Naturvetare nr 6 2016

N U M M E R 6 2 01 6 P R I S : 75 K R O N O R

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

MÅNAD E N S

FR Å G A :

När var du på kurs senast?

Räcker det med sex län?

Läkemedelsjakt i Ishavet Efter Nobelprisen

Räddar vatten Hanna sanerar förorenad mark

D U E LL O M B OTTE NTRÅLN I N G S I D 9

|

B LI E N BÄTTR E FÖ R HAN D LAR E S I D 3 6

|

STI C KA E FTE R J O B B ET S I D 6 4

Om all kemi ändå vore alkemi ... ... då skulle du inte behöva välja mellan pub-quizzen och dina försäkringar.

Din studietid är en oförglömlig tid fylld av spex, nya upplevelser och tyvärr – massor av utgifter. Därför prioriterar du säkert bort några kostnader. Försäkringar till exempel.

Som studentmedlem i Naturvetarna behöver du inte göra det.

Du får två viktiga försäkringar som båda ingår i ditt medlemskap, – en olycksfallsförsäkring och en livförsäkring. Helt kostnadsfritt.

En olycksfallsförsäkring ger dig skydd dygnet runt om olyckan varit framme. Livförsäkringen ger dina efterlevande en ekonomisk ersättning om du skulle gå bort.

Försäkringarna aktiveras helt automatiskt när du börjar studera och avslutas lika automatiskt när du har pluggat klart. Du behöver inte ens be om det, vi på Akademikerförsäkring fixar det åt dig.

Men en viktig försäkring som du måste se till att ordna själv är en hemförsäkring. Som studentmedlem i Naturvetarna har du möjlighet att teckna en särskild studenthemförsäkring via Akademikerförsäkring. Den kostar inte lika mycket som de andra hemförsäkringarna och har villkor som är anpassade för studentlivet.

Undrar du något?

Ring oss gärna på 020-51 10 20 eller gå in på www.akademikerforsakring.se/student

INNEHÅLL

N R 6 2016

12

MÅNAD E N S

FR Å G A :

När var du på kurs senast?

SID 9

DUELLEN Borde bottentrålning förbjudas?

SID 17

FÄRRE LÄN Landets län och landsting kan bli större och färre. Vi har frågat regeringens utredare Barbro Holmberg varför och hur det är tänkt att fungera.

Vi tittar närmare på priserna i medicin, fysik och kemi, och hur de används i dagens forskning.

SID 24

PÅ JAKT I ISHAVET För att hitta nya läkemedel åker en forskarexpedition till Arktis och samlar in alger och andra organismer.

SID 29

18

Följ med geologen Hanna Lindvall en dag på jobbet.

40

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 100 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 8 december, annonsstopp den 25 november.

Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Fotograf omslaget: Lars-Erik Liljebäck.

R E DAKTI ON E N

Anna Norberg, AN redaktör 08-466 24 51

ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Forskaren Fredrik Johansson kartlägger fotgängare för att kunna simulera gångtrafiken.

Syftet är att optimera framtidens stationer för kollektivtrafik.

En konflikt kan aldrig vinnas.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-466 24 19

VARJE STEG RÄKNAS

Hanna Astervall, HA reporter 08-466 24 57

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Naturvetare gör skillnad i vardagen arje dag som jag åker till jobbet med tunnelbanan är det kaos vid Slussen. Långa köer i trappan ner till bussarna hindrar resenärerna. Så var det även innan rivningarna tog fart i somras. Nu är det fortsatt tålamod som gäller innan den nya Slussen tar form om något decennium.

Ett problem som naturvetare är satta att lösa är alla förorenade områden i svenska städer som idag står öde.

Men köer vid flaskhalsar och andra platser som är utsatta för hårt tryck går att undvika. Läs längre fram i tidningen hur en matematiker lyckas lösa upp knutarna i gångtrafiken.

Ett annat problem som naturvetare är satta att lösa är alla förorenade områden i svenska städer som idag står öde. Gamla synder med kemikalier som har läckt ut i marken gör marken obrukbar och omöjlig att bygga på.

I Kristianstad finns ett sådant område som

dessutom hotar hela stadens dricksvattenförsörjning. Om inte kemikalierna från den gamla kemtvätten tas bort riskerar klorerade ämnen att sippra ner i markprofilen och förgifta dricksvattnet om ungefär tjugo år.

Så något måste göras, vilket den skånska kommunen med ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket nu håller på med. En naturvetare är experten som sköter provtagning och bedömer hur djupt man måste gräva för att vara på den säkra sidan.

Den grunda jorden kan relativt lätt bytas ut mot ny morän. Att gräva upp all jord ner till trettio meter låter sig inte riktig göras.

Men en ny teknik som värmer upp marken, där kemikalierna förångas och fångas upp, gör det möjligt att rena marken.

Naturvårdsverket räknar med att det finns 90 000 förorenade områden i Sverige som skulle kunna medföra en risk. En framtidsbransch för naturvetare, som verkligen kan göra skillnad.

LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Fler chefer efter påtryckningar från Naturvetarna Arbetsmiljön på miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköping brister och cheferna är för få för att hinna stötta medarbetarna. Nu kan cheferna bli fler för att minska sjuktalen.

I september vädjade fackförbunden Naturvetarna och Vision till politikerna att inte skära ned på miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet eftersom det redan var tufft för personalen. Nu har Alliansen lagt fram sitt förslag till 2017 års budget och om det röstas igenom fredas miljö- och hälsoskyddsnämnden från nedskärningar.

– Det är väldigt positivt om vi slipper sparbeting, säger Monica Ryttman på fackförbundet Naturvetarna.

Hon säger att det hade varit bra med ett tillskott för att kunna anställa enhetschefer utan att behöva minska antalet inspektörer.

– Men det kanske är så vi måste göra för att få en optimal verksamhet.

Jönköpingsposten 7 oktober

4

N A T U R V E TA R E

NNRR66 22001166

”Levern och njurarna har som funktion att rena kroppen hela livet, och man kan inte ”hjälpa till” där.

Ur näringssynpunkt är det mer intressant att vända på idén och i stället tänka att du bygger upp kroppen med bra mat.”

Lotta-Karin Klinge Härberg, verksamhetschef på dietistkliniken Karolinska sjukhuset, uttalar sig i KIT Beauty om hur kroppen mår av detox, 11 oktober 2016

OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP.

Det gränslösa arbetslivet behöver facket Våra arbetsplatser ser väldigt annorlunda ut idag än för tjugo år sedan. År 1989 skapade sir Tim Berners-Lee World Wide Web under sin tid som forskare på partikelacceleratorcentrat CERN i Geneve. Dagens arbetsliv har formats av teknikutvecklingen. Vi har eposten i mobilen, arbetsgrupper på Facebook och en mobiltäckning där chefen kan ringa på fisketuren en lördagseftermiddag ute i skärgården.

Samtidigt är en ny generation på väg in på arbetsmarknaden.

Thomas Fürth, docent i historia vid Stockholms universitet och forskningsledare på analysföretaget Kairos Future beskriver en komplex forskningsbild.

I deras senaste undersökning kommer semester och fritid högt upp på prioriteringslistan och den största drivkraften är att kunna förverkliga sig själv och växa som människa.

Kort sagt. Arbetsmiljön är i förändring! För våra fackförbund klassiska arbetsmiljöfrågor kombineras nu med frågor om flextid, att få lov att arbeta hemifrån, träna på arbetstid och policyer för sociala medier, bara för att nämna några frågor.

det otroligt glädjande att en huvudinriktning från Naturvetarnas kongress är just det gränslösa arbetslivet. Det ser vi fram emot att följa utvecklingen inom.

Semester och fritid kommer högt upp på prioriteringslistan.

Det var mot denna bakgrund vi bjöd in Christin Mellner, som forskar om det gränslösa arbetslivet vid Stockholms universitet, till årets första träff för Saco Unga Akademiker. Christins forskning utforskar strategier som vi kan ta tillvara på för att hantera vårt nya gränslösa arbetsliv. Hon har också till exempel genomfört en undersökning som visar att 79 procent av oss har fått en smartphone från vår arbetsgivare, cirka 30 procent kollar den under kvällar och helger och 15 procent på semestern.

Om vi får livspusslet att fungera kommer vi att få friare, mer ef-

Saco Unga Akademiker är en samlingspunkt för nyexaminerade Saco-medlemmar. Genom seminarier, paneldiskussioner och studiebesök erbjuder vi kompetensutveckling och kontakt med andra medlemmar främst under de första fem åren efter examen.

Läs mer och anmäl dig på www.saco.se/ungaakademiker eller www.facebook.com/unga akademiker.

Leo Wallin, nätverksansvarig Saco Unga Akademiker och medlem i Naturvetarna.

fektiva och mer stimulerande arbetsplatser. Om inte så kommer det att bidra till fler sjukskrivningar på grund av utbrändhet. År 2014 visade Arbetsmiljöverket till exempel att nästan var fjärde person mådde dåligt på grund av jobbet. Och att människor mår dåligt av svår stress syns även i sjukskrivnings­statistiken.

Erik Nordin, nätverksansvarig Saco Unga Akademiker och medlem i Tandläkarförbundet.

Om fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna inte driver frågan kanske många företag tappar bollen på den här frågan.

Olika arbetsgivare kan glida isär i och redan utsatta arbetsplatser bli ännu mer utsatta. Därför är

Vill du skriva en debattartikel? Mejla redaktion@naturvetarna.se

NNRR66 22001166

N A T U R V E TA R E

5

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F RÅGA: FRÅN NYHETSBREV NR 8-2016

NÄR VAR DU PÅ KU RS SE NAST? Jobbar som forskningsassistent på UU så passar på att läsa kvälls- och distanskurser inom närliggande fält till det jag jobbar inom och då i den takt jag hinner (ofta runt 15-20 hp per termin). Detta är dock mitt eget initiativ (och vetgirighet) och inget som min chef eller avdelning trycker på för. Blir det konferenser är det inom Uppsala som stad (UU eller SLU).

Andreas Tyvärr har utvecklingen gått åt fel håll när det gäller utbildningar för oss som arbetar med kontroll/inspektion. Jordbruksverket ligger lågt. Djurskydds-/handläggningskurserna i Skara och Umeå som förut fanns (som gav högskolepoäng dessutom) har tagits bort. Nu får en inspektör per land åka på så kallad BTSF-kurs i något EU-land, men inga gemensamma utbildningar värda namnet ges längre. Jag har knappt fått någon kompetensutveckling alls inom mitt område senaste åren utan får i bästa fall gå på en basal utbildningsdag någon gång nu och då, men inget som ger mig som erfaren inspektör/kontrollant någon inspiration eller ny kunskap. Jag saknar resor och kurser dit ”alla” åker samtidigt så att man kan se samma saker och utbyta erfarenheter.

Länsstyrelseanställd

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se augusti-oktober 2016 1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven 2. Så undviker du deltidsfällan 3. Månadens fråga: När var du senast på kurs?

4. Duellen: Ska vi bygga hus i trä eller betong?

5. Duellen: Probiotika – bluff eller mirakelkur för magen?

LÄSARBREV

T R E G R O D O R I F Ö R R A N AT U R V E TA R E Jag förvånas över, att i senaste numret (5/2016), se tre inlägg som inte borde platsa i Naturvetarnas medlemstidning.

Först chefredaktörens kolumn med meningen ”Årets julitemperatur blev den varmaste någonsin globalt”. Varmare än någonsin under 4,5 miljarder år? Enligt temperaturserien RSS, var det varmare i juli 1998 än i juli 2016.

Han följer upp med ”regnfattiga områden blir ännu torrare...” som är spekulation utan stöd i vetenskap. Torka har inte blivit vanligare.

Bakom beräkningarna av Overshoot Day ligger inte vetenskap, även om många försöker ge sken av det. Ingen vetenskapligt skolad med ett kritiskt sinne kan bli lurad. Hur skulle ens naturresurserna kunna ta slut innan året är slut, utan att vi skulle uppleva en katastrof mitt framför ögonen? En katastrof som inte syns till. Ändå hittar jag i senaste numret en ledare, som tar det på allvar och påstår att vi efter den 8 augusti i år lever på lånat naturkapital. Varför? År 1905 skapades pH-skalan, som är en logaritmisk skala. En sänkning av pH i havsvatten med 0,1 enheter innebär 26 procent mer vätejoner men INTE att det är 26 procent surare. Lika fullt hittar jag det påståendet på sidan 45.

Med drygt 100 års mätningar av havens pH syns ingen signifikant trend. Påstådd försurning är modellresultat, inte mätdata! Dessutom borde termen ”försurning” sparas för förändringar som slutar med pH under 7.

Havsvattens pH varierar med djup, plats och tid. Tydligen utan att havsorganismer lider av det.

Verkligheten är mer komplicerad än i modeller.

Lars Kamél, fil. dr i astronomi och nu systemutvecklare

C H E F R E D A K T Ö R E N S VA R A R : Tack för synpunkter. Vem ska man lita på i dessa trolltider med information och desinformation som leder åt olika håll? Det ställer nya krav på källgranskning och ifrågasättande. Jag väljer ändå att lyssna på Nasa som slår fast att jordens medeltemperatur i juli var 0,84 grader varmare än normalt och den varmaste julimånaden sedan mätningarna började 1880.

Trenden att vi går mot ett varmare klimat och mer extremväder är tydlig.

Vågar påstå att det med råder närapå koncensus om det bland forskarna.

Overshoot Day ska nog inte tolkas bokstavligt, utan kan ses som en tankemodell och ett sätt att pedagogiskt visa att vi lever över våra tillgångar på ett sätt som inte är miljömässigt hållbart.

När det gäller havens sänkning av pH-värdet bygger det på fakta. Enligt SMHI har världshavens pH-värde sjunkit med 0,1 enhet sedan 1850 och kommer att sjunka med ytterligare 0,2 enheter fram till 2100. Detta som en följd av allt högre koldioxidhalter i atmosfären. Man brukar räkna med att haven tar upp en tredjedel av utsläppen till luften.

Huruvida 26 procent mer vätejoner innebär en motsvarande försurning är en semantisk fråga. Detsamma gäller om en pH-sänkning från till exempel 7,5 till 7,3 innebär en försurning, eller att det blir mindre basiskt.

Eftersom antalet vätejoner ökar markant borde det rimligen handla om försurning.

Lars-Erik Liljebäck

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

6

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

i år

Ny

het ska : al

la s vara

!

Dags för löneenkäten Att svara på löneenkäten är en viktig del av ditt medlemskap i Naturvetarna. Den ligger till grund för den service du som medlem får kring lön och arbetsmarknad.

I år ställer vi även frågor till dig som är arbetssökande, företagare och student.

Frågorna rör medlemskapet i Naturvetarna och din aktuella situation.

Besvara enkäten genom att logga in på Mina sidor på www.naturvetarna.se.

Du loggar in med ditt medlemsnummer (finns på baksidan av tidningen).

Enkäten har också skickats ut till din e-postadress.

I år har vi kortat enkäten, den tar bara några minuter att besvara.

Läs mer på www.naturvetarna.se/loneenkat

"Själv har jag använt lönestatistiken inför lönesamtal" Maja Ullberg, nutritionist.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

LE DAR E N

I VA R D E L A C R U Z , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Bra med mer forskningspengar men…

Forskningsproppen, som den kal�las i folkmun, är snart här. I skrivande stund har vi inte sett den i sin helhet, men en del har läckt ut. Vi ser en satsning på universitetens basanslag, som ökar med hela 2,8 miljarder kronor per år från och med 2017.

Kanske regeringen har lyssnat på Naturvetarna som vill ge akademin bättre förutsättningar att agera långsiktigt och ansvarsfullt.

De strategiska forskningssatsningarna för att möta globala och nationella samhällsutmaningar ställer vi oss helt bakom. Dessa avser klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap och hållbart samhälle, liksom en ökad digitalisering.

Regeringens satsningar är förstås mycket glädjande eftersom vi vet att dessa faller ut inom naturvetenskapliga områden.

Det är ett erkännande av naturvetenskapen som en viktig del i bygget av vår gemensamma framtid.

Naturvetarna har tre önskningar för att få större utväxling av forskningspengarna.

D E SSA ÄR:

1. Ett utvecklat ledarskap. Bra chefer får människor att växa. Duktiga chefer får en organisation att fungera effektivt och med relevans. Ledarskapet måste få en central roll och bli en av hörnstenarna i det

dagliga arbetet i universitets- och högskolevärlden. Rekrytera, identifiera, utveckla människor som har fallenhet för och intresse av att vilja leda.

2. Trygga anställningar. Det är inte rimligt att en forskare som både är disputerad och gått igenom en postdok ska vänta ytterligare upp till sex år innan man kan få en tillsvidareanställning. Regel borde vara tillsvidareanställning efter postdok.

Det är en tillräcklig meritering där forskaren har visat att den är kvalificerad för att forska. I dag pågår ett systematisk utnyttjande av forskare inom akademin som älskar sitt arbete och gör stor nytta på sina arbetsplatser.

Sammantaget är det positivt med mer pengar till forskningen. Men vi vill se ett bättre forskningssystem med den anställde i centrum. Forskare som får rimliga

I VA R D E L A C R U Z , f örbundsordförande Naturvetarna

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

Om man får bukt med dessa saker kommer våra gemensamma skattepengar att utnyttjas mer effektivt och ge mer forskning för varje krona.

3. Ökad samverkan. Utbytet mellan högskolevärlden och övriga samhället måste öka. Framför allt måste inflödet från övriga arbetsmarknaden till akademin öka markant. För att nå dit måste meriteringssystemet ses över. Publiceringar i alla är, men även andra meriter, som entreprenörskap och ledarskap i näringslivet, borde vägas in i bedömningen.

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna

8

och trygga anställningsvillkor, och med ett bra ledarskap är mer kreativa och presterar bättre.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

ivar.delacruz@naturvetarna.se

För primärvården i Region Skåne, där biomedicinska analytiker säkrar kvaliteten på labb och låter andra yrkesgrupper utföra rutinanalyser.

För att användningen av antibiotika ökar i djuruppfödningen i flera europeiska länder.

Duellen Borde bottentrålning förbjudas?

Utan bottentrålning kommer det mesta av yrkesfisket i Sverige att läggas ner, enligt yrkesfiskarna själva. Naturskyddsföreningen håller inte med om det, utan menar att folk är villiga att betala mer för ett fiske som skonar den marina miljön.

JA

NEJ

MÅRTEN WALLBERG, vice ordförande i

PETER OLSSON, yrkesfiskare och ordförande i Sveriges Fiskares producentorganisation

Naturskyddsföreningen och talesperson för marina ekosystem, fiske och vattenbruk

Varför behövs inget förbud?

Forskare och myndigheter är eniga om att bottentrålning i svenska vatten negativt påverkar bottenlevande djur och habitat.

Bottentrålning utpekas som den huvudsakliga anledningen till att många långlivade och ovanliga arter minskat och försvunnit från svenska havsbottnar.

Bottentrålning är en bra och effektiv fiskemetod. Sverige är ett EU-land och trålning är tillåten inom EU. Ett förbud bara i Sverige skulle snedvrida konkurrensen och medföra att priset på fisk och skaldjur skulle öka. Vi har trålat i generationer och våra fiskevatten är mer produktiva än på länge. Kom ihåg att vi har världens mest selektiva trålfiske, med låg andel bifångster.

Kan bottentrålning göras mer hållbar?

Ja, och det görs också genom att förse bottentrålare med artsorterande rister som minskar bifångster. Men oavsett dessa modifieringar så påverkar bottentrålningen bottnarna negativt och sprider sediment. Därför bör bottentrålning enbart tillåtas i utpekade områden efter miljökonsekvensanalys.

Svenskt fiske kan alltid bli bättre, men redan i dag kallas vi för ”gröna extremister” bland europeiska fiskarkollegor. Vi har jobbat för stängda områden, förbättrade redskap och ny teknik för ett mer hållbart fiske. I Sverige trålas det på runt 30 procent av havsbotten.

Precis som jordbruket skonar vi nivåhöjningar och områden som är särskilt rika på biologisk mångfald.

Bör marina reservat skyddas från bottentrålning?

Ja, det är ett minimikrav. För att marina reservat ska kunna fungera som refuger för biologisk mångfald behöver de skyddas från negativ mänsklig påverkan så långt det är möjligt. Att vi bottentrålar i Natura 2000-områden, som Kosterhavets nationalpark, som skyddas på grund av höga biologiska värden knutna till botten, är inte i linje med art och habitatdirektivets krav.

I Nationalparken Kosterhavet är trålningen ännu mer skonsam och noggrant reglerad. Det går definitivt att kombinera marint skydd och trålning, det är Kosterhavet ett bra exempel på.

Kan svenskt fiske leva vidare med ett förbud?

Ja, till stor del eftersom det finns andra effektiva fiskemetoder.

Det finns mycket goda möjligheter för regering och myndigheter att förändra vem som får fiska och hur. Men förändringen måste ske stegvis och därför uppmuntrar vi regeringen att be sina myndigheter att ta fram en strategi för ett hållbart och skonsamt fiske kan med garn, krokar och burar.

Nej. Min uppskattning är att endast 20 procent av fisket i Västerhavet skulle vara kvar, och i Östersjön skulle yrkesfisket försvinna helt. I ett sådant läge har svenska konsumenter inte vunnit något, istället har man förlorat en av Sveriges basnäringar. Då skulle vi behöva importera från andra länder, som är betydligt mindre miljömedvetna och som dessutom i vissa fall fiskar i samma vatten.

Är konsumenterna beredda att betala mer för fiske utan bottentrålning?

Ja, det gör de redan idag eftersom priset för burfångad havskräfta ofta är högre än det för bottentrålad. Konsumenterna får då en bättre produkt och ett rent samvete.

Utan bottentrålning fiskas endast en bråkdel av vad som är möjligt att fiska och effekten skulle bli skyhöga priser på fiskprodukter. Vem vill betala upp till 2 000 kronor för ett kilo räkor?

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

9

M Å N A D E N S F R ÅG A :

ST? A N E S S R U K Å P U D R A V R NÄ Tryggheten på jobbet ligger i den egna kompetensen. Därför är det så viktigt att hela tiden fylla på med nya kunskaper och få inspiration. Nu undrar vi hur du sköter din kompetensutveckling och om du får det i tillräcklig omfattning.

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

Läs kommentarer från webben, sid 6.

NYHETER

Klarar du ditt jobb om fem år?

Vad ska jag göra idag för att klara jobbet om fem år eller för att kunna byta tjänst?

Strategisk kompetensutveckling är en nyckel till att vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden, menar Elisabet Engdahl Linder på Naturvetarna.

För de flesta naturvetare ingår kompetensutveckling som en självklar del i jobbet.

Både individ och arbetsgivare tjänar på det.

– För individen ger kompetensutveckling trygghet i anställningElisabet Engdahl en.

Den som inte håller Linder. sig uppdaterad och hela tiden lär nytt löper större risk att förlora jobbet. För arbetsgivaren handlar det om att behålla sin konkurrenskraft genom att kunna jobba smartare och vara innovativ, säger Elisabet Engdahl Linder, ombudsman för chefer på Naturvetarna.

ANALYS E RA OMVÄR LD E N

Men hur ska man tänka för att få största utväxling av den investering som kompetensutveckling innebär.

– Här gäller det att tänka strategiskt. Ställ frågor som: Har jag den kompetens som behövs för min tjänst i dag och fem år framåt.

I det ligger att göra en omvärldsanalys och fundera på hur till exempel globalisering, digitalisering och annan teknisk utveckling kan komma att påverka tjänsten.

Hon ger rådet att identifiera hur kompetensbehovet ser ut på den tjänst man har idag. Tänk dig att tjänsten skulle utannonseras, vilka krav skulle ställas då. Och lever du upp till dem?

– Ett tips är att göra en systematisk kompetensinventering och titta på vilka krav som ställs på varje uppgift som ingår i tjänsten, i relation till verksamhetens behov.

TITTA FRAMÅT

Arbetsgivaren inser inte alltid behovet av kompetensutveckling hos sina medarbetare

Elisabet Engdahl Linder menar att det är lika viktigt att titta framåt och fundera över framtida kompetensbehov.

– Det är ett perspektiv som varje verksamhetsledare måste ha. Att göra framtidsanalyser av marknaden, omvärldsförändringar och kompetensbehov är ett måste för att inte tappa konkurrenskraft.

När är det läge att prata kompetensutveckling med sin chef?

– Använd utvecklingssamtalet till det.

Gör hemläxan och identifiera vilka kompetenskrav tjänsten ställer på dig. Koppla det till den kompetens du har i dag. Om något saknas bör den luckan täppas till.

– Det kan till exempel gälla naturvetare som inte har tillräckliga kunskaper i ekonomi och affärsstrategier. Det var därför Naturvetarna tog initiativ till att ge utbildningen i affärsmannaskap i samarbete med Lunds universitet.

Kan jag ställa krav på kompetensutveckling?

– Ja, det kan du göra om det behövs för att du ska klara jobbet. I många av avtalen på arbetsmarknaden finns det skrivningar om kompetensutveckling.

GÖR E N PLAN

BÅDAS AN SVAR

Hon tipsar om att göra en plan för kompetensutveckling, både för det närmaste året och på lite längre sikt.

– När du och arbetsgivaren är överens om vilken kompetensutveckling du behöver skriver ni det i utvecklingssamtalets protokoll.

Men det är inte alltid som arbetsgivaren inser behovet av kompetensutveckling hos sina medarbetare.

Så här står det till exempel i avtalet mellan Naturvetarna och Ikem: ”Det är företagens ansvar att genomföra utvecklingsinsatser av personal, organisation och teknik, och att erforderliga resurser avsätts. Samtidigt åvilar det den enskilde anställde att ta initiativ och känna engagemang och ansvar för sin kompetensutveckling.”

– Kompetensutveckling är ett delat ansvar mellan arbetsgivare och medarbetare. LEL #

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

11

NYHETER

FO T OG

RA F: G

AB

RIE L HIL

DEB R AN D,

K K U N G LI G A M Y N T

AB I N ETT

E T,

ST OC

KH OL

M .

Efter Nobelprisen Upptäckter som belönas med Nobelpris brukar ha några år på nacken. Vi tittar närmare på priserna i medicin, fysik och kemi, och hur de upptäckterna ligger till grund för dagens forskning.

Och vilka landvinningar som kan göras i framtiden.

12

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

Pyttemaskiner kan sköta transporter i kroppen Vid Linköpings universitet forskar Bo Durbeej på hur man ska snabba på kemiska reaktioner för att få starkare motorer. På molekylnivå. I framtiden skulle det kunna hjälpa till att transportera läkemedel till våra celler.

I LLU ST R AT I O N: ©J O H AN JAR N ESTAD/ K U N G L. VETE N S KAPSAKAD E M I N

Tänk dig en bilmotor som skapar rörelse och gör att bilens hjul snurrar.

Sedan Bo Durbeej. krymper motorn tills den är så liten att den får plats i en av cellerna i din kropp. Tillsammans med några hundra andra pyttesmå motorer. Här någonstans börjar vi närma oss årets Nobelpris i kemi. Det handlar om så kal�lade molekylära maskiner, alltså molekyler som man kan styra och få att utföra ett arbete.

– Det här är ett välförtjänt och roligt pris, som allmänheten kan förstå, säger Bo Durbeej, universitetslektor och forskare i teoretisk kemi vid Linköpings universitet.

H I SS I MOLE KYLS KALA

Årets pristagare har utvecklat bland annat en hiss, en motor och en muskel i molekylskala.

Tekniken bygger på att man kan sätta ihop molekyler med flera delar som kan röra sig relativt varandra.

– Det finns naturliga molekylära maskiner, till exempel

för att transportera olika saker i våra kroppsceller. På samma sätt skulle man kunna använda syntetiska molekylära motorer för att driva ett transportsystem för läkemedel i kroppen, säger Bo Durbeej.

Hans forskning bygger på Bernard Ferigas arbete med molekylära motorer, som innebär att man skapar rotationsrörelse på molekylnivå. Bo Durbeej jobbar med att ta fram riktlinjer för hur motorerna ska kunna bli så bra som möjligt.

– Långsiktigt vill vi testa reaktionerna i verkligheten också, säger Bo Durbeej.

MOLE KYLÄRT DATORCH I P

Innan Bernard Feriga utformade motorn år 1999 hade de två andra pristagarna gjort viktiga upptäckter.

Jean-Pierre Sauvage konstruerade molekylkedjor där en

ring i molekylen kunde rotera kring en annan ring när man tillförde energi. Fraser Stoddart tillverkade en ringformad molekyl som sitter fast på en axel med mekanisk bindning och rör sig kontrollerat längs axeln.

Utifrån detta har hans forskargrupp byggt flera molekylära maskiner, till exempel ett molekylärt datorchip. AN

SU PE R DATOR

Den molekylära motorn fungerar genom att via kemiska reaktioner förvandla tillförd energi, till exempel ljus, till rörelseenergi. Ju snabbare reaktionerna sker, desto snabbare roterar motorn och blir därmed starkare.

– Vi får en idé om hur motorn skulle kunna bli starkare, gör en modell och simulerar denna med hjälp av kluster av högpresterande datorer, säger han.

Det handlar alltså framför allt om teoretiska beräkningar.

De kräver avsevärda resurser och därför använder man datorer vid Nationellt superdatorcentrum i Linköping.

Bernard Feringas fyrhjulsdrivna nanobil rullar fram med fyra motorer.

N OB E LPR I S ET I K E M I 2016 GÅR TI LL: Jean-Pierre Sauvage, l’Université de Strasbourg, Frankrike Sir J. Fraser Stoddart, Northwestern University, Evanston, IL, USA och Bernard L. Feriga, Rijksuniversiteit Groningen, Nederländerna för design och syntes av molekylära maskiner, där de har tagit molekylära system bort från jämviktens dödläge, till energifyllda tillstånd där deras rörelser går att styra. Molekylära maskiner kommer sannolikt att användas i exempelvis nya material, sensorer och energilagringssystem.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

13

Fysikpris bäddar för supersnabba datorer Forskare i Lund jobbar vidare med upptäckter från 1970- och 80-talen, som nu ger ett Nobelpris. Målet är att bygga en kvantdator som får dagens datorer att framstå som långsamma, enligt Martin Leijnse vid Lunds universitet.

I LLUST R AT I O N: ©J O HAN JAR N ESTAD// K U N G L. VETE N S KA P SA KA D E M I N

Forskningen runt den teori som belönas med årets Nobelpris i fysik har exploderat under det senaste decenniet. Nu Martin Leijnse. har man med experiment bevisat att flera av pristagarnas teorier håller.

Men ännu återstår det rätt mycket att göra innan de kan få en praktisk tillämpning av betydelse. Redan idag används teorin, där mätning av strömstyrka har definierats med en standard, liknande den som finns för längdmåttet en meter.

– Idén är att använda topologiska egenskaper för att bygga en kvantdator, där man använder kvantmekaniska tillstånd som kan representera både en etta och en nolla samtidigt. Med dem skulle man kunna göra beräkningar som inte alls är möjliga i dag, säger Martin Leijnse, fysiker vid Lunds universitet.

sammas med ett Nobelpris. Även om vi är en bit från til�lämpningen så är det spännande fysik och rolig grundforskning, som kan leda till oväntad nytta.

Just nu jobbar Martin Leijnse och andra forskare i Sverige och världen med att visa att det är möjligt att få en topologisk kvantbit – den minsta enheten som representeras av en etta eller nolla – att fungera.

– Där är vi förhoppningsvis inom ett par år, hur lång tid det sedan tar tills vi är i hamn med en fungerande kvantdator vågar jag inte spekulera om.

14

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

TOPOLOG I S KA EG E N S KAPE R

– Det har inget med nivåhöjningar att göra, utan handlar om egenskaper som bara kan ändras stegvis och representeras av heltal.

Martin Leijnse jämför med

VI LKA ÄR UTMAN I NGAR NA?

– De topologiska faserna, då materialet är stabilt inträffar bara vid extremt låga temperaturer, nära den absoluta nollpunkten. De här materialen

POFF

POFF

3 hål

OVÄNTAD NYTTA

Man skulle också kunna simulera väldigt stora molekyler i kvantdatorn, istället för att göra kemiska experiment.

– Roligt att detta uppmärk-

finns inte i naturen utan måste byggas upp med nanostrukturer, till exempel halvledande nanotrådar, som görs här i Lund. Dessa kombineras sedan med supraledare och bildar exotiska supraledande nanotrådar.

Om det är möjligt att få dem i en topologisk stabil fas är han inte säker på, men han tror att forskarna är på rätt spår.

– Ännu en utmaning är att läsa informationen och göra mätningar.

2 hål

elektrisk ledningsförmåga

1 hål 0 hål

Topologi innebär att ©Johan egenskaperna ändras stegvis.

Illustration: Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences

en donut som man sliter och drar i. Det är först när hålet tas bort eller ett hål tillkommer som egenskaperna ändras radikalt.

FI N N S D ET AN D RA TI LLÄM PN I NGAR?

– Ja, bland annat inom elektronik, där ström kan ledas på ett sätt som kan ändra funktionaliteten och till exempel minska värmeutvecklingen. LEL

N OB E LPR I S ET I FYS I K 2016 GÅR TI LL: David J. Thouless, University of Washington, Seattle, WA, USA och med andra hälften till: F. Duncan M. Haldane, Princeton University, NJ, USA, och J. Michael Kosterlitz, Brown University, Providence, RI, USA De öppnade portar till en okänd värld av materia som försätts i märkliga tillstånd. De har med avancerade matematiska metoder studerat ovanliga materiefaser som till exempel supraledare, supravätskor eller tunna magnetiska filmer.

Deras pionjärarbeten har lett till att jakten på nya exotiska materiefaser nu pågår för fullt.

NYHETER

Från bagerisvamp till behandling av cancer Forskaren Helin V. Norberg tar upptäckten som belönades med Nobelpris i medicin ett steg till. Med selektiv autofagi, nedbrytning av cellkomponenter, i humanceller är målet att hitta riktade läkemedel mot cancer.

KOPPLAT TI LL ALZ H E I M E R

Sedan tidigare är det känt att en proteinansamling, där autofagin inte fungerar som den ska, kan leda till hjärnsjukdomar som alzheimer och parkinson.

Hennes forskargrupp har kommit en bit på väg och har med selektiv autofagi lyckats få bort två onkogener som har koppling till cancer. Helin V.

Helin V. Norberg tror att forskningen snart kan identifiera de onkogener som orsakar bröstcancer och livmodercancer.

som orsakar bröstcancer och livmodercancer. Proteinerna bryts ner lite olika för varje cancerform.

Redan idag kan cancer botas med hjälp av kemoterapi om den upptäcks i tidiga skeden.

– Vår forskning kan leda till att man i framtiden hittar riktade läkemedel för olika patienter även i senare skeden av cancer, säger den disputerade kemisten och cellbiologen. LEL

N OB E LPR I S I FYS I OLOG I E LLE R M E D I CI N 2016 GÅR TI LL: Norberg påminner om att cancer inte är en sjukdom, utan många och uppträder på olika sätt hos olika patienter.

– Våra upptäckter har redan idag stor betydelse. Den ena av de två onkogenerna är inblandade i 53 procent av alla cancerformer.

R I KTAD E LÄKE M E D E L

Nu är målet att identifiera alla skadliga proteiner, som kan orsaka cancer och andra sjukdomar. Förhoppningen är att kunna eliminera dem med selektiv autofagi.

– Jag är optimist och tror att vi inom en snar framtid kan identifiera de onkogener

Yoshinori Ohsumi, född 1945 i Fukuoka, professor vid teknologiinstitutet i Tokyo.

F OTO: T H E 2016 M E D I C I N E L AU R E AT E. (R E UT E R S)

– Jag är jätteglad att japanen Yoshinori Ohsumi får Nobelpriset i medicin eller fysiologi. Det innebär ett erkännande för vårt forskningsfält, säger Helin V. Norberg, som leder en forskargrupp på i dagsläget sex personer vid Karolinska institutet.

Hon tar upptäckten vidare från jästceller till humanceller.

Avsikten är att kunna dra nytta av den naturliga autofagin i cancerbehandlingen.

– Målet är att ta reda på autofagins roll vid cancer, vilket skulle kunna öppna nya möjligheter för både diagnos och behandling. Men här handlar det om selektiv autofagi, som syftar till att eliminera onkogener – proteiner som orsakar cancer.

Detta samtidigt som normala celler överlever.

Han får priset för grundläggande molekylärbiologisk forskning om autofagi, som innebär att cellen äter upp en del av sig själv och återanvänder. Processen är livsnödvändig för kroppens celler.

Yoshinori Ohsumis upptäckter har resulterat i ett paradigmskifte i förståelsen av hur celler bryter ner och återvinner cellulärt material. Autofagi är fundamentalt viktiga fysiologiska processer, bland annat för cellers förmåga att hantera näringsbrist och infektioner. Mutationer i gener av betydelse för autofagi kan orsaka ärftliga sjukdomar. Störningar i autofagiprocessen kan bidra till bland annat cancer och neurologiska sjukdomar.

– Än en gång har det visat sig att bagerijäst är en så uppskattad och användbar modellorganism med relevans för mänskliga funktioner och sjukdomar, kommenterar Thomas Nyström, professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

15

Parisavtalet kan vända trenden Vi är på gränsen till ”the turning point”, då planeten drar iväg bortom vår kontroll.

För att inte hamna där måste Parisavtalet börja leverera nu, enligt professorn i miljövetenskap Johan Rockström. kraftfulla åtgärder krävs för att klara välfärden för nio miljarder människor på jorden. Ett varmare klimat gör det svårare att försörja jordens befolkning med livsmedel när de ekologiska systemen kollapsar.

SYSTE M ET ÄR MÄTTAT

Men Johan Rockström är ingen domedagsprofet.

– Den här trenden är möjlig att vända. Vi har inte nått punkten där vi går mot en okontrollerad dynamik, bland annat som en följd av tröskeleffekter. Vad händer till exempel när haven inte längre buffrar mot höjda koldioxidhalter i atmosfären och när glaciärerna smälter?

Samtidigt varnar han för Johan Rockström menar att vi alla är att det finns bevis för att planetära förvaltare. planeten har nått det biofysiska taket.

– Det är dags att leverera Pa– Systemet är mättat och tål risavtalet. Den globala utsläppsinte större tryck. Det behövs ett kurvan måste böja ner om senytt sätt att tänka. Planeten kan nast fyra år, och fossilfrihet ska inte längre ses som en gratis reråda 2050. I det ligger att jordsurs och avfallsplats. bruket måste bli en kolsänka.

Lösningar finns, enligt Johan KORALLR EVE N OFFRAS Rockström, där nya allianser beHan förklarar att vi även med höver byggas mellan politik, näden blygsamma temperaturringsliv och vetenskap. höjningen på 1,5 grader offrar – Om vi gör detta är chansen korallreven och ökar risken för att lyckas 66 procent, då behåller isavsmältning. Med ytterligare planeten sin balans och tippar temperaturhöjning tippar regninte över. Hittills har BNP ökat skogen över till savann, och dapå bekostnad av human- och gens savann blir till öken. naturkapital. Nu måste vi vända Vad måste då göras? på det. LEL

131 M I LJ ON E R K R ON OR … … från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse går till fyra forskningsprojekt vid Stockholms universitet. Projekten finns inom organisk kemi, solfysik, fysik och klimatforskning. Det handlar till exempel om hur man ska kunna omvandla koldioxid till produkter som plaster, jordbrukskemikalier, smörjmedel eller alkoholer som kan användas i bränsleceller. Man satsar också på ett automatiserat atmosfärsobservatorium som ska samla data i Arktis för att förbättra klimatmodellerna. AN

Koldioxid blir koloxid och syre.

Moln i olika skikt i Arktis.

16

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

ILUSTRATION: GREGORY STEWART, SLAC NATIONAL ACCELERATOR LABORATY O C H A N D E R S N I LS S O N, STO C K H O LM S U N IV E R S IT E T.

F OTO G R A F: M I C HA E L TJ E R N ST R Ö M, STO C K H O LM S U N I VE R S I TE T

Det forskarna sa om klimatet för 25 år sedan säger politikerna idag. Så lång tid brukar det ta för att ny vetenskap ska få världen att vakna. Det gällde till exempel också ozonhålet som utmynnade i ett freonförbud.

Så inledde Johan Rockström när han talade för alumner i en fullsatt aula på Stockholms universitet. Han refererade till Obama som har sagt: ”We are on the turning point for the Earth”.

– Det finns en global samsyn om att det är bråttom. Vi är på väg in i en ny geologisk epok, där vi går mot ett nytt jämviktsläge med ett klimat som är flera grader varmare än i dag.

Johan Rockström menar att

NYHETER

Naturvetarna pekar på länsstyrelsernas viktiga roll Landets län och landsting kan komma att bli större och färre, i alla fall om regeringens utredare Barbro Holmberg får som hon vill.

Tanken är att utjämna regionala skillnader och skapa tillväxt i hela Sverige. Trenden idag är att de tre storstadslänen drar ifrån och lämnar resten av landet bakom sig.

Det var i juni som delbetänkandet ”Regional indelning – tre nya län” skickades ut på remiss. Som kontaktförbund för Saco-S med flest Saco-medlemmar på länsstyrelserna har Naturvetarna lämnat in synpunkter på förslaget.

– Naturvetarna har valt att inte ta ställning till utredningens uppdrag eller slutsatser. Det viktiga för oss är att länsstyrelserna får en långsiktigt stabil ekonomi för att kunna fullgöra

sitt uppdrag, säger Sanna Johansson, ombudsman på Naturvetarna.

Hon förklarar att förbundets viktigaste uppgift vid en eventuell ny regionindelning är att se till att övergången blir så bra som möjligt för både medarbetare och verksamhet.

– Vi hoppas också på fortsatt transparens och dialog i den här processen. Det ger ett bättre beslutsunderlag och gör det lättare att genomföra förslaget. Om förslaget går igenom är det viktigt med fortsatt dialog mellan inblandade parter.

Precis som hittills bistår Naturvetarna gärna utredaren i det fortsatta arbetet, bland annat genom att skapa kontaktytor med Saco-S på länsstyrelserna. LEL LÄS I NTE RVJ U N M E D BAR B RO HOLM B E RG

Här finns jobben i framtiden I Sacorapporten Framtidsutsikter presenterar Sacoförbunden varje år sina prognoser för hur arbetsmarknaden för ett antal akademikeryrken kommer att se ut på fem års sikt. För dessa naturvetaryrken spås konkurrensen om jobben vara liten: • Biomedicinska analytiker • Datavetare • Djursjukskötare • Kemist • Matematiker och statistiker AN

KLARAR SIG SVERIGE MED SEX LÄN? Regeringens utredare Barbro Holmberg föreslår i sitt delbetänkande att tre nya län inrättas.

Varför behöver Sverige större län?

– Regeringen vill se tillväxt och utveckling i hela Sverige.

I dag är det stor regional obalans där främst Stockholm, Västra Götaland och Skåne drar ifrån övriga landet.

Så det handlar inte om att spara pengar?

– Nej, på detta sätt skapar vi större och starkare länsstyrelser och landsting, vilket ger chans till mer likvärdig och bättre sjukvård, liksom mer samordning av till exempel miljö- och naturfrågor. Jag ser också möjligheter att lägga på länsstyrelserna ytterligare uppgifter.

Hur har reaktionerna varit?

– Vi har precis fått in synpunkter på det första delbetänkandet. Reaktionerna har över lag varit positiva. Många kommuner, landsting och myndigheter vill se en förändring och effektivisering för att klara framtidens utmaningar.

Finns det inte risk för att servicen i till exempel övre Norrland blir sämre?

– Jag menar att det är precis tvärtom. Detta ger förutsättningar för bättre service och utveckling. Regionerna kommer sannolikt att fördela dess uppgifter till olika delar av det nya länet. Tanken är att det ska finnas ett säte för till exempel regional utveckling, ett för sjukvård och ett för kultur, som kan finnas på olika platser i regionen.

Hur har det gått i Skåne och Västra Götaland?

– De har gått före och visar att det finns fördelar, även om det inte varje dag är en dans på rosor. Men många kommunalråd vittnar om att det är värdefullt att vara en del i en större region.

Hur ser tidtabellen ut?

– Jag föreslår att länen Svealand, Norrland och Västra Götaland utökat med Värmland, inrättas 2018 och att landstingen kommer efter 2019. Men det är regering och riksdag som fattar beslut om när det ska ske.

Tror du att förslaget vinner gehör hos riksdagen?

– Först ska regeringen lägga en proposition, som sedan riksdagen ska anta för att storlänen kan bli verklighet. Om det blir så rår inte jag över. LEL

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

17

Dricksvatten räddas när mark saneras Klorerade lösningsmedel från en gammal nedlagd kemtvätt var på väg att förgifta dricksvattnet för de boende i Kristianstad.

Nu saneras hela området och vattenreservoaren kan räddas.

Geologen Hanna Lindvall har en nyckelroll i det arbetet.

TEXT OCH FOTO

18

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

TEMA

S

påren från gamla synder ligger i öppen dager. Ett område stort som en halv fotbollsplan håller på att saneras från föroreningar.

Under nästan hela 1900-talet släppte en kemtvätt ut orenade kemikalier direkt i naturen. Lakvattnet sipprade ut i närliggande Helge å, som slingrar sig igenom det naturskyddade område som idag kallas för Vattenriket.

G I FTET R ÖR S I G N E R

På den tomt där kemtvätten låg fram till sent 1900-tal hade höga halter av klorerade lösningsmedel uppmätts. Kommunen bestämde sig för att föroreningarna måste bort, vilket blev möjligt med ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket.

– Den främsta anledningen är att en vattenreservoar för dricksvatten ligger hundra meter rakt under den rivna kemtvätten. Om inget gjordes skulle de giftiga ämnena förr eller senare hamna i Kristianstadbornas dricksvatten, säger miljögeologen Hanna Lindvall på kon-

sultföretaget Tyréns, som håller i trådarna för provtagningarna.

Kemtvätten släppte ut perkloretylen, vars nedbrytningsprodukter är tyngre än vatten och sjunker ner i markprofilen. På sina håll har de gått ner djupare än trettio meter under markytan.

– Där har det varit möjligt att gräva upp all jord och lämna på deponi för miljöfarligt avfall. I det schakt vi står i nu är djupet runt fem meter. Förhoppningsvis ska analyserna visa att halterna är tillräckligt låga för att inte behöva gå djupare. På andra platser har det räckt att gräva två till tre meter.

ANALYS PÅ LAB B

Hanna Lindvall sätter på sig skyddsutrustningen och klättrar vigt ner för stegen. För att slippa andas in de flyktiga kemikalierna har hon på sig en skyddsmask, som täcker hela ansiktet. Ett kolfilter renar den luft som hon ska andas in.

– Det känns förhållandevis tryggt eftersom vi vet vilka ämnena är, och vi gör noggranna kontroller av luften på och runt

De giftiga ämnena skulle förr eller senare hamna i dricksvattnet området också Ibland är det nästan värre när man gör en första undersökning av förorenad mark. Då kan oväntade ämnen dyka upp som man inte vet någonting om och det kan vara svårt att skydda sig emot.

Nere i schaktet tar hon nya markprover som analyseras på plats med ett mätinstrument. Det ger en preliminär indikation på halterna. För att vara på säkra sidan ska proverna skickas till labb för analys.

– När de resultaten kommer får vi svar på om vi måste gräva djupare eller om detta är tillräckligt.

Det kommer att påverka arbetet för alla inblandade, vilket inte minst gäller

Häng med Hanna

en dag på jobbet 05.45

Väckarklockan ringer. Efter en snabbfrukost cyklar hon till tågstationen i Lund. Ett bra sätt att vakna ordentligt.

06.40

Tar tåget till Kristianstad. På vägen bort till byggarbetsplatsen i Kristianstad passerar hon på bron över Helge å, där Vattenrikets naturum huserar. Med lite tur får hon se utter, i alla fall på vintern.

07.30

Framme vid byggarbetsplatsen i Kristianstad. Sätter upp mätinstru-

ment i området runt schaktet för provtagning av luften. De flyktiga klorerade ämnena är en hälsorisk för människor och man vill inte att föroreningarna ska avdunsta. Därför täcks schaktet över med en presenning på natten.

Stämmer av med killarna där ute att de har koll på läget, diskuterar hur och var man ska schakta idag och andra praktiska detaljer.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

>

19

TEMA

för entreprenörerna som håller i spakarna för grävskopan och hjullastaren.

Just den här dagen är det byggmöte med representanter från bland annat kommunen och entreprenören. En erfaren geotekniker med eget konsultföretag bidrar med sin kompetens för att driva arbetet framåt.

– Vi har en avstämning varje vecka, där vi diskuterar praktiska problem som dyker upp. Glädjande nog ligger vi lite före tidsplanen med slutdatum i oktober.

I sanden rör sig gifterna snabbare ner i markprofilen, medan de bromsas i leran.

Hur vet man att gifterna går så djupt?

– Bland det första vi gjorde var att ta borrprover över hela området. Det gav en bra bild av hur kemikalierna hade spridit sig.

Kan de röra sig i sidled?

– Delvis har vi sett det. Det sträcker sig en plym av låga halter av föroreningar in på den bebyggda granntomten. Men vi gör bedömningen att den marken inte behöver saneras, säger geotekniker Erik Palmquist.

NY TE K N I K TE STAS

Men då återstår ett viktigt jobb som håller på att handlas upp nu. På den mark där gifterna har trängt ner mellan tjugo och trettio meter skulle det bli övermäktigt att ta bort jorden.

Istället ska en ny teknik, som tidigare bara har tillämpats några gånger i Sverige testas. Den bygger på att jorden hettas upp med elektricitet. De klorerade ämnena förgasas och fångas upp vid markytan.

Marken här är lite besvärlig och består omväxlande av lera, torv och sand.

09.00

Fikar under trevliga former med maskinförarna och anläggarna.

09.30 Förbereder byggmötet som startar strax.

10.00

Byggmöte. Kommunen, entreprenörer och konsulter får en lägesrapport om hur arbetet fortskrider och vilka problem som måste lösas. Varannan vecka träffas de för uppföljning. Projektets första del beräknas vara färdigt i oktober. Man ligger lite före tidtabell.

20

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

FYLLE R M E D M ORÄN

Inget verkar lämnas åt slumpen i det här projektet. För att hålla borta grundvattnet i schakten har man satt dit spont, väggar av stål, som gör det möjligt att gräva och göra provtagningar.

En svag odör gör sig påmind över schaktet. De klorerade ämnena sticker lite i näsan.

– För att undvika att de flyktiga ämnena dunstar och utgör en hälsorisk för människor täcker vi över gropen med presenningar på natten, säger Hanna Lindvall.

11.00

Efter byggmötet gör deltagarna en rundtur på arbetsplatsen för att se hur arbetet fortlöper i praktiken, och diskutera vidare kring arbetet. Provtagning av jord och undersökning av schaktet som har ett djup på runt fem meter. Deltagarna från byggmötet är med under provtagningen och kan bevittna hur projektet drivs framåt.

12.00

Lunch med byggkillarna. Egen matlåda gäller här. I morgon behöver hon inte ta med det. Då är det intern konferensdag med avdelningen på Tyréns. Ett tema

Vad händer med schaktet när saneringen är klar?

– Då fyller vi upp med siktad morän, garanterat fri från föroreningar. #

HANNA LI N DVALL Yrke: Miljögeolog på konsultföretaget Tyréns.

Utbildning: Kvartärgeolog från Lund, examensår 2011.

Bor: Lägenhet i Lund.

Bästa karriärtips: Ha roligt på jobbet!

Gillar hos kollegor: Ödmjukhet, hjälpsamhet och att man bjuder på sig själv. Och så är vi ett så himla bra gäng tillsammans. Det är alltid nära till skratt.

Favoritapp: SR Play. Lyssnar gärna på Sommar.

är digitalisering. Hon passar på att stämma av andra uppdrag, och hjälper en kollega att granska en rapport.

12.30

Med hjälp av fältinstrument mäter hon halterna av klorerade ämnen där ny jord har grävts upp. Ger instrumenten höga

Jordprover skickas till labb för analys av klorerade ämnen.

Här finns framtidens jobb Hanna Lindvall är miljögeologen på

Tyréns som i botten har en master i kvartärgeologi. Att hon skulle jobba med undersökning och sanering av förorenade områden fanns inte i planen när hon pluggade.

– Det här är verkligen roligt och utmanande. Jag gillar mixen mellan att vara ute på fältarbete och inne på kontoret. Att bidra till att rädda grundvatten känns också bra.

Hon framhåller sina kollegor på Tyréns som hon stortrivs med. Att hänga med maskinförarna på bygget gillar hon också.

Vid saneringen styr och kontrollerar hon entreprenörens arbete, all från hur djupt man ska schakta till att utrustningen för vattenrening fungerar.

Det är också viktigt att inte blanda

ren och förorenad jord, liksom att inte smutsa ner gatorna utanför arbetsområdet.

– Det är roligt att jobba i en bransch som hela tiden utvecklas med nya metoder för sanering. Och brist på jobb lär det inte bli. Enligt Naturvårdsverket finns det runt 80 000 potentiellt förorenade områden i landet, men då räknas också gamla nedlagda bensinmackar med.

Efter nästan fem år på Tyréns har hon varit med om några saneringar.

En rätt typisk var den i Bromölla där ett utfyllnadsområde med schaktmassor och annat hade dumpats. Innan man skulle bygga bostäder och en idrottsplats byttes den förorenade marken ut mot nytt rent jordmaterial.

Hanna Lindvall mäter halterna av klorerade ämnen nere i schaktet.

utslag kompletteras och fördjupas schakten direkt. Hanna är med och styr var och hur mycket man kompletterar. När jordproverna ger låga utslag tas ett prov som skickas till labb för exakt haltbestämning. Efter några dagar är provsvaren klara.

15.00

Går in på arbetsplatsens kontor, kollar igenom jordproverna och förbereder för att skicka proverna till laboratoriet. Hämtar in de små luftmätarna som under dagen mätt luften i området runt arbetsplatsen. Packar och skriver en order till laboratoriet.

16.00

Cyklar iväg för att lämna in proverna hos närmsta postombud. Tar tåget hem till Lund, passar på att kolla mejlen och gå igenom nya labbsvar.

18.00-21.00

Promenerar och myser med minigrisen Smilla som bor hemma hos mamma och en syster. Smilla är en smart, bestämd och kommunikativ individ. Hinner med ett pass Lindy hop på vägen hem.

22.30

>

Somnar på studs.

Smilla är en stor personlighet i liten förpackning.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

21

Klättra inte ner i schaktet utan skyddsmask. Klorerade lösningsmedel är skadliga att andas in.

22

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

TEMA

Förorenaren betalar Naturvårdsverket bedömer att det finns

80 000 förorenade områden i Sverige. Ungefär 1 300 av dem kan utgöra en mycket stor risk för människors hälsa och miljö. Dessa behöver sannolikt åtgärdas. Utredningar och efterbehandlingar har påbörjats, men måste intensifieras för att miljömålet "Giftfri miljö" ska uppnås, enligt Sveriges geologiska undersökningar, SGU. Förorenaren betalar, är en princip som gäller. När ansvarig verksamhetsutövare saknas står Naturvårdsverket som finansiär för utredning och sanering av förorenad mark, enligt miljöbalken.

Ny metod för rening För att slippa köra bort förorenad jord som ligger djupare än fem meter ska en ny metod för rening av marken tillämpas i Kristianstad.

Med termisk in situ-behandling värms jorden och grundvattnet upp till över 100 grader.

De klorerade lösningsmedlen förångas och samlas sedan upp nere i marken och uppe vid markytan. Sedan renas gasen. Målet är att minska halterna av klorerade lösningsmedel med 99 procent i jorden och 90 procent i grundvattnet.

Nya pengar till marksanering Nu finns bidrag att söka för sanering av förorenad mark. Avsikten är att frigöra mark i mer attraktiva lägen för att kunna bygga bostäder.

– Det är inga småpengar det handlar om. Tre hundra miljoner kronor i år och lika mycket nästa år finns att söka för landets kommuner. Därefter satsar regeringen två hundra miljoner kronor per år, bidrag som administreras av Naturvårdsverket.

– Ofta handlar det om lite bortglömd mark på ödetomter som ingen är intresserad av, för att det kostar för mycket att sanera, säger Jeanette Häggrot, projektledare vid Naturvårdsverket.

När den marken exploateras kan grönytor och naturområden skyddas, vilket bidrar till en hållbar stadsutveckling och miljömålet ”Giftfri miljö”.

Hittills är det bara två kommuner i landet som har utnyttjat bidraget. Sala har fått 6,3 miljoner kronor för att sanera mark som förorenats av gruvindustrin, som är nedlagd sedan länge.

– Det är ett bra exempel som gör att 90 nya bostäder kan byggas.

Eftersom det inte finns någon ansvarig för den förorenade marken

Jeanette Häggrot bedömer ansökningar.

kan bidrag ges, dock med avdrag för markens värdeökning som en följd av saneringen.

Hur går det till praktiskt?

– Kommunerna söker bidrag via länsstyrelsen till Naturvårdsverket.

Om allt är i sin ordning kan hanteringen av ansökan gå snabbt, och bidrag beviljas löpande. Ett villkor är att kommunen har beslutat att göra en detaljplan för att bygga bostäder.

Jeanette Häggrot vill visa på möjligheterna och de positiva effekter som bidraget ger. Men hittills har det gått lite trögt.

– Det finns ett intresse bland kommunerna och man jobbar på ansökningar, så jag tror på en ökning nästa år, säger hon optimistiskt. #

Mark behövs för bygga mer bostäder.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

23

R E P O R TA G E

På jakt efter

nya läkemedel i Ishavet Ungefär en tredjedel av alla läkemedel har sin källa i naturen. Forskaren Johan Svenson skriver själv om sin expedition i Arktis, där forskarna samlar in alger och andra organismer i sökandet efter nya molekyler, som till exempel kan bli ny antibiotika.

TEXT OCH FOTO

JOHAN SVENSON

> N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

25

V

år jakt på spännande marina organismer har tagit oss långt norrut. Det arktiska havsvattnet håller en minusgrad och det är över 2 000 meter djupt när dykarna hoppar i för att samla alger under packisen. Vi har skådat både blåval, nyfikna isbjörnar och, för några dagar sedan, kanske världens nordligaste utedass.

Norge har marina resurser av olika slag och när de nu planerar för ett liv efter oljan satsar de på marin bioprospektering.

Vid sidan av fiskodlingen jagar norska forskare nya bioaktiva ämnen från den marina miljön.

En kemisk skattkista?

KE M I S KT FÖR SVAR

Det var en sådan bioprospekteringsresa jag nyligen fick nöjet att följa med på. Haven utgör runt 72 procent av jordens yta och snittdjupet är 3 700 meter. I denna kalla och mörka miljö lever miljontals olika fantastiska organismer som vi vet väldigt lite om.

Det är en tuff miljö och många organismer utvecklar kemiska försvar för att hävda sig i konkurrens med andra.

Många marina organismer är stationära vilket innebär att de inte kan simma iväg om det dyker upp en hungrig predator eller alger som är sugna på att kolonisera deras yta. Sådana marina organismers kemiska försvar är speciellt intressant att studera.

”

Man vet aldrig vad som kommer upp. Det kan vara ren lera eller kilovis av de mest osannolika marina organismer.

del spe och gliringar om allt från Andrées luftfärd till Vasaskeppets förlisning och svenska backlinjer. Stämningen var dock hjärtlig och alla ombord gjorde sitt bästa för att alla ska trivas.

Det är något av ett socialt experiment att segla ut i ”ingenstans” utan vare sig mobiltäckning eller internet. För de som inte satte sjöben relativt snabbt blev ett gungigt Barents hav allt annat än underbart och förlåtande de första dagarna.

Arbetet på båten gick i dubbla skift och vi jobbade ofta dygnet runt. I båtens

26

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

J U LAFTON FÖR FOR S KAR E

På bakdäck samlade vi in så mycket biologiskt material som möjligt. Mycket av materialet kommer upp till båten via skrapor och småtrålar och när dessa redskap töms på bakdäck är det lite som julafton för mig som forskare. Man vet aldrig vad som kommer upp och det kan variera från ren lera till kilovis av

Svensk polarhistoria på Vitön Det är en otillgänglig glaciärtäckt ö nord-

öst om Svalbard som oftast är omgiven av svårforcerad drivis. Inte många människor har satt sin fot på Vitön.

Det var här som Andrée och hans två tappra följeslagare till slut fick se sig besegrade av Arktis efter 90 dagars hård kamp på den förrädiska packisen efter sin tragiska ballongkrasch i 1897. I stället för en

HÄR LIG STÄM N I NG OM BOR D

Jag stack kanske ut lite som relativt ung svensk forskare med en bakgrund inom organisk kemi. Med en helnorsk besättning fick man som svensk utstå en god

korridorer tassade man därför fram tyst på tå då det nästan alltid låg kollegor från det andra skiftet och sov i hytterna.

Tragiskt slut på Vitön.

ärorik resa till Nordpolen blev det en strid mot elementen i ett desperat försök att hitta tillbaka till fastlandet innan den arktiska vinterns intåg.

Det hela slutade sedan tragiskt efter endast ett fåtal dagar på Vitön och sedan kvarlevor av deras kroppar av en slump hittades 33 år senare, råder det fortfarande delade meningar om vad som till sist knäckte dem.

R E P O R TA G E

Bra odds för nya läkemedel Ungefär en tredjedel av de mediciner som

används idag har sitt ursprung i ett kemiskt ämne från naturen och inom cancerfältet är det så mycket som hälften. Det dyker ständigt upp nya bioaktiva ämnen från naturen som är annorlunda, i jämförelse med dem som läkemedelsindustrin oftast arbetar med, och som vi forskare har svårt att förutse, trots nutida hjälp från kraftfulla datorer.

de mest osannolika marina organismer.

När djupet tillät hoppade också våra tre dykare i för att samla in organismer.

Om man vet exakt vad man är ute efter är tränade dykare en enorm tillgång här.

Materialet sorterades grovt på bakdäck och identifierades av marinbiologer innan det artvis frystes in.

Jakten på dessa nya ämnen från naturen kallas för bioprospektering. Historiskt sett har våra läkemedel kommit ifrån växter och organismer som levt på land då havet länge var ansett som en väldigt farlig plats.

Det är först de sista femtio åren, tack vare diverse teknologiska genombrott, som forskare på allvar har börjat kunna finkamma haven i jakt på nya spännande bioaktiva substanser.

Runt 25 000 nya ämnen har hittats i den marina miljön och av dem har sju gått hela vägen och blivit godkända läkemedel. Det kan kanske låta som väldigt lite men då ska man vara medveten om att 1 på 3 500 egentligen är ganska goda odds när det gäller framställning av helt nya läkemedel. Det satsas därför just nu mycket på marin bioprospektering.

Det mesta samlades in i början, men efter hand skiftade vi fokus mot andra arter. För framtida kemiska studier av

innehållet krävs en minimimängd material, men tanken är aldrig att ett eventuellt framtida behov ska täckas av insamlade organismer. Det är inte hållbart, utan andra metoder får användas för produktion när ett intressant ämne har identifierats. Vissa organismer är mycket svåra att få tag på i tillräcklig mängd, vilket kan begränsa de experiment som går att utföra och vilka organismer som kan undersökas.

Mitt forskningsfokus handlar mest om organismer som producerar ämnen

De arktiska vattnen är en tuff miljö att leva i.

Tränade dykare är en enorm tillgång när man vet exakta vad man letar efter.

NYA BÅTBOTTE N FÄRG E R

som förhindrar kolonisering av ytor.

Dessa ämnen kan användas för att utveckla både nya miljövänliga båtbottenfärger och medicinskt material, såsom katetrar och implantat, som är resistenta mot bakteriekolonisering.

SP expanderar inom det medicintekniska och det marina fältet och satsar mycket på att undersöka framtidens marina utmaningar och möjligheter.

I S BJÖR N I KI KAR E N

På frivakterna passade jag och många

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

27

R E P O R TA G E

andra på att sova ifatt, lika ofta klättrade jag ner till fartygets gym. När det gungar på Barents hav är ett träningspass under däck inte så lockande. Då klättrar jag hellre upp till fartygets bro med en kikare i handen i jakt på val, isbjörn eller valross.

Efter några dagar med spännande djurliv välkomnade jag fläckar med fungerande internetmottagning. Fartygets bro var också samlingsplats för de som ville höra på historier om arktiska och antarktiska marina äventyr och allt från den sydafrikan-

ska kycklinghuvudfotsoppan ”walkie talkie” och nyfikna leopardsälar till valkadaver täckta med isbjörnar, avhandlades livligt.

Jag fick också chans att lära mig mycket.

Eftersom varken mobiltelefoner, internet eller tv fungerar speciellt bra uppmuntrades vi att prata med varandra. Sådana här kryssningarna är fantastiska platser för att knyta kontakter på för framtida forskningssamarbeten. Det gavs också vetenskapliga seminarier under resans gång.

MÖJ LIG S KATTKI STA

Johan Svensons forskning handlar mest om att hitta organismer som producerar ämnen som förhindrar kolonisering av ytor.

Johan Svenson

På den sextio meter långa båten Helmer

Utbildning:

Hanssen spenderades nästan tre veckor i farvattnen runt Svalbard tillsammans med marina forskare från nio olika länder. Detta var min femte arktiska bioprospekteringsresa och de har alla varit lika spännande.

Totalt var det trettio personer ombord, manskapet inkluderat.

Den samlade klokskapen ombord ska inte underskattas då de flesta är gamla inom fältet med enormt mycket expertis och erfarenhet.

Turen startade i nordnorska Tromsö på den 69:e breddgraden och gick via Nordkap vidare till Vitön, en tur på runt femtiofem timmar över Barents hav där varje breddgrad tog ungefär sex timmars att forcera. Efter några dagars insamling runt Vitön gick resan vidare runt norra Svalbard och upp i packisen på den 82:a breddgra-

Karriär: Forskare inom marina natur-

produkter och antibiotika i Tromsö och på Nya Zeeland fram till 2014.

Jobbar i dag: Seniorforskare inom

medicinteknik vid SP., Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Forskar på biomaterial, antifouling, marina naturprodukter och antibiotika.

28

N A T U R V E TA R E

Så gick resan

Ålder: 43 år.

Disputerad i organisk kemi 2003 vid Högskolan i Kalmar. Postdok på Hortresearch i Hamilton, Nya Hängiven forskare.

Zeeland och vid universitetet i Tromsö, Norge.

N R 6 2 016

Resan var en stor succé och jag och mina kollegor är mycket nöjda med det insamlade materialet och även upplevelserna. Nu återstår mycket forskning på land för att undersöka den slutgiltiga potentialen hos det insamlade materialet. Det som väntar de infrysta organismerna närmast är en rad av kemiska och biologiska analyser för att få veta om det verkligen var en kemisk skattkista vi hämtade upp ur de kalla djupen.

den innan fören vändes söderut igen och vi tog sikte på Kongsfjorden och senare Longyearbyen.

Resan gick i farvattnen runt Svalbard.

VETENSKAP

Varje steg räknas Fredrik Johansson är forskaren som bokstavligen är intresserad av varje steg du tar. I alla fall när du ska hinna med bussen, tåget eller byta färdmedel. Han kartlägger fotgängare för att kunna simulera gångtrafiken för att optimera framtidens stationer. N A T A L I E V O N D E R L E H R TEXT

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

> 29

År 2020 ska användningen av kollek-

tivtrafiken ha fördubblats. För det behövs fungerande stationer där folk snabbt kan nå sina tåg och bussar och byta på ett smidigt sätt.

– Stationen ska vara så kompakt som möjligt för att minska avstånden men samtidigt måste alla få plats och det måste kunna gå att ta sig fram, resonerar Fredrik Johansson, forskningsassistent vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Fredrik Johansson.

resecentrum eller kollektivtrafikstationer.

Fredrik Johansson har i sin forskning åtgärdat några brister.

– Var blir folk fördröjda? Det är viktig information för att få fram kritiska punkter i infrastrukturen.

VÄNTA E LLE R S KYN DA D E N FRAMTI DA VE R KLIG H ETE N

I sitt avhandlingsarbete har Fredrik Johansson tagit hjälp av studenter för att filma fotgängare vid Stockholms centralstation. Filmerna är någon slags rådata för hans matematiska modeller och simuleringar.

– Det behövs enorma mängder rådata för att kunna utföra simuleringarna, påpekar han.

Det finns en internationellt etablerad mikroskopisk modell som heter Social Force Model (SFM). Den är mikroskopisk för att den zoomar in och tar hänsyn till individen. Det betyder att det är möjligt att ta hänsyn till heterogeniteten, att människor beter sig olika. Modellen används ofta av konsulter för att planera ny- eller ombyggnation av olika typer av

En sådan kritisk punkt är människor som står och väntar och hur det beteendet påverkar passerande strömmar. Fredrik Johansson kunde till exempel observera att en informationsskylt vid Stockholms central gav upphov till människor som stod i vägen för andra.

– Nu kan vi modellera väntandet och vad det har för effekter på flödet av gångtrafiken, förklarar Fredrik Johansson.

Genom att simulera individers väntande kan man sedan anpassa planeringen av infrastrukturen. En annan parameter som påverkar flödet är hur fort fotgängare uppnår den önskade hastigheten. Det kallas för relaxationstid och den måste anpassas i simuleringarna. Den önskade hastigheten varierar dessutom över dagen. Fredrik Johansson har sett en skillnad mellan morgonen, där de flesta rör sig fortare, mot eftermiddag, där flödet blir något långsammare.

– Det är en viktig parameter för simuleringarna och det är första gången att dessa data har tagits fram i Sverige. Nu har vi tagit ett viktigt steg mot att kunna använda modellen för svenska förhållanden, påpekar Fredrik Johansson.

LYXPROBLEM

En hektisk tid då datasimulering kan hjälpa.

30

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

Nederländerna är ett tätt befolkat land med mycket kollektivtrafik. Där har simuleringar använts ett tag men Japan var tidigast.

– Vi har lyxproblem i jämförelse, säger Fredrik Johansson.

Men det går inte att importera en modell eller simulering från ett annat land.

Det finns olika förutsättningar i infrastrukturen och även kulturella skillnader.

Därför är det nödvändigt att anpassa modellerna och samla in egna data för simuleringarna, det kan till och med vara så att det finns lokala skillnader. Den önskade hastigheten i Stockholm är exempelvis kanske inte densamma som i Göteborg.

OLI KA VÄGVAL

Datan som krävs för simuleringarna måste vara så exakt som möjligt. Därför

Social Force Model (SFM) • mikroskopisk modell – tar hänsyn till individuella gångtrafikanter.

• simulerar trafiken beroende på hur infrastrukturen i kollektivtrafiken utformas.

Den nya forskningen ger ökad förståelse för • påverkan av väntande gångtrafikanter.

• relaxationstiden, det vill säga hur fort en stillastående fotgängare accelererar upp till den önskade farten.

• önskad fart, det vill säga hur fort en fotgängare väljer att röra sig när det inte är någon trängsel.

Begränsningar • Oväntade händelser som förseningar eller ökat antal resenärer.

• Modellen bygger på antagandet att gångtrafikanter väljer den kortaste vägen från A till B och har som mål att ta sig snabbast möjligt framåt.

• Oklart hur lokal data som används måste vara.

VETENSKAP

måste man göra manuella observationer genom att studera och filma flödet av gångtrafikanter.

– Tänk dig en situation där två personer möts och måste flytta lite åt sidan för att inte krocka. Det handlar om små avstånd, kanske bara två decimeter. Det är omöjligt att fånga detta med digitala verktyg och därför måste vi filma för att kartlägga beteendet i olika situationer.

Fredrik Johansson skulle i framtiden vilja ta reda på mer om olika vägval, till exempel vid byte av perronger inom en station. För det mesta gäller den snabbaste vägen men inte alltid.

– Då måste man nästan följa enstaka individer och se hur de beter sig, menar han.

Simuleringarna kan ta hänsyn till oförutsedda händelser som stora förseningar i kollektivtrafiken eller ökade mängder rese-

närer på grund av semester. Då behövs specifika simuleringar för olika situationer. Det är kostsamt, så än så länge simuleras olika tidpunkter på en genomsnittlig dag.

MÄNNISKOR ÄR MER KOMPLEXA

Det som är av intresse nu är att studera större stationer i Sverige och även mindre bytespunkter i storstäder, exempelvis där det sker byten mellan tåg och buss. Allt för att öka användningen av kollektivtrafiken och för att undvika en situation där man istället undviker kollektivtrafiken på grund av trängsel bland gångtrafikanter.

I framtiden vore det också intressant att undersöka och modellera helhetsbilden vid en station. Kollektivtrafik, personbilar, cyklister och fotgängare samsas på ett litet utrymme och har alla samma mål att komma fram i tid.

– Nu tittar vi bara på en begränsad del av problemet, när det blir trängsel på grund av fotgängare. En simulering med cyklar och motorfordon är definitivt intressant och man har börjat med det internationellt. Det är svårt, men det är på väg.

Fredrik Johansson påpekar också att det kan vara svårt att modellera människors beteende eftersom de trots allt är människor och oerhört mycket mer komplexa än de matematiska modeller som nu används. Men trots detta är han övertygad om att modellerna och simuleringarna är av stort värde.

– Det jag hoppas på och vill bidra till är att simulering kan bli ett mer pålitligt och användbart verktyg när det handlar om att analysera och bygga infrastruktur för gångtrafik, avslutar Fredrik Johansson.

Kollektivtrafik, personbilar, cyklister och fotgängare samsas på ett litet utrymme och har alla samma mål: att komma fram i tid.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

31

VETENSKAP

”Roboten som kypare finns i verkligheten som prototyp, den funkar.

Gruvroboten har i simulationer funkat den också, men jag hoppas få möjlighet att gå vidare med den och ta fram en prototyp.”

Kalkade våtmarker återhämtar sig Vitmossan kommer tillbaka när kalkningen upphör. Det är en av slutsatserna i en rapport från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som har tittat på hur vegetationen förändrats i samband med att man kalkat våtmarker. Syftet med kalkningen är att motverka försurningen av vattendrag som ger skador på fisk och insekter. Men

samtidigt får man en förändrad växtlighet. Det högre pH-värdet gynnar till exempel brunmossor, gräs och halvgräs, medan vitmossorna, sileshår, tranbär och rosling minskar. Studierna, som gjorts under tjugo år, visar att de arter som fanns i den ursprungliga vegetationen återhämtar sig när man har slutat kalka. AN

Det säger Masoumeh Mansouri, som har disputerat i datavetenskap vid Örebros universitet. Hennes avhandling handlar om självständiga robotar, som ska kunna anpassa sig till omständigheterna och lösa olika uppgifter. Tanken är att de ska kunna hjälpa oss med till exempel arbetsuppgifter som är enformiga eller farliga. AN

Masoumeh Mansouri.

Vit päls bromsar bettet Ibland är det jobbigt att vara vit häst. De har svårare att gömma sig för rovdjur, och de är känsligare för solens UV-strålning. Men de har åtminstone en fördel: bromsarna biter hellre de svarta och bruna hästkompisarna, och de vita får därför färre parasiter. Anledningen är att bromsarna använder det polariserade ljus som reflekteras från djurens päls för att hitta sitt byte. För den upptäckten fick en grupp forskare årets Ig Nobelpris i fysik. Susanne Åkesson, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet, är en av forskarna, och mottog priset vid ceremonin i september. AN

32

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

5…

… möjliga gener som styr hundarnas sociala beteende mot människor, har hittats av forskare vid Linköpings universitet. I samma område av arvsmassan finns gener som förknippas med sociala funktionsnedsättningar hos människor, till exempel autism, bipolär sjukdom, schizofreni och ADHD. Forskarna hoppas att man i framtiden kan ta hjälp av hundarna för att bättre förstå dessa diagnoser. AN

N F RÅGA E TA R E E V R U T A N

Verkning s

graden ö k ar sakta men säk ert.

Kan solen ge mer el?

När oljan och kolet fasas ut har vi stora förhoppningar runt solenergin. Hur effektiva kan solcellerna bli och kan de täcka hela vårt behov av el i framtiden?

Användningen av solel växer globalt med femtio procent per år, och solenergin har goda möjligheter att täcka en betydande del av framtidens energibehov. Energin är visserligen utspridd över stora ytor, men naturens fotosyntes visar att det inte finns något principiellt problem att täcka stora energibehov på ett hållbart sätt.

Att solenergi har stor potential även i Sverige framgår om man jämför med Tyskland som redan nu får uppemot åtta procent av sin

el från solen, samtidigt som Mälardalen har en solinstrålning som ligger på samma nivå som i mellersta Tyskland.

De solpaneler av kisel som säljs i dag har verkningsgrader upp till ungefär tjugo procent, och så länge man bara använder sådana enkla halvledarskikt kan man aldrig nå över trettiotre procents effektivitet. I solceller med flera skikt kan man ta tillvara solenergin bättre, och rekorden för dessa ligger kring fyrtiofem procent även om de också är mycket dyrare.

Priset på vanliga kiselsolceller har dock sjunkit till en femtedel under de senaste sju åren, och det pågår mycket spännande forsk-

ning för att ta fram nya solcellsmaterial som kombinerar god prestanda med låga kostnader. Det är samtidigt viktigt att nu också skapa goda förutsättningar i fråga om moderna energisystem, lagstiftning och finansieringsmöjligheter för att utnyttja de stora möjligheter som solenergin erbjuder tillsammans med andra förnybara energislag.

PETTE R PE R SSON, UNIVERSITETSLEKTOR I TEORETISK KEMI VID LUNDS UNIVERSITET.

Hur klarar storstäderna vattenförsörjningen?

Det räcker med en nederbördsfattig vinter för att det ska bli problem med grundvattnet i sydöstra Sverige och på Gotland. Hur klarar heta och torra städer som Madrid och Bagdad vattenförsörjningen?

En storstad som Madrid slukar enorma mängder vatten.

Mellanöstern, Sydeuropa och Kalifornien är exempel på regioner som upplever vattenbrist. De flesta städer är beroende av vatten från närliggende älvar eller reservoarer som transporteras i rör, eventuellt i kombination med grundvatten.

När den primära vattenförsörjningen minskar och det inte är möjligt med alternativa källor måste vattnet sparas och ransoneras. En person använder kanske 200 liter vatten om dagen: någon liter till att dricke, matlagning, toalett (10-15 liter per spol-

ning), dusch, badkar, tvättmaskin med mer.

Nya teknologiska lösningar som sparar och reducerar vattenförbrukningen blir vanligare. Rening och recirkulering av vatten (inklusive från toaletter) förekommer i städer med vattenbrist. I en stad som Singapore är allt vatten recirkulerat och i London blir också vattnet använt igen.

Kom ihåg att det mesta av vattnet som vi konsumerar är genom maten vi äter. Mellan 2 500-3 000 liter vatten går åt i produktionen av vår dagliga diet. Kött kräver mer vatten än vegetariska alternativer. Ett kilo biff (nöt) förbrukar 1 5000 liter vatten i produktionen. När det är brist på vatten, är det derför ofta konflikt om vattnet mellan jordbruk och stora milionstäder.

e? tar e rv atu n n till e a e råga rna.s g f å a r t n f i e u n d turv llRdV E TAickRaEi na33 N R 6 2 0 1 6 N A TiU v d Sk ion@ t Va ak

TE RJ E ÖSTIGÅR D, DOCENT, NORDISKA AFRIKAINSTITUTET

red

I N S P I R AT Ö R E N

De identifierar okända bakterier När de medicinska labben går bet i identifieringen av bakterier finns hjälp att få. Några biomedicinska analytiker och en kemist på Sahlgrenska universitetssjukhuset ger besked.

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK Där finns en unik samling av bakterier som leder rätt.

TEXT

Någon har blivit biten av katt. Såret vill

inte läka utan blir allt mer infekterat. På sjukhuset tas ett prov som skickas till ett mikrobiologiskt laboratorium där det odlas och analyseras. Ganska snabbt kan rätt behandling sättas in, men man kan inte säkert säga vilken bakterieart det handlar om.

– Det är där vi kommer in i bilden.

Labbet skickar då bakterien till oss och vi går vidare med analyser i flera steg för att ta reda på vilken bakterie det är, säger Elisabeth Inganäs, leg. biomedicinsk analytiker på CCUG som ingår i Klinisk mikrobiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

U N I K SAM LI NG

I de flesta fall kan bakterien artbestämmas, men ibland är det en okänd art. I identifieringen använder de sig av den egna samlingen och databasen, liksom av publika gensekvensdatabaser. I samlingen finns idag runt 55 000 bakterieisolat fördelade på omkring 4 500 arter. Av varje art finns flera isolat lagrade i det kylskåpskalla kylrummet.

De kan till exempel vara hämtade från olika patienter vid olika tidpunkter. De äldsta är från 1968, då en framsynt och noggrann forskare såg värdet i att identifiera och katalogisera bakterier.

34

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

– Vi förvaltar och utvecklar det arvet, säger Elisabeth Inganäs, som är en av fyra biomedicinska analytiker på labbet.

Hon påminner om bakteriernas korta reproduktionstid som gör att de snabbt kan förändras och anpassa sig till nya villkor.

– Genom att förvara bakterierna frystorkade bromsas den processen, där vi försöker hålla oss så nära ursprunget som möjligt.

D ETE KTIVAR B ETE

När de berättar om det detektivarbete som ligger bakom varje identifiering blir man fascinerad.

– Av de åttahundra isolat som vi identifierar varje år är omkring tio helt nya arter som inte är beskrivna tidigare, förklarar Liselott Svensson Stadler, disputerad biolog och enhetschef.

Tjusningen med jobbet är att träffa rätt.

– Men det är också spännande när vi hittar nya arter, säger Elisabeth Inganäs.

En stor del av samlingen Culture Collection, University of Göteborg – CCUG, är tillgänglig på webben. Där kan vem som helst gå in och leta efter ett specifikt bakterieisolat och även se vilka analyser som är gjorda. Där finns också välkända bakterier som E. coli (upptäckt 1895) och Helicobacter pylori, som orsakar magsår. Den upptäcktes 1986 och renderade ett Nobelpris.

– Det ingår i vårt uppdrag att vara publika och öppna med vår kunskap, säger Liselott Svensson Stadler.

M E LLAN H I M M E L OCH JOR D

Fördelen är att bakterier i samlingen görs tillgängliga för andra, vilket kan komma till nytta i forskningen. Samma bakteriestam kan då studeras vidare eller användas i någon tillämpning.

– När man vill beskriva och publicera en ny bakterieart måste man göra den tillgänglig för andra i en stamsamling. I de flesta fall skickas de till oss på

Elisabeth Inganäs har koll på bakteriestammarna i samlingen.

KARRIÄR

I DE NTI FI E R I NG E N GÅR TI LL SÅ HÄR: 1. Bakterierna odlas på agarplattor. Man testar bland annat om de växer i aeroba eller anaeroba miljöer, eller bara i koldioxid. Föredrar de hela eller krossade blodkroppar, och hur reagerar de på pH-förändringar?

2. Biokemiska tester där man bland annat undersöker vilka enzymer som uttrycks.

Den klassiska agarplattan ingår som en del i identifieringen. Ibland krävs också gensekvensering.

en agarplatta eller i ett transportrör som håller bakterierna vid liv.

De flesta bakterier som hamnar här för identifiering kommer från det egna labbet men även från andra mikrobiologiska labb i landet.

De får också in bakterier som hittas i miljön, allt mellan himmel och jord, till exempel sådana som kan ställa till problem i tillverkning av till exempel läkemedel och livsmedel.

– Företag måste ha koll på vilka bakterier som förekommer i deras lokaler. De kan komma från människors hår eller händer. Även från vatten och annat kan det slinka in bakterier som man behöver ha identifierade, säger Elisabeth Inganäs.

distribueras frystorkade och väcks till liv med värme, vätska och näring i en buljong.

– En viktig del av samlingen är de stammar som används för kvalitetskontroll på mikrobiologiska laboratorier, vilket möjliggör jämförelser mellan laboratorier över tid. Även resistenta bakterier som MRSA finns i samlingen.

– Det kan vara intressant att följa utvecklingen av resistenta bakterier och se förändringar över tid, säger Liselott Svensson Stadler. #

4. Gensekvensering utförs om man inte kan identifiera arten i någon av tidigare tester, eller för att säkra identiteten. På datorn syns basparen som olika färger, vilka matchas mot sekvenser hos kända arter.

Här finns bakterierna samlade: www.ccug.se Culture Collection University of Göteborg är en öppen och internationellt erkänd stamsamling som bland annat används för identifiering av bakterier och svampar.

Här finns drygt 4 500 arter fördelat på cirka 55 000 isolat.

CCUG är den enda publika bakteriesamlingen i Sverige och den största i Europa. Dess inriktning på bakterier av humanmedicinskt ursprung är unik i världen.

BAKTE R I E R TI LL SALU

Bakterierna i samlingen är intressanta för bland annat forskare och företag som utvecklar nya diagnostiska verktyg. Även skolor, som använder bakterierna i undervisningen kan köpa isolat av bakterier. De

3. Kemotest där man i en kromatograf tar reda på vilka fettsyror som finns i cellväggen. Det varierar mellan olika arter.

Tjusningen i jobbet för Elisabeth Inganäs och Liselotte Svensson Stadler är att träffa rätt.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

35

MAN UALE N

Båda vinner i en lyckad förhandling Hur blir man en bättre förhandlare? En forskare på Handelshögskolan visar med några knep hur man kan hitta lösningar och göra båda parter nöjda, vare sig det gäller barnens veckopeng, din LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK SARA-MARA / S ÖD E R B E R G AG E NTU R lön eller ett gisslandrama.

TE XT

Till tonerna av Abbas ”The winner takes it all” gör forskaren Lars-Johan Åge entré på Naturvetarnas Leadership Friday.

– Den inställningen fungerar inte i en förhandling. Om det finns en vinnare finns det också en förlorare, säger han.

Men hur ska man då tänka för att lyckas i en förhandling? Något trollspö eller förlösande formel finns förstås inte.

Ekonomie doktorn vid Handelshögskolan i Stockholm börjar med att rita en smiley på tavlan.

– Positiv affekt är en framgångsfaktor.

Forskning visar att ett leende på läpparna gör att man blir mer kreativ, flexibel, öppen och problemlösande.

Alla har vi hamnat i fastlåsta lägen där det krävs både list och fantasi för att komma vidare.

– Oavsett om det är en diskussion vid köksbordet, ett gisslandrama eller en facklig förhandling så är hemligheten densamma för att få till en lyckad lösning.

E N PU M PA OCH E N SVART SVAN

Hans forskning är den första vetenskapliga teorin som visar hur man praktiskt kan använda förhandling för att nå sina mål. Forskare världen över, svenska polisen och amerikanska FBI har anammat hans forskning.

På scen har han med sig en pumpa, en svart svan och rubiks kub. Saker som vi kommer att få se mer av längre fram. En sliten sportbag försöker han byta mot en fin läderväska från en i publiken. Han lyckas i sitt uppsåt med följd att ägaren till läderväskan blir arg och känner sig lurad.

36

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

I L L U S T R AT I O N

– Att förhandla och göra affärer på det sättet är förstås inte hållbart. Jag ska ge er några nycklar som leder till framgång i förhandlingen.

Tänk högt, var öppen och spela inte märkvärdig Dessa bygger på att man är kunnig och har satt sig in i fallet. Lika viktigt är att vara kalkylerande och skriva ner vad som är viktigt för dig och vad som är viktigt för motparten. I ett första steg sätter man upp antaganden och spekulerar.

make och har ett stort värde för henne.

Det gör henne happy, som är något av ett mantra i Lars-Johan Åges lära. Det kan vara svårare att locka fram i vissa sammanhang, som vid fritagning av gisslan.

– Som i all förhandling är grunden att förstå, bygga förtroende och skapa en trygg relation, där man befinner sig på samma nivå. Då blir det möjligt att påverka motparten i rätt riktning.

Men det finns fällor att gå i, som att låta egot ta över och man blir självcentrerad.

– Då är förtroendet som bortblåst. Det kan handla om att man pratar för mycket själv eller är skrytsam. Lyssna istället aktivt på vad motparten har att säga och bekräfta hens unika perspektiv och behov.

Uttala det hen tänker, vilket bygger på att man har alla fakta på bordet.

HA E N PLAN B

– Ha en plan B och kolla upp alternativen. Kanske du kan få motsvarande erbjudande på annat håll.

Att behålla lugnet och inte reagera med reptilhjärnan i det inledande draget, är ännu ett tips. Det sätter tonen för hela samarbetet.

Nu drar Lars-Johan Åge fram sin svarta svan.

– Den symboliserar ett öppet sinne, där det gäller att locka fram något hos motparten som du inte visste. För att hitta det som är viktigt för motparten, men knappt värt något för andra, gäller det att ställa smarta frågor. Det skulle till exempel kunna vara en hatthylla vid en husaffär. Hatthyllan i trä är snidad av ägarens framlidna

ÖPPNA FRÅGOR

Vad innebär det att lyssna aktivt?

– Ställ öppna frågor, sådana som inte kan besvaras med ja eller nej. Tänk högt, var öppen och spela inte märkvärdig. Ännu ett förlösande tips i en förhandling kan vara att ta reda på hur båda parter ska använda det de vill ha. Här kommer pumpan in i bilden.

– Försök hitta de bakomliggande orsakerna. Avslöja först ditt eget motiv, vilket lockar fram motpartens. Därför är det inte självklart att dela pumpan i två delar.

Om du själv ska äta upp innehållet och motparten ska använda skalet till halloween finns det plötslig två vinnare och ingen förlorare. #

KARRIÄR

5

TI PS S O M G Ö R D I G TI LL E N B ÄT T R E F Ö R H A N D L A R E

1. Kunskap. Sätt dig in i fallet och samla in så mycket fakta som möjligt.

2. Kalkylerande. Sätt upp egna mål för förhandlingen. Lista och skriv ner vad som är viktigt för dig och vad som är viktigt för motparten. Ta reda på vilka alternativa möjligheter som finns.

3. Ha en plan B som är väl förberedd, men prata aldrig om den. Det ger ett lugn.

4. Första draget. Det sätter tonen för hela samarbetet som syftar till att hitta bra lösningar som båda kan vara nöjda med. Inledningen får inte väcka reptilhjärnan hos motparten.

5. Öppet sinne. Det gäller att locka fram något hos motparten som vi från början inte känner till – den svarta svanen. Ställ smarta frågor för att hitta den. Den finns alltid.

Hur delar man bäst på en pumpa? Ta reda på bakomliggande orsak till det motparten vill ha. Det kan falla sig så väl att du ska festa på innehållet, medan den andra tänker gröpa ur pumpan och göra en halloweenlykta.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

37

KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Ska jag acceptera provanställning?

Jag är erbjuden en provanställning på mitt nya jobb. Jag har jobbat några år efter examen och undrar om jag ska acceptera en provanställning.

Vad innebär den anställningsformen?

Syftet med en provanställning är

att arbetsgivaren ska få möjlighet att pröva den anställde på tjänsten.

Utgångspunkten för en provanställning är att det ska finns en tillsvidareanställning i botten. Om arbetsgivaren är nöjd med den anställde övergår provanställning automatiskt i en tillsvidareanställning efter att prövotiden gått ut.

Under provanställningen kan arbetsgivaren avbryta anställningen utan att ange något skäl för uppsägningen. Även du som anställd har rätt att avbryta en provanställning. Villkor för provanställning finns att hitta i LAS (Lagen om anställningsskydd), där står det bland annat att en provanställning får fortgå max sex månader med möjlighet till förlängning vid till exempel sjukdom. Om arbetsgivaren har kollektivavtal kan andra vill-

38

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

Ju mer angelägen arbetsgivaren är att anställa dig desto större chans har du att få igenom ditt önskemål

kor för provanställning finnas. Därför är det viktigt att titta i gällande kollektivavtal för att se vilka villkor som gäller för just din provanställning.

Idag är det vanligt med provanställning, många arbetsgivare använder denna möjlighet för att säkerställa att de får rätt person på rätt plats.

Men i slutändan är det en förhandlingsfråga.

Om det är väldigt viktigt för dig att bli tillsvidareanställd direkt kan du försöka förhandla dig till det, med

motiveringen att du redan är prövad i den bransch som den nya anställningen gäller. Ju mer angelägen arbetsgivaren är att anställa dig desto större chans har du att få igenom ditt önskemål. Ett alternativ kan vara att förhandla om en kortare tid för provanställning, till exempel två eller tre månader.

ANNA CENTERDAL,

ombudsman privat sektor

PÅ N Y T T J O B B

Anna formar nytt center i Nobels anda

FOTO: E R I K TH O R /SVE R I G ES U N G A A KA D E M I

Anna Sjöström Douagi, som idag är vd för Sveriges unga akademi, börjar som programchef för Nobel Center i höst.

Nu brinner hon för att ta fram och utforma programinnehållet för det framtida centret.

Anna Sjöström Douagi.

Varför ville du ha jobbet?

När jag hörde om planerna för Nobel Center tyckte jag att det var en fantastisk idé.

En plats för vetenskap, där idéer, kunskap och många ak-

törer kan samlas kring de stora frågorna i Nobels anda. Jag gillar att det blir en oberoende plattform med syfte att göra något gott för mänskligheten. För mig är det en ynnest att vara med och starta upp det.

Vad blir ditt uppdrag?

Min roll blir nu att fokusera på innehållet, och vad man kan göra i huset. Jag ska börja med att vara med och ta fram och testa olika idéer för program, seminarier och aktiviteter, och att kommunicera innehållet utåt.

Vilka är dina förhoppningar?

Att det bidrar till att Nobel Center blir ett hus som lockar forskare, beslutsfattare, skolbarn och en bred allmänhet från hela världen. Att besökarna alltid får med sig ny kunskap därifrån. Att det till stor del blir ett varierat innehåll med fokus på idéer, samtid och framtid.

Så det är mer än fest och glamour?

Ja, i Sverige handlar Nobel mycket om

priserna och festen, men utomlands är det mer idéerna som uppmärksammas, och jag hoppas att det vi gör på Nobel Center kan bidra till att vetenskap och humanism lyfts fram mer även i Sverige och att man tycker att det är viktigt för framtiden.

Vad har du gjort tidigare?

Jag är disputerad i immunbiologi på Karolinska institutet och hamnade sedan på Vetenskapsrådet där jag arbetade med internationella frågor, och mycket med frågor om unga forskare. År 2011 startade jag Sveriges unga akademi på uppdrag av Kungliga Vetenskapsakademien. Den unga akademin är idag ett tvärvetenskapligt forum och forskarna gillar verkligen att arbeta över ämnesgränserna.

När börjar du på ditt nya jobb?

Jag börjar på halvtid nu i oktober, och på heltid från och med november. H A

F L E R PÅ N Y T T J O B B Stina Brask Bilén

Kristina Hjerppe

Nytt jobb: Miljökonsult inom marin vattenverksamhet på SWECO Environment AB i Göteborg.

Nytt jobb: Naturvårdsverket, handlägger statliga bidrag för att bygga bostäder och sanera förorenad mark.

Tidigare jobb: Miljökonsult inom marin vattenverksamhet på COWI AB i Göteborg.

Utbildning: Fil. mag. marinbiologi.

Malin Engdahl Nytt jobb: Regionchef på LRF Sydost.

Tidigare jobb: Biträdande chef för område livsmedelskontroll på Livsmedelsverket.

Utbildning: Examen från miljö och naturresurslinjen, då Högskolan i Kalmar, nu Linnéuniversitet.

Utbildning: Masterexamen i biologi inriktning toxikologi, kandidatexamen i nutrition.

Lage Thaning Nytt jobb: Säljchef Norden på Thermo Fisher Scientific.

Tidigare jobb: Miljöutredning och miljöskydd på kommuner och länsstyrelse.

Utbildning: Magisterexamen i biologi/ ekologi.

Tidigare jobb: Team Leader Sverige & Finland på Thermo Fisher Scientific.

Utbildning: Agronom M.Sc. – livsmedel.

Emelie Bladin Nytt jobb: Forskningsingenjör, Single Use Application, GE Healthcare.

Tidigare jobb: Forskningsingenjör, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.

SÅ HAR DU OCK NYTT JOBB? I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på

www.naturvetarna.se/nytt-jobb

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

39

KARRIÄR

CHEF

En konflikt kan aldrig vinnas Som chef kan man både förebygga och försöka hitta vägar ur konflikter på arbetsplatsen. Alla inblandade måste bidra och samarbeta, vilket chefen i hög grad kan påverka. Det menar ledarskapskonsulten Sofia Norberg som pratade på Chefsfredag. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

E

n del går igång på konflikter, medan andra skyr dem som pesten. Har du funderat på hur du själv reagerar, både när du själv är inblandad och när dina medarbetare är i luven på varandra?

– Många reagerar instinktivt och känner rädsla och vill fly, medan andra blir inställda på kamp och ser konflikten som en tävling som ska vinnas, förklarar Sofia Norberg som är civilingenjör i botten.

En sådan strategi är förstås inte särskilt framgångsrik. Lösningen ligger i att reflektera över sig själv och att kommunicera, vilket kan låta enklare det är.

– Det är viktigt att inte ha ett fördömande förhållningssätt, där man ska hitta en syndabock och ta reda på vem som började. Slösa inte tid på att klargöra det.

I NTE BARA AV ON DO

Det gäller också att göra grundjobbet och ha en struktur inom organisationen för hur konflikter ska förebyggas och hanteras. Det är lättare i en tydlig och trygg organisation, där man är van att kommunicera. Men konflikter är inte

40

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

bara av ondo.

– De kan ge energi och vittnar om engagemang, där det är tillåtet med olikheter och att man är oense. Det brinner lite och saker händer, men det Sofia Norberg, gäller att hanledarskapskonsult. tera konflikten rätt för att den inte ska slå över och bli en nackdel.

Hur ska man då agera som chef när en konflikt är under uppsegling mellan två medarbetare?

– Var avspänd och ta det lugnt. En inte ovanlig inställning är: ”du som är chef fixar det”. Visst har chefen ett ansvar att ta itu med konflikten, men ta inte över problematiken.

– Var uppmärksam, men leta inte efter konflikter.

Notera och följ upp, prata med någon som du har förtroende för. I slutändan får du lita till ditt omdöme när och om du ska agera.

Hon varnar för att tassa runt kränkningar och acceptera dåliga beteenden under förevändningen: ”jag är bara mig själv”. Den inställningen kan innebära att det är okej att vara oförskämd mot andra utan att behöva ta ansvar för konsekvenserna. Det beteendet gränsar till härskarteknik som innebär att folk använder sig av sociala manipulationer för att få makt.

– Ibland är vi rädda för dem som använder härskarteknik. Genom att fullt ut jobba med tydligt ansvar och tydlig delegering så kan den typen av beteenden förebyggas. I det ligger att samarbeta i ledningen och agerar.

PRATA D I R E KT

VAR U PPMÄR KSAM

Konflikter kan också förekomma i det fördolda utan att chef märker det.

Många väljer att gå till chefen och berätta om en krånglig kollega, istället för att prata direkt med den det berör.

KARRIÄR

STOPPLJUS VISAR VÄGEN UR KONFLIKTER RÖTT LJUS: Stanna upp och reflektera. Agera inte instinktivt utan ta ett djupt andetag.

Använd hela huvudet i konflikten, även den analyserande delen, som tänker logiskt och kan dra slutsatser.

GULT LJUS:

”Många reagerar instinktivt och känner rädsla och vill f ly, medan andra blir inställda på kamp” – Den som är inblandad i en konflikt har ett val. Det är alltid bättre med rak kommunikation och att i ett första skede prata med den man har en konflikt med.

Som chef hjälper man till när man känner att det behövs.

Vad gör chefen då?

– Det finns några grundregler att hålla sig till. Den första är att berörda parter måste ha en vilja att det ska fungera. De måste bidra och samarbeta för att lösa konflikten. Som chef kan man påverka det i hög grad. Kom också ihåg att alla vill bli respekterade och lyssnade på,

Låt berörda parter prata och ge sin bild av hur de upplever situationen. De som är inblandade måste bli lyssnade på. Titta framåt och låt var och en ge förslag på hur man kan komma vidare.

Anteckna vad som sägs med papper och penna. Om någon inte vill delge sin upplevelse så är ett tips att stanna upp vid den personen och låta det vara tyst. Tvinga ingen att tala. De brukar börja prata när de upptäcker att de inte får något inflytande i processen.

så ge de inblandade chansen att lägga fram sin sak.

Hon påminner oss om att man i en konflikt befinner sig i ett läge där impulserna styr och hjärnan säger att detta är på liv och död. Man är under starkt tryck med nära till aggression.

– I ett sådant läge gäller det att stanna upp och kontrollera impulserna. Ny forskning visar att hjärnan behöver pausa för att fungera rationellt. Att sova på saken är en regel som håller bra. Skicka aldrig mejl i vredesmod med inställningen: ”jag ska vinna”. Det gör bara att konflikten eskalerar.

PÅ NÄSTA SIDA BERÄTTAR EN DELTAGARE VAD HON TYCKTE OM SEMINARIET.

GRÖNT LJUS: Låt var och en få utvärdera sina egna förslag. I de flesta fall hittar man en lösning och vilja till kompromiss. Den ena kanske behöver lugna ner sig själv vid en stressig situation och inte låta det gå ut över den andra, som i sin tur kan behöva visa större förståelse. Man kommer överens om att prova, och sedan följa upp och återkoppla. Låt lösningen ha sin gång och sjunka in. Det får ta tid innan det är dags för uppföljning.

Chefsfredag är ett samarbete mellan Svensk chefsförening och några Sacoförbund, däribland Naturvetarna. Under hösten arrangeras Chefsfredag på ett antal orter i landet. Läs mer på: www.naturvetarna.se/chef

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

41

Vad tar du med dig från Chefsfredag?

?

Karin Lindh, Utvecklings- och investeringschef för avloppsreningsverk vid Stockholm Vatten

Är du chef...

– Vi har jobbat med konflikthantering i personalgruppen, så detta var en bra repetition. Stoppmodellen har jag själv använt bland kollegor och är verkningsfull.

Det är värre när jag själv är inblandad. Då kan det vara svårare att sätta stopp.

... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag?

Meddela Naturvetarna att du är chef via

www.naturvetarna.se/Chef

Fick du något konkret tips?

– Att behålla lugnet är viktigt när en konflikt är under uppsegling, liksom att ha respekt för att vi reagerar så olika på konflikter.

Du får då även Chefstidningen och Sacos Chefsbrev.

Behåll lugnet.

CH E FS FRÅGAN

Gör jag rätt saker?

Jag är ny som chef och känner att uppdraget är lite otydligt. Vilka krav kan jag ställa på min arbetsgivare för att kunna göra ett bra jobb och leva upp till förväntningarna?

Att ha en tydlighet i uppdraget är grunden för att lyckas som chef. I det ligger att känna till det övergripande målet för den organisation du jobbar i och vilken roll du ska ha. Som regel finns det styrdokument som klargör målen och vilka resultat som ska uppnås på kort och lång sikt. Det kan handla om allt från fler nöjda kunder till att ta fram nya forskningsidéer som kan leda till nya produkter.

Som chef har du en nyckelroll i det arbetet. Det du gör kommer att påverka dina medarbetares och hela gruppens resultat.

Därför är det så viktigt att ditt uppdrag är tydligt när det gäller ansvar, be-

42

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

fogenheter, resurser och vem du är ansvarig inför. Klargör också huruvida du har mandat att sätta lön och genomföra utvecklingssamtal med dina medarbetare. I det ligger att det finns en lönepolicy för organisationen.

Samtidigt som det ska finnas en tydlig rollbeskrivning med ramar för ditt uppdrag så måste det finnas frihetsgrader för dig. På vilket sätt du ska planera och genomföra ditt arbete för att uppnå det övergripande målet och dina egna mål är ditt ansvar.

Ställ dig också frågan om du har erforderlig kompetens för att klara uppdraget. Här får man utgå från att rekryteraren har gjort sitt jobb. Däremot är det viktigt att du får en ordentlig introduktion och chans att lära dig organisationen. Är du rekryterad från de egna leden kan det vara annorlunda. Om du går från

en expertroll till att vara chef behöver du med säkerhet kompetensutveckling inom ledarskap. De flesta arbetsgivare brukar vara generösa med det. Men fundera ett varv till innan du väljer vilken utbildning du ska gå.

Tänk också på att få tid att leda. Hur mycket tid finns avsatt för ledarskapet och vad ska du hinna med i övrig? Klargör det.

I början av en chefskarriär kan det vara lätt att glömma bort sig själv och sina egna behov för att må bra. Se till att du får tid för ditt privatliv. Det ökar dina chanser att bli en god ledare.

E R I K PALM QVI ST

chef på Naturvetarna

KARRIÄR

MITT JOBB

S O LFYS I K E R Jorrit Leenaarts, astronom och universitetslektor vid institutionen för solfysik vid Stockholms universitet TEXT OCH FOTO

ANNA NORBERG

Forskaren:

Solteleskop:

Solen:

Jorrit Leenaarts forskar om varför atmosfären kring solen är varmare än förväntat. Det handlar om magnetfält, elektriska strömmar och resistans som värmer gasskiktet, men detaljerna är inte kända. På grundutbildningen studerade han fysik och valde att inrikta sig på astronomi, eftersom han gillar utmaningen i att man inte kan göra experiment. ”You have to think harder.”

Behöver klara hettan från solen och placeras på platser där luftens rörelser stör så lite som möjligt. Institutionen har ett teleskop på ön La Palma, som tar bilder och filmer av solen. På Stockholms universitet finns ett teleskop i det optiska labbet där studenterna med hjälp av bilder ska räkna ut hur fort solen snurrar.

Skiljer sig från andra stjärnor eftersom den är så nära oss. Det gör att man kan ta bilder av den och studera detaljer.

Inuti solen är det mycket hett och sedan går temperaturen ner gradvis tills man kommer till ytan som är 5 500 grader varm. Gasskiktet som omger solen är cirka 200 gånger varmare än ytan.

Butternutpumpa:

Svart kartong:

Är den senaste skörden från Jorrit Leenaarts trädgårdsland. Han odlar bara ätbara saker och testade i år att plantera pumpor från frö.

För att skydda utrustningen.

Superdator: För att skapa modeller av solen, på samma sätt som man gör modeller för vädret. Modellerna jämförs sedan med de observationer man gör.

Insexnycklar, skiftnyckel och skruvmejsel: Utrustningen

Optiskt bord:

skruvas fast för hand och justeras för att få bilden av solen i fokus.

Här skruvar man fast den utrustning man behöver.

Utmaningar:

Linser och speglar: För att fånga in bilden på solen från teleskopet.

Bilden styrs genom en smal springa via en spegel och en stor lins till ett gitter som delar upp bilden i ett spektrum av olika färger.

Kamera: Bilder av solen vid olika våglängder, och därmed i olika färg, fångas upp av en kamera.

Få fler kvinnor att välja astronomi. I dag är drygt hälften av studenterna kvinnor, men bland doktoranderna är de färre och bland den fasta personalen finns knappt några kvinnor.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

43

KARRIÄR

E G E T F Ö R E TA G

Malin siktar mot miljonen

Som expert på odling av jordgubbar, hallon och blåbär säljer hortonomen Malin Joäng rådgivning till odlare i södra Sverige. Målet är att dubbla omsättningen till en miljon kronor per år.

T E XT

L A R S - E R I K L I L J E BÄC K

Några enstaka jordgubbar signalerar mognad på ett fält utanför Lund. Det är september och högsäsongen för de populära bären har passerat för länge sedan.

– Nu handlar det mer om att se över plantorna innan det är dags för vintervi-

la, säger bärkonsulenten Malin Joäng.

Hennes trogna följeslagare, hunden Arramis, är med i inspektionen av fälten. När hon summerar årets säsong skiner hon upp.

– Bären mognade tidigt i år och

mycket sol gav en bra skörd av hög kvalitet. Och det kanske viktigaste av allt: Bär kunde levereras till både pingst och midsommar, då en större del av försäljningen sker.

LIGG E R I FRAM KANT

Bärkonsulenten Malin Joäng tillbringar många mil i bilen, då är timtaxan lite lägre.

44

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

Hon ger sina kunder, odlarna, bästa tänkbara service och låter dem ringa när de vill under säsong.

– Med individuell rådgivning är min roll att skapa bästa ekonomiska resultat för odlarna. Det handlar om allt från att optimera insatserna av växtskyddsmedel till att gödsla vid rätt tidpunkt.

Miljö och ekonomi går ofta hand i hand, där hon försöker stimulera till ekologisk odling, som ligger i linje med miljömålet ”Giftfri miljö”.

– Det gäller att ha koll på preparaten eftersom vissa förbjuds och andra tillkommer, varav en del på dispens.

För att klara jobbet måste Malin Joäng hela tiden ligga i framkant och hålla koll på utvecklingen i branschen. Men hon har inte så mycket att hämta i Sverige.

– SLU har lagt ner sin tillämpade

forskning på jordgubbar och någon förädling finns inte på hemmaplan. Jag tar hem nya sorter från bland annat Holland och Tyskland och testar dem här.

Men hon är noga med sitt oberoende och tipsar bara om leverantörer av friskt plantmaterial.

LÖN SAM G RÖDA

Ny kunskap får hon genom att samarbeta med rådgivare och forskare, främst från andra länder. Att läsa på själv efter frågor från kunderna är ett bra sätt att lära sig nya saker.

Kan det löna sig att odla jordgubbar?

– Det är en mycket lönsam gröda, men det gäller att välja rätt sort, sköta odlingen och pricka in högtiderna. Frosten under blomningen kan vara ett gissel. Ett sätt att skydda plantorna är att bevattna när meteorologerna hotar med frost.

Som expert på nischgrödorna hallon och blåbär ger hon råd till odlarna.

– Blåbär säljer bra, men kan vara dyr

Malin Joäng ger bärodlarna individuell rådgivning när de vill under säsongen.

och besvärlig att etablera. Sedan är den ganska lättodlad.

Malin Joäng startade sitt företag 2009.

Innan dess var hon anställd.

– Jag gillar att driva eget. Det är givan-

de och utvecklande., och samtidigt en utmaning att få ekonomin att gå ihop.

Det gäller både att behålla och få in nya kunder i den hårda konkurrensen från bland annat utländska rådgivare.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

45

KARRIÄR

N AT U R V E TA R N A G E R G O D A R Å D

MALIN JOÄNG, HORTONOM OCH BÄRKONSULENT Företag: Hallon & Bär konsult. Enskild firma med kontor hemma i Trelleborg.

Företagsidé: Säljer individuell rådgivning till professionella odlare av jordgubbar, hallon och Affärsutveckling: Vill expandera med fler kunder, gärna på andra sidan sundet. Våga tänka nytt och hitta nya projekt för uppdrag åt till exempel Jordbruksverket. Turism och förädling är tänkbara utvecklingsområden.

Naturvetarna kommenterar: Har du tänkt ut hur du ska göra detta, till exempel gjort en affärsplan? Det är bra att ha en plan för sitt företag: Var är du om 1 år, 5 år, 10 år? Hur ska du nå ditt mål? Det finns mallar för att göra en affärsplan på verksamt.se om man inte vet hur man ska börja.

Arvode: 1 000 kronor per timme på fält.

I bilen tar hon mellan 600 och 700 kronor per timme.

Naturvetarna kommenterar: Jag brukar förespråka olika paketlösningar. Men att dela upp sitt arvode är bra det också.

Man ska göra det som fungerar bäst för en själv, men se över prissättning någon gång per år. Se till att kanske ha någon prishöjning och följ inflation och konkurrenter.

Omsättning: Har varit delvis föräldraledig under det senast året. Normal omsättning ligger på 500-600 000 kronor per år. Målet är att nå en miljon kronor.

Naturvetarna kommenterar: Detta kan man också ha med i sin affärsplan. När ska du nå en miljon? Vad är rimligt? Kanske börja med att öka 100 000 kronor per år?

Kompetensutveckling: Läser tidskrifter från hela världen. Åker på branschdagar i våra grannländer. Var på blåbärsresa i Litauen i september. Besöker Driva egetdagen i Stockholm i oktober.

46

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

blåbär i södra Sverige. Gör utredningar på uppdrag, ger ut nyhetsbrev och leder fältvandringar.

Naturvetarna kommenterar: Jättebra att läsa tidningar och åka på branschdagar, men att vidareutbilda sig brukar också löna sig i längden. Utveckla kompetensen genom att läsa ekonomi, marknadsföring eller affärsutveckling kanske? Behöver inte alltid vara inom det område man är expert inom. Tänk på hur det kan gynna dig och ditt företag om du läser något helt annat.

Försäkringar: Har en ekonomisk ansvarsförsäkring för rådgivare. Olycksfallsförsäkring Naturvetarna kommenterar: Jag brukar ge rådet att man ska gå igenom sina försäkringar med sitt försäkringsbolag en gång per år. Vad behöver kompletteras?

A-kassa: Är med i a-kassan och har som medlem i Naturvetarna rätt till inkomstförsäkring.

Naturvetarna kommenterar: Inga kommentarer, vår a-kassa är bäst!

Pension: Avsätter 1 000 kronor/månad till pension, motsvarande tjänstepension.

Naturvetarna kommenterar: Jättebra, detta bör också ses över en gång per år.

Ring gärna och prata med PTK:s rådgivningstjänst om du redan inte har gjort det.

Marknadsföring: Deltar på mässor och leder fältvandringar. Ringer och besöker presumtiva kunder. Nu är planen att öka närvaron i sociala medier för att nå nya målgrupper och skapa intresse för företaget.

Naturvetarna kommenterar: Sociala medier är toppen i dagens samhälle. Men även en bra hemsida och bloggar för att nå

ut är ett tips. Kanske hålla i något seminarie på en mässa gratis för att få ut ditt företag? Ett annat tips är att köpa register över jordbruksfastigheter och göra reklamfolder och utskick på hur lönsamheten är i bärbranschen och på vilket sätt du kan hjälpa markägaren med detta.

Avtalshjälp: Här har Naturvetarna en service till medlemmarna. Har du använt den?

Gör på vintern: Det är så intensivt under säsongen att jag behöver ladda batterierna och fylla på med ny kunskap. Vintern är ställtid: kompetensutveckling, bokföring, budgetering och planering. Landar efter 3 000 mil i ”hallonbilen”.

Naturvetarna kommenterar: Under den här perioden ska man även passa på att ta ut semester om du inte gjort det under sommaren. Väldigt viktigt att vila upp sig under en längre sammanhängande period någon gång under året! Och hinna med allt annat pappersarbete.

PANTEA AN SAR I

Naturvetarnas företagsrådgivare

SIFFRAN...

AV

29

ANNA NORBERG

4

5

6

2

7

ROBERT J BRUMMER, PROFESSOR VID NUTRITION-GUT-BRAIN INTERACTIONS RESEARCH CENTRE, NGBI, ÖREBRO UNIVERSITET

ningen genom att äta varierande kost, som gärna får innehålla matbakterier, och eventuellt genom att äta probiotika. Det är också viktigt att inte ta antibiotika i onödan.

14

bakterien Bifidobacterium, som hjälper oss att processa komplexa matmolekyler, och Escherichia coli, som producerar vitamin K, men också används som indikator för att se om vatten är förorenat av avloppsvatten.

100 biljoner, eller 1014 bakterier har vi i magen. De väger ungefär ett kilo och är tio gånger fler än våra egna kroppsceller.

Vilka bakterier man har i magen kan skifta

mycket mellan olika individer, men några arter finns hos nästan alla människor.

Magsäckens sura miljö gör att få bakterier lever här. De som finns är till exempel streptokocker, stafylokocker, Lactobacillus och magsårsbakterien Helicobacter pylori.

De flesta bakterierna är så kallade anaerober, som inte behöver syre för att leva.

I magen finns också andra mikroorganismer i form av svampar, arkéer och virus.

1

5

N R 6 2 016

4

Helicobacter pylori orsakar magsår.

1

1

2

2

cillus, är vanlig i tunntarmen, tillsammans med streptokocker.

13

Det finns ungefär tusen olika sorters bakterier i magen.

En annan mjölksyrabakterie, Lactoba-

11 1 2

Vi kan själva aktivt påverka sammansätt-

I tjocktarmen finns till exempel mjölksyra-

10

10

Bakteriefloran i magen hos en individ är ganska stabil, men förändras något under livet. Man vet dock inte om det beror på åldern i sig eller förändrade levnadsvanor, till exempel kost, motion, antibiotika och sjukdom.

Majoriteten kommer från omkring 30-40 vanliga bakteriearter.

De flesta finns i tjocktarmen, medan det finns relativt få arter i magsäcken och tunntarmen.

9

25 26

8

Magens normalflora av bakterier har flera viktiga funktioner i magen. De bryter ned matfibrer, försvarar oss mot farliga bakterier, producerar nyttiga ämnen som vitaminer och ämnen som förstärker immunfunktionen. De bidrar starkt till att vi har ett effektivt immunsystem.

16

17

24 3 2

2 3

”Sammansättningen av bakterier i magen under de första tre levnadsåren är viktiga för sammansättningen resten av livet.”

7

2

8

30 1

N A T U R V E TA R E

47

18 1 9

2

0

2

STUDENT

Saga f lyttade över sundet för att plugga Att studera utomlands är ett bra sätt att vidga sina vyer. Allt fler tar den chansen. En av dem är miljövetaren Saga Palmquist, som valde Köpenhamn. Nästa år blir det Wien. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

Schemat är tajt första veckan på Köpen-

hamns universitet. Mellan två föreläsningar lyckas hon ändå ta sig från campus i natursköna Fredriksberg till Rådhuspladsen.

– Det är spännande att vara här, även om jag är uppvuxen i Lomma på andra sidan sundet. Studiemiljön är internationell med studenter från hela världen som Kanada, Pakistan, Colombia och Azerbajdzjan.

Hon har höga förväntningar på mastersprogrammet ”Environment of science”, som är ett samarbete mellan universitet i Danmark, Tyskland, Österrike och SLU i Sverige. För att komma in där måste man ha en kandidatexamen i ett naturvetenskapligt ämne.

Saga Palmquist har sin i biologi och miljövetenskap från SLU i Uppsala.

– Jag följer råden från Naturvetarna och vidgar min naturvetenskapliga kompetens med studier i ekonomi, juridik och entreprenörskap. Det lutar åt att inriktningen blir ”Environment management” första året.

Det följer jag upp med ”Klimatförändringar” andra året, som går av stapeln i Wien.

Inför det ska jag slipa på min tyska.

S PÄN ST I D I S KUSS ION E N

Studenternas olika bakgrunder gör att infallsvinklarna kan bli mycket olika, vilket ger spänst i diskussionerna.

– I till exempel Colombia är utmaningen att producera mer livsmedel utan att skövla regnskog. För mig som svensk ligger fokus

48

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

mer på miljö, energi, vatten, skog, liksom jordbrukets miljöeffekter.

När terminen drar igång på allvar blir det mer självstudier, bland annat i form av kurser online.

– Jag håller på att vänja mig vid det arbetssättet, som innebär webbaserade föreläsningar, övningar och diskussioner i en global miljö.

JAG TAR OCKSÅ GÄRNA EN LÖPRUNDA I NÅGON AV STADENS PARKER.

Hon berättar att intresset för Sverige är stort då Norden ligger långt framme i miljö- och klimatfrågor i kombination med god ekonomisk tillväxt.

– Det finns plats för fler på utbildningen som borde locka fler. Studenterna här är otroligt kunniga och motiverade.

G RATI S UTB I LD N I NG

Hur fungerar det ekonomiskt?

– Utbildningen är gratis för EU-medborgare och man har rätt till svenskt studiemedel.

Saga Palmquist har förhoppningar om att inte behöva ta studiemedel. Istället är planen att jobba minst tio timmar per vecka och få tillgång till det danska socialförsäk-

ringssystemet. Det skulle i så fall innebära att hon får närmare 6 000 kronor i studiebidrag från värdlandet. Hon måste också skaffa danskt personnummer och danskt bankkonto.

– Jag ska söka jobb på en konsultfirma inom miljöområdet. Om jag inte får det så knäcker jag extra på café eller restaurang för att komma upp i tio timmars arbete per vecka.

Hur går det med boende?

– Jag fixade bostad själv, men man kan få hjälp av universitetet. Precis som i svenska storstäder är bostadsmarknaden överhettad. Rent allmänt är det dyrt att leva och bo här.

HÅLLBART BYGGAN D E

Vilka framtidsplaner har du?

– Jag har tidigare jobbat med frågor om hållbarhet på ett företag. Nu siktar jag högre och vill ha en ledande roll inom till exempel hållbart byggande. På vägen dit vill jag skaffa erfarenheter i en kommun eller som konsult.

På fritiden hänger hon runt i Köpenhamn och tar del av nöjesutbudet. Andra mer hälsosamma aktiviteter finns det också tid för.

– Många här är naturmänniskor som gillar att gå på tur och klättra, vilket passar mig bra. Jag tar också gärna en löprunda i någon av stadens parker.

KARRIÄR

UTBYTE S PROG RAM:

Erasmus+, Nordplus, Linnaeus-Palme, Minor Field Studies (MFS), Asem-Duo Du slipper terminsavgifter om du ingår i ett utbytesprogram. Och ofta finns det möjligheter att söka stipendier.

Andra fördelar är att din institution hjälper dig med praktiska saker och att högskolepoängen kan räknas in i din svenska examen.

E KONOM I:

Många utländska universitet tar ut terminsavgifter, vilket du slipper om du ingår i ett utbytesprogram. Var noga med att kolla upp vad som ingår i avgiften.

S A G A PA L M Q U I S T Aktuell: Studerar utomlands.

Utbildning: Går programmet Environment of science. Ett samarbete mellan universitet i Danmark, Österrike, Tyskland och SLU i Sverige. Har en kandidatexamen i biologi och miljövetenskap från SLU. Bor: Lägenhet i Amager.

Gillar hos kursare: En härlig blandning

av folk från hela världen med liknande intressen och samma mål.

Nästa utmaning: Klara studierna och lära mig klättring.

Får man inte missa i Köpenhamn: Botaniske haven och Fredriksbergsparken.

Ta en tripp till Christianshavn och besök marknaden som kallas Papirön. Köttbyn i Norrebro är också värt en omväg.

Som regel kan man få studiemedel för studier utomlands om studierna uppfyller vissa krav. Ta kontakt med CSN för att få klara besked.

Det finns också en mängd stipendier att söka för studier utomlands. Ett tips för att hitta dem är leta i boken Fonder och stipendier i Sverige som brukar finnas på bibliotek.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

49

S PA N A R I N

Hållbart in i framtiden var en vanlig

För 20 år sedan var vi traditionella. Wapnö med dig som gård med kor och åkrar och ingen kontakt som idag har konsument. Mjölken sändes iväg till de stora, ville vara ett Vi blivit globala. Wapnö valde en annan väg. smakupplepå fokus tydligt ett konsumentnära företag med gården och våra velsen och hållbar miljö. Vår unika kedja på betydelsefulla ledord Närhet, Färskhet och Öppenhet är lika Många säger att idag som de var då och det är jag stolt över. att vi ska vara vi är helt rätt i tiden och det är vi, men jag vill fantastisk kraft helt rätt i framtiden. Jag känner att vi har en ta kampen att kan som någon finns det om och jag undrar utvecklingen leda att är utmaning vara bättre än Wapnö. Vår på idag till en av gårdens kretslopp från den höga nivå vi är förädling av och ännu högre. I sikte ser vi vårt gårdsslakteri en blir raps där rapsen blir foder till djuren och biprodukt bli lika bra som förnyelsebar energi till våra fordon. Det ska biogasankogödsel blev till el, värme och kyla via gårdens på hempensera klimatkom och en läggning. Ta utmaning vårt kommande maplan! Var delaktig i vårt kretsloppslån för gårdsslakteri.

Lennart E Bengtsson, vd Wapnö AB

ölk Produktinformation: 1 liter Wapnö mellanmj med 1,5 % fetthalt förädlad i Wapnö Gårdsmejericerat®. mjölk från gårdens frigående kor - Härprodu till Kollektivavtal för gårdens personal – från jord

bord.

D Ingredienser: Mjölk lågpastöriserad, vitamin SE Näringsvärde per 100 g 3116 195kJ/45 kcal Energi EG 1,5 g Fett 1,0 g varav mättat fett 4,8 g Kolhydrat 4,8 g varav sockerarter 3,4 g Protein 0,1 g Salt 0,45 µg (9% av DRI*) Vitamin D 0,15 mg (11% av DRI*) Riboflavin 0,6 µg (24% av DRI*) Vitamin B12 120 mg (15% av DRI*) Kalcium 12 µg (8% av DRI*) Jod

Kollektivavtalad mjölk *DRI= dagligt referensintag (Livsmedelsverket) Förvaras vid högst +8ºC.

Kylvara.

Den s som pappersför ngen källsortera Redaktionen hittade något fint i packning. kyldisken: en mjölkförpackning Förpackni ckningar. lösa skruvkorken lämnas i behållare för plastförpa Gård Wapnö eri, där tillverkaren talar om att de har kollektivavtal för gårdens Gårdsmej Wapnö t: Konsumentkontak apno.se wapno@w 215, 305 91 Halmstad, www.wapno.se, 0310 att de anställdas arbetsvillkor är personal. Bra man visar 035-299 livsmedel Försälj.att då kon mjölkats, 30 meter *Mjölk viktiga, tycker vi.ningstid AN mejeriet. Närhet ger färskhet!

från

NY BOK

SJ U KT DYRT SJ U KH US

Ken + Julia Yonetani. Crystal Palace: The Great Exhibition of the Works of Industry of all Nuclear Nations (detail), 2013

Atomkonst Hur ska människor om hundratusentals år förstå det radioaktiva avfall vi lämnat efter oss? Det är en av frågorna som ställs i en ny utställning på Bildmuseet i Umeå. Perpetual Uncertainty / Samtida konst i atomkraftens tidsålder visar konstverk från olika delar av värl-

50

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

den som på olika sätt berör atomkraft och strålning, minne, kunskap och tid.

I samband med utställningen släpps också boken The Nuclear Culture Source Book, om atomkultur, och det ordnas flera aktiviteter på utställningens tema. A N

Vad kostar det att bygga ett stort toppmodernt universitetssjukhus? Och vad borde det kosta? Det har de grävande journalisterna Henrik Ennart och Fredrik Mellgren tittat närmare på. I en prisbelönt artikelserie i Svenska dagbladet har de följt bygget av Nya Karolinska.

Nu berättar de i reportageboken Sjukt hus, Globala miljardsvindlerier från Lesotho till Nya Karolinska, om hur sjukhuset kostat skattebetalarna många extra miljarder, om hur demokratiska beslut kringgåtts och hur politiker belagts med tystnadsplikt. När det nya sjukhuset står klart har det kostat mer per kvadratmeter än något annat bygge i världen. A N

G R AT T I S !

Vinnare i förra numret  Anneli Ambring vinner boken Hjärna. Hjärta. Mage.

Vi lottar ut boken Den danska älskarinnan. Du kan delta i utlottningen genom att mejla till redaktion@naturvetarna.se och berätta varför du läser tidningen och vad du skulle vilja läsa mer om. Mejla senast 17 november. Skriv bokens titel i ämnesraden.

NY BOK

Vad händer bakom kulisserna i produktionen av vår mat? Agronomen Göran Magnusson bjuder på spänning, lust och driv i sitt relationsdrama.

FOTO: A N N A HA M B E R G.

Man liksom sugs

in i berättelsen, delvis säkert för att det är lätt att känna igen miljön. På den statliga myndigheten, som råkar vara Jordbruksverket, möts människor i Göran Magnusson. korridorerna och vid kaffeapparaten.

Man löser problem och fikar ihop. Ungefär som de flesta har det på jobbet.

Mitt i allt detta uppstår relationer, både av vänskaplig karaktär och kärlek. När pappan dör i början av boken ställs allt på ända och tjänstemannen Erik Hammarström, som är skild sedan några år, tar över föräldragården i den småländska stenåkern.

FÖR BJ U D E N KÄR LE K

Den tidigare lantbrukskonsulenten hyr ut torpet på gården till en dansk familj från Köpenhamn. Här uppstår den förbjudna kärleken, där passionen inte går att hejda och otillåten åtrå kämpar mot samvetet.

Författaren ryggar inte för de svåra moraliska frågorna om vad som är rätt och fel. Det leder till diskussioner om trohet, vänskap och förlåtelse, som åtminstone ger mig nya insikter om hur relationer kan hanteras.

Den danska älskarinnan är sjuksköterska och en relativt vanlig kvinna i 40-årsåldern. Hon är gift med en man som arbetar på en reklambyrå.

Det är relationerna som driver berättel-

sen framåt, och då inte bara mellan huvudpersonen och den danska älskarinnan. Vi hittar flera intressanta personligheter, som mejeridirektören – en understimulerad och rörig karaktär som kanske borde ha fått ta större plats.

NATION E LL STOLTH ET

Ännu en dimension är relationen mellan Sverige och Danmark, där nationell stolthet och traditioner vävs in på ett sätt som vittnar om att författaren har jobbat på andra sidan sundet.

Att han har valt miljöer med koppling till jordbruk och livsmedel är ingen slump.

Han har ett förflutet i olika roller på Lantmännen, Carlshamn och Dupont för att nämna några företag. Skrivandet har han utvecklat genom åren bland annat som copywriter på en byrå. I dag jobbar han halvtid på ett företag som erbjuder tjänster inom projektledning och utbildning.

– Lantbruk och livsmedel är tacksamma miljöer att skriva om. De diskuteras mycket och berör alla, men det är mer sällan man får veta något om spelet bakom kulisserna, som de flesta inte har en aning om, säger Göran Magnusson.

FICK B LODAD TAN D

Det var efter en kurs i romanskrivande som han fick blodad tand och bestämde sig för att skriva en bok.

– Det har varit en spännande process och toppenkul, säger han spontant.

Man får en känsla av att bokens karaktärer är hämtade från författarens eget liv.

– Visst finns det personliga beröringar och mycket bottnar i egna upplevelser, som till exempel att min pappa gick bort lite för tidigt. Men saker har också vridits på för att skapa drama.

Boken släpps i dagarna så nu är Göran Magnusson spänd på mottagandet. Testläsarna har dock lämnat omdömen: ”Spännande och bra dialog”, tycket någon, en annan vill veta mer om karaktärerna och vad som kommer att hända sedan. LE L

Var lugn. Agronomen har redan börjat skriva på uppföljaren.

VEM ÄR FÖRFATTAREN? Göran Magnusson • Yrke: Agronom som jobbar halvtid med projektledning och utbildning.

• Utmaning med att skriva en bok: När basmanus är klart och redaktören vill stryka. Samtidigt ett bra bollplank.

• Tips: Lär känna din ton och driv berättelsen. Det är ett projekt och är som att lägga pussel.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

51

S PA N A R I N

Gästkrönika

Voffer gör de på detta viset?

Marie Rådbo, astronom

med skryta över sin brist på dessa kunskaper. Tänk er tvärtom! Nej det går knappast; att jag inte skulle känna till Mozart och Rembrandt.

Varför snurrar jorden? Varför är planeterna runda? Varför är vatten vått?

Hur ser en alien ut? Vad är svarta hål?

Var finns Gud? Hur gammal är du?

Och hur många barn har du?

De ville verkligen veta allt.

Redan i mitten på 70-talet, när jag vid sidan om mitt akademiska arbete började besöka skolor, fanns samma oro som i dag över ungdomars bristande intresse för naturvetenskap. Men är det sant? Nej, inte alls, lika lite då som nu. Däremot menar jag att vi är dåliga på att ta tillvara intresset när det finns, och därför tycks det svalna.

Jag får ibland höra att barn inte kan begripa galaxer, svarta hål och annat de frågar om, och att jag därför slösar bort min tid. Jag håller självklart inte med. De förstår på sitt sätt, och det duger alldeles utmärkt. Och just rymden passar dem perfekt, då den visar på det okända samtidigt som den är fantasieggande, precis det som barn gillar. För att inte tala om hur rymden kan förena oss alla, oberoende var vi kommer ifrån.

Vi måste ta deras frågor på allvar, för att därefter svara så enkelt som krävs, men absolut inte enklare. Vi vuxna får

52

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

Så voffer gör de på detta viset; varför söker så få ungdomar till högre utbildning inom dessa områden? Varför tycker så många att det är svårt, tråkigt och att man måste vara ett geni för att klara dessa studier?

Ja varför, och det samtidigt som de önskar att deras framtida arbete ska bidra till en positiv samhällsutveckling. Det tycks onekligen som om vi vuxna inte fått fram budskapet; att naturvetenskap och teknik kan göra just det, bidra till en sådan utveckling.

Självklart har farmor visat tvååringen stjärnhimlen.

på intet sätt infantilisera dem, inte tro att de inte förstår. I stället: När de frågar, gör de det för att de vill veta, och därför ska svaret förstås även vara korrekt!

Samtidigt är det inte all fakta i sig som är det centrala, utan just att bevara intresset och nyfikenheten. Och om vi lyckas med det finns också en chans att de senare inte ska anamma de negativa attityder som florerar i samhället.

Bara det faktum att du kan betraktas som bildad utan att ha den minsta inblick i naturvetenskap säger det mesta.

En så kallad bildad person kan till och

För mig är därför den yngre generationen viktigast i mitt arbete, även om jag numera även vänder mig till vuxna.

Hoppas de i sin tur stimulerar barn och barnbarn, precis som jag själv med mitt barnbarn, en tvååring som energiskt arbetar med att upptäcka världen.

För självklart har farmor redan visat honom stjärnhimlen.

Akademikernas a-kassa informerar

S PA N A R Nr I N 3 2016

DU VILL DITT E FÅ V R L L RE HE ETSB N Y H -P O ST? VIA E .aea.se www mäl /an

TROGEN MEDLEM Trots en karriär som pekat åt rätt håll sedan 1971 har Kenth Olofsson aldrig tvekat om sitt medlemskap hos Akademikernas.

Det gör honom till vår allra mest trogna medlem.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

53

Kort om ersättningen S PA N A R Iär N 300 dagar A-kasseperioden och inleds med 7 karensdagar. Du får maximalt fem dagar per vecka och som mest 910 kr/dag före skatt de första 100 ersättningsdagarna och därefter 760 kronor.

Jobbar du deltid är ersättningstiden begränsad till 75 dagar.

Arbetslöshetsrapport 2016 Vill du veta mer om arbetslöshet och arbetsmarknad? Titta då i Arbetslöshetsrapporten 2016. Där har Akademikernas a-kassa för sjunde året redovisat och kommenterat relevanta arbetsmarknadsdata. Du hittar den på: www.arbetslöshetsrapporten.se Ar

be tslö

sh ets rap

po

rte

n2

01

6

”A-kassan har alltid varit Kenth Olofsson har tillbringat en stor del av sitt yrkesliv med att analysera prover på laboratorier. Han har aldrig riskerat att förlora jobbet och är verksamhetschef sedan flera år. Men medlemskapet i a-kassan har alltid hängt med.

TEXT OCH FOTO: EMMELI NILSSON

Det är eftermiddag på Norra Älvsborgs Länssjukhus, i dagligt tal kallat NÄL och beläget strax utanför Trollhättan i Västsverige. Tvärs över entrén kommer Kenth Olofsson promenerande. Han är verksamhetschef både på patologkliniken och för laboratoriemedicin, och har därför två kontor på andra våningen som han springer emellan på dagarna.

Patologi är läran om sjukliga processer i kroppen. Diagnos ställs genom analys av celler, vävnader och organ och den som preparerar proverna kallades tidigare laboratorieassistent. Idag är titeln biomedicinsk analytiker, ett legitimerat yrke som kräver tre års högskolestudier. Men när Kenth Olofsson skulle välja utbildning i slutet av sextiotalet fanns inga högskolor och därför föll valet på laborantskolan i Borås.

– Jag var intresserad av tekniska ämnen, fysik och kemi. Så det var naturligt för mig att söka utbildningen. Sjukvården lockade mig, det verkade spännande och innovativt, säger Kenth Olofsson.

Labbjobb och datorisering Direkt efter avslutad utbildning fick han jobb på patologlaboratoriet i Skövde. Och blev direkt inkastad i arbetet.

– De som kommer från utbildningen idag har endast korta praktikperioder och behöver därför en ganska lång yrkesintroduktion på plats för att kunna arbeta självständigt. Vi hade praktiken inbyggd i utbildningen och när vi var färdiga kunde vi göra det mesta inom vår disciplin.

Kenth Olofsson jobbade 17 år i Skövde, först på ett så kallat rutinlaboratorium och sedan 50

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 016

”Jag har aldrig varit i riskzonen för att förlora jobbet, men det har ändå känts som en trygghet att vara med.”

kunde se all information på ett helt nytt och mycket enklare sätt. När en remiss registrerades såg man genast hela historiken för varje patient.

Datoriseringen innebar färre papper och betydligt säkrare rutiner, enligt Kenth Olofsson.

Tidigare lagrades patientinformation utifrån sex siffror i personnumret. Med datoriseringen kopplades informationen istället till hela personnumret.

– Sedan har det gått i en rasande fart. Nu är vi inne i en digitalisering av hela patologin.

på genetiklaboratorium. Det senare innebar bland annat kromosomanalyser på blodprover och fostervatten, för att upptäcka exempelvis Downs syndrom.

1988 flyttade Kenth Olofsson tillbaka till Uddevalla och fick jobb på patologkliniken på NÄL. 1990 gick han en påbyggnadsutbildning till cytodiagnostiker. Då fick han behörighet att självständigt ställa diagnos på cellprover, vilket endast läkare fick tidigare.

Några år senare bestämde han sig för att bli avdelningschef, och efter ytterligare några år verksamhetschef med ansvar för hela patologkliniken. Så småningom tillkom även arbetsområdet laboratoriemedicin.

– Jag var intresserad av ledarskapsfrågor och ekonomi, och ville utvecklas för min egen skull, säger Kenth Olofsson.

Nästa år går han i pension. Bakom sig har han ett yrkesliv som bjudit på en hel del utveckling. Mest utmärkande är datoriseringen, som inleddes redan under hans tid på sjukhuset i Skövde.

– Det var jättestort när datorerna kom. Man

A-kassans långvarigaste medlem När Kenth Olofsson kom ut i arbetslivet 1971 gick han med i facket. På den tiden ingick automatiskt medlemskap i a-kassan. Kenth Olofsson blev medlem i Akademikernas erkända a-kassa och är fortfarande med. Det innebär att han är den man i Sverige som varit med längst tid – 45 år.

– Jag har aldrig varit i riskzonen för att förlora jobbet, men det har ändå känts som en trygghet att vara med. Sedan har arbetsmarknaden förändrats mycket genom åren.

Periodvis har det varit ont om jobb för labbassistenter.

Kenth Olofsson har aldrig funderat på att gå ur a-kassan, sin säkra arbetssituation till trots. Han tror det hänger ihop med den syn på facket som rådde när han började jobba. Tillliten till facket och till a-kassan hänger ihop.

– Arbetsmiljön och säkerheten har förbättrats något enormt under mitt arbetsliv. Idag märks inte fackens roll av lika mycket som tidigare. Men för mig har a-kassan alltid varit en trygghet.

Män arbetslösa längre Förra året var 35 procent av männen och 30 procent av kvinnorna långtidsarbetslösa, d.v.s. arbetslösa längre än ett halvår. I genomsnitt var männen arbetslösa i 42 veckor och kvinnorna i 34. Ungdomar hade kortast arbetslöshet, i genomsnitt 14 veckor.

Ålder 15-24

14 veckor

13 veckor

S PA N A R I N

15 veckor

25-54

55-64

en trygghet”

40 veckor

35 veckor 44 veckor 64 veckor

56 veckor 70 veckor

Deltidsstudera med a-kassa Under arbetslösheten är det möjligt att läsa korta kurser (15 dagar) på heltid. Du kan också läsa på halvfart i högst 20 veckor om du söker heltidsarbete. Ansök i god tid och invänta vårt beslut innan du påbörjar studierna.

Kontakta oss om du har frågor. Du når oss på 08-412 33 00 eller info@aea.se

Kenth Olofsson Ålder: 64.

Bor: Uddevalla.

Utbildning: Två år vid laborantskolan i Borås och senare påbyggnadsutbildning till cytodiagnostiker. Kurser i forskningsmetodik och genetik, ledarskapsutbildningar.

Yrke: Verksamhetschef på patologkliniken och för området laboratoriemedicin på Norra Älvsborgs Länssjukhus.

Pension påverkar Planerar du att ta ut en del av din premiepension eller annan pension?

Tänk på att pensionsuttag påverkar nivån på din a-kassa.

Kontakta oss så berättar Nvi 55 A T mer.

U R V E TA R E

N R 3 2 016

S PA N A R I N

TIPS

Tidsbegränsad anställning eller uppsagd?

1

2

Börja tidigt att aktivt söka nytt jobb. Sök brett och tänk på hur du vill lösa situationen på kort och lång sikt.

Ta reda på vad du har rätt till om du skulle bli arbetslös: Klarar du a-kassans villkor? Har du andra försäkringar via arbetsgivare, fack eller andra? Vilka handlingar ska ansökan innehålla? Kontakta oss om du behöver hjälp!

Om du blir arbetslös

1

Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Kolla upp vilken hjälp de kan ge och vad som krävs av dig. Ring arbetsförmedlingen på 0771-416 416.

2

Skicka oss din ansökan om ersättning tillsammans med arbetsgivarintyg. Vi har blanketter som hjälper dig att lämna rätt uppgifter på www.aea.se. Du når oss på 08-412 33 00, info@aea.se eller Akademikernas a-kassa, Box 3536, 103 69 Stockholm.

3

Sök utannonserade arbeten och gör en plan för vilka arbetsgivare du ska kontakta. Förfina och utveckla ditt personliga brev och CV.

Nr 3 2016 Utges av Akademikernas a-kassa

50

Ansvarig utgivare: Annika Stenberg E-post: annika.stenberg@aea.se N R 5 2 016 N A T U Telefon: R V E TA R E+46(0)8 412 33 63

Katarina Bengtson Ekström, Kassaföreståndare Akademikernas a-kassa.

Fler svenskar skapar fler arbetstillfällen

”

Tuffast att få jobb har de som saknar fullständiga gymnasiebetyg.

Enklast är det för gruppen akademiker.

Många verkar tro att det finns ett bestämt och begränsat antal arbetstillfällen på arbetsmarknaden. Det kan få dem att se på alla som tillkommer på arbetsmarknaden som ovälkomna konkurrenter som riskerar att ta just ”deras” jobb.

Men faktum är att det finns starka samband mellan antalet personer i arbetskraften och antalet arbetstillfällen – ju fler som vill och kan jobba, desto fler jobb. Av Långtidsutredningen från 2011 framgår att sysselsättningen anpassar sig nästan exakt proportionellt mot arbetskraften, dvs. om arbetskraften ökar med en procent, ökar sysselsättningen med en procent.

Fler arbetssökande påverkar alltså sysselsättningens storlek, men det sambandet finns inte när det kommer till arbetslösheten. Den påverkas i stället av sådant som de arbetslösas sökbeteende, arbetsgivarnas kostnader för sina anställda, hur lönebildningen fungerar och de regler och trygghetssystem som finns på arbetsmarknaden.

Tuffast att få jobb har de som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Enklast är det för gruppen akademiker, även om det förstås varierar beroende på utbildning. I Akademikernas a-kassa är arbetslösheten rekordlåg, cirka en procent.

Framtiden ser bra ut. Arbetsförmedlingen spår en fortsatt minskad arbetslöshet, 6,6 % 2017. Om du trots detta saknar jobb idag – fortsätt söka.

A-kassan är din ekonomiska grundtrygghet under arbetssökandet och tveka inte att vända dig till oss med dina frågor.

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

ST U D E N T R Å D E TS KO N G R ES S 29-30 okt

Stockholm

Vilka frågor ska Naturvetarnas Studentråd driva för naturvetarstudenter? Vid kongressen väljs också ny styrelse för studentrådet. www.naturvetarna.se/ student-kongress

C H E FS F R E DAG Chefsfredag är seminarium och mingel inom olika delar av näringslivet.

Nästa års datum finns nu på webben!

11 nov

Örebro

18 nov

Stockholm

25 nov

Göteborg

2 dec

Malmö

www.naturvetarna.se/Chefsfredag

FA C K L I G A K U R S E R Kurserna är genomgående utformade för att stödja dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. De ger dig också tillgång till ett unikt nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm.

8 nov Löneprocessen 21-25 nov

UGL

22 nov

Arbetsrätt

23-24 nov

Facklig grundkurs statlig sektor

Arbetsmiljö www.naturvetarna.se/fackligakurser

6 dec

F Ö R E TA G A R E I F O K U S

Företagare i fokus

After work med mingel och föredrag.

10 november

10 nov

After work

Stockholm www.naturvetarna.se/foretagare

HUR SKA CHEFEN H Å L L A PÅ S I K T ?

Det gränslösa arbetslivet ställer höga krav. Ledarrollen är viktig för trygghet, hälsa och motivation. Missa inte Christin Mellners spännande föredrag.

Läs mer på sidan 58.

15 nov

Stockholm

22 nov

Lund www.naturvetarna.se/kalender

L E A D E R S H I P F R I D AY 18 nov

Stockholm

Vid Leadership Friday tar du del av den senaste ledarskapslitteraturen och minglar med författare och chefskollegor. Ann Timm och Tina Tornell har skrivit ”Självinsikt – nyckeln till att utveckla dig själv och andra”. www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday

AT T S ÄT TA LÖ N Seminarium för chefer som bygger på improvisationsteater och övningar.

23 nov 30 nov

Stockholm

Stockholm www.naturvetarna.se/kalender

Du som är egenföretagare kan här nätverka inom olika branscher. Kanske hittar du nya samarbetspartners? Du Passa på att utöka ditt nätverk. får också svar på frågor om: • Vad gäller för att ha rätt till a-kassa?

• Försäkringsskydd från socialförsäkringssystemet.

• Vad du ska tänka på när du skriver avtal?

• Testamente utifrån ditt företagande?

• Skillnad i pension mellan enskild firma och aktiebolag?

Tid 16.30-18.30. Ort: Stockholm Kostnadsfritt. Vi bjuder på enklare förtäring.

Läs mer och anmäl dig senast 30 oktober. www.naturvetarna.se/Foretagare-i-fokus

Att sätta lön interaktivt seminarium för chefer 23 och 30 november Att sätta lön är en svår uppgift. Detta är ett seminarium som bygger på improvisationsteater och övningar.

Deltagarna är med och formar seminariet med dina erfarenheter och frågeställningar. www.naturvetarna.se/kalender

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

57

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Vem gör vad på framtidens labb? Årets Diagnostikforum ägde rum i Örebro. Det blev många intressanta diskussioner där kompetensförsörjning och rollfördelning var i fokus.

Många lyfte de biomedicinska analytikernas viktiga roll och att utbildningen vilar på naturvetenskaplig grund. Det är på tiden att en kompetensbeskrivning för biomedicinska analytiker har tagits fram.

Naturvetarna var på plats och gav sin syn på hur ett labb bör fungera. Se faktarutan.

Det kanske mest spännande

var att ta del av den roll biomedicinska analytiker har i primärvården i Region Skåne.

– Labbmedicinens uppdrag är att ansvara för kvalitetssäkring och val av metoder och instrument, sa Charlotte Wigermo, processledare och BMA vid region Skåne.

Därför har det alltid varit undersköterskor som utfört enklare rutinanalyser på labb.

– Vår roll som BMA är att vara konsulter, stötta och ge råd, liksom att underlätta för vården att göra rätt, sa hon. LEL

Naturvetarna sätter kompetensen i fokus på labb 1. Kompetensen på labb ska användas på ett så optimalt sätt som möjligt. Låt varje yrkesgrupp göra det den är bäst på. För biomedicinska analytiker handlar det om att kvalitetssäkra labbmedicinen och val av metoder och instrument. Det höjer yrkets status och på sikt också lönerna.

2. I ett läge med brist på biomedicinska analytiker kan enklare rutinanalyser utföras av till exempel undersköterskor. Ännu ett sätt att trygga kompetensförsörjningen är att korta vägen för nyanlända biomedicinska analytiker att få sin legitimation.

3. Vid alla tjänstetillsättningar bör den individuella kompetensen stå i fokus. Chefen är ansvarig för att personalen har den kompetens som krävs.

4. Stimulera till samarbete mellan olika professioner för att uppnå bästa kvalitet på det arbete som utförs på labb.

5. Det ska löna sig för naturvetare att arbeta inom hälso- och sjukvården. Lika viktigt är att kunna komplettera sin kompetens utan att behöva genomföra en ny grundutbildning.

S E M I NAR I U M

HUR SKA CHEFEN HÅLLA PÅ SIKT? Forskaren Christin Mellner talar om att vara chef med arbetsmiljöansvar i ett gränslöst arbetsliv. Det ställer nya krav på både medarbetare och chefer.

De arbetar ofta under osäkra och oförutsägbara förhållanden. Ledarrollen blir därmed viktig för trygghet, hälsa och

58

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

motivation på arbetsplatsen.

Samtidigt ökar stressen bland chefer och omsättningen är hög.

Christin Mellner håller tillsammans med Naturvetarna i seminariet.

Christin Mellner.

Anmälan sker på www.naturvetarna.se/ kalender. Begränsat antal platser, först till kvarn. Naturvetarna bjuder på enklare förtäring.

• Stockholm: 15 november, klockan 8.3012.30, på Saco, Lilla Nygatan 15.

Anmäl dig senast 9 november.

• Lund: 22 november, klockan 13.3016.30, på Grand Hotel, Bantorget 1.

Anmäl dig senast 16 november.

Nycklar till balans i arbetslivet Tidigare forskning har inte täckt akademiker inom alla arbetsmarknadssektorer. Därför gjorde Naturvetarna en enkät för att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för ett hållbart arbetsliv för Naturvetarnas medlemmar. En första analys kring delar av enkäten är nu klar.

R E SU LTATE N VI SAR ATT:

• Graden av gränslöshet i arbetet ser olika ut inom olika sektorer, branscher och på olika arbetsplatser.

• Tydlighet, inflytande och förväntningar är det som visar sig vara viktigast för hur man hanterar balansen mellan privat- och arbetsliv. Om dessa tre saker fungerar har det mindre betydelse hur stor frihet man har i sitt arbete.

• Om den närmaste chefen inte finns

på samma arbetsplats blir dessa faktorer ännu viktigare för att man ska uppleva att man har balans i livet.

SÄTTA EG NA G RÄN S E R

Tidigare forskning kring det gränslösa arbetslivet har lyft fram förmågan att själv kunna sätta sina gränser och fullfölja den strategi man har valt. Även här verkar resultaten peka mot att en sådan strategi också förutsätter att man har haft en dialog om det med sin närmaste chef. Tydlighet är viktigt även här.

Arbetet med att analysera och kartlägga vilka faktorer som är avgörande för ett hållbart arbetsliv för naturvetare fortsätter. Planen är att under 2017 ta fram aktiviteter för medlemmar som kan hjälpa och stödja dem att hantera det gränslösa arbetslivet. Kristofer Jervinge

Må bra på jobbet i fokus i statligt avtal Årets avtalsförhandlingar inom staten är nu avslutade. Arbetsmiljöfrågorna har stått på agendan och Saco-S har fått igenom att friskfaktorer och välbefinnande i arbetslivet blir ett område att fokusera på.

Parterna ska även arbeta med ett nytt område som kallas Innovation och utveckling ur ett partsperspektiv. Som tidigare kommer Arbetsgivarverket och Saco-S också att genomföra aktiviteter till inspiration och stöd rörande lokal lönebildning.

N Y PÅ N AT U R V E TA R N A

Tobias har hittat hem

Tobias Lundquist är utredaren som ska jobba med analys och opinionsbildning.

Efter åtta år som utredare på Finansförbundet börjar Tobias Lundquist nu på Naturvetarna.

– Jag ser fram emot att arbeta med medlemmarna och de frågor som Naturvetarna driver. Det känns som att jag har hamnat rätt och det är roligt att jobba för så engagerade och kompetenta medlemmar och förtroendevalda.

Precis som tidigare är uppdraget opinionsbildning, utredning och analys, men nu över flera branschområden. Tobias har också arbetat mycket med EU-direktiv och andra regleringar som påverkar arbetsmarknaden och arbetssituationen för anställda.

– Jag har även jobbat med frågor om hot och våld, vilket även vissa av Naturvetarnas yrkesgrupper är utsatta för, vissel-

blåsning, lönepolitik och att utveckla och försvara den svenska modellen.

Han fungerade även som ett stöd i kollektivavtalsförhandlingar och gjorde analyser, ofta i skarpt läge under avtalsrörelsen.

På fritiden har fokus varit på nytt hus och barn under en tid. Vännerna som har fått stå åt sidan kommer att få hans uppmärksamhet igen, gärna på en tur i skärgården eller i ett havsnära naturreservat som alltid lockar.

I botten är Tobias Lundquist nationalekonom från Handelshögskolan i Stockholm och har bedrivit forskarstudier inom området behavioristisk spelteori. LEL

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

59

w olle om k s r e mån e för d i v lar speg Här

ktiva

g. er di g t e vt al

K O L L E K T I VAV TA L – S J U K F Ö R S Ä K R I N G

Zandra fick en extra slant Minns ni Zandra Hedlund, som blev utbränd och skrev om sin historia i den här tidningen? Nu tittar vi närmare på hur hon påverkades ekonomiskt och vilket stöd hon hade genom kollektivavtalet.

Det var på våren 2013 som dietisten

fyllnaden, men det var inget jag visste om. Den delen fungerade utmärkt och pengarna kom med automatik.

Zandra Hedlund blev sjukskriven. Hon hade drabbats av utmattningssyndrom, det som vi kallar för utbrändhet och har sin orsak i stress.

När vi möter henne i dag mår hon bättre, men fortfarande kan hon känna av sviter från sjukdomen. Det yttrar sig i minnesrubbningar och svårigheter att koncentrera sig.

HÖGA KRAV

STU D E RAR KON ST

Hon har kvar sin tjänst på Astrid Lindgrens barnsjukhus, men har inte jobbat där på två år. Förmodligen återvänder hon inte dit, utan har kvar tjänsten som en backup, vilket är möjligt så länge hon studerar.

– Jag gör det jag tycker är roligt. Nu studerar jag på Nyckelviksskolan och lär mig metallformgivning. Förra året gick jag en allmän konstutbildning på folkhögskola.

Innan dess pluggade hon mediateknik och skrev en magisteruppsats i kostvetenskap.

– Vad jag ska göra därefter vet jag inte riktigt, men kommer troligen inte att jobba heltid. Jag vill ha tid för att göra kreativa saker.

160 000 D E LN I NGAR

Zandra Hedlunds historia har spridits som en löpeld i sociala medier. Det hela började med att hon skrev om sin sjukdom i den här tidningen. Den texten har

60

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

Zandra Hedlunds historia har spridits som en löpeld i sociala medier.

delats 160 000 gånger i sociala medier och toppar varje vecka som den mest lästa artikeln på Naturvetarnas webb.

Den här gången tittar vi närmare på vilket ekonomiskt stöd Zandra Hedlund hade när hon blev sjukskriven. Tack vare kollektivavtalet fick hon totalt 90 procent av tidigare lön under ett halvår. Utan kollektivavtal hade hon bara fått knappt 80 procent.

– Det var förstås jättebra med den ut-

Desto mer besvärligt var det med ersättningen från försäkringskassan.

– Kraven var högt ställda och jag fick ofta bråka med försäkringskassan. Efter ett halvårs sjukskrivning, varav mest på halvtid, gjorde försäkringskassan en ny prövning av min arbetsförmåga. Det blev avslag på förlängning av min sjukskrivning, vilket jag överklagade och fick rätt efter att ha bytt läkare.

Att utbrändhet kan klassas som arbetsskada visste hon inte om. Därför ansökte hon inte om det hos försäkringskassan eller hos AFA, som sköter den delen av arbetsskada som ingår i kollektivavtalet.

– Det tänkte jag inte på alls. Nu i efterhand hade det kanske varit klokt att göra det. När man är utbränd och knappt orkar gå ur sängen ligger fokus på annat.

TI PS TI LL AN D RA

Vad gör du för att inte drabbas igen?

– Stressen på det jobb som gjorde mig sjuk är det sista jag behöver. Idag gör jag det som är roligt. Jag är också uppmärksam på symtom i tidiga stadier, som dålig sömn och minnesstörningar, säger Zandra Hedlund.

Till andra ger hon tipset att lyssna när folk i ens närhet påpekar att man borde stressa ner och jobba mindre. LEL

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

ZANDRA HEDLUND Aktuell: Hade nytta av den kollektivavtalade sjukförsäkringen.

Yrke: Dietist.

KOLLE KTIVAVTALET G E R: Föräldralön Omställning mellan jobb Inflytande Sjukförsäkring

Gör nu: Studerar metallformgivning på Nyckelviksskolan.

Tjänstepension

Känd för: Hennes text om utbrändhet har delats 160 000 gånger i sociala medier.

Extra semester

Bästa tips: Lyssna när andra tycker att du ska stressa ner.

Lönerevision en gång per år Kompetensutveckling Övertidsersättning Arbetsskadeförsäkring

DEN OKÄNDA FÖRSÄKRINGEN Många känner inte till den kollektivavtalade försäkringen som fyller ut ersättningen från försäkringskassan. Med lite högre inkomster kan den utgöra så mycket som halva sjuklönen.

Alla har rätt till sjuklön (80 procent av lönen) från arbetsgivaren de första 14 dagarna efter en karensdag.

Efter 15 dagar fram till 90:e dagen får du lagstadgad sjukpenning från försäkringskassan. Den ersätter med knappt 80 procent av din inkomst (sjukpenninggrundande inkomst) med ett tak på 27 700 kronor per månad (7,5 basbelopp per år).

Med kollektivavtal får du mer Från dag 15 till dag 90 fyller den kollektivavtalade sjuklönen på med tio procent

på inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp per år, motsvarande 27 700 kronor per månad. Det innebär att du under den här perioden får 90 procent av hela din tidigare lön upp till taket.

Tjänar du mer än 27 700 kronor blir den kollektivavtalade försäkringen ännu viktigare. Vid sjukdom får du ut 90 procent av hela din inkomst. I botten ligger sjuklön från försäkringskassan, som fylls på med sjuklön från din arbetsgivare.

Om du är sjuk längre än 90 dagar Staten: Arbetar du i statlig sektor får du kollektivavtalad sjuklön till och med dag 364 i sjukperioden.

Privat: Om du jobbar i privat sektor och blir långvarigt sjuk kommer du att få sjukpension från Alecta från dag 91. Det byg-

ger på att du har tjänstepension ITP. Kommun och landsting: Anställda i kommun och landsting kan från dag 91 få ersättning i form av Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) från AFA Försäkring. Kollektivavtalad ersättning kompletterar den lagstadgade ersättningen för lönedelar över 7,5 prisbasbelopp Försäkringskassan avgör Om du har rätt till ersättning från försäkringskassan får du också sjuklön från den kollektivavtalade försäkringen från dag 15. Senast efter sju dagar måste du visa upp ett läkarintyg.

Efter 14 dagar är det försäkringskassans uppgift att bedöma om du kan få sjukpenning. Du kan då vara sjukskriven på 25, 50, 75 eller 100 procent.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

61

pOsTTi d N i Ng

B

Avsändare: Naturvetarna,

N AT U R V E TA

NUmmER 1 2015 p R i s : 75 k r O NOr

N I NG

B

131 24 Nacka a, Box 760, Naturvetarn Avsändare: e rvetarna.s adress här bredvid) www.natu mmer (se din Inloggning: mer Ditt medlemsnu Användarnamn: sista siffrorna i ditt personnum fyra Lösenord: De

Nå Sveriges naturvetare

Läs mer och anmälan: www.naturvetarna.se /carpejobbum

bum Carpe Job AR NA NATU RVET [fånga jobbet]

MED

april under rdnas Umeå, rks ano kholm, Afterwo Alnarp, Stoc Göteborg i g, och maj , Linköpin Uppsala 0–19.30 redan mna Tid: 17.3 välko om det der är mation (Doktoran för infor gsavtalet) 17.00 klockan ga omställnin statli

älan: och anm

tion ejobbum Informaarna.se/carp

med annons i tidningen Naturvetare: naturvet

r inom det för akademike inom life arbetar na är fackförbun Naturvetar na, matematik 31 000 medlemmar skap. Våra genom de fysiska vetenskaper naturveten naturvetare skog och miljö, och stöttar science, jord, coachar, företräder och data. Vi hela arbetslivet.

20 900 kr Helsida: Halvsida: 14 900 kr Kvartssida: 9 800 kr 7 500 kr Blänkare:

vetare som Tema: Natur jobb! älskar sina r förbundet afterworks

arrangera naUnder våren berättar några På varje ort sett ut och på olika orter. hur deras karriärvägdig inspireturvetare om rätt. Låt för att hitta naturhur de gjort med andra och nätverka håller en kort ras, mingla erförsäkring vetare. Akademik frågor. och svarar på presentation

R E N R 1 2 01 5

POSTTI D

5 N R 2 2 01

AN

Nacka

2 2015 NUMMER KRONOR P R I S : 75

E TA R E

BB

G S IN

ÅR!

N AT U R V

WE

N NO

box 760, 131 24

inloggning: www.naturveta rna.se Användarnamn: ditt medlemsnumme r (se din adress här Lösenord: de fyra bredvid) sista siffrorna i ditt personnummer

KO NG RESS 201 5

Nu är det dags för dig som medlem att nominera ombud till höstens kongress, där vi sätter riktningen för förbundet

MÅN AD

måNAd E N s fRågA:

A:

Vilket är ditt mål för 2015?

Salt mäter strålning

7

r Slipp fem öve tre-dippenJag vill jobba för en bättre löneproc och för att det ska finnas tydliga karriärvä

E N S FRÅG

, N äT V E R K

r Hur må du på t? jobbe

s framtid.

Vem vill du ge förtroendet V E R K T K A P , N Ä att påverka din och förR ,naturvetare kollegornas vardag VETENS i arbetslivet och i och möjligheter samhället?

Du kan nominera dig själv eller någon annan du tycker har Om du vill kan du bra åsikter och idéer. föreslå flera personer.

Den du nominerar måste vara medlem i Naturvetarna, men studerandemedlem ska inte vara eftersom Studentråde t utser fem egna kongressom Alla medlemmar, inklusive bud. studerande, har rätt att föreslå kandidater till kongressen.

Du skickar in dina förslag via hemsidan: www.naturvetarna.se Möjligheten att nominera /kongress-2015 ombud stänger 22 mars.

KARRIÄ

5 ”

KARRiäR, V ETENsKAp

ess

gar för naturvetare. som Det är ck på kongress dbaen man kan tips. Fee itembu Lannes, växbuda2012påverka.” kongressom att får andra

tips. Så använder du lönestatistiken

Koraller dör övergödning av

t Havsbrukepå land kliver upp

E er plugget ingSaraft och Peter fick job Kariktlfånägagr ginn å b direkt vr varje

NAtu rVetAr NAS kO N g r eS S 13–14 NOVE m B E R 2015

Kongressen är Naturvetarn as högsta beslutande forum där du som organ och ett medlem kan påverka vilka frågor förbundet de närmaste tre åren. ska driva under kongressen väljs också en ny styrelse. uppdatera dina kontaktuppgi fter på Mina sidor Då kan vi ge dig de på naturvetarna.se. bästa förutsättninga rna för att vara med påverka kongressen och och Naturvetarnas framtid.

CHEf

Jan Er

POSOF M ANTR O D U E LL O

I SID 9

|

31 KO D S I D GS MED M U S I K BYG

|

d u e ll o m e ko mat s i d 9

ON E N HAR M

P I I GALO P

|

fåg laR Nas b i g baN g s i d 29

S I D 64

|

p i m p e lf i s k e

m e R äN e N le k s i d 64

Kontakta Kompetenstillväxt Maja Söderhäll tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Länsstyrelsen i Örebro län söker

Rovdjurshandläggare Välkommen med din ansökan senast 20 november 2016. Läs mer om tjänsten på

www.lansstyrelsen.se/orebro/jobb

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån

na Naturveta%r 4,68

• • Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

• Besök seb.se/medlemslan.

• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Naturvetarna.

Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är kr. Om den rörliga årsräntan är %, blir den effektiva räntan % för ett annuitetslån på kronor upplagt på år, ingen uppläggningsavgift och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir kronor och din månadskostnad blir kronor. Årsränta per

62

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

Spännande resor till djur och natur

Länsstyrelsen i Örebro län söker

Chef till enheten för Art och Vilt

Trinidad och Tobago Gigi Sahlstrand (tjejresa) 11–20/3 Indien Anders Blomdahl (fotoresa med tiger) 17–31/3 Colorado Göran Pettersson 1–13/4 Mallorca HG Karlsson 29/4 – 6/5 Sicilien Richard Ottvall 21–28/3 Ungern weekend 10–14/5

Välkommen med din ansökan senast 20 november 2016. Läs mer om tjänsten på

www.lansstyrelsen.se/orebro/jobb

• resor till alla världsdelar • över 30 år i branschen • små grupper

VI SÖKER

NATIONALPARKSFÖRVALTARE (ref.nr: 112-7199-2016)

www.avifauna.se

Dags för nästa steg i karriären?

MEDLEMSFÖRMÅNER Vår personprofilanalys ger dig en ökad självkännedom, som förbereder dig för en jobbintervju eller utvecklingssamtal. Med LinkedIn-coachning gör du det mesta av din profil på LinkedIn, och blir synligare hos relevanta arbetsgivare och rekryterare.

Läs mer: www.naturvetarna.se/karriarservice

Refnr: 20160760

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

Primärvården, Västerås

Dietist?

Då är det kanske dig vi söker.

Lär känna oss och ansök på www.ltv.se/jobb senast 6 november

Välkommen till en arbetsplats där du är mitt i livet och samhället.

Och gör skillnad varje dag. På riktigt.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

Anna-Carin stickar året om Att skapa något som man kan använda, att koppla av och att träna problemlösning.

ANNA NORBERG Allt detta hittar Anna-Carin Almqvist i sitt stickintresse.

TEXT

Trästickorna möts och garnet glider

mjukt över fingrarna. Aviga och räta maskor i blått stickas ihop och fram växer höstens nya kofta.

– Jag har stickat sedan jag var sex-sju år. Jag minns inte om det var mormor, mamma eller farmor som lärde mig då.

För tio år sedan började jag sticka mer på riktigt, säger hortonomen Anna-Carin Almqvist.

Intresset växte fram under studietiden på folkhögskolan där de var flera som stickade. Nu stickar hon varje dag och har oftast flera projekt på gång samtidigt, till exempel något större som en tröja och en ”transportstickning” som är lättare att ta med sig.

– Jag stickar överallt: på tåget, på flyget, på fjället, på stranden… Jag stickar året om. Ofta gör jag något annat samtidigt, till exempel tittar på film.

Anna-Carin Almqvist har alltid varit intresserad av flera typer av slöjd, men har alltid återkommit till stickningen.

Lockelsen ligger i att kunna sticka när hon vill och utan prestationskrav. Och så blir resultatet ett plagg som hon kan använda eller ge bort.

TI LLÄM PAD MATE MATI K

– Det är fascinerande att se vad det kan

64

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 016

bli av några meter garn. Stickningen är kreativ och jag kan skapa kläder som ser ut som jag vill och som passar. Det finns en stor variation i vilket slags plagg jag stickar, vilket material jag väljer och hur jag genomför det.

Det går hela tiden att hitta svårare mönster och lära sig nya tekniker, till exempel att använda flera färger samtidigt, olika sätt att lägga upp och maska av, och olika typer av flätor. Här får hon användning av sin naturvetenskapliga bakgrund.

– Stickning är tillämpad matematik, till exempel för att räkna om mönster och hur mycket garn man behöver. Jag tycker också att det är intressant att titta på hur materialet är framtaget: om det är ull, hur det är behandlat och om det är växtfärgat eller syntetiskt färgat.

STICKJ U NTA VIA S KYPE

Anna-Carin Almqvist har provat att själv färga garn några gånger och skulle vilja växtfärga mer. Men hon tycker att färgerna ofta blir svagare än hon skulle vilja ha dem.

Stickningen är också en avkoppling. En möjlighet att sitta själv och försjunka i ett projekt och koppla bort omvärlden för en stund. Eller att träffa vänner på

stickjunta och småprata samtidigt. Eller kanske en stickjunta via Skype där man pratar stickning och stickar tillsammans trots att man är på olika ställen.

– Det finns också sociala nätverk som är specialiserade på stickning.

Framför allt Ravelry, där man kan visa sina projekt, köpa mönster, titta på andras projekt och ställa frågor.

OÄN D LIG VAR IATION

Inspirationen till nya projekt kommer ofta via sociala nätverk, eller via bekanta. Oftast köper hon också mönster och garn via webbhandel.

– Men det är såklart svårt att känna på materialet om man köper det via webben, så jag lyssnar ofta med någon annan först. Och jag passar på att handla i garnbutiker när tillfälle ges, och köper på mig garn till mer än ett projekt.

Hon har provat att hitta på mönster själv, vilket innebär mycket problemlösning. Vad händer med plagget om man gör på ett visst sätt? Hur blir det om jag väljer en annan lösning? Vad händer med stickfastheten om jag väljer ett annat garn?

Anna-Carin Almqvist tycker att variationen på vad man kan skapa med olika garn och färger är oändlig. #

”Stickning är tillämpad matematik” TI P S TI LL D E N S O M VI LL B Ö R JA STI C KA

AN NA-CAR I N ALM QVI ST

Jobbar som: Handläggare vid Länsstyrelsen i Norrbotten.

Utbildning: Hortonom.

• Börja med ett mindre projekt. Det känns skönt att det kan bli klart.

• Hitta inspiration på till exempel Instagram och www.ravelry.com.

• Bestäm vad det är du ska sticka.

• Du behöver garn som passar till projektet och stickor av rätt grovlek.

• Ett enklare projekt som en halsduk klarar du sannolikt genom att kunna en stickteknik. För större projekt behöver du ett mönster.

• Ta hjälp av någon som kan för att lära dig lägga upp maskor och sticka.

Eller titta på en tutorial på till exempel Youtube.

Bor i: Luleå.

Drömprojekt att sticka: En kofta i flerfärgsstickning, så kallad Fair isleteknik.

Trendspaning: Att man ska skapa saker själv i unika projekt.

Fa i

N R 6 2 016

ri

sle

- tek

nik.

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T ÄR VÄL EN NÄSA. ELLER ETT TRÄD. ELLER EN MANSLEM.

REPETERAT

TUB HÅRKNUTAR

LÅNAR VI HIMLAUTTJEJ FRÅN GÅNGSPUNKT FÖR METEORSKUR

UDDLÖSA SOM KAMOMILLA SOM TAPPAT STUDS

FÖREBILDER

VILLE CANDIDE SIN TRÄDGÅRD POLONIUM DET VI BÖR GÖRA OTÄCK

VOLYMMÅTT

DATORVIRUS

SER NOG TRÖTT TELEFONIST FRAM EMOT

SINGELFYLLD

KAN ANNAN TIDEN AN

PASSÉ FRIVOL INDIGOTONAT DALAORT

LEMURKRYSS 2016

KAN EREMITER VARA I SITT SLAG LÖGN

FÄRGÄMNEN ÄMABEL

FÖROLÄMPA MAUNA

SOM SKOGKATT VAK

SPÅN MITT I LYXKÖK

DAL & FLOD RÄCKA

POSTULAT SPANSK FLOD

LÖPER I SCHAKT

MÖTS PAUL MED ART

SOM FINNS I NÄRKE

SKÄR BETONAR KÄNSLAN PÅ BEKOSTNAD AV FÖRNUFTET LUNDIN AV OCH MED PER OSCARSSON

GARVSYROR

POLISDONNA STRUNTADE

KORANENS 34:E SURA

FRANSK SEKULARPRÄST

LIVSGNISTA

LÄNGDMÅTT

SOM KAN OMTALAS CHAFFIS

LÄMNAR SIN POST!

OXYGEN UTESLUTANDE

HOPPAS FULA FISKAR ATT SURFARE NAPPAR PÅ

NICKEL FÖR SKENFÄRD

JUNIOR SJUSÄRDELES TVÅMÄNNING DANS

GYNTGUBBE KIMONOSKÄRP

MJÖLK KÄTTJEFULL

PARLERAT ÖVERTYGAT

RYSNING MAKLIG RÖNTGEN

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Maria Nordén i Stockholm.

66 66

NR U ERTA V ERTA E6 N A TNUART V ER

N R126 2 0 1 6 20

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 14 november vill vi ha din lösning.

Naturvetare nr 7 i din brevlåda

Kommer i nästa nummer

8

december

Spektakulär geologi lockar En geologiprofessor tar oss med till Grand Canyon och flera andra nationalparker i USA. Några av bergarterna bildades för 3,3 miljarder år sedan, endast 1,2 miljarder år efter att jorden såg dagens ljus.

Teknik som revolutionerar växtforskningen Vi tittar närmare på hur den nya tekniken CRISPR kan tillämpas på växter. Till exempel kan man avlägsna, lägga till eller byta ut genetiskt material, liksom inaktivera gener.

Hur mår du på jobbet?

Vi tar ett större grepp runt den psykosociala arbetsmiljön i ett läge där jobbstressen ökar och allt fler blir utbrända. Vi ger råd om hur man kan arbeta för att förbättra situationen.

Läs också om: » Nutritionisten som fick jobb på Nestlé. » Fråga en naturvetare: Hur länge överlever bakterierna Campylobacter på skärbrädan? » Retorik som får andra att lyssna på dig.

K O N TA K T www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

Kontakta Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

T F F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Ulf Bergius, 08–466 24 10

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

Vill du annonsera?

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

67

Det finns mycket kvar att kämpa för.

Tillsammans kan vi se till att det går att ta ett uppfriskande dopp i havet även i framtiden.

Att det går att beundra mäktiga rovfåglar i skyn. Och att haven är rika på fisk. För ju fler vi är desto större skillnad kan vi göra.

Tillsammans kan vi se till att utsläppen av växthusgaser minskar. Eller att man inte proppar kosmetika och hygienartiklar fulla med farliga kemikalier som spolas ut i hav och vattendrag. Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Och att gamla naturskogar inte skövlas.

Tillsammans kan vi få politiker att förstå att det är hög tid för förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja varor i butiken som är bra för människa och miljö.

VILL DU VARA MED? Sms:a MEDLEM till: 72 900 eller gå in på: naturskyddsföreningen.se/medlem Du kan också swisha ett valfritt belopp till: 90 120 14

På 70-talet var den nästan helt utrotad. Men tack vare hårt arbete flyger det nu runt 2500 havsörnar i Sverige igen.