig, Branschorganisationen Swemin

JOHANNA SANDAHL, ordförande för Naturskyddsföreningen

Varför borde det bli lättare att öppna gruvor?

Tillgången till metall och mineral är helt nödvändigt för både det moderna samhället och den gröna omställningen. Men vi kan inte fortsätta bygga vår utveckling på metaller från odemokratiska stater med obefintliga miljökrav. Dagens illa fungerande system för tillståndsprocesser här i Sverige har gjort att det inte har öppnat en enda ny gruva, utanför redan existerande gruvområden, som prövats mot både miljöbalken och minerallagen på tolv år.

Tar man tillräckliga miljöhänsyn i dag?

Sverige har en av världens hårdaste miljölagstiftningar, det är bra. Miljökraven ska inte sänkas men tillståndsprocesserna måste vara mer förutsägbara. Bolag som uppfyller miljökraven ska ges tillstånd.

Hur ska Sverige trygga försörjningen av så kallade omställningsmetaller?

Sverige har en ovanligt rik berggrund och här finns det fyndigheter av omställningsmetaller på flera håll. Det ger en stor möjlighet att bidra till samhällsomställningen på ett ansvarsfullt sätt. För att kunna utnyttja det behövs både mer prospektering och mer förutsägbara tillståndsprocesser.

Kan mer återvinning av metaller och mineraler vara en lösning?

Givetvis ska vi återbruka och återvinna betydligt mer än vi gör idag. Metaller är grundämnen, de lämpar sig ovanligt väl för återvinning. Men det räcker inte. Vi kommer att behöva en tillförsel av metaller och mineral inom överskådlig tid. Teknikutvecklingen gör dessutom att vi behöver nya råvaror som vi inte brutit tidigare, metaller som ännu inte finns i omlopp.

Varför borde det inte bli lättare att öppna gruvor?

En gruva innebär alltid stor påverkan på naturen och dess ekosystemtjänster. Ofta med stora skador på sjöar, floder och grundvatten, på den biologiska mångfalden och med risker för människors hälsa genom föroreningar, buller och damm. Dessutom kan en gruva påverka lokala näringar som turism och renskötsel negativt.

Tar man tillräckliga miljöhänsyn i dag?

Nej. Det finns flera exempel på dålig miljöhänsyn i nyligen nedlagda gruvor. Ett problem med dagens lagstiftning är att miljöprövningen kommer in sent i processen, då ofta stora investeringar redan är gjorda.

Hur ska Sverige trygga försörjningen av så kallade omställningsmetaller?

Helt central är satsningar på återvinning och återbruk. I de fall nya metaller behöver brytas måste det ske med absoluta, hårda krav på sociala- och miljöhänsyn, alldeles oavsett om brytningen ska ske i Sverige eller utomlands.

Samtycke från lokalbefolkning, i förekommande fall sameby, är viktigt, samt att ingreppet hålls på en acceptabel nivå vad gäller påverkan på vatten och biologisk mångfald.

Kan mer återvinning av metaller och mineraler vara en lösning?

Det måste vara en självklar utgångspunkt. En metall är ett fantastiskt material i det att den kan återvinnas hur många gånger som helst. Men detta förutsätter en kraftig satsning på forskning och utveckling kring återvinning, skärpta krav på produktdesign, incitament som pantsystem samt stor flexibilitet.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

11

MÅNADENS FRÅGA

Vilket är ditt mest absurda stressminne?

Vi alla har någon gång hamnat i konstiga situationer på grund av stress. Nu vill vi veta din mest absurda upplevelse kopplat till stress.

Kanske har du micrat mobilen? Eller hämtat fel barn på dagis?

Läs kommentarer från webben på sid 7.

Kommentera på www.naturvetarna.se/

12

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

”Jag vägrade lägga mig ner och dö.”

Stress och utmattning drabbar många i samhället. Magnus Karlsson, miljökonsult på WSP, är en av dem. Idag är han personligt hållbar men det var en lång resa att hitta tillbaka till vardagen.

Magnus, eller miljö-Magnus som han kallas kommer in i receptionen i träningskläder och med en yogamatta på ryggen. Han sprudlar av energi men har ändå ett märkbart lugn.

Redan vid första mötet sveps man med i hans historier. Det är svårt att föreställa sig att detta energiknippe för några år sen var deprimerad och hade gått in i väggen.

Magnus hjärta har alltid slagit för miljö och hållbarhet. Men det var när han gick in i väggen som han upptäckte att det fanns en annan typ av hållbarhet, den personliga. Han insåg att han behövde ta tag i sin situation.

– När min dåvarande fru och jag separerade nådde jag botten. Jag försökte gömma mina känslor genom att jobba dygnet runt. Allt för att slippa känna.

Magnus är driven som person och kämpade för att få orken tillbaka.

Är man stressad och ska packa sina träningskläder kan det här hända. ↑

”Att hela tiden försöka hålla upp en yta blir ohållbart till slut.”

Magnus visar vägen till hälsa och välmående. ↑

– Jag vägrade att lägga mig ner och dö. Men min hjärna var som kidnappad. Kroppen ville men hjärnan vägrade. Jag började motionera i den mån jag orkade för att sakta ta mig tillbaka.

Att hamna på botten är inget Magnus önskar någon. Den största utmaningen för honom var gränskontroll. Han har ett stort hjärta och en vilja att hjälpa andra men det får inte ske på hans egen bekostnad.

– Min största utmaning är att säga nej. Jag vill gärna rädda hela världen men jag måste lära mig att inte ställa upp jämt. Att tänka på sig själv är inte själviskt. Det handlar om att sätta sin egen hälsa först.

Samhället vi i dag lever i handlar mycket om yta enligt honom.

Många försöker hålla ihop och pratar sällan om hur det egentligen är.

– Man ska inte vara rädd för att visa sig svag. Det är när man pratar

om det som man kan göra något åt det. Att hela tiden försöka hålla upp en yta blir ohållbart till slut.

När SustaiNa presenterades för honom blev han genast intresserad.

– Jag ville få ett nytt perspektiv på livet. För mig handlar det om att hitta ett sätt att klara av mitt höga tempo utan att gå sönder.

Tack vare tjänsten kan han idag se en stor förändring i sin vardag.

– Hållbarhet handlar inte bara om att rädda vår jord., utan också hur jag ska överleva på jorden. Mitt liv ser helt annorlunda ut idag tack vare att jag stannade upp och tog tag i det, avslutar Magnus.

TEXT & FOTO: NIKITA ZEILOTH

Varför SustaiNa? – Våga ta steget över tröskeln.

Du kommer att tacka dig själv.

Fortsätter du att gå i samma fotspår genom hela livet kan du till slut inte se över markytan.

Det är aldrig för sent att börja ta nya steg och skapa en förändring.

Läs mer på sid 58.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

13

På Folkhälsomyndigheten har flyget minskat med 39 procent på två år.

Grönt reseavtal visar vägen TEXT & FOTO: Lars-Erik Liljebäck

14

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

I fokus

På Folkhälsomyndigheten uppmuntras klimatsmart resande.

Den som väljer tåg i stället för flyg belönas med en tågpremie, som facket har förhandlat fram.

I

I entrén får man direkt en känsla av de värden Folkhälsomyndigheten står för. 17 kuber i papp staplade på varandra illustrerar FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Myndighetens uppdrag är tydligt: att skydda mot olika former av hälsohot och arbeta för att främja hälsa. Just nu tar coronaviruset mycket fokus.

Klimatets koppling till global folkhälsa har blivit allt tydligare.

– Vi ser värmeböljor, torka och bränder driva människor på flykt. Vi ser också ungas oro, som får leva med konsekvenserna av uppvärmningen. Därför är det naturligt för många som jobbar här att vilja ta ansvar och bidra till lösningen istället för att förvärra problemet, säger den disputerade mikrobioJim Werngren. ↑ logen Jim Werngren.

MÅNGA MED PÅ TÅGET

Som ordförande för Saco-S är han drivande i frågan. Facket är en viktig part och kanal för medlemmar när det gäller klimatarbetet. Hans positiva hållning gör att han får med många på tåget.

– För mig är det självklart att arbeta med ett hållbarhetsperspektiv eftersom det ligger i linje med myndighetens arbete med Agenda 2030, säger folkhälsovetaren Lisa Lennartsdotter Ermann, som är utredare på enheten för samordning

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

15

I fokus Jim Werngren är ordförande för Saco-S-föreningen på Folkhälsomyndigheten. →

och analys ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Även ledningen tycks mena allvar och har inrättat en referensgrupp för miljömässig hållbarhet. GeLisa Lennartsnom miljöledningssysdotter Ermann. ↑ temet rapporteras årligen hur arbetet går till Naturvårdsverket.

– Vi jobbar med ständiga förbättringar genom att utreda miljöpåverkan och ta fram mål och handlingsplaner, säger Jim övertygande.

behövs, säger han ödmjukt. Därför har vi valt den här modellen. Jag flyger inte längre i tjänsten, och inte privat heller. Anledningen är kanske inte flygskam, utan en känsla av sorg sett till vad flygets utsläpp medför för vår planet.

JOBBAR PÅ TÅGET

LÄTT ATT GÖRA RÄTT

Saco-S-föreningen har lagt ner stor möda på att få till ett grönt reseavtal på myndigheten. Det ska inte bara vara lätt att göra rätt, utan det bör löna sig också. Klimatpåverkan från en resa med inrikesflyg är femtiotusen gånger större än för tåg.

– Efter rätt segslitna förhandlingar med arbetsgivaren fick vi ett reseavtal 2017 som gynnar tågresor, utan att fördyra avtalet.

För tågresa över 50 mil ges en premie på 550 kr per enkel resa.

Under 50 mil är det tåg som gäller enligt riktlinjerna. Vid avvikelser måste avdelningschefen ge okej och en rapport ska skrivas.

Beloppet är inte tagit ur luften, utan grundar sig på prisskillnaden mellan tåg och flygbiljett, framräknat utifrån de drygt fem tusen inrikesresor som görs vid myndigheten per år. Analysen visade att en flygbiljett i snitt var dubbelt så dyr som en tågbiljett.

– Om kostnaderna för resor till och från flygplats inkluderats skulle skillnaden bli större, säger Jim Werngren.

Han beskriver sig själv lite som aktivist utan att tvinga på någon att leva som han lär.

– Hellre morot än piska, men både och

Myndighet som främjar hälsa På Folkhälsomyndigheten i Solna jobbar 416 personer. Kontoret i Östersund har 120 medarbetare. Avståndet på 55 mil mellan städerna innebär många resor.

Uppdraget är att skydda mot olika former av hälsohot och arbeta för att främja hälsa. Antibiotikaresistens, psykisk ohälsa och smittsamma sjukdomar, som Coronaviruset, är några av dessa hot.

Jim deltar ofta på internationella möten och har åkt tåg till Holland, Ryssland, Norge, Danmark och Tyskland. När tåg inte är ett alternativ, till exempel till USA, bli det digitalt.

Men finns det risk att jobbet blir lidande?

– Nej, den risken är nog överdriven. Vi har flera utländska samarbeten, så jag ser ingen risk för att vi tappar i kvalitet för att jag inte flyger. Med digital teknik kan jag hemifrån ha möte med kollegor i Oxford, Seattle och Östersund på samma dag. Åker jag tåg, så blir restiden arbetstid eller sömn om det är nattåg.

Mikael Mansjö, molekylärbiolog som jobbar på enheten för laborativ bakterieövervakning, instämmer.

Han och tre kollegor åkte tåg till en konMikael Mansjö. ↑ ferens i Haag. Med på resan var också en forskare från Kina.

– Visst tar det längre tid, men man kan sitta på tåget och jobba. Perfekt att ha möten med kollegor på den typen av längre resor, säger han.

SKAKIGT WI-FI

Resan gick från Stockholm klockan 8.20 och tåget rullade in i Haag klockan 13.30 nästa dag, efter fyra byten.

– Wi-Fi fungerade lite knackigt på en del sträckor, men ofta gick det bra att koppla upp sig via mobilen. Så jag kunde jobba som hemma under stora delar av resan, säger Mikael Mansjö.

F O R TS ÄT T E R PÅ S I D 20.

16

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Häng med Jim under en dag: Reveljen går i den Werngrenska villan i Trångsund utanför Stockholm. Döttrarna på 12 och 15 år tar fortfarande en del av uppmärksamheten. Det gäller att de får med sig allt de behöver till skolan.

Jim får sällskap på promenaden till pendeltåget och vinkar av döttrarna. Han passar på att läsa mejl och kliver av vid den nya stationen vid Odenplan och tar bussen sista biten till Folkhälsomyndigheten, som är granne med Karolinska institutet och SciLife Lab.

Han letar upp en ledig plats i det aktivitetsbaserade kontoret och dockar in. Där finns zoner för olika aktiviteter. Han väljer en plats där man pratar med lite dämpat tonläge. ”Jag trivs bra, men det passar kanske inte alla verksamheter, allt beror ju på en mängd olika förhållanden som spelar in”, säger han diplomatiskt.

Fika på enheten. Ofta blir det samtal relaterat till enhetens sakområden eller rent allmänna nyheter. Öppna samtal kring flygsemestrar är numera mer ovanligt, i alla fall när Jim är i kafferummet.

Dagen rullar på. Jim förbereder sig inför intervjun i den här tidningen. En fråga som kan dyka upp är: ”Är tågen inte alltid försenade?” Nej, det är de inte och punktligheten har blivit bättre. 91 procent av alla tåg är i tid. Motsvarande siffra för flyget har länge varit nedåtgående och är i nuläget 76,3 procent.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

17

Fackligt ”starleafmöte” inför samverkan senare i veckan.

Misstanke om bristfällig samverkan inför en organisationsförändring, ska diskuteras.

18

N AT U RV E TA R E N

Lunchen intas oftast i fikarummet på avdelningen.

Han vill ha koll på råvarorna och har med sig egen matlåda. På menyn står ofta någon vegetarisk gryta.

1 / 2020

Möte med referensgruppen för miljömässig hållbarhet.

En utmaning för Jim är att bygga upp förtroende. Han inser att han kan uppfattas som aktivistisk även om han själv ser sig som realist och utgår från klimatvetenskapens slutsatser. Just nu arbetas det med miljöutredning inför rapportering till Naturvårdsverket.

Kaffe med medlem som upplever sig lönemässigt diskriminerad. Jim sitter med i lönedelegationen och bevakar att löneprocessen där bland annat förekomst om osakliga löneskillnader mellan könen utreds.

Dialog med kollegor om labbresultat inom ett forskningsprojekt.

Det blir också lite mejlväxling med samarbetspartners inom en expertgrupp i EU.

I fokus Så funkar tågpremien För tågresa över 50 mil ges en premie på 550 kr per enkel resa, vilket innebär 1 100 kronor för en resa tur och retur. För tågresor under 50 mil betalas ingen tågpremie ut. Beloppet grundar sig på prisskillnaden mellan tåg och flyg, framräknat utifrån de drygt fem tusen inrikesresor som görs vid myndigheten per år. Analysen visade att en flygbiljett i snitt var dubbelt så dyr som en tågbiljett. Tågpremien beskattas som lön.

Han sätter sig i den helt tysta zonen för att ”reviewa” rapporter samt läsa igenom underlag inför partssamverkan med arbetsgivaren.

Lämnar jobbet och åker samma väg hem. Passar på att kolla efter nån frän sjuttiotalspryl på tradera. Som 70-talsnörd känner han ett kulturhistoriskt ansvar att förvalta årtiondet.

Hemma har han mörkbrun plyschhörnsoffa, färgat badrumsporslin, heltäckningsmattor, stänktapeter och saloondörrar. Kanske någon minns att Jim var med i tv-programmet ”Vem bor här?”.

Hemma igen och middagen är oftast färdig. Det är Jims hustru Olivera som nästan alltid lagar maten, eftersom hon har bättre finess med maträtterna. Jim sköter gärna städningen och ”plocket” istället. Framåt kvällen följer en titt i sociala medier. Han är med i flera klimatgrupper på facebook, som ger faktakoll.

Efter någon nyhetssändning och häng med familjen ligger han till sängs. Som den nattuggla han är läser han minst ett kapitel i en bok från 70-talet. Nu är det Kramer mot Kramer som gäller.

Filmen med Dustin Hoffman och Meryl Streep belönades med en Oscar.

På jakt efter 70-talsprylar. ↓

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

19

I fokus

Även biologen Marika Hjertqvist, som jobbar med övervakning av smittsamma sjukdomar har valt bort flyget. När hon ska till Umeå tar hon Marika tåget, en restid på Hjertqvist. ↑ sex timmar.

Detsamma gäller Elin Stenberg, som sitter på enheten för miljöhälsa i Östersund och är med på intervjun digitalt.

– Jag åker bara tåg i tjänsten nu, vilket fungerar jättebra. En stor fördel är att det är lättare att jobba på tåg än på flyg.

Förutom tågpremien utgår även ett tillägg när resa plus arbetsdag överstiger 10 timmar.

Elin Stenberg. ↑ Det ligger på 500 kronor och utbetalas oberoende av färdmedel. Blir endagsförrättningen längre än 14 timmar är tillägget 800 kronor, vilket kan gynna tåg. Premie och tillägg beskattas som lön.

Alla är förstås inte lika entusiastiska att byta flyget mot tåg.

– Man kanske vill hinna hem innan barnen gått till sängs för att få livspusslet att gå ihop. Men de som vill minska sitt resande överlag byter kanske vanliga möten mot digitala, säger Elin Stenberg.

CHECKLISTA LEDER RÄTT

För att hjälpa kollegorna att göra klimatsmarta val har en möteschecklista tagits fram.

– Det handlar om allt från resande, mat och plats för möte. I det tänket ligger avväganden som att ha möten centralt nära tåg och kollektivtrafik istället för vid flygplatser, förklarar Lisa Lennartsdotter Ermann.

Många flygbolag erbjuder klimatkompensation som ett sätt att kompensera för utsläppen.

Hur ser ni på det?

– Klimatkompensera kan man göra för de utsläpp man inte kommer åt, efter att alla andra åtgärder har vidtagits. Men för flygresor är det fel väg att gå, säger

I blickpunkten för coronaviruset, som experter på Folkhälsomyndigheten bevakar och informerar om. ↓

Jim Werngren och menar att det är ett sätt att köpa sig fri för att slippa ändra ett ohållbart beteende.

Hans argument mot att klimatkompensera är bland annat att det inte finns någon garanti för att träd som planteras kommer att stå kvar. Det räcker med torka eller brand för att träden ska släppa ut kol.

Om planteringen sker i områden som behövs för jordbruk riskerar annan skog att huggas ner.

– Klimatväxling är ett bättre alternativ, där en avgift läggs på flygbiljetter och pengarna till exempel går till inköp av elcyklar, subventionera kostnader för tågresor eller miljöutbildningar.

Nu undrar alla nyfiket om det gröna reseavtalet har gett resultat?

– Glädjande nog visar preliminära siffror att flyget har minskat med 39 procent sedan 2017. Under samma tid har tågresandet mellan Stockholm och Östersund mer än fyrdubblats. Analysen för 2019 är inte klar så vi får se om sifforna står sig.

Flyget spelar stor roll För att klara Parisavtalets kritiska 1,5-gradersgräns gäller max ett ton CO2 per person och år. En enda flygresa till Spanien släpper ut ett ton CO2. Om flygbranschen var ett land så skulle den hamna på runt femte plats i topp bland världens cirka två hundra länder avseende klimatpåverkan.

Fyra gånger fler tågresor Preliminära siffror för 2019 visar en överraskande minskning på 39 procent för flyget totalt sedan 2017.

Utrikesflyget minskade med 32 procent. Minskningen inrikes var 40 procent på sträckan mellan kontoren, samt 52 procent på övriga sträckor. Samma period har tågresorna mellan kontorsorterna ökat med 324 procent.

20

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Siffran

Genomsnitts-

medlem Annika Lindström Är 44 år och medlem i Naturvetarna. Hon är marinbiolog från Stockholms universitet och jobbar som handläggare på enheten för miljöanalys vid länsstyrelsen i Stockholm.

”För att känna sig fri måste man vara trygg” Annika Lindström om sitt medlemskap i Naturvetarna.

Ger goda råd. Uppdraget är att bedöma ansökningar om bidrag till lokala vattenvårdsprojekt. Dessa syftar till att förbättra vattenkvaliteten. Ledstjärnan är ett EU-direktiv som går ut på att sjöar, vattendrag och hav ska uppnå god status senast 2022 och i vissa fall 2027.

Annika Lindström ser till att projekten är möjliga att genomföra och ger goda råd under hela processen.

Drömjobbet. Vatten har varit ett intresse för Annika Lindström sedan barnsben och drömmen var att få jobba med det. Att hålla sig uppdaterad inom vattenområdet är både en tjusning och utmaning. Känslan av att göra något viktigt ger tillfredsställelse. Många olika kontaktytor och trevliga kollegor bidrar till trivseln.

Minska övergödningen. I de flesta fall är det kommuner och ideella Naturvetarnas 33 000 medlemmar: föreningar som ansöker om peng• 12 procent är chefer. ar för rening av vattenmiljöer.

• 63 procent är kvinnor.

Ofta handlar det om att få bukt • 27 procent har disputerat. med övergödning och få bort • 59 procent jobbar inom offentlig miljöfarligt avfall och tungmesektor, varav 35 procent inom statlig sektor. taller.

44 år Är den genomsnittliga åldern för medlemmar i Naturvetarna.

Den äldsta är 94 år och den yngsta 18 år.

Gamla synder åtgärdas.

Ett rätt typiskt projekt är att minska mängden fosfor som finns i bottensediment.

Gamla synder med fosfor som har tillförts genom dagvatten och reningsverk ska åtgärdas.

Med aluminiumfällning kan fosforn bindas så att till exempel övergödda havsvikar återfår klart vatten, friska fiskebestånd och syrerika bottnar. En förutsättning för stöd är att externa källor har strypts så att ingen ny fosfor tillförs.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

Dagvatten renas. För att förhindra att ny fosfor tillförs vattendragen måste det vid nybyggnation finnas system för att rena dagvatten. En vanlig lösning är att anlägga dammar för dagvatten med biologisk rening, som ofta utgörs av växter eller biofilter.

Joggar och målar.

Efter jobbet är det familjen som gäller på ön utanför Vaxholm.

Annika joggar gärna runt ön när hon inte pysslar i trädgården eller ägnar sig åt konstnärligt måleri. På jobbet har hon operamusik i hörlurarna.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

21

10tips

1.

Åk kommunalt, cykla eller gå till jobbet – om det är möjligt.

Resor

2.

Fler digitala möten. Förankra satsningen i ledningen och avsätt resur-

Möten

3.

ser. Ta reda på vilken teknisk utrustning ni behöver för era behov. Se till att alla får utbildning i de digitala verktygen. Läs mer: www.remm.se, där du hittar en 10-punktslista som i första hand är anpassad för myndigheter. Den funkar utmärkt även för andra.

Nya fräscha kontorsmöbler kan vara lockande att inreda med efter en omflyttning. Tänk tvärtom. I en cirkulär ekonomi återanvänds gamla möbler. Det vittnar om nytänk och vilja att ta ansvar för planetens framtid. Slit och släng är ute. Måla om eller piffa upp med textilier och andra värdeskapande attribut, som förstås är tillverkade på återanvända material.

Möbler

4.

5.

Detsamma gäller för externa möten. Flygresor ger det överlägset största klimatavtrycket på kontoret. Att välja tåg även på längre resor ger snabbt resultat i klimatbudgeten. Bilen används när inga andra alternativ är möjliga.

Många sopsorterar hemma, vilket inte är lika självklart på jobbet.

Sopor

Köket

22

N AT U RV E TA R E N

Se till att ha kärl för återvinning och bygg upp en fungerande logistik.

Här gäller det att ledningen är med på noterna och att alla tar ansvar.

Köksavfall kan med fördel komposteras eller fermenteras. Använd gärna bokashi, där tillförda mikroorganismer omvandlar organiskt avfall till jord på några veckor.

Det gemensamma köket och fikarummet kan vara en miljöbov om man inte ser upp. Borsta bort matrester i stället för att skölja under rinnande varmt vatten, och fyll diskmaskinen innan körning. Pappersmuggar och liknande är bannlysta. Den egna kaffemuggen behöver inte maskindiskas efter varje fika.

1 / 2020

Så blir du en miljöhjälte på jobbet Att alla lampor är utbytta till energisnåla LED-lampor är en hygienfaktor, liksom att släcka lampor när du inte är på rummet. Med rörelsesensorer i konferensrum, toaletter och andra gemensamma utrymmen minskar risken för att lampor är påslagna i onödan.

Belysning

6.

Det papperslösa kontoret verkar det vara en bit kvar till. Dubbelsidiga utskrifter i svartvitt är en självklarhet och ska vara inställt som default på skrivaren. Ännu bättre är att läsa på skärmen och arkivera dokumenten digitalt.

7.

Dokument

Mejlen

8.

Ta med egen matlåda till restaurangen. Här finns chans att spara mycket engångsmaterial. Kolla upp vilka restauranger som accepterar egen matlåda. Kom ihåg att du har ansvar för att din matlåda är ren. Enligt Livsmedelsverket finns det inga legala hinder för att hämta lunch i egen låda.

Maten

9.

För upp och förankra frågor om hållbarhet i ledningen.

Lägg upp en plan för miljöarbetet och sträva mot ständiga förbättringar. Testa gärna lite nya idéer, som bokashi för kompostering, och låt miljöarbetet bli en självklar del i vardagen. Och glöm inte att det ska vara roligt. Då ökar chansen till en bestående förändring.

Plan

Skicka inte mejl i tid och otid. Alla i en sändlista behöver som regel inte ha all information, så undvik funktionen ”svara alla”. Allt du gör digitalt kostar energi och värmer upp servrar, som måste kylas. Gå hellre över till grannen, även om hen sitter i andra änden av kontoret.

På köpet rör du på dig och får chans till lite socialt häng.

→

10.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

Har du fler tips på vad man kan göra för att göra kontoret mer hållbart?

Mejla redaktion@naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

23

Hur funkar det att jobba i annat nordiskt land?

Vad fungerar, och vad fungerar inte på den nordiska arbetsmarknaden? Det går man till botten med i en rapport från Naturvetarna. Här möter du några naturvetare som har tagit steget över gränsen.

TEXT:

24

Lars-Erik Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Reportage

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

25

H Hur väloljat är det nordiska samarbetet?

– Det finns ett tätt och bra samarbete mellan länderna. Norden var tidigt ute med passfrihet och fri rörlighet på arbetsmarknaden, säger Tobias Lundquist, utredare på Naturvetarna, som har hållit i trådarna för rapporten.

Ingen risk för någon brexit alltså?

– Nej, tvärtom har Nordiska ministerrådet en vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Vad fungerar inte?

– De flesta hindren är glädjande nog borta. Men det kan fortfarande vara svårt med en del praktiska saker, särskilt om man har barn. För att få en förskoleplats behöver man oftast ha ett boende ordnat, och för att ha det behöver man ofta ett bankkonto i landet.

För att få det underlättar det om man har ett nationellt personnummer som kan ta tid och som man behöver vara inflyttad Tobias Lundquist. ↑ för att få.

26

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

I samarbetet ingår: Sverige: Naturvetarna Norge: Naturviterne Island: Felag Islendskra Naturufraedinga(FIN) Danmark: Jordbrugsakademikerne och Dansk Magisterförening Finland: Agronomilitto och Loimu

Avtal ger fackligt stöd i Norden Som medlem i Naturvetarna kan du bli gästmedlem utan kostnad i någon av våra systerorganisationer i Norden. Det innebär att du har rätt till facklig service i det land du jobbar, allt från att teckna anställningsavtal till rådgivning om löner.

Varje organisation har koll på sin nationella arbetsmarknad och kan tipsa om hur du söker jobb och vad du ska tänka på när det gäller a-kassa, pensioner, försäkringar och annat.

Gästmedlemskapet omfattar både studenter och yrkesverksamma och kan pågå i tre år som längst.

Tänk på att du själv måste ansöka om gästmedlemskap i annat nordiskt land.

Hur löser man det?

– Det vore bra om fler saker gick att ordna från hemlandet innan flytten. En nordisk e-legitimation eller motsvarande skulle underlätta.

Kan alla professioner jobba var som helst?

– Ja i stort sett, men den som arbetar inom ett reglerat yrke som vård eller djursjukvård tar kontakt med relevant myndighet i det nya landet för att få sina kvalifikationer erkända.

Finns det ett professionsförbund i landet så ta gärna kontakt med dem.

Var ska man betala skatt?

– Principen är att man betalar skatt i det land man arbetar. För gränspendlare kan andra regler gälla. Kontakta alltid båda ländernas skatteverk och försäkringskassor innan du flyttar.

Hur gör jag med a-kassan?

– Anställningsskyddet och det sociala skyddet skiljer sig åt mellan länderna vilket vi beskriver land för land i rapporten. Ta reda på vad som gäller innan du börjar arbeta, så att du inte hamnar utanför systemet.

Reportage

Kontakta alltid båda ländernas a-kassor innan du flyttar.

Kan jag lita på att inte förlora pension?

– Den pensionsrätt man tjänar in i ett land tar man med sig till ett annat. Däremot måste du själv vara vaksam på att arbetsgivaren betalar in tjänstepension.

Vilken lön ska jag begära?

– Det beror på. Norge och Danmark ligger generellt lite högre.

Som medlem i Naturvetarna kan du kontakta Naturvetarnas systerorganisation och få lönestatistik och information om villkor. När du börjat arbeta där kan du bli gästmedlem utan kostnad.

Vad finns mer i rapporten?

– Du hittar en checklista med tips på arbetsgivare för naturvetare, nyttiga länkar och en genomgång av nordisk och europeisk lagstiftning.

Hur får jag tag på rapporten?

– Den kan laddas ner från www.naturvetarna.se Nordic Wo rk Mobil ity and Labo ur Market – for Prof essi onal Scie ntists

Rapport med mat nyttig informat ion. ↑

Även om Norden är en av världens mest integrerade arbetsmarknader finns en del hinder att undanröja.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

27

Reportage

NORGE

Malin letar oljespill i ishavet Var om inte i Norge forskar man på oljeutsläpp? För att hitta oljespill används satelliter, vars data analyseras av den forskargrupp som Malin Johansson tillhör på Norges arktiska universitet.

Malin Johansson är forskare på världens nordligaste universitet i Tromsø.

Där bedrivs en stor spännvidd av forskning. Hennes fokus ligger på att detektera oljespill i haven och att separera det från nyfrusen havsis.

– Hittills har det inte skett något stort oljespill under vintern i Arktis, men risken ökar ju fler fartyg som rör sig där när den globala uppvärmningen gör att isen smälter och öppnar upp för sjöfart.

Till sin hjälp har hon satelliter som regelbundet tar bilder av världshaven och skickar data som analyseras av forskarna. Tekniken som används gör att insamling av data kan göras även när det är molnigt och på natten.

– Det är viktigt att oljespill snabbt kan lokaliseras så att rätt insatser kan göras för att minimera skadan.

Tekniken bygger på att olja dämpar vågorna. Så du menar att man gjuter olja på vågorna, i bokstavlig mening?

– Ja, så kan man säga. Vi mäter avsaknaden av små vågor, vilket sa-

28

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

telliterna kan se. Men de kan inte skilja på olika oljor, det innebär att även naturliga fiskoljor registreras som oljespill.

Så nu är utmaningen att hitta metoder som gör att satelliterna kan skilja råolja från nyfrusen havsis och fiskolja, som kan ha sin källa i fiskrens från båtar eller döda valar.

Hur hamnade du här?

– Jag jobbade på Chalmers och blev tipsad att söka forskartjänsten.

Att jag gärna seglar, åker skidor och vandrar i fjällen bidrog till att jag tog steget.

Hon tycker att kulturskillnaderna mellan länderna är små, vilket gäller även i forskningsvärlden. I Malin Johanssons forskargrupp är det 17 personer. Flera av dem kommer från Norge och Sverige, och övriga Europa, liksom från Asien och Mellanöstern.

– Däremot finns ingen svensk fikakultur och arbetsveckan är 37,5 timmar. Lönen kommer den tolfte i varje månad, i stället för den tjugofemte som vi är vana vid.

Hur är löneläget?

– Lönerna är lite högre än i Sverige, men det är dyrare att leva och bo i Norge. Å andra sidan är semestern kortare här. 25 dagar upp till 60 års ålder och 30 dagar därefter för oss som är anställda på universitetet.

Det mesta tycker hon fungerar bra

”Lönerna är lite högre än i Sverige, men det är dyrare att leva och bo i Norge.” och det är lätt för en svensk att jobba i Norge. Mycket av socialförsäkringssystemet hänger ihop och förs över när man flyttar mellan länderna.

– En skillnad är att vid vab, vård av sjukt barn, får vardera föräldern vara hemma med sjuka barn med lön under max 15 dagar per år.

Malin Johansson Utbildning: Disputerad naturgeograf i fjärranalys och glaciologi, Stockholms universitet. Ålder: 39 år.

Fritid: Seglar, vandrar i fjällen och åker skidor.

Bästa Norgetips: Vandra på Senja, en ö lite väster om Tromsø med storslagen natur.

Att leva i Tromsö har sina sidor. Under två månader reser sig inte solen över horisonten.

– Det kompenseras bland annat av norrsken och att det är en

trevlig stad att bo i nära naturen.

Små missförstånd kan uppstå i språket, i den internationella forskarmiljön är arbetsspråket engelska.

Det är lätt för en svensk att jobba i Norge och stora delar av socialförsäkringssystemet hänger ihop. ↓

Att tänka på: A-kassan är obligatorisk och avgiften betalas via skattsedeln.

Man måste ha jobbat heltid under minst åtta veckor innan man kan få ersättning. Därför är ett tips att stå kvar i svensk a-kassa under den tiden.

Sjukförsäkringen är bättre än den svenska, utan karensdag och 100 procent i ersättning.

Se till att skaffa ett skattekort. I annat fall drar arbetsgivaren 50 procent av din lön, som du får tillbaka senare.

Du betalar mindre i skatt än norrmännen, som i de flesta fall har en skattesats på 36 procent. Hur mycket svenskar betalar beror bland annat på var i Norge man jobbar. I normafallet är skatten 20-25 procent för svenskar som jobbar i Norge.

Stannar du längre än sex månader får du ett tillfälligt norskt personnummer.

Läs mer: jobbainorge.se

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

29

ISLAND

Kerstin lotsar läkemedelsbolag rätt På Island råder det brist på arbetskraft. Den disputerade biologen Kerstin Wickström tog chansen när den dök upp och jobbar på distans som specialist på Islands läkemedelsmyndighet.

– Efter en halvtimme fick jag svar och blev erbjuden en motsvarande tjänst på den isländska läkemedelsmyndigheten. Då, för ett och halvt år sedan, var jag 58 år. Min erfarenhet visade sig vara gångbar, säger hon entusiastiskt.

Efter 18 år på Läkemedelsverket i

Men hon är inte bosatt på Island, utan besöker önationen några gånger per termin. Däremellan blir det några hektiska dagar på den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, i Am-

TRE LÄNDER

Sverige kände sig Kerstin Wickström redo för ett nytt jobb. Det messade hon till en isländska kollega som hon lärt känna i en arbetsgrupp i EU.

Att tänka på: Lönerna är som regel högre än i Sverige, men det är också levnadskostnaderna.

Bor man och jobbar på Island betalar man skatt där. Kerstin Wickström som har en isländsk arbetsgivare och bor i Sverige betalar skatt i Sverige. Men hon deklarerar i båda länderna.

Den isländska socialavgiften är obligatorisk och dras av på lönen. Kerstin Wickström är med i den svenska a-kassan också eftersom hon bor i Sverige.

Läs mer: swedenabroad.se

30

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Kerstin Wickström trivs bra i den isländska naturen.

”Säg till vad du behöver så fixar vi det.” sterdam. Den största delen av tiden jobbar hon på distans från hemstaden Uppsala.

Uppdraget i arbetsgruppen på EMA är att erbjuda rådgivning till läkemedelsbolag som utvecklar nya mediciner inför en ansökan om ett framtida godkännande i EU.

Reportage

– Jag bedömer läkemedelsbolagens förslag till upplägg av de kliniska studierna. Det kan handla om allt från patientpopulation, val av jämförelsepreparat såsom ett annat läkemedel eller placebo, olika sätt att mäta effekten av läkemedlet och om monitorering av biverkningar.

Sedan tar det flera år innan ett nytt läkemedel kan godkännas av EU-kommissionen och får grönt ljus i alla medlemsländer.

KAN ÖGON

Kerstin Wickströms expertområde är ögon och ögonsjukdomar.

– Det har varit en fantastisk utveckling för behandlingar av ögon-

sjukdomar, där vissa läkemedel har gett förhöjd livskvalitet långt upp i åldrarna.

Nybildning av kärl i gula fläcken och ögonsjukdomar som är kopplade till diabetes är exempel på sjukdomar vars förlopp nu kan bromsas kraftigt.

Hon trivs bra med sin isländska arbetsgivare som tycker att det är viktigt att personalen mår bra.

– Det är raka beslutsvägar och islänningarna är inkluderande. Så länge man gör sitt jobb och lever upp till myndighetskraven råder en pragmatisk hållning. ”Säg till vad du behöver så fixar vi det”, sa generaldirektören när jag började.

ÄR I NATUREN

Med 60-70 anställda är myndigheten knappt en tiondel av sin svenska motsvarighet.

– Det mindre formatet bidrar till att det är lätt att umgås och träffa kollegor, gärna över en fika.

Hon har lärt sig några isländska fraser, bland annat via Google translate men arbetsspråket är engelska.

– Det är en trevlig stad med bra restauranger och inte minst gillar jag den karga naturen.

Lönerna än lite högre än i Sverige, men kursen varierar, vilket gör att inkomsten blir lite ojämn. Skatt betalar hon i Sverige.

Kerstin Wickström Arbete: Fokus på rådgivning åt bolag som utvecklar nya läkemedel. Anställd av Islands läkemedelsmyndighet.

Utbildning: Disputerad biolog i markörer för ögoninflammationer. Ålder: 59 år.

Bor: Uppsala. I Reykjavik är det hotell som gäller.

Bildtext bildrtext bildtex bildtext Som anställd på den isländska bildtext bildtext text bildtex läkemedelsmyndigheten gör bildtext bildtext bildtext bedömningar Kerstin Wickström av kliniska studier.

Kopplar av med: Är i naturen, trädgård och sång.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

31

Reportage DANMARK

”Jag kan lägga fokus på forskningen” Varje dag pendlar Alexander Balhuizen med tåg över sundet. Det är han inte ensam som naturvetare. Ett hundratal av Naturvetarnas medlemmar jobbar i Danmark och bor i Sverige.

Alexander Balhuizen är disputerad

molekylärbiolog och har en forskartjänst på Köpenhamns universitet.

– Jag trivs bra här. Till skillnad från i Sverige så finns titeln ”staff scientist” inom akademin som är en fast anställning på senior nivå. Vår grupp har finansieringen tryggad för tio år framåt, vilket gör att vi kan fokusera på forskningen. Han och en

Att tänka på: Tjänstepension kan man välja att själv betala eller låta arbetsgivaren göra det.

Ingen karensdag vid sjukdom.

Vab som i Sverige finns inte, utan vardera förälder får vara hemma med sjukt barn under en begränsad tid. Skatten betalas i Danmark. Som disputerad från annat land betalar Alexander Balhuizen en forskarskatt på 32 procent. Barnomsorgen är dyrare än i Sverige.

Man ska vara med i en dansk a-kassa. Anmäl dig på din första arbetsdag.

Mer info: Öresund direkt: www.oresunddirekt.com

32

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

kollega från Frankrike använder möss för att uppföröka cancerceller från människa.

– Dessa används av forskare i utvecklingen av nya mediciner mot cancerstamceller. Efter in vitrostudier testas medicinerna på möss som bär på patientceller.

Forskningen är i sin linda och utgör en pusselbit i utvecklingen av nya läkemedel mot blodcancer.

Hur är det att jobba i Danmark?

– Atmosfären är öppen men man måste vara mer framåt här än i Sverige. Miljön i gruppen är internationell med ett tjugotal forskare från hela Europa.

Däremot tycker han inte att det är så hierarkiskt som ryktet säger.

– I Belgien, där jag var postdok, var det mer noga med titlar och att förankra allt med chefen. Här är mer avspänt och informellt. Även om arbetsspråket är engelska har han sett till att lära sig danska.

– Första året var jag inriktad på att bygga upp ordförrådet. Nu börjar konversationen flyta på.

Men någon organiserad fika förekommer inte och lunchen är begränsad till tjugo minuter. Å andra sidan är arbetsdagen en halvtimme kortare än i Sverige.

Forskargruppen hålls ihop på andra sätt.

– Vi har vår fredagsöl med tilltugg innan vi går hem på eftermiddagen.

”Man måste vara mer framåt här än i Sverige.”

Det är ett trevligt sätt att avsluta veckan på och bygger laget.

För att få ut sin lön har Alexander Balhuizen skaffat danskt personnummer och bank-id. Lönen sätts in på dansk bank.

– Det fungerar bra, och det är smidigt att föra över pengarna till svensk bank.

Alexander Balhuizen Aktuell: Jobbpendlar mellan Sverige och Danmark.

Arbete: Forskar inom translationell hematologi.

Utbildning: Disputerad molekylärbiolog. Ålder: 38 år.

Kopplar av med: Ju-jutsu och häng med familjen.

Bästa jobbtips: Våga sök jobb utanför ditt favoritområde, gärna internationellt. Det är roligt att testa.

Reportage FINLAND

Magnus får Ålands lantbruk att växa Det var längtan efter doften av kodynga och traktorer som fick Magnus Stark att börja jobba på Åland. Det får han i rollen som vd för Hushållningssällskapet där.

Placeringen mitt i Östersjön mellan Sverige och Finland har satt sin prägel på ön. Även kulturen och identiteten hos människorna ligger någonstans mittemellan.

– Även om de flesta känner sig som svenskar håller de på Finland i ishockey, säger Magnus Stark i ett försök att tolka den åländska folksjälen. Åland har en hög grad av självbe-

Att tänka på: Mycket är som i Sverige. Man satsar på företagshälsovård som delvis finansieras av staten.

Lönerna är något lägre än i Sverige. Magnus Stark gick ner lite i lön från det jobb han hade tidigare.

37,5 timmars arbetstid i veckan gäller och fem veckors semester. Skatt betalas på Åland.

Skaffa ett skattekort så är du inne i systemet. Utan att vara ett skatteparadis är skatten lite lägre på Åland än på fastlandet.

En timmes tidsskillnad kan ställa till det i outlook när man bokar möten i två olika tidszoner.

stämmande. Ön har till och med ett eget landsbygdsutvecklingsprogram.

Om finska förekommer på jobbet får han hjälp av kollegor som kan båda språken. Det kan till exempel gälla listor på tillåtna växtskyddsmedel och hur de får användas.

Han blir närapå euforisk när han berättar om det åländska lantbruket som har en central roll i samhället.

Att äta finskt är en hederssak för finländare.

– Kriget lever kvar i minnet. Därför är självförsörjning av livsmedel viktig och man håller lager av mat, diesel och mineralgödsel.

Självförsörjningsgraden på 80 procent ska jämföras med Sveriges 50 procent. På Åland ligger lantbruken tätt och då särskilt äppelodlingarna.

– Lika viktigt som att erbjuda produktionsrådgivning är att utveckla företagen och göra dem lönsamma.

Som vd har han ett finger med i allt från att förhandla om avtal och priser med uppdragsgivare till att fixa kaffemaskinen. Nu är det ordning på budgeten och en fungerande tidrapportering är på plats.

Har du haft hjälp av Finska Agronomförbundet?

– Ja, både när det gällde att förhandla mitt vd-avtal och i min roll som arbetsgivare. Det är bra att kunna luta sig mot kollektivavtalen.

Hur är arbetskulturen?

– Det är lite mer hierarkiskt i Fin-

”Det finns en kärvhet i kynnet och man gör det man ska göra.” land än i Sverige. Här på Åland är det någonstans mittemellan. Det finns en kärvhet i kynnet och man gör det man ska göra. Finsk sisu ”light” råder.

Fikar gör man som i Sverige, särskilt nu när kaffemaskinen är på plats.

– Det kanske blir mitt tydligaste avtryck här den dagen jag lämnar, säger han och skrattar.

Magnus Stark Ålder: 54 år.

Yrke: vd för Hushållningssällskapet på Åland.

Utbildning: Agronomekonom.

Bor: I rött hus på Prästö. Familjen bor kvar i Norrtälje. Så det blir en del resor över Ålands hav.

Fritid: Vandra i naturen och paddla, vilket han har gjort till jobbet i Jomala norr om Mariehamn, en gång.

Tre timmar tog det.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

33

Mitt jobb

Nan säkrar ölets kvalitet Att Nan Albertson inte är den typiska entreprenören var inget hinder för att starta eget. På BeerLab lever hon ut sin kärlek till jästsvampar som har tjänat människan i årtusenden. Ölets kemi är som poesi för mikrobiologen Nan Albertson. Hon kan tacka sin lyckliga stjärna för alla lokala ölbryggerier som på senare tid har växt upp som svampar ur jorden.

Det drar hon nytta av i sitt företag som hjälper småskaliga bryggerier att kvalitetssäkra sitt öl. Det gör hon både med kemiska och mikrobiologiska tester. De stora bryggerierna har den typen av analyser in house, men inte de små.

Efter tjugo år som forskare och PhD på Astra Zeneca lämnade hon läkemedelsjätten 2015.

– Det var en fantastisk tid, särskilt när vi som nystartad avdelning byggde upp en ny verksamhet för screening av nya substanser som skulle kunna gå hela vägen och bli nya läkemedel.

STÖD FRÅN TRR

Efter en av många omorganisationer ersattes min roll med en databasexpert.

– Tack vare bra stöd från Trygghetsrådet, TRR, kunde jag komma vidare och passade på att plugga till kemilärare. Tanken är jag ska arbeta ungefär halvtid som legitimerad lärare och övrig tid i mitt företag BeerLab. Genom Trygghetsrådet gick hon också en kurs i att starta eget.

– Den har jag stor nytta av. Jag gör allt i företaget själv, som till exempel bokföringen, vilket det finns en gratis app för.

34

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Men allt har inte helt gått som på räls. Till exempel har hon som så många andra betalat in för lite i skatt första året, men nu har hon lärt sig det.

– Ännu en fråga som dök upp var hur sjukskrivning ska hanteras. Eftersom jag har ett nystartat företag får jag sjukpenning baserat på vad en anställd med samma arbetsuppgifter och utbildning skulle ha haft.

SLIPP PROBLEM

Desto mer brinner hon för verksamheten i företaget. Labbet är inrymt i ett ekobryggeri i Jonsered, vilket gjorde att hon kunde dra igång utan allt för höga investeringskostnader.

– Det var så härligt att börja labba igen så att jag var gråtfärdig. Jag hade verkligen saknat jobbet på labb.

Mycket kan gå fel när öl ska bryggas. Därför är Nan Albertsons analyser så viktiga. Det handlar om allt från syrehalten, som påverkar hållbarheten, till att den angivna alkoholhalten stämmer.

– Det är tillåtet med en viss avvikelse, som får vara plus minus 0,5 procentenheter upp till en alkoholhalt på 5,5 procent. Den största avvikelsen jag har varit med om vad när ett folköl hade en alkoholhalt på 4,7 procent, när den ska ligga på 3,5 procent.

Hon förklarar att alla drycker som finns på Systembolagets hyllor har testats på deras labb. De som inte håller måttet skickas tillbaka till leverantören som får chans att åtgärda problemet eller märka om etiketten.

– Den typen av problem slipper man om ölet redan innan har testats på BeerLab, säger Nan Albertson.

ÖLFORSKARE – PHD I MIKROBIOLOGI Nan Albertson jobbar i det egna företaget BeerLab

Malt

Jästsvampar

Öl

Öl består av råvarorna maltkorn, humle, jästsvampar och vatten. Malt utgör basen och ger ölet dess färg, sötma och kropp. Vid mältningen är det enzymer som bryter ner stärkelsekedjorna till olika sockerarter. Under jäsningen bildas alkohol och koldioxid när sockret bryts ner.

Det är viktigt att ha koll på jästsvamparna.

Om det oavsiktligt kommer in vildjäst, som finns naturligt i luften, kan nya smaker uppstå. Men det är också riskfyllt och kan leda till att flaskan eller burken exploderar.

Här är slutprodukten som efter kemiska och mikrobiologiska analyser håller en jämn och hög kvalitet. Hon har ett 60-tal kunder som driver mindre ölbryggerier.

Alkoholmätare Det är förstås noga med alkoholhalten. Den får diffa 0,5 procentenheter för drycker med en alkoholhalt på upp till 5,5 procent. Om den är för hög kan hela leveransen återkallas, alternativt märkas om.

Spektrofotometer

Syremätare Ölet skapas genom anaerob fermentering.

Utmaningen är att hålla syrenivån låg under hela processen, såväl i den stora tanken som i flaskan. Tappningen på flaska är ett känsligt läge då syre kan tränga in. Optimal syrehalt är 10 ppb, men upp till 40 ppb är acceptabelt.

Med för höga syrehalter försämras hållbarheten, som brukar ligga mellan ett halvår och två år, beroende på ölstil.

Moppe Efter jobbet kopplar Nan av med bio och är volontär på bland annat Filmfestivalen i Göteborg.

Hon gillar fart, på allt från skateboard till moped och tåg.

Hon kör en bil som går på biogas och har sju cyklar.

Har många år på nacken, men gör fortfarande sitt jobb. Med den kan man få ett exakt mått på färg och bitterhet.

Egenskaper som är viktiga när en ölsort ska beskrivas och klassificeras.

Petriskålar I klassiska petriskålar görs mikrobiella odlingar för att få svar på vilka organismer som kan ställa till oreda i processen. Det är viktigt att bryggutrustningen hålls väldigt ren och att inga ”beer spoilers” kommer med då olika tillsatser görs.

Om problemet kvarstår åker Nan Albertson till kunden och fintrimmar processen. Detsamma gäller vid för höga syrehalter. Analyser görs också på prover som skickas till Nan. N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

35

På nytt jobb

Sara fick drömjobbet som säljare Under studierna till husdjursagronom hade Sara Pihl ett tydligt mål – att jobba på DeLaval. Efter praktik och exjobb där landade hon drömjobbet som säljare.

Vad ska du jobba med?

– Jag ska jobba som säljare på DeLaval Sales mot lantbrukare i Mälardalen. Jag kommer att resa runt och hjälpa dem att skaffa den utrustning de behöver för att få deras mjölkproduktion att fungera.

Det kan vara allt från mjölktankar och koborstar till utgödsling.

satsat på att få jobb där genom att göra min praktik och skriva exjobb i samarbete med dem. Jag gillar DeLaval för att de är en av de Sara Pihl. ↑ största utvecklarna av teknik inom mjölkproduktion internationellt.

Vad lockade med tjänsten?

– DeLaval har varit mitt drömföretag under tiden jag pluggat så jag känner mig lyrisk. Jag har verkligen

Vad är kul med att sälja?

– Det är stor flexibilitet i jobbet. Det är mitt ansvar att leverera och jag styr mycket av arbetet själv. Jag kommer jobba hemifrån när jag inte är ute hos lantbrukare så jag kan bo var jag vill i Mälardalen.

Vilket stöd har du fått från Naturvetarna?

– Jag fick mycket bra tips på vad som är rimligt att ta upp på första intervjun och vad som kan sparas till senare. Även cv- och linkedin-coachning har jag tagit del av. När jag fick jobbet fick jag rådgivning om hur jag argumenterar för mitt löneanspråk, det var mycket givande.

Har dina engagemang i Naturvetarna lönat sig?

– Att vara ledamot i Agronomförbundet har gett mig mycket kontakter vilket är meriterande. Som studentmarknadsförare fick jag också en djupare förståelse för vikten av att vara med i facket redan som student och bra koll på alla förmåner det ger. Jag tror också att mitt engagemang generellt visar att jag vågar ta för mig och är social, vilket är bra i ett säljande jobb. JOHANNA RÖSTH

På nytt jobb Frida Lawenius

Linnea Turnstedt

Nytt jobb: Vice vd på SwedenBio.

Nytt jobb: Hållbarhetsrådgivare på 2050 Consulting.

Tidigare jobb: Samhällspolitisk direktör på Naturvetarna.

Tidigare jobb: Hållbarhetskonsult på Stiftelsen TEM.

Utbildning: Magisterexamen i ekonomisk historia och statsvetenskap.

Jessica Ekström Nytt jobb: Forskarsekreterare på Formas, avdelningen för Areella näringar.

Tidigare jobb: Sakkunnig jordbruk på Naturskyddsföreningen.

Utbildning: Husdjursagronom

Utbildning: Miljövetare

Jonas Björck Nytt jobb: Generaldirektör och chef för Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Tidigare jobb: Departementsråd och chef för den forskningspolitiska enheten vid Utbildningsdepartementet.

Utbildning: Filosofie doktorsexamen i kvartärgeologi.

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären.

Tipsa redaktion@naturvetarna.se

36

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Kan mina arbetsuppgifter ändras hur som helst?

När jag började mitt jobb för några år sedan blev jag anställd som miljöhandläggare. Efter en omorganisation vill arbetsgivaren att jag ska ägna mig åt andra saker.

Har arbetsgivaren rätt att göra så, och dessutom sänka lönen?

Svar: Om din tjänst försvinner på grund av en omorganisation riskerar du att drabbas av arbetsbrist. I ett sådant läge kan du bli uppsagd, men bara om arbetsgivaren först har fullgjort sin omplaceringsskyldighet.

Den innebär att arbetsgivaren måste utreda om det finns en annan tjänst som du kan omplaceras till. Om det finns en sådan tjänst ska du erbjudas den.

Erbjudandet om omplacering måste även vara skäligt. Det innebär att den tjänsten som du erbjuds ska vara så likvärdig din nuvarande som det går. Finns det ingen likvärdig tjänst kan de även erbjuda dig andra tjänster med andra arbetsuppgifter och lägre lön. En förutsättning är dock att du klarar av arbetsuppgifterna för den nya tjänsten.

Omplaceringsskyldigheten omfattar endast lediga tjänster. Detta innebär att arbetsgivaren inte är skyldig

“Om du tackar ja till den nya tjänsten måste du även acceptera den lägre lönen.”

att säga upp andra arbetstagare eller skapa en ny tjänst åt dig. Om du tackar nej till omplaceringserbjudandet har arbetsgivaren fullgjort sin omplaceringsskyldighet.

Svaret på din fråga är att arbetsgivaren har en skyldighet att göra på det sättet som de har gjort. Om du tackar ja till den nya tjänsten måste du även acceptera den lägre lönen och de nya arbetsuppgifterna. Om du istället tackar nej till den nya tjänsten kan din arbetsgivare säga upp dig på grund av arbetsbrist. Innan du blir uppsagd måste arbetsgivaren förhandla med ditt fackförbund.

Malin Weidenhaijn, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

37

t e k u r b t n a L

s a l p p o k p p u ll h traditione c o l a m m a g En ur de takt. n a s a r i s la k ec bransch utv uket har r b t n la m o nd Teknologi in kare vid bla s r o f h c o t t blivit he Linköpings h c o E S I R , n annat SLU utvecklinge r e iv r d t e it univers ringslivet. ä n v a d ö t s med TEXT:

38

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Joakim Råd

ström

D

Vetenskap

Ultuna. rdbruk på taliserat jo alitet och vattengi di r fö Testbädd antitet, kv ördens kv nnhet.

Här kan sk or noggra st ed m as ät m lt ha

– Den snabba befolkningsökningen i världen har varit möjlig tack vare att lantbruket hela tiden har effektiviserats. Men fortfarande kvarstår globala utmaningar som att vi ska mätta alla nu födda, säger Charlotte Norrman.

Charlotte Norrman är universitetslektor vid Linköpings universitet, docent i industriell organisation och biträdande processledare vid Vinnväxt-initiativet Agtech 2030 i Östergötland.

Hon är noga med att påpeka att satsningen inte är ett avgränsat ”forskningsprojekt” – Vinnova-programmet Vinnväxt Charlotte handlar i praktiken om breda Norrman. ↑ samarbeten mellan regioner, näringsliv och lärosäten i projektområdena.

– Det som gör Östergötland lämpligt är det faktum att vi har en ”östgötaslätt”. Tack vare den har vi också flera stora maskinföretag inom lantbruksteknologi här. Vi har också vårt universitet som är framstående inom framförallt teknikutveckling, säger Charlotte Norrman.

FRÅN JORD TILL BORD

Allt detta vill Agtech 2030 korsbefrukta.

Dessutom vill man paketera forskning och utveckling till produkter och tjänster som går att marknadsföra och köpa.

Programmet arbetar därför i hela innovationskedjan inom jordbruksteknologi.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

39

Vetenskap

– Även om en del av den här teknikutvecklingen är på ett ganska tidigt stadium så är meningen att den så småningom ska kunna bli till nytta för den enskilde bonden, säger Charlotte Norrman.

Ett exempel på spännande forskning som får stöd inom Agtech 2030 är Linköpingsprofessorn Anita Lloyd Spetz metod för att upptäcka tuppägg hos värphöns på ett tidigt stadium. Tuppar kan inte lägga ägg, och pasMed hjälp av ett sar dåligt till mat. Därför har sensorchip som kläckta tuppkycklingar tidimäter temperatur, kan man ta gare avlivats och malts ned reda på kön eller bränts upp. hos kycklingMen genom att analysera embryon. ↑ de gaser som äggen ger ifrån sig kan Anita Lloyd Spetz forskarlag könssortera äggen redan innan embryot bildas. Det gör att tuppäggen kan gå till matproduktion och säljas som vanliga ägg istället.

– Genom den här tekniken skulle sju miljarder tuppkyckAnita Lloyd Spetz. ↑ lingar per år världen över inte behöva avlivas direkt efter att de har kläckts, berättar Anita Lloyd Spetz.

SENSORER GÖR JOBBET

Agtech 2030 syftar annars i stor utsträckning till att samla ny och existerande forskning vid Linköpings universitet för att främja samarbete och skapa synergier. Det gäller alltifrån sensorinformatik för att övervaka boskapsrörelser till robotar inom lantbruket,

40

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

I en sådan här aluminiumkammare placerar Anita Lloyd Spetz forskningsteam ett ägg för att ta reda på embryots kön. Gaser från ägget leds över sensorytan och påverkar sensorsignalen. ↑

djurvälfärd, smittskydd och andra områden.

Lantbruket är förstås långtifrån unikt ifråga om att genomgå en snabb teknikutveckling och digitalisering i dessa dagar. Men utmaningarna som präglar sektorn är extra angelägna för hela världen, och behovet av att optimera och effektivisera matproduktionen är viktiga.

Jonas Engström, projektledare vid RISE för projektet Testbädd för digitaliserat jordbruk, tycker att det har uppstått en sorts kritisk massa kring jordbruket idag.

– Dels finns mycket ny teknik

som passar för livsmedelsproduktion och gröna näringar.

Dels har intresset vuxit kring var maten komJonas Engström. ↑ mer ifrån. Det börjar bli uppenbart att man alltid måste producera mat – man kan inte äta mobiltelefoner eller sociala medier, säger Jonas Engström tillspetsat.

VOLVO OCH ERICSSON

Testbädd för digitaliserat jordbruk leds av forskningsinstitutet RISE

Vad är Agtech 2030?

Agtech 2030 är en innovationsmiljö för framtidens lantbruk.

Fokus är på sensorteknik, digitalisering, artificiell intelligens och ”sakernas internet”, men även nya affärsmodeller och samarbeten.

Tidsplanen är tio år och den planerade budgeten kan komma att uppgå till cirka 200 miljoner kronor, där 14 miljoner för den första treårsperioden kommer från Vinnova inom ramen för Vinnväxt.

Agtech 2030 koordineras av Linköpings universitet och samlar ett tjugotal organisationer, som Region Östergötland,

Hushållningssällskapet och Vreta Kluster.

Testbädd för digitaliserat jordbruk består av uppkopplade åkrar med olika grödor.

Genom projektet samlas stora datamängder in för analys och användning av exempelvis företag som vill utveckla innovationer eller testa produkter.

Projektet samlar 18 parter, inräknat SLU, Lantmännen, LRF, SMHI, Ericsson, Telia, Volvo Penta och Yara. Ett treårigt uppstartsprojekt finansieras sedan 2018 med åtta miljoner kronor av Vinnova och nio miljoner av deltagande parter.

”Man kan inte äta mobiltelefoner eller sociala medier.” och åkermarken som man forskar på finns vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i Ultuna utanför Uppsala. Här odlas ett antal grödor, och sedan samlas data in från det som påverkar odlingen. Det kan handla om väder, markförhållanden, insatser, maskiner och andra variabler.

– Sedan ska man förädla data till beslutsstöd, för att styra insatser eller maskiner, eller på andra sätt, säger Jonas Engström.

Utöver LRF och Lantmännen deltar svenska teknikföretag, som Volvo Penta, Ericsson och Telia. Tanken är att korskoppla företagens expertis, produkter och lösningar med jordbrukets behov.

– Därmed kan jordbruket bli mer hållbart, ekonomiskt och på andra sätt, men också skapa nya exportprodukter som kan bidra till ett hållbart jordbruk globalt.

Konkurrenskraft och lönsamhet är jätteviktiga parametrar, säger Jonas Engström.

DRÖNARE MÄTER

Många delar hänger dessutom ihop.

Om man till exempel genom data kan minska och optimera gödslingen har det både effekter på jordbrukets lönsamhet och på hållbarheten. Och om företag som Ericsson genom projektet lyckas ta fram teknik som kan exporteras så bidrar det till svensk ekonomi även långt utanför jordbruket.

Men hur kopplar man upp en åker?

– En stor datakälla är de maskiner som brukar marken, där man kan samla in data om hur man kört, hur mycket

Det öppna landskapet förändras.

Här en väderstation med avancerade system för dataanalys. →

diesel som används, hur mycket gödsel som spreds och så vidare, berättar Jonas Engström.

Utöver det är vädret en viktig faktor. Testbädd för digitaliserat jordbruk har därför flera väderstationer och sensorer som bland annat mäter markfukt. Det finns också drönare som mäter ljus på olika våglängder. Med hjälp av drönarna kan allvarliga företeelser, som begynnande svampangrepp och annat upptäckas.

Växtodlingssäsongen 2019 var den första som testbädden provades. Teamet kommer nu att gå igenom tillgängliga data och utveckla projektet utifrån resultaten, bland annat genom att odla med autonoma och eldrivna maskiner.

Jonas Engström testkör en radiostyrd eldriven redskapsbärare, som ska göra jobbet lättare i häststallet. →

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

41

Tjuvfiske uppdagas av albatrosser Genom att fästa GPS-sändare på albatrosser kan tjuvfiske avslöjas.

Albatrosser är extremt skickliga segelflygare och kan flyga långt utan att överanstränga sig. Som fiskälskare söker de sig till fiskebåtar och kan övervaka stora havsområden.

Tjuvfiske är utbrett och man räknar med att var tredje fartyg ägnar sig åt det.

Med hjälp av GPS-sändarna kan position och identitet avslöjas. Studien är publicerad i tidskriften PNAS.

Spanar med GPS-sändare. ↑

Gör olja på 30 minuter Tänk dig en process som omvandlar växter och annat organiskt material till olja på en halvtimme. I naturen tar det hundratusentals år att åstadkomma samma sak. Forskningsinstitutet Rise har öppnat en demoanläggning, som kan göra det möjligt att gå från fossila till förnybara bränslen.

Hemligheten stavas hydrotermisk förvätskning, HTL. Vid 100 bar och 300 grader C kan rester från jord-

och skogsbruket omvandlas till olja, som i nästa steg kan bli fordonsbränsle, kemikalier och olika material.

Satsningen har möjliggjorts genom ett EU-projekt i samarbete med Lantmännen. Man räknar med att en tillräcklig mängd råolja ska produceras för att kunna testa olika uppgraderingar, rapporteras från Rise Processum i Örnsköldsvik.

Arter i riskzonen efter bränderna Bränderna i Australien har satt djupa spår i naturen. En yta stor som Sydkorea har brunnit ner och man räknar med att över en miljard djur har strukit med. Enligt Olle Forshed, skogsexpert på WWF, har ett tiotal arter påverkats så kraftigt att de riskerar att utrotas helt.

Australien är speciellt på det sättet att vissa arter på jorden bara

finns där. De kallas för endemiska arter och är särskilt sårbara.

Antikroppar får cancerceller att begå självmord Kanske du kommer ihåg nobelpristagaren i kemi 2018? När industridoktoranden Anne Ljungars presenterade sin avhandling var Sir Gregory Winter opponent.

– Det var lite nervöst, men också jätteroligt. Det var han som utvecklade fagdisplay- tekniken, som gör det möjligt att hitta antikroppar, som används i behandlingen av bland annat cancer, säger Anne

Ljungars i ett pressmeddelande från Lunds tekniska högskola.

Tekniken, som gör det möjligt att hitta fler antikroppar än tidigare, har utvecklats i ett samarbete mellan LTH och BioInvent international AB. Redan nu har metoden re-

sulterat i en ny antikropp i behandlingen av leukemi.

Den testas nu kliniskt på människor.

Läkemedel som bygger på antikroppar växer snabbt och används i dag i behandlingen mot en rad sjukdomar. När antikroppen binder till en receptor kan den få cancercellen att begå självmord eller En T cell attackerar en cancertumör. ←

aktivera andra delar av immunförsvaret.

Ett problem är att hitta lämpliga antikroppar med den nuvarande metoden.

– Genom att samtidigt leta efter antikroppar och de receptorer de fäster på kan fler antikroppar hittas. Med den här metoden kan vi hitta antikroppar som binder till cancerceller, men inte till normala celler hos friska personer, säger Anne Ljungars.

TEXTER: Lars-Erik Liljebäck

42

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Hur påverkas djur och växter av den milda vintern?

Man kan nog säga att växter och djur gynnas av en mild vinter. Stannfåglar, som trastar, har kunnat hitta mask i marken när det varit snöfritt och ingen tjäle.

Småfåglar kan lättare hitta frön och småkryp. Dessutom behöver fåglarna inte hitta lika mycket mat när det är milt, av det enkla skälet att det går åt mindre energi för att hålla värmen.

Sjöfåglar, hägrar och kungsfiskare, som inte har behövt flytta särskilt långt för att ha tillgång till isfria vatten, gynnas också.

Det gäller även sena höstsvampar vars säsong har förlängts.

Dessa har missgynnats: Skogsharar, vesslor och hermeliner som har vit vinterdräkt. Det har de från Mellansverige och uppåt, men i år har det varit snöfritt en bra bit upp i Dalarna och Hälsingland, samt längs Norrlandskusten. Mången neurotisk hare har nog skrikit i år: Kan inte marken bli vit, mitt kamouflage är ju skit!

Det finns också djur och växter som behöver rejäl

vinterkyla för att kunna reagera på vårvärmen. En del av dessa kan nog ha haft svårt att läsa av när det är

dags att sätta igång i år.

Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, Naturhistoriska riksmuseet

”Bästa kamouflaget för mig!”

Hur smittar corona?

Ett nytt virusutbrott oroar världen. Hjälper munskydd mot att bli smittad av corona och andra virus?

Vilka är dina bästa tips för att undgå att bli sjuk? Ännu har vi ingen allmän spridning av coronaviruset i Sverige, men det kan snabbt ändras. I och med att det är så nytt vet man inte exakt hur det smittar. Men mycket talar för att det smittar på samma sätt som influensa och andra virus som ger luftvägsinfektioner. De sprids som aerosol och droppar som framförallt uppstår när en infekterad person hostar eller nyser. Virus kan finnas kvar i luften en kort tid men smittsamhet minskar snabbt med avståndet från

den som hostat eller nyst. Virus kan hamna på ytor och smitta om man kort därefter tar där och smittar sig själv genom att beröra sitt ansikte, som vi gör ofta men omedvetet.

Så här ser coronaviruset ut.

Det säkraste är att hålla sig undan från andra människor, vilket är nästan omöjligt. Till viss del kan man skydda sig genom att undvika att umgås med uppenbart sjuka personer och ställen där många samlas nära. Coronavirus och flera andra luftvägsvirus är känsliga för handsprit och vanlig tvål så god handhygien är en god idé, tvätta gärna händerna vid hemkomst och

ha tillgång till handsprit.

Vanliga munskydd skyddar inte mycket, men kan minska risken för att sjuka personer smittar sin omgivning. För riktigt skydd krävs tättslutande andningsskydd med filter som utesluter virus. Sådana används i vården, men fungerar inte att bära under längre tid.

Svårigheten att helt skydda sig mot smitta är en viktig förklaring till att luftvägsinfektioner är så vanliga. Läs mer på www.folkhalsomyndigheten.se Jan Albert, professor och överläkare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

43

: t e d r a k n u f å S

Ta avstamp i Agenda 2030.

Välj ut de mål som är relevanta för er verksamhet.

ett ssystem – e l l i M ing n d e l miljö

te n fa dning et. Le m tar fram g å t d på n so tet. na: ka me arig perso miljöarbe vetar Alla s v r a . s u n n t id t e a a n f ra m de N e en atio r det r. Uts r gjor ganis Så hä a Mille i or ter resurse s planen fö t r g k g sä Föran ch av slut. Här lä slut o e tar be rlag för b de ett un

Lansera Mille under festliga former.

Gör som vi på Naturvetarna gjorde och överraska kollegorna. Servera gröna shots, vilket ger signaler om hållbarhet för både miljö och hälsa. Skrynkla ihop och lägg ut använt papper på borden som en symbol för hur mycket papper som förbrukas. Låt papper få nytt liv som konstverk och häng i taket eller på andra synliga platser.

Ta fram siffror på förbrukning av papper och annat inför lanseringen. Visa fakta över resande och vilka färdmedel som används. Gör en gallup och ta reda på hur medarbetarna tar sig till jobbet.

Allt detta kan med fördel presenteras under sjösättningen av Mille.

Men ska inte ett miljöledningssystem

certifieras? Naturvetarna valde att inte göra det. Vi har experterna i huset och bland medlemmarna.

På köpet sparar vi en slant. För oss var de viktigt att komma igång snabbt och åstadkomma förändring på riktigt.

44

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

För Naturvetarna är det självklart att jobba aktivt med hållbarhetsfrågor. Många av våra medlemmar har ett starkt miljöengagemang och ägnar sig åt det i sin yrkesutövning. I kontakter med politiker och andra beslutsfattare påverkar vi besluten i hållbar riktning i linje med Agenda 2030.

”Härligt att se gensvaret hos kollegorna. Alla är på.”

Bestäm er för ledord, som ska genomsyra Mille. Vi valde lust, glädje, förändring och engagemang. Långa dokument har en förmåga att hamna i bokhyllan och glömmas bort. Satsa i stället på engagemang för att hålla Mille levande. i botten ska det förstås ligga en seriös analys och handlingsplan.

Utse en Millegeneral som håller i trådarna och är drivande. Knyt strategiskt viktiga personer från olika funktioner till gruppen, som har ett särskilt ansvar för att hålla igång Mille och att jobba för ständiga förbättringar. Vår Millegeneral heter Terése Wikström.

Lycka till!

Vad som ska göras för att verksamheten ska vara miljömässigt hållbar ser lite olika ut på olika arbetsplatser. Vi har gjort en lista med 10 punkter, som kan fungera som vägledning. Den är inte komplett, utan kommer att fyllas på under resans gång.

Ploggning var vår första aktivet. En halvtimme första måndagen i varje månad är inbokad för Mille. ↑←

TEXT: Lars-Erik Liljebäck N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

45

Pausa och gör något annat Om pausens betydelse för att komma framåt, pratade Patrik Hadenius om för chefer på Naturvetarnas event Leadership Friday.

Att sträcka på benen, ta en

fika eller bara göra något annat leder ofta till lösningar på de svåra problemen. TanPatrik Hadenius. ↑ karna får sväva fritt utan mening eller mål, vad det verkar.

– I vår uppkopplade värld där mobilen åker fram när tomrum

Patriks

uppstår i vardagen glöms pausen bort. Därför kan det vara en bra idé att lägga in medvetna pauser emellanåt, säger språkvetaren och publicisten Patrik Hadenius.

Det en timme långa seminariet startar med tystnad - en paus efter en stressig morgon just innan seminariet drar igång. Några försjunker i sig själva och tar till vara minuten, medan andra börjar flacka med blicken och snegla på mobilen.

– Människor reagerar så olika på pauser, och även behovet av dem varierar, på samma sätt som sömn, säger Patrik Hadenius som själv tog en längre paus mellan två jobb.

5 paustips

1. Bryt av mitt i arbetet. Fyll pau-

3. Koppla bort tekniken. Inför mo-

sen med något som berikar, allt från att prata med kollegor i kaffekön till att promenare en sväng ute.

bilfria zoner, i till exempel favoritfåtöljen, liksom på jobbmöten.

2. Lägg in pausen som en rutin.

snörp inte på munnen åt kollegor som du tycker fikar för mycket.

Uppmuntra andra och bjud in till att ta paus och göra något helt annat en stund. Kom ihåg att en

Hjärnan behöver vila och få nya impulser. Är du rädd för att förlora flow så kommer det tillbaka, kanske till och med starkare än innan.

46

”Man får distans och nya perspektiv.”

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

4. Unna andra att ta pauser och

paus omgärdas av arbete. Det är då pausen ger resultat.

5. Våga ta paus, allt från att gå och fika till att vara föräldraledig.

Risken att missa något viktigt är minimal. Patrik Hadenius blev mer efterfrågad i arbetslivet efter sin avsiktliga paus.

Ledarskap

SA UPP SIG

Det var på semestern sommaren 2017 som han bestämde sig för att sälja sitt företag och sluta på jobbet. Då började folk i hans omgivning undra om allt stod rätt till. Några påpekade att det kunde vara till skada för karriären. Andra trodde det var en fejk, att han hade ett jobb på gång som han inte vill avslöja.

– Ofta är det precis tvärtom.

Man får distans och nya perspektiv som gör att man blir mer attraktiv på arbetsmarknaden. Själv fick jag fler kunder efter uppehållet, något hade hänt hos mig som uppfattades positivt.

Pausen handlar inte om att sitta hemma och Patrik Hadenius tog rulla tumen paus och gjorde marna. Bokannat. Resultatet ens underblev den här boken. ↑

titel talar om att konsten är att göra något annat.

– Det behöver inte vara några märkvärdiga saker. Man gör det man gillar, umgås med vänner, fikar, är ute i naturen och läser böcker.

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag?

Meddela oss att du är chef via

www.naturvetarna.se/chef Du får då även Chefstidningen.

LÖSER PROBLEM

Nobelpristagaren i kemi, Niels Bohr illustrerar detta väl. Han var förhindrad att delta på ett symposium och sörjde över det. I stället åkte han till ön Helgoland och kopplade av. Det var under en sådan paus han knäckte koden till det som senare blev en banbrytande atommodell, där elektroner cirklar runt atomkärnan.

Det banade väg för många nya upptäckter.

Att ta paus handlar också om mod, att våga gå ifrån ett tag och riskera att missa något.

Men om man är mitt uppe i flow kan man ju inte bara avbryta?

– Det är just det man ska göra. Gå till kaffeautomaten och prata med kollegor. Flow kommer tillbaka och problem du brottades med innan kan ha fått en lösning när du har gjort något annat. LARS-ERIK LILJEBÄCK

Vad tyckte du om seminariet?

Anna Falk, forskningsledare på Karolinska institutet – Jättebra, en perfekt paus i vardagen innan jag åker till jobbet. Även om inte allt är nyheter är det bra att stanna upp och bli påmind.

Vad tar du med dig?

– De fem tipsen. Det är så lätt att hamna i autopilot-läge och bara köra på. Så för mig handlar det om att bestämma mig för att ta paus. Jag försöker också uppmuntra andra att pausa, som att bjuda in till fika.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

47

Chefernas arbetsmiljö glöms bort Chefsrollen blir allt mer pressad och många chefer blir långtidssjukskrivna. För att lyckas som chef är det viktigt att rätt förutsättningarna finns, enligt professor Annika Härenstam som talade på Chefsfredag.

Under omorganisationer är det

många företag som bantar ner den administrativa personalen och fler uppgifter hamnar istället på chefens bord. Vilket i sin tur skapar stress och en känsla av bristande kontroll. Forskning visar att chefernas arbetsmiljö många gånger Annika Härenstam. ↑ glöms bort.

Annika Härenstam professor emerita vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet förklarar.

– Att vara en del av ett sammanhang är avgörande. Många chefer

blir lätt ensamma då de ofta är en länk mellan det strategiska och operativa rummet.

RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR

Många ledarskapsartiklar handlar om hur du ska bli en bättre chef.

Men att lyckas som chef handlar inte bara om chefen som individ, utan i hög grad på vilka förutsättningar som finns.

– Det måste finnas ett bra flöde av information mellan alla delar. Om man delar synen på organisationens mål och prioriteringar kan man tillsammans hitta lösningar på problem, säger Annika.

”Det måste finnas ett bra flöde av information mellan alla delar.” rummet. Om tillit och samsyn saknas, finns risken att man inte drar åt samma håll. Det måste finnas en struktur och ett arbetssätt som gör det möjligt att arbeta som chef och medarbetare.

– Uppdraget ska vara tydligt och rätt resurser ska tillhandahållas, menar Annika.

TILLIT KRÄVS

Hon menar att de komplexa verksamheterna kräver dialog mellan det strategiska och det operativa

Diskussionerna fortsatte under minglet. ↑

Vad tyckte du om Chefsfredag?

Katarina Gyllenberg, Gruppchef på Golder Associates AB.

ningar påverkar mig som enskild chef. Det var väldigt intressant.

– Jag kände att jag ville utnyttja dessa föreläsningar. Alla sätt att bli bättre på sitt jobb, är bra sätt.

Vad tar du med dig?

– Hur organisatoriska förutsätt-

Vad är en bra chef enligt dig?

– Att se varje medarbetare, lyssna in, vara empatisk och ha möjlighet att sätta sig in i medarbetarens arbetssituation. Samtidigt ska man på ett

respektfullt sätt implementera och vidarebefordra strategier och beslut från högre nivå.

Hur var det att träffa andra chefer?

– Som chef har man ofta få kollegor i samma roll som en själv. Här får man möjlighet att dela erfarenheter, kunskap och få inspiration från andra chefer.

Text och foto: Nikita Zeiloth

48

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Ledarskap

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur ska jag hantera alkoholproblem?

Jag misstänker att en av mina medarbetare har alkoholproblem. Det blev tydligt på vårt senaste internat, då hen blev kraftigt berusad. Hur ska jag närma mig problemet och hitta en lösning?

Svar: En medarbetare som är påverkad av alkohol på en arbetsplats kan vara en allvarlig arbetsmiljörisk för sig själv och andra. Missbruket kan ge negativa konsekvenser för hela arbetsplatsen.

Arbetsgivaren ska, enligt Arbetsmiljöverkets regler, ha rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk. Det ska bland annat vara känt vilka regler som gäller om medarbetare uppträder påverkade av droger på arbetsplatsen. Det bör också finnas en handlingsplan med rutiner för hur alkohol och drogrelaterade besvär ska hanteras. I handlingsplanen ska roller och ansvar tydligt framgå.

Som chef är det viktigt att ingripa på ett tidigt stadium, redan vid misstanke. Med rutiner på plats blir cheferna mera trygga och orädda att hantera detta. Som chef är det viktigt att ha ett strikt förhållningssätt, att ingen går in i ett socialt beroendeförhållande till missbrukaren

eller genom missriktad välvilja tänjer på gränserna.

Varje chef har ett stort ansvar att dokumentera de signaler som tyder på att missbruk föreligger. Dokumentationen är ett viktigt stöd i det fortsatta rehabiliteringsarbetet.

Kollegorna är också ett viktigt stöd för den som har ett alkoholproblem eller annan form av missbruk.

Den fackliga parten har ett ansvar

”Som chef är det viktigt att ingripa på ett tidigt stadium, redan vid misstanke.” att medverka till en öppen dialog med arbetsledningen, särskilt om medarbetarens problem är så allvarliga att varning, omplacering eller uppsägning kan komma i fråga.

Extern resurs ska enligt arbetsmiljölagen anlitas när den egna kompetensen inte räcker till.

Det är viktigt att du som arbetsgivare och chef arbetar förebyggande.

I det ligger att våga ta det där jobbiga samtalet, även om det är lätt att titta åt ett annat håll. När man som chef har identifierat ett alkoholproblem är oftast alkoholproblemet redan befäst.

Anna-Lena Nordén, HR-ansvarig

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

49

Spanar in

Bli vän med

sockret

Socker ger inte så negativa effekter som många tror.

Dietisten Sara Ask vill ha en mer nyanserad debatt kring det som många älskar och samtidigt är rädda för.

”Lägg fokus på det du vill att ni äter ofta, men bannlys inte sötsaker.”

– Min bok är inget försvarstal för socker utan ett försök till att prata lite mer sakligt om det, säger hon.

Många tror att allt negativt som sägs om socker är vetenskapligt belagt – även om det inte är så. Hon upplever att många ger denna enskilda ingrediens för stort fokus utan att se helheten. Med sin bok vill Sara Ask förklara hur det funkar med socker och mat. Om man förstår varför man agerar Sara Ask ↑ som man gör, kan man lättare göra medvetna val och undvika det lättillgängliga.

att ni äter ofta, men bannlys inte sötsaker, säger Sara Ask. Att vara för strikt kan motverka syftet. För mycket tjat om att inte äta vissa saker ger den maten en viss laddning – förbjuden frukt smakar bäst. Så ät godis en dag i veckan och fika lagom.

Människor har en medfödd preferens för det söta. För länge sedan var man tvungen att koncentrera letandet efter mat på bär, honung och frukt. Risken att få i sig för mycket sött var liten då jämfört med nu.

Är socker dåligt?

Socker ger karies men det finns ingen känd direktkoppling finns mellan socker och cancer eller diabetes.

Det som ökar risken för sjukdomar är övervikt. Att undvika att äta för mycket är sunt, men att lusläsa innehållsförteckningar och vara rädd för vartenda sockerkorn är onödigt.

Hur kan föräldrar tänka?

– Skapa en sund matmiljö i hemmet. Lägg fokus på det du vill

50

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Naturligt eller vitt socker?

Kroppen ser inte skillnad på vitt strösocker eller fruktsocker, men frukt är bättre då det ger vitaminer, mineraler och fibrer. All mat som ger energi, socker såväl som fett och stärkelse, har en belönande effekt för hjärnan.

Socker i flytande form verkar vara svårare för kroppen att registrera som energi. Därför är det lätt att dricka för mycket. De som dricker mycket sockersötad läsk väger ofta mer än andra. Men är det läsken i sig som gör det? I tester, där en grupp drack mycket läsk och en annan åt lika mycket socker men i form av godis, såg man att godisgruppen åt mindre mat. Läskgrup-

pen åt lika mycket mat som tidigare.

Det talar för att läsken inte ger någon mättnad. Ofta förekommer hög läskkonsumtion med andra mindre hälsosamma beteenden som låg fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion och högt intag av kaloririk och näringsfattig mat.

Finns sockerberoende?

– Det finns ingen konsensus om detta, säger Sara Ask. Få är nog sugna på att skeda i sig rent socker ur påsen. Men man kan ha ett problematiskt förhållande till mat och ha svårt att äta lagom och hon utesluter inte att det kan komma att klassas som beroende i framtiden.

Hennes bok kom ut kring nyåret.

Hon var med i dagspress, radio och tv. Reaktionerna på boken var oväntat positiva – totalt tre arga mejl efter en månad.

– Jag trodde att jag skulle få ruttna ägg kastade på mig, för detta med socker är ett så laddat ämne, men kanske är tiden mogen för ett mer nyanserat samtal, avslutar Sara Ask. CHRISTINA JÄGARE

BOK

Elegant och

BOK

Värdefullt eller hotat?

Vad är naturvägledning? Nordiska ministerrådet förklarar i boken ”Naturvägledning i Norden” att det är ett förmedlande av känsla för naturen och även kunskaper om den.

Boken handlar om kommunikationen mellan naturvägledare och människor ute i våra landskap. Man vill öka förståelsen för ekologiska och kulturella Naturvägledning samband, liksom för människans den i Nor roll i naturen.

Nordiska ministerrådet uppmärksammar vad som inspirerar, fascinerar, är särskilt värdefullt eller hotat. Boken vänder sig till alla som är intresserade av hur naturvägledning kan bidra till en hållbar framtid och naturvård. lärande, En bok om upplevelser, ghet i mötet reflektion och delakti ka mellan natur och männis

BOK

Kreativ i trädgården Fixa och gör det själv! Anna Örnberg, formgivare och trädgårdsjournalist, har besökt ett antal trädgårdar med helt olika inredningsstilar. Gammaldags och patinerat eller tufft och modernt? En trädgård med japanska influenser, ett lekfullt och barnvänligt uterum eller en vrå med hårdrockstema?

Kreativitet frodas på många håll och mycket kan man göra på egen hand, oavsett vilken stil man gillar. ”Inspiration och idéer är som små frön” säger Anna Örnberg. Faller

mystisk…

”Vi framlever våra dagar i denna varma ansamling av kött och ben och samtidigt tar vi den fullständigt för given”.

Formuleringen är Bill Brysons, författaren som är flerfaldigt prisbelönad för sin underhållande facklitteratur. I sin nya bok ”Kroppen” går han igenom den från topp till tå, med förbluffande och intressanta fakta.

En del liknar kroppen vid en maskin, som arbetar tjugofyra timmar om dygnet i årtionden.

Men, som han säger, den är ju mer än så! Mjuk, snygg, tjänstvilligt rörlig och böjlig, kan både reproducera sig och upp-

skatta det vackra i livet.

Ett riktigt underverk alltså!

Vi får även en inblick i läkekonsten och får läsa om både hjältar och galna icke-hjältar.

Boken ges ut av förlaget Mondial.

Vinnare i förra numret: Happy happy - fem steg att komma överens med vem som helst: Hannah Hjalmarsson Starkt kul: Niklas Boman, Christina Eriksson Hjärtsmart: Zorica Söderberg

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna.

de i god jord kan de slå rot och växa sig stora. Hennes bok ”Kreativ i trädgården” ges ut Semic förlag.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 2 april. Skriv bokens titel i ämnesraden.

TEXTER: Christina Jägare

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

51

Apotekarsocieteten utlyser stipendier inom läkemedelsområdet Vi är en ideell förening med fokus på läkemedel, från tidig forskning till användning. Som ett led i detta delar föreningen ut stipendier som ska främja forskning inom läkemedelsområdet.

Deltagande i forskarkurser, kongresser; forskningsvistelse utomlands; Post doc stipendier; Stipendier för examensarbeten utomlands.

Stipendieansökan ✚ För mer information om kriterier, utlyst belopp, ansökningsformulär med mera gå in på vår hemsida apotekarsocieteten.se ✚ Sista ansökningsdag 31 mars 2020. ✚ Ansökan kan göras för aktiviteter som börjar efter den 1 juni 2020. ✚ Ytterligare upplysningar: Lisa Bandholtz, lisa.bandholtz@apotekarsocieteten.se

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad.

Oavsett vilket kan du som medlem i Naturvetarna låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90%. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,90%, blir den effektiva räntan 5,01% för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

SEB_Naturvetarna_2003_154x100.indd 1

52

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

2020-02-26 18:15

ANNONS

Vi söker en chef för landsbygdsenheten Vill du vara med och utveckla Gotland? Du ska vara en engagerad lagspelare i ledningsarbetet och bidra till en positiv utveckling av Gotland.

Landsbygdsenhetens övergripande uppdrag är att arbeta regionalt för EU:s och Sveriges jordbruks-, fiske- och landsbygdspolitik samt djurskydd och veterinära frågor.

Länsstyrelsen arbetar på regeringens uppdrag och verkar för att nationella mål får genomslag i länet. Vår chef är landshövding Anders Flanking.

Läs mer på: www.lansstyrelsen.se/gotland Foto: Mostphotos.

Besöksadress: Visborgsallén 4, Visby. Postadress: 621 85 Visby Telefon: 010-223 90 00. E-post: gotland@lansstyrelsen.se

För dig som vill läsa mer om forskningens villkor.

Tidningencurie.se – en tidning från Vetenskapsrådet

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

53

GÄST K RÖ N I K A N

Ung utan alternativ och utan något att förlora Många studenter mår dåligt, fast i en omöjlig sits utan

att veta vad de ska ta sig till. Det är dags att kanalisera vår ångest till en kraft för förändring.

Du lägger över hälften av studiemedlet på hyran för

en andrahandslägenhet utan att veta vart du ska ta vägen om tre månader, men vad är alternativet?

Du kuggar en tenta efter en influensa och riskerar att förlora hela din inkomst om du inte spikar nästa kurs, men vad är alternativet?

Du mår allt sämre men när du

Unga 16–24 år är den åldersgrupp där störst andel

rapporterar psykiska besvär och suicidtankar, enligt Folkhälsomyndigheten. Det är lätt att känna hopplöshet när man stressar igenom studierna för att få börja bränna ut sig i arbetslivet. Det är lätt att känna sig ensam och hata sig själv i ens maktlöshet. Men det är inte ditt fel, du är inte trasig och därför utan värde och du är inte ensam heller.

“Till och med samhällsutvecklingen och klimatet är i dina händer som individ.”

söker hjälp finns det ingen du kan prata med utan det som erbjuds är ett recept på antidepressiva, men vad är alternativet?

Samtidigt känner du en press på dig att göra något åt

ditt liv, din lycka och din hälsa. Till och med samhällsutvecklingen och klimatet är i dina händer som individ.

Men vad ska du göra då det inte finns några alternativ?

Det är inte ditt fel, du är inte trasig och utan värde.

Tillsammans kan vi jobba för psykisk hälsa, menar krönikören.

Daniel Nord, ordförande för Naturvetarnas studentråd. Han studerar till trädgårdsingenjör på SLU Alnarp.

I sagan Stadsmusikanterna från

Bremen rymmer fyra trötta och slitna djur eftersom bonden, som inte längre har nytta av dem, tänkt slakta djuren. Den gamla åsnan är först ut och möter en trött jakthund. Följ med och bli stadsmusikant du också, säger åsnan och hunden hakar på.

De övertalar sedan katten och tuppen att också följa

med och bli stadsmusikanter. Vad har de att förlora på att försöka bli musikanter i Bremen istället? Som P.O. Enquist skriver om sagan: Det erbjuds alltid något bättre än döden.

Naturvetarnas studentråd kommer i år jobba för att lyfta studenters psykiska ohälsa, att kanalisera vår ångest och oro till en kraft för förändring.

Jag sökte mig till studentrådet då jag inte tror att höga hyror eller byråkratin som kontrollerar vår inkomst styrs av naturlagarna. Jag vet att vi kan få ett bättre liv än det som erbjuds oss.

Det kanske låter naivt, men vad har vi att förlora på

att försöka bli musikanter istället?

54

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Hur gick det sen?

Bildtjänst täcker varje plätt på jorden En gatubildtjänst som med hjälp av fotograferande privatpersoner täcker varje liten plätt på jorden. Det var matematikern Jan Erik Solems vision.

“Word of mouth har spelat stor roll i Mapillarys tillväxt.”

Fem år senare. Idag har Mapillary täckning i alla länder, men i lite varierande utsträckning. Miljontals bilder laddas upp varje dag, och 12 miljoner km har samlats in. Databasen av bilder växer kraftigt och dubblas ungefär var tionde månad. Viljan att bidra är kopplad till ett intresse att använda bilderna eller kartdatan för att lösa något problem, till exempel att förbättra kartor.

Solems företag fått mer och mer uppmärksamren nr 2/2016. ↑ Från Naturveta het. Nu har de världens bästa teknik för att förstå gatuscener. Här handlar det om att automatiskt känna igen objekt i bilder, allt från skyltar och lampor till vägräcken och cykelställ.

Fortfarande är det kommuner, fastighetsägare, byggfirmor och kartföretag som utgör en stor del av kundbasen, men två stora kundsegment har tillkommit. Det ena är på bilsidan, där de jobbar med bland annat Toyota och Audi. Här levererar Mapillary två saker: kartorna i bilarna och träningsdata för att lära bilar med självkörande teknik att se och förstå sin omgivning.

HUNDRA TUSEN PERSONER BIDRAR

Mapillary har ett aktivt community med över hundra tusen personer över hela världen som laddar upp bilder, vissa är mer aktiva än andra. I början var det framförallt privatpersoner som laddade upp bilder, men nu kan man se en mer systematisk insamling från företag. Det ökade trycket på kommersiella aktörer i behov av kartdata är förklaringen. Även Mapillarys kunder och partners, till exempel städer, logistik- och mobilitetsbolag bidrar. Förare på logistikbolag som kör ut leveranser laddar upp stora volymer. Logistikbolagen får tillgång till den kartdata de behöver för att optimera sina rutter. Den extra uppgiften för föraren kräver inte så mycket arbetstid.

Word of mouth har spelat stor roll i Mapillarys tillväxt. De som använder tjänsten sprider information till andra personer via konferenser och events, och kunder berättar för andra kunder.

E-HANDELN ETT DRAGPLÅSTER

J

Det andra segmentet, som växer kraftigt, är logistik- och mobilitetsbolag. Den ökade e-handeln innebär mer leveranser, vilket i sin tur innebär ett ökat tryck på uppdaterade kartor. Här hjälper Mapillary logistikbolagen att samla in datan de behöver för att enkelt kunna uppdatera sina kartor. Med hjälp av den kan de sedan pressa sina leveranstider.

På mobilitetssidan är det samåkningsbolag som behöver dean taljerad kartdata. Bland annat kring Er ik S olem. parkeringsplatser och platser man kan VÄRLDENS BÄSTA TEKNIK ↑ stanna på för att plocka upp eller släppa av Tidigare fanns inte något sätt att få tillgång till passagerare. Ju mer reglerad samåkningsindustrin denna typ av data på ett automatiserat och smidigt blir, desto viktigare blir detta. CHRISTINA JÄGARE sätt. Allteftersom tekniken har förbättrats har Jan Erik

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

55

Na-krysset ÄR ÄVEN SOM BLODIG NÅT FÖR KLYFTIGA

SKAPAR NÅL & TRÅD

SIRLIG 1700-TALSDANS

HEMLIGT TRÄD RYMLIG

GÖR SÖMN SÄMRE

HINK

TRATTFORMIGT HÅL

OCH MUMSA PLÅGOLUSTA

TALA I TUNGOR

ÅKER PÅ ÅKER

HELIUM

KALKPARTIKEL

FYRTAKTIG GÅNGART HOS BL.A. ISLANDSHÄST STIMULERANDE ÄMNE

MOTSVARIGHET

VILL HA

BORDE ROAD

VAR INBLANDAT I GRISBUKTSINVASIONEN

FISKAR PÅ DJUPET

HÖRS FRÅN NABO? HEN FÖLJER SPÅRET

KRAFT NATION

KYLT FASONER SPETSTOPPSKROPP

BETYDER INGENTING FÖR EN DON JUAN

TAS OM HAND I TULL

GASPUFF MINERAL

PLASTISK JORDART BO FÖR SIMBA VISAR

GÅR SKOTTE? VARLIGT

HAR DU SNART DETTA

ÄR LEDIG PÅ NATTEN

SIDOSTÄLLD VAD

FÅGEL HANS LAG LEDER?

OSTADIG I LUFTEN HOPARNA KRYSSFANER

TESLA

HÅLLER VÄXT PÅ PLATS

LÖSNINGSMEDEL

RASK OCH DASK BILDAS MELLAN BICEPS

VECKÄNDA 157 L LYCKOMAT

METALL I PSYKIATRIN

KROPPSÄMNE PSEUDOANGLICISM FÖR UMGÄNGE KOLLEGOR EMELLAN FÖRTÄTNING I ATMOSFÄREN INGÅNGSKNUTSKIPUNKT VORNA

PLIKTA I RÖR KNIPA KING COLE

HASTA OCH VÄRKA

TVÄRSLÅ PRIVAT GREKLAND

HETSA

SJÄTTE TONEN

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Ann-Sofie Glads Assargårds.

56

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Tävla och vinn!

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 2 april vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2020

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

LEDAREN

Naturvetare bygger Sveriges säkerhet

Ett nytt virus skapar oro i världen.

Världshälsoorganisationen, WHO, klassar utbrottet av Coronaviruset 2019nCoV som ett internationellt hot. För att få bukt med en eventuell pandemi krävs samordnade internationella insatser. Ännu så länge har vi ingen allmän spridning av coronaviruset i Sverige, men det kan snabbt ändras. Det mesta tyder på att det sprids på samma sätt som vanliga influensor.

Den mobilisering som nu sker för att begränsa smittspridningen är nödvändig. Det finns rutiner för hur högriskpatienter ska hanteras och säkerhetstänkandet är högt hos personalen inom hälso- och sjukvården.

Folkhälsomyndigheten har ett särskilt ansvar när nya smittsamma sjukdomar dyker upp. Uppdraget är att samordna pandemiberedskapen på nationell nivå och ge stöd till planeringen på regional och lokal nivå, där det operativa arbetet bedrivs. I tider av osäkerhet känns det tryggt att det finns väl fungerande myndigheter, som kan hantera kriser och informera på ett sätt som inte skapar onödig oro. Många av dessa experter är naturvetare.

Samtidigt ska man komma ihåg att coronaviruset är en hälso- och säkerhetsrisk bland många andra. Skogsbränder, torka och globala konflikter som ofta bottnar i konkurrens om naturresurser lär vi få se mer av. Det kan handla om tillgång på rent vatten, metaller och mineral, liksom olja och gas.

”Naturvetarna kan aldrig acceptera att medlemmarna utsätts för hot och våld.”

För att regeringen har lyssnat på Naturvetarna och tillsätter en utredning som ska titta på arbetskraftsinvandring.

Tanken är att det ska bli lättare för högkvalificerade att komma till Sverige och jobba.

För att politiker i Hörby kommun hotar medarbetare och fackligt aktiva.

Det geopolitiska läget i Arktis när havsisen försvinner och öppnas upp för transporter kan bli en källa till konflikter. Många gör anspråk på naturtillgångarna. Genom kartering och undersökningar av området tar naturvetare fram faktaunderlag inför förhandlingar och politiska beslut.

med kungen i samband med Folk och försvars årliga rikskonferens i Sälen i vintras.

I dagsläget är coronaviruset ett av det mesta akuta hotet mot vår säkerhet. Nu väntar vi med spänning på när forskarna tar fram ett nytt vaccin. Det kan ta ett tag och sedan ska det testas, det kan ta flera månader upp till år.

Per Klingbjer, förbundsdirektör

Därför är det så viktigt att säkra tillgången på naturvetenskaplig kompetens inom totalförsvaret, vilket vi påpekar i våra kontakter med politiker och andra. Själv hade jag nöjet att diskutera dessa frågor

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

57

rmån ö f s edlem Ny m

SustaiNa – vägen till ditt hållbara liv Är du stressad? Svårt att skapa förändring i tillvaron?

Stärk din personliga hållbarhet med Naturvetarnas nya tjänst SustaiNa i samarbete med Hållbar Vardag.

I en färsk medlemsundersökning

från Naturvetarna uppger: • 50 procent att de har för lite tid för återhämtning.

• 45 procent att de prioriterar andra framför sig själva.

• 44 procent att de vill förändra sin livssituation men inte gör det på grund av brist på energi och tid.

– Många kämpar med sitt livspussel idag, säger Lisa Möller, karriärrådgivare och föreläsare i personlig hållbarhet. Därför erbjuder vi nu SustaiNa, en metod som har visat sig fungera för att skapa varaktig förändring, både på jobbet och hemma.

Hur funkar SustaiNa? Genom en femstegsmetod får du stöd i att identifiera och göra förändringar som tar dig från nuläge till önskat nyläge. Till din hjälp har du en bok, en app, regelbundna inspirationsmejl och en digital bank med artiklar, kunskap och övningar. Dessutom erbjuds du ett per-

”Min hjärna var som kidnappad.” ← Läs om Magnus Karlssons resa med SustaiNa från utmattning till sitt nya hållbara liv på sida 13.

58

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

sonligt coachsamtal med en av Naturvetarnas karriärrådgivare.

– Att skapa nya vanor är inte enkelt, men SustaiNa gör det enklare. Varje steg gör skillnad. Varje ny vana är en pusselbit i ditt nya hållbara liv, säger Lisa Möller.

pris 149 kr/mån). Ett coachsamtal ingår utan extra kostnad. SustaiNa är avdragsgillt för friskvård.

ELISABETH MÖLLER

Vad kostar det?

Rabatterat pris för medlemmar i Naturvetarna 109 kr/månad för 12 månaders abonnemang (ordinarie

Läs mer och boka på www.naturvetarna.se/personlig-hallbarhet.

Hållbar Vardag utvecklar tjänster och sprider kunskap om personlig hållbarhet. Läs mer om deras arbete och om tjänsten på www.sustainyou.nu

Lägg ditt hållbara pussel med SustaiNa 8. Be om hjälp. Prata med kollegor och familj om hur de kan avlasta dig. Var öppen med hur du mår och att du behöver stöd i ditt förändringsarbete.

7. Sätt dina gränser. Var ärlig och känn efter om du just nu orkar det andra ber dig om. Säg nej utan dåligt samvete. Ett nej är samtidigt ett ja till dig själv.

6. Känn av batterinivån. Träna på att lyssna på din kropp och dina behov just nu. Prioritera regelbunden återhämtning.

5. Hitta de små stunderna.

Istället för att slösurfa, använd tiden på bussen till en artikel eller video om personlig hållbarhet, eller till att njuta av det du har uppnått.

1. Ge dig själv 20 minuter idag. Formulera vad du vill uppnå med din förändringsresa. Vad kan du vinna?

2. Avsätt en konkret tid varje vecka till att arbeta med övningar i SustaiNa. 20 minuter kan räcka.

3. En sak i taget. Flera förändringar på en gång blir lätt övermäktigt. Börja med en ny vana och följ upp hur det går. Sen börjar du med nästa.

4. Välj bort aktiviteter. Se över hur en vanlig vecka ser ut. Prioritera bort ”måsten” som inte är nödvändiga eller viktiga för dig.

Medlemsnytt

Daniel tar över stafettpinnen Från söder till norr, från trädgårdsingenjör till geovetare. Med Daniel Nord i spetsen ska den nya styrelsen göra skillnad, skapa opinion och engagemang hos studenter.

Fokusfrågan i år är psykisk hälsa, en

fråga som även den gamla styrelsen arbetade med.

– För att klara samhällets utmaningar måste framtidens problemlösare må bra. Vi vet att många studenter mår dåligt, det är fakta. Här är det viktigt att vi studenter påverkar samhällsdebatten, säger Daniel Nord.

Att rustas för arbetslivet ska inte ske på bekostnad av studenters personliga hållbarhet menar Daniel Nord.

Workshop. Vikten av tydlighet, öppen kommunikation, förståelse, effektiva möten, liksom att våga, råder det konsensus om. ↑

↑ Tidigare ordförande Lovisa Wilhelmsson lämnar över ordförandeklubban till Daniel Nord.

Hur känns det att ha klubban i din hand?

– Det är hedrande att ha fått detta förtroende. Jag är otroligt peppad på att tillsammans driva en studentrörelse, svarar Daniel Nord.

– Vi har haft en varm och härlig överlämning, säger Lovisa Sundström som läser miljö och utveckling på Södertörns högskola.

Ett studentråd vore ingenting utan dess ledamöter.

– Det ska vara prestigelöst. Inga idéer är dumma. Jag vill att vi ska ha tillit till varandra och mod att våga ta upp saker, säger han.

Den nya styrelsen fick chans att presentera sig för varandra när studentrådet hade sitt medlems-och årsmöte. De berättade om sina styrkor och utmaningar. Det sattes upp ramverk, diskuterades årsplaner och de utbildades kring feedback. Ledamoten Love Chrisson summerar helgen.

– Vi är förväntansfulla inför vad vi ska åstadkomma under det kommande verksamhetsåret. Ännu har ingen vice ordförande utsetts för studentrådet. Men det är på gång. NIKITA ZEILOTH

– Vi har ett spännande år framför oss, säger Colin Andersson som läser geovetenskap på Uppsala Universitet.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

59

”

al

Avtal som gynnar jämställdheten Löneutfyllnad vid VAB är en fråga som Naturvetarna driver i årets avtalsrörelse.

Coronaviruset har dykt upp som en joker i avtalsrörelsen. Att Kina står still har redan fått ekonomiska konsekvenser för näringslivet i Sverige.

Hur det kommer att påverka lönerna återstår att se.

Parterna står långt från varandra. Facken inom industrin kräver 3 procent i lönehöjningar i år.

Svenskt näringsliv har svarat med 1,4 procent.

– Hur det går där är vägledande för övriga avtal som Naturvetarna tecknar. Vi har växlat yrkanden med Gröna arbetsgivarna, säger Terése Wikström, ombudsman på Naturvetarna.

Många av Naturvetarnas medlemmar kommer att påverkas av de avtalen, som om allt går enligt planen, börjar gälla 1 juni. För naturvetare som jobbar inom skogsbranschen är det 1 april som gäller.

Vilka frågor driver Naturvetarna?

– Den psykosociala arbetsmiljön är ständigt aktuell och är kopplad till arbetstid och övertid. Jämställdhet står också högt på önskelistan, där vi yrkar på en löneutfyllnad vid VAB, motsvarande den föräldralön som redan finns och ger 90 procent av lön.

I ett första steg tänker man sig en period på 5 dagar.

– Viktigt är också att få löneprocessen att fungera som det är tänkt.

Därför vill vi ha partsgemensamma utbildningar om hur löneprocessen ska gå till. LARS-ERIK LILJEBÄCK Naturvetarna tecknar avtal inom privat sektor med: • Ikem – Innovations- och kemiindustrierna.

• Gröna arbetsgivarna – skogsbruk, jordbruk, trädgård, Hushållningssällskap och husdjursföreningar, liksom veterinärer som Naturvetarna tecknar avtal för.

Precisionsmedicinen skapar naturvetares framtid Skräddarsydda behandlingar kom-

mer att förändra hälso- och sjukvården. Etablerade strukturer utmanas, nya roller skapas och ny kompetens behövs.

Inför ett fullsatt auditorium pratade Ulrica Sehlstedt om detta.

Premiären i Uppsala blev lyckad. Efter minglet i Ulrika Sehlstedt, Globall Head of Healthcare and Life Sciences på Partner Arthur D. Little. ←

60

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Hubbens ljusgård fortsatte diskussionen i en organiserad eftersits, där naturvetare reflekterade lite mer strukturerat kring hur precisionsmedicinen kommer att påverka arbetet inom hälso- och sjukvården.

Så här tyckte några av våra medlem-

Missa inte kommande

mar om eventet:

seminarier om precisionsmedicin:

”En tankeställare om framtidens vård” ”Väcker många etiska och ekonomiska funderingar om framtiden.” ”Lyfter komplexiteten och de svåra val vi står inför.”

MARITA TERÄS

• 2 april Göteborg • 26 maj Umeå • 25 november Lund Anmälan sker på www.naturvetarna.se/hos

Medlemsnytt

3,5 procent i höjda löner Vi har äran att presentera färsk lönestatistik för naturvetare. På Saco Lönesök hittar du alla löner för akademiker. Där kan du göra olika sökningar för att hitta grupper som ligger så nära dig som möjligt.

Att jämföra sin lön med andra inom sin egen yrkesgrupp ger inte hela bilden. Ett tips är jämföra sig med naturvetare eller akademiker som har motsvarande titel eller funktion.

Lönestatistiken är guld värd inför lönesamtalet,

som många ska ha nu under våren. Saco Lönesök är väl använd och är en av Naturvetarnas mest populära tjänster.

Hur gick det då?

Lönerna för samtliga naturvetare, som inte bytt befattning eller arbetsgivare, ökade med i genomsnitt 3,5 procent mellan 2018 och 2019. Det kan sättas i relation till märket på knappt 2,2 procent, som parterna inom industrin kom överens om. Naturvetare lyckades alltså lite bättre. LARS-ERIK LILJEBÄCK

Nyfiken på hjärtat Hur ska man leva på ett hjärtsmart sätt? Det var något som diskuterades under alla hjärtats dag på eventet ”Nyfiken på hjärtat”. Plats på scen fanns Kristina Sparreljung, generalsekreterare på Hjärtoch Lungfonden, Gisela Nyberg, forskare på GIH och Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare. Moderator var komikern Fritte Fritzon.

NYFIKEN PÅ HJÄRTAT med Anders Hansen, Kristina Sparreljung & Gisela Nyberg

Ger tips för hjärtat. ↑

Under debatten lyftes tre olika perspektiv: Friskvård, sjukvård och vetenskap.

Hur lever man då på ett hjärtsmart sätt?

Svaret på frågan blev självklart med rätt kost och motion. Med det sagt behöver du inte bli elitidrottare eller maniskt kostmedveten. Det handlar om att ta små steg, enligt Anders Hansen: – Man måste prata om effekterna nu. Du blir mer kreativ om du rör på dig, du minns bättre och du blir mer koncentrerad.

Jag tror att man kan sälja in effekterna på pumpen genom knoppen.

Nakrönikan

Plogga istället för att fika Det är lätt att snacka om miljö och klimat, men svårare att agera. Därför så glädjande när Millegeneralen - Terése som basar för vårt miljöledningssystem på jobbet - tog initiativ till en ploggning.

Det handlar om en kombo av joggning och plockning av skräp. Nu fuskade vi lite eftersom vi valde att promenera. Vi kände ändå att det viktiga var att göra rent i vårt närområde.

För er som inte har varit här ligger Naturvetarnas kontor naturskönt vid en sjö på randen till ett naturreservat i Nacka.

Att alla skulle med på tåget togs liksom för givet.

Stämningen var på topp denna soliga förmiddag i februari. Det var lite känsla av En plastpåse mindre i sjön. ↑ exkursion där något viktigt skulle utföras.

Men mest var det trevligt att hänga med kollegorna i ett nytt sammanhang. Som omväxling till fikarummet.

Plastpåsar drogs upp ur sjön och bildäck rullades ut ur vassen. När allt var över hade vi samlat ihop en rejäl hög med avskräde. Vad man nu skulle göra med den? Det hade förstås Millegeneralen tänkt på.

Kommunen var kontaktad och kom och hämtade soporna. Det som var möjligt att bränna blev fjärrvärme. Övrigt sorterades i lämpliga fraktioner och hanterades på andra sätt. Förhoppningsvis kunde en del återvinnas.

Nu ser jag fram emot nästa aktivitet. En gång i månaden gör vi en konkret insats som ligger i linje med vårt miljöledningssystem. Då får vi också med våra grannar Arbetsterapeuterna, som blev inspirerade.

Kanske det är läge att göra motsvarande röjning inne på kontoret och skicka alla gamla böcker, pärmar och annat som man inte använder till återvinningen.

Lars-Erik Liljebäck,

chefredaktör

NIKITA ZEILOTH

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

61

Dina förmåner

Det här får du som medlem Här är några av dina förmåner som medlem i Naturvetarna.

Du hittar fler på → www.naturvetarna.se/formaner

→ Medlemsrådgivning

→ Försäkringar

→ Karriärservice

Våra kunniga och erfarna ombudsmän svarar på frågor om din anställning och dina anställningsvillkor. Du får hjälp att tolka lönestatistiken och får tips inför lönesamtalet.

Genom Akademikerförsäkring får du prisvärda försäkringar, både på jobbet och i privatlivet. Samla dina sakförsäkringar här och du får 20 procent rabatt.

→ Chefsservice

→ Inkomstförsäkring

Du får nyheter inom ledarskap och individuellt stöd i din chefsroll så att du kan få dina medarbetare, verksamheten och dig själv att växa. Besök våra seminarier om ledarskap, som också är ett bra tillfälle att nätverka.

Tack vare vår inkomstförsäkring kan du få 80 procent av tidigare lön upp till 100 000 kronor per månad, om du blir arbetslös. Inkomstförsäkringen bygger på att man har rätt till ersättning från a-kassan.

Boka ett karriärsamtal och få verktyg att analysera din arbetssituation, inventera din kompetens eller bara ett bollplank för ditt nästa steg i karriären. Vi erbjuder även coachning av ditt cv och din LinkedIn-profil, liksom stöd inför en jobbintervju. www.naturvetarna.se/karriar

www.naturvetarna.se/chef

→ Förhandlingshjälp Våra experter ger dig trygghet i arbetslivet, genom goda råd och förhandlingshjälp i frågor som rör din anställning. De kan även företräda dig vid arbetsrättsliga förhandlingar, till exempel vid tvister med arbetsgivaren.

→ Service till företagare Vi coachar dig och är ett bollplank i ditt företagande. Du får individuell rådgivning för hur du kan utveckla ditt företag. Allt från val av företagsform till hur du ska tänka när du tar betalt.

→ Din egen jurist Vår juristförsäkring hjälper dig med allt från att skriva samboavtal och testamente till att lösa tvister, hela vägen till domstol om det behövs. Försäkringen är kostnadsfri de första tre månaderna. www.naturvetarna.se/help

www.naturvetarna.se/foretagare

+ Plus » Seminarier och nätverk » Kunskap om arbetsmarknaden » Rabatt på medlemslån Hör av dig till oss: radgivning@naturvetarna.se

62

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

och bolån i SEB och Danske Bank

D I N EG E N J U R I ST

Pengar att spara med egen jurist Har du använt Naturvetarnas juristförsäkring? I så fall är du inte ensam. Sedan starten för drygt ett år sedan har tusentals medlemmar haft nytta av den.

2 600 ärenden har hanterats av vår samarbetspartner HELP Försäkring. Nära på alla är nöjda med den hjälp de har fått. Hela 98 procent nöjda, och så många som 85 procent är mycket nöjda. Här är en kommentar: ”Möjligheten att få juridisk hjälp gjorde att mitt problem löstes långt snabbare och enklare än vad det annars hade gjort. Det var också fint att få stöd om vilka rättigheter jag har. Stort tack för hjälpen.”

Medlemmen fick tillbaka hela beloppet för teaterbiljetterna.

”Den juristhjälpen var värd över tiotusen kronor.”

Andra är tacksamma för snabb och bra service, liksom för juristens engagemang.

Vad kan ett typiskt ärende handla om?

I ett fall var det ett årskort till en teater som var försenat med posten.

Kunden ville häva köpet och kontaktade teatern som menade att det var postens fel och fick inga pengar tillbaka.

Medlemmen kontaktade HELP som tog sig an ärendet. Det visade sig att kunden hade rätt och efter några dagar fick hen tillbaka hela köpesumman.

Om medlemmen hade anlitat en jurist på stan hade det kostat runt femtusen kronor. Tack vare juristförsäkringen kom hen undan med att betala premien för 30 kronor per månad.

Ett annat fall handlade om en bodelning efter skilsmässa. Man ville ha en rättvis delning av egendomen.

HELP hjälpte dem att nå en överenskommelse, som båda var nöjda med.

Ett bodelningsavtal upprättades så att de kunde skiljas som vänner.

Den juristhjälpen var värd över tiotusen kronor. LARS-ERIK LILJEBÄCK

Ett bra bodelningsavtal gjorde att de kunde skiljas som vänner.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

63

Efter plugget Nicole Stylin Ålder: 26 år Studerar: Biovetenskapligt kandidatprogram, med inriktning biologiskt entreprenörskap. Örebro universitet.

Bästa life-hack: Planera och få saker gjorda i god tid. Sen är ett tips att parkera på sin kompis gata istället för skolans. För där kostar det pengar.

Dold talang: Jag kan prata jättebra baklänges.

Det perfekta extrajobbet Studenter på Örebro Universitet tog saken i egna händer. För att biologerna skulle synas i vimlet började de jobba fackligt som studentmarknadsförare för Naturvetarna.

Det bubblar av kreativitet på ingenjörsmässan i

Örebro. Ina-Marie Åberg och Nicole Stylin står vid ett mässbord och pratar med studenter. Innan de hade hört talas om Naturvetarna visste de inte om att det fanns ett fackförbund för naturvetare. Men när man lyssnar på dom idag kan man tro att de inte har gjort annat än att prata kring dessa frågor.

– Det här jobbet har gett mig chansen att jobba med naturvetare och naturvetenskap i ett sammanhang. Innan hade vi ingen direkt kontext kring naturvetare, säger Ina-Marie Åberg.

ETT BRA EXTRAJOBB

Båda tycker att det är roligt att vara ansiktet utåt för Naturvetarna. Ett arbete som innebär mycket frihet under ansvar men också en chans att göra direkt påverkan för deras klasskamrater och andra studenter.

Varför valde ni just det här extrajobbet?

– Vi jobbar inom ett naturvetenskapligt område, ett sådant extrajobb är svårt att hitta. Jag sätter mitt eget schema vilket gör att mina studier inte blir lidande, säger Nicole Stylin.

Ina-Marie Åberg instämmer och menar att de får

64

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

jobba med något som påverkar deras egen framtid.

Att få skapa event och rekrytera nya medlemmar är något av de roligaste med jobbet tycker båda. Men arbetet har även gett dem möjlighet att utvecklas som individer och knyta nya kontakter.

– Vi tvingas gå ur vår komfortzon. Mässorna var superläskiga i början men nu känner vi oss trygga, säger Ina-Marie Åberg.

VÅGAR MER NU

Nicole Stylin var länge nervös då hon trodde att hon inte skulle kunna vara social på en mässa.

– När man läser ett specifikt program som vi så kanske man inte får utveckla sin sociala kompetens lika mycket. Men tack vare utbildningen genom Naturvetarna kan jag idag utan problem prata med främlingar, säger Nicole Stylin.

Idag finns det 13 studentmarknadsförare på olika universitet i landet.

– Vi utbyter kunskap och inspireras av varandra.

Tack vare Naturvetarna är de andra studentmarknadsförarna våra vänner och vi knyter kontakter över hela Sverige. Vem vet, kanske är just de våra framtida kollegor? säger Nicole Stylin. NIKITA ZEILOTH

Ina-Marie Åberg Ålder: 25 år Studerar: Biovetenskapligt kandidatprogram, med inriktning biologiskt entreprenörskap. Örebro universitet.

Var är du om 10 år? Jag bor på ett fjäll, definitivt inte i en stad. Jag har tre hundar och jobbar med något där jag både får vara utomhus och i labbet.

Skulle vilja forska på svenska viltstammen.

Dold talang: Jag kan prata med hundar. Jag är som Hans i filmen Frost som kan prata med renen Sven.

7 skäl att bli studentmarknadsförare: 1. Våga, det är självutvecklande!

6. Du gör direkt påverkan på ditt lärosäte.

2. Du får chansen att knyta nya kontakter över hela Sverige

7. Du påverkar din studietid men också ditt framtida arbetsliv.

3. Du får lära dig vikten av att vara med i ett fackförbund.

Vill du också bli studentmarknadsförare? Ansök här: naturvetarna.se/studentmarknadsforare

4. Du behöver vara strukturerad, det är mycket frihet med ansvar.

5. Du kommer att ha roligt!

Lycka till hälsar ole!

Ina-Marie och Nic

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

65

Vi gratulerar ”Det är särskilt viktigt att titta på hur skogsbruket kan bidra till att bromsa klimatförändringar.”

Göran fick guldmedalj för sina insatser.

Görans insats är guld värd God skogsvård har alltid legat Göran Örlander varmt om hjärtat.

Han har fått Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens guldmedalj som delas ut till den som gjort en ”utomordentlig gärning”.

– Det känns hedrande och väldigt sko-

jigt, säger Göran Örlander, skogsstrateg vid Södra, som tog emot medaljen från riksmarskalken.

Han har en lång karriär bakom sig, från akademin till Skogsstyrelsen och nu på Södra. Hans fokus har alltid varit att förbättra och utveckla metoder, som är motorn i den skogliga ekonomin enligt honom. Primärproduktionen snurrar inte på av sig själv utan insatser och kunskap behövs hela tiden.

PEDAGOGISK UTMANING

Göran Örlander tar upp tre viktiga saker för skogssektorn: Ekonomin: Stora investeringar och som görs på lång sikt, man vill som skogsägare vara säker på att få något tillbaka.

Klimatförändringarna och dess risker. I en så långsiktig näring är det ett måste att skogarna mår bra framåt. Goda strategier för hur man hanterar framtiden är nödvändigt.

Hållbarhetsfrågorna behöver strategier för omställningen till fossilfritt och ett mer skonsamt, miljövänligt skogsbruk.

66

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Göran Örlander » ”En av de kunnigaste och mest drivande inom svensk skogsskötsel” säger Naturvetarnas förbundsordförande Erik Petré.

» Pensionär men fortsätter under 2020 som senior rådgivare på Södra med strategiska frågor inom forskning och utveckling. ”Det finns mycket kul att göra men det är skönt att kunna koncentrera sig på färre men viktiga projekt.”

» Eget skogsbruk tillsammans med frun. ”Det är bra att ha eget skogsbruk, så man förstår problemen och kan se helheten. När granbarkborrarna gräver sig in i den egna ekonomin, då blir problemet väldigt påtagligt.”

» Har varit medlem i Naturvetarna under mer än 40 år.

Södra har 52 000 skogsägare där alla bestämmer över sitt. Det kräver en pedagogik utöver det vanliga för att nå fram – en otroligt spännande utmaning, tycker han.

– Det är särskilt viktigt att titta på hur skogsbruket kan bidra till att bromsa klimatförändringar, säger Göran Örlander.

Ett exempel är att bygga i trä som binder in koldioxid. Man behöver även anpassa metoderna för skogsskötsel eftersom klimatet ändras så snabbt. Det som planteras idag kommer att leva i ett helt annat klimat.

INGA SNABBA RYCK

Snabba omställningar är inget för skogssektorn. Man måste vara säker på att göra rätt eftersom skogen skördas med så långa mellanrum jämfört med åkerbruk.

Den största delen av skogen måste skötas, för att nå målen inom både biologisk mångfald och klimatanpassad hållbarhet.

Göran Örlander säger att allt färre jobbar inom skogen. Därför blir det ännu viktigare att de som gör det kan sin sak.

Och till sist, hur var middagen och prisutdelningen?

– Otroligt högtidligt, med 600 personer vid ceremonin i Stadshusets Blå hallen. Carl Jan Granqvist och Christina Möller höll i middagen i Gyllene salen.

CHRISTINA JÄGARE

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

GILLA JOBBET

Precisionsmedicinen skapar naturvetares framtid FA C K L I G U T B I L D N I N G Stärk dig i din roll som fackligt förtroendevald.

På köpet får du tillgång till ett nätverk att bolla fackliga frågor med. Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

25-26 mar

Facklig grundutbildning (kommun & region)

6-7 maj

Facklig grundutbildning (privat sektor)

27-maj

Löneprocess (kommun & region)

28-maj

Arbetsmiljö

21 sept

Löneprocess (statlig sektor)

1 okt

Löneprocess (kommun & region)

21-22 okt

Facklig grundutbildning (privat sektor)

4-5 nov

Facklig grundutbildning (kommun & region)

17-18 nov

Facklig grundutbildning (statlig sektor)

19 nov

Löneprocess (privat sektor)

3 dec

Arbetsmiljö

Efter den lyckade premiären i Uppsala fortsätter Naturvetarnas afterwork. Läs mer på sidan 60.

Anmäl dig på www. naturvetarna.se/hos

2 apr

Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

26 maj

Norrlands universitets sjukhus, Umeå (anmälan öppnar längre fram)

25 nov

Skånes universitetssjukhus, Lund (anmälan öppnar längre fram)

Stockholm: Caroline Lornudd

Sundsvall

19 mar

Luleå

21 mar

Växjö

2 apr

Karlstad

NY LIFE SCIENCES T R AT E G I

Jennie Nordborg.

Vad tycker du om regeringens life science-satsning?

På vårt webbinarium med Jennie Nordborg, chef för life science-kontoret, har du chansen att komma med inspel. Läs mer på sidan 8-9.

20 mar kl 16.00-18.00: webbinarium på www.naturvetarna.se/19-mars

Spännande föreläsare, seminarium och mingel. Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/Chefsfredag

L E A D E R S H I P F R I D AY

8 maj

17 mar

CHEFSFREDAG

På webben Förhandlingsutbildning

Utvecklas som chef ihop med andra naturvetare. Perfekt upplägg med frukost och föreläsning om ledarskap innan jobbet. Läs mer och anmälan: www.naturvetarna.se/LeadershipFriday

Vill du bli ännu bättre på arbetsmiljö?

Då ska du besöka Gilla jobbets seminarier och bli inspirerad på ett både roligt och lärande sätt. www.gillajobbet.se

”En tankeställare om framtidens vård”

20 mar

Örebro

27 mar

Umeå

24 apr

Uppsala

8 maj

Stockholm

15 maj

Göteborg

29 maj

Malmö

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N A T U R V E T A R E N 1 / 2020

67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Du är inte ensam Ohälsosam arbetssituation, relationsproblem, oro för barn eller nära anhörig, nedstämdhet eller sömnbesvär. Orsakerna till psykisk ohälsa är många och de flesta av oss drabbas någon gång i livet.

Därför har vi tagit fram en sjukförsäkring som innehåller förebyggande samtalsstöd, så att du kan få hjälp i tid – innan du behöver bli sjukskriven.

Ring oss på 0771-111 999 så berättar vi mer.