Naturvetaren nr 3-2019

Förmån: Förhandlingshjälp gör dig redo att gå vidare

Naturvetaren N U M M E R 3 20 19

VETENSKAP

Matematik ersätter djurförsök

MÅNADENS FRÅGA:

Skulle du uppmuntra dina barn att bli naturvetare?

DUELLEN

Borde LAS ändras?

REPORTAGE

Malmen som får en stad att flytta

Databiolog Hassan söker den felande länken i DNA SÅ FUNKAR DET

HUR GICK DET SEN?

10 TIPS

Jobba utomlands och komma hem igen

ESS reser sig ur startgroparna

Så håller du hjärnan i trim

SID 44

SID 55

SID 22

Vi tänker på dig så du kan tänka på annat Som medlem i Naturvetarna har du alltid rabatt hos Moderna Försäkringar. Upp till 20 % när du samlar dina försäkringar.

NYHET! Försäkra MC, båt, veteranbil och vattenskoter

w w w. a k a d e m i ke r f o r s a k r i n g . s e

Ring 08-684 125 61 så får du medlemspris

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

Hur vill du läsa Naturvetaren?

Att läsa tidningar på papper har börjat bli en lyx. Hittills

bundet klimatkompenserar för den tryckta tidningen är inte ett tillräckligt skäl för att behålla den, tycks de mena.

har Naturveterna valt att fortsätta ge ut den tidning du håller i handen. På senaste kongressen beslutades att det ska vara möjligt att läsa tidningen digitalt, vilket det är redan i dag, och medlemmarna ska kunna välja om de bara vill ha den digitala upplagan.

”Vi klimatkompenserar för den tryckta tidningen.”

Tryckning och distribution kostar. Priset för miljön och klimatet ska inte heller underskattas. Fler än en handfull medlemmar har valt bort tidningen, de flesta för att de nöjer sig med en tidning i hushållet, då många naturvetare lever ihop. Några föredrar också nätupplagan för att värna klimatet. Att för-

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck, LEL redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare, CJ Omslagsbild: Anna Ledin Wirén Tryck V-TAB

Fackförbundet Sveriges Ingenjörer har gått före genom att bara publicera redaktionella nyheter på webben.

Ytterligare ett fackförbund – DIK – har lagt ner sin tidning, medan alla andra har valt att satsa på den.

Den tryckta tidningen blir mer läst och är en påminnelse om medlemskapet i förbundet, och vad det ger. Naturvetarna når ut till medlemmarna på ett sätt som inte är lika effektivt på nätet. Hur lätt är det inte att klicka bort ett mejl, eller tänka att det där läser jag senare.

Nu kan du direkt läsa om malmen som får en stad att flytta.

Det gäller förstås Kiruna, där geologerna har en nyckelroll i jakten på ny malm. Läs också om hur naturvetare på miljöskyddskontoret i Alingsås har gått från botten till toppen tack vare teamutveckling.

Hade du läst de reportagen på webben?

ANNONSBOKNING Anna Kreissl, 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com Utgivning: 6 nr per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Nästa nummer utkommer 12 sep.

Manusstopp för annonser: 3 sep.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A

Korrektur Mats Wirström, Textpiloten

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 info@naturvetarna.se

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex.

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

3

Innehåll SID 8

MÅNADENS FRÅGA:

Skulle du uppmuntra dina barn att bli naturvetare?

Två av tre räddas kvar på Skogsstyrelsen Färre blev uppsagda än vad som avsågs från början.

SID 11

Duellen: Borde LAS ändras?

Centerpartiet vill göra det lättare att säga upp. Men det vill inte Saco.

SID 14

Från botten till toppen

SID 38

Matte i stället för djurförsök

Miljöskyddskontoret i Alingsås har efter utvecklat teamet till en toppnivå.

Matematiska metoder kan ersätta vissa typer av djurförsök.

42 Var åttonde art hotas av utrotning.

4

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

35

Hassan Foroughi gör datan begriplig.

24

Gruvbrytningen i Kiruna gör att delar av staden måste flytta. Geologerna har en nyckeroll i jakten på ny malm.

NATURVETARE I MEDIA

Uppsnappat om oss i media

Veganföräldrar erbjuds dietisthjälp

Naturvetare inom vården behandlas styvmoderligt

För att barn som bara får vegankost inte ska riskera att bli undernärda så erbjuder Västra Götalandsregionen från och med i år dietiststöd på BVC. – Det går bra att ge barnet vegansk kost, men man behöver vara påläst, säger Cecilia Hedström, legitimerad dietist, till tidningen.

Bakgrunden är rättegången mot ett föräldrapar i Göteborg som är misstänkta för vållande till kroppsskada efter att ha

För att lösa kompetensproblemen i hälso- och sjukvården måste regionerna erbjuda alla medarbetare stimulerande arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter.

Det krävs en personalpolitik som bidrar till en attraktiv och inkluderande utvecklingskultur.

När regionerna kartlägger medarbetarnas kompetens kategoriseras de flesta naturvetare som ”andra specialiteter”.

Vår egen analys visar att närmare 6 000 naturvetare på grund av denna styvmoderliga hantering

gett sin dotter en ensidig vegankost som gjorde henne så kraftigt undernärd att hennes tillstånd var livshotande.

Aftonbladet 27 april

är osynliga inom vården, medarbetare med nyckelkompetenser.

Naturvetarnas recept är bland annat att tillämpa löneavtalet, så att det i större utsträckning lönar sig för medarbetare att ta ansvar och uppvisa resultat som för verksamheten framåt.

Per Klingbjer, förbundsdirektör Naturvetarna och Gunilla Häll, ordförande Naturvetarföreningen i Region Stockholm.

Debattinlägg i Dagens samhälle 8 maj

Varför är du med i Naturvetarna? ”Naturvetarnas förmåner för chefer är väldigt bra”

PKU-biobanken och kvalitetsregistret RMMS. Vilken nytta har du haft?

– Som ny chef haft jag uppskattat inspirationsföreläsningarna.

Chefstidningen innehåller alltid något bra. Lönestatistiken ger mig en känsla för hur jag ligger till i förhållande till andra med liknande position och erfarenhetsnivå.

För Lene Sörensen är facket en trygghet och en källa till information och stöd, både personligt och yrkesmässigt.

Hon trycker även på solidariteten som gör oss starkare tillsammans.

Som stabschef på Centrum för medfödda metabola sjukdomar på Karolinska universitetslaboratoriet. ser hon till att verksamhetsstödjande funktioner flyter på.

Hon sitter i ledningsgruppen och har operativt ansvar för nationella

Lene Sörensen. ↑

Vad kan bli bättre?

– Att arbeta för att fler kan få möjlighet till kompensation för obetald övertid i form av extra ledighet. CJ

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

5

SÅ TYCKER LÄSARNA Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS FR ÅGA : NYHETSBREV NR 4/2019

SKULLE DU UPPMUNTRA DINA BARN ATT BLI NATURVETARE?

Våra äldsta går spetsutbildning Vi föräldrar är båda fysiker (dr.) och vi brukar prata och diskutera med barn om, icke blott fysik utan även andra ämne såsom klimat. De är mycket intresserad av naturvetenskapliga saker och våra äldsta går spetsutbildning i NO och matte. Bra att skapa miljö för att intressera barn för naturvetenskapliga ämnen.

Satsa på en yrkesutbildning?

Nej, ingen idé med kurser hit och dit för att plocka ihop en kandidatexamen. Jag rekommenderar alla ungdomar en yrkesutbildning – det må vara ett hantverksyrke eller något akademiskt som civilingenjör, läkare, sjuksköterska och varför inte BMA som jag själv är.

Elisabeth Thermaenius

Sachiko Arvelius

Självklart! Eftersom jag vill att min son ska ha ett roligt och viktigt jobb.

Helena Sylvan

L ÄS A R B R E V

Miljöbrott fortgår utan att beivras Läste i Naturvetaren att miljöbovarna inte går säkra.

Det stämmer dåligt med verkligheten. Fortfarande begås det miljöbrott utan att det får några straffrättsliga följder. Skälen är flera, men det viktigaste är hur miljöbrottsbekämpningen organiseras. Det är tre som ska sköta den: miljöinspektören anmäler misstänkta miljöbrott, polisen utreder och åklagaren åtalar. En fjärde myndighet, domstolen ska döma.

Tillsynsmyndigheten har ännu ingen skyldighet att säkra bevis på brottsplatsen. Anmälan sker numera till polisen som registrerar anmälan och sänder över den till åklagare. Åklagaren beslutar om förundersökning ska startas och skickar tillbaka ärendet till polisen med direktiv. Då har det gått så lång tid att man kan vara säker på att det vatten som blivit förorenat har runnit bort.

Utredarna vid polisen har två chefer, en inom polisen som sätter deras lön och avgör om de får arbeta över-

6

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

tid, resor i jobbet, med mer. Den andra är åklagaren som om förundersökning startas bestämmer om utredningens inriktning och omfattning. Det förekommer, som i fallet Findus, att polisen inte fick ta de prover som var nödvändiga varken på död fisk eller på vattnet. Övertidsförbud inom polisen satte stopp.

I fallet Scandust i Landskrona, som släppte ut cyanidhaltigt vatten med upprepad fiskdöd och utslagning av det kommunala reningsverket som följd, har inget åtal väckts. Åklagaren konstaterade att bevisningen var god och att det gick att slå fast att brott begåtts. Allt detta hade lösts om man bildat en miljöbrottsmyndighet där åklagare och utredaren ingick i samma organisation där flera kompetenser samlades: åklagare, poliser, ekonomer och naturvetare.

Högni Hansson f.d. miljöchef i Landskrona, gästlärare vid Lunds universitet

redaktion@naturvetarna.se

M Å N A D E N S F R ÅGA : NYHETSBREV NR 5/2019

Mest bil

HUR RESER DU I TJÄNSTEN?

Bil eftersom det är det enda alternativet för just mina och mina närmsta kollegors resor. Däremot tar vi tåg och uppmuntras till tåg när det är möjligt.

Jobbar på tåget Hos oss fick vi en ny policy för resor nu under våren. Där är det tydligt att vi ska tänka miljömässigt när vi reser. Kollektivt eller cykel. Jag uppskattar att resa kollektivt i jobbet, det ger mig tid att jobba på bussen/ tåget och restiden används.

Kajsa

Frida

Cyklar mellan uppdragen Jag servar flera vårdcentraler och cyklar till de flesta av dem. Vi har policyn att i första hand välja cykel, i andra hand kollektivtrafik. Jag skulle önska att vi fick göra avdrag för cykel precis som för bil. Cykeln slits mycket när man cyklar i tjänsten och det blir dyra reparationer.

Anna-Carin, dietist

D U E L L E N : NATURVETAREN NR 4/2019

D U E L L E N : NYHETSBREV NR 5/2019

BORDE LAS ÄNDRAS?

BORDE SVERIGE SATSA PÅ KÄRNKRAFT?

Lätt att sparka

Ska vi frysa när det inte blåser?

I USA där jag har jobbat är ju teorin att det ska vara lätt att sparka och lätt att anställa men jag litar inte på att samma praxis skulle tillämpas här. Jag får känslan av att svenska arbetsgivare vill äta kakan och ha kvar den. Så jag är ytterst tveksam till ändringar i LAS.

Jag är väldigt tveksam till om priset för vindkraft är 8-17 gånger lägre än för kärnkraft när tidigare uppskattningar visat likartade kostnader när man inkluderar skatter och bidrag, där skatterna främst drabbar kärnkraften och bidragen främst gynnar vindkraften. Jag är också väldigt tveksam till att det finns en tolerans hos befolkningen för ”flexibel elanvändning” som bättre uttrycks som att man får betala ett kanske 10-20 gånger högre elpris eller frysa tills det börjar blåsa igen om man inte har råd att betala.

Albert

Johan

5

I TOPP -maj Mest lästa artiklar apr

på

e www.naturvetarna.s

1.

2.

3.

4.

5.

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven Duellen: Borde Sverige satsa på kärnkraft?

Duellen: Borde LAS ändras?

Duellen: Ska vi bygga hus i trä eller betong? Är det en bra idé att semesterväxla?

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

7

Många räddas kvar på Skogsstyrelsen Efter förhandlingar mellan fack och arbetsgivare blev det inte så illa som skogsstyrelsen avsåg från början. Två av tre som varslades har kvar sitt jobb.

Det var i december förra året dråp-

slaget kom. I sin budget fattade riksdagen beslut om att banta anslagen till Skogsstyrelsen med över trehundra miljoner kronor.

– Det beskedet skapade oro inom myndigheten, som finns i hela landet, säger Lisa Classon, ordförande för Saco-S-föreningen på Skogsstyrelsen.

Redan före jul blev de genom HR kontaktade av arbetsgivaren. Här finns en tradition av att samverka och hitta lösningar. Men det här var något annat där flera verksamheter skulle upphöra.

GASA OCH BROMSA

Naturnära jobb, som var en arbetsmarknadsåtgärd, inventering av nyckelbiotoper och ersättningar till markägare för att skydda skog togs bort.

– Vi var ovana vid en situation där personal skulle sägas upp i hela landet.

Hur löser vi detta tillsammans och vilka konsekvenser får det här, var frågor att ta itu med.

Till saken hör att Skogsstyrelsen fick nya medel och anställde många

8

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

”Politiska beslut styr vårt uppdrag och då kan det bli tvära kast.”

vårt uppdrag och då kan det bli tvära kast. Det är ingen önskvärd situation, men sådana är spelreglerna.

Med den insikten var det många som visstidsanställdes i den vevan.

Det är inget som facket gillar som princip, men med dessa förutsättningar accepterade man det.

SPARA PENGAR

året innan för att utföra de arbetsuppgifter som nu inte längre skulle utföras.

– Vi gick från full gas till att trampa på bromsen. Politiska beslut styr

Den 7 februari kom varslet. 124 medarbetare av totalt 840 varslades om uppsägning. Det var förutsättningarna när förhandlingarna mellan arbetsgivare och fack startade.

Lisa Classon är ordförande för SacoS-föreningen på Skogsstyrelsen. ↓

Hall å dä r!

Hur locka fler till SLU?

– Tillsammans tittade vi på var vi kunde spara för att mildra effekterna av varslet. Tillfälliga anställningar förlängdes inte. Några kunde gå i pension och de som hade sparad semester tog ut den för att krympa semesterberget. Utbildningar och möten via skype i stället för att träffas sparade också en slant.

Det slutade med att bara 40 medarbetare behövde sägas upp.

– Även om det blev bättre än väntat så är det smärtsamt för dem som drabbas. Vi har medlemmar som är både ledsna och bittra.

GOD TON

Lisa Classon tycker ändå att processen har fungerat bra, och att den har genomförts i god ton i syfte att hitta lösningar.

– Tack vare ovärderligt stöd från Naturvetarna har vi kunnat göra rätt, enligt lagboken. Man kom överens om turordningskretsar, som byggde på arbetsuppgifter och geografiskt läge i distrikten. Utifrån det tillämpades lagen om anställningsskydd, LAS, enligt principen sist in först ut.

Hur är stämningen i dag?

– Arbetsglädjen och den kraft som fanns tidigare är inte densamma. Verksamheten rullar på och vi sköter vårt uppdrag på mer än ett acceptabelt sätt. En del har slutat, medan andra har en längre uppsägningstid och jobbar kvar ett tag till.

Har ni slutat inventera nyckelbiotoper?

– Den systematiska inventeringen har upphört, men vi identifierar nyckelbiotoper i andra sammanhang, säger skogskonsulenten Lisa Classon som jobbar på regionkontoret i Sveg. LEL

– Tanken är att skapa kurser och program som slår an en sträng hos ungdomar. Vi har sett en nedåtgående trend för att utbilda sig till agronom och jägmästare under de senaste tjugo åren. Den utvecklingen vill vi vända genom att testa något nytt.

Ska titlar som agronom och Erik Fahlbeck. ↑ jägmästare försvinna?

– Nej, det ska fortsatt vara möjligt att få de examina. Studenterna kan från början välja en inriktning som ger dessa examina eller bestämma sig för en yrkesexamen under resans gång.

Då kan vissa behöva komplettera med olika kurser.

Finns risken att kärnkunskaper urholkas?

– Nej, en yrkesexamen måste innehålla särskilda ämneskunskaper. Näringen behöver alltså inte vara orolig för att agronomer eller jägmästare saknar väsentlig kunskap.

Varför är näringen ändå skeptisk?

– Jag är förvånad över de starka reaktionerna i lantbruksbranschen. Med fortsatt marknadsföring och nya möjligheter ökar det här chansen att få fler studenter och agronomer. Skogsbranschen är mer positiv och ser inte samma risker för kompetensbrist.

Hur påverkas andra utbildningar?

– För blivande veterinärer och djursjukskötare blir det inga förändringar, mer än vanlig utveckling av programmen och ambitionen att ta in fler studenter.

De korta yrkesprogrammen fortsätter som i dag. Det finns ett förslag som ligger hos regeringen att våra tvååriga yrkesexamina ska förlängas och bli treåriga. Är hortonomen på utdöende?

– Nej, man kan fortfarande få en hortonomexamen.

Vägen dit går via trädgårdsingenjör och en master i trädgårdsvetenskap. Sedan den möjligheten öppnades har vi fått fler sökande till våra trädgårdsutbildningar.

Varför behövs fler SLU-studenter?

– Samhället ska ställa om från kol och olja till grönt och förnybart i enlighet med klimatmålen och Agenda 2030. Hållbar livsmedelsförsörjning är ännu en utmaning. För att klara det behövs fler personer som har den kompetens som vi kan ge. LEL

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

F OTO: ©J E N NY SV E N N ÅS - G I LLN E R, S LU

SLU satsar på att ta in dubbelt så många studenter som i dag. Prorektor Erik Fahlbeck vill vidga vägarna in för att få ut fler i yrkeslivet.

9

Aktuellt

Res dig

ur stolen Att vi borde röra på oss mer har vi hört till leda. Men nu det handlar inte om att svettas på gym eller ta en runda i motionsspåret. Många som har ett stillasittande arbete blir sittande för länge utan att röra mer än fingrarna över tangentbordet.

För att få igång blodcirkulationen borde vi resa på oss lite oftare. I stället för att mejla en kollega går du till hen och framför ditt ärende. Det främjar också de sociala relationerna. Även extremt lågintensiv fysisk aktivitet som att gunga på stolen ger effekt. Att växla mellan stående och sittande ställning är ännu ett tips från Företagshälsan Anova, som har gjort undersökningen.

Det är mycket som står på spel. Att fastna vid skrivbordet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, liksom risken för belastningsskador på leder och muskler.

Har man inte en inbyggd rastlöshet, där man spontant rör på sig, borde man skapa rutiner för rörelse i vardagen. Ett exempel är att höja skrivbordet varje gång man går på ett möte.

En påminnelse om att stå ett tag när man kommer tillbaka. LEL

Jordbruket digitaliseras Vad har den tunga industrin, transporter och jordbruket gemensamt? I nämnd ordning släpper de ut mest växthusgaser i Sverige.

Till den mindre smickrande skaran vill inte jordbruket höra.

Med uppkopplade åkrar, självkörande eltraktorer och avancerade system för dataanalys ska jordbruket inte bara bli fossilfritt och mer hållbart, utan också lönsammare.

För att komma dit har RISE skapat en testbädd för digitaliserat jordbruk som invigdes på Campus Ultuna i slutet av maj.

Fokus i början ligger på tekniken för att samla in digital information om odlingen, som markens innehåll av näringsämnen och fukt på olika djup. Det jobbet gör sensorer på drönare och satelliter, liksom maskiner på fält. Ännu en datakälla är Jordbruksverkets stödsystem på en mer övergripande nivå. LEL

10

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

90 procent för EU Nio av tio akademiker tycker att det europeiska samarbetet är viktigt för framtiden. Det avspeglar sig i ett högt valdeltagande. Enligt en undersökning som Saco gjorde innan valet skulle 78 procent av de yrkesaktiva akademikerna rösta.

Samma grupp gillar också medlemskapet i EU. 85 procent av de tillfrågade är positivt inställda till att Sverige är med i EU. Till saken hör att svenskarna i allmänhet har en mer positiv syn på medlemskapet än tidigare. Kanske förra sommarens bränder, där andra länder i EU hjälpte till i släckningsarbetet, bidrar till det.

Men allt går inte åt rätt håll. Varannan akademiker upplever att den demokratiska utvecklingen inom EU har försämrats de senaste fyra åren. LEL

Med på klimattåget Vem har sagt att det svenska näringslivet inte är med på klimattåget?

Jan-Olov Jacke, tidigare vd för Astra Zeneca i Sverige och numera ordförande för Svenskt Näringsliv, var tydlig i sitt tal på deras stämma.

- Vi kommer att med ännu större kraft driva klimatfrågorna och är redo att anta utmaningen.

Han påminde om att svenska företag är ledande på många områden, med satsningar på fossilfritt stål, klimatneutral cement och grön kemi. Svenskt Näringsliv förväntar sig också att samhället gör sin del av jobbet och investerar i infrastruktur så att vägar, järnvägar och elnät är redo. I det ligger att satsa på utbildning för att säkra kompetensförsörjningen, som i dag är en flaskhals.

Jan-Olov Jacke sa dock inget om Preems planerade utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil, som kan fördubbla utsläpp av växthusgaser. Om Mark- och Miljööverdomstolen ger klartecken skulle de utsläppen orsaka mer än sex gånger inrikesflygets årliga utsläpp. LEL

DUELLEN Borde LAS ändras?

Den 25 april kom direktiven till utredningen av LAS, lagen om anställningsskydd, som är en följd av januariavtalet. Saco vill inte peta i LAS som de menar fungerar bra i dag. Centerpartiet vill se en mer flexibel lagstiftning, som gör det lättare att säga upp anställda.

JA!

NEJ!

MARTIN ÅDAHL, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet

GÖRAN ARRIUS, ordförande för Saco

Ditt viktigaste skäl till att LAS borde ändras?

Ditt viktigaste skäl till att LAS inte borde ändras?

Delar av LAS har i dag blivit en hämsko för företag och därmed för arbetssökande. Stelbenta regler gör att utsatta inte får jobb och att många tror att deras jobb är säkra på grund av turordningsreglerna. Men fack och arbetsgivare förhandlar ofta bort turordningen och plötsligt står man utan jobb ändå. Med en flexiblare arbetsrätt kommer företag att våga anställa och den som blivit av med ett jobb, eller kanske aldrig haft ett, kommer lättare att få ett.

LAS fungerar i stort sett bra i dag. Om anpassningar behöver göras så kan det ske i kollektivavtal mellan parterna. LAS behövs för att ge ett tryggt och hållbart arbetsliv och för att motverka godtyckliga uppsägningar. Det är en del av ett välfungerande system som det är dumt av politikerna att gå in och peta i.

Behövs fler undantag i turordningen?

Med utökade undantag från turordningsreglerna sänks trösklarna till jobben. Det blir lättare att få ett nytt jobb om man förlorar ett annat. Det skapar en rörlighet på arbetsmarknaden som företag själva efterlyser och är en anpassning till hur arbetsmarknaden vill fungera idag.

Borde arbetsgivaren kompetensutveckla mer?

F OTO: PAT R I C K T R ÄGÅ R D H

I den reform som Centerpartiet drivit igenom i Januariavtalet slås fast att arbetsgivaren får ett större ansvar för att hålla medarbetarnas kompetens ajour. Det livslånga lärandet är en garant för att man fyller på sina kunskaper och är anställningsbar i det fall att man blir av med sitt jobb.

Bidrar LAS till att höja trösklarna till arbetsmarknaden? Även om det inte alls var syftet från början, har effekten blivit sådan. Trösklarna har höjts eftersom arbetsgivare inte vågar anställa i samma utsträckning som de skulle vilja. Det har lett till att stora grupper inte kommer in och får jobb.

Behövs fler undantag i turordningsreglerna?

Tillämpningen av LAS har utvecklats i takt med att arbetsmarknaden har förändrats. Kompetens har idag en stor tyngd. Vi har redan ett flexibelt system i Sverige och fler undantag behövs inte.

Borde arbetsgivaren kompetensutveckla mer?

Det är viktigt att anställda hela tiden kompetensutvecklar sig för att klara omställningar på arbetsmarknaden.

Det är både individens och arbetsgivarens ansvar.

Bidrar LAS till att höja trösklarna till arbetsmarknaden?

Vikariat, provanställning och allmän visstidsanställning i upp till två år finns i nuvarande lagstiftning. Det kan ses som en rimlig tid att pröva en medarbetare. Visst finns det inlåsningseffekter på svensk arbetsmarknad, men forskning visar också att trygghet på jobbet är positivt för hälsa och produktivitet.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

11

MÅNADENS FRÅGA

Skulle du uppmuntra dina barn att bli naturvetare?

Sverige behöver fler naturvetare för att klara samhällets utmaningar, såsom klimat, vård och hälsa, säkra livsmedel och biologisk mångfald. Nu undrar vi om du skulle tipsa dina barn om att satsa på en naturvetenskaplig utbildning.

Läs kommentarer från webben på sid 6.

Kommentera på www.naturvetarna.se/uppmuntra

När slår det om till grönt?

12

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

Ivar lockar med passion och nytta Att det finns många roliga jobb för naturvetare, är ett skäl till att Ivar de la Cruz uppmuntrar sina barn att bli naturvetare. Utmaningen är att få barnen att inse det.

För kemisten Ivar de la Cruz finns det många skäl att inspirera unga att bli naturvetare. Han har själv en bonusdotter som pluggar miljövetenskap och sitter med i Naturvetarnas styrelse.

– En naturvetenskaplig utbildning leder till många roliga jobb, som ungdomar inte alltid ser. Om de kände till möjligheterna tror jag att fler skulle välja att bli naturvetare.

Den tidigare ordföranden för Naturvetarna menar att skolan har ett ansvar för att ge en bild av den framtid som väntar naturvetare.

– Ännu ett skäl är att samhället behöver naturvetare, gärna i kombination med andra kompetenser.

Besluten blir bättre när de grundas på vetenskap, och inte på tyckande.

ARTER DÖR UT

Han menar att många av de utmaningar som världen står inför har naturvetenskapliga lösningar.

– Vad händer till exempel när skogen huggs ner och arter dör ut?

Att hitta nya läkemedel och behandlingar mot cancer och andra sjukdomar är fler utmaningar, liksom den ökande antibiotikaresistensen i världen.

I sitt eget företag Science 4 nxg väcker Ivar de la Cruz barns intresse för naturvetenskap. När NaIvar de la Cruz. ↑ turvetaren ringer är han på språng till sin experimentverkstad hemma i Skarpnäck där barn får pröva på att forska, bygga och testa. Inför sommaren planeras det för dagkollo med fokus på biologi.

– Den typen av aktiviteter kan alla föräldrar göra med sina barn.

Och varför inte erbjuda förskolan att man som förälder kommer dit och gör lekfulla experiment, kopplat till kemi, fysik och biologi.

Han tipsar också om att ta med sitt barn till Tom Tits, Vetenskapens hus, Teknikens hus och andra verksamheter som låter barnen leka naturvetenskap. ÖVERVINN MATTERÄDSLA

”Inte kan jag, som har så svårt för matematik, bli naturvetare”, är en vanlig kommentar.

Hur hanterar man matterädsla?

– Utgå från verkligheten och visa

”Samhället behöver naturvetare, gärna i kombination med andra kompetenser.” att matematik är ett verktyg för att lösa problem och räkna ut saker.

När man inser nyttan och är motiverad går det så mycket bättre.

Sedan gäller det att träna och vara uthållig.

– Då kommer belöningen. Klarar man ett tal så infinner sig en tillfredsställelse. En tjusning med matematik är logiken och att svaret är rätt eller fel. Några mellanting existerar inte. Är lönen en drivkraft för att bli naturvetare?

– Inte alltid men för vissa yrken som matematiker, statistiker och datavetare är lönerna höga. Men för de flesta yrken handlar det om passion, att gilla det man gör.

Däremot tycker han att lönerna borde vara högre sett till den nytta naturvetare gör i samhället.

– Det är bland annat därför Naturvetarna behövs, säger den blivande läraren övertygande. Läs mer på science4nxg.se LEL

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

13

Från botten till toppen TEXT OCH FOTO: Lars-Erik Liljebäck

14

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

I fokus

Vändpunkten för miljöskyddskontoret i Alingsås var när de började jobba med grupputveckling. En nyckel till framgång är att chefen och Naturvetarnas fackliga företrädare går i takt.

“Medarbetare hittade på ursäkter för att slippa komma till arbetsplatsträffar.”

N

När chef, fack och skyddsombud jobbar ihop blir resultatet ofta bra. Det kan miljöskyddskontoret i Alingsås kommun vittna om.

För bara två år sedan var situationen en annan. Medarbetarna trivdes inte och det var konflikter i gruppen. Medarbetarenkäterna visade på behov av förändring.

Men man bestämde sig för att vända skutan. Om den resan ville avdelningschefen Anna Ebbesson dela med sig till Naturvetarens läsare. Så hon kontaktade redaktionen som nappade direkt på det goda exemplet som kan inspirera andra.

STÖD FRÅN NATURVETARNA

Ygor Geyer, ordförande för Naturvetarföreningen på miljöskyddskontoret, fyller på.

– Tidigare hade vi arbetsplatsträffar för hela förvaltningen.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

15

I fokus Fack och arbetsgivare delar målet att medarbetarna ska må bra och trivas på jobbet. →

Informationen var enkelriktad och dialogen med ledningen fungerade dåligt.

För att få inflytande och kunna påverka besluten startade de en Naturvetarförening för fyra år sedan. De fick bästa stödet från Naturvetarna som hjälpte dem med formalian och juridiken.

– Det var ett lyft när vi i samma veva tecknade ett samverkansavtal med arbetsgivaren, vilket gjorde att dialogen kom igång, säger Anna Ebbesson, som då var ordförande för den nybildade Naturvetarföreningen.

OLIKA ROLLER

Ygor Geyer ser en fördel i att chefen har koll på samverkansavtal, löneavtal och kollektivavtalet som helhet.

– Lika viktigt är att chefen accepterar det facklig inflytandet. Vi stöttar medlemmarna vid förändringar. Fack och arbetsgivare delar målet att medarbetarna ska må bra och trivas på jobbet, liksom att verksamheten bedrivs på bästa sätt.

Han förklarar att de har olika roller och ibland olika syn på hur saker ska hanteras.

– Det är med öppen dialog som vi säkerställer att målen nås. Kunskapen har vi tack vare de fackliga kurser vi har gått genom Naturvetarna, säger de samstämmigt.

Något år senare delades förvaltningen upp i två avdelningar. Hälsa och livsmedel hamnade på den ena avdelningen och miljö på den andra.

– När grupperna blev mindre ökade möjligheten till dialog och att få till meningsfulla möten, säger Anna Ebbesson.

STANNADE HEMMA

Anna Ebbesson Yrke: Avdelningschef för livsmedel och hälsa på miljöskyddskontoret i Alingsås kommun.

Utbildning: Analytisk kemist i botten plus påbyggnadsår i miljö och hälsoskydd på Göteborgs universitet.

Fackligt engagemang: Företräder Naturvetarna i Akademikeralliansens representantskap.

Men det ville inte riktigt lossna, utan missnöjet var kvar, även under hennes ledning. Under en period var det så illa att medarbetare hittade på ursäkter för att slippa komma till arbetsplatsträffar. Någon sa att de skulle stanna hemma under förevändning att barnen var sjuka.

– Det ansvaret var mitt. I dialog med Naturvetarföreningen skapade vi en struktur för möten, där vi skilde på information, dialog och beslut.

Tanken var att alla skulle komma förberedda, säger Anna Ebbesson.

En grund hade lagts för fungerande team, men mycket återstod att göra.

– Vi hade en plan för förändring, som gjorde att resultatet för 2018 blev mycket bra.

STADEN VÄXER

Ygor Geyer Yrke: Miljöinspektör på miljöskyddskontoret i Alingsås kommun.

Utbildning: Biolog utbildad i Brasilien. Har gått påbyggnadsåret i miljö och hälsoskydd på Göteborgs universitet.

Fackligt engagemang: Ordförande för Naturvetarföreningen på miljöskyddskontoret och representant för Saco i kommunen.

Det händer mycket i kommunen och Alingsås växer, delvis som en följd av närheten till Göteborg, dit många jobbpendlar. Miljöskyddskontorets roll är bland annat att bevaka att reglerna i miljöbalken efterlevs.

– Det handlar om allt från att värna jordbruksmark till att skydda känslig natur och strandnära områden när kommunen bygger. Allt detta går att följa i den digitala översiktsplanen på webben, säger Ygor Geyer.

På gång är också att bygga om E20, där politikerna diskuterar olika förslag.

– Vi bevakar miljöaspekten och påverkan på människors hälsa. En

F O R TS ÄT T E R PÅ S I D 20.

16

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

Häng med Anna och Ygor under en dag: Väckarklockan ringer och Anna snoozar en gång innan hon går upp. Efter frukost kör hon bil från Floda till jobbet i Alingsås.

Ygor bor i Alingsås och lämna barnen på skola och förskola innan han åker till miljöskyddskontoret.

Framme på jobbet.

Dagen startar vid datorn med koll av mejl och dagens aktiviteter i kalendern. Att hälsa på kollegorna ingår i morgonrutinen.

Samverkansmöte om löneavtalet och vissa delar i kollektivavtalets som är föremål för omförhandling.

Gemensam fika med personalgruppen. Viktigt att uppdatera varandra om läget och dela erfarenheter från olika inspektioner. Målet är att hela tiden utveckla inspektionerna så att de blir likvärdiga och genomförda på bästa sätt.

Anna coachar en medarbetare som har råkat ut för problem under en livsmedelsinspektion.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

17

“När grupperna blev mindre ökade möjligheten till dialog och att få till meningsfulla möten.”

Vägen upp har gått häpnadsväckande bra.

Från den lägsta nivån i Susan Wheelans modell för grupputveckling till att ligga på gränsen till den fjärde och högsta nivån.

Lunch på någon av Alingsås restauranger. Svårt att släppa jobbet även när de är lediga.

Sköter restaurangen hygienen på rätt sått så att gästerna inte blir sjuka?

18

N AT U RV E TA R E N

Planering för ett projekt som fokuserar på inspektion av skolor och förskolor med avseende på hälsa och miljö. Projektgruppen definierar fokusområden för årets tillsyn. De delar upp arbetsuppgifter såsom projektbeskrivning, mallar, checklistor med mer.

3 / 2019

Anna planera nästa arbetsplatsträff som kommer att ha fokus på feedback, kopplad till den verksamhet de ska utföra.

Som i alla övningar är syftet att medarbetarna ska växa och må bra.

Ygor har möte med kollegor från andra enheter i kommunen. Det gäller att kunna lotsa olika frågor till rätt personer och veta vem man ska prata med för att kunna hantera inkomna ärenden.

Dags att avsluta dagens arbete och ägna sig åt andra saker. Viktigt att kunna släppa jobbet på fritiden. Alla behöver den viktiga återhämtningen.

I fokus

En lugn kväll med familjen. Anna hinner ändå klippa ner några rosor i den ljusa vårkvällen.

Det gör man när bladen börjar titta fram. Hon planerar bergsklättringen som ska äga rum i helgen. Ygor tänder grillen, som är ute året runt, och förbereder middag.

Innan nattlampan släcks kramar Anna sambon och barnen godnatt. Lite läsning blir det också. På nattduksbordet ligger skönlitteratur. Böckerna om att leda med hjärnan och åtta principer för starka team, läser hon vid andra tillfällen.

Efter godnattsaga och barnens läsläxa skummar Ygor igenom nyheterna.

En del av kvällens ritual innan han kan slappna av och sova gott.

→ Har ni ingen lokalförening där du arbetar kan du och dina kollegor starta en tillsammans. Det ger möjligheter till påverkan och insyn på arbetsplatsen. Lokalföreningen fungerar som ett bollplank till arbetsgivaren, som i de flesta fall välkomnar att få en part att diskutera med.

Läs mer på www.naturvetarna.se/ bilda-forening

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

19

I fokus Läs gärna mer om UGL på sidan 46.

annan het fråga är järnvägens bullerplank, som har försenats.

VÄNDNINGEN

Vi kommer tillbaka till arbetsmiljön.

När vände det?

– Det var när vi började jobba med grupputveckling. Min inspirationskälla var bland annat utbildningen UGL, utveckling grupp och ledarskap, som jag hade förmånen att gå som förtroendevald för Naturvetarna, säger Anna Ebbesson.

Ygor Geyer berättar att fokus flyttades över från problem till möjligheter och få det som fungerar att växa.

– En framgångsfaktor var att jobba ihop och stötta varandra. Det finns en

acceptans för att tycka olika och hur man hanterar det. Gör man inget är risken stor att oenigheten växer till ett problem, och i förlängningen till en konflikt, säger Ygor Geyer.

Förändringen har vuxit fram.

Idag tycker medarbetarna att det är roligt att gå till jobbet och de ser fram emot arbetsplatsträffarna.

Alla är med och bidrar.

– Vi startar alltid med incheckning, där slumpen avgör turordningen. Alla får komma till tals och ge sin bild av stämningsläget och förväntningar på jobbet framöver, säger Anna Ebbesson.

Information från facket är en stående punkt, liksom kompetensut-

Det ger styrka i samverkan och i förhandlingarna att i stort sett alla är med i Naturvetarna. ↓

veckling och friskvård. Men man sitter inte still, utan det är delvis ”walk and talk”, som gäller.

GER FEEDBACK

– Vi delar upp oss i grupper om tre personer och samtalar om olika teman. Det kan till exempel handla om att släppa jobbet på fritiden. Här delar vi med oss av tips till varandra.

Det följs av en redovisning för hela gruppen, där även de som ogillar att prata inför publik gör det. Det vittnar om trygghet i gruppen.

De har haft övningar i att ge varandra konstruktiv feedback, kopplat till deras uppdrag på miljöskyddskontoret. Fika ingår som en självklar del i de flesta aktiviteter och fungerar som ett smörjmedel.

HÖGSTA NIVÅN

Teamets utveckling är häpnadsväckande. De har gått från den lägsta nivån i Susan Wheelans modell för grupputveckling till att ligga på gränsen till den fjärde och högsta nivån.

Den kännetecknas av att det i gruppen finns tillit och struktur med fokus på arbete och produktivitet.

– Även om det har varit en lång resa hit så är det inte särskilt komplicerat egentligen. Någon uttryckte det så här: ”Vi ska uppföra oss som folk mot varandra”, säger Ygor Geyer.

Anna Ebbesson tar upp fler framgångsfaktorer.

– Vi har tydliga mål och rutiner, och resultat följs upp. Mitt ledarskap är coachande och ingen förväntar sig att jag har svar på alla frågor. De flesta problem löser man med kollegor inom gruppen.

20

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

Siffran Lönespridningen varierar mellan olika branscher och är ett mått på möjligheterna att göra lönekarriär. Hög lönespridning hittar vi inom life science, där nittionde percentilen är mer än dubbelt så stor som tionde percentilen. Inom miljö, hälsoskydd och naturvård är lönerna betydligt mer sammanpressade. Den tiondel som ligger högst tjänar 60 procent mer än tiondelen i botten.

Det är en fördel att vara ung om man vill klättra snabbt i löneligan. Naturvetare under 30 år som bytte jobb höjde sina löner med 11,6 procent i genomsnitt.

Motsvarande siffra för dem som inte bytte jobb är 5,5 procent.

”Att byta jobb är det enklaste sättet att höja sin lön, särskilt om man är i början av sin karriär.

Löneracets vinnare är naturvetare som har bytt arbete och blivit enhetschefer och avdelningschefer. De har ökat sina löner med i genomsnitt 16,3 respektive 15,6 procent.

De som bytte arbetsgivare, men inte yrke, höjde sina löner med i genomsnitt 7,7 procent. För dietister och biomedicinska analytiker lönar det sig något bättre att byta jobb, med höjningar på 10,2 procent respektive 8 procent.

8,6 % Så mycket ökade lönerna för naturvetare som bytte jobb mellan åren 2017 och 2018.

Mikael Johansson, statistiker på Naturvetarna

Det lönar sig bäst för dem som arbetar inom hälso- och sjukvård att byta jobb. De höjde sina löner med i genomsnitt 11,7 procent. I botten på den listan ligger IT-branschen. För naturvetare som bytte jobb där hamnar löneökningarna på 5,9 procent.

Könet har marginell betydelse sett till lönehöjningar. Kvinnor som bytt jobb har ett litet försprång gentemot männen i samma situation.

De kvinnorna fick 9 procent mer i plånboken, medan männen fick nöja sig med 7,9 procent.

Nästan var femte av Naturvetarnas drygt 29 000 yrkesverksamma medlemmar bytte arbete under förra året.

Flertalet av dem har en ny yrkestitel och jobbar kvar inom samma sektor.

Naturvetare som stannade kvar på sin arbetsplats och har samma arbete fick i genomsnitt 3,5 procent mer i plånboken under aktuell period. Skillnader mellan branscher är små, där life science utmärker sig med toppsiffran 4,1 procent.

Trädgård och utemiljö hittar vi i botten med 2,9 procent. Medianlönen för samtliga naturvetare är 38 250 kronor per månad.

Källa: Naturvetarnas lönestatistik 2018

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

21

9%

10tips

1.

Rör på dig

Fysisk aktivitet är det mest kraftfulla sättet att öka hjärnans kapacitet, enligt Anders Hansen, författare till boken Hjärnstark.

Forskning visar att hjärnans volym ökar som en följd av ökat blodflöde. Att höja pulsen ordentligt några gånger i veckan gör susen, men även promenader ger effekt.

Att lösa korsord och sudoku gör att du blir duktig på det. Men vill

2.

Träna huvudet

3.

Sov ordentligt

4.

Snabb energi

Om du vill kunna prestera på hög nivå inför en tenta eller annan intellektuell utmaning ska du inte vara proppmätt. ”Hungriga vargar jagar bäst.” Var lite småhungrig och toppa med choklad eller motsvarande för att höja blodsockernivån. Studier visar att hjärnan stimuleras av att tugga på något. Tuggummi fungerar utmärkt.

Ät hälsosamt

25 procent av den energi du får i dig går till att hålla igång hjärnan. Hjärnan och andra organ i kroppen gillar fisk, nötter och grönsaker. Fettsyror, som omega-3, får kopplingarna i synapserna att fungera bättre. Det finns också tecken på att membranen blir mer välfungerande och hindrar farliga ämnen att ta sig in i hjärnan.

5.

22

N AT U RV E TA R E N

du förbättra din hjärnkapacitet och minska risken för att drabbas av alzheimer tyder det mesta på att fysisk aktivitet är viktigare. Det finns dock knep för att förbättra din studieteknik och minnesregler för att lära dig saker. Det handlar bland annat om associationer och att bygga historier för att till exempel minnas sifferserier.

Det är under sömnen som information sorteras och onödig information sållas bort.

Minnestester visar att de som sover mellan inlärning och förhör får bättre resultat än de som är vakna. Läs mer om sömn på sid 50.

3 / 2019

Så håller du hjärnan i trim En hjärna som får jobba hela tiden tappar i prestanda. I vårt uppkopplade samhälle där varje minut ska fyllas med stimulans får hjärnan aldrig vila. Ta pauser och gå en sväng regelbundet. Ännu bättre är att höja pulsen för att få mer syre till hjärnan. Släpp mobilen på bussen och låt tankarna flöda fritt.

Slappna av och vila

6.

Du sparar hjärnkapacitet när du gör saker på rutin. Men du måste också utmana dig själv och emellanåt kliva utanför boxen. Det kan räcka att ta en annan väg till jobbet eller laga en middag som du aldrig har gjort tidigare.

Aktivitet med fler sinnen påkopplade stärker dig också. Det kan handla om allt från att dansa och sjunga i kör till att springa orientering.

Att träffa folk och interagera socialt är en underskattad hjärntrimmer. Det kan både handla om att diskutera på en intellektuellt hög nivå och att bara ha roligt. Lek och allvar i en mix får hjärnan att må bra.

Ett ständigt kortisolpåslag får hjärnan och hela kroppen att må dåligt. Du sover sämre och ditt välbefinnande minskar. Risken för att drabbas av mental utmattning ökar.

Fastna inte i gamla hjulspår

7.

Sociala kontakter

8.

Stressa ner

Mår du bra gör också hjärnan det. Överraska dina kollegor med något oväntat, och då inte bara med kaffe och bullar. Kultur i form av musik, teater och bio ger inte bara goda upplevelser för stunden, utan kan också få dig att tänka i nya banor.

Gör roliga saker

9.

10.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

23

Malmen som får en stad att flytta Kiruna får maka på sig i spåren av gruvbrytningen.

Ett nytt centrum växer fram drygt tre kilometer från dagens stadskärna. Geologerna har en nyckelroll i jakten på ny malm som åtminstone räcker till år 2035.

TEXT:

24

Lars-Erik Liljebäck FOTO: Fredric Alm / LKAB

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

Reportage

Centrum flyttar drygt tre kilometer รฅt รถster.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

25

J

Jag vaknar av lätta vibrationer och en dov duns mitt i natten. Är det jordbävning? tänker jag, men inser snabbt att det är LKAB som spränger för att hitta ny järnmalm. Det gör de på nätterna för att störa vardagslivet så lite som möjligt.

Det hotell som jag övernattar på är en av alla byggnader som ska rivas som en följd av gruvdriften. Det magnifika stadshuset med sitt karaktäristiska klocktorn har tömts på sitt innehåll och ger ett spöklikt intryck. Under våren jämnas hela huset med marken.

Lite senare kommer även höghusen som ger Kiruna sin typiska siluett, att gå samma öde till mötes. Även sjukhuset och badhuset ska rivas och byggas nytt.

LÅGMÄLDA PROTESTER

Fyra och en halv kilometer öster om staden växer ett nytt centrum fram.

Redan nu har man rest det nya stadshuset Kristallen, på den rätt lågt liggande myrmarken. Dit kommer kyrkan och flera andra kulturbyggnader att flyttas.

– Det blir säkert jättefint, men

26

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

Med 3D-bilder visar geologen Henrikki Rutanen hur malmkroppen breder ut sig under Kiruna. Färgerna symboliserar olika malmkvaliteter. →

Dyr flytt Det är inte bara de centrala delarna av Kiruna som ska flyttas. Även Malmberget i Gällivare är föremål för en samhällsomvandling. I Kiruna måste 6 000 personer flytta.

7 miljarder kronor har LKAB hittills utbetalat i ersättningar för flytten, och ytterligare 11 miljarder kronor har avsatts.

Enligt en Sifo-undersökning har 80 procent förtroende för att LKAB genomför samhällsomvandlingen på ett bra sätt, medan 10-15 procent är negativa.

De som måste flytta erbjuds att ett motsvarande nytt hus byggs på annan plats i staden. Vill man ha pengar i handen får man marknadsvärdet + 25 procent av det. Priserna i Kiruna har stigit raskt på senare tid. År 2035 beräknas hela flytten vara genomförd.

läget är lite off, och utblickarna över fjället försvinner, säger en Kirunabo som också oroas över att den nya citykärnan kan bli ett köldhål. Å andra sidan är protesterna mot samhällsomvandlingen lågmälda och det finns en acceptans för att flytten är nödvändig. Ingen gruva – inget Kiruna, tycks folk tänka.

– Så är det. Hela staden är beroende av gruvan. En färsk opinionsundersökning visar att 80 procent av Kirunaborna har förtroende för att LKAB genomför stadsomvandlingen på ett bra sätt, säger informationschefen Anders Lindberg.

NER I GRUVAN

Vi tar oss under mark och möter geologerna Henrikki Rutanen och Jennika Lindblad. I bil kör vi ner på asfalterade vägar till femhundra meters djup. Den totala vägsträckan i denna schweizerost uppgår till runt åttio mil.

Temperaturen på den här nivån ligger på fjorton grader under hela året.

Jennika Lindblad. ↑ – Jag har mitt

Reportage

�Modeller av malmkroppen skapas i 3D-bilder.�

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

27

Reportage

Borrkärnor som är tre- till fyrahundra meter långa tas ut för att få koll på förekomst av malm och dess kvalitet. ↓

”Jag lyssnar efter knäppningar i berget.”

– Sprickorna finns där redan, och även om inte någon mer malm skulle brytas behöver staden ändå flytta, säger Henrikki Rutanen, vars bostad än så länge ligger precis utanför skyddszonen och får stå kvar.

kontor beläget på tusen meter under markytan och där är det mer behagliga tjugo grader, säger driftgeologen Jennika Lindblad.

Hon och gruvgeologen Henrikki Rutanen förklarar varför delar av staden måste flytta.

När malm har brutits från den fyra kilometer långa och hundra meter breda malmkroppen har hålrum skapats.

Dessa har i sin tur gett sprickbildning i hängväggen - berggrund av kvartsförande porfyr - som delar av staden vilar på.

Han berättar att det finns sensorer, som mäter markrörelser, utspridda över hela stan. Det i kombination med satelliter gör att man har koll på centimeternivå.

Totalt åtta drift- och gruvgeologer jobbar för gruvplaneringssektionen på LKAB i Kiruna. Det är de som har koll på geologin inom den delen av den befintliga malmkroppen som ligger under produktion.

– Vi tar ut tre- till fyrahundra meter långa borrkärnor med hjälp av en diamantborr.

Borrproven undersöks geologiskt och magnetitmalmen skickas till analys för att få svar på dess kvalitet, liksom vilka andra mineraler som ingår, berättar Henrikki Rutanen.

Utifrån den karteringen gör han prognoser över malmgränser och variation i malmen och gråberget. På datorn visar han modeller med tjusiga 3D-bilder hur malmkroppen förväntas se ut.

Henrikki Rutanen tillbringar inte dagarna nere i gruvan, utan har sitt kontor ovan jord. Jennika Lindblad är närmare driften och de väldiga maskinerna. De bidrar på olika sätt till att göra arbetsplatsen säker.

– Här kan jag med blotta ögat läsa av om det är värt att driva vidare. Jag lyssnar efter knäppningar i berget och närmar mig det sprängda bergrummet med försiktighet.

SENSORER GER KOLL

ÖGA FÖR MALM

Borrproven ger inte hela bilden, därför är okulärbesiktningen så viktig.

28

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

Näststörst på pellets i världen. ↓

– Man tränar hela tiden upp sitt öga för malm och blir allt skickligare på att bedöma förekomst och kvalitet.

Så fort hon är klar med karteringen ska den nysprängda delen av tunHenrikki neln säkras. En beläggRutanen. ↑ ning med betong sprutas på väggar och tak för att minska risken för att stenar faller ner. I nästa steg slår man in bultar tvärs mot sprickorna för att hålla dem på plats, Vid behov sätts också nät upp.

Vad tittar du på?

– Bergarter, strukturer och kvalitet. Svart färg med metallisk glans indikerar att det finns magnetit, och om jag är osäker kan jag

dubbelkolla med hjälp av en magnetstav, eftersom magnetit är magnetiskt. Är det beigea partier i magnetiten är det tecken på det fosforrika mineralet apatit, vilket innebär sämre kvalitet, säger Jennika Lindblad.

Men den restprodukten kan omvandlas till en resurs.

– Vi utreder om apatiten kan användas för att framställa fosfor. I de slagghögar som ligger lagrade runt gruvan finns stora mängder apatit, som alltså skulle kunna bli en ”guldgruva”, säger Henrikki Rutanen.

RYKTET SPRIDER SIG

Dessutom innehåller apatiten sällsynta jordartsmetaller, som bland annat finns i våra mobiltelefoner.

Borriggen borrar drygt 50 meter djupa hål, som fylls med sprängmedel.

Sprängningen gör att malmen lossnar och faller ner. ←

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

29

”Prognoserna visar att det finns brytvärd malm fram till 2035.”

Som disputerad i berggrundsgeologi har han en expertroll och får ofta svara på frågor från kollegor och andra. Han har även ett finger med i spelet när det gäller produktutveckling.

Vad driver dig i jobbet?

– Det är kul att hitta ny malm och göra modeller av malmkroppen, säger han på sin klingande finlandssvenska.

Flera av hans kollegor är från svensktalande kustområden på andra sidan Östersjön. Varför just de har lockats till Kiruna, kan Henrikki Rutanen bara spekulera om.

– Ryktet sprider sig och man tipsar varandra om att det finns spännande och bra jobb i norra Sverige.

Jennika Lindblad fick smak för gruvor efter sommarjobb på LKAB i Svappavaara. Det här är hennes första jobb efter examen på Göteborgs universitet 2017.

– Jag gillar variationen och att själv planera upplägget. En bra mix mellan

Mål att bli koldioxidneutrala → Gruvbrytning och förädling kräver mycket energi och orsakar höga utsläpp av koldioxid.

Målet är att bli koldioxidneutrala år 2045. Hela brytningen ska elektrifieras med fler robotar än i dag. Kol och olja i pelletstillverkningen ska bytas ut till biobränslen. → Utsläppen av koldioxid i nästa förädlingsled är ännu större. I samarbete med SSAB och Vattenfall finns en pilotanläggning som drivs av vätgas i stället för kol.

30

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

vetenskap och industri. Till saken hör också att min sambo har en tjänst på rymdraketbasen Esrange utanför Kiruna.

LJUSTERAPI

Hur klarar du att arbeta i ständigt mörker?

– Arbetstiden är bara 34 timmar per vecka och jag slutar klockan 14. Jag försöker utnyttja dagsljuset så mycket jag kan, vilket förstås är lättare sagt än gjort på vintern. Då är det ljusterapi som gäller på morgnarna, även om det finns partier med bra ljus nere i gruvan.

Som skyddsombud är säkerheten viktig för henne och hon deltar i projekt för både fysisk och psykisk arbetsmiljö. En viktig livlina är gasvarnarna som alla har fäst i kläderna för att slippa bli förgiftade av gaser i gruvan.

– Den varnar för förhöjda halter av bland annat koloxid, koldioxid, nitrösa gaser och svaveldioxid.

Hur ser framtiden ut för gruvbrytningen?

Geologerna Henrikki Rutanen och Jennika Lindblad är optimister och tror att mer malm kommer att hittas. ↓

Reportage

”Genom borrning och sprängning skapas hålrum i malmkroppen.”

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

31

Reportage

– De prognoser vi har i dag visar att det finns brytvärd malm i Kiruna fram till 2035. På djupare nivåer finns mer malm, men det får inte kosta mer än det smakar att bryta den, och det måste vara säkert, säger Henrikki Rutanen.

NYA FYNDIGHETER

Han är ändå optimistisk och tror att mer malm kommer att hittas.

– Diamantborrningen visar att mer malm finns i djupet.

De geologer som ägnar sig åt pros-

pektering, som det finns en särskild avdelning för, har en viktig roll för att trygga framtiden. De undersöker nya områden i jakten på malm. Med borriggar sker borrningen oftast i anslutning till befintliga malmfyndigheter.

– Det har varit fantastiska år för LKAB i Kiruna. Under de senaste tio åren har 70 miljarder kronor investerats i nya maskiner och utrustning. Ändå har aktieägaren, staten, fått utdelning, säger Anders Lindberg.

Järnmalm motsvarande sex Eiffeltorn transporteras till Narvik varje dag. ↓

Lönsamt med höga järnhalter → LKAB bryter runt 80 procent av all järnmalm som produceras i EU, det mesta i form av pellets som kunderna, bland andra SSAB, förädlar till olika stålprodukter. → Malmen av magnetit (Fe3O4) som bryts i Kiruna, Svappavaara och Malmberget är av hög kvalitet med ett järninnehåll på 60-70 procent. → Malmbrytningen i Kiruna startade i slutet av 1800-talet. Man har grävt sig allt djupare och är nu nere på 1365 meter under markytan. Malmkroppen uppskattas vara fyra kilometer lång och hundra meter bred. → 2011 var malmpriserna som högst.

Då var LKAB:s vinst 15 miljarder kronor. År 2018 uppgick vinsten till 5,3 miljarder kronor.

32

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

FRÅGA JURISTEN Här får du svar på vanliga frågor om din vardagsjuridik, tack vare Naturvetarnas samarbete med försäkringsbolaget HELP.

Kan jag ta hand om min mammas ekonomi?

Min mamma har blivit dement. Kan jag agera för hennes räkning?

Svar: Om din mamma inte längre kan betala sina räkningar eller fatta egna beslut kan du som nära anhörig ha behörighet att sköta om hennes ekonomi. Under vissa omständigheter kan dock din mamma (huvudmannen), behöva en god man eller förvaltare (en syssloman).

Den största skillnaden mellan god man och förvaltare är att en god man utför uppgifter för huvudmannens räkning, medan en förvaltare tar över huvudmannens rättshandlingsförmåga. En huvudman får själv agera när hen har en god man, men om det finns en förvaltare krävs förvaltarens samtycke för att huvudmannen själv ska få agera i rättssaker.

Både god man och förvaltare utses av tingsrätten efter ansökan av antingen huvudmannen själv, en nära anhörig eller av kommunens överförmyndare.

Som nära anhörig kan du ansöka om att bli god man eller förvaltare. För att du ska kunna bli just god man krävs att din mamma ger sitt samtycke, om hon inte är för sjuk för att ge det. Tingsrätten beslutar, efter att ha tagit del av läkarintyg, sociala utredningar och så vidare.

En god man eller förvaltare ska se till att huvudmannen får den hjälp och stöd hen har rätt till av exempelvis myndigheter, sköta om dennes ekonomi, se till att hen har en meningsfull fritid, ett bra boende och att huvudmannen verkligen får det stöd hen kan ha blivit beviljad.

En god man eller förvaltare får inte agera fritt, utan bevakas av kommunens överförmyndare. Det finns dess-

“Som nära anhörig kan du ansöka om att bli god man eller förvaltare.”

utom regler i handelsbalken, där sysslomannen har en lojalitets-, vårdnads- och omsorgsplikt gentemot huvudmannen.

Följs inte dessa kan sysslomannen bli skadeståndsskyldig.

Det krävs alltid samtycke från överförmyndaren i kommunen för att en god man eller förvaltare ska få köpa eller sälja egendom för huvudmannens räkning. En syssloman får heller aldrig ge bort huvudmannens egendom.

Den som vill upprätta en egen framtidsfullmakt gör klokt i att kontakta en jurist för att redan nu kunna bestämma vad som ska hända i framtiden. Alla som har HELPs juristförsäkring kan kontakta oss för att få denna personliga hjälp utan kostnad.

Emelie Kardell, jurist på HELP Försäkring

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

33

Mitt jobb

Data + biologi = framtiden Biologin blir allt mer avancerad när sjukdomar som cancer ska botas. Det gör att mängden data hela tiden ökar. Hassan Foroughi är bioinformatikern som gör datan begriplig.

Att kombinera data och biologi är framtiden. Det sa Mattias Uhlén – en av de ledande forskarna och entreprenörerna inom svensk life science – i en intervju i Naturvetaren för tio år sedan. Nu är vi där.

Mängden data som ska behandlas ökar hela tiden i takt med att vi vet allt mer om människans minsta byggstenar och vårt DNA. När svåra sjukdomar som cancer ska botas med skräddarsydda behandlingar behöver man veta var den felande länken i genomet är lokaliserat.

PERFEKT MIX

På Science for Life Laboratory möter vi bioinformatikern Hassan Foroughi, som får det bästa av inte bara två världar, utan tre.

– Jag jobbar i gränslandet mellan biologi, statistik och programmering, säger han och beskriver det som den perfekta mixen.

Med ena benet i forskningen och det andra i klinik har han bara ett stenkast till Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Han jobbar för Genomic Medicine Center Karolinska*, som bara har ett år på nacken.

Men Hassan Foroughi är långt ifrån patienterna och har datorn som i princip sitt enda arbetsredskap. Han visar mig de enorma datamängder som sjukhuslabben levererar.

– Min roll är bland annat att processa datan och göra den begriplig för läkarna och för dem som

36

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

jobbar på labb. I vår rapport summeras och visualiseras datan, kopplad till patientens sjukdom.

FELANDE LÄNK

Det kan till exempel handla om en tumör, vars DNA har sekvenserats – ordningen av nukleotiderna adenin, guanin, cytosin och tymin har bestämts. Den jämförs sedan med DNA från frisk vävnad och ger svar på var de felande länkarna sitter.

– Syftet är att kunna ge patienterna en bättre behandling med målstyrda läkemedel anpassade för varje individ. Det känns bra att kunna bidra till att utveckla behandlingen så att fler överlever cancer.

Sverige är ett av de länder som ligger i fronten för den här forskningen och tillämpningen i klinik. Det var ett skäl till att han valde att studera och jobba i Sverige.

– Jag gillar komplexiteten och är något av en seriös datanörd, säger han och skrattar. Det som på engelska kallas för ”geek”.

Lika viktig är kopplingen till klinik med regelbundna möten med främst patologerna.

– Deras återkoppling är viktigt för att förstå biologin så att våra metoder hela tiden kan utvecklas.

Vilken är utmaningen i jobbet?

– Det är att hålla mig uppdaterad med den senaste kunskapen inom ett område som utvecklas i rasande fart. Så det gäller att samarbeta med andra, läsa och besöka konferenser. LEL *Genomic Medicine Center Karolinska är en avdelning inom Karolinska Universitetslaboratoriet. Det ingår i Genomic Medicine Sweden som är ett samarbetsprojekt mellan sju universitetssjukhus och deras medicinska fakulteter.

BIOINFORMATIKER Hassan Foroughi, anställd av Karolinska universitetssjukhuset.

Sitter på Science for Life Laboratory.

Data Osorterade data som Hassan Foroughi tar emot från personalen på labb. De stora datamängderna kräver både statistiska beräkningar och programmering för att bli begripliga och överskådliga för läkare och andra i sjukvården.

Tomatplanta På fritiden odlar Hassan tomater och annat på sin kolonilott. Trädgårdsarbete ger bästa avkopplingen från jobbet och är ett sätt att vara ute i naturen. Han var lite sent ute med att så tomatfrön i kruka inomhus, så han fick plantor av en kollega som han delar odlarintresset med.

Publikationer

Abnormiteter

Vid sidan av jobbet driver han egna forskningsprojekt, där han hjälper andra forskare att analysera data. Han använder sig av ”open source” – öppen källkod, som gör det möjligt för utvecklare att ta mjukvaran ett steg till för att förbättra den, till nytta för alla. Med fokus på kardiovaskulära sjukdomar och bakterier är Hassan Foroughi medförfattare till femton publikationer.

En bild som går att förstå växer fram efter att de stora datamängderna har analyserats och bearbetats. Här kan abnormiteter i tumörens genom upptäckas efter matchning med genom från frisk vävnad hos samma patient.

Avvikelser i DNA-sekvensen är markerade med olika färger.

Science for Life Laboratory Timglas Det är lätt hänt att möten drar ut på tiden. För att få koll och kunna bromsa i tid så visar timglaset tydligt när tiden är ute.

Ligger strategiskt mittemellan Karolinska institutet, KI, och Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Det är ett nationellt centrum för molekylär biovetenskap med fokus på hälsa och miljö. Vid sidan av KI är KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet med i samarbetet. Fler än tvåhundra forskargrupper är knutna till Science for Life Laboratory.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

37

På nytt jobb

Josefine doktorerar för en förbättrad djurvälfärd Josefine Jerlström har ett stort intresse för slakt och är själv jägare och viltmästare. Nu är hon doktorand på SLU med inriktning på djurvälfärd vid slakt.

Vad ska du göra på jobbet?

– Jag har precis börjat doktorera på SLU. Projektet heter ”Ekonomiska aspekter av förbättrad djurvälfärd vid slakt för nöt och gris.” Det är ett tvärvetenskapligt projekt som kombinerar husdjursvetenskap och ekonomi. Syftet är både att identifiera strategier för att öka djurvälfärden vid slakt och att undersöka vilka ekonomiska incitament som finns för slakterier att förbättra djurvälfärden.

Vad lockade med ditt nya jobb?

– Jag har ett stort intresse för slakt och har vid sidan av mitt förra jobb drivit eget företag med Josefine rådgivning rikJerlström. ↑ tat mot slakterier. Så projektet bygger på mina egna idéer som jag tillsammans med en forskargrupp på SLU har utvecklat. Det ska bli fantastiskt roligt att få göra detta!

Var jobbade du innan?

– Jag hade en tjänst som marknadsförare på Naturvetarna.

Kan du dra nytta av det här?

– Något jag tar med mig är vikten av att kommunicera och förmedla det man jobbar med. Jag tror att hela forskarvärlden har en del att göra i att kommunicera resultat och studier till allmänheten. Mycket stannar innanför väggarna. Jag ska jobba aktivt för att nå ut med min forskning men även lyfta vikten av det till andra inom SLU.

Vilka utmaningar ser du?

– En utmaning är att det är tvärvetenskapligt, och att jag har handledare från olika fakulteter och institutioner. Det är en styrka med projektet och jag tror att det kommer få en bredd som är väldigt intressant.

JOSEFINE WENNERHULT

På nytt jobb Anna-Karin Hägglund Nytt jobb: Marknads- och regelutvecklare Lantbruk med fokus på djurvälfärd på Krav i Uppsala.

Tidigare jobb: Utbildningsledare på Svenska Blå Stjärnan, där hon arbetade med krisberedskap inom djurområdet.

Utbildning: Utbildad husdjursagronom.

Susanna Appel Nytt jobb: Communications manager på Scilife Lab. Tidigare jobb: Projektledare/ kommunikatör på Scilife Lab. Utbildning: Magisterexamen i biomedicin (KI) och licentiatexamen i molekylär träningsfysiologi (KI).

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären.

Tipsa redaktion@naturvetarna.se

38

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Får jag ledigt för begravning?

Jag undrar om jag har rätt till betald ledighet för att gå på begravning? Det är en närstående vän som har gått bort. Gäller samma regler för eget bröllop och andra högtidsdagar, typ om man fyller 50 år?

Svar: Svaret kan vara antingen ja eller nej. Vilka möjligheter du har beror på var du jobbar och vilket kollektivavtal som gäller där, om det nu finns något sådant. Men det kan också finnas ett lokalt avtal eller en policy som reglerar saken. Fråga din arbetsgivare eller fackliga förening på arbetsplatsen om vad som står i det lokala kollektivavtalet.

En policy kan finnas även hos den arbetsgivare som inte har något kollektivavtal. Så hör efter med din arbetsgivare. Många arbetsgivare brukar bevilja tjänstledighet eller permission, kort ledighet med lön, när det gäller en nära anhörigs begravning. Vad som anses vara en nära anhörig regleras ofta i kollektivavtal.

Vad det gäller bröllop, 50-årsdag och andra högtider kan främst bröllop och begravning vara reglerade i kollektivavtal eller i en policy hos arbetsgivaren. Det är inte helt ovanligt att den anställde i så fall har rätt till

“Det är inte helt ovanligt att den anställde har rätt till betald ledighet för eget bröllop och egen 50-årsdag.”

betald ledighet för eget bröllop och egen 50-årsdag. Andra högtidsdagar brukar inte regleras i avtal men du har alltid rätt att söka ledighet som semester för alla typer av bemärkelsedagar och högtider. Däremot är ju alltså inte arbetsgivaren alltid skyldig att bevilja ledigheten.

På vår hemsida kan du hitta de kollektivavtal som gäller där många av våra medlemmar arbetar.

Läs mer på www.naturvetarna.se/ aktuella-kollektivavtal.

Åsa Lindgren, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

39

Matte

i stället för djurförsök

Länge har djurförsök ansetts som ett nödvändigt ont för att utveckla nya läkemedel. Men nya matematiska metoder kan nu ersätta behovet av vissa djurförsök. På köpet får vi en ny systemförståelse av människokroppen.

TEXT:

38

Joakim Rådström

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

E

Vetenskap

En av de verkliga utmaningarna inom medi-

cinsk forskning är hur man ska undvika eller åtminstone begränsa antalet djurförsök. Årligen får hundratusentals djur sätta livet till för att prova ut olika terapier.

Men alternativ kan vara på väg. Ett lovande forskningsprojekt har utvecklats på senare tid vid Linköpings universitet. Ursprunget kommer från matematisk forskning. Genom att koppla samman flera matematiska modeller håller Gunnar Cedersunds forskargrupp på att utveckla ett nytt sätt att förstå kroppens olika organ och hur de samspelar med varandra.

– Då kan man göra simuleringar i datorn över hur kroppen förväntas reagera på olika läkemedel eller behandlingar, i stället för att göra djurförsök, berättar Gunnar Cedersund.

ALGORITM GÖR JOBBET

Modellerna som forskarna jobbar med har redan visat upp konkreta positiva resultat när det gäller att eliminera behovet av djurförsök. Det amerikanska läkemedelsverket FDA har certifierat en av deras delmodeller för att pröva ut viss medicinteknisk utrustning för behandling av typ 1-diabetes.

– Den centrala delen av certifieringen av insulinpumpar är algoritmen som räknar ut hur mycket in-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

39

Vetenskap

sulin man ska ge. För att pröva ut denna använde man sig tidigare framför allt av hundar, berättar Gunnar Cedersund.

För att kunna testa ut den nya insulinalgoritmen behövde man förut också modifiera hundarna så att de fick diabetes, vilket de inte har annars. Hela forskningsprocessen för att pröva ut en ny algoritm och insulinpump på hundar tog då fyra till sex år, och kostade enligt Gunnar Cedersund ungefär en miljard kronor.

– Istället för hela det här steget har FDA nu sagt att man kan använda de här matematiska modellerna, säger han.

KOMPLEXA SYSTEM SVERIGE DRÖJER

Men modellerna har begränsningar.

Bland annat krävs specifika godkännanden för varje tillämpning, med nya utlåtanden från fall till fall. En allmän modell som ersätter djurförsök i stort finns inte.

Men ju bättre modellerna blir, desto fler tillämpningar kan de ha.

Genom FDA:s godkännande är alltså modellen godkänd för att pröva ut nya insulinalgoritmer i USA. Ett flertal andra länder även i Europa har följt efter och godkänt modellen, men ännu inte forskargruppens hemland, Sverige.

– Till exempel Läkemedelsverket behöver verkligen komma på banan när det gäller användande av matematiska modeller, menar Gunnar Cedersund.

Positivt nog har regeringen bildat ett så kallat 3R-center (replace, reduce, refine), som ett nationellt kompetenscenter placerat vid Jordbruksverket med syfte att begränsa djurförsök inom forskningen.

40

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

Han är docent i medicinsk teknik Som forskare har Gunnar Cedersund en imponerande tvärvetenskaplig bakgrund.

I dag arbetar han som docent och universitetslektor i medicinsk teknik vid Linköpings universitet, där han också leder sin forskargrupp.

Utöver den medicintekniska forskningen är han disputerad i reglerteknik med inriktning mot biovetenskap, och har dessutom en magisterexamen i teoretisk fysik.

Hittills har de matematiska modeller över kroppen som existerat har främst kunnat undersöka enskilda processer och enskilda celltyper. Men genom Gunnar Cedersunds nya forskning har man börjat sätta samman olika processer för att förstå mycket mer komplexa system.

– Där har vi inkluderat hjärnans reglering, blodflöde och blodtryck, levermetabolism, hjärtats funktion, med mera. Och det har inte funnits någonstans i världen tidigare, avslöjar Cedersund.

De nya forskningsresultaten har lett till bildandet av ett nytt företag, och kommer att presenteras för första gången under årets Almedalsvecka.

Men Linköpingsforskarnas resultat är inte bara tillämpliga för att ersätta djurförsök; siktet är betydligt högre ställt än så: – De här nya matematiska modellerna skapar en ny typ av förståelse av människokroppen – en systemnivåförståelse. Och genom denna förståelse blir djurförsök allt mindre relevanta, berättar Gunnar Cedersund.

Slipper att utsättas för diabetes. Tidigare använde man sig av hundar för att testa nya insulinalgoritmer. ←

TESTAR PÅ CELLER

På kosmetikaområdet har djurförsök lyckligtvis blivit alltmer ovanliga över hela världen, framför allt tack vare EU-förbudet mot kosmetikatester för några år sedan. Även här har svenska forskare varit snabba att utveckla alternativ, där så har behövts.

Exempelvis tog forskare vid Lunds universitet fram ett alternativt hudallergitest, baserat på immunologiska celler, som sedan bolagiserades under namnet Senzagen.

Anki Malmborg Hager, vd för Senzagen, förklarar närmare: – När man får en allergisk reaktion såsom hudallergi är det ju ens immunförsvar som aktiveras för att skydda ens kropp.

Forskarna odlade Anki Malmborg Hager. ↑ upp dessa celler och kunde sedan ta de kemikalier man ville testa för att se hur cellerna reagerade.

Sedan jämförde man cellernas reaktioner med reaktionerna på kemikalier som man visste inte orsakade immunologiska

“Det nya företaget presenteras under Almedalsveckan i sommar.”

reaktioner. I nästa steg använde man sedan artificiell intelligens och maskininlärning för att analysera enorma datamängder och ta fram en ”signatur” över hur det skulle se ut i cellernas reaktionsmönster för att avgöra om en kemikalie var allergiframkallande eller inte.

– De kunder vi har i dag är kosmetikaindustrin, men även kemikalieindustrin och läkemedelsföretag, avslutar Anki Malmborg Hager.

Odlade mänskliga celler ihop med AI ersätter djurförsök.

Här ett rör med frysta celler som används som modell för dendritcellerna i immunförsvaret. ↑

Alternativ till djurförsök • Cellkulturer • Gener och cellfragment • Lägre stående organismer såsom bakterier, jäst, alger, svampar och växter • Människor som frivilligt deltar i en studie.

Göteborgsföretagen Cellink och Fluicell använder särskilda 3D-skrivare för att skriva ut mänsklig vävnad och delar av organ som man sedan kan forska och pröva ut läkemedel på.

Försök på icke-levande organismer:

Bra jobbat

• Matematiska modeller (som i artikeln)

!

• Kemiska analysmetoder • Datormodeller • Försök på dockor

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

41

Vart tog antimaterian vägen?

Varför består universum till

I klass med klimathotet Var åttonde art på jorden hotas av utrotning. Enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald kan en miljon arter försvinna om vi fortsätter med den livsstil vi har i dag.

Det hotet har hamnat lite på skuggsidan av klimatförändringarna. Men forskarna bakom rapporten menar att förlusten av biologisk mångfald är lika illa. Den är kopplad till livsmedelsförsörjning, rent vatten, och ekosystem i balans. Forskarna varnar bland annat för att ta mer jordbruksmark för produktion av mat och bränsle i anspråk på bekostnad av bland annat regnskogar.

största delen av materia när det vid Big Bang skapades lika mycket materia som antimateria?

Nu kan forskare vid Uppsala universitet vara en lösning på spåren. De har tagit fram en metod som gör det möjligt att studera skillnader mellan materia och antimateria i universum.

Men Uppsalaforskarna är inte

ensamma om att hitta gåtans lösning.

Runt femhundra forskare i 14 länder är engagerade inom det kinesiska partikelfysikexperimentet, BESlll.

Syftet är att utforska gränserna för vår förståelse för naturen och att hitta fenomen som inte kan förklaras av de nuvarande teorierna, enligt Andrzej Kupsc, en av forskarna vid Uppsala universitet som har gjort studien.

Blodtest kan upptäcka cancer En innovation som gör det möjligt att upptäcka cancer i ett tidigare skede har prisats. Forskaren Francesco Gatto har utvecklat en teknik som gör det möjligt att använda flytande vävnadsprov från blod eller urin för att upptäcka och följa upp cancer.

Tekniken bygger på 19 biomarkörer som Francesco Gatto identifierade under sin tid som doktorand på Chalmers. Upptäckten

springer ur forskningen om hur cancer reglerar sin metabolism.

Ger svar. ↑ Det här gör det möjligt att kunna ställa en cancerdiagnos i så god tid att behandlingen av patienten blir mer effektiv. Målet i ett första steg är att hjälpa patienter med njurcancer, som ofta kommer tillbaka efter behandling.

Hopp för patienter med antibiotikaresistent tuberkulos Antibiotikaresistensen mot tuberkulos kan vara på väg att brytas. Forskare vid Umeå universitet och Washington University School of Medicine i St. Louis har i samarbete hittat en molekyl som stoppar resistens mot det antibiotika som används mot tuberkulos.

Molekylen kan även återställa effekten av läkemed-

let hos patienter som har tuberkulos, enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Lång väg kvar. ↑

Detta genombrott kan få en stor betydelse, då tuberkulos är en de mest dödliga sjukdomarna i världen. År 2017 dog 1,5 miljoner människor av sjukdomen.

Fredrik Almqvist och hans forskarlag har efter screening av närmare hundra molekyler hittat rätt. En av dessa molekyler,

kallad C10, hindrar tuberkolosbakterierna att bilda den biofilm som skyddar dem. När biofilmen är borta kan antibiotika angripa bakterierna.

Hittills har molekylen bara testats på labb. Hur den kommer att uppföra sig i djurförsök och senare på människa återstår att utreda.

TEXTER: Lars-Erik Liljebäck

42

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Kan jag använda teflonpannan?

Teflon brukar ibland utpekas som en hälsorisk, eller till och med som direkt giftigt. Hur orolig ska man vara, och finns det anledning att gå tillbaka till den gamla hederliga stekpannan i gjutjärn?

För att göra teflon används perfluorerade kemikalier, som är extremt persistenta.

De kallas för kemikaliernas ”gråstenar” och finns kvar för alltid om de släpps ut i naturen. De ansamlas i levande organismer genom att binda till proteiner i blod och i levern.

Kombinationen av persistens och att de ansamlas i organismer är mycket problematiska ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Exempel på (redan förbjudna) ämnen med dessa egenskaper är DDT och PCB. När det gäller giftigheten så saknas mycket kunskap, men i djurstudier har teflon-kemikalier påverkat immunsystemet och visats vara hormonstörande. I epidemiologiska studier har man sett att exponering samvarierat med låg födselvikt hos nyfödda barn.

Det är ett tecken på att ut-

Blir sommaren lika Redan i april brann skogarna och högtrycken avlöste varandra. Finns det risk för att årets sommar blir lika torr och nederbördsfattig som 2018?

Det är svårt att med säkerhet göra en prognos för hela sommaren. Våren har överlag varit varm och torr (lokalt rekordvarm i april), men under maj kom det en del behövligt regn.

För att få en uppfattning om hur sommarens väder kan komma att se ut gör flera meteorologiska institut långa prognoser.

Dessa är mer osäkra än de väderprognoser som sträcker sig över de närmsta dagarna, och de baseras bland annat på storskaliga mönster som kan påverka vädret, som till exempel El Niño.

Prognoserna från European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) anses trovärdiga, och Lite is i Arktis påverkar jetströmmarna. →

vecklingen under fosterlivet påverkats och kan leda till ökade risker för olika hälsoproblem längre fram i livet.

Men man måste också se till exponeringen. Om vi inte utsätts för en kemikalie så utgör den ingen risk. Den största spridningen av teflonkemikalier har skett vid tillverkningen, som närmast kan liknas vid en miljökatastrof.

Exponeringen för människor via stekpannor har av bland annat Livsmedelsverket bedömts som liten, och utan hälsorisker.

Det är troligen helt okej att använda teflonpannor med hänsyn till den egna exponeringen. Sett till den totala miljöbelastningen rekommenderar jag gjutjärn.

Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi vid Stockholms universitet

Gjutjärn går före. ←

i år? deras sommarprognos pekar på att sommaren i Sverige kommer att vara något varmare än normalt, men att det även kommer att regna något mer än normalt.

Om prognosen stämmer så är det positivt ur ett skogsbrandsperspektiv. Dock är detta en generaliserad bild av väd-

ret, och en faktor som kan få stor betydelse är havsisutbredningen i Arktis.

Ny forskning visar att lite havsis i Arktis på grund av hög avsmältning under sommaren kan påverka jetströmmen så att den blir mer stationär, vilket kan resultera i en vädersituation liknande den vi upplevde förra sommaren. I maj var havsisutbredningen i Arktis rekordlåg.

Hans Linderholm, professor I naturgeografi vid Göteborgs universitet

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

43

: t e d r a k n u f å S a Jobb lands utom omma och kigen hem

Å nej, inga pensionspengar!

44

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

Vilken lön sk

t nat ära m du in ett an eter so h kan inneb . h n e r fa n oc e r a iä m r hem tt i kar ett sku r också per Det ge tveckling u sonlig a ett a känn n. att lär rå if nd in nytt la

lätt

det Håll koll på pensionen. Här är hem

tillbaka att gå i fällan och komma in. Var utan att pension har tjänats pensionsnoga med att spara alla intyg. Om besked och anställnings Sverige inte du jobbar i ett land som ntion med, har någon pensionskonve st. Hör med pålä a extr a var måste du vad som Pensionsmyndigheten om et. land a uell akt det i er gäll

Skatteregler är en

djungel. Därför är bästa tipset att kontakta Skatteverket för vad som gäller för just dig. Ibland kan det behövas att ta hjälp av en skatterådgivare. Glöm inte att räkna med den kostnaden i budgeten för utlandsflytten.

i rbeta

a en att Du får erchans n.

Får du land - ta de e skulle fått

a du ha? I ett första steg jä mför du löne n med den lön du sk ulle ha fått fö r ett motsvarande jobb i Sverige.

Väg in levnadskos tnader i det la nd du ska bo. Jä mför också lö nen med andra ut landsanställd a. Ta gärna en allm än diskussion med Naturvetarna om lön.

anett Vägen till e kan se olika ut. I din d av

et än utlandsarb rige kan du bli uts ve S ker jobb i sö g in lv ä sj ställn re. Om du a iv blir villsg lld et din arb kalt anstä s och är lo ittar du d h n la en b m b to o u a. J ess annorlund ida, Busin koren lite ner som S n, o ti ke a n is a n a sb hos org vestering ordiska in etsförmed N , rb A en . n ed a w S rg tips.

N:s olika o F ra d n ch a o r D ä OEC edier sociala m lingen och

Inom EU och EES har du rätt att jobba utan arbetstillstånd. Vissa länder ställer krav på uppehållstillstånd.

Inom Norden är friheten större. Som svensk kan du bosätta dig och arbeta utan krav på uppehålls- och arbetstillstånd. Ska du jobba utanför EU och EES behöver du däremot arbetstillstånd.

Kontakta det aktuella landets ambassad i Sverige för att få veta hur du ansöker om arbetstillstånd.

Jobba i annat nordiskt land:

Var noga med kontra ktet. Det är olika regler för bland ann at skatter och socialförsäkringar om du är utsänd av ett svenskt företag elle r om du är lokalt anställd. I vilken valuta lönen ska utbetalas, försäkringar, pen sioner och vad som gäller för din me dföljande partner bör regleras i kontra ktet, liksom villkor för hemresa. Ta hjälp av Naturvetarna innan du skriver på.

Naturvetarna har ett samarbetsavtal med våra systerorganisationer i de nordiska länderna. Kontakta dem i frågor om villkor, lön, pension och annat som har med anställningen att göra.

PTK :s

sooch andra

assan er med a-k m EU och Vad händ ar? Som utsänd ino ar i det

kv ing som regel cialförsäkr i ett år. Om weiz är du et ch S m r te le ys el EES rsäkringss ö lf allet ana lf ci a so rm svenska är du i no ed lld ä st n a lla lt o upp m du är loka a-kassa. K ms lä et u d d n n la a det gäller inn sluten till a vad som rsäkringsss fö a ed -k a m svensk kontakt ed till också en händer m nar den. Ta vad som ta kring. ä ve rs få fö r att ch föräldra o kassan fö g in kr ä ukförs exempel sj

ska trakt itt kon an få d I . m uk ilka he jälp d Tillba mgå vilken h resan och v gm a e lnin h e d a r v det fr e a tt plan ar. HR bör få med a heter du h et. Du r tilld ig t å t p ä e ll o m k ka r m a o du k kar h En en bru uktion om betsplats. d r ser a ro t e la r in a m n e din ga k arbetsgiv ig till l il t a klo bak ed d er råd m i sam erfarenhet a att din till nytta. er komm

sajt

e

å .s ips: P lands Fler t etautom ver veta ehö .arb www u allt du b va i ett d le r h a t c o it rh jobba blandas e t t a r r fö ä H . nd nytt la ter, he faren ch tips o sg a d var . ingar skildr

TEXT: Lars-Erik Liljebäck N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

45

”UGL har en speciell plats i mitt hjärta” Karin Stenström ville lära sig mer om hur grupper fungerar, liksom få större kännedom om sig själv. Då passade Naturvetarnas UGL-utbildning för förtroendevalda som hand i handske.

Fem dagar. Sextio intensiva tim-

mar. Tolv främlingar med olika bakgrund från hela landet.

– Det var en ynnest att få gå utbildningen, möta så fina människor och ta emot alla kloka insikter, säger hon.

Alla har vi olika ”ryggsäckar” som styr våra beteenden. Att stanna upp, bara vara här och nu och Karin Stenström. ↑ fundera gav otroligt mycket.

Att verkligen grotta in sig i styrkor, svagheter, drivkrafter och varför man tar olika beslut, var intressant.

– Jag ville suga åt mig så mycket som möjligt och reflektera över både mitt eget och gruppens agerande.

VÅGA BLOTTA SVAGHETER

En insikt var att gruppen oftast är starkare än individen. Den in-

46

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

”Alla sätter sina egna mål så man har inget att ducka för.”

sikten gav lärdomen att om man vågar vara öppen och erkänna sina svagheter och brister, så får någon annan möjlighet att kliva in, ta initiativ och därigenom växa.

Till vardags är Karin Stenström projektledare på SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hon är även ordförande för Saco-S där, och sitter med i Saco-S representantskap för Naturvetarnas räkning.

Hon möter många olika grupper och ville ha verktyg för sitt ledarskap. Då passade UGL bra.

Hon uppskattar de verktyg

som UGL-ledarnas förmedlade om feedback, konflikthantering, uppgiftslösning samt gruppens funktion kontra individuella behov. Karin Stenström tror att upplevelsebaserat lärande är en bra utbildningsform som passar många, i stället för att läsa sida upp och sida ner.

UGL fördjupar

kunskaper inom:

Individens roll i gruppen Gruppens mognad och utveckling Metoder för att hjälpa gruppen att utvecklas Kommunikation kopplat till samspel och konflikthantering Ledarbeteende i relation till individens och gruppens behov

Ledarskap

DUCKA INTE

För varje moment tycker hon att man kan ställa sig frågan: ”Hur kan detta hjälpa mig i rollen som ledare?”. Alla sätter sina egna mål och man har därför inget att ducka för.

Karin Stenströms mål var att dela med sig, vara en aktiv lyss-

nare, ha roligt och må bra men även att kunna säga stopp om något inte kändes bra.

Före utbildningen funderade hon över vad deltagarna skulle komma att ”utsättas” för och var rätt nervös. Ändå tyckte hon att det kändes bra direkt från start.

– Jag är tacksam för den möjlighet jag har fått. UGL kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.

UGL-BUBBLAN

Hon tycker att det är en värdefull utbildning, som stannar kvar i minnet och som är värdefull för alla,

UGL hjälper dig att utveckla Effektivare konflikthantering Ökad självkänsla genom ökad självinsikt Din effektivitet som ledare på sammanträden och möten Ökad förmåga till ett ledarskap som utvecklar kompetens Effektivare hantering av stress Insikt om hur grupper utvecklas samt individens roll i detta Effektivare kommunikation

UGL

Erfarenhet av olika gruppdynamiska metoder

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

47

även för de som inte har som mål att vara ledare. Den är utvecklande både professionellt och på hemmaplan. Efteråt hade hon känslan av att vara i en bubbla som nästan var lite svår att kliva ur.

Karin Stenström ger högsta betyg både till nätverket hon fått i form av andra fackliga företrädare, och miljön på Ladviks kursgård.

Hon ger en eloge till ledarna Erik Palmqvist, Naturvetarna, och Anders Berndt, SRAT. – Jag är jätteimponerad av att Naturvetarna ger den här utbildningen.

Nu jobbar hon på att både leda och följa mer. Hon tar till de verktyg hon har fått genom att lyssna mer, be om feedback samt refleked Jag är m att r fö t i facke stöd , lp jä h få gat och utvid ät! tn kontak

“Utbildningen är utvecklande både professionellt och på hemmaplan.”

tera över vad som händer i en grupp och varför.

Gänget från utbildningen har kommit varandra nära och har god kontakt. Tillbaka i sina ”vanliga” roller bollar de frågor med varandra och berättar om nya saker de har vågat testa.

– De är vänner som bor långt borta men bara är några knapptryck bort. Det känns som vi kan prata om allt.

gick UGL-utbildningen som Naturvetarna erbjuder förtroendevalda.

Jobb: Projektledare vid SBU, en myndighet som har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

UGL står för Utveckling av grupp och ledare. Naturvetarna håller utbildningen för våra förtroendevalda ordföranden och vice ordföranden.

Kostnadsfri, fem dagar lång.

Nästa tillfälle: 18-22 november 2019.

Mer information: Läs mer och anmäl intresse via www.naturvetarna.se/ facklig-utbildning

Hon utreder hälso- och sjukvården

Karin Stenström

48

UGL-utbildning i ledarskap och medarbetarskap

metoder och insatser inom hälso- och sjukvård, tandvård, samt för metoder och insatser inom socialtjänsten och området funktionstillstånd och funktionshinder.

på njur- och hjärtmuskelceller vid Karolinska Institutet.

Utbildning: Biologi/kemi med matematik vid Linköpings Tekniska högskola.

Framtidsdröm: UGL-ledare om tio år för att ge tillbaka av det hon själv har fått med sig.

Tidigare jobb: Doktorandtjänst, forskning inom cellsignalering

Intressen: Sport. Är fotbollstränare i Hammarby IF på fritiden.

Är fackligt engagerad för att: Ha möjlighet till påverkan, ha tillgång till utbildning och kunskap.

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Kan jag förhandla om bättre villkor?

Jag är erbjuden en chefstjänst och har några frågor om mitt personliga anställningsavtal. Kan jag avtala om bättre villkor för till exempel pension och semester än gällande kollektivavtal? Bör det finnas någon skrivning om avgångsvederlag om anställningen upphör?

Svar: Grattis till den nya tjänsten.

Jag utgår från att du kommer att vara högre chef direkt underställd vd.

Som högre chef inom ett företag eller vid en myndighet omfattas du inte av de skyddsregler som normalt finns på arbetsmarknaden, reglerat i lag och avtal. Det innebär till exempel att du inte har en reglerad arbetstid om 40 timmar i veckan. Inom staten används begreppet förtroendearbetstid medan det inom andra sektorer brukar nämnas som oreglerad arbetstid. Det innebär inte att du ska arbeta hur mycket som helst, utan att det över tid ska vara i genomsnitt 40 timmar i veckan.

Att avtala om fler semesterdagar gör att du kan få en längre tid för återhämtning när det inte är så mycket att göra på jobbet. Naturvetarna som fackförbund stöder och uppmuntrar till individuellt anpassade villkor utifrån din livssituation. Vi anser att det är en viktig del för att nå ett hållbart arbetsliv.

Om det finns möjlighet till att förhandla om din pension så är det en bra idé att ta upp det till dialog.

Tjänstepensionens betydelse vid pensionering blir allt viktigare och utgör en stor del av inkomsten när du går i pension.

Så nu till din fråga om avgångsvederlag. Att komma överens om vilka villkor som ska gälla när man ska sluta redan vid anställningstillfället, har sina fördelar. Ett avgångsvederlag är inte pensionsgrundande och inget som arbetsgivaren generellt

llkor

vi Bra

”Tjänstepensionens betydelse vid pensionering blir allt viktigare och utgör en stor del av inkomsten när du går i pension.”

betalar arbetsgivaravgifter för. Om du fått ett avgångsvederlag så dividerar a-kassan vederlagets storlek med den genomsnittliga lönen. Till avgångsvederlag räknas allt som du erhåller från arbetsgivaren, såsom lön, pensionsinbetalningar och förmånsvärdet om man får behålla en tidigare tjänstebil. Läs mer om detta på a-kassans webb www.aea.se.

Lycka till och hör av dig igen om du har ytterligare frågor.

Per Hellman, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

49

Spanar in

Sömn som bästa medicin Alla har vi upplevt hur förlösande det är att ”sova på saken”. När man vaknar utsövd har problemet förvandlats till en bagatell och nya lösningar har hittats.

Sömnen ger många andra fördelar, som att immunförsvaret stärks.

– Med för lite sömn, mindre än sex timmar per natt, har man visat att risken för att bli förkyld ökar med fyra gånger jämfört med de som sover minst 7 timmar. Dessutom ger sömnen ett visst skydd mot cancer, där sömnhormonet melatonin spelar in, säger forskaren Christian Benedict, som har skrivit boken Sömn, Sömn, Sömn.

RENSAR HJÄRNAN

Den viktiga djupsömnen, som ingår i sömncykeln och blir mindre regelbunden med ökad ålder, verkar förebygga alzheimer. Äldre har dock en grundare djupsömn än yngre.

– Sömn rensar hjärnan på ämnen som inte ska vara där.

Ett sådant Christian Benedict. ↑ exempel är beta-amyloid, som har en roll i uppkomsten av alzheimer. Beta-amyloid behöver vara inne i hjärnan en kort

50

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

”Sömn rensar hjärnan på ämnen som inte ska vara där.”

stund för immunförsvarets skull men ska sedan sköljas bort.

Docenten i neurovetenskap skriver också att den fysiologiska återhämtningen går snabbare. När pulsen och blodtrycket sänks får hjärtat chans att reparera sig.

Som om inte det skulle räcka har sömnen en positiv inverkan på minnet. Sömn behövs för att befästa minnet och sortera bort onödig information, som vi inte har nytta av.

– Under sömnen bearbetas upplevelser och hjärnan sorterar information som är relevant och inte relevant. Pannloben som jobbar hårt i vaket tillstånd får också chans till återhämtning.

SÖMNSTÖRNINGAR

Utan den återhämtningen påverkas funktioner som reaktionsförmåga och prestation. Sömnbrist hos bilförare kan orsaka livsfarliga situationer på våra vägar.

Ibland är det lättare sagt än gjort att sova gott. En aktiv livsstil med sociala kontakter och fysisk aktivitet, gärna i dagsljus, gör att äldre kan ha en betydligt bättre sömnkvalitet. Men så många som 30 procent uppger att de lider av regelbundna sömnstörningar. Och sömnens kvalitet blir allt sämre med tiden, visar undersökningar.

– Det handlar delvis om attityder, som ”Att sova är för lata”. Smärta kan orsaka sömnproblem, liksom höga prestationskrav som gör det svårt att somna om man vaknar i vargtimmen. LEL

Tips för god sömn 1. Gå ner i varv innan sängdags.

2. Ingen mobil i sovrummet. Den signalerar aktivitet och det blå ljuset ökar vår vakenhet.

3. Gå och lägg dig när du är sömnig.

4. Skapa rutiner som gynnar nattsömn. Dagsljus behövs för att melatonin ska frisättas på kvällen.

5. Undvik kaffe på kvällen. Även alkohol ger sämre sömn.

6. Ta kontakt med sjukvården om besvären är kroniska.

BOK

”En bok för bråkstakarna”

BARNBOK

Tillaga gurkan i tvättmaskinen Att sylta, safta och lägga in är gott och roligt. Är du sugen på att pröva något nytt så hittar du recept på saltinlagda

citroner, kanderade rosenblad och aroniasylt med lakrits. Samt gurka rengjord i tvättmaskinen!

Cecilia Björk Tengås inspirerar med boken Sylta, safta & lägg in – ta vara på naturens skafferi (Semic förlag) är riktad till alla som vill fylla skafferiet med läckerheter från skog, trädgårdsland, torgstånd eller butik. Gott att äta, fint att ge bort. CJ

Så inleder Joakim Hedström sin bok, överlevnadsguiden till adhd. Här har han samlat verktygen som fick honom att gå från sjukpensionär till att jobba heltid, vilket flera läkare sa var omöjligt.

När han var 30 år hade han sökt hjälp i åtta år, haft ett femtontal jobb och fyrtio bostäder. Han fick då en adhd-diagnos – men varken information eller stöttning.

För att lära sig mer intervjuade han under flera år vårdpersonal, personer med adhd och anhöriga.

Joakims överlevnadsguide till adhd från Eget förlag är en snabbläst handbok om hur en person kan ta mer kontroll över sin adhd. Fylld med lösningar och enkla tips, främst för vuxna med adhd – men även anhöriga, kollegor, vårdpersonal och nyfikna som vill veta mer om adhd.

Kapitlena är uppdelade på Tid, Mat och energi, Prylar och uppgifter, På jobbet, Allt det där med folk, Känslorna. CJ

BOK

FÖRTYDLIGANDE:

Har du rört vid någon i dag?

I förra numret skrev vi om Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer”. Boken är utgiven av Tankesmedjan Movium vid SLU och kan beställas via Moviums nätbokhandel.

Beröring är livsviktigt för både människor och däggdjur. Små barn som inte får närhet kommer att få ett outvecklat nervsystem. Till och med för den nyfödda daggmaskens utveckling är beröring nödvändigt.

Hjärnforskare Helena Backlund Wasling berättar i boken Närmare hur beröring bland annat påverkar nervsystemet, välmåendet och vår känslighet för stress och smärta.

Beröring fungerar som ett socialt klister som gör oss lyckligare, mer sam-

arbetsvilliga och generösa. Ett liv utan närkontakt är förenat med stora hälsorisker. Utgiven av förlaget Mondial. CJ

Vinnare i förra numret Frisk utan flum: Anna Harenius.

Svenska Däggdjur: Sofia Lund, Annie Roos, Josefin Gertsson.

Hjärnkoll på pengarna: Maria Tranvik, Johanna Zingmark, Eleonor Eriksson.

Urbana Ekosystemtjänster: Lena Eriksson.

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna på den här sidan.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 26 juni. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

51

Dina pengar.

Med och utan kollektivavtal.

Att kollektivavtal är bra på många sätt vet du kanske, men har du koll på hur mycket det faktiskt kan betyda för din privata ekonomi?

På Knegdeg.se kan du snabbt och enkelt få reda på vad kollektivavtal är värt just för dig.

Kanske får du flera tusenlappar extra i månaden när du är föräldraledig? Eller kan plocka ut hundratusentals kronor mer i pension när det är dags att sluta jobba?

Gå in på Knegdeg.se och ta en titt redan nu.

Bakom Knegdeg.se står den fackliga arbetsmarknadsparten PTK.

52

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

ANNONS

Tips till dig som är förtroendevald!

Nikolaos Bostarius på Astrazeneca har ett enkelt knep för att få Naturvetarna att synas lite extra. Han vill alltid ha en bunt extra medlemstidningar som han ställer väl synligt. Läs mer på www.naturvetarna.se/ nikolaos.

Nå Sveriges naturvetare...

Med en annons i tidningen Naturvetaren, på webben och i nyhetsbrevet når ni 33 000 naturvetare inom bland annat life science, hälso- och sjukvård, jord, skog, geovetenskap och kemi.

Vill du också beställa några extra tidningar till din arbetsplats? Mejla fortroendevald@ naturvetarna.se

Naturvetaren 2019 Nummer Bokning

Material

Utgivning

4

26 aug

30 aug

12 sep

5

14 okt

18 okt

31 okt

6

25 nov

29 nov

12 dec

Nyhetsbrev 2019 Nummer Bokning/ Material Utgivning

Affärsmannaskap för naturvetare

7

20 aug

22 aug

8

24 sep

26 sep

9

12 nov

14 nov

10

17 dec

19 dec

Komplettera din naturvetenskapliga utbildning och öka dina möjligheter att nå strategiska positioner!

Du får erfarenhet av och kunskaper om hur företag eller annan affärsdrivande verksamhet fungerar strategiskt, organisatoriskt, ekonomiskt och affärsmässigt.

www.naturvetarna.se/annonsera

Sista anmälningsdag är 16 juni 2019.

Läs mer på www.naturvetarna.se /affarsmannaskap

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

53

GÄST K RÖ N I K A N

Tro på det du gör Du måste tro på det gör! Det gäller dig själv, idrottslaget,

kören du sjunger i eller företaget där du jobbar. Utan vilja och tro är varje ansats och ambition bortkastad.

Många universitet och högskolor brottas med få sökande till utbildningarna. En orsak är att historiskt små årskullar går ut gymnasiet samtidigt som arbetsmarknaden är god.

I den situationen är det självklart

att ledningen för olika universitet och högskolor blir bekymrade och funderar på vad de ska göra.

Inom SLU har man tänkt till och ta-

Som utomstående får man lätt intrycket att SLU inte riktigt tror på attraktionskraften och styrkan i de traditionella kunskapsområdena lantbruk och livsmedel.

Med passion för livsmedel.

Måste nya studenter till lantbruksuniversitet lockas med något annat än vad utbildningen är?

Det gör mig fundersam. Tror inte SLU på svenskt lant-

bruk och svensk mat? Forskning och utbildning är ju två helt avgörande faktorer om vi ska ha kvar livsmedelsproduktion i Sverige.

“Forskning och utbildning är avgörande för en livsmedelsproduktion i Sverige.”

git fram förändringsförslag med målet att fördubbla antalet studenter till år 2030. Många av förslagen är bra. Andra skulle vinna på att diskuteras ytterligare, som att ta bort de sammanhållna agronom- och jägmästarprogrammen och marknadsföra utbildningar med nya namn och nya värdeord.

Jesper Broberg, förbundsdirektör Hushållningssällskapens Förbund

Lantbruk och livsmedelsproduktion är i sig attraktiva områden.

Rätt använt ska det inte behövas nya ord eller slogans. Däremot måste man tro på det man gör och visa det.

Ett bra exempel är Lantmännens traineeprogram. Lantmännen skriver så här när de annonserar om sökande: ”We are looking for people who share our passion for the future of agriculture, machinery, energy, and food – like us.”

!

Det är helt uppenbart att många unga människor delar

Lantmännens passion för lantbruk och livsmedel eftersom det finns mer än 100 sökande per tjänst.

Jag inser att det är en stor utmaning att få fler studenter till SLU och där alla goda krafter behöver hjälpas åt.

Kanske finns det något att inspireras av från Lantmännens sätt att profilera och marknadsföra sig gentemot unga akademiker?

Att få över 100 sökande per traineetjänst när det enda

man lovar är att de ska få jobba med lantbruk och livsmedel är väldigt positivt och förhoppningsfullt, inte bara för Lantmännen utan för hela branschen.

54

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

Hur gick det sen?

ESS reser sig ur startgroparna Den 537 meter långa tunneln är på plats och instrumenten börjar snart att installeras. Om tidtabellen håller ska de första experimenten göras om fyra år.

I slutet av maj firade ESS, European spallation sour-

senior science advisor, som har varit med under hela resan.

Hon är lika optimistisk i dag ren nr 3 2012. ↑ Från Naturveta om möjligheterna för ESS som när hon intervjuades för sju år sedan.

– Det har hänt mycket sedan dess. Då fördes diskussioner med politiker och vi gjorde specifikationer.

I dag är det ett väletablerat projekt och 480 personer från 54 olika länder jobbar där.

ce, tio år av svenskt värdskap. Det var då glädjebeskedet kom att Sverige skulle bli värdland för den unika forskningsanläggningen.

Världen mest kraftfulla neutronkälla skulle byggas i Lund. Förväntningarna “I dag är det ett om att lösa framtidens utmaningar var väletablerat höga. Det handlar om allt från hållbaprojekt.” ra material och batterier till nya läkemedel.

Några år senare skrev den här tidningen om det spektakulära bygget som skulle förändra åkerlandskapet i utkanten av Lund. Första spadtaget togs 2014.

LUND LOCKAR

nd Si

Flertalet har en expertkompetens som behövs för att sjösätta det komplexa projektet.

– Rekryteringen har gått bra. Det är attraktivt att jobba i ett högteknologiskt och vetenskapligt projekt.

Lund har också mycket att erbjuda, säger Sindra Petersson Årsköld entusiastiskt.

LJUSETS HASTIGHET Att ESS är ett europeiskt projekt I dag är tunneln på plats. I den ska davspeglar sig i att mer än femtio protoner skjutas iväg och accelereras labb runt om i Europa bidrar med till närapå ljusets hastighet. När de kollikunskap och kompetens. Till exemderar med volframkärnor i målstationen ra ↑ Pe pel har jonkällan utvecklats och produskapas fria neutroner, som leds ut till staSS ter E O: sso n Årsköld. F O T cerats på ett labb i Italien. tionerna där experimenten ska äga rum.

Vad gör ESS så speciellt?

Den tekniken gör det möjligt att se hur material – Ett exempel på tillämpning är hur man kan se är uppbyggda och hur deras atomer och molekyler hur väteatomerna, som annars är svåra att detektera, interagerar med varandra. sitter i kroppen. Det kommer till nytta i utveckling Håller tidtabellen? av nya läkemedel, där vätebindningsstrukturen spelar – Ja, planen är att de första experimenten ska roll för effekten av ett läkemedel. genomföras 2023 då ESS öppnar för forskning. JonÄven budgeten på totalt 1,8 miljarder euro ser ut källan som matar acceleratorn med protoner är att hålla. LEL redan i provdrift, säger Sindra Petersson Årsköld,

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

55

Na-krysset VETENSKAPEN OM DET RIKTIGA TÄNKANDET

KAN DET SIMMAS I

GIRAFFDJUR

BORGEN

TANKE I TIDEN

UNDER SÅN KAN DET SMASKAS PÅ KROPPKAKA

LÅTER TVEKSAMT

KROSSAD DUBBELKVINNA HEN HAR SAKLIG RÄTT

TALAR MED KLUVEN TUNGA

VAD HETER TVILLINGARNAS HUVUDSTJÄRNA? VÄSTINDISK DANS

ORDEN SOM FÅGEL

NÖDSIGNAL

GÅR FÖR GULD PLACERA JÄRNVÄGSVAGNAR

KONTROLLMÄRKE

KUNGAGAP ISLAMLEDARE

PASCAL SAFTKRAFT

SKUGGFIGUR?

KÄKLED? DONNADESSERT GLASSA HYPOTES

SÄGS VID SÄNG FREUDFASER

OZ OCH TORI KÄNNS RÄTT FÖR PLATTLÄGGAREN GROGGY

KONSERVERAD EN LADY

GNY I HÖGAN SKY PRIMAT

KÖNSKÖRTEL

IVRIG ÖVERLÄGGNING NÄRIG STAD MED SENATORER PÅ IS

INTELLIGENSKVOT

FÄRDIGT DEPARTEMENT KÄRLEKSFRISYR

TRUDELUTT

KAN SOL VARA PÅ

LEDER TILL TOMTEN

SILVER NÄRA INTILL

VIND STRÄCKER SIG BADELUNDAÅSEN GENOM

SKRIVTECKEN À LA AKKA FÖGA ANPASSBARA

SALUBOD BOKDEL LÅNGSTRÄCKT HÖJD

HAR VI NOG PÅ OSS PÅ SCEN UNG SUGGA FANTASTISK GISSA

GENOM GOUTERA

SOVA GRYMT SKÖNT

SKIVA PYSER

Ö MED STATEN GÖRA OST

STRÅ KNIVIG ORT FRYNTLIGHET FY! GÖR PORTVINSTÅ NORRSKENSGUDINNA

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Lars-Olof Ramnelid i Ljungskile.

56

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

ÄLSKVÄRT OCH HJÄLPSAMT

Tävla och vinn!

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 26 juni vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2019

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

LEDAREN

En chans för Sverige och naturvetare

För en tid sedan kom Agenda 2030-delegationen med slutbetänkandet ”Världens utmaning – världens möjlighet”. En underfundig titel som anspelar på att om Sverige sköter sina kort rätt kan nationen komma ut som en vinnare på andra sidan 2030. Men är det realistiskt att tro att Sverige kommer nå dit? Nja, möjligen om man skruvar lite mer på saker än vad delegationen har sett som sitt mandat.

Det positiva anslaget till trots saknas ett helhetsgrepp. Det räcker inte att prata om Agenda 2030 med förskolebarn och att skapa förutsättningar för innovativ forskning av toppkvalitet.

Det behövs också en rejäl satsning på naturvetenskap på alla nivåer i hela utbildningssystemet, för att fler naturvetare ska utbildas.

Parallellt med att vi ställer om till en cirkulär ekonomi behöver vi också åstadkomma en typ av cirkulär kompetensförsörjning. Ett system där man inte ser på kompetens linjärt utan som något som hela tiden måste utvecklas, återskapas och användas mer resurseffektivt. Hög rörlighet på arbetsmarknaden och ständig kompetensutveckling är viktiga pusselbitar i detta. Men det räcker inte.

Naturvetare kommer att efterfrågas på fler ställen än vad som är fysiskt möjligt. Därför behövs flexibla och hållbara lösningar för individen på arbetsmarknaden. Det måste vara

”Det behövs också en rejäl satsning på naturvetenskap på alla nivåer.”

För att många av Styr- och resursutredningens förslag ligger i linje med Naturvetarnas uppfattning om hur lärosätena ska styras och hur resurstilldelningen ska gå till.

För att klara det måste vi arbeta med utbildningssystemet, en cirkulär kompetensförsörjning – med det livslånga lärandet i fokus – och en mer flexibel arbetsmarknad.

För att problemen med hot och våld mot landets djurskyddsinspektörer kvarstår, enligt en färsk undersökning från Naturvetarna.

Per Klingbjer, förbundsdirektör

möjligt för naturvetare att använda sin kompetens bredare än idag.

Omställningen till ett hållbart samhälle är en chans för Sverige, men också för naturvetare som tar mer ansvar och får ett tydligare inflytande över utvecklingen i samhället. Naturvetarna har den viktiga rollen att tydliggöra för politikerna att det är våra medlemmar som är avgörande för att nå Agenda 2030-målen.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

57

Medlemsnytt

Naturvetarna möter naturvetare i sjukvården Under våren har Naturvetarna besökt sjukhus runt om i landet. Vi gör ett nedslag på Karolinska Solna, där vi möter naturvetare på labben och pratar arbetsmiljö, löner och behovet av att synliggöra deras kompetens.

Naturvetare skapar framtidens hälsa- och sjukvård Beställ rapporten och broschyren: halsa@naturvetarna.se ←

→ Kontakta ditt fackliga ombud eller Naturvetarna om till exempel löneprocessen inte fungerar eller om det finns brister i arbetsmiljön. För att kunna stötta medlemmarna behöver vi veta vilka problemen är. radgivning@naturvetarna.se Några av besökarna på Naturvetarnas event på Karolinska universitetssjukhuset Solna. Jeanette Lundblad Magnusson, Anki Nordquist, Sofie Sibia och Monica Ekberg väntar på att föreläsningen om att utveckla sina starka sidor ska börja. ↑

58

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

Detta vill Naturvetarna inom hälso- och sjukvården: 1. Ge medarbetarna ansvar och använd kompetensen rätt.

2. Bredda rekryteringen, så

Röster från Cytologen: ”Vi är underbemannade och får jobba hårt för att kunna leverera provsvar i tid. När undersköterskor tas in för att klara personalbristen kan en felaktig hantering påverka provkvaliteten. Det försvårar för cytologen att göra en korrekt bedömning av provet. En felställd diagnos innebär ett stort personligt lidande för den drabbade” Georgiy Khodus, legitimerad biomedicinsk analytiker och disputerad i biologi i Ryssland.

”Personalomsättningen är hög och vi har bytt chef ofta.

Att vi ändå fixar det beror på att vi samarbetar bra och stöttar varandra i gruppen.”

Mariela Mejia, laboratorieingenjör och biomedicinare, skyddsingenjör

”Löneprocessen fungerar dåligt. Vi har ingen möjlighet att påverka lönen som är satt innan lönesamtalen börjar. Arbetsgivaren tar in konsulter som håller i lönesamtalen, med de har dålig koll på våra prestationer.”

Thi Hanh Luu, cytodiagnostiker

att det finns många vägar in i vården.

3. Skapa bättre arbetsmiljö med individanpassade anställningsvillkor.

4. Samarbeta med läro

sätena för att skapa pro- gram för karriärutveckling och att satsningar görs på forskning och utveckling.

5. Satsa på dialogen mellan

medarbetare och chef genom att stärka cheferna.

6. Se till att det är ekono- miskt hållbart att utbilda sig till ett yrke inom vården.

7. Tillämpa löneavtalet så

Thi Hanh Luu, Georgiy Khodus och Mariela Mejia bidrar med sina olika kompetenser. ←

att ansvar och resultat märks i plånboken.

www.naturvetarna.se/hos

Så tyckte deltagarna:

”Helt rätt att lyfta fram naturvetare som jobbar inom hälso- och sjukvården. Intressant seminarium med budskapet att lägga fokus på våra styrkor.”

”Det är bra att synliggöra Naturvetarnas alla professioner och den viktiga roll vi har för att sjukvården ska fungera. Bra också att Naturvetarna kommer ut till sjukhusen och möter medlemmar och andra.”

”Verkligen bra att Natur-

Christel Björk, molekylärbiolog och labbingenjör

Gunilla Häll, leg dietist och ordförande för Na-föreningen i Region Stockholm.

Staffan Jacobsson Svärd, sjukhusfysiker

vetarna, som annars är lite osynliga, är här och visar upp sig. Seminariet var inspirerande och gav användbara tips.”

Läs om seminariet på nästa sida.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

59

Bli bättre på det du är bäst på Varför lägga krut på sina svagheter för att bara bli medelmåttig? Fokusera i stället på dina styrkor och bli mästerlig där, menar beteendevetaren Gunnel Ryner, som talar för naturvetare inom hälso- och sjukvården.

Så lätt det är att leta efter fel och brister hos sig själv. Det var viktigt under evolutionen för att ha koll på risker och klara livet på savannen.

Den beredskapen behöver vi inte ha i dag.

– Hjärnan dras till det negativa.

Men det finns metoder för att leda om tankebanorna och fokusera på det som fungerar bra.

Gunnel Ryner använder begreppet positiva omformuleringar.

– Ofta är det lättare att säga vad man inte vill ha än vad man behöver för att må bra. ”Jag vill inte vara stressad, jag vill inte vara kvar på det här jobbet”, är vanliga kommentarer. Var hellre konstruktiv och tala om vart du vill och hur du vill att det ska se ut.

VAD GICK BRA? Beteendevetaren tipsar om att jobba styrkebaserat. Hon påminner om att vi anställdes för våra styrkor och hur vi kan bidra till arbetsplatsens utveckling. Det var ju inte för att rätta till våra svagheter som vi fick jobbet.

– Vi vill känna oss glada och stolta, bli uppskattade och få bekräftelse. Men stanna inte där. Utforska vad som gick bra och varför det gick bra, liksom hur vi kan använda oss av de framgångsfaktorerna i andra sammanhang.

60

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

”Vi vill känna oss glada och stolta, bli uppskattade och få bekräftelse.”

Gunnel Ryners recept är inte att åtgärda svagheter.

– Gör tvärtom och bli ännu bättre på det du är bra på. Då sticker du ut och höjer dig över medelmåttorna.

Det ger energi, engagemang, höga prestationer och en lätthet att lära nytt, säger hon övertygande.

STRÄCK PÅ DIG Att be om feedback är ett sätt att få koll på sina styrkor och när man bäst kommer till sin rätt.

Men vad gör vi med våra svagheter, undrar vän av ordning?

– Ligger de i vägen för dig måste de förstås hanteras och slipas till för att komma upp till en anständig nivå.

Men lägg krutet på dina styrkor.

Svagheterna menar hon att man ofta kan manövrera runt. Och det jag inte behärskar kan någon annan. ”Så varför bli en medelmåttig kopia på någon annan”, säger hon retorisk.

Vilka dina styrkor är och vilka framgångar de har lett till är inget att sticka under stol med.

– Tala om det för chefen, men även i andra sammanhang som vid incheckningar på personalmöten.

Det ger positiv energi som hela teamet kan dra nytta av.

Att be andra om feedback är ett sätt att få koll på sina styrkor och när man bäst kommer till sin rätt, menar Gunnel Ryner. ↑

Medlemsnytt

Ny statistiker på Naturvetarna Mikael Johansson tycker att han har hamnat helt rätt. På Naturvetarna är uppdraget att via enkäter, lönestatistik och andra datakällor skaffa ny kunskap om medlemmarna. Han kommer närmast från fackförbundet Vision.

Just nu jobbar han bland annat med en enkät om psykisk hälsa som vänder sig till studenter i Naturvetarna. Resultatet kommer att presenteras i Almedalen, och planen är att publicera en debattartikel senare i sommar.

– Jag gillar att få vara en del av Naturvetarna och bidra till att förbättra naturvetares villkor och ställning på arbetsmarknaden. Roligt också att ingå i ett så kvalificerat team..

På fritiden är det sambon och dottern som gäller.

Mikael Johansson håller igång med gym och racketsporter. Att köra mc i Norge är ännu en favorit.

Skyddsombud lär sig mer

Näst

a tillf www älle: 5 dec .nat embe r. /fack urvetarn a.se lig-u tbild ning.

Jenny Leonardsson gått Naturvetarnas arbetsmiljöutbildning. Till vardags är hon kommunekolog på Miljöskyddskontoret i Alingsås.

Vad tar du med dig?

- Jag har fått en grund att stå på när det gäller skyddsombudets roll, rättigheter och skyldigheter, liksom hur det organisatoriska och systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till. Det är viktigt för mig som är ny i rollen som skyddsombud.

Något mer?

– Jag fick med mig bra tips och idéer från diskussionerna. Det var också givande att ta del av konkreta händelser från olika arbetsplatser och hur man som skyddsombud kan hantera dessa.

Vilka utmaningar om arbetsmiljö ser du på ditt jobb?

- Jag ser bara möjligheter. J O S E F I N E W E N N E R H U LT

Uppsnack inför Avtal 2020 Redan nu börjar det smidas inför avtalsrörelsen 2020, som berör de flesta på arbetsmarknaden. Naturvetarnas delegater inom privat sektor har haft sitt första möte. Än så länge ligger man lågt och är förtegen om vilka frågor som ska drivas.

– Här gäller det att vara strategisk och spela ut sina kort vid rätt tillfälle, gärna i samarbete med andra som delar vår uppfattning, säger Sofia Magnusson, delegat inom IKEM-området.

Mycket talar för att arbetstidsfrågan kommer att bli het i ett läge där många upplever stress i jobbet.

– Det handlar om att få livet att gå ihop, vilket är kopplat till hur arbetstiden ska hanteras.

Lönefrågan är som alltid en viktig fråga, där industrin går före och sätter märket.

– Om vi får önska skulle vi föredra avtal utan centralt satt siffra – så kallade sifferlösa avtal. Det menar vi ger större möjligheter för naturvetare att få högre löner, säger Sofia Magnusson.

Hon och övriga delegater deltar inte i förhandlingarna, utan rollen är mer att fungera som bollplank och referenspersoner åt Naturvetarnas förhandlare.

Nästa möte äger rum i september tillsammans med Sveriges ingenjörer. De nuvarande avtalen inom industrin löper ut den 31 mars nästa år. Målet är att vara överens innan dess. LEL

Naturvetarnas delegater IKEM- Innovations- och kemiindustrierna Helena Sylvan, Cepheid AB Sofia Magnusson, Novavax AB Birgitta Lindholm, AstraZeneca AB Gröna Arbetsgivare, skogsavtalet Elin Olofsson, SCA Skog AB Mats Warensjö, Norra Skogsägarna Ek Gröna Arbetsgivare, Hushållningssällskap och Husdjursföreningar Cecilia Hagberg, HIR Skåne AB Anders Forsström, Hushållningssällskapet Väst Gröna Arbetsgivare, djursjukvårdsavtalet (Naturvetarna förhandlar på uppdrag av Sveriges Veterinärförbund) Eleonor Fredler, klinikveterinär Anicura André Rowe, klinikveterinär Evidensia

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

61

Dina förmåner

Det här får du som medlem Här är några av dina förmåner som medlem i Naturvetarna.

Du hittar fler på → www.naturvetarna.se/formaner

→ Medlemsrådgivning

→ Företagarrådgivning

Våra kunniga och erfarna ombudsmän i medlemsrådgivningen svarar på frågor om din anställning och dina anställningsvillkor. Du får hjälp att tolka lönestatistiken och får tips inför lönesamtalet.

Vi coachar dig och är ett bollplank i ditt företagande. Som medlem får du individuell rådgivning för hur du kan utveckla ditt företag. Allt från val av företagsform till hur du ska tänka när du tar betalt. Boka tid för rådgivning här: www.naturvetarna.se/foretagare

→ Karriärservice Du får stöd i karriären av våra karriärrådgivare. Om du bokar ett karriärsamtal kan du få verktyg att analysera din arbetssituation, inventera din kompetens eller bara ett bollplank för ditt nästa steg i karriären.

Du kan även få individuell coachning på ditt CV och din LinkedIn-profil, samt få stöd inför en jobbintervju: www.naturvetarna.se/ karriarsamtal

→ Försäkringar Genom Akademikerförsäkring får du bra försäkringar till goda villkor, både när du arbetar och i privatlivet. Du får 20 procent rabatt om du samlar dina sakförsäkringar här.

→ Inkomstförsäkring Tack vare vår inkomstförsäkring kan du få 80 procent av tidigare lön upp till 100 000 kronor per månad, om du

blir arbetslös. Inkomstförsäkringen är ett komplement till a-kassan och bygger på att man har rätt till ersättning därifrån.

→ Hjälp med vardagsjuridiken Vår juristförsäkring hjälper dig med allt från att skriva samboavtal och testamente till att lösa tvister, hela vägen till domstol om det behövs.

Försäkringen är kostnadsfri de första tre månaderna.

→ Förhandlingshjälp Våra experter ger dig trygghet i arbetslivet, genom goda råd och förhandlingshjälp i frågor som rör din anställning. De kan även företräda dig vid arbetsrättsliga förhandlingar, till exempel vid tvister med arbetsgivaren.

+ Plus » Seminarier och nätverk » Kunskap om arbetsmarknaden » Rabatt på medlemslån Hör av dit till oss: radgivning@naturvetarna.se

62

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

och bolån i SEB och Danske Bank

F Ö R H A N D L I N G S H JÄ L P

Snart redo att gå vidare Lars kom inte överens med sin nya chef och konflikten eskalerade. Han tog hjälp av Naturvetarna som förhandlade fram en lösning som både han och arbetsgivaren kan vara nöjda med.

Lars hade under en tid gått till jobbet med tunga steg. Han kände sig orättvist behandlad av den nya chefen, och kollegorna började titta snett.

– Jag trivdes verkligen med mina arbetsuppgifter på det konsultföretag jag jobbade och kunderna var nöjda.

Men till slut blev situationen ohållbar.

RYKTEN SPREDS Det var när han fick en ny chef som problemen började. Tidigt kände han att personkemin inte stämde och de hade olika syn på hur saker skulle lösas.

– Jag kände mig motarbetad och fick inte gehör för mina idéer. Chefen började sprida rykten om mig som

“Chefen började sprida rykten om mig som inte var sanna.” inte var sanna. Jag mådde allt sämre och kände mig mobbad av chefen, som sökte fel i mitt sätt att sköta arbetet och hänvisade bland annat till samarbetsproblem.

I det läget kontaktade Lars Naturvetarnas medlemsrådgivning.

– Det kändes jättebra att bli tagen på allvar och att någon lyssnade på mig. Efter samtal med en rådgivande ombudsman blev jag tilldelad en förhandlande ombudsman som stöttade mig i kontakten med arbetsgivaren.

Det stöd jag har fått från Naturvetarnas ombudsmän är ovärderligt. Det här hade jag inte klarat på egen hand.

LADDAT MÖTE Ombudsmannen och Lars kom överens om att ha ett möte med arbets-

givaren för att hitta en lösning på konflikten. Det blev ett laddat och känslosamt möte, som ändå var konstruktivt. Dessvärre hade motsättningarna drivits så långt att Lars hade svårt att tänka sig att jobba kvar.

– Arbetsgivaren åberopade personliga skäl för uppsägning, men den argumentationen höll inte, enligt Naturvetarna. Jag blev alltmer övertygad om att jag skulle lämna arbetsplatsen, men inte till vilket pris som helst.

Efter förhandling mellan arbetsgivaren och Naturvetarna kom man överens om en lösning som Lars var nöjd med. Även arbetsgivaren accepterade och var tacksam.

– Även om det blev en bra lösning så tar det på psyket att bli så personligt utsatt. Jag känner mig ännu inte riktigt redo att börja söka jobb.

Men snart så, och då kommer jag att ta hjälp av Naturvetarnas karriärrådgivare. Det var länge sedan jag aktivt sökte arbete. LEL

Historien om Lars är fiktiv, men bygger på verkliga händelser.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

63

Efter jobbet

Anna-Karin räddar bin Alla kan göra en insats för bin, fjärilar och andra pollinerare.

Anna-Karin Hägglund skapar inte bara goda miljöer för vilda bin. Hon är också biodlare och har tre bikupor.

Samma dag som Naturvetaren träffar Anna-Karin

Hägglund har kemikalier som dödar bin förbjudits, i alla fall tillfälligt. Medlet används mot skadegörare i sockerbetsodlingen.

– Mycket glädjande att mark- och miljödomstolen kom till den slutsatsen. Det är en seger för Sveriges biodlare och alla andra som värnar naturen.

Hon påminner om den viktiga rollen som bin, fjärilar och andra pollinerare har för den biologiska mångfalden, liksom för matförsörjningen.

Man brukar räkna med att en tredjedel av våra livsmedel behöver pollinerare för att kunna produceras.

– Den kunskapen brukar jag missionera om för skolklasser som besöker oss. Lika viktigt är att få barnen att förstå sambanden i naturen och betydelsen av biologisk mångfald.

OKLIPPTA SOMMARÄNGAR

Hemma i villaträdgården i Bålsta erbjuder hon bostäder i form av bihotell och biholkar för hemlösa bin. Några har hon byggt själv och andra har hon köpt färdiga.

– Det gäller att välja nektarfyllda örter som lockar till sig pollinerare. De gillar också när det är lite stökigt, att det finns organiskt material, som fjolårslöv och stänglar som får stå kvar och sedan klippas ner i jorden.

Bihotell. ←

64

N AT U RV E TA R E N

1 //2019 3 2019

Välklippta gräsmattor för spring och lek är inget för bin. De föredrar oklippta sommarängar med en rik mångfald där blomningen pågår under en längre tid.

Biholk. ↑ – Ett tips är att dela upp gräsmattan och låta en del vara välklippt och att den andra delen får växa fritt. Framåt sensommaren efter frösättning är en bra tid för att slå ängen.

RIKARE FRUKTSKÖRD

Att odla giftfritt är en självklarhet för Anna-Karin Hägglund, som sedan barnsben har varit intresserad av djur och natur. Att hon skulle bli husdjursagronom bestämde hon redan som fjortonåring.

– Jag ville inte jobba med sjuka djur, utan mitt fokus skulle ligga på att hålla djuren friska och sköta om dem. Och så blev det. Innan anställningen på KRAV jobbade hon på frivilligorganisationen Svenska Blå Stjärnan, som bland annat tar hand om djur vid kriser, och utbrott av smittor och annat som kan drabba djuren.

Bin fascinerar henne också. Så inte undra på att hon har tre bikupor placerade på allmänningen i villaföreningen som hon är ordförande för.

– Tambina bidrar till en rikare frukt- och bärskörd i trädgårdarna. Till skillnad från getingar som är rovdjur är bina inriktade på nektar och låter grillköttet vara ifred. Så ingen klagar på bikuporna.

Honungen ser hon som en bonus och ger lite extrainkomster. Doften av honung sprider sig i hela huset när den slungas och tappas upp i burkar på köksbordet. LEL

”Tambina bidrar till en rikare frukt- och bärskörd i trädgårdarna.”

Anna-Karin Hägglund Utbildning: Husdjursagronom.

Arbete: Marknads- och regelutvecklare inom affärsområde lantbruk på Krav.

Gör mer på fritiden: Umgås med familj och vänner. Tränar och promenerar gärna i naturen. Tränar och tävlar hund (har ingen hund just nu). Läser.

Lästips: Naturkraft av Åsa och Mats Ottosson. Hela Sverige hånglar av Klas Hallberg.

Så gynnar du bin och fjärilar Avsätt en del av eller hela gräsmattan till en blomsteräng, som slås framåt sensommaren efter frömognad. Klipp alltså inte hela gräsmattan som en golfgreen, som för bin inte är värt mycket mer än en asfaltsplan.

Sätt upp bihotell och biholkar. En enkel bostad är att binda ihop åtta bamburör (ca 10-15 cm långa) och sätta upp i ett träd.

Odla utan gifter.

Ha det lite ostädat i din trädgård. Spar löven på gräsmattan och i rabatterna. Detsamma gäller vinterstänglar som med för-

del kan klippas ner i jorden, utan att gå omvägen via komposten. Detta ger en variation av insekter och andra djur.

Välj växter som är rika på nektar: buddleja, honungsfacelia, lavendel, isop, rudbeckia, blå bolltistel och kryddörter som salvia, oregano och timjan.

Ha gärna tillgång till vatten. Ett fågelbad med vackra glaskulor eller stenar kan utgöra ett smycke för trädgården och en möjlighet för insekter att förse sig med vatten utan att drunkna.

N NA ATTUURRV VEETTA ARREEN N 31 / 2019

65

Vi gratulerar ”Känsla är viktigt, och det är en färskvara.”

Med barn och häst är hon bäst Ett gott ledarskap är värt att premiera. Grattis Maria Persson, som av Svenska Ridsportförbundets utnämnts till Årets ridlärare!

Nästan hela livet har Maria Persson jobbat med hästar. Varje år under tolv år har hon blivit vald till Årets ridlärare vid Karlstad ridklubb. En lika stor glädje som ödmjukhet är det som möter mig vid intervjun.

– Det känns väldigt roligt, säger hon.

Det märks att Maria Persson älskar sitt jobb, tycker att hästar är trevliga djur och att ridsport är kul. Hon har två egna hästar: en 13-åring som hon fött upp och tävlar med i hoppning upp till 130 cm, och en 7-åring som hon tävlat med upp till 120 cm.

Det bästa med att vara ridlärare är att träffa människor och kunna hjälpa dem, samt umgänget med hästar. Hennes yngsta elever är 7 år och de äldsta är pensionärer.

– Den största skillnaden i undervisningen är att barn vill prova på att göra en sak, trots att de inte har tillräcklig koordination. Vuxna däremot vill analysera och förstå och veta hur de ska göra innan de provar något nytt.

ALLA SKA HA ROLIGT

Den största utmaningen i jobbet är att förstå varje individ och hur just den personen lär sig.

Alla lär sig olika snabbt och på olika sätt. Man måste tänka sig in i varje persons situation.

Det är lika viktigt att måna om hästarna vid undervisningen. Ridläraren måste få dem att vara med och lära ut, och få både

66

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

människor och hästar att ha roligt. Övningarna ska vara lagom utmanande för människan, då kan hästen vara med och lära ryttaren.

I lektionerna ingår även att lära sig att sköta om hästen före och efter ridning.

STALLTIPSET

Maria Persson Gratuleras till: utmärkelsen Årets Ridlärare enligt Svenska Ridsportförbundet.

Det bästa med hästar: de är väldigt trevliga djur, man blir glad av att umgås med dem och de ger så mycket tillbaka. Jag tycker om allt; hästskötsel, träning och tävling.

Att få möjligheten att i samspel med hästarna utvecklas tillsammans och känna att hästarna vill jobba och har lika kul som mig är fantastiskt!

Gör annars: En väldigt stor del av livet går åt till jobb och mina hästar. Övrig tid umgås jag med vänner.

Något annat stort fritidsintresse finns det inte utrymme för!

Maria Person har några tips till den som vill bli ridlärare. Att vilja utveckla sig själv är viktigt, liksom att fundera på hur man kan förstå eleverna och få hästen att fungera.

Och för att hålla sitt engagemang och sin känsla uppe är det viktigt att fortsätta rida själv.

– Känsla är viktigt, och det är en färskvara.

En stor del av sina vakna timmar tillbringar Maria Persson i stallet. På sina lediga förmiddagar rider och tränar hon sina hästar. Från lunch och framåt jobbar hon med hästvård, administration, kundkontakt och lektioner samt planering inför dessa.

Tre kvällar i veckan ansvarar hon för fodring och låsning.

CHRISTINA JÄGARE

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

Lär dig mer om pension och försäkring!

FA C K L I G U T B I L D N I N G

Är du klubbordförande eller ansvarig för pensionsoch försäkringsfrågor? Då har Naturvetarna genom den fackliga parten PTK kostnadsfria utbildningar för dig.

Här får du kunskap, tips och inspiration som underlättar ditt arbete.

Utbildningen är ett paket med två tillfällen om två dagar vardera. Du har rätt till ledighet och ersättning för eventuell förlorad arbetsinkomst. Läs mer på www.ptk.se/kurser-ochaktiviteter/

Stärk dig i din roll som fackligt förtroendevald.

På köpet får du tillgång till ett nätverk att bolla fackliga frågor med. Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

2 okt

Löneprocess kommun och region

3 okt

Löneprocess statlig sektor

8 okt

Löneprocess kommun och region

16-17 okt

Fackl. grundutbildn. kommun/region

22-23 okt

Fackl. grundutbildn. privat sektor

13-14 nov

Fackl. grundutbildn. statlig sektor

18-22 nov

UGL

20 nov

Löneprocess privat sektor

5 dec

Arbetsmiljöutbildning

På webben Utbildning i förhandling

S O M E N N Y VÄ R L D !

Så kändes det för Cornelia Lindeberg när hon gick utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare. Gör det du med! Anmäl dig senast 16 juni: www. naturvetarna.se/affarsmannaskap Läs vad Cornelia Lindeberg tyckte: www.naturvetarna.se/cornelia

GUIDNING I VISBYS B O TA N I S K A T R Ä D G Å R D Första veckan i juli äger Almedalsveckan rum. Naturvetarna är på plats för att möta politiker och andra beslutsfattare. Välkommen på vår guidning i Botaniska trädgården 2 juli. Anmäl dig på www.naturvetarna.se/almedalen

VI JOBBAR FÖR EN BÄTTRE ARBETSMILJÖ:

PRIVAT SEKTOR

STATLIG SEKTOR

KOMMUN-/REGIONSEKTOR

8-9 okt

12 jun

Göteborg: Att bygga robusta samarbetskulturer

Några av webbutbildningarna hos Suntarbetsliv:

Sundsvall: Innovation och utveckling

Göteborg: Systematiskt arbetsmiljöarbete i praktiken

14-15 okt Göteborg: Arbetsmiljö för chefer 15 okt

Stockholm: Stress i arbetet: undersök och åtgärda

10 sep

16 okt

Malmö: Organisatorisk och social arbetsmiljö i praktiken

17 okt

Stockholm: Friskfaktorer i arbetslivet

9-10 okt Stockholm: Innovationskultur och prototyping på riktigt

www.prevent.se

www.partsradet.se

• Arbetsmiljöutbildning chefer och skyddsombud • OSA-utbildningen chefer och skyddsombud • Bättre möten • Stress och balans www.suntarbetsliv.se

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2019

67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Möt oss i Almedalen!

Första veckan i juli är Naturvetarna i Almedalen. Häng med på vår guidning med fika i Botaniska trädgården. Missa inte heller hälsofrukosten.

Guidning med fika i Botaniska trädgården: • tisdag den 2 juli • klockan 14-15.30 Först till kvarn!

Anmäl dig på www.naturvetarna.se/almedalen.

Saco hälso- och sjukvård bjuder in till hälsofrukost på temat hållbar kompetensförsörjning: • onsdag den 3 juli • klockan 7.30-8.30 Du behöver inte föranmäla dig.

Läs mer på www.naturvetarna.se /almedalen.