Naturvetare nr4 2017

N U M M E R 4 2017 P R I S : 75 KO N O R

MÅNAD E N S

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

FR Å G A :

Vad gör du för klimatet?

5

tips för innovationer på jobbet

Robotar till din nytta Från djurindustri till djurtrivsel ESS tar form

Vintergatan i sikte Lennart spanar in miljarder stjärnor

D U E LL O M R Ö K N I N G S I D 9

|

VI LK E N FÄR G ÄR D U? S I D 4 0

|

H ITTA D I G S JÄLV PÅ VAN D R I N G S I D 6 4

ga r in r k ä s r ö f Vilka ig? d r ö f t t ä r är

Sara Attermo, försäkringsförmedlare

Boka tid för kostnadsfri rådgivning Licensierade förmedlare Våra förmedlare får ingen provision

Konsten att ta fram rätt försäkringar – vi ägs av ditt fackförbund

Akademikerförsäkring ägs av Naturvetarna tillsammans med fem andra fackförbund inom Saco. Våra förmedlare utgår helt från dina behov. De får ingen provision. Dessutom har de avrådningsplikt. Om en försäkring inte passar dig – ja, då avråder de helt enkelt från att du ska välja den.

Låt oss hjälpa dig att hitta rätt försäkringar

Naturvetare_185x235_nr4_synlighet_vers_rund.indd 1

akademikerforsakring.se/kontakt

2017-05-31 08:28:10

INNEHÅLL

24

N R 4 2017 MÅNAD E N S

FR Å G A :

Vad gör du för klimatet?

SID 12

EMA TILL SVERIGE? Sverige jobbar på flera fronter för att få hit Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Sent i höst fattar EU beslutet.

SID 31

DJURENS TRIVSEL Vissa grisar vill böka i lera medan andra föredrar att leka i halm. Linda Keeling forskar om hur djuren upplever sin situation.

Astronomen Lennart Lindegren jobbar med att skapa en 3D-karta över Vintergatan.

SID 36

ESS VÄXER FRAM Fysikern Mats Lindroos är acceleratorchef vid bygget av världens mest kraftfulla neutronkälla utanför Lund.

16

Fredrik Löfgren programmerar fotbollslaget.

Alla personlighetstyper behövs i teamet.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@kompetensmedia.com R E DAKTI ON E N

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-466 24 19

Anna Norberg, AN redaktör 08-466 24 51

38

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

HITTA FLOW PÅ VANDRINGEN Att vandra i naturen kan både vara en sällskapsresa och ett sätt att lära känna sina gränser.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 7 september annonsstopp den 25 augusti.

Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Fotograf omslaget: Jonatan Jacobson.

ANNONSBOKNING

Katarina B. Arvór form och layout 08-466 24 63

SID 64

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Kodslöjd visar vägen till framtiden antasin sätter gränserna, brukar man ska köra för att slippa hamna i köer. Att Från och med säga. Jag minns när jag var runt tio år samtidigt kunna koppla av med nedladnästa år vävs och vi hade fastnat i bilköer på väg hem dad musik och filmer fanns liksom inte i från landet. Hela syskonskaran trängdes programmering in i sinnevärlden. utan bilbälte i baksätet på den gamla I den här tidningen möter du en robotandra skolämnen Volvon. Utan luftkonditionering var det rätt utvecklare och byggare av förarlösa bilar svettigt och röken från pappas pipa gjori en och samma person. Han är 24 år och heter Fredrik Löfgren. Hans vision är att de inte luften lättare att andas. alla barn ska lära sig programmering. Kodslöjd borde vara ett lika Jag kommer ihåg att jag då satt och funderade på självklart ämne på schemat som träslöjd och syslöjd. Kanske man framtidens trafiklösningar. När jag blir stor finns det säkan säga att han har kommit halvvägs. Från och med nästa år vävs kert inga bilar, utan alla flyger omkring i sina privaprogrammering in i andra skolämnen, så att alla skolbarn kommer i tägda små eldrivna fordon som kan förflytta sig i kontakt med kodslöjd. luftrummet, lite som dagens drönare.

I samma anda jobbar Kodcentrum som är en ideell satsning, som Så blev det inte riktigt. Däremot kunde jag har sett dagens ljus i spåren på Mattecentrum. Nu finns det kodstugor inte föreställa mig en framtid med förarlösa runt om i landet, där barnen lär sig att själva skapa appar med hjälp av bilar. Och ännu mindre såg jag framför visuella algoritmer. Principen är densamma och handlar om logik och mig ett uppkopplat system som ger sigproblemlösning, att identifiera ett problem och lösa det med kod. naler till bilen om hur och vilken väg den

LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Hon spanar in dina celler

F O T O : A N D R E A S H Y LT H É N

Denna vecka är det cellprovsvecka i Blekinge. Cytodiagnostiker Lotta Jonsson analyserar de prover som kommer in från barnmorskorna. Cellprovsveckan innebär att kvinnohälsan i länet har drop in, för att fler ska komma och göra provet som görs för att undersöka om det finns cellförändringar som kan ge livmoderhalscancer.

Sveriges radio P4 Blekinge 11 maj Cytodiagnostiker i P4.

Svensk rymdfysiker får egen himlakropp Den heter inte Asteroiden Asta, som man kunde tänka sig.

Utan 11807 Wannberg. Asta Pellinen-Wannberg, professor i rymdfysik i Umeå, har fått en asteroid uppkallad efter sig. Asteroiden är 5,98 kilometer i diameter, och går att hitta i asteroidbältet utanför Mars.

NyTeknik 9 maj

”STUDIEN VISAR ATT FÄSTINGARNA ÄR VANLIGARE I NORR, OCH ATT DE HAR SPRIDIT SIG ÄNNU LÄNGRE NORRUT. DELS LÄNGS MED NORRLANDSKUSTEN, DELS INÅT LANDET” Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska

riksmuseet, uttalar sig apropå en enkätundersökning från Uppsala universitet, Sundsvalls tidning 26 maj

4

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP

Framtidens naturvetare formas i förskolan Sverige ska vara ett land där företag kan starta, expandera och utvecklas. En förutsättning för detta är att företagen kan rekrytera medarbetare med rätt utbildning och kompetens.

Vi ska vara stolta över förskolan. Internationella besökare kommer från världen över för att studera den. Sedan några år går förskolan till och med på export. Många förskolekoncerner ligger i startgroparna för att expandera utomlands. Academedia har redan cirka 150 förskolor i Sverige, 80 i Norge, och 7 i Tyskland. Inom fem år hoppas de ha en omsättning på cirka en halv miljard i Tyskland och att ha etablerat sig i minst ytterligare ett land.

Men ett av fem rekryteringsförsök misslyckas. Ofta saknas personer med rätt kompetens – i hälften av fallen kan företagen inte hitta personer med rätt utbildning. Inte sällan handlar det om brist på personer med naturvetenskapliga och tekniska kunskaper.

Utbildningskedjan blir aldrig starkare än dess svagaste länk. I förskolan läggs grunden för framtida studieframgångar.

Forskningen visar att barn från hem utan studietradition som går i förskola klarar sig bättre än de som inte får den stimulansen. Förskolan hjälper också till att överbygga språkbarriären för familjer som nyligen invandrat till Sverige. Den blir som en murbräcka mot segregationen.

Att fånga förskolebarnens intresse för naturvetenskap redan i förskolan lägger grunden för framgång under senare studier.

för naturen och tekniken. De utforskar, undersöker och ställer frågor om varför allt är som det är. Det är en nyfikenhet som förskolan kan stimulera genom att ge barnen möjlighet att beskriva, mäta och jämföra.

Många förskolor jobbar redan framgångsrikt med att på så sätt göra naturvetenskap och teknik till ett naturligt inslag i vardagen.

Förskolan kan, genom ett genomtänkt pedagogiskt arbete, väcka barnens nyfikenhet för Den svenska förskolan brukar naturvetenskap och teknik. De beskrivas som unik. Även om förallra flesta barnen har redan skolepedagogiken är internatiofrån början ett enormt intresse Vill du skriva en debattartikel? Mejla redaktion@naturvetarna.se

nell, är det utanför Norden ovanligt med en offentlig och delvis kostnadsfri förskola med egen läroplan. I förskolans tidigaste år var tanken att mammorna skulle få möjlighet att förvärvsarbeta. Men sedan 1970talet har det varit en utveckling från barnomsorg (dagis) till fokus på utbildning och lärande (förskola). Trots att personaltätheten har minskat sedan den tiden har föräldrarna blivit mer nöjda. Det beror sannolikt på att föräldrarna värdesätter den pedagogiska resa som förskolan har gjort.

Förskolan är det första steget i barnens utbildning och lägger grunden för deras livslånga lärande. Därför är förskolan också en viktig del av det stora pussel som skapar ett bra företagsklimat i Sverige.

Fredric Skälstad, Skolpolitisk expert, Svenskt näringsliv

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

5

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F R ÅGA : NYHETSBREV NR 5-2017

VAD GÖR DU FÖR KLIMATET? CYKLAR TI LL JOB B ET Installerar solceller på taket, handlar ekologisk och närodlad/producerad mat, byter jobb från ett resande jobb med tjänstebil till ett jobb på kontor och börjar cykla till jobbet.

Tina

PÅVE R KAR POLITI KE R NA

Kör elbil Karin Svens

VÄL J E R VEG ETAR ISKT Cykel, vegetarisk kost de flesta dagar och fisk eller ekologiskt kött när det ska vara något extra, köpa varor med kort datum om de ska ätas direkt, odla egen spenat och sallad (nästan 70% av all isbergssallad går till spillo), åker tåg istället för flyg, även ner till kontinenten, handlar det mesta second hand vad gäller kläder och saker till hemmet och försöker få andra att reflektera över hur enkelt det är att leva lite mer miljövänligt.

Frida

Jag jobbar för Sveriges största miljöorganisation. Vi täcker många frågor – klimatet är självklart en av de prioriterade. En viktig uppgift är att påverka politiska beslut om lagar och andra styrmedel så att det blir lättare, roligare och mer lönsamt att göra rätt!

Både för individer och företag. Privat äter jag kött bara två till tre gånger i veckan, mot tidigare nästan varje dag, åker kollektivt eller cyklar till jobbet och har moderna, energisnåla prylar i hemmet.

Flyger bara sällan i tjänsten och i princip aldrig privat. Så jag jobbar för klimatet både direkt och indirekt. Om du vill, hälsa på mig på Facebook.

Gruv-Jonas

VÄL J E R E L FRÅN KÄR N KRAFT Använder Sveriges i särklass klimatsmartaste kraftkälla: kärnkraft. Åker tåg och annan kollektivtrafik när det är möjligt.

Timpan

Ser till att det växer så det knakar i skogen och på åkern.

Lars

G RANSKA EXPE RTE R NA Äger ingen bil, men var inte klockan fem över tolv redan år 2008? Och skulle inte Arktis vara isfritt 2015? Och ska det inte bli blötare i Sverige snarare än vattenbrist?

Och varför granskas inte experternas uttalanden från 10-15 år sedan visavi utfallet?

Ej orolig

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

6

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

KYL N E R KLI MATHYSTE R I N Klimathysterin behöver kylas ned ordentligt så att man inte riskerar att slänga ut demokratin på vägen. Tidningen Naturvetare är lika enögd. Att peta hål på aktivist-åsikter med fakta, det är mitt bidrag till klimatet. Det är viktigt att vi gör rätt saker av rätt orsak.

Det gör vi knappast idag. Tyskland visar vad som kan hända när aktivism går före vetenskap. ”Energiewende” är ett dyrt misslyckande – hur gärna man ideologiskt vill dra någon annan slutsats.

Istället vill Svante A att vi ska följa efter över branten. Snacka om att ha räven i hönshuset!

Jan Lindström

LÄSARBREV D U E LLE N: NYHETSBREV NR 5-2017

EXOTIFIERAT OM DE SOM LEVER MED LEJON

BORDE RÖKNING FÖRBJUDAS?

Med entusiasm började jag läsa reportaget om samexistens mellan boskapsskötare och stora rovdjur. Från den svenska debatten har vi sett hur svår frågan är och jag såg fram emot att läsa om ett gott exempel vi kan lära oss av. Snabbt insåg jag att reportaget inte skulle nå mina förväntningar. Efter en stund var jag riktigt irriterad över hur reportaget beskriver de nomadiska boskapsskötare som är målgrupp för projektet och de individer som valt att ansluta sig. Istället för att diskutera de kraftprov som svenska Ingelas inhemska kollegor visat när de utmanar etablerade normer så är de femton kollegorna passiva i texten.

Läsningen gjorde mig så pass besvärad att jag mejlade redaktionen och ifrågasatte publiceringen av en text som exotifierar ett ursprungsfolk, spär på stereotyper om fattiga som passiva, och dessutom beskriver Ingela i ljuset av ”den vite mannens börda”. Författaren är bestört och beklagar min tolkning. Chefredaktören poängterar att han inte alls reagerat på samma sätt. Jag finner detta givet, jag trodde inte att de ville illa, men samtidigt belyser svaren problemet. Vi tar oss friheter när vi beskriver de andra och ger oss själva tolkningsföreträde kring om beskrivningen är rimlig och korrekt. Brist på självreflektion och maktanalys finns tyvärr överallt, men jag hade inte förväntat mig att se det så tydligt i tidningen Naturvetare.

Vi behöver diskutera hur vi skriver om människor som inte följer vår uppfattning om normen utan att exotifiera dem.

PANT PÅ FI M PAR Varför har man inte infört pant på fimparna för länge sedan, tio kronor för varje fimp borde lösa problemet, att man nästan vadar i fimpar när man är ute och promenerar är fullständigt oacceptabelt, var är producentansvaret?

Peter Willman

I N FÖR BÖTE R FÖR SLÄNG DA FI M PAR Hej, jag undrar hur mycket toxiska substanser som läcker ut i naturen av alla slängda fimpar! Det borde vara förenat med dryga böter – de fixar det i Hongkong varför kan inte vi?

Nathalie Chatzissavidou

Linn Rabe

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se april – maj 2017.

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven 2. Månadens fråga: Får du träna på arbetstid?

3. Månadens fråga: Vad gör du för klimatet?

4. Cykelturen som gör dig smartare 5. Fråga experten: Får jag ta semester när jag vill i sommar?

C H E F R E DAKTÖ R E N KO M M E NTE R AR: Tack för ditt brev som väcker till eftertanke. Det är så lätt att gå i fällan och fascineras av det exotiska, som både lejon och massajer representerar för oss i den här delen av världen.

Skälet till att vi valde att publicera reportaget var att biologen som porträtteras gör viktiga insatser för att bevara lejon. Förhoppningsvis kan det inspirera fler naturvetare att rädda djur som hotas av utrotning.

Så här i efterhand inser jag att den lokala befolkningen kanske borde ha synliggjorts på ett annat sätt. De har en viktig roll i projektet och deras kompetens hamnade i skuggan.

Lite större respekt borde ha visats för massajernas traditioner, istället för att till exempel spegla deras förundran över rörlig film. Å andra sidan tycker jag att biologen Ingela Jansson visar lokalbefolkningen respekt genom att dela måltider och lära känna dem. Det skapar förutsättningar för ömsesidighet och förståelse.

Lars-Erik Liljebäck

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

LE DAR E N

P E R K L I N G B J E R , F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

2000-talet är naturvetares århundrade För naturvetare kommer den alltmer komplexa arbetsmarknaden att innebära oanade möjligheter. Klimatomställningen gör att nya biobaserade material behöver utvecklas, liksom att material återanvänds i en livscykel. Lika viktigt är en tryggad råvaruförsörjning.

Knappt två månader har gått sedan jag tillträdde som förbundsdirektör för Naturvetarna. Jag ser en mycket stor potential i Naturvetarna. Förbundet organiserar grupper på arbetsmarknaden som kommer att stå för många av lösningarna på de globala utmaningar vi ser framför oss. I en tid av faktaresistens blir det allt viktigare att lyfta fram och visa på betydelsen av naturvetenskaplig kunskap och kompetens, som är en grund för hållbar utveckling.

Framtidens arbetsliv kommer att skilja sig markant från det vi har upplevt under 1900-talets andra hälft. Nya kompetenser kommer att behövas och kunskapsbehovet förändras snabbt. Automatiseringen och digitaliseringen ger nya förutsättningar. De arbeten som väntar den högutbildade naturvetaren fokuserar på att lösa problem, hantera stora informationsmängder samt manuella, icke rutinmässiga uppgifter. Ett sådant exempel är bioinformatiker som kombinerar biologi med avancerad datakunskap.

Digitaliseringen förändrar också vårt sätt att arbeta. Gränserna för när arbetet kan utföras luckras upp, och möjligheterna att utföra det i samverkan med kollegor, kunder och samarbetspartners i andra kulturer och tidszoner ökar.

P E R K L I N G B J E R , förbundsdirektör

8

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

Vi ser också medicinska utmaningar och behov av ren och säker energi, liksom tillgång till livsmedel och rent vatten för en växande befolkning. Den nya artificiella intelligensen och nanotekniken förutsätter att det finns drivna och engagerade naturvetare som tar täten och leder utvecklingen.

Den naturvetenskapliga kunskapen och kompetensen är avgörande för att vi ska klara dessa utmaningar. Den utvecklingscykel som dominerar den globala produktionen är naturvetenskapligt orienterad vilket gör 2000-talet till naturvetarnas århundrade, Naturvetare skapar världens framtid!

Vi står inför en spännande framtid på arbetsmarknaden. Utmaningen för oss är att göra Naturvetarna till den starkaste kraften för naturvetare. Det kommer att märkas under Almedalsveckan där vi fortsätter diskussionen om framtidens arbetsmarknad. Det gör vi på naturvetarminglet som vi arrangerar den 5 juli. Jag

per.klingbjer@naturvetarna.se

hoppas att vi ses då. Det blir ett tillfälle för naturvetare att träffas och knyta nya kontakter. Under minglet kommer jag och Fredrik Löfgren, som bland annat är robotutvecklare, att föra ett samtal om framtidens arbetsmarknad. Varmt välkomna!

Per Klingbjer

För att regeringen och life science-branschen jobbar för att få Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, till Sverige efter brexit.

För den långa tid det tar för nyanlända akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden.

Duellen Borde rökning förbjudas?

Rökning är förknippat med många hälsorisker, som cancer, Kol och sämre kondition. Och omgivningen drabbas. En docent vid Radiumhemmet vill se ett totalförbud mot rökning, medan en ledamot i socialutskottet menar att det skulle vara ett för stort ingrepp i den personliga friheten.

JA

NEJ

OLA BRODIN, docent och

AMIR ADAN, riksdagsledamot (M) och ledamot av socialutskottet

överläkare vid Radiumhemmet

Ditt främsta skäl till att införa/inte införa ett totalt rökförbud?

Alltför många levnadsår förstörs eller förloras på grund av ohälsa och för tidig död, orsakat av rökning. Om man aldrig börjar röka så kommer man heller aldrig att sakna rökningen.

Det vore att inskränka den personliga friheten på ett alltför långtgående sätt. Frihet innebär också rätten att göra dumma saker, så länge det inte skadar någon annan. Om vi skulle börja förbjuda människor från att göra allt som vore skadligt för dem skulle vi snabbt slå in på en ganska obehaglig väg.

Bör e-cigaretter också omfattas av förbudet?

Svår fråga. Decennier av uppföljning behövs för att man ska veta säkert. Än så länge tror jag att e-cigaretter är mindre skadliga än vanliga, eftersom det är röken och inte nikotinet, som är det hälsoskadande. Men lösningsmedlen i e-cigarettvätskan kan innebära hälsorisker.

Nej.

Hur skulle folkhälsan påverkas av ett rökförbud?

Cancerincidensen för många sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och vissa lungsjukdomar, framförallt Kol skulle med tiden minska avsevärt. Flera skulle vara friska längre.

Rökning orsakar såklart stora skador och om ingen skulle röka vore det förstås bra för folkhälsan. Men det är inte alltid som förbud får avsedd effekt. Alldeles oavsett så är det ett resonemang som ytterst måste styras av värderingar kring vad människor ska få bestämma över själva, inte av överväganden om olika samhällsnyttor.

Hur ser du på den passiva rökningen?

Jag är ingen expert på detta. Det sägs dock att ”sidoröken” är extra farlig. Passiv rökning framförallt när barn drabbas är definitivt farlig. Gravida som röker har högre risk för missfall och deras barn löper ökad risk för leukemi.

Den är helt klart farlig, framförallt inomhus, därför är det bra att det råder rökförbud i offentliga lokaler, butiker, och restauranger. Angående rökförbud utomhus beror det lite på i vilken miljö det är. På vissa platser kan det absolut vara påkallat, medan det kan vara tillåtet på andra, till exempel en uteservering som har möjlighet att erbjuda platser på ett tillräckligt avstånd från rökningen.

Vad bör väga tyngst: personlig frihet eller folkhälsa?

Målet är inte att förbjuda gamla inbitna rökare, vad som kanske är en av få saker som ger dem glädje och njutning. Jag är ingen renlevnadstaliban. Men om man aldrig börjar röka kan man aldrig få rökabstinens. Narkotika är förbjudet, men hur många upplever det som en inskränkning av personliga friheten? Målet är istället att barn och ungdomar aldrig ska börja röka. Då försvinner eller minskar åtminstone rökningen kraftigt.

Personlig frihet! Förbud är påkallat när man antingen utsätter andra för skada eller sig själv för sådan allvarlig skada att det slår ut den fria viljan eller innebär att man på goda grunder utgör en risk för andra, som till exempel narkotika. Rökning och alkohol orsakar stora skador men faller inom ramen för vad som bör vara upp till den enskilde att själv välja.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

9

M Å N A D E N S F R ÅG A :

T? VAD GÖR DU FÖR K LI MATE Klockan är fem över tolv, menar vissa experter. Men det går att vända trenden med ny klimatsmart teknik och egna insatser.

Nu undrar vi vad du gör för att minska ditt klimatavtryck.

Kommentera på www.naturvetarna.se/klimatet

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Detta går ju snabbare än att ta bilen!

10

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

NYHETER

Snart driver solceller din bil Utan att komma med pekpinnar delar Svante Axelsson med sig av sina bästa klimattips. Som nationell samordnare för ett fossilfritt Sverige visar han att omställningen är möjlig att genomföra.

Om bara några år kommer priset för en elbil att ligga i nivå med bensinbilens. Samtidigt blir laddstolparna fler i spåren på Klimatklivet, som ingår i en statlig satsning att fasa ut fossilbränslet.

– Sverige är på god väg. Vi är redan där när det gäller uppvärmning av bostäder, tack vare biobränslen och ny teknik som bergvärme, Svante Axelsson. säger Svante Axelsson.

I nästa steg ska transporterna bli fossilfria. Och där rullar det på bra.

– Priset för batterier sjunker samtidigt som prestandan ökar. Det finns bilar som klarar fyrtio mil på el. Volvo är med på tåget och räknar med att ha elbilar till rimliga priser 2019.

KI NA D R IVE R PÅ

Den utvecklingen drivs av kineserna, som av hälsoskäl måste rena luften. Och då är övergången till elbilar nödvändig. Även Indien har höga ambitioner där.

– Sedan är det förstås illavarslande att Trump går mot strömmen och stimulerar den olönsamma kolbrytningen, som jag menar är en återvändsgränd.

Svante Axelsson är övertygad om att utvecklingen går mot fossilfrihet.

– Det är nödvändigt om vi ska lyckas dämpa klimatuppvärmningen. Klockan är fem över tolv, där vi ser snabbt stigande temperaturer, särskilt vid polerna.

Det är inte bara klimatet som gynnas av de här satsningarna.

Klimatet har flera kompisar” – Klimatet har flera kompisar, som näringspolitik och tillväxtmöjligheter.

Inte minst Kina är intresserade av de miljöinnovationer som Sverige tar fram.

B I FFE N KVAR

Biodiesel och vätgas ser han som viktiga pusselbitar.

– Jord- och skogsbruket har en nyckelroll när det gäller biobränslen, men också för att ersätta plaster. Med material som bryts ner i naturen får vi också bukt med mikroplaster som ställer till med problem i världshaven.

Får vi behålla biffen?

– Ja, men inte lika ofta som i dag och välj hagmarkskött som håller landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden. Vegetariskt är ett smakfullt alternativ.

Flyget då?

– Där finns det mycket kvar att göra och är något av en akilleshäl. Biobränslen är dyrare och kanske det blir en mix mellan det och el. För att komma dit behövs det ekonomiska styrmedel.

EG NA SOLCE LLE R

Vid sidan av att cykla istället för att ta bilen är Svante Axelsson en varm anhängare av solceller.

– Jag har själv installerat solpaneler på vårt hus i Uppsala. Tänk på att tio kva-

dratmeter är tillräckligt för att driva en bil som körs normalt mycket. Att investera i solceller ger betydligt bättre ränta, 6-7 procent, än att sätta in pengar på banken.

Att bygga plushus i trä menar han är framtiden. Istället för att konsumera el blir hushållen elproducenter, tack vare smarta energilösningar. Trä gör dessutom att kol fångas upp och tas ur systemet.

– Det kommer att behövas. År 2050 måste nettoutsläppen vara noll globalt, och därefter krävs att koldioxid binds upp. Då blir det möjligt att undvika ”the tipping point”, som innebär att klimatet förändras okontrollerat.

Svante Axelsson är optimist och räknar med att vi fixar klimatet.

– Vi har fortfarande chansen att begränsa temperaturökningen till två grader om vi får politiker att skapa förutsättningar för omfattande investeringar i fossilfri teknik. LEL

DE TTA KA N DU GÖ RA SJÄ LV Bilen: Välj el-, hybrid- eller biogasbil. Tanka på Preem med 50 procent biodiesel.

Biffen: Ät mindre kött men av bättre kvalitet, som hagmarkskött.

Bostaden: Installera solceller innan det byggs fler plushus.

Börsen: Gör fossilfria placeringar. Går bättre än index.

Bomull: Återvinn i väntan på Värmlandsjeansen i viskos, vars råvara kommer från skogen.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

11

NYHETER

Sverige kämpar för att få hit EMA Sent i höst fattar regeringscheferna i EU beslut om var Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, ska ha sin hemvist. Sverige jobbar på flera fronter för att den ska hamna här efter brexit.

Huggsexan om Europeis-

ka läkemedelsmyndigheten, EMA, är i full gång. Många känner sig kallade att hysa den prestigefyllda myndigheten.

Bakgrunden är att den inte kan vara kvar i England efter brexit. De britter som jobbar där idag får inte hänga med i flytten. Däremot är det fritt fram för övriga medarbetare som hör hemma i ett EU-land att arbeta kvar.

STAR K M I LJÖ

Det mesta talar för att ett beslut kommer i sent i höst, enligt den svenska EU-ministern Ann Linde. Hon var på plats tillsammans med bland annat MikaAnn Linde. el Damberg från regeringen när den skulle övertyga utländska ambassader i Sverige om att förlägga EMA i Stockholm.

– Konkurrensen är tuff, men Sverige har många fördelar. Vi ligger i topp när det gäller innovationer och vi har en stark vetenskaplig miljö för life science, som utgör 7 procent av Sveriges BNP, sa Ann Linde.

12

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

Mikael Damberg fyllde på med att samverkan är en av Sveriges starka Mikael Damberg. grenar. Ett sådant exempel är de testbäddar som större företag inom life science erbjuder mindre startup-företag.

Forskningsministern Helene Hellmark Knutsson påpekade att Sverige nu ökar forskningsanslagen, bland annat med öronmärkta medel till Helene Hellmark samverkan.

Knutsson.

Mattias Uhlén, chef Scilife Lab, företagare och pappa till proteinatlasen, lyfte fram våra unika patientdata och register som anonymiserade kan användas i forskningen.

TI D IGAR E SVE N S K CH E F

I en paus träffar jag en tidigare chef för EMA. Under Thomas Lönngrens tid som chef, 2001-2010, växte myndigheten från 170 till 850 anställda.

Hur ser du på Sveriges chanser?

– Det är svårt att spekulera om, men visst lär Stefan Löfven behöva några ess i skjortärmen utöver sakliga skäl som god infrastruktur för vetenskap och kliniska prövningar, hög kompetens och bra livsvillkor.

Thomas Lönngren håller med om att Sverige har en excellent vetenskaplig miljö, och kanske det är en fördel att EU:s smittskyddsmyndighet

redan finns här, med möjlighet till samarbete dem emellan. Det hände mycket under de åren han höll i trådarna för EMA, med reformer om bland annat särläkemedel och avancerade terapier. Dessutom tillkom tolv nya länder i EU. – Det var en fantastisk tid och höjden på min karriär.

Myndigheten levererade, säger han utan att låta skrytsam. Ett bestående avtryck är att myndigheten har blivit mer transparent. Några menar till och

Skulle ge en boost till svensk biotech.

VARFÖR EN BAKTERIEMACKA? Maria Sitell, dietist och talesperson på Brödinstitutet, vill uppmärksamma fullkornets goda effekt på tarmfloran.

Tillsätter ni bakterier i brödet?

– Nej, men bröd med fullkorn är mat för tarmens goda bakterier, probiotika, som då växer och blir fler. En god tarmflora hänger ihop med många positiva hälsoeffekter.

”Konkurrensen är tuff, men Sverige har många fördelar”

På vilket sätt påverkas hälsan?

– Vetenskapliga studier visar att en stark tarmflora i balans bland annat förbättrar immunsystemet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Även hjärnan gynnas, där man har sett att synapserna, kontaktkopplingarna mellan nervceller blir snabbare.

Så det är inget hokus pokus?

– Nej, inte alls. Mekanismerna bakom varför det är bra med fullkorn har blivit tydligare. En bra tarmflora påverkar metabolismen positivt.

med att vi gick för långt i öppenheten, till exempel när det gäller kliniska studier.

Borde vi alltså äta mer fullkorn?

– Ja helt klart. Enligt Livsmedelsverket så äter så många som nio av tio svenskar för lite fullkorn.

FJÄD E R I HATTE N

Hur mycket bör man äta?

– Fyra skivor fullkornsbröd per dag är en bra nivå. Även frukt, bönor och linser ger liknande prebiotiska effekt.

EMA:s roll är bland annat att godkänna nya läkemedel för hela EU. – Det fungerar smidigt och bygger på samarbete med experterna i de nationella myndigheterna, som ställer resurser till förfogande.

Hur kommer det att gå nu?

– Det finns risk för kompetensflykt i samband med flytten som drar ut på tiden. I värsta fall kan hälften av experterna försvinna, och det tar tid att rekrytera nya.

Det kan leda till att handläggningstiderna blir längre, med följd att företag, och i förlängningen patienter drabbas.

Thomas Lönngren, som är apotekare i botten och i dag strategisk rådgivare i NDA Group, ser positiva effekter

Kan en god tarmflora förebygga magproblem?

– Mycket talar för det. Kom ihåg att vi har så mycket som mellan ett och tre kilo bakterier i magen. Forskningen om tarmhälsans betydelse är i sin linda men är på uppgång.

Man vet nu att tarmens bakterier spelar en stor roll för vår hälsa. Det handlar både om mängd och en mångfald med goda bakterier.

Thomas Lönngren, tidigare chef för EMA i England.

Vad är egentligen fullkorn?

– Det är hela kornet med frövita, fiber och skal. På köpet får man i sig mineraler och vitaminer.

om EMA skulle etablera sig i Solna. Det skulle göra det life science-klustret som finns där i dag ännu starkare.

– Visst vore det en fjäder i hatten och skulle ge en boost till svensk biotech och läkemedelsutveckling. Jag hoppas att det kan ske med minimal kompetensflykt och driftsstörning. LEL

Men är det inte hårdtuggat?

– När man bakar med hela korn behöver de blötläggas över natten, eller så väljer man fullkornsmjöl av vete, råg, havre eller korn. Med surdeg i degen underlättas upptaget av näringsämnen i fullkornet.

Ska vi glömma det rena vetemjölet?

– Nej, vetemjöl behövs i många bröd för att få brödet luftigt, och ibland för smakupplevelsen. LEL

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

13

Forskare mötte sin publik Naturvetare ny ordförande för LRF Lantmästaren Palle Borgström valdes i slutet av maj till ny ordförande för LRF, Lantbrukarnas Riksförbunds riksförbund.

– Det här är ett av Sveriges viktigaste uppdrag. Det gröna näringslivet levererar råvaran från åker och skog och är lösningen på hur Sverige ska kunna ställa om till ett hållbart och fossilfritt samhälle, säger han i ett pressmeddelande. AN

Anställda under uppsikt

Hur försvarar sig växter mot bladlöss och hur kan växter ta upp tungmetaller från marken? Den typen av frågor svarade forskare från Stockholms universitet på när man bjöd in allmänheten på temat fascinerande växter.

– Ett femtiotal personer kom hit, bland annat en skolklass. De blev guidade i växthuset och fick pröva på mikroskopi och annat, säger kommunikatören Amanda Gonzalez Bengtsson, en av dem som höll i trådarna.

Avsikten med den här dagen i maj var att nå ut med forskningen till allmänheten. Den tredje uppgiften.

– Nästa gång, om två år, har vi planer på att samköra mer med Bergianska parken, och då även bjuda in förskolebarn och skolbarn.

Då hoppas Amanda Gonzalez Bengtsson på fler besökare, som också vill veta hur växter lyckas stå upp. LEL

Allt fler övervakas av sin arbetsgivare. Det visar en ny undersökning som genomförts av Saco. Det handlar om kameraövervakning, GPS-positionering eller granskning av internetaktivitet. Man hittade också exempel på systematiska hälsotester och kontroll av politiska åsikter. − Utvecklingen går åt helt fel håll. För var dag som går flyttas gränserna för vad som anses vara acceptabelt. Behovet av en samlad lag till skydd för arbetssökandes och anställdas integritet är akut, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett pressmeddelande. AN

Varning för sämre pension Den som arbetar privat och saknar kollektivavtal riskerar att få flera tusen kronor lägre pension än den som har kollektivavtal. Detta gäller även om arbetsgivaren har en så kallad ITP1liknande pensionslösning, alltså en lösning där arbetsgivaren avsätter lika

14

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

mycket till pension som om det hade funnits kollektivavtal. Skillnaden beror på att avgifterna för att förvalta tjänstepensionen är mycket lägre för kollektivavtalad pension. Det visar en ny rapport från PTK. Du kan läsa hela rapporten på www.pensionsplagiaten.se. AN

FOTO: A N N A-KA R I N LA N D I N

I den subtropiska avdelningen finns ärtväxten Vigna elegans. Pistillen ligger gömd i blomman tills en insekt, eller i det här fallet en hand, tynger ner bladen, då åker den ut.

NYHETER

Tillskott av tvillingteleskop Nu har Onsala rymdlaboratorium invigt två nya teleskop. De ska användas för att mäta hur jorden rör sig och även ge information om den globala havsnivån. För att göra detta används ljus från svarta hål i avlägsna galaxer och ett nätverk av liknande teleskop världen över. Genom att mäta var på himlen de ljusstarka punkterna finns kan teleskopen i nätverket tillsammans fastställa sina egna positioner i rymden.

– Med teleskopnätverket kan vi mäta avstånden mellan teleskopen med millimeterprecision, och nästan i realtid, säger Rüdiger Haas, professor i rymdgeodesi vid Chalmers i ett pressmeddelande.

De nya tvillingteleskopen är parabolantenner med en diameter på 13,2 meter. De rör sig mycket snabbt: motsvarande ett helt varv på 30 sekunder eller från horisont till zenit på 15 sekunder, vilket gör att de kan observera tusentals radiokällor under ett dygn. AN

Letar ljus från svarta hål.

Den ”blödande” vildtomaten Solanum ossicruentum

FOTO: P ETE R KIRK

Den bladliknande insekten Eulophophyllum kirki.

F OTO: S I R I W UT, E D G EC O M B E A N D PA N HA

En tjugo centimeter lång tusenfoting (enkelfoting) Scolopendra cataracta, som springer lika bra under vatten som på land.

En mexikansk djuphavsmask, Xenoturbella churro, som är döpt efter det friterade bakverket churro. AN

N R4 2017

FOTO: G R EG ROUSE

Orkidén Telipogon diabolicus, vars kronblad omger ett gynostemium som liknar ett djävulshuvud.

F OTO: G E O R G FISCHER

Den taggiga myran Pheidole drogon från Papua New Guinea.

F OTO: M. KO L AN OWS K A

Tusenfotingen (dubbelfotingen) lllacme tobini, som har 414 ben och får fler hela livet.

F OTO: JAS O N T. CAN T LE Y

Den indonesiska råttan Gracilimus radix som, till skillnad från sina släktingar, är allätare.

FOTO: MARCELO R. DE CARVALHO

Den meterstora rockan Potamotrygon rex, som är svart med klart gulorange fläckar.

F OTO: K E V I N R OWE

Spindeln Eriovixia gryffindori, som har fått namn efter sorteringshatten i Harry Potter på grund av sin form.

FOTO: SU M U KHA J. N.

Varje år släpper International Institute for Species Exploration, IISE, en lista på nyupptäckta arter. På 2017 års topp 10-lista finns:

FOTO: PAU L MA R E K

Årets nya arter

N A T U R V E TA R E

15

TEMA

Fredrik skapar robotar till din nytta Han har vunnit Genikampen och tog sig till semifinal med sina dansande robotar i programmet Talang.

Vid sidan av sin förarlösa bil är målet att bygga ett robotlag i fotboll som slår världsmästarna.

TEXT OCH FOTO:

16

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

</> TEMA

Fredrik Lรถfgren har programmerat sina robotar.

> N R4 2017

N A T U R V E TA R E

17

TEMA

A

lla har det inte lika förspänt som Fredrik Löfgren, även om han har fått kämpa hårt.

Båda föräldrarna är maskiningenjörer och förstod att uppmuntra sina barn. Kanske det är därför han i dag vill ge alla barn chansen att utveckla sina talanger.

Föräldrarna insåg säkert inte konsekvensen av att ge sjuåringen lego i julklapp. Det var långtifrån bara bitar som skulle sättas ihop.

– Lego Mindstorms är en pedagogisk leksak som går att programmera.

Man behöver inte ens kunna läsa, utan det handlar om grafisk programmering.

Med ikoner skapar man flödesschema, sekvenser och villkor. Det följer ett standardprogram som används i industrin. ”LÄG G KAKOR NA HÄR”

Han fastnade direkt och kände sig lite som Gud när han väckte liv i saker.

Några år senare programmerade han en lastbil i lego som själv körde till mamma i köket. "Lägg kakorna här", sa en röst.

Vem kunde motstå att uppfylla den beställningen? I enlighet med koden kördes kakorna till Fredriks rum.

Men föräldrarna var inte särskilt behjälpliga när det gällde programmering.

Och inte heller någon annan i hans omgivning. Därför startade han en community för svenska spelutvecklare.

– Där fick jag massor av bra tips, och jag bidrog med mina erfarenheter. Jag minns särskilt att alla trodde att jag var äldre än tio år.

Andra användbara saker som han har utvecklat är automatisk blomvattning och en rullgardin som är kopplad till mobilens alarm och en motor som drar upp rullgardinen i lagom takt.

Hur löste du vattningen?

– Jag köpte en brandbil i en leksaksaffär och satte in en liten dator som kunde programmeras. Den kopplades till en sensor i blomjorden, som kände av fuktighe-

FREDRIK LÖFGREN Vill du se Fredrik Löfgrens robotar in action? Klippen finns på youtube "Talang Fredrik Löfgren"

Aktuell: Programmerar och utvecklar robotar. Bygger förarlös bil. Ålder: 24 år.

Arbete: Föreståndare för humanoida robotlabbet på Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet. Undervisar i artificiell intelligens och robotik.

Meriter: Flerfaldig vinnare av robot-SM och robot-VM. Vann Genikampen på svt år 2014.

Utbildning: Autodidakt, har planer på att fullfölja en master för att kunna doktorera.

Håller igång med: Löpning.

Kopplar av med: Vadå koppla av?

Det gör jag aldrig.

Favorit på svt play: Två bra som ligger ute just nu är The Swedish theory of love och Citizenfour.

18

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

</> Målet är att besegra världsmästarna i fotboll år 2050. ten. Koden angav också vattenbehovet för olika växter, en kaktus behöver till exempel mindre vatten än en pelargon.

BYG G D E 3D-S PE L

Så har det rullat på. När vardagsproblem har dykt upp har han hittat lösningar som bygger på programmering av prylar, som kan beskrivas som robotar.

– Många av de robotar som används inom industrin är egentligen inga robotar. De utför en rörelse och har inte förmåga att läsa av sin omgivning och agera på det.

På högstadiet var det också spelutveckling som gällde. Han byggde 3Dspel med Sims city och Dome som källa. Men det trodde inte riktigt lärarna på, och stängde av honom från datahallen under ett halvår för att han spelade spel på lektionstid.

Kanske det gjorde att han sadlade om och la allt fokus på robotar i ettan på gymnasiet. Det visade sig bli ett lyckokast med många segrar i både robot-SM och VM. Han tog ett silver i robot-OS i Sydkorea 2009.

– Det var en öppen klass på temat konstnärlighet. Här lät vi roboten måla en tavla med bakgrundsstrålningen från universum som inspiration.

R OB OT RÄD DAR LIV

I andra mästerskap har han tävlat i den klass som har räddning som tema.

Det kan handla om allt från att rädda människor vid laviner till jordbävning och översvämning, där fokus ligger på att leta efter överlevande.

– För mig känns det meningsfullt att utveckla robotar som gör samhällsnytta och kan underlätta för människor i deras vardag.

När jag kliver in i hans labb på Institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet möts jag av robotar som tränas för att spela fotboll på konstgräset där. Att det är en stor utmaning är lätt att inse.

Det handlar bland annat om att få robotarna att röra sig rätt, hantera bollen och positionera sig i samspelet med varandra. De kommunicerar via wifi och röster.

– Vi har långt kvar, men målet är att besegra världsmästarna 2050. Med den skickligheten som krävs för det kommer robotarna att kunna utföra lika komplicerade uppgifter inom andra områden, som skapar nytta.

PRATAR M E D BAR N

Redan nu finns det sociala robotar som kan ha en dialog med barn om till exempel miljöproblem. Problemlösande robotar som spelar schack, och algoritmer som blixtsnabbt reagerar på förändringar på börsen, har funnits länge.

Han ser möjligheter till samarbete med flickvännen som jobbar med utveckling av social robotik.

Hur långt kan robotiseringen gå?

– Vartannat jobb automatiseras inom tjugo år, enligt en rapport av nationalekonomen Stefan Fölster. De som ligger närmast är kassörskor och de som jobbar inom transportsektorn. Med förarlösa bilar är vi snart där.

Och självklart har Fredrik Löfgren ett finger med i spelet där också. I andra änden av det vidsträckta campuset filar han och hans medarbetare på att få den ombyggda Volvon körklar.

– Vi har fått tillstånd att testköra vår självkörande bil och måste bli färdiga i tid.

Märkligt nog är det inte tillåtet i Sverige, till skillnad från vissa delstater i USA. LOB BAR F ÖR S JÄLVKÖRAN D E B I LAR

Han försöker påverka svenska politiker i samma riktning och hänvisar till att förarlösa bilar är inblandade i färre olyckor.

– När bilens sensorer upptäcker ett hinder reagerar den på bara några nanosekunder, vilket ska jämföras med människans 200 millisekunder. När några barnsjukdomar har byggts bort är den säkrare än en vanlig bil.

NÅGRA AV FREDRIKS INNOVATIONER 1. VR-glasögon fem år innan de blev Årets julklapp 2016.

2. Automatisk blomvattning.

3. Självuppdragande rullgardin.

4. Gyrosensor till Lego Mindstorms, byggd av en modifierad Wii Motion Plus från Nintendo.

5. Robotar som räddar liv vid katastrofer.

6. Robot som lagade gazpacho och vann VM i matlagning för robotar 2014.

7. Robotar som dansar och pratar.

8. Självkörande bil – Volvo 850.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

19

TEMA

Bygget av bilen har utvecklats till ett helt tvärvetenskapligt projekt, där dataingenjörer, elektronikingenjörer, maskiningenjörer och fysiker ingår.

Efter en språngmarsch över campus är vi tillbaka i labbet.

– Det är viktigt att hålla igång fysiskt för att klara de utmaningar vi ställs inför. Ibland försöker jag hänga på min bror som är ultralöpare.

SAM S PE L ÄR FRAMTI D E N

Men vad ska vi göra den dagen när robotarna sköter våra jobb?

– Vi får mer tid för varandra och kan ägna oss åt det vi tycker är roligt. För mig handlar det om att fortsätta som i dag, eftersom det här är min passion.

Han tror inte att robotarna tar över helt.

– Människa och robot blir starka tillsammans. Det är framtiden, spekulerar han.

Fredrik Löfgren påminner om att

För mig känns det meningsfullt att utveckla robotar som gör samhällsnytta. det artificiella datorsystemet Watson faktiskt gör bättre diagnoser än läkarna, vilket patienterna tjänar på.

– Därmed inte sagt att läkarna försvinner. Kom ihåg att vårt samhälle är uppbyggt på att folk arbetar. Jag tror inte heller att läkarkåren skulle acceptera att bli bortrationaliserade.

KOD S LÖJ D I S KOLAN

Däremot är han öppen för att beskatta utfört arbete, vilket skulle innebära att robot och människa blir likställda inför skattmasen.

För att inte Sverige ska halka ef-

ter i den snabba utvecklingen menar han att kodslöjd borde vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan, ungefär som träslöjd och syslöjd.

– Från och med nästa år ska programmering bakas in i matematikoch teknikämnet, vilket är ett steg i rätt riktning. Jag är själv delaktig i det och fortbildar lärare.

När jag hoppar på tåget till Stockholm hojtar han att programmering måste vara lustfyllt. Man ska själv komma på att matematik behövs för att kunna skapa de algoritmer man vill. #

Fredrik Löfgrens förarlösa bilar fick dispens från förbudet för att testköras under en dag. I USA är det tillåtet med självkörande bilar.

20

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

</> Vad är en algoritm?

Vi har hört om hur algoritmer styr våra nyhetsflöden. De väljer och väljer bort vilka träffar vi får när vi söker information. De ger oss förslag på varor vi kanske skulle vilja köpa baserat på vad vi lagt i vår virtuella varukorg.

Här handlar det om algoritmer som prioriterar och sorterar information. Men de kan till exempel också samla, tolka, kryptera och komprimera data.

En algoritm är enkelt uttryckt en instruktion som beskriver hur man steg för steg löser en uppgift.

Detta sker systematiskt och med ett begränsat antal steg. Ofta används ett recept för att illustrera hur det fungerar. Ingredienserna är indata eller utgångstillståndet, receptet är algoritmen och den färdiga kakan är utdata, alltså uppgiftens lösning. AN

Smaskig utdata.

Programmering i förskolan Små barn idag möter digitala verktyg på många ställen i vardagen. Det kan vara surfplattan hemma, lärplattan på förskolan eller föräldrarnas smartphone. De har därför stor digital kunskap och lär sig tidigt hur man kan kommunicera med till exempel färg, symboler och ljud. De testar också gärna och hittar snabbt möjligheter att ändra inställningar och producera något eget.

– I förskolan jobbar man med programmering för att barnen ska förstå att det är en människa som ligger bakom programmet, appen eller roboten. Att det är människor

som skapar detta, säger Susanne Kjällander, lektor på barn och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

I förskolan kan man också jobba med programmering för att lära sig matematik.

Till exempel används så kallade Beebots, som barnen kan programmera att köra i olika riktningar. Det kan handla om att programmera Beeboten så att den kör en viss väg genom en bana på golvet, eller att barnet ska få roboten att följa en karta. På så sätt tränar barnens rumsuppfattning, symboler och problemlösning.

– Matematik handlar om att lösa pro-

blem. Man kan göra på olika sätt och det kan Beebot från ta olika lång tid. Det viktiga är att få med sig företaget TTS. synen på sig själv som någon som kan lösa problem, säger Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik på Linnéuniversitetet. *Detta är ett utdrag ur programmet Små barns hjärnor och lekfullt lärande, som anordnades av Naturvetarna, Lärarförbundet, Sveriges Ingenjörer och Stiftelsen Företagsam. AN

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

21

TEMA

Kod visar vägen till framtiden Alla ska ha chansen att lära sig koda när samhället blir allt mer digitaliserat. Ur den visionen springer den ideella föreningen Kodcentrum, som har tre år på nacken.

Kodcentrum ger möjligheter för barn att få en allmänbildning och förståelse för programmering. Därför bjuder man in barn mellan nio och tretton år till kodstugor runt om i landet. Det bygger på ideella krafter som lär ut kodens hemligheter.

– Det vill vi avdramatisera genom att visa vad som ligger bakom vår digitala vardag. I stället för att vara konsumenter av digitala tjänster lär sig Lisa Söderlund.

Kodning med visuella block.

22

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

barnen att själva skapa appar och dataspel, och bli producenter, säger Lisa Söderlund, mediepedagog på Kodcentrum.

FRÅN S CRATCH

Man använder sig av verktyget Scratch, vars programmeringsspråk är pedagogiskt och lätt att lära sig.

– Allt är webbaserat och man jobbar på en scen där man hela tiden ser vad som händer. Här handlar det inte om komplicerade algoritmer i text och siffror.

I scriptfältet är det visuella block som används i kodningen.

Den datalogiska principen är densamma. Den som kodar skapar villkor, loopar och variabler.

– Exaktheten är viktig när man ska ge en instruktion till en dator. Villkor och variabler måste till exempel vara i rätt ordning. Det handlar om logik och problemlösning, att identifiera ett problem och lösa det med kod.

Kul när det funkar.

LE KAN D E LÄTT

På så sätt kan man skapa sina spel och ritprogram. Barnen lär sig att programmera sina kompisar och styra dem genom en bana i helt analoga lekar.

– Det är ett sätt att visa på möjligheterna och att det ofta är lekande lätt. En tjej startade en egen Youtube-kanal och lär andra att programmera.

Att programmering kommer in som en obligatorisk del i skolan gläds hon över.

Digitalt skapande och digital kompetens kommer att vävas in i alla skolämnen.

– Det är ett steg i rätt riktning, men det finns ett glapp i stödet till lärarna och det saknas skolmaterial. Därför har vi tagit fram det och fortbildar lärare. Programmering och digitalt skapande borde komma in som en del i lärarutbildningen.

VÅGA TE STA

Vilket är ditt råd till lärare som känner sig osäkra?

</>

– Våga utforska tillsammans med eleverna. Rollen är att fungera som guide för elever som ofta ligger före lärarna i programmering. Ta hjälp av vårt material på webben: www.kodboken.se.

I dagsläget har Kodcentrum runt hundra volontärer i flera städer i landet.

– Vi har alltid behov av nya volontärer till våra kodstugor. Men också för att ta fram nytt material, eller stödja lärare.

Hur gör jag om jag vill bli volontär?

– Gå in på www.kodcentrum.se och anmäl dig.

Hur går ni runt ekonomiskt?

– Eftersom det handlar om framtida kompetensförsörjning har vi flera engagerade sponsorer, som Spotify, Microsoft och Ericsson. Vinnova ger stöd för vårt projekt Koda i skolan och Stockholms stad finansierar verksamhet för barn och unga, liksom till att stödja lärare i Stockholm. Skolverket ger oss stöd som läxhjälp, säger Lisa Söderlund. LEL

Vill du bli volontär? Anmäl dig på: www.kodcentrum.se

Här kan du lära dig programmering Vill du lära dig mer om programmering?

Det kan vara en värdefull kunskap att bredda sin kompetens med. Det ger ökad förståelse för hur det fungerar och möjlighet till nya arbetsuppgifter Många svenska lärosäten ger fristående kurser i programmering. Allt ifrån grundläggande programmering i olika programmeringsspråk, till exempel Java, C# och C++ till mer specialiserade kurser i till exempel beräkningsfysik eller bioinformatik. För de specialiserade kurserna är behörighetskraven ofta att du har en naturvetenskaplig utbildning inom det aktuella området.

– Kunskap inom programmering blir

generellt allt viktigare på arbetsmarknaden. Idag behöver många ha kännedom om grundläggande programmeringsteknik i olika sammanhang i arbetslivet, även om man inte ska arbeta aktivt som programmerare, säger Malin Åshuvud, studievägledare inom datavetenskap, elektronik och flygteknik vid Mälardalens högskola.

De flesta kurserna är på 7, 5 högskolepoäng, vilket motsvarar fem veckors heltidsstudier, men några är längre. Flera av kurserna är möjliga att läsa på distans.

Yrkeshögskolan och studieförbund som Folkuniversitetet och Medborgarskolan anordnar kurser i programmering. AN

Kurser finns på följande lärosäten: • Blekinge tekniska högskola • Chalmers tekniska högskola • Göteborgs universitet • Högskolan Dalarna • Högskolan i Halmstad • Högskolan Kristianstad • Kungliga Tekniska högskolan • Luleå tekniska universitet • Lunds universitet • Malmö högskola • Mittuniversitetet • Mälardalens högskola • Uppsala universitet • Örebro universitet

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

23

R E P O R TA G E

Han kartlägger Vintergatan I tre år har satelliten Gaia tagit fotografier av rymden.

Dessa används nu för att skapa en 3D-karta över Vintergatan. Astronomen Lennart Lindegren spelar en nyckelroll i karteringen.

TEX OCH FOTO

J O N ATA N J A C O B S O N

GAIA Den 19 december 2013 sköts satelliten Gaia upp från Europas uppskjutningsplats i Kourou, Franska Guyana. Det huvudsakliga målet för Gaia-projektet är att göra den största och mest exakta tredimensionella kartan som finns över vår galax. Tusen dagar efter uppskjutning, den 14 september 2016, släpptes den första uppsättningen data som bestod av en katalog med 1 140 622 719 stjärnor.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

> 25

atellitprojektet Gaia initierades 1993 av den Europeiska rymdorganisationen, ESA, med målet att ta flera miljarder högupplösta bilder av Vintergatan.

Astronomer använder bilderna för att göra en tredimensionell karta över vår galax.

Den 19 december 2013 sköts Gaia upp och sedan dess har satelliten gjort omkring 60 miljarder observationer. Lennart Lindegren arbetar som professor i astronomi vid Lunds universitet och har arbetat med projektet sedan starten.

– Innan dess jobbade jag med Gaias föregångare Hipparcos. Det är en trevlig känsla nu när vi kan skörda frukterna efter att ha arbetat så länge med projektet, säger Lennart Lindegren.

E N M I LJAR D PIXLAR

Gaia är placerad ungefär 1,5 miljoner kilometer från jorden på motsatt sida från solen. Satelliten är utrustad med två teleskop som är riktade åt olika håll. Föra att kunna läsa av hela stjärnhimlen roterar den långsamt runt sin egen axel, ett varv tar sex timmar.

Teleskopen är anslutna till den största kameran som någonsin har använts i rymden.

Kamerans bildsensor är en halv kvadratmeter stor och ger en upplösning på nästan en miljard pixlar. Huvudsyftet med projektet är att få information om stjärnornas position och avstånd till varandra samt hur de rör på sig. Eftersom observationer från teleskop på jorden störs av atmosfären används en satellit som möjliggör mer noggranna forskningsresultat.

– Problemet för oss astronomer är att vi i regel har saknat stjärnhimlens djupdimension. Det är också svårt att mäta stjärnornas rörelse från jorden. I rymden kan Gaia göra

26

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

tillräckligt noggranna mätningar för att vi ska få bra information om både djup och rörelse, säger Lennart Lindegren.

MATTE HJÄLPE R

Varje dag skickar satelliten runt fyrtio gigabyte data till jorden. Efter att filerna har packats upp och undersökts i tyska Darmstadt skickas de vidare till ESA:s center utanför Madrid där en kraftfull datoranläggning processar informationen.

Tillsammans med kollegorna David Hobbs och Paul McMillan vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik spelar Lennart Lindegren en nyckelroll i framtagandet av den nya kartan över Vintergatan.

Lundagruppen arbetar med att skapa enorma ekvationssystem som krävs för att länka samman flera miljarder observationer och skapa koordinatsystem över Vintergatans stjärnor. Med Gaia kan forskarna mäta ett stort antal vinklar mellan stjärnorna där varje vinkel blir till en ekvation i systemet. För att bestämma avståndet mellan stjärnorna görs ett trianguleringsarbete med ungefär tio miljoner stjärnor som referenspunkter. De matematiska beräkningarna genomförs i ESA:s datorcenter utanför Madrid.

– Det påminner om det arbete som geodeter har gjort på jorden i hundratals år. Det är i princip enkelt men i praktiken blir det besvärligt eftersom det är så stora datamängder, säger Lennart Lindegren.

VI KTIG PUSS E LB IT

I september 2016 offentliggjordes den första versionen av rymdkartan som totalt innehåller en miljard stjärnor. För cirka två miljoner av dessa stjärnor finns det information om position, avstånd, rörelser och ljusstyrka.

Tack vare informationen om stjärnor-

nas avstånd till varandra kan astronomer vid Uppsala universitet arbeta med att avgöra stjärnornas verkliga utstrålning.

På så sätt kan forskarna också bedöma stjärnornas ålder, en viktig pusselbit för att kunna förstå Vintergatans historia.

– Det har varit ett stort intresse kring kartan i forskarvärlden men än så länge är den ofullständig och inte alls så noggrann som slutversionen kommer att bli, säger Lennart Lindegren.

LE N NART LI N D EG R E N Född 1950, verksam som professor i astronomi vid Lunds universitet. Lindegren disputerade 1980 i Lund på en doktorsavhandling om optisk astronomi. Han forskningsområde rör främst astrometri, en gren inom astronomin som behandlar himlakropparnas positioner, avstånd och rörelser. 2009 valdes Lindegren in som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin.

R E P O R TA G E

”

I rymden kan Gaia göra tillräckligt noggranna mätningar för att vi ska få bra information om både djup och rörelse”

Varje dag skickar satelliten runt 40 gigabyte data till jorden. Filerna packas upp och undersöks i tyska Darmstadt innan de skickas till ESA:s center utanför Madrid.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

27

R E P O R TA G E

”

Gaias observationer är en basresurs för all astronomisk forskning”

Det finns ett stort intresse kring kartan i forskarvärlden.

Slutversionen blir ännu mer noggrann.

28

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

M E R ÄN STJÄR NOR

Målet är nämligen att den färdiga kartan ska innehålla minst två miljarder stjärnor med fullständig information om varje stjärna. Men Gaias dokumentation handlar inte bara om stjärnor. Satelliten samlar även in information om asteroider, mörk materia och så kallade exoplaneter, det vill säga planeter som befinner sig utanför vårt eget solsystem.

NASA:s Keplerteleskop har under 2000-talet hittat tusentals nya exoplaneter men då handlar det främst om planeter som ligger närmare stjärnorna. Gaia är bättre lämpad för att lokalisera planeter som befinner sig längre ut och kan därmed ge en mer representativ bild över planetsystemen.

– Gaias observationer är en basresurs för all astronomisk forskning. Satelliten kommer antagligen att hitta tiotusentals nya planetsystem. Vi hoppas också få veta mer om mörk materia och hur den är utspridd, säger Lennart Lindegren.

POTE NTIAL FÖR NYA U PPTÄCKTE R

Det har redan publicerats flera vetenskapliga artiklar baserade på informationen från Gaia men enligt Lennart Lindegren har de mestadels bekräftat tidigare känd forskning. Han tror att de stora upptäckterna kommer i takt med att datamängden blir större och mer detaljerad. Gaia styrs med hjälp av kvävgas och när den tar slut kan satel-

liten inte rotera och blir därmed oanvändbar.

Förhoppningen är att Gaia ska fortsätta skicka kvalitativ data till astronomerna i ytterligare sex till sju år. Vilken betydelse som kartan kommer att få för vår framtida förståelse av Vintergatan och rymden i stort är svårt att sia om men Lennart Lindegren tror att det finns potential för stora upptäckter i framtiden.

– Genom att studera stjärnornas rörelser hoppas vi kunna identifiera de ursprungliga objekt som Vintergatan bildades ur. Jag tror att kartan i bästa fall kan ändra hela vår uppfattning om Vintergatans uppkomst och historia, säger Lennart Lindegren. #

Här är en översiktsvy över Vintergatan och närliggande galaxer som baseras på observationer av satelliten Gaia som gjordes från juli 2014 till september 2015.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

29

KALENDER Möt Naturvetarna i Almedalen den 5/7 Arbetsmarknaden förändras, bland annat som en följd av digitalisering och robotisering. Hur påverkas du som naturvetare? Välkommen på ett naturvetarmingel www.naturvetarna.se/naturvetarna-i-almedalen

Kan du vara dig själv på jobbet?

SE

S E R IE M INAR IE

Välkommen att möta Naturvetarna och svara på den frågan vid Pridefestivalen. Du hittar oss i Sacos tält, Pride Park vid Östermalms IP, Stockholm, den 2-5 augusti.

E FE R F Ö R CH

Chefen och arbetsmiljöfrågor Välkommen till Naturvetarnas seminarieserie om chefen och arbetsmiljöfrågor. Du hittar mer information, anmälan samt filmer från tidigare seminarier på www.naturvetarna.se/chef

Fackliga kurser Kurserna är genomgående utformade för att stödja dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. De ger dig också tillgång till ett unikt nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm.

Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/fackligakurser 30 aug

Löneprocessen

17-18 okt

Facklig grundkurs kommun och landsting

24-25 okt

Facklig grundkurs privat sektor

8-9 nov

Facklig grundkurs statlig sektor

14-15 nov

Förhandling

20-24 nov UGL 5 dec

Arbetsmiljö

KOMMANDE SEMINARIER

• När det värsta händer - chefens krav på krishantering vid allvarliga oförutsedda händelser (28 sep) • Kan man skriva vad skit som helst om en chef?

Om anställdas medverkan vid utvärdering av chefsförordnande (26 okt) • Vilka krav kan man ställa på en chef vid en rehabiliteringsutredning? (30 nov) FILMADE SEMINARIER

• Anmälan och utredning om kränkande särbehandling.

• När kan en arbetsmiljöansvarig chef bli dömd för arbetsmiljöbrott?

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

30

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

VETENSKAP

Linda tar reda på hur djuren trivs Djurvälfärd handlar om djurens upplevelse av den egna situationen.

Till exempel vill vissa grisar böka i lera medan andra föredrar att leka i halm. Tidningen Naturvetare har pratat med Linda Keeling, Sveriges enda professor i ämnet, vid SLU i Uppsala.

TEXT

N ATA L I E V O N D E R L E H R

>

–Min forskning handlar om dju-

rens välfärd, animal welfare på engelska, påpekar Linda Keeling.

Till skillnad från djurskydd, som handlar om att människan ska behandla djuren rätt, står djurens upplevelse och mående i fokus. I mitten av 1960-talet uppmärksammades massdjurhållning i boken Animal Machines av Ruth Harrison.

– Det som hade hänt var att många människor hade flyttat till städer och inte längre hade kontakt med landet, där djuren fanns. Samtidigt var det ett stort behov av produktion av mat som till exempel kött, ägg och mjölk. Djurhållning blev en industri och det blev en chock när det uppdagades under vilka förhållanden djuren levde.

LE KA I LE RA OCH VI LA I HALM

som forskarna kan använda. Ett sådant test är det så kallade preferenstestet: till exempel kan man erbjuda olika sorts foder för att testa vilket som djuren gillar bäst eller under vilka omständigheter djuret väljer att äta. I olika miljöer kan man också testa var djuren trivs bäst. Här handlar det både om att utrymmet i exempelvis ett stall är tillräckligt stort, och om hur utrymmet ser ut.

– Men man ska komma ihåg att alla djur är olika och har olika preferenser, en gris vill till exempel leka i lera och en annan kanske föredrar att vila på halm med kroppen i solen och huvudet i skuggan. Därför är det viktigaste att erbjuda djuren olika möjligheter även om de hålls inomhus.

TE ST PÅ H U N DAR

Det är också möjligt att genomföra mer nyanserade tester för att testa hur ett djur mår. Hon berättar om ett experi-

ment med hundar där man först lär djuret att det finns mat i en låda som är antingen svart eller vit.

– För att balansera testet delar vi upp djuren i två grupper, för den ena hälften finns det mat i den svarta lådan, för den andra i den vita.

I en grå låda kan det kanske finnas mat.

Beroende hur djuret reagerar kan man avläsa hur djuret mår.

– Ett djur som kommer från en tuff miljö tolkar ett ”kanske” som negativt, att det inte blir någon mat. Om djuret däremot har bra erfarenheter reagerar det positivt på samma signal. Vi har använt det här tillvägagångssättet för att testa hundar efter att de har haft en positiv interaktion med människor och fått belöning.

Mycket går också att avläsa av kroppsspråket och beteendet.

– Man kan exempelvis titta på hållning av öron och svans.

Vi har gjort det hos kor som använder automatiska borstar. Ungdjur som inte leker mår inte bra. Det krävs lite känsla och färdigheter för att avläsa djuren men det går, Linda Keeling.

F OTO: E LK E HA RT M A N N

Aggressivt beteende som fjäderplockning hos burhöns eller svansbitning hos grisar är några av konsekvenserna av torftig miljö för djuren. Linda Keeling och hennes forskarteam studerar också hur djuren beter sig när de mår bra.

– Jag vill komma in i huvudet för att förstå hur de upplever sin egen situation. Även om man inte kan fråga djuren hur de mår finns det många olika slags tester

Jag vill komma in i huvudet för att förstå hur de upplever sin egen situation”

Alla djur är olika och djurvälfärd handlar om att erbjuda olika möjligheter och miljöer.

32

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

VETENSKAP

vi har utvecklat metoder för att hitta någonting som man kan mäta objektivt. ÄN D RAD LAG

Målet med alla tester är att få fram parametrar som går att mäta, så att djurens välbefinnande kan bedömas så objektivt som möjligt. Dels för att kunna certifiera produkter och dels för att kunna kontrollera djurens välmående och välfärd.

– Jag gillar verkligen den här blandningen av grundforskning och tillämpad forskning. Det är inte lätt att utveckla vetenskapsbaserade indikatorer för djurvälfärd men det är fantastiskt att komma fram till någonting enkelt som kan til�lämpas i praktiken.

Det går även att göra tvärtom och bedriva epidemiologiska studier på material som djurskyddsinspektörerna har samlat in över en längre tid. Allt för att få fram data för att förstå under vilka omständigheter djuren mår bäst och hur både djurhållning och lagstiftnings ska utformas.

SOM ATLETE R

Hållbarhet är en självklar del av djurvälfärden, menar Linda Keeling.

– Vi behöver djur som en del av ett hållbart system, djurvälfärd är en viktig del av det.

Linda Keeling har lett ett nordiskt projekt som undersöker grupphållning av hästar och hur man bäst kan förbereda djuren för att flytta ihop med andra hästar.

– I början kan man till exempel ha kvar boxarnas väggar, men fixa så att hästarna kan se varandra och nosa på varandra först. Aggressiviteten mot varandra minskar och när hästarna sedan är tillsammans kan de etablera sin egen hierarki.

Hon förklarar att många djur är framavlade för att vara snabbväxande och för att ge en hög produktion av kött, mjölk och andra animaliska produkter.

– De är nästan som atleter, de är väldigt bra på det de gör men det betyder också att de är väldigt känsliga för till exempel obalans i foder eller andra yttre faktorer.

Höns kan till exempel visa tecken på benskörhet eftersom de producerar så mycket ägg och inte längre kan ta upp tillräckligt mycket kalcium. Mjölkkor kan ha svårt att få tillräckligt mycket energi från maten. Förutom känslighet för sjukdomar ökar också störningar i beteende.

Djuren mår sämre.

– Det ekonomiska bästa vore att ta ett steg tillbaka och hålla djur som inte ger en lika hög produktion men inte är lika känsliga. Men det är svårt att göra en ekonomisk kalkyl på det.

FASCI N E RAN D E SAM S PE L

Hon menar att det är viktigt att ge djuren tid och utrymme att utöva sitt naturliga beteende. Hästar har enbart kontakt med människor vid några få tillfällen om dagen och är därför mer beroende av varandra. Hundar är däremot avlade för kontakt med människor och för en relation där man tillbringar mycket tid tillsammans.

– Hunden blir stimulerad av människan, inte nödvändigtvis av andra hundar, påpekar Linda Keeling.

Hon är även intresserad av det hon kallar för matchning, alltså att rätt person får rätt slags djur.

– Det finns någonting där, mellan häst och ryttare eller mellan husse/matte och hund. Samspelet mellan djur och människa är mycket fascinerande. #

M I SS R I KTAD OM SORG

Ibland kan människans omsorg för djuret gå till överdrift. Ett sådant exempel är hållning av ridhästar.

– Hästar är flockdjur men vi är rädda att de ska skada varandra eller de människor som rider på dem och därför håller man dem ensamma i boxar.

F OTO: Y E Z I CA N O R LI N G

E XC E LLE N S FÖ R DJ U R E N

Finns det mat i den gråa lådan? Djur med negativa erfarenheter tolkar ett ”kanske” som negativt. Testet kan användas för att ta reda på hur ett djur mår.

Djurvälfärd är ett multidisciplinärt forskningsfält. Linda Keeling och hennes kollegor fick 2015 ett forskningsanslag från Formas för ett excellenscentrum för djuren, med målet att förbättra djurens välfärd. Projektet är avslutat men forskningsmiljön kommer att finnas kvar. Det omfattar omkring hundra personer och handlar om allt från molekylärbiologi och fysiologi, beteende och djurvälfärdsvetenskap till matematisk modellering och lagstiftning.

Centrets medlemmar finns i Uppsala, Skara och Linköping och träffas regelbundet för vetenskapliga möten och workshops.

Kolla klipp på Youtube.

Sök på Linda Keeling.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

33

VETENSKAP

Färs med grässmak

Tropiska larver lever farligt FOTO: S AS KYA VAN N O U H UYS

Om du vill undvika att bli uppäten bör du söka dig långt från ekvatorn och hålla till på höga höjder. Åtminstone om du är en larv. De löper åtta gånger större risk att bli uppätna vid ekvatorn än norr om polcirkeln. Det visar ett forskningssamarbete där man placerat ut larver av modellera på trettioen platser i världen. Genom att studera bitmärken i larverna såg man också att de vanligaste angriparna var insekter, till exempel myror, snarare än fåglar och däggdjur. AN

3 F R ÅG O R

FOTO: H E N R I K DRAKE

till forskaren Henrik Drake: Hur hittade ni liv djupt nere i urberget?

Henrik Drake och hans kollegor hittade spår av mikroorganismer i kristaller av kalcit.

1. Vad är det ni har upptäckt?

– Vi har hittat bevis för att mikroorganismer som producerar och konsumerar växthusgasen metan existerat djupt nere i berggrunden och haft förvånansvärt stor utbredning i tid och rum.

2. Hur gjorde ni?

– Vi undersökte mineralet kalcit, som bildats i sprickor i urberget på tre svenska platser där borrkärnor finns ner till djup på tusen me-

ter eller mer. Med kolisotopanalyser visade vi att det funnits mikrober som producerat och konsumerat metan i ett stort antal sprickor på mellan noll och åttahundra meters djup.

Mätningar av radioaktiva isotoper och deras stabila dotterisotoper visade att processerna sträcker sig så långt tillbaka i tiden som fyrahundra miljoner år.

3. Varför är detta intressant?

– Kunskapen om uråldrigt liv i den syrefria miljön djupt ner i urberget är mycket begränsad. Livsformerna i denna näringsfattiga miljö ger ledtrådar till hur livsformer har utvecklats i extrema miljöer på jorden och möjligen även på andra planeter där till exempel hög atmosfärsstrålning inte tillåter liv annat än djupt ner i berggrunden. Dessutom handlar det om en i stort sett okänd källa och sänka för växthusgaser som troligen finns över stora områden på jorden. AN

Snart kanske det kan dyka upp biffar av rapsprotein i butikerna.

Det är forskare från Lunds universitet som har tittat på hur man skulle kunna använda de så kallade pressresterna från rapsoljetillverkning på ett nytt sätt. De upptäckte att resterna innehåller både livsnödvändiga aminosyror och proteinet oelosin, som kan ge en bra och saftig konsistens. Rapsproteinet innehåller dock också ämnet glukosinolat, som kan påverka sköldkörteln negativt när det bryts ned.

– Vi är ganska övertygade om att det idag går att filtrera bort glukosinolatet. Vår process är dessutom vattenbaserad vilket är en fördel eftersom de oönskade ämnena är vattenlösliga och på så sätt till viss del avskiljs när proteinerna plockas ut från rapspressresten, säger Karolina Östbring, livsmedelsforskare vid LTH i ett pressmeddelande.

I skalresterna finns också polyfenoler som kan ge produkten en bismak av gräs, men det bör också gå att lösa i filtreringsprocessen tror forskarna. AN

34

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

F OTO: K E N N ET R U O NA

…tar en ny supersnabb filmkamera som utvecklats av forskare vid Lunds universitet. Genom att belysa det man filmar med kodade laserblixtar får man ett fotografi som kan separeras med hjälp av en dator.

Tekniken kan ge ny information om snabba förlopp i naturen. Till exempel explosioner, plasmablixtar, förbränning, hjärnaktivitet och kemiska reaktioner. AN

F OTO: K E N N E T R U O N A

5 000 000 000 000 bilder per sekund…

Forskarna Elias Kristensson och Andreas Ehn vid kameran.

Karolina Östbring forskar om raps.

N F RÅGA E TA R E N AT U R V E

Hur ökar jag äppelskörden?

Satte ett äppelträd för några år sedan, men det står och stampar.

Frukterna av sorten Aroma brukar vara rätt många, men små. Vad ska jag göra för att öka skörden?

Varför ska mårdhunden utrotas? hunden s

t ör

FR E D R I K DAH L, FORSKARE PÅ GRIMSÖ FORSKNINGSSTATION, SLU

y

Beskär trädet på rätt sätt. Sorten Aroma har ett relativt upprätt växtsätt med långa skott och tenderar att bilda kala grenpartier med ofullständig förgrening. Därför är det viktigt att reglera tillväxten så att det bildas starka sidogrenar längs ledaren. Toppen skall kortas till 15-20 centimeter över de första sidoskotten.

Ge näring till trädet, motsvarande 4050 gram rent kväve, fördelat under maj, juni och juli. Även kalium behövs. Minimera konkurrensen med ogräs, som rensas bort.

Blommorna behöver pollineras i rätt tid och från lämpliga sorter, som Ingrid Marie och Cox Orange. Bevattna trädet ofta men med mindre mängd, två liter – två gånger i veckan.

Gallra bort små och lågt sittande frukter. Lämna 10 centimeter mellan två klasar. Beskär trädet i juli då ljuset påverkar frukttillväxten och kvaliteten.

Ta gärna bort dåligt belysta skott och förkorta kraftigt upprättväxande skott i toppen.

I B RAH I M TAH I R, DOCENT VID SLU

Varför luktar det så gott efter ett regn?

Jag har inget fullständigt svar, men en molekyl som vi kan känna av väldigt tydligt är geosmin (dimethyl-1,2,3,4,5,6,7,8octahydronaphthalen-4a-ol) och som de flesta av oss upplever som doften av fuktig jord.

Ett annat doftfenomen kallas för petrichor och härstammar från en olja som ut-

os

et.

Läs mer: www.mårdhund.se

ek

em

Mårdhunden är en invasiv och skadlig främmande art i Sverige. Mårdhunden har visat sig kunna orsaka stor ekologisk skada på framför allt markhäckande våtmarksfåglar och groddjur. Den är dessutom en av de huvudsakliga spridarna av rabies i Europa och en viktig spridare av flera parasiter.

Mårdhunden kan nå tätheter på upp till trettio gånger högre än rödräven. I Finland skjuts det cirka 170 000 mårdhundar per år. Liksom andra främmande arter skulle den inte ha kunnat ta sig till den plats den befinner sig utan människans hjälp, mårdhunden härstammar från östra Asien. Långt ifrån alla främmande arter är dock skadliga.

Mårdhunden finns idag endast i ett

Mård

litet bestånd i nordligaste Sverige. Naturvårdsverket finansierar sedan 2008 Mårdhundsprojektet som leds av Svenska Jägareförbundet och där SLU, länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Skåne samt SVA medverkar. Projektet samverkar med mårdhundsprojekten i Finland, Danmark och Norge för att försöka hålla Skandinavien fritt från mårdhund och även tvättbjörn. Projektet är framgångsrikt och mårdhundspopulationen är på väg neråt i Sverige.

st

Har hört att mårdhunden skulle kunna ställa till problem om den blir allmän i Sverige. På vilket sätt kan den skada och vad gör man för att stämma i bäcken?

söndras av vissa växter under torra perioder, varefter den absorberas av lera-baserade jordar och stenar. Under regn frigörs oljan i luften och tillsammans med geosmin upplevs detta av många som en ljuv doft.

PROFE SSOR JONAS B E RGQU I ST, ANALYTISK KEMI OCH NEUROKEMI, UPPSALA UNIVERSITET

e? tar e v r atu n n a till se e a. åg ga frå din fr vetarn u n r d i vill Skicka @natu Vad tion a red

k

KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Mats maxar protonernas fart Stora kylanläggningar, en underjordisk tunnel och väldigt små partiklar som rör sig nära ljusets hastighet. Det är vardag för fysikern Mats Lindroos, ANNA NORBERG som är acceleratorchef vid ESS utanför Lund.

TEXT OCH FOTO:

FÖR ST PÅ PLATS

Mats Lindroos kom till ESS år 2009 och var då förste acceleratorfysikern på plats.

I dag är han projektledare och personalansvarig för ett team på över hundra personer, som jobbar med att bygga utrustning i och omkring acceleratortunneln.

– Det här är det svåraste jobb jag någonsin gjort. Min bakgrund som fysiker och forskare gav mig modet att våga ta mig an detta, men det hade varit bra med mer projektledar- och ingenjörskunskaper.

Han berättar om resorna i början av uppdraget, då han besökte andra anlägg-

36

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

ningar och potentiella samarbetspartners runtom i Europa för att synliggöra projektet. Där möttes han av ett leende och attityden ”ni kan ju alltid försöka”, men lät sig inte nedslås, snarare tvärtom.

– Nu är jag stolt och glad. Vi har lyckats samla ihop tjugotre institut och universitet som bidrar med det var och en är bäst på. Nu gäller det att få allt i hamn.

FR E D S PROJ E KT

Den största utmaningen i projektet är det pressade tidsschemat. Som projektledare måste han kunna delegera arbetsuppgifter och ansvar och låta andra medarbetare kliva fram. En annan utmaning är att medarbetarna kommer från tjugonio olika nationer och man behöver hitta gemensamma värderingar och arbetssätt.

– Jag tror att ESS med sin internationella miljö är ett fredsprojekt. Vi ser att vi kan åstadkomma mer tillsammans och får förståelse för varandra. Att vi alla är människor i grunden. Det kanske är en droppe i havet, men även urhavet började med en droppe.

FOR S KAR BY

Mats Lindroos är fysiker i grunden och har arbetat många år med kärnfysik och acceleratorteknik vid CERN. Han kom dit som exjobbare i slutet av 1980-talet och hade år 2009 en fast tjänst. Att lämna den miljön var inte helt självklart, men han tog chansen att söka till ESS för att få vara med och skapa ett världsledande forskningsinstitut.

FOTO: ES S

Vi står i en underjordisk halvkilometerlång spikrak tunnel. Golvet är blankt och hårt. Stadigt. Långt bort slutar tunnelns vita väggar och vi kan ana ett mörkare utrymme. Från detta ska protoner skjutas ut.

– I tunneln får de högre hastighet och massa och färdas mot strålmålet, som är ett block av volfram. Protonerna fungerar som en slägga som vi använder för att slå loss neutroner, säger fysikern Mats Lindroos, acceleratorchef på European spallation source, ESS. Han pekar, visar och förklarar vilken utrustning som ska installeras och hur anläggningen ska fungera. Det är storskaligt. Den långa acceleratortunneln vi står i, omges av stora byggnader för att bland annat producera kyla i form av flytande helium. Volframmålet kommer att väga fem ton och ta emot en skur av protoner fjorton gånger per sekund.

M ATS L I N D R O O S Aktuell: Acceleratorchef vid ESS. Utbildning: Teknisk fysik med inriktning på fundamental fysik, Chalmers tekniska högskola, och kurser i biologi.

Bor: I Lund.

Inspireras av: Litteratur och natur, till exempel promenader vid havet i Beddingestrand.

Läser: Just nu fyra böcker parallellt, bland annat Vilhelm Mobergs En stund på jorden. Är uppkallad efter: Pappas morbror Matti Korpela, som var en av de första naturvetarstudenterna i det fria Finland, och stupade på fredsdagen i vinterkriget.

”

Jag tror att ESS med sin internationella miljö är ett fredsprojekt”

ESS-sajten är ännu en byggarbetsplats.

När allt är klart kommer acceleratortunneln ligga under jord för att smälta in som en naturlig upphöjning i landskapet.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

37

ESS

Från toppen av tunnelns tak syns platsen där det fem ton tunga volframhjulet ska placeras.

I anslutning till acceleratorn ska flytande helium produceras för att kyla till -271 °C.

Mats Lindroos berättar engagerat om anläggningen och vilka möjligheter den ger.

– Det är otroligt att få vara med. Här byggs forskningsanläggningarna ESS och Max IV och en forskarby med bostäder, restauranger och labb. Inte sedan 1960-talet har man byggt något liknande.

Parallellt med arbetet på ESS är Mats Lindroos adjungerad professor i partikelfysik vid Lunds universitet. Där handleder han två doktorander och håller föreläsningar på naturvetenskapliga programmet i fysik.

– Jag tycker om att ge presentationer,

och förklara vad ESS är och vad vi ska göra. Det är också roligt varje gång nya delar kommer på plats i anläggningen och när prototyper testas med bra resultat.

Allt som visar att ”nu är det på riktigt”.

Anläggningen beräknas öppna för externa forskare år 2023 och kan då försörja olika forskningsinstrument med neutroner. Med dem kan man titta på egenskaper och skeenden i olika typer av prover, till exempel för material- och läkemedelsforskning. #

38

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

European spallation source, ESS, kommer att bli världens mest kraftfulla neutronkälla när anläggningen öppnas för externa forskare år 2023.

Sverige och Danmark är värdländer, och ungefär hundra universitet och forskningsinstitut över hela Europa bidrar med utrustning och expertkunskap.

Anläggningen ska kunna användas av forskare från hela världen. Man räknar med ungefär tretusen forskare per år.

Bygget startade i december 2014.

För att skapa neutroner börjar man i den så kallade jonkällan, där protoner produceras ur vätgas. Protonerna accelereras sedan i acceleratortunneln till nära ljusets hastighet med hjälp av ett magnetsystem.

När protonerna träffar målet, ett roterande hjul av volfram , slås flera olika småelement loss. Neutronerna fångas upp och styrs till olika forskningsinstrument.

Med neutroner kan man ”se” de lätta elementen, till exempel väte, kväve, syre och svavel, i sitt prov, och få detaljerad information om provets egenskaper och dynamik.

Användningsområden är till exempel biologi, fysik, arkeologi, energiteknik och läkemedelsforskning.

I denna 527-meterstunnel ska utrustning skapa elektromagnetiska fält som accelererar protoner till nära ljusets hastighet.

KARRIÄR

PÅ N Y T T J O B B

Carina hanterar massor Biogeovetaren Carina Lindberg har börjat på en helt nyinrättad tjänst som projektledare för lokal masshantering.

Vad är din roll?

– Jag ansvarar för den övergripande planeringen av masshanteringen inom entreprenaderna på Östra Tyresö. Logistiken måste fungera när vi ska bygga ut vatten, avlopp och vägar till sommarstugeområden. Därför behöver vi leta reda på platser inom kommunen för att lägga upp schaktmassor och ställa upp arbetsbodar och byggmaterial.

Varför satsar kommunen på lokal masshantering?

– Det sparar pengar och man får miljövinster genom att hantera massorna inom kommunen. Tyresö ligger i framkant här. Min tjänst är helt ny och därför har jag också möjlighet att på sikt påverka vad den ska innehålla.

Vilka utmaningar har du i jobbet?

– Att få till ett samarbete kring hur ytorna

ska användas bäst i planeringen. Vi kanske kan använda vissa ytor innan de ska användas till något annat.

Vad är roligast?

– I mitt tidigare arbete som miljöplanerare i Huddinge såg jag framför allt planeringssidan, men nu är jag med i genomförandet och får se hela skedet. Jag jobbar med människor från flera olika discipliner för samhällsplanering och det är roligt att nätverka. Det är också kul att få vara med och utveckla samhället.

Hur fick du jobbet?

– Jag sökte via kommunens hemsida. Jag tänkte först att ”det där kan nog inte jag”, men när jag översatte det jag kan och vet mot det som arbetsgivaren efterfrågade så sökte jag ändå.

Vilken nytta har du av din naturvetenskapliga utbildning?

– Jag har en fil.kand. i biogeovetenskap, som är en bra bas. Jag har också läst miljö- och hälsoskydd som gav en bredd inom till exempel samhällsplanering, tillsyn, eko- och hu-

Carina Lindberg gillar att utveckla samhället.

mantoxikologi, miljölagstiftning och vattenplanering. Den kombinationen och bredden har jag haft mycket nytta av.

Tips till andra som vill byta jobb?

– Prova att söka även om du är osäker på om du passar. Omsätt det de söker till vad du kan, och ge praktiska exempel. A N

F L E R PÅ N Y T T J O B B Erik Huss

Massimiliano Ria

Cecilia Smedberg

Nytt jobb: Ansvarig för klimatkommunikation för den gröna tankesmedjan Fores och 2030-sekretariatet.

Nytt jobb: Pharmacovigilance Executive på Bluefish Pharmaceuticals.

Nytt jobb: Forskningsingenjör på Atlas antibodies.

Tidigare jobb: Driver aktiebolaget Husstainability, som hjälper näringslivet i omställningen till mer ansvarsfulla och hållbara affärsmodeller.

Utbildning: Geografi vid Lunds universitet, forskarutbildning inom glaciologi/klimat vid Stockholms universitet, journalistik och UGL.

Tidigare jobb: Senior Scientist på Bmatrix AB. Utbildning: MSc Biologi, PhD kardiovaskulär medicin och genetik

Tidigare jobb: PostDoc på Karolinska Institutet.

Utbildning: PhD i medicinsk vetenskap (tumörvirologi).

B? SÅ NYTT JOB HAR DU OCK m tagit ett nytt steg i karriären.

turvetare so nya jobb.

Här lyfter vi na na.se om ditt n@naturvet ar io kt da re a ps Ti

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

39

MAN UALE N

Din personlighet färgar teamet Är du eldröd eller skogsgrön som person? Det kan vara bra att veta för att få kommunikationen och samarbetet att flyta bättre på jobbet. En mix av olika personlighetstyper behövs när bästa teamet ska byggas.

TE XT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

I L L U S T R AT I O N

M A R I A R AY M O N D S D O T T E R

Har du upplevt att du inte når fram med ditt budskap? Kanske du har varit otydlig i kommunikationen. Men det behöver inte vara så.

– Informationen måste landa rätt hos mottagaren. Om jag uttrycker mig målande och passionerat till en person som är analytisk och behärskad är risken stor att budskapet inte når fram. Det gäller att anpassa sig till den som lyssnar, säger ledarskapskonsulten Johan Hamilton.

Han använder sig av färger för att beskriva olika personlighetstyper. Men det handlar inte om intelligens eller empati – medkänsla för andra människor.

– Att lära känna sig själv och andra underlättar kommunikation och samarbete på jobbet, och man slipper onödiga störningar.

RÖTTE R HOS J U NG

Den metod han tillämpar bottnar i vetenskapen och har sina rötter i den schweiziska psykologen Carl Jungs forskning, som är aktuell än idag.

– Med insikter om olika människors personlighetsprofil kan samarbetet flyta bättre. Alla har väl upplevt att det kan vara svårt att samarbeta med vissa, medan det fungerar utmärkt med andra.

40

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

Den du minst vill samarbeta med kan lära dig mest Han refererar till Carl Jung som har sagt: ”Den du minst vill samarbeta med kan lära dig mest.” Det har Johan Hamilton tagit fasta på när han jobbar med kommunikation och ledarskap för olika uppdragsgivare.

Bland annat har han använt den här metoden på Regeringskansliet och inom djursjukvården.

Tanken är att alla personlighetstyper behövs och att de kompletterar varandra. Men det är lätt att gå i fällan och välja bort de som inte är som en själv.

R I S K FÖR KROCK

Ofta domineras ledningsgrupper av eldröda personer, som är fokuserade, resultatinriktade och viljestarka. I den övriga organisationen är de flesta skogsgröna.

De är omtänksamma, vänliga och värnar relationer och den goda stämningen. Här är upplagt för en krock.

– För att hela organisationen ska gå i takt behövs en mix av olika personlighetstyper i både ledningsgrupp och personalgrupp. Det har visat sig att sådana grupper är bättre på att lösa problem.

Med kunskap om kollegors personlighetstyp är det också lättare att ha förståelse för vissa beteenden.

– Solgula personer, som kännetecknas av att vara engagerade, utåtriktade och idérika har en förmåga att bli dramatiska och överreagera. Med den vetskapen kan man som kollega ha förståelse för det agerandet.

VAR TU FF TI LLBAKA

Detsamma gäller för den eldröda kollegan som med sin tydlighet och sitt driv kan uppfattas som argsint och kanske otrevlig.

Hur ska man bete sig mot en sådan person?

– Bit tillbaka och var tydlig själv. Du kan alltså själv vara tuff, vilket ofta gör att den eldröda kollegan taggar ner och inser sitt olämpliga uppträdande.

Innebär det att man kan ursäkta ett dåligt beteende för att man är en viss personlighetstyp.

KARRIÄR

– Nej, det är aldrig okej. Snarare kan man använda den insikten till att korrigera sig själv. Den som är eldröd bör alltså i mötet med skogsgröna kollegor tona ner sig själv och ge den andre utrymme.

Hur ska man då veta vilken personlighetstyp man är?

– I ett första steg kan man göra en självskattning. För många faller färgerna på plats direkt, medan andra får fundera. Ett sätt är att låta kollegor bedöma dig. För att få en mer objektiv bild finns det mer djupgående analyser att göra. #

V I L K E N FÄ R G Ä R D U M E S T ?

Eldröd: Fokuserad, resultatinriktad, ansvarstagande, viljestark och beslutsam.

Du är aldrig bara en färg. Vi har alla färger i oss i olika proportioner.

Solgul: Övertygande, entusiastisk, idérik, utåtriktad och engagerad.

Övning: Rangordna färgerna efter hur du ser på din personlighet. Låt sedan dina kollegor bedöma dig. Gör samma sak i ett annat sammanhang bland dina vänner och din familj.

Havsblå: Analyserande, metodisk, noggrann, uthållig och behärskad.

Skogsgrön: Omtänksam, hänsynsfull, vänlig, lojal och lyhörd.

Gör ett ”light-test”: www.vilkenfarg.se

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

41

CHEF

Bygg in innovation i jobbet Nya fräscha idéer har blivit hårdvaluta. För att de ska få vingar och skapa nytta måste innovation ingå som en självklar del i organisationen, LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK enligt Leif Denti som pratade på Chefsfredag.

TEXT OCH FOTO

A

tt förlita sig på flyktig inspiration är ingen bra idé om man ska vara kreativ.

De största inom konst, litteratur och vetenskap är disciplinerade och har tydliga rutiner.

Det finns många myter om innovation, men också definitioner. Leif Denti, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, har gått till botten med frågan.

– Innovation är att skapa något nytt som ger nytta. En uppfinning kan vara nyskapande, men blir en innovation först när den kommer till användning eller någon vill köpa den.

En innovation förknippas ofta med prylar, som en ny mobiltelefon eller elbil. Men det kan lika gärna handla om

Leif Denti, forskare i psykologi.

42

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

processer som utvecklas och blir mer effektiva. Sådant som spar tid och pengar, för både kunder och drift.

– Ett bra exempel är Skatteverkets deklarations-app som gör det lättare för folk att deklarera, samtidigt som Skatteverket inte behöver läsa in uppgifter från deklarationsblanketten.

”Sätt normen att alla frågor är okej och att allt går att ifrågasätta”

I NG E N S PONTAN S N I LLE B LIXT

Det var knappast ett resultat av en spontan snilleblixt, utan handlade mer om ett långsiktigt utvecklingsarbete.

Hur kan en sådan process se ut?

– Många går i fällan och låter bli att ange tydliga ramar för vad organisationen önskar för slags innovationer. Ett bra tips är att smalna av idéströmmen mot ett tänkt konkret mål – en färdriktning för nytänkande. Då slipper man säga nej till idéer och det kommer in fler användbara förslag.

Han påpekar att det är svårt att komma på idéer utifrån en abstrakt vision.

Ju mer konkret färdriktning desto bättre.

Det gäller också att ge rätt förväntningar och skilja mellan små och stora innovationer.

– Klargör vart vi vill. Ska de dagliga processerna förbättras eller handlar det om banbrytande saker som förändrar hela organisationen?

Båda behövs och är viktiga. I det lilla kan det handla om att ta bort regler och rutiner som har blivit onödiga.

U PPLAGT FÖR KROCK

Sverige är känt för sin innovationskraft, vid sidan av tekniska och naturvetenskapliga landvinningar har vi sociala innovationer som föräldraförsäkringen och förskolan, som har gjort det möjligt för kvinnor att förvärvsarbeta.

Ett vanligt dilemma på jobbet är att hinna med att tänka nytt för att möta framtidens utmaningar, samtidigt som det dagliga arbetet ska utföras. Det är upplagt för en krock och det är lätt att skjuta på utvecklingsarbetet.

– Här gäller det att skapa tvåhänta organisationer, där innovation byggs in. En bra modell är att avsätta tid för innovation, någon eller några timmar

KARRIÄR

varje vecka. Skapa en miljö där nya idéer hela tiden kan testas och de bästa kan genomföras.

För att det ska fungera måste det finnas en acceptans för att misslyckas.

– Otrygga organisationer blir duktiga på att göra rätt, men skapar inget nytt av rädsla för att misslyckas. Ett sådant klimat är förödande om man vill utvecklas.

MÅNGA VI N STE R

Hans mantra är: ”Vi måste skapa ett arbetssätt som stöder innovation.” Han tar fram en vågskål och väger kostnader mot vinster.

– Att innovation tar tid från annat och framkallar rädsla för att misslyckas måste byggas bort. Vinsterna med att kunna göra skillnad, känna meningsfullhet och att medarbetarna får använda sina kunskaper, väger så mycket tyngre.

Hur ska man då få det att fungera i praktiken?

– Innovation är en färdighet som vi kan lära oss. Innovativa grupper är till exempel måna om att hela tiden få in ny fräsch information utifrån. ”Finns det goda exempel att lära av, vad har andra gjort?” Ta för vana att göra en liten hemuppgift innan mötet för att få in nya kunskaper.

S LÄPP FRAM D E BATTE N

Lika viktigt är att tillåta debatt och ha högt i tak. Släpp fram alla åsikter. Om alla är överens blir resultatet sällan särskilt bra, även om gruppens medlemmar själva tror det. Jämför med opponenten inom akademin, vilket borgar för en allsidig belysning.

– Sätt normen att alla frågor är okej och att allt går att ifrågasätta.

Alla har varit med om brainstormning, där flödet släpps fritt.

– Men risken för att blockera varandra är stor. Så sluta med brainstormning.

Använd istället brainwriting, att skriva

Idéer kläcks inte av sig själva.

ned idéerna enskilt på lappar. Avsätt gärna fem minuter i början av mötet till det.

Sedan är det dags att samla tankarna och idéerna.

– Sätt idéerna i relation till målet.

Checka av om idén kan genomföras och om den skapar nytta. Var inte rädd för att ha alternativa lösningar.

När Ernest Hemingway skrev boken Farväl till vapnen formulerade han 47 olika slut.

– Ta gärna fram ett tjugotal alternativa lösningar, din första idé är oftast inte den bästa även om det kan kännas så.

Att tänka tvärtom kan också vara en framkomlig väg.

– Inför den här föreläsningen skulle jag kunna tänka: ”Hur kan jag vara så tråkig som möjligt?” Det kan ge nya infallsvinklar.

NÄSTA SIDA :

5F

för lyckad innovation >>

Vad tar du med dig från seminariet?

Jan Stenman, ansvarig för support- och säljteam på Roche Diagnostics – Jättespännande och värdefullt. Det räcker inte att avsätta tid för att komma med nya idéer. Lika viktigt är att kunna testa och genomföra dem, samtidigt som man får misslyckas.

Hur kan det leda till förändring?

– Kanske jag bjuder in deltagarna i teamet för att skapa bättre processer, vilket tillför nytta för både företaget och sjukvården.

Dirk Weigelt, enhetschef på Karolinska universitetslaboratoriet – Det var enastående bra och stämmer bra överens med hur jag tänker. Innovation kan inte dikteras av chefen, utan alla behöver involveras i den här processen. Ofta är det de som befinner sig mitt driften som har lösningarna.

Hur kan det leda till förändring?

– Att plocka bort en rutin som med tiden har blivit onödig. En innovation i det lilla.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

43

KARRIÄR

5 F FÖR LYCKAD INNOVATION 1. Färdriktning. Ju konkretare och smalare färdriktning, med tydliga ramar, desto bättre. Ett bra exempel är Skatteverkets målbild: det ska vara lätt att göra rätt.

2. Förväntningar.

Klargör vilka som ska utveckla organisationen i nya riktningar och vilka som ska arbeta med ständiga förbättringar.

3. Förutsättningar. Avsätt tid för innovation, testa och besluta om förändring. Ha särskilda idémöten och skapa rutiner för innovation.

4. Förstärkning. Tydliggör vinsterna med innovation, och identifiera flaskhalsar och trösklar som hindrar.

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela Naturvetarna att du är chef via www.naturvetarna.se/Chef

Du får då även Chefstidningen och möjlighet att delta i nätverk för chefer.

5. Färdigheter. Börja med brainwriting, tillåt debatt och ta in ny kunskap.

CH E FS FRÅGAN

Kan ett vd-avtal rivas upp?

Jag jobbar som vd för ett företag som har vuxit rejält på senare tid.

När jag anställdes var mitt vdavtal rimligt, men inser nu att det inte är särskilt fördelaktigt för mig. Till exempel är jag inte nöjd med den korta uppsägningstiden på tre månader. Är det möjligt att riva upp ett vd-avtal och omförhandla det?

Ett vd-avtal omfattas inte av Lagen om anställningsskydd, utan det är avtalsrättsliga principer som gäller för anställningsavtalet. Grundprincipen är att det ni har kommit överens om gäller, till dess att båda parter är överens om att förändra villkoren. Så det du behöver göra är att övertyga din styrelse om ditt avtal bör

44

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

ses över. Det kan finnas flera skäl för styrelsen att se över avtalet. En viktig aspekt är att ett vd-avtal kan sägas upp på dagen, utan att ange orsak, och uppsägningen kan inte ifrågasättas. Det ger en styrelse stor handlingsfrihet att tillsätta och avsätta vd. Därför är det så viktigt att avtalet innehåller alla delar som skyddar dig i olika situationer.

En annan aspekt för styrelsen som skulle motivera den att tillsammans med dig se över ditt avtal är hur angelägen den är att du stannar som vd. Om du är missnöjd, finns risken att du slutar eller gör ett sämre jobb. Ännu en aspekt är om du kan hävda att du inte har ett riktigt vd-avtal. Sådana diskussioner kan vara relevanta när villkoren ligger långt utanför vad som är rimligt för

ett vd-avtal och att rollen är kraftigt beskuren i befogenheter och där det går att påvisa att du som vd inte har fullt mandat att driva verksamheten.

Om du och styrelsen kommer fram till att göra en översyn av ditt avtal hittar du mallar för vd-avtal på svenska och engelska på Naturvetarnas hemsida.

E LI SAB ET E N G DAH L LI N D E R

Ombudsman för chefer

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Är det en bra idé att semesterväxla?

Semestern närmar sig och jag inser att semesterdagarna inte räcker till för det jag vill göra i sommar. Hörde om möjligheten att byta en lönehöjning mot extra semester.

Hur fungerar det och finns det några nackdelar?

En möjlighet att förlänga semestern är genom att växla en lönehöjning mot några extra dagars semester. Värdet av en semesterdag varierar lite beroende på var du arbetar och vad du tjänar. Inom staten är värdet av en semesterdag 5,09 procent av din månadslön inklusive semestertillägg. Om du har en månadslön på 40 000 kronor så motsvarar en semesterdag 2 036 kronor vilket kan jämföras med en lönehöjning på 170 kronor per månad.

Semesterväxling är en form av löneväxling. Alla arbetsgivare är inte lika välvilligt inställda till löneväxling.

På mindre företag kan det ibland ses som krångligt, men det är alltid värt att försöka. Det är arbetsgivaren som

bestämmer om du får löneväxla och ni måste gemensamt komma överens om villkoren. För dig som arbetar inom staten så har Saco-S kommit överens med Arbetsgivarverket om att öppna för frivilliga överenskommelser mellan dig och din arbetsgivare. Utöver det som regleras i kollektivavtalet handlar det om villkor rörande arbetstid, semester, uppsägningstid och tjänstepension.

Andra förmåner som du kan löneväxla till kan vara förmånsbil, städtjänster, extra pensionsinsättning och vissa former av privat sjukvård som inte bekostas av det offentliga.

Tänk på att den lön som växlas bort sänker den sjukpening- och pensionsgrundande inkomsten samt

avsättning till tjänstepension. Kontakta gärna Naturvetarna innan du löneväxlar, speciellt viktigt är det om du planerar att växla bruttolön till pension.

JAKOB LI N D MAR K, ombudsman på Naturvetarna

Alla arbetsgivare är inte lika välvilligt inställda till löneväxling”

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

45

E G E T F Ö R E TA G

Företagare som tipsar om rågbröd till fikat Efter två år som anställd dietist tog Elin Johansson steget och startade eget. Med en fast uppdragsgivare i botten kan hon och kollegan Linnéa Lundström testa nya marknader, som att ge kostråd och hålla föredrag för företag och föreningar. L A R S - E R I K L I L J E BÄC K T E XT

Visste du att dåliga matvanor är det största hotet mot folkhälsan i världen, enligt Världshälsoorganisationen, WHO? – Det visar på det här yrkets möjligheter. Vi dietister kan bli en eftertraktad resurs, säger företagaren Elin Johansson optimistiskt.

De är inte riktigt där än. Hela tiden får hon marknadsföra sig och påminna läkarna om dietisternas kompetens och vad de kan bidra med i vården.

– Men det finns också läkare som har stor tilltro till vår kompetens och tror på kostbehandling. De ser till att remittera patienter till oss. Det gäller bland annat diabetes, förhöjda blodfetter, övervikt och undervikt.

FASTA AVTAL

Det var 2010 som vändpunkten kom.

Då blev det tillåtet för privata aktörer att driva vårdcentraler inom Västerbottens landsting. De skulle ha tillgång till dietistkompetens, enligt landstingets riktlinjer.

– Det öppnade dörren för oss dietister som driver eget.

Ett gott och nyttigt mellanmål.

46

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

Vi skrev avtal med de privata vårdcentralerna och förhandlade till oss ett visst antal timmar per vecka.

Att ha en stor fast uppdragsgivare ger hennes företag Dietistkonsult Norr stabilitet.

– Det gäller att hela tiden göra ett bra jobb för att behålla avtalen som är viktiga för oss. En återkommande uppdragsgivare är kommunerna som vi gör punktinsatser åt, som att utbilda personal i nutrition och måltidskunskap på äldreboenden.

NYA MAR KNAD E R

Den tryggheten i botten gör att de kan testa nya möjligheter och hitta nya marknader. En sådan är företagshälsovården.

– Vi har jobbat lite för dem och med enskilda företag utan att riktigt ha blivit etablerade. Konkurrensen från så kallade kostrådgivare och kostexperter, som saknar adekvat utbildning är hård. Titeln är inte skyddad, utan vem som helst kan kalla sig det.

Elin Öhgren stortrivs som företagare, men gillar inte att sälja trots att hon har goda argument.

– Maten på jobbet påverkar både prestationen och den långsiktiga hälsan. Det handlar om allt från frukost och lunch till fika och frukt. Istället

för att slentrianmässigt välja bullar till kaffet kan man erbjuda rågbröd med någon god bönröra, eller dadelbullar. ÄR AR B ETSG IVAR E

Det var lite drygt två år efter examen som Elin Johansson och kollegan Linnéa Lundström startade eget. Under den tiden hade de skaffat sig en bred erfarenhet av yrket. Då var båda delägare, men nu äger Elin Johansson företaget själv och Linnéa Lundström är anställd.

– Jag såg en möjlighet att bredda mig som dietist och testa något nytt.

Det har gått över förväntan bra. Idag vill jag inte tillbaka till landstinget.

Hon gillar också att lägga upp jobbet utifrån sitt privatliv och inte låta sig styras av fasta arbetstider.

Att kunna hjälpa andra och få uppskattning för det gör henne glad.

– Vi får ofta positiv feedback från patienterna och vi har gott rykte, säger hon utan att låta skrytsam.

Idag känner hon sig mer som företagare än dietist.

– I början var jag dietist och inget annat. Nu är professionen mer ett redskap för mig som företagare, säger hon och inser att båda är beroende av varandra. #

KARRIÄR

– N AT U R V E TA R N A G E R G O D A R Å D ELIN JOHANSSON, LEG DIETIST Företag: Dietistkonsult Norr. Ägare: Leg dietist Elin Johansson. Leg dietist Linnéa Lundström är anställd i företaget.

Företagsform: Enskild firma. Ett enkelt sätt att driva eget. Planerar att bilda ett aktiebolag. Det skulle skilja företagets ekonomi från den privata ekonomin.

Naturvetarna kommenterar: Att ha AB är något som jag rekommenderar. Du har testat att vara egen ett bra tag och det är dags att utveckla företaget. Med tanke på att du har en anställd är det en bättre försäkring att ha ett AB om något skulle hända. Som du säger, bra att skilja företagets ekonomi från den privata.

Försäkring: Efter råd från ett försäkringsbolag valde jag en vårdförsäkring som täcker upp för eventuella misstag.

Naturvetarna kommenterar: Tänk även på att du ska vara försäkrad i arbetet. Det är inte alltid som kollektivavtal täcker för ägaren av företaget. Kolla upp det.

Företagsidé: Säljer dietisttjänster till kommuner, landsting, företagshälsovården och föreningar.

inte har det för att det innebär en kostnad, men de tänker inte på hur dyrt det kan bli om man inte har kollektivavtal.

Arvode: Det beror på. För en föreläsning tar jag normalt 5 000 kronor. För uppdrag till kommunen är arvodet 700 kronor per timme, vilket är lite lågt. Återkommande och trygga arbetsgivare betalar en lägre timpenning.

Naturvetarna kommenterar: Gör du några korrigeringar? Det kan vara bra att gå igenom dina priser en gång per år.

Jämför med dina utgifter, branschen och hur länge kunden haft samma pris. Vad har ingått i det priset? Du kanske har utvecklat tjänsten, då är det även dags att justera arvodet.

Pension: Avsätter 500 kronor per månad till en privat pensionsförsäkring.

Naturvetarna kommenterar: Låter lite för dig. För anställda avsätts cirka 4,5 procent av lönen om det finns kollektivavtal. Ring PTK:s rådgivningstjänst och tala med dem. Det kan du göra som medlem i Naturvetarna.

Semester: Fyra veckor i juli. Då går även vården på lågvarv. Jag har jour och är beredd att rycka in några timmar om det behövs. Det kan jag sköta via datorn på distans. Även i mellandagarna brukar jag vara ledig.

Naturvetarna kommenterar: Bra. Anställda har rätt till 25 dagar, enligt lag.

Försök att hålla det även om det kan vara svårt som egen.

Kollektivavtal: Ja, är med i arbetsgivarorganisationen Almega för vård och omsorg. Det innebär att den anställde har förmåner som pension, försäkringar och annat. Jag vill vara en seriös arbetsgivare som gör rätt.

Naturvetarna kommenterar: En eloge till dig! Det är många småföretagare som

Marknadsföring/försäljning: Gillar att jobba med digital marknadsföring, både webb och sociala medier. Däremot behöver jag bli bättre på att sälja företagets tjänster i direkta kontakter och i telefon. Har lite svårt för säljsnacket.

Naturvetarna kommenterar: Många tycker att det är svårt att sälja över tele-

fon. Så gör inte det, kunden märker det.

Boka ett möte, gå på nätverksträffar eller mässor. Lättare att säga nej över telefon än ansikte mot ansikte. Statistiken säger dock att runt tio samtal ger tre möten som ger en ny kund. Så ringa måste du, men du behöver inte sälja över telefon. Säg att du är intresserad av deras verksamhet, och föreslår ett första möte.

Kompetensutveckling: Går på kurser här hemma i Umeå och ibland i Stockholm. Får också ny kunskap via DRF och Facebook, liksom olika nätverk.

Naturvetarna kommenterar: Bra att du håller dig uppdaterad inom ämnet och fortsätter att utvecklas. En kurs i att sälja kan också vara något eftersom du inte är bekväm med det.

Avtal: Har tänkt på att ta hjälp av Avtal 24. Det finns anledning att se över mina konsultavtal. När allt går bra är man inte så motiverad, samtidigt som man vet att det kan förändras.

Naturvetarna kommenterar: Väldigt bra idé! Naturvetarna har många bra förmåner och Avtal 24 är en av dem.

PANTEA AN SAR I

Naturvetarnas företagsrådgivare

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

47

KARRIÄR

J U R I S T E N S VA R A R

Naturvetarna har ett samarbete med Avtal 24, som innebär att vissa juristtjänster online är kostnadsfria för medlemmar i Naturvetarna, medan andra tjänster är rejält rabatterade.

Borde vi skriva testamente?

Min sambo och jag ska gifta oss i augusti och har i samband med detta diskuterat arvsfrågor. Vi båda har egna barn sedan tidigare och även ett gemensamt. Vad ska vi tänka på?

Genom att skriva ett testamente kan du i många fall se till att de du önskar ska ärva också gör det, även om du inte kan skriva bort allt.

SAM BOR ÄRVE R I NTE VARAN D RA

Enligt lagen ärver sambor aldrig varandra. Det spelar ingen roll hur länge ni har varit sambor eller om ni har gemensamma barn. Vid ena sambons bortgång tillfaller hela sambons arv dennes barn direkt. Om ni önskar ärva varandra är det därför viktigt att ni ser till att skriva ett testamente.

Det är viktigt att vara medveten om att barn alltid har rätt till sin laglott, vilken utgör halva arvet. Detta innebär att du kan testamentera femtio procent av dina tillgångar till din sambo eller maka/make och låta resterande femtio procent tillfalla barnen.

G I FTA ÄRVE R ALLTI D VARAN D RA – E LLE R?

Makar ärver i många fall varandra fullt ut eftersom efterlevande make eller maka ärver före gemensamma barn. Undantaget, som gäller för er, är när det finns särkullbarn med i bilden, det vill säga barn som inte är era gemensamma.

48

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

Barn har alltid rätt till sin laglott, vilken utgör halva arvet” Särkullbarn har rätt att få ut arvet efter sin förälder direkt vid förälderns bortgång och behöver därmed inte vänta tills den andra maken eller makan går bort. Det är därför viktigt att skriva ett testamente om makarna önskar trygga varandra och möjliggöra för den efterlevande att kunna sitta kvar i så kallat orubbat bo. Även här får man dock tänka på att särkullbarnen har rätt till sin laglott.

Vi rekommenderar alla par, både gifta och sambor, som har särkullbarn att skriva testamente – så att saker och ting blir så som ni tänkt er. För att fullt ut trygga både din partner och dina barn, behöver testamentet ofta kompletteras med en livförsäkring. Du kan då säkerställa att din partner har råd att bo kvar i det gemensamma hemmet, samtidigt som dina barn får ut det arv de har rätt till enligt lag.

S KR IV TE STAM E NTE KOSTNAD S FR ITT HOS AVTAL 24

Hos avtal 24 kan du som företagarmedlem i Naturvetarna helt kostnadsfritt skriva testamente online, alternativt tillsammans med en jurist för 2 495 kr (ordinarie pris 4 990 kr).

För att ta del av dina förmåner hos avtal 24 registrerar du dig på www.avtal24.se/naturvetarna N OS H I N KAR D E L,

jurist på Avtal 24

6

18

19

2

0

2

3

4

5

0 11 12 13 14 15 1 16 8 9 17 7

22

6 57 5 8 5 9 60 61 5 55 62 54 63 3 5 64 2 5 1

21 Världens spindlar äter minst samma mängd insekter per år.

23

Spindlarna själva blir mat åt bland annat andra spindlar, getingar, parasiter och fåglar.

24

Spindlar finns i alla ekosystem och har anpassat sig till många olika miljöer och levnadsbetingelser, till exempel grottor eller trädtoppar i regnskogen. Eftersom de äter andra djur har de en viktig roll i näringskedjan.

25

Alla spindlar har en tvådelad kropp med ögon,

De är vanliga till och med i ogästvänliga miljöer

mundelar och ben på framkroppen, och spinnvårtor för att spinna spindeltråd på bakkroppen.

2 6 27 2 8 2 9 30

som öknar. Det kan i extrema fall finnas upp till tusen spindlar per kvadratmeter. I många miljöer finns dock mellan trettio och femtio individer per kvadratmeter. Forskarna bakom den aktuella studien hittade som mest någonstans över tvåhundra spindlar per kvadratmeter i ett odlingsfält i Kentucky.

Det finns 45 000 spindelarter, varav 700 i

Sverige. I stort sett alla är rovdjur.

Den giftigaste svenska spindeln är troligen

den sällsynta större sporrspindeln, Cheiracanthium punctorium, som sannolikt är något giftigare för människan än en geting.

Forskarna uppskattar att världens alla spind-

lar tillsammans väger tjugofem miljoner ton.

Den vanligaste måltiden för spindlar är insek-

Jordens befolkning äter 400 miljoner ton kött och fisk på ett år.

31

ter som de fångat. Spindlar som bygger nät fångar framför allt flugor och myggor. Jagande spindlar fångar mycket hoppstjärtar, som man till exempel kan se som små vita hoppande prickar i blomkrukor.

De största svenska spindelarterna, till exempel kärrspindel, större husspindel och korsspindel, har en kropp som kan bli ungefär två centimeter lång och benspann på upp till ungefär sju centimeter. Världens största spindel är goliatspindeln, Theraphosa blondi, som lever i regnskogen i Sydamerika. Dess kropp är nästan tolv centimeter och dess benspann närmare 28 cm.

32

36

37

51

34 35

KLAUS BIRKHOFER, FORSKARE VID BIOLOGISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET OCH PROFESSOR VID CHAIR OF ECOLOGY, BRANDENBURG UNIVERSITY OF TECHNOLOGY.

33

Spindlar utför viktiga tjänster för oss, till exempel genom att fånga många insekter som vi tycker är obehagliga, som flugor och kackerlackor, eller hälsofarliga, som malariamyggan.

Det allra viktigaste är dock sannolikt att de bekämpar skadeinsekter inom jord- och skogsbruk”.

AV

ANNA NORBERG

38

39

40

43 44 45 41 41

46 47

48

49

50

Källor: Intervju med Klaus Birkhofer, och Martin Nyffeler, Klaus Birkhofer. An estimated 400–800 million tons of prey are annually killed by the global spider community. The Science of Nature, 2017; 104 (3-4), Jordbruksverket, Naturhistoriska riksmuseet, National geographic.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

49

STUDENT

Hanna har koll på sommarjobbet Både tidigare erfarenheter och utbildningen kommer till nytta i Hanna Wrannviks sommarjobb som boendestödjare.

Inför sommarjobbet gäller det att också att ha koll på lön och arbetsvillkor. A N N A N O R B E R G TEXT

Den 19 juni påbörjar Hanna Wrannvik sitt sommarjobb på ett boende för personer med mentala funktionsnedsättningar.

Hon kommer att hjälpa till med alla dagliga rutiner, till exempel personlig omvårdnad och matlagning.

– Jag läser till dietist och tror att jag kommer att få nytta av min utbildning när vi ska laga mat. Eftersom jag kan påverka vad vi ska laga kan jag försöka få in bättre mat. Jag tror också att jag kommer att ha nytta senare i arbetslivet av de erfarenheter jag får här, säger hon.

MÅNAD S LÖN OCH M I N I M I LÖN

Jobbet såg hon på kommunens hemsida och sökte. Eftersom hon tidigare somrar har jobbat inom hemtjänsten så är hon van vid den här typen av arbete och de rutiner som finns.

– Jag kommer att ha fyra inskolningsdagar och få upplärning i att ge mediciner. Vi ska också gå en internetbaserad utbildning innan vi börjar, för att till exempel lära Hanna Wrannvik. oss vad som är viktigt att tänka på i arbetet och hur man bemöter människor. Så jag känner att jag får en tillräcklig utbildning för arbetsuppgifterna.

50

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

Till skillnad från hennes tidigare arbeten kommer hon att få månadslön i stället för timlön. Att ha månadslön är en fördel eftersom man då får sjukpenning om man skulle bli sjuk under sommaren.

– Arbetsgivaren talade om vad som är minimilön för det här jobbet. Jag har skickat in papper på att jag har tidigare erfarenhet som borde ge högre lön, men jag vet ännu inte exakt vad jag får.

SJ U TI LL N IO

Vid tiden för intervjun, ungefär en månad innan Hanna Wrannvik ska börja på sitt arbete, är inte anställningsavtalet och schema på plats, men hon har fått en hel del information om arbetsvillkoren. Arbetstiden är 37,5 timmar i veckan och hon kommer att jobba schemalagt olika tider mellan sju på morgonen och nio på kvällen.

– Vi har inga raster under dagarna. Det tar man gemensamt och äter när det finns tid. Jag förstår varför det är så, eftersom man bara är två som jobbar tillsammans, men jag hade kanske önskat att det fanns möjlighet att gå undan för sig själv en stund.

Sommarjobbet upphör i slutet av augusti, men under hösten kommer Hanna Wrannvik att fortsätta som vikarie parallellt med studierna. #

U N DVI K: • Svartjobb. Om det händer dig något på arbetstid är du inte försäkrad om du arbetar svart.

• Timanställning. Blir du till exempel sjuk mellan arbetspassen har du inte rätt till sjukpenning. Du får enbart ersättning för de dagar du kan bevisa att du var inbokad för arbete.

DU HAR RÄTT TI LL: • Elva timmars vila per dygn och 36 timmars sammanhängande vila varje vecka.

• Fem minuters rast per timme, som ofta slås ihop till en kvarts paus på förmiddagen och en på eftermiddagen.

Rasten ingår i arbetstiden och är betald. Om du jobbat minst 5 timmar har du rätt till 30 minuters rast. Lunchrasten, som ska vara minst en halvtimme lång, ingår inte i arbetstiden. Därför har du rätt att lämna arbetsplatsen under lunchen.

• Semester. Senast vid din sista löneutbetalning ska du få ut ersättning för de semesterdagar du har tjänat in men inte tagit ut.

Läs mer: www.naturvetarna/Checklistainfor-nya-jobbet

KARRIÄR

ATT TÄN KA PÅ I N FÖR SOM MARJOB B ET 1. Anställningsavtalet Anställningsavtalet är din säkerhet om arbetsgivaren inte skulle leva upp till vad man lovat dig. Därför är det viktigt att avtalet är underskrivet av både arbetsgivaren och dig innan du börjar.

I avtalet ska det framgå: • vilka arbetsuppgifter du ska utföra • arbetstider • semester • eventuell ersättning för arbete på övertid och obekväm arbetstid • din lön och när den betalas

2. Lön Sommarjobb är inte bara en väg in på arbetsmarknaden. Gå därför inte med på skamlöner eller jobba gratis. Att prova på ett jobb för att arbetsgivaren ska få veta om du är lämpad för uppgiften, eller att gå bredvid för att lära sig arbetet, är också att jobba och ska ge lön.

3. Intyg Du har rätt till ett intyg från din arbetsgivare, men däremot är det upp till arbetsgivaren om du också får ett betyg på din insats.

4. Ta hjälp av Naturvetarna Om du vill ha hjälp att granska ditt avtal innan du skriver på, eller har andra frågor som rör ditt sommarjobb, är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

51

S PA N A R I N

NY TI DN I NG

Vetenskap för barn Nu finns en ny tidning med vetenskapsnyheter som riktar sig till barn i åldern nio till tolv år. Kunskapstidningen startades av civilingenjören Josefin Hallgren, som tyckte att det saknades en bra tidning med teknik- och vetenskapsnyheter för barn och unga. Hittills finns den framför allt som webbtidning, men nu i våras kom ett första tryckt nummer ut.

I detta kan man till exempel läsa om rymdforskning, Pokémon, robotar och Hoverboards. AN

Kunskapstidningen.

N YA B Ö C K E R

VI N N!

Hitta rätt bland svampar och örter Lagom till sommaren hittar vi två fina hjälpredor för den som vill ta vara på naturens utbud. I boken Matsvampar i skog och mark hjälper svampexperten till med beskrivningar och fotografier av 140 svamparter. Både de ätliga, och de giftiga som är intill förväxling lika. I Vilda växter finns beskrivningar av nyttoväxter i den svenska naturen: var och när de kan plockas och vad man kan använda dem till. Båda böckerna innehåller fotografier på svamparna och örterna i deras naturliga miljö, så att man lätt ska känna igen dem. AN Chans att vinna: Var med och tävla om böckerna. Du deltar i tävlingen genom att mejla till redaktion@naturvetarna.se och berätta varför du läser tidningen och vad du skulle vilja läsa mer om. Mejla senast 13 augusti. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Ta vara på naturen.

G R AT T I S !

Vinnare i förra numret Anne Lagerqvist vinner boken Tvivel. En bok om faktaförvirring. Gerd Jakobsson vinner boken Naturvård för torpare.

NY KU NSKAP

SE M ESTE R M E D NATU R OCH HANTVE R K Passa på att lära dig något nytt i sommar. Runtom i landet finns utställningar och aktiviteter både inomhus och utomhus för den som.

Göteborgs naturhistoriska museum ordnar bland annat fladdermusspaning i Slottsskogen, och erbjuder ett besök i blåvalens mage under Västerhavsveckan.

Sveriges nationalparker erbjuder förutom fina naturupp-

52

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

levelser, till exempel kurser i norrskensfotografering, fågelskådning och spårning av däggdjur.

Naturhistoriska riksmuseet har en utställning om stadsodling där man också kan rulla krukor eller spana efter insekter.

Vill du lära dig mer om natur och miljö står landets trettiotre naturum redo. Du hittar dem från Abisko i norr till Falsterbo

i söder, eller från Kosterhavet i väst till Gotland i öst.

Svenska science center jobbar för att vi ska få kontakt med naturvetenskap och teknik och har ofta interaktiva utställningar och olika kurser.

Till exempel kan man lära sig att programmera en legorobot, ta en titt under ytan i Västerhavet eller uppleva virtual reality. Nitton science center finns utspridda över landet.

Bergianska trädgården anordnar slåtterkurs för den som vill hålla ordning på sin äng, och om du behöver finslipa lietekniken finns flera kursen hos friluftsmuseum och hembygdsföreningar. Är du sugen på något annat än naturvetenskap ordnar många museer kurser i till exempel slöjd målning, konsthantverk, byggnadskonst och fotografering. AN

S PA N A R I N Formulera varför du läser tidningen Naturvetare och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok. Mejla redaktion@naturvetarna.se senast 13 augusti Skriv bokens titel i ämnesraden.

NY BOK

En bild säger mer än ord och siffror. Ungefär så tänkte dietisten Helén Sahlstrand när hon skapade bildstödet Ät bra! på webben. På ett pedagogiskt sätt visar hon med bilder hur man kan äta nyttigt och må bra. je dag? Enligt Livsmedelsverkets råd ligger dagsbehovet för de flesta på runt 800 milligram. För att den siffran ska säga något måste jag ta fram räknedosan och väga allt jag äter.

Jag inser snabbt att det inte låter sig göras. Men nu finns hjälp att få. Dietisten Helén Sahlstrand har tagit fram ett webbaserat bildstöd som bland annat visar hur mycket man bör äta av olika födoämnen.

– Mjölk är en utmärkt kalciumkälla, liksom havredryck och ost. Många tror att de får i sig tillräckligt med kalcium från grönsaker. För att täcka dagsbehovet av kalcium med broccoli, behöver man äta närmare två kilo per dag.

B I LD E R FASTNAR

Den typen av jämförelser gör hon på ett pedagogiskt sätt och illustrerar i bilder. Inte trodde jag att 200 gram godis innehåller lika mycket energi som två mjuka smörgåsar med pålägg, tre hårdmackor med pålägg plus tre frukter och 10 jordgubbar!

– Bilder fastnar, säger Helén övertygande. Ta till exempel en överviktig person som får rådet att äta normalstora portioner. Hur ska hen veta vad det innebär, säger hon retoriskt. Om jag visar med bilder vad en portion bör innehålla och hur stor den ska vara blir det lättare att förstå.

Matnyttiga böcker.

I första hand vänder sig Helén Sahlstrand till dietister och kostrådgivare med bildverktyget på webben.

Kan även privatpersoner ha nytta av det?

– Ja, här finns värdefull kunskap för alla, även om det främst riktar sig till de som jobbar med kost och hälsa. Tanken är att fortsätta utveckla bildstödet Ät bra så att även privatpersoner har stor nytta av verktyget.

FOTO: ÅSA G A LLEG O S TO R E LL

Hur mycket kalcium bör man äta var-

GOTT OCH E N KE LT

Det är inga pekpinnar som gäller, utan tanken är att inspirera till mer hälsosam mat, som också är god. Man hittar också mat för allergiker och allt är näringsberäknat.

– Jag utgår från Livsmedelsverkets råd, som bland annat innebär mer grönsaker, fullkorn och bra fetter. Grönsakerna har en central roll. De flesta behöver äta mer grönsaker för att må bra.

Samma filosofi gäller i boken Bara bra mat som hon har gett ut tillsammans med kollegan Helena Langvall. Även boken bygger på enkelhet, god och nyttig mat med enkla ingredienser och tillagningsmetoder.

– De flesta kokböcker som ges ut i dag innehåller recept på komplicerade rätter till fest, eller är inriktade på bantning genom att följa en modediet.

Bara bra mat är motsatsen. Enkel mat, utan modedieter och mat som alla kan laga.

Följer man recepten kan dock viktminskning vara en bonus utan att man behöver banta.

Helén har även skrivit och fotat alla bilder i sin resebok från fem länder i Asien, kryddad med exotiska rätter därifrån. På köpet får man läsa om livet utanför turiststråken.

Det är en bok som inspirerar och rätterna är möjliga att laga med ingredienser som finns här hemma. LE L

V E M Ä R F Ö R FAT TA R E N ?

H E LÉ N SAH LSTRAN D Aktuell: Skapare av bildverktyget Ät bra! på webben.

Yrke: Leg. dietist och matfotograf.

Jobbar deltid inom primärvården i Sollefteå.

Gör mer: Har gett ut två böcker: Bara bra mat! och Kryddade resor Sydostasien.

Ta del av bildstödet: www.atbra.se Läs mer om böckerna: www.hsforlag.se

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

53

S PA N A R I N

Gästkrönika

Jag har en vision!

Har du en riktigt stark vision? En vision som får dig att studsa ur sängen på morgonen i ivern att ta nästa kliv för att uppnå den. Det har jag och jag delar den med många fler. Den lyder ”Skogsnäringen driver tillväxt i världens bioekonomi”. Den här visionen har på ett fantastiskt sätt enat branschen och fått oss att jobba i samma riktning, mot samma mål. Den är formulerad av skogsindustrin men delas av många inom skogsbruket och politiken.

matförändringarna och den pågående miljöförstörelsen samtidigt som vi förser en växande befolkning med varor och tjänster. Bioekonomin kan skapa en hållbar utveckling utifrån alla aspekter; miljöhänsyn, social hänsyn och ekonomisk tillväxt. Enligt Tillväxtanalys stod bioekonomin 2014 för sju procent av Sveriges totala BNP och närmare 23 procent av den totala varuexporten. Vi arbetar för att dessa siffror ska skjuta i höjden.

Nyckelordet i visionen är bioekonomi, den del av den totala samhällsekonomin som är baserad på biomassa. Till bioekonomin räknar vi de biologiska resurserna från skog, jord och hav och alla de produkter vi tar fram av dessa råvaror; hus, möbler, livsmedel, förpackningar, kläder, drivmedel, kemikalier och mycket mer.

Räcker skogen till en växande bioekonomi? Ja, eftersom vi sköter våra skogar omsorgsfullt och inte avverkar mer än tillväxten. Idag har Sverige dubbelt så mycket skog som för 90 år sedan. För skogsindustrin är det självklart att använda varje träd så resurseffektivt som möjligt. Stammen blir virke, toppen går till massatillverkning som också ger en mängd sidoströmmar till kemikalier, värme och olika material. Grenar och bark går till energi och drivmedel.

Alla vi som delar visionen vill öka tillväxten inom bioekonomi på bekostnad av den del av ekonomin som bygger på ändliga resurser som olja och kol. Dels för att de fossila råvarorna kommer ta slut, men framför allt för att de förstör vårt klimat och våra livsvillkor. Bioekonomin kan bidra till att lösa mänsklighetens största utmaning; att stoppa kli-

54

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

Vad behövs för att bioekonomin ska växa? För att effektivisera processer och få ut nya material och produkter på marknaden krävs ökade satsningar på forskning och innovation. För ökad tillgång på råvara behövs acceptans och

Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna och jägmästare

politiska beslut om att använda mer av den skog som idag täcker 70 procent av Sveriges landyta. Dessutom behöver industrin behålla sin konkurrenskraft på den globala marknaden. Annars kommer vi inte att kunna ta marknadsandelar från den mindre hållbara industrin. Häri ligger stora utmaningar, men vår vision ger mig, och många med mig, energi att varje dag ta nya steg för att nå den.

MITT JOBB

FO R S KAR E CARLOTTA PESELJ, doktorand i molekylär cellbiologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wennergrens institut, Stockholms universitet.

TEXT OCH FOTO

ANNA NORBERG

Forskaren: Carlotta Peselj är sedan ett och ett halvt år doktorand vid Stockholms universitet. Hon forskar på molekylära mekanismer kring åldrande. Innan hon kom till Stockholm, studerade hon molekylärbiologi och molekylär mikrobiologi vid universitetet i Graz i Österrike.

Glasflaskor: Innehåller medium för att odla jästceller under olika förhållanden, och markörer för att titta på till exempel en viss aminosyra. Jästen används som en modellorganism för att titta på bland annat mekanismerna bakom Parkinsons sjukdom och vilka proteiner som har en roll i detta.

Labbok: Här görs noteringar av parametrar, upplägg och resultat av alla olika försök. Dokumentation är viktigt för att ha spårbarhet i forskningen.

Här på labbet görs framför allt grundforskning för att förstå hur saker fungerar, vilket i framtiden kan användas av andra forskare.

Rovfåglar: Ett fritidsintresse är falkenering, alltså att träna rovfåglar att fånga byten.

Carlotta Peselj jobbade på ett zoo i Österrike och visade fåglarnas konster för åskådare. Andra fritidsintressen är att läsa, gärna science fiction och fantasy, att sticka på vintern och att springa på sommaren.

Miniräknare, tidtagarur och märkpenna: För att hålla

Provrör: Innehåller olika buffertar och lösningar för att till exempel lösa upp cellernas membran eller extrahera dna.

Utmaningar: Allt färre studenter läser molekylärbiologi, men det behövs fler för att fortsätta forskningen.

Mikroskop: Det behövs väldigt avancerade instrument för forskningen. För att komma framåt behöver även tekniken utvecklas, till exempel mikroskop med allt högre upplösning.

Pipetter: För att mäta upp 20, 200 eller 1000 µl. Används för att få så exakta volymmätningar som möjligt.

Pipettspetsar i plastbehållare: De olika pipetterna behöver spetsar i passande storlek för att dra upp vätska. Spetsarna används till en typ av lösning och kasseras sedan.

Roligast med jobbet: Att det inte är ett rutinjobb. När man upptäcker någonting kan det göra att man hamnar någon helt annanstans än man började. Carlotta Peselj gillar också att man får kontakt med så många andra människor med olika nationaliteter.

ordning på beräkningar, tid och material för försöken. Förutom jästceller använder forskargruppen bananflugor som modellorganism och samarbetar med en annan grupp som tittar på zebrafiskar. Ju högre organism man använder desto mer komplext blir det. Man vill visa vad som händer i de mindre komplicerade jästcellerna och koppla det till vad som händer i mänskliga celler.

Vortex: Vibrerar när man trycker något mot den svarta plattan. Används för att blanda om lösningar.

Skidor: Tarvisio, nära gränsen till Österrike och Slovenien, är ett snöigt område i Italien. Här växte Carlotta Peselj upp, och var professionell skidåkare innan hon började på universitetet. Numera arbetar hon som skidlärare på fritiden.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

55

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Mer än hälften av studenterna knäcker extra Under studietiden jobbar 58 procent av naturvetarstudenterna extra, enligt en färsk undersökning från Naturvetarna.

Var femte har ett förtroendeuppdrag och ungefär lika många jobbar ideellt. Men

bara en av tio har studerat eller praktiserat utomlands.

Undersökningen visar också att SLU och Stockholms universitet är bäst på att förbereda studenterna för arbetslivet. Men många får inte tillräckligt stöd från lärosätena om vad som väntar i arbets-

livet, enligt studenterna själva.

Dessa fakta har vi fått fram genom den löneenkät som mejlades till alla medlemmar i Naturvetarna i höstas. Studenterna behöver inte svara på frågor om lön, utan för dem har frågorna gällt andra saker.

Sent i höst är det dags för

en ny löneenkät, som även studenterna ska svara på.

Svaren är viktiga för att Naturvetarna ska få kännedom om studenternas situation och behov. Med den kunskapen kan vi på ett bättre sätt jobba för studenternas frågor och ge bättre service. LEL

Så olika bra är lärosätena inom olika områden på att förbereda studenterna för arbetslivet Diff mellan andel "stor/mycket stor utsträckning" och "liten/mycket liten" 60% 60%

40% 40%

20% 20%

Kost/livsmedel

Djur

0% 0%

-20% -20%

-40% -40%

Biologi utom miljö/medicin

Miljö

Geovetenskap

-60% -60%

-80% -80%

-100% -100% ...informerar om vilka arbeten din utbildning kan leda till ...underlättar för dig i kontakten med arbetslivet?

...informerarom om vilka möjligheter inom forskningdin din grundutbildning kan ledakan till? ...informerar vilka arbeten utbildning leda till? ...informerar dig om möjligheterna att starta eget företag?

...underlättar för dig i kontakten med arbetslivet? ...informerar om vilka möjligheter inom forskning din grundutbildning kan leda till? ...informerar dig om möjligheterna att starta eget företag?

Fakta om studenterna kommer från Naturvetarnas löneenkät.

Sent i höst gör vi en ny undersökning.

56

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

Petter har koll på skogsbranschen Den blivande jägmästaren Petter Rönneland har redan efter första året fått en bild av den arbetsmarknad som väntar. SLU är tydlig på den punkten.

Efter att ha jobbat flera säsonger i de svenska fjällen, testat på många olika arbeten, både hemma i Östersund, Stockholm och på Svalbard kände sig Petter Rönneland redo för jägmästarprogrammet vid SLU. Nu har han läst första året i Umeå.

– Jag är väldigt nöjd hittills. I början var jag mest intresserad av biologi, men för varje kurs hittar jag nya intressen, som ekonomi, ekologi och virkeslära.

Han har dock ännu inte bestämt sig för inriktning. Valet sker inför fjärde terminen, så han har tid att fundera.

MÖTE R S KOG S I N D USTR I N

Den nära kopplingen till branschen har han redan fått känna på. Gästföreläsningar och exkursioner har avlöst varandra.

– SLU är väldigt tydlig på den punkten och vi får hela ti-

N AT U R V E TA R N A KO M M E N T E R A R : Glädjande att så många jobbar extra under studietiden. De som gör det etablerar sig snabbare på arbetsmarknaden efter examen, enligt vår egen undersökning. Alla jobb är värdefulla och ger yrkeserfarenhet, även de som inte har direkt koppling till den egna branschen.

Vi får hela tiden inblickar i den arbetsmarknad som väntar” den inblickar i den arbetsmarknad som väntar. Dessutom har vi ett aktivt näringslivsutskott inom studentkåren som anordnar möten med både skogsindustrin och andra arbetsgivare, som Skogsstyrelsen.

Flera av dem som undervisar är forskare, vilket ger studenterna kunskap om den karriären.

– Vi har haft träffar med doktorander som visar vad doktorandstudier innebär.

Sverigeresan i augusti är ännu ett sätt att bekanta sig med arbetsmarknaden, liksom att lära känna Skogssverige från norr till söder. Numera är resan uppdelad mellan två somrar, där den

Det är bara att gratulera SLU, som ligger i topp när det gäller arbetslivsanknytning.

Förhoppningsvis kan andra universitet dra lärdom av SLU, som har erfarenhet av att ha täta kontakter med många av de branscher som är viktiga för naturvetare, som miljö, livsmedel, lantbruk och skog.

Studenterna kan själva ställa krav. Det bästa är att innan

första går till norra Sverige.

– Vi ska bland annat besöka samebyar, fjällnära skogar och lokala företag, liksom industrier och olika myndigheter, som hanterar skogsfrågor.

Genom sitt utbildningsval har Petter Rönnneland hamnat mitt i en viktig diskussion om skogens framtid.

– Det är roligt att vara med och påverka den. Skogen är viktig för Sveriges ekonomi och många viljor ska samsas. Det är viktigt att skogen sköts hållbart med hänsyn till skogens biologiska och sociala värden.

LE D E R G R U PPE R

Men mest ser han kanske fram emot att kunna kombinera jobb med sitt stora intresse för friluftsliv.

– Det vore idealt att kunna göra det. Möjligheten att läsa delar av utbildningen i ett annat land lockar mig. Att studera och jobba i Kanada är en dröm.

I sommar ska han jobba två veckor på Kebnekaise fjällstation,

man börjar, ta reda på hur utbildningen förbereder sina studenter för arbetsmarknaden, särskilt som det är stora skillnader, både mellan olika universitet och olika utbildningar på ett och samma lärosäte. Prata både med tidigare studenter och studievägledare om vad som görs konkret för att rusta studenterna för arbetslivet. Naturvetarnas studentråd har ta-

Petter Rönneland har hamnat rätt.

följt av en del snickerijobb på hemmaplan. Han hoppas också hitta ett extraknäck på kvällar och helger under terminerna.

Under året har han gått en ledarskapsutbildning för att kunna leda grupper i skog och natur. I höst ska han praktisera den kunskapen.

– Den typen av aktiviteter är perfekta att ha på fritiden, vid sidan av mina akademiska studier. LEL

git fram en checklista som kan vara till stöd.

Vill du veta mer om karriärmöjligheter och din framtida arbetsmarknad kan du få hjälp av Naturvetarna. Boka in en karriärrådgivning genom att anmäla dig på www.naturvetarna. se/karriär.

Marita Teräs, utredare

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

57

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Domar från Kolmården och Krokom ger vägledning Vem har ansvaret för arbetsmiljön när en olycka händer? Med avstamp i de aktuella domarna från Kolmården och Krokom redde chefsjuristen Ullika Dalén ut frågan på ett seminarium för chefer i Naturvetarna och SSR. I fallet Kolmården blev en zoolärare dödad när hon jobbade ensam med vargar.

– Den brottsliga handlingen var att ensamarbete tilläts, vilket bedömdes som oaktsamt. Det stod också klart att det ledde till kvinnans död, säger Ullika Dalén.

Vem var då ansvarig för dödsolyckan?

– Här var det viktigt att reda ut vem som har straffansvaret. Arbetsgivaren har huvudansvaret, men det kan delegeras. För att den som får ansvaret ska kunna ställas till svars måste hen ha kompetens för att klara uppdraget.

Så var det i fallet Kolmården, vilket gjorde att den zoologiska chefen kunde dömas. Kolmården accepterade tingsrättens dom som har vunnit laga kraft.

KÄN D E S IG MOB BAD

I det andra fallet var det knepigare. Det gällde en socialsekreterare i Krokoms kommun i Jämtland, vilket slutade med ett tragiskt självmord.

Han fick snabbt samarbetsproblem med sin nya chef och bad om att bli omplacerad, men hans önskemål tillgodosågs inte. Problemen eskalerade och kollegorna reagerade. Man gjorde en mobbningsutredning, som kom till slutsatsen att mobbning inte förelåg.

Socialsekreteraren blev sjukskriven på grund av depression. Samma dag som han underrättas om avsked tar han sitt liv.

FRIAD TROTS STORA BRISTER

Tingsrätten bedömer att det fanns stora organisatoriska brister på arbetsplatsen och att mobbningsutredningen hade utförts på ett undermåligt sätt. Arbetsgivaren hade inte heller fullgjort sitt rehabiliteringsansvar.

Tingsrätten kommer till slutsatsen att socialchefen och enhetschefen genom oaktsamhet och vårdslöshet orsakat socialsekreterarens död. Socialchefen och enhetschefen döms för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död.

Efter överklagan kommer hovrätten till en helt annan slutsats och friar båda cheferna. Hovrätten delar många av tingsrättens bedömningar, som att det var fel att varsla socialsekreteraren om uppsägning, men att det i sig inte är ett arbetsmiljöbrott. LEL

VAD TYC KTE D U O M S E M I NAR I ET? Iyadh Douagi, labbchef på KI – Det var givande. Bra med aktuella exempel som satte frågan om arbetsmiljöansvar i ett sammanhang. Intressant också att tingsrätten och hovrätten kan komma till så olika slutsatser.

Vad tar du med dig?

– Viktigt att ha en genomtänkt plan för arbetsmiljöarbetet. Använd Naturvetarnas juridiska kompetens som bollplank, innan något händer.

Christina Ekström, enhetschef på cytologen, Huddinge sjukhus – Mycket intressant att ta del av resonemangen bakom de olika slutsatserna i Krokomfallet. Det visar på vikten av att ha noggrann dokumentation, liksom att ha en tydlig delegation för vilket ansvar man har som chef.

Vilka riskfaktorer finns på din arbetsplats?

– Kemikalier och smittor av olika slag, som TBC. Vi har rutiner för att hantera och dokumentera hanteringen av patientprover.

Den brottsliga handlingen var att ensamarbete tilläts i Kolmårdens varghägn.

58

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

Nya avtal mellan Naturvetarna och SLA Även på SLA-området blev

Skyddsombud till din hjälp Om det saknas skyddsombud på jobbet finns det stöd att få från regionala skyddsombud. De besöker företag inom den privata tjänstesektorn.

Hur är arbetsmiljön på ditt jobb? Finns det beredskap för oväntade händelser, som bränder och hjärtstillestånd?

Det är frågor som skyddsombudet tar hand om, är lätt att tänka. Men om det inte finns något skyddsombud. Hur gör man då?

– Det är här vi kommer in i bilden, säger Lennart Jonsson, regionalt skyddsombud för bland annat Naturvetarna.

Han förklarar att medlemmar kan kontakta honom direkt eller via förbundet. Han

och hans kollegor har en plan för att besöka företag inom tjänstesektorn, där det saknas skyddskommitté eller skyddsombud.

– Vi hjälper också till att tillsätta skyddsombud på företagen. Det bästa är förstås om det finns på arbetsplatsen, säger Lennart Jonsson.

Han påpekar att de regionala skyddsombuden har samma uppgifter och befogenheter som lokala skyddsombud.

– Vi fungerar också som expertstöd till lokala skyddsombud, som är välkomna att kontakta någon av oss fyra regionala skyddsombud, som du hittar här: www.regionaltskyddsombud.se LEL

det treåriga avtal, som följer det märke som industrin har satt. Lönehöjningarna hamnar på totalt 6,5 procent, inklusive avsättningar till delpension.

– I stort sett är vi nöjda med lönenivåerna och att vi har enats om att vårda avtalen under resans gång. Det innebär bland annat att vi under hösten kommer att ha partsgemensamma utbildningar om hur avtalen ska tillämpas, säger Harriet Rehn, ansvarig ombudsman på Naturvetarna.

Hur mycket lönerna ska höjas

varje år varierar lite mellan avtalsområdena, totalt 6 procent. Avsättningarna till delpension uppgår till totalt 0,5 procent.

– Ännu en förändring är att avtalsperioden för skogsbruk löper ut 31 mars 2020. Det är en anpassning till industriavtalen, vilket gör att vi kan komma in tidigare och påverka i nästa avtalsrörelse.

De andra två avtalen inom Hushållningssällskap och Husdjursföreningar, Trädgårdsanläggning och Trädgårdsodling samt Jordbruksrelaterade företag gäller till och med 31 maj 2020. LEL

Naturvetarna deltar på Pride Kan du vara dig själv på jobbet? Naturvetarna tycker att alla har rätt till en god arbetsmiljö. I det ligger att kunna var sig själv, oberoende kön, etnicitet eller sexuell läggning.

– Vi kommer att vara på plats hela veckan, så kom gärna till oss och prata om hbtq-frågor och allas rätt att vara sig själva på jobbet, säger Josefine Jerlström, som håller i trådarna för Naturvetarnas deltagande på Pride.

Naturvetarna hittar du i Saco-tältet, tillsammans med övriga akademikerförbund. Pride pågår 2–5 augusti och avslutas på lördagen med Prideparaden som drar fram under festliga former på Stockholms gator.

– Det vore jättekul om vi kan samla många naturvetare i paraden. Det blir en viktig och tydlig manifestation för allas lika värde i arbetslivet. Håll utkik på webben för tid och plats. LEL

Stefan Oesman, Lennart Jonsson, Fredrik Ringblom och Ulf Ohlsson (ej med på bilden) är våra regionala skyddsombud.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

59

r t ge e l ta ivav t k le kol m o s ner å rm e fö d i rv gla e p s Här

dig

25 SE M ESTE R DAGAR PE R ÅR HAR ALLA RÄTT TI LL E N LIGT LAG. M E N DE FLESTA HAR FLE R DAGAR, TACK VAR E KOLLE KTIVAVTALET. HÄR G E R PROFESSOR N GODA RÅD I N FÖR SE M ESTE R N.

K O L L E K T I VAV TA L – E X T R A S E M E S T E R

Ta dagen som den kommer Många har höga förväntningar på semestern och planerar in för mycket. Att byta miljö och ta dagen som den kommer är professorns bästa tips för att få avkoppling från jobbet.

Sommarens semester är helig för de flesta. Man får nya krafter och chans att ägna sig åt annat. Men det finns ingen vetenskap som stöder att semester är bra för hälsan.

– Det är få studier gjorda. Vi skulle behöva forska om det för att få klarhet i vilken roll semester har Hugo Westerlund. för hälsan och vad en bra semester bör innehålla, säger Hugo Westerlund, professor i epidemiologi vid Stressforskningsinstitutet.

M EJ LE N PÅ?

Han är själv på semester när tidningen Naturvetare ringer.

Av en tillfällighet svarar han.

Normalt har han jobbtelefonen avstängd då. Vilken strategi man ska ha med mejlen beror på hur man hanterar den.

– Det finns en risk att jobba hela tiden, å andra sidan kan det vara mer stressande att inte ha koll. Ett tips kan vara

60

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

att vittja sin mejlbox en gång per dag och åtgärda det som är akut. Att jobba är okej, men det får inte styra semestern.

U PPD E LAD E LLE R SAM MANHÄNGAN D E

En vanlig fråga är om semestern ska delas upp eller om man ska ha en lång sammanhängande ledighet. En holländsk studie visar att folk mår bättre under semestern men att effekten går över ganska snabbt.

– Utifrån det drog man slutsatsen att det är bättre att dela upp ledigheten, men studien var bristfällig och man undersökte bara den positiva effekten efter en veckas ledighet på vintern.

Man hade inte jämfört det med effekten efter en längre ledighet.

D ITT TI PS FÖR BÄSTA AVKOPPLI NG?

– Ha inte för höga förväntningar om allt du ska hinna med, då blir det ingen avkoppling. Ta dagen som den kommer och boka inte in för mycket. Åk gärna bort och byt miljö. Minnet styrs av det

Gör andra saker på semestern och låt inte jobbmejl styra dig.

sammanhang man är i, vilket gör att det är lättare att koppla av om man befinner sig långt från sin jobbmiljö.

FOR S KN I NG B E HÖVS

Hugo Westerlund påminner om att semester är dyrt för samhället. Det skulle motivera forskning om den. Eller vill man inte veta om semester är bra för hälsan?

– Så kan det vara, semestern är så djupt rotad att vi inte vill höra att vi av hälsoskäl kan jobba

året runt. Vi vill kunna njuta livet även under den yrkesverksamma tiden nu när vi ska jobba allt högre upp i åldrarna.

Jämför med japanerna som har betydligt kortare semester än svenskar. De lever ändå längst i världen, vilket kan bero på andra faktorer, som kostvanor.

– Om japanerna hade längre semester kanske de skulle bli ännu äldre, spekulerar Hugo Westerlund. LEL

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

avtal?

Semester – vad säger lagar och Enligt lag har du rätt till: » 25 semesterdagar per år. Om du börjar på ett nytt jobb innan den 31 augusti har du rätt till 25 dagars semester samma år. Börjar du efter 31 augusti har du rätt till 5 semesterdagar.

» Ta ut fyra veckors sammanhängande semester under juni-augusti.

» Semesterlön, som betalas ut under semes- terledigheten året efter att du tjänat in den. » Semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen per betald semesterdag.

Kollektivavtalet ger dig ofta bättre villkor. Detta ser olika ut för olika branscher och avtalsområden, men till exempel kan det handla om:

I ditt anställningsavtal kan det också finnas överenskommelser om till exempel fler semesterdagar eller förskottssemester.

» Rätt till betald semester redan första anställningsåret.

» Förskottssemester, alltså betald semester första året, som räknas av på din semes- terersättning om du slutar inom fem år. » Högre procentsats för semestertillägg. » Fler semesterdagar.

Alla har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren.

Vad ska du göra på semestern?

Lennart Ackzell, jägmästare och internationell sekreterare på LRF Skogsägarna

Åsa Tapper, djursjukskötare på Evidensia Djurkliniken i Norrköping

DETTA GER KOLLEKTIVAVTALET

– Det blir några semesterdagar i samband med Bråvallafestivalen i juni.

I övrigt ska vi fixa en del hemma och bara ta det lugnt. Dykning vid västkusten och att hälsa på släkten missar vi inte. Hoppas också få tid att vandra i Värmland.

Föräldralön

– Jag ska vara på Öland och springa, cykla och bada. Det blir också en del skogsskötsel i den mindre skalan. På sommaren är Norden som bäst, så jag blir kvar här.

Vilken strategi har du?

– Jag tar ut det mesta på sommaren, så sent som möjligt för att slippa trängsel och att hösten blir kortare. Som en bonus sammanfaller det med semestern för de flesta andra inom EU. Ser fram emot en resa till sydligare breddgrader i november.

Hur lägger du upp semestern?

– Den riktiga ledigheten börjar först i augusti.

Det är ett pusslande att få ihop alla önskemål på kliniken. I juli då många vill vara lediga har vi högsäsong med ungefär halv personalstyrka. Jag sparar en del till hösten och vintern, utan att ha några planer.

Tjänstepension

Omställning mellan jobb Inflytande Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Kompetensutveckling Lönerevision en gång per år Extra semester Övertidsersättning

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

61

e r a t e v r u t s na e g i r e v S Nå Annonsera hos Naturvetarna!

För priser och bokning, kontakta Maja Söderhäll på Kompetensmedia.

Ring 08-20 12 21 eller mejla annons@kompetensmedia.com Nyhetsbrev

Annonsstopp

Utgivning 2017

Nr 7

15 aug

17 aug

Nr 8

26 sep

28 sep

Nr 9

7 nov

9 nov

CHEF TILL ENHETEN FÖR VETERINÄR OCH DJURSKYDD

Nr 10

12 dec

14 dec

Annonsstopp

Utgivning 2017

(ref.nr: 112-4219-2017)

Nr 5

25 aug

7 sep

Nr 6

13 okt

26 okt

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

Nr 7

24 nov

7 dec

VI SÖKER

Tidning

Länsstyrelsen i Örebro län söker

Chef till enheten för Art och Vilt VI SÖKER FASTIGHETSMÄKLARE/ SKOGSEKONOM TILL UMEÅ!

Du kommer ingå i vårt kontor som arbetar inom områdena ekonomi, juridik, fastighetsförmedling och affärsrådgivning.

– KOM VÄX MED OSS Läs mer och ansök på lrfkonsult.se/karriar 62

N A T U R V E TA R E

N R4 2017

Välkommen med din ansökan senast den 13 augusti 2017.

Läs mer om tjänsten på:

www.lansstyrelsen.se/orebro/jobb

Glad sommar!

Vi på Naturvetarna önskar medlemmarna en fin sommar med tid för både avkoppling och nya upplevelser.

Våra öppettider i sommar

Har du ny mejladress?

Under tiden 1 juni till 31 augusti gäller följande tider: » måndag-torsdag klockan 8.30–15.30 » fredag klockan 8.30–15.30 » Stängt för lunch klockan 12.00–13.00

Passa på att uppdatera dina uppgifter så att vi kan nå dig med information. Det gör du enklast på www.naturvetarna.se. Logga in med ditt medlemsnummer, som du hittar på baksidan av den här tidningen, och ditt lösenord.

Medlemsförmåner Har du koll på vilket stöd du får som medlem i Naturvetarna? Vår roll är att stärka dig på arbetsmarknaden. Genom coachning och rådgivning ökar du dina chanser att göra den

karriär du vill och få en lön som du kan vara nöjd med.

Läs mer på om dina förmåner på www.naturvetarna.se

Trygghet

Förmåner

Rådgivning om anställningsvillkor och arbetsrätt

Försäkringar

Inkomstförsäkring som kompletterar a-kassan

Rabatterade kurser

Förhandlar fram förmånliga kollektivavtal Specialiserad rådgivning för chef och företagare

Karriär Individuell karriärrådgivning

Banklån Seminarier och inspirationsdagar Kostnadsfria eller rabatterade tidningsprenumerationer Skriva testamente och företagsavtal med Avtal24 Professionsföreningar Medlemskap i organisationer

CV-, LinkedIn- och intervjucoachning

Lön

Personprofilanalys

Lönestatistik för naturvetare

Karriärprofilanalys

Coachning i lönesamtal

Arbetsmarknadsinformation

Rådgivning om löner

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

Rebecca lär känna sig själv på vandringen Att vandra i naturen kan vara en sällskapsresa och ett sätt att lära känna sina gränser. Rebecca Enroth tänker så bra när hon vandrar genom ett försommargrönt Småland. Ett tips är att förbereda sig ordentligt. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

N R4 2017

na

rän

G ot

,m

en

led

ds

ve

N A T U R V E TA R E

la Ho

64

mo

ås ran tT

Nu kommer hon tillbaka till Aneby kommun, men i en annan roll, som beredskapssamordnare och miljöstrateg.

– Det ska bli jätteroligt. Det är en ny tjänst efter ett nationellt beslut om satsning på beredskap. Det handlar om allt från it-angrepp och elavbrott till översvämningar och epidemier.

Hon har en förhoppning om att kunna dela med sig av sina kunskaper om naturen och allemansrätten till nyanlända.

– Att vistas i skogen är ett sätt att lära sig överleva i oväntade situationer.

Men framförallt är hennes intresse för friluftsliv en fritidsgrej. I sommar ska hon ändå läsa utomhuspedagogik på Linköpings universitet.

– Den handlar bland annat om att öka förståelsen för lärande i miljöer utomhus, liksom platsens betydelse för lärande, säger hon och vandrar vidare i kurslitteraturen. # , en

Hon brukar inte unna sig några större excesser, utan nöjer sig med torkad mat och konserver för att hålla nere packningen.

– En chokladbit kan också behövas som uppmuntran och för att B USS TI LL G RÄN NA höja blodsockret.

Två mil per dag är en lagom nivå för Har du planer på att vandra i andra ) km 12 (ca henne, även om det nu senast blev länder?

2 l De en femmilavandring tillsammans – Nej, jag vill lära känna min hembygd, det finns så mycket att utforska med barnen och vänner. i Sverige, säger miljö- och hälso– Vi tog bussen till Gränna och skyddsinspektören, som gick hem genom ett omväxlande är på väg att byta kulturlandskap och djupa skogar.

På Holavedsleden finns vackra ut) jobb efter ett m 9k kikspunkter över Vättern. Under en Tranås (5 år inom a– n än n sådan vandring finns tid för många de • Gr sle ed sled g lav samtal om livet och framtiden.

Ho ndrin Va Det händer också att Rebecca Enroth ger sig ut på egen hand.

– Det är ett bra sätt att lära känna sig själv. Sedan är det förstås roligt att möta folk på vandringen. Nu senast träffade jag några

NY ROLL PÅ JOB B ET

led

UTFOR S KAR SVE R IG E

Försvarsmakten, där hon jobbade med just miljö- och hälsoskydd.

Försvarsmakten förfogar över unika miljöer – några är klassade som Natura 2000-områden – som också är övningsfält.

ds

danskar som fascinerades av den svenska allemansrätten. Närmast på tur står Ostkustleden som går runt Oskarshamn, en sträcka på 16 mil.

Där är det så fint ordnat med stugor för övernattning varannan mil.

– Det blir perfekt, men ännu har jag inte sällskap. Förutom att det är roligare att vara flera, så blir det mindre att släpa på. Det är skönt att kunna dela på bördan, som till stor del utgörs av mat.

e lav Ho

När Rebecca Enroth har vandrat mellan en och två mil händer något i kroppen. Hon hamnar i ett flow och upptäcker nya saker hos sig själv.

– Då går jag in i mig själv och har fullt fokus på uppgiften. Vi reagerar väldigt olika, vissa blir extremt målinriktade, medan andra försöker hitta vägar ut.

I det läget är kroppen trött och sliten, blodsockernivån sjunker. Under en vandring när Rebecca Enroth var lite för optimistisk och gick fyra mil två dagar i rad svullnade fötterna upp och hon fick utslag på benen.

– Det gäller att lära känna sig själv och veta var gränsen går. Det är också lite av tjusningen, att testa gränser. Så nu blir det inte lika långa dagsetapper.

Holavedsleden är nära 6 mil lång.

Längs vägen finns många sevärdheter, bland annat Tegnértornet.

”Det finns så mycket att utforska i Sverige”

R E B E C CA E N R OTH Aktuell: Gillar och mår bra av vandring.

Familj: Två barn, 17 år och 19 år som ofta är med på vandringen.

Utbildning: Miljö- och hälsoskyddsinspektör.

Jobb: Ny som beredskapssamordnare och miljöstrateg i Aneby kommun.

Bästa vandringsmaten: Bullens pilsnerkorv är en klassiker. Festa med inlagd frukt.

R E B E C K A T I PSAR: SÅ FÖ R B E R E D E R D U D I G FÖ R VAN D R I N G E N • Det är bra att vara lite vältränad för att kunna njuta av vandringen. Själv går jag på gym under vintern.

• Läs guideböcker och annat som ger tips på sevärdheter under vandringen.

På så sätt kan man själv fungera lite som guide och berätta om bygden.

• Tejpa fötterna för att undvika skavsår.

Ha rejäla skor, helst kängor även om gympaskor kan fungera. Gå in skorna innan.

• Bär kläder av ylle närmast kroppen. Då håller du dig torr och slipper frysa och få

skavsår. Bomull binder vätska och leder bort värme 25 gånger bättre än luft.

• Ta reda på vattenförsörjningen. På till exempel Skåneleden är det svårt att hitta dricksvatten. Det går ofta åt mer vatten än man tror.

• Välj leder där det finns övernattningsmöjligheter. Du slipper bära på tält.

• Fundera igenom matbehovet. Torkad mat och konserver är att föredra. Glöm inte torkad frukt, nötter och eventuell choklad.

• Ha alltid med en mobiltelefon.

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET N AT U R V E TA R E N R 4 2 017

NA-K RYS S E T ÖVRE DEL AV VAPENSKÖLD, MED LEDANDE FUNKTION

TROS- CHLUMSKA ÖVERTYSLÄTTGELSE MARK

VAJAR PÅ STÅNG

DRABBAR SYREFATTIG KNIPA I KNIPA? SKÅDEBANA ÄR KRYMPANDE MÅNE I TANTAL BÖL ÄNDE PETIG TILLTALAS HÖNAN BRITT?

RÄNTABILITET

FÖRMÖRKELSE

KARDEMUMMASUMMA

SAMTIDIGT UPPTRÄ-

BERKELIUM LÖPSÄTT

DET KAN VARA DYRT

NYAN- DANDE AV SERAR LJUS OCH RAMVERK VÄRME

BEVEKELSEGRUND

GER JORDISK PLUTO

DIMMA ELLER SPREJ

VÄXA FÖRFATTAREN AKSEL SOM FORMULERADE JANTELAGEN

UTBILDAR SIG FÖR TJÄNST KAN TAS PÅ RABBI? VIMSA

VET VAR SKÅPET SKA STÅ

DRA INFÖR RÄTTA

INTOGS FLAGNAR SVARAR VI HJULTAND PÅ

BROTT LIGA FÖR LOTTA

INNEHÅLLER HÖGST 22 VOLYM-% ALKOHOL TJUTA

VÄRDEPAPPER

DRAGHÅL I KÖK? FINNS

ORD LYSSNAR

KORT FÖR TIDNING SOM GRUNDADES AV EN BONNIER 1859 GUANIN LEENDE KAN MAN BLI AV SJUK SINUSKNUTA

SORTER

UDDA NAMN FISK

GÅR VED UPP I KOKBANAN

ÖSTER OM GÖTEBORG AMERICIUM JAVAGRANNE

NEODYM SAKNAR SLUT TUNN TROSA SMAJLAR

KRYPA INVÄNDNING VANLIGAST AV ÄDELGASERNA I JORDENS ATMOSFÄR

VIADUKT TJÄNAR JAPAN ARVINGE

FÄRSKA FORTFARANDE

KOLLA KNORRHONA

FLOURS ATOMNUMMER

LEMURKRYSS 2017

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Urban Åhlin i Umeå.

66 66

NR U ERTA V ERTA E4 N A TNUART V ER

N R127 2 0 1 7 20

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 14 juli vill vi ha din lösning.

Naturvetare nr 5 i din brevlåda

7 sept

Kommer i nästa nummer Batterier som håller längre Batterierna utvecklas nu i snabb takt när bensinen ska fasas ut och ersättas av el. En stor batterifabrik kan komma att byggas i Sverige. Vi tar pulsen på forskningsläget.

Vägar till arbete för nyanlända naturvetare Många nyanlända akademiker får vänta i flera år innan deras kompetens kommer till nytta i Sverige. Det finns flera projekt som syftar till att korta vägen till arbete.

Hur går det med kalkbrytningen på Gotland? Ännu har inget beslut fattats om huruvida Nordkalk får öppna en ny gruva på Gotland. Stora miljövärden står mot starka industriintressen, som skapar sysselsättning på ön.

Läs också om:

» Att komma tillbaka efter en lång tids sjukdom, som utbrändhet. » Rapport från Almedalen – Hur var det på naturvetarminglet? » Fråga en naturvetare: Kan mark renas med mikroorganismer och växter?

www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

Kontakta Maja Söderhäll på Kompetensmedia annons@kompetensmedia.com eller 08-20 12 21.

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Per Klingbjer, 08–466 24 36

K O N TA K T

Vill du annonsera?

M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.

Sommartider 1 juni -31 augusti måndag–torsdag kl. 08.30–15.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26 R E DAKTION:

redaktion@naturvetarna.se AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R4 2017

N A T U R V E TA R E

67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Möt Naturvetarna i Almedalen Arbetsmarknaden förändras i snabb takt, bland annat som en följd av digitalisering och robotisering. Det ger nya förutsättningar för naturvetare, som både bidrar till den här utvecklingen och påverkas av den.

» Datum och tid: 2017-07-05 17:00–19:00 » Lokal: Kilgränd 1, nära Donners plats, Visby Kom till Naturvetarnas mingel och lyssna på Naturvetarnas nya förbundsdirektör Per Klingbjer. Han och Fredrik Löfgren, robotutvecklare och byggare av förarlösa bilar, möts i en diskussion om framtidens arbetsmarknad.

Minglet är öppet för dig som är medlem i Naturvetarna. Bjud gärna in en vän som är naturvetare. Vi bjuder på något att äta och dricka.

Anmäl dig på: www.naturvetarna.se/naturvetarna-i-almedalen

Fredrik Löfgren blev Årets teknolog 2016. Han har tävlat i Talang och vunnit Genikampen. Här är han tillsammans med två av sina robotkompisar.