Naturvetaren nr 3-2021

3

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

Fastlåst läge i kalkbrottet Polarforskningen kan räddas

Eleonora Svanberg

”

Vi måste vara lite bättre för att få erkännande.”

Normbrytare Matematikern som får tjejer att växa

Duellen: Är svenskt skogsbruk hållbart? | Månadens fråga: Kan chefen kräva vaccinering? | Siffran: 7 av 10 vill jobba hemma | Nr 3 / 2021

Naturvetar podden Nikita & Palle driver Naturvetarpodden och bjuder in spännande gäster som med sin spetskompetens bidrar till fördjupad kunskap, inspiration och skrattfyllda diskussioner. Temat är hållbarhet på olika sätt. na: Några av gäster

Eleonora Svanberg, prisad matematiker och grundare av Girls in STEM.

Emma Frans genomskådar desinformation men det har ett pris.

Anders Sahlman lär oss om hur vi bättre kan pitcha vår forskning eller idé.

Vi hörs i podden! .

Finns där poddar finns Nikita & Palle

Michael Tjernström vill att omställningen ska ske snabbare.

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Palle Liljebäck, chefredaktör

Mycket står på spel i Slite Gotland är återigen skådeplatsen för en konflikt mellan olika intressen. I en den ena vågskålen ligger tillgång till rent grundvatten och skydd av omistliga naturvärden, och i den andra samhällets behov av råvaror.

Den här gången står kanske mer på spel än någonsin. Det handlar om att kunna fortsätta bygga hus, broar och vindkraftverk, där cement är det bärande elementet.

Tonläget är högt från båda sidor och situationen är fastlåst efter Mark- och miljööverdomstolens avvisande av Cementas ansökan om att bryta kalk i en utvidgad täkt. Och Högsta domstolen har sagt nej till att pröva frågan i högsta instans. Vad som händer nu är oklart.

Det här väcker frågor om huruvida Sverige i stället ska importera viktiga mineraler och tillåta att miljöproblem uppstår i andra delar världen och acceptera kanske en totalt sett större belastning på miljö och klimat. Å andra sidan kan det här vara den skjuts som behövs i den gröna omställningen, där betong byts ut mot förnybara material

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson Skribenter i detta nummer: Johanna Rösth, Nikita Zeiloth Foto omslagsbild: Ariana Ghatan Tryck Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 33 800 ex.

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress: urban@uhmarketing.se

Ska vi tillåta att miljöproblem uppstår i andra delar världen.” som trä där det är möjligt. Vi skulle också kunna gå från ord till handling i den cirkulära ekonomin, där uttjänta prylar får nytt liv.

Läs mer i reportaget om Cementas kallbrytning, där vi skildrar alla turerna runt kalkbrytningens framtid i Sverige. Att tre av fyra cementsäckar som förbrukas i landet har sin källa i Slite gör samhället sårbart.

Tips: På webben hittar du tidigare artiklar från Naturvetaren. En av dem handlar om att bygga vindkraftverk i trä. Allt fler hus byggs i trä, medan broar och andra tunga konstruktioner lär ha behov av betong även i framtiden.

UTGIVNING: 4 nummer per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Nästa nummer utkommer 9 december.

Manusstopp för annonser: 26 november.

Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se

www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

3

Nr / 3 SID 7

Duell om hållbart skogsbruk

Två forskare på SLU förklarar sin syn på hållbarhet.

SID 14

Tillbaka på kontoret Det mesta talar för att vi går tillbaka till kontoret nu när pandemin ser ut att klinga av.

SID 28

Så kan fjärilar samsas med naturbruket Forskning från Rise visar hur det går att kombinera biologisk mångfald med till exempel solpaneler.

SID 36

Konsten att leda sig själv För att utvecklas och må bra på jobbet är självledarskap en nyckel.

8

40

Världens första fossilfria stål har sett dagens ljus. SSAB släpper ut mest koldioxid i Sverige.

4

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Ung matematiker prisad av kungen för sitt ledarskap

18

Fastlåst läge i kalkbrottet. Mycket står på spel när Cementa fick kalla handen för att bryta mer kalk i Slite på Gotland.

NATURVETARE I MEDIA

Hållbarhet avgör när unga söker jobb ”Ett genuint hållbarhetsarbete är en avgörande faktor när unga söker nytt jobb.

– De arbetsgivare som missar detta, kommer inte att kunna locka till sig talangerna i framtiden, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.

Studien visar också att offentlig sektor, och då främst kommuner Per Klingbjer och regio-

ner, inte alls är så ledande som man kan förvänta sig. Det bör ändras om vi vill åstadkomma en grön omställning i samhället.

– Vi vill se fler miljö- och klimatstrateger ute i de offentliga verksamheterna, för att accelerera det hållbarhetsarbete som görs. Den här typen av satsning bör genomföras med statliga medel, för att visa att frågan är prioriterad, säger Per Klingbjer.”

Tidningen Näringslivet, 20 juli 2021

Uppsnappat om oss i media

241 000

övertidstimmar på svenska labb under pandemin ”Naturvetarna menar att det höga antalet övertidstimmar inte bara är en följd av ett ökat tryck under pandemin, utan också beror på att antalet biomedicinska analytiker stadigt minskat de senaste åren.

– Det är en effekt av den omställning som pågår inom hälso- och sjukvården, men också av att allt färre utbildade biomedicinska analytiker väljer en region som arbetsgivare. I regionerna saknas karriärvägar och livslönen för yrkesgruppen här är orimligt låg, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör för Naturvetarna.

För att säkra regionernas tillgång på biomedicinska analytiker menar Naturvetarna att det behövs en bättre lönestruktur, fler utvecklingsmöjligheter och en hållbar arbetsbelastning.”

Dagens Medicin, 1 juli 2021

Varför är du med i Naturvetarna?

Patrik Franzén Dennis Varför studera matematik?

- Jag växte upp i England och när vi flyttade till Sverige kunde jag ingen svenska.

Matematiken blev i stället språket jag hade gemensamt med alla omkring mig. Detta gjorde mig oerhört tacksam för ämnet. Matematik är en lekplats med en överväldigande mängd olika matematiska verktyg som vi människor kan leka med. En

kombination av dessa verktyg kan ge fascinerande resultat. Det går aldrig riktigt heller att bli klar med matematiken, då det alltid går att komma längre ner i kaninhålet.

Varför är du med Naturvetarna?

– Frågan är snarare “varför inte?”.

Att vara del av en gemenskap och få stöd genom karriären är väldigt viktigt. Lika snabbt som matematikens värld öppnades för mig, öppnades också en stor djungel av intressanta användningsområden.

Denna djungel är dock ingenting en tar sig igenom på egen hand, då vägledning och stöd behövs

Ålder: 23 år Pluggar: Matematikprogrammet vid Göteborg universitet Bor: Göteborg Gör på fritiden: Om jag inte har näsan i en trevlig matematikbok, brukar jag programmera inom främst AI relaterade projekt. Annars spenderar jag tiden med min sambo; vi älskar att laga god mat och gå långa promenader. för att inte gå vilse och känna sig överväldigad.

NIKITA ZEILOTH

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

5

SÅ TYCKER LÄSARNA

Kommentarer från webben och läsarbrev

M ÅNA D E NS F R ÅGA NYHETSBREV NR 7/2021. LÄS PÅ SIDAN 14.

Vad vill du få ut av kontoret efter pandemin?

Viktigt med eget rum Vill ges möjlighet att jobba från hemmet 1-2 dagar per vecka för att slippa pendla dessa dagar. De dagar jag är inne på jobbet är det viktigt att jag får ha kvar eget rum med eget skrivbord. Har testat att jobba aktivitetsbaserat utan eget skrivbord och det funkar inte alls.

”En möjlighet att träffa kollegor och skapa innovationsmöjligheter.”

Gunnar

Miljöspecialist

Kreativ mötesplats

Jag vill tillbaka till arbetsplatsen och jobba därifrån.

Jag vill att kontoret ska vara en social och kreativ mötesplats som bidrar till att skapa innovativa idéer och lösningar.

Men kontoret måste också kunna skapa möjlighet till lugn och avskildhet, möjlighet till reflektion och koncentration.

Hållbarhetsstrateg

Gun

M ÅNA D E NS F R ÅGA NYHETSBREV NR 6/2021.

Hur länge vill du jobba?

Jag lever inte för mitt arbete Om jag hade möjlighet skulle jag sluta jobba på momangen! Är runt 30 och tycker det finns så mycket annat i livet som jag vill göra. Jag skulle utan problem fylla mina dagar med meningsfulla aktiviteter, även om jag inte formellt arbetade. Jag har ett roligt och meningsfullt arbete, men skulle inte tveka en sekund att sluta om möjligheten fanns.

Frida

5

i topp

1.

2.

3.

4.

5.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Anneli

Julia spar vatten med vattenräknare Ingen tackar dig när du är sjukskriven Regler och tips när du jobbar hemma Fråga en naturvetare: Vilken väderapp ska man lita på?

Allt om lönesamtalet

Mest lästa artiklar under juni–augusti på www.naturvetarna.se

6

65 år som längst Jag skulle vilja lönearbeta som längst till 65 år. Jag känner mig ganska sliten trots att jag endast är 55 år. Beror på långvarig stress som är svår att få bukt med.

DUELLEN

Är Sveriges skogsbruk hållbart?

F OTO JU L I O G ONZAL E Z , SLU

Det råder delade meningar om hur skogen ska brukas för att den ska vara hållbar. En skogsprofessor vid SLU menar att ett aktivt skogsbruk är vägen till hållbarhet, medan en kollega på samma universitet vill ha mer naturskog som binder kol och främjar en mångfald av arter.

Ja!

Nej!

Tomas Lundmark,

Stig-Olof Holm,

professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel på SLU

1.

2.

3.

4.

Är svenskt skogsbruk hållbart?

Hur kan det bli mer hållbart?

Vad behöver göras för att leva upp till EU:s taxonomi för gröna investeringar?

Hur borde skogen brukas för att klara klimatet?

1.

Svenskt skogsbruk är en avvägning mellan ekonomiska, sociala och ekologiska värden, man kan inte bryta loss en del. Jag anser att skogsbruket som helhet är hållbart.

2.

Genom adaptiva processer som ständigt pågår; det som var hållbart i går behöver inte vara hållbart i morgon.

3.

4.

universitetslektor vid SLU

1.

Skogsbruket i Sverige är det största hotet mot biologisk mångfald. Runt 53 procent av de rödlistade arterna i Sverige återfinns i trädbevuxna habitat. Bara 2–3 procent av den tidigare skogen är nu kvar som naturskog. Enligt Naturvårdsverket utgör kalhyggesbruket det största hotet mot skogslevande arter. Dock finns en del äldre skog kvar kring städer.

2.

Kalhyggesbruk bör förbjudas enligt lag. De kvarvarande resterna av skogar med naturvärden bör skyndsamt ges lagligt skydd. På partier på hyggena där det är torrt kanske enbart tall ska planteras, i svackor enbart gran, men där emellan en mix av gran och tall. Det skulle ge skogen en större resiliens som följer i spåren av klimatförändringarna. Skogens värde skulle öka med högre produktion och mer timmer.

3.

Se svar på fråga 2. Vidare krävs att avverkning av skog i Sverige anpassas till det som framkommit i den internationella klimatforskningen. Därför kan vi inte längre benämna bioenergi från svensk skog som koldioxidneutral. Kom ihåg att skogssektorn står för det absolut största utsläppet av växthusgaser i Sverige. Merparten av inlagringen netto i träd sker i nationalparker, reservat och andra skyddade områden.

4.

Skogen bör brukas mindre på grund av tidsfaktorn. Att ersätta fossila bränslen med energi från skogsbränslen är ingen klimatvinst. De stora utsläppen vid avverkning sker inte från marken utan från förbränning av biobränslen, papper och hyggesrester. Bara en liten del blir sågvirke, vars kol stannar kvar i byggnader en längre tid.

Det går inte att bedöma idag då kriterierna inte är uppsatta.

Skogen behöver brukas mer aktivt än i dag.

Ytterligare arealer produktiv skog behöver avsättas för att värna biodiversiteten och naturvården måste bli mer aktiv. För att klara att upprätthålla kolsänkan samtidigt som skörden av råvara ska kunna öka i skogar som är tillgänglig för virkesproduktion för att minska beroendet av klimatskadlig olja och cement, behöver skogens tillväxt öka kraftigt. Vi behöver ”more from less”. Skogens tillväxt styr klimatnyttan och eftersom det är bråttom att göra verksamma insatser behöver vi överväga att öka skogsgödslingen kraftigt. Det är det snabbaste sättet att öka tillväxten och därmed koldioxidupptaget.

Profilen

Eleonora får

tjejer att växa

TEXT: Palle Liljebäck

Hon har fått pris av kungen för sin förmåga att bryta normer och öka mångfalden. Eleonora Svanberg inspirerar unga tjejer att plugga naturvetenskap, där kvantfysiken öppnar dörrar till universums mysterier.

Palle Liljebäck FOTO: Ariana Ghatan TEXT:

8

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Häng med Eleonora under en dag 08.30

10.00

13.00

Vaknar och äter en frukt och dricker juice. Ibland blir det gröt.

Hälsar god morgon på Girls in STEM:s egen digitala kanal som följs av runt 500 personer.

Hon gör sig redo för dagen genom att kolla in kalendern.

Föreläsning på Zoom om kvantmekanik.

Hon fascineras av att det i hög grad fortfarande är en okänd värld. Vågfunktionen beskriver partikelns position i tid och rum.

Jobbar digitalt i grupp och löser kvantmekaniska problem efter lunch bestående av mammas persiska gryta. Det är en blandad grupp, med flest killar. Men två av tre lärare är kvinnor.

Eleonora Svanberg Aktuell: Har tilldelats kompassrosen av Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap.

Utbildning: Studerar kandidatprogram i matematik och fysik på Stockholms universitet.

16.00

19.00

23.00

Efter löprunda (är egentligen ingen hurtbulle) blir det två timmars pluggande på egen hand. Hon gräver djupt i den kvantmekaniska världen för att försöka förstå hur partiklars vågenergi fungerar.

Styrelsemöte med Girls in STEM. Event för kommande månad planeras. Detsamma gäller kampanjer i sociala medier. Viktigt att få den nya styrelsen att fungera ihop.

Går till sängs. På nattduksbordet samsas en mysdeckare av Bo Baldersson med science fiction, just nu Asimov. Det kan också bli en film. Star Wars håller bra än i dag.

Uppdrag: Ordförande för Girls in STEM, där alla mellan 6 och 25 år kan vara med.

Har 6 000 följare på Instagram och 61 000 på Tiktok.

Brinner för: Jämställdhet, hbtq-frågor och att inspirera unga att plugga naturvetenskap.

Gör en ledig dag: Går upp sent och spelar datorspel med min syster.

Bästa mattetips: Övning ger färdighet, låt det ta tid och gör många uppgifter. Ålder: 22 år.

Profilen Lyssna på Eleonora i Naturvetarpodden.

Finns där poddar finns.

irls in STEM med Eleonora Svanberg i spetsen har medvind. Antalet medlemmar ökar hela tiden och frågan om jämställdhet är mer aktuell än på länge.

– Vi jobbar för att arbetsgivarna ska tänka på könsfördelningen och välkomna kvinnor på arbetsplatser där männen är i majoritet, och vice

till unga ledare under 25 år som i sitt ledarskap visat prov på värderingar, mod, omtanke och handlingskraft.

EN ÄRA ATT LEDA

Stipendiet är på 50 000 kronor och är öronmärkt för ledarskapsutveckling.

– Det handlar lika mycket om att inspirera andra och att leda sig själv.

Man behöver alltså inte vara chef.

Det handlar lika mycket om att inspirera andra och att leda sig själv.” versa. Lika viktigt är att ha ett öppet sinne för olika könsidentiteter och kämpa för hbtq-personers rättigheter.

Det har gått så bra att Eleonora har fått ett stipendium för sin förmåga att bryta normer och öka mångfalden.

Kompassrosen delas ut av kungen

Samma dag som Naturvetaren ringer Eleonora har hon blivit nominerad till ordförande för Girls in STEM, som står för science, technology, engineering, arts and mathematics. Hon var själv med och grundade föreningen för fyra år sedan.

– Det är en stor ära och ska bli jätteroligt att tillsamman med övriga i styrelsen leda och utveckla föreningen. Redan i dag finns vi i hela Sverige och anordnar event som inspirerar tjejer att våga bryta normer.

KVINNLIGA FÖREBILDER

För henne är det viktigt med kvinnliga förebilder som visar vägen. Det gäller främst nu verksamma kvinnor som gör avtryck, både inom akademin och i näringslivet.

Som student i fysik och matematik har hon själv upplevt att inte bli lika behandlad som killarna.

– De förväntas vara kompetenta och ställa fördjupande frågor, medan man som kvinna inte blir bemött på det sättet. Vi måste vara lite bättre för att få samma erkännande, säger hon utan att låta uppgiven.

Tvärtom är hon beredd att kämpa för kvinnors rättigheter och likabehandling i arbetslivet.

I somras var hon i Cambridge och forskade tack vare ett stipendium för unga kvinnor och ickebinära – personer som identifierar sig bortom uppdelningen av kvinna och man.

KIKADE PÅ STJÄRNOR

Eleonora Svanberg var själv med och grundade Girls in STEM. Nu är hon nominerad till ordförande. ↑

10

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Tillbaka på skolbänken är det kandidatexamen som hägrar om ett år, och planen är att läsa vidare till en master i teoretisk fysik. Hon går igång på kvantfysik som beskriver materiens och energins beteende i mikrokosmos. Tillämpningar på de teoretiska modellerna finns bland annat i rymden, som hon vill utforska.

– Drömmen är att doktorera, säger hon målmedvetet.

Aktuellt

Sjuka måste få rehabilitering Bland akademiker är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning och utgör mer än hälften av sjukdomsfallen.

Många av dem är kopplade till stress. Men det är få som får hjälp med rehabilitering.

Allt fler får vänta på sitt första möte med Försäkringskassan.

En undersökning från Saco visar att väntetiden har ökat från i genomsnitt 200 dagar till 450.

– Det är oacceptabelt. Sjukskrivna som har god chans att komma tillbaka till sitt arbete där de har sin yrkesidentitet, borde få rehabilitering. Att tvinga dem till omställning och byte av yrke är en förlust för både individen och samhället, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

33 miljoner euro Så mycket satsar EU och läkemedelsindustrin för att snabba på processen att ta fram nya vaccin. Normalt tar det tio år och är dyrt. Att det gick så snabbt att utveckla vaccin mot Covid-19 var exceptionellt. Grundforskningen var på plats så att RNA-vacciner kunde tas fram i rekordfart.

– Vi behöver metoder att snabba på och effektivisera framtagningen även av an-

dra nya vaccin, både för att minska kostnaderna och för att korta utvecklingstiden, säger Ali Harandi, som leder en forskargrupp inom immunologi och vaccinforskning vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

Forskare därifrån ingår i det tvärvetenskapliga projektet Inno4Vac. Tanken är att man med immunologi och datavetenskapliga algoritmer ska kunna förutse vilka vaccinkandidater som kommer att fungera bäst i kliniska prövningar.

Projektet startade i september och avslutas under våren 2027.

Solceller snart på var mans tak Allt fler vill installera solceller på taket. Om alla villor i landet skulle ha solceller på taket skulle det generera 11,2 terawattimmar per år, enligt Vattenfall.

Den energin skulle räcka för att förse alla hus i Skåne, Jönköping och Värmland med energi för ett år.

– Den här kartläggningen vill vi ska visa på den potential som finns i Sverige trots våra nordligare breddgrader. Genom att visa vilka mängder energi det handlar om på ett vardagsnära sätt, hoppas jag att ännu fler ser potentialen med solenergi. Då kan vi närma oss målet om ett fossilfritt liv inom en generation, säger Lasse Ejeklint, klimatcoach på Vattenfall.

Som jämförelse producerade Forsmarks kärnkraftverk 22,7 terawattimmar el förra året.

Diagnostiklyftet

blev viral

Under våren har vi lyft de tuffa arbetsvillkoren och det låga löneläget för våra medlemmar som arbetar på laboratorier inom regionerna. Vi har kallat denna kampanj för Diagnostiklyftet och fått ett stort genomslag hos både regionala politiker och i medier.

- Jag är verkligen glad över det genomslag vi har fått. Vårt nya kampanjbaserade arbetssätt på förbundet ger mersmak och lägger en bra grund för att vi framöver ska lyckats med ambitionen att få till bättre arbetsvillkor och löner för våra medlemmar på hälso- och sjukvårdens labb, säger Naturvetarnas utredare Marita Teräs som lett kampanjen.

Några resultat: • På Facebook och LinkedIn har kampanjen slagit rekord i antalet kommentarer, delningar och reaktioner.

• Ett stort pressgenomslag i radio och tv, bland annat framträdde Naturvetarnas förbundsdirektör Per Klingbjer i Rapport och förbundets utredare Marita Teräs i P1 och P4.

• Värdefulla möten med flera regionpolitiker för att sätta fokus på kompetensbristen på sjukhuslabben och vad som krävs för att fler ska vilja arbeta inom diagnostiken.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

11

Nytt fartyg för polarforskning på gång För att inte tappa mark i den för klimatet så viktiga polarforskningen föreslår en utredning att Sverige satsar på ett nytt forskningsfartyg. Det välkomnar Naturvetarna som har jobbat för att frågan skulle utredas.

Tobias Krantz har presenterat sin utredning av forskningens infrastruktur för forskningsministern Matilda Ernkrans. En viktig fråga för Naturvetarna är att säkra framtiden för polarforskningen när isbrytaren Oden tas ur bruk.

Utredaren föreslår att Sverige bör satsa på ett nytt fartyg för att inte sänka ambitionerna i polarforskningen. Hans uppdrag var att analysera tre olika alternativ, där två av dem byggde på att hyra isbrytare eller hyra plats på isbrytare.

– Att hyra isbrytare skulle innebära negativa konsekvenser för svensk polarforskning. Därför behövs ett nytt polarforskningsfartyg. Min bedömning är att det skulle finansieras via statsbudgeten.

torka, bränder och översvämningar, understryker det. För att få kunskap om klimatförändringarna är forskningen i Arktis och Antarktis viktig, säger Matilda Ernkrans.

”Vår framtid på jorden står spel. Med kunskap om isarnas avsmältning kan åtgärder sättas in i tid.”

VÅR FRAMTID STÅR PÅ SPEL

Många av Naturvetarnas medlemmar är engagerade i polarforskningen. En av dem är forskaren Anna Wåhlin, som menar att det är av största vikt att Sverige finansierar ett polarforskningsfartyg.

– Vår framtid på jorden står på spel.

Med kunskap om hur isarna beter sig i ett varmare klimat kan vi lättare förutse framtida händelser och sätta in åtgärder i tid, säger hon.

Naturvetarnas förbundsdirektör Per Klingbjer har under resans gång haft

VIKTIGT FÖR KLIMATFORSKNINGEN

Forskningsminister Matilda Ernkrans kan förstås inte ge några besked om hur det blir med den saken, men är tacksam för att det nu finns ett gediget underlag för att gå vidare med frågan. Under hösten går utredningen ut på remiss och ska sedan analyseras av regeringen. Hon räknar med att kunna lägga fram ett förslag i riksdagen tidigast i början av 2022 och hoppas på en bred uppgörelse.

– Klimatkrisen är påtaglig, vilket den aktuella IPCC-rapporten visar. Det extremväder vi har upplevt i sommar med

12

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

För att få kunskap om klimatförändringarna är forskningen i Arktis och Antarktis viktig.↑

Hall å dä r!

Vad säger IPCC-rapporten om framtiden? en dialog med utredaren Tobias Krantz om behovet av ett nytt polarforskningsfartyg.

– Det behövs för att Sverige ska behålla sin tätposition inom polarforskningen. Därför är det glädjande att Tobias Krantz föreslår nykonstruktion av en isbrytare för att Sverige inte ska sänka sin ambition när det gäller den viktiga polarforskningen, säger Per Klingbjer.

FN:s klimatpanel, IPCC, har släppt en ny klimatrapport. Klimatforskaren Gustav Strandberg har stor nytta av den i sin forskning om hur vegetationen påverkar klimatet.

Fler förslag i utredningen 1. Förankra brett Bättre politisk styrning genom breda politiska uppgörelser om forskningspolitik och forskningens infrastruktur.

2. Satsa på samhällsnytta Nya anläggningar, utrustning och labb för forskning ska främja behovet att möta samhällsutmaningar. Rådet som fördelar bidrag till infrastruktur bör breddas med företrädare för både vårdsektorn och näringslivet.

3. Öka det finansiella svängrummet Låt lärosätena använda delar av sparade medel för forskning till investeringar i forskningsinfrastruktur. Ge lärosätena rätt att ta ut avgifter när de erbjuder andra att ta del av sin utrustning.

4. Inrätta en ny myndighet Ska stötta lärosätena i sitt arbete med forskningsinfrastruktur. Särskild styrning kan behövas vid stora investeringar. Principen ska vara att beslut om forskning och forskningsinfrastruktur ska hänga ihop.

5. Samla den digitala infrastrukturen Forskning om digital infrastruktur bör samlas i en ny myndighet. Det ger möjligheter till att skapa en tydlig vision och strategi i den digitala omställningen.

Gustav Strandberg ↑

Är det något som överraskar?

– Nej, egentligen inte, utan rapporten bekräftar det vi ser i vår forskning och i sommarens extrema hetta och översvämningar på olika håll i världen. Forskarna har kommit längre i förståelsen av extremväder, bland annat tack vare längre mätserier, som ökar säkerheten i modellerna.

Vad säger det om framtiden?

– Många rekord har slagits i sommar. Det är åt det hållet det pekar. Vi kommer att få se fler varma dagar, färre kalla dagar och mer lokala översvämningar. Det gäller även om vi klarar 1,5-gradersmålet.

Varför behövs IPCC-rapporterna?

– Det här är den första rapporten av tre i den här omgången och beskriver de naturvetenskapliga grunderna för hur klimatet förändras. Styrkan är att det är en sammanvägning av forskningsresultat från många olika studier. Det har även jag nytta av i min forskning.

Att kunna hänvisa till IPCC slår allt.

Vad gör du själv i din forskning?

– Jag tittar på hur förändringar i vegetationen påverkar klimatet i ett historiskt perspektiv. Med ökad kunskap om klimatsystemet blir det lättare att göra beräkningar för framtiden. Är bevarande och plantering av skog en nyckel?

– Det kan man säga eftersom träd tar upp koldioxid. Mitt fokus ligger bland annat på värmeflöden, där träd i städer ger svalka tack vare skuggning och vattenavdunstning.

Hur påverkas klimatet när regnskog huggs ner?

– Framför allt förlorar vi en koldioxidsänka. Men när regnskogen i bland annat Amazonas minskar i yta får den också svårare att behålla vattnet i det egna kretsloppet, vilket gör att skogen torkar ut. Exakt var den gränsen går är svårt veta.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

13

MÅNADENS FRÅGA

Vad vill du få ut av kontoret efter pandemin?

Många är nu på väg tillbaka till arbetsplatsen, i alla fall några dagar i veckan. Kanske kontoret får en annan roll än tidigare och blir mer aktivitetsbaserat. Nu undrar vi vad du vill få ut av kontoret efter pandemin.

Läs kommentarer från webben på sid 6.

Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

14

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

När jobbet blir en mötesplats Vad ska vi ha kontoret till efter pandemin? Nu finns ett fönster för att skapa miljöer för kreativitet och att lösa uppgifter.

Erik Herngren på Kairos Future har tittat närmare på det.

Tänk dig kontoret som en plats för fest och middagsbjudningar. Ett bra upplägg med ett genomtänkt innehåll gör kvällen till en snackis.

Ungefär så tänker sig Erik Herngren framtidens arbetsplatser. Han är senior partner och strategisk rådgivare till företag och organisationer.

– Utmaningen är att skapa kreativa miljöer som driver innovation.

Det handlar om att hitta mötesplatser över gränserna, där man kan testa idéer och inspirera varandra, säger han övertygande.

SOM EN ORKESTER

En annan metafor är jazzorkestern, där grundstrukturen är satt med möjlighet att släppa loss och improvisera.

– Det är ofta så nyskapande sker, både i musikens värld och på jobbet, där man ska hitta lösningar på problem eller skapa något nytt.

Då infinner sig frågan hur Erik Herngren arbetsplatsen

”Behovet av kontorsyta kommer att minska och nya kontorslösningar växer fram.” ska se ut för att nå dit. När vi går tillbaka till kontoret efter pandemin är det ett bra tillfälle att förändra.

Undersökningar visar att många vill fortsätta att arbeta hemma några dagar i veckan.

– Behovet av kontorsyta kommer att minska och nya kontorslösningar växer fram. Vissa vill vara på arbetsplatsen för att kunna jobba ostört, medan det för andra är tvärtom. Därför kommer en mix av mötesplatser och enskilda rum att behövas.

PUBLIKA KONTOR

I kristallkulan ser han också en uppluckring av kontoren, som blir allt mer publika. Coworking, där flera företag delar kontorsyta, menar han blir vanligare.

– Det är ett sätt att effektivisera kontorsytan, med möjlighet att till exempel samla hela personalen och minska tiden när kontoret

står tomt. Med mer samarbete med andra aktörer minskar behovet av egen yta dit ingen annan än de anställda har tillträde.

När kanske närmare halva personalstyrkan jobbar på distans hemifrån, på café eller liknande, gäller det att hitta former för det.

– En utmaning är att få till bra videomöten när några är på plats och andra jobbar på distans. Det underlättas av att alla är vana vid videomöten, men när trettio personer sitter i rummet och sju på distans krävs det särskilda hänsyn, säger Erik Herngren. Är arbetsgivarna med på noterna?

– Ja, de vill hitta bra lösningar för personalen och vara attraktiva som arbetsgivare. Kom ihåg att den digitala transformationen bara har börjat, där rutinarbete är på väg bort och ersätts av robotar.

Det menar Erik Herngren ger tid för mer kreativt arbete och problemlösning, vilket bör vara en utgångspunkt för kontorets utformning och innehåll.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

15

5tips

1.

2.

3.

4.

5.

Gör en riskbedömning

Tillbaka till kontoret efter pandemin

En riskbedömning görs bäst i samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud i syfte att minimera riskerna för smittspridning. Det handlar om att identifiera svaga punkter på kontoret och på vägen dit. Se till att ha en god ventilation, hålla avstånd till varandra och tvätta händerna.

Regler som gällde under pandemin är fortfarande aktuella. Påminn gärna varandra om det.

Att sätta upp uppmuntrande skyltar bidrar också till ett smittsäkert beteende.

Vi står inför en ny situation och allt är inte som tidigare.

Därför är det en bra idé att dela upp personalstyrkan och göra ett schema för vilka som ska vara på kontoret.

Vissa arbetsuppgifter, som att läsa på egen hand och ha möten i mindre grupper kan vara möjligt att utföra på andra platser. Om ni har aktivitetsbaserat kontor, överväg fasta platser under en period.

Dela upp personalstyrkan

Inför återgången till arbetsplatsen är det viktigt att arbetsgivaren ser över riktlinjer och

Klargör vad som gäller

policy så att det blir tydligt vad som gäller. För många har hemarbete blivit det nya normala.

Vissa gillar det, medan andra välkomnar att komma tillbaka till kontoret. Tänk på att du inte helt själv får bestämma om du ska jobba hemifrån eller på kontoret, utan det ska ske i dialog med arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan genom sin arbetsledningsrätt bestämma varifrån du ska jobba, men i normalfallet kommer man överens så att båda parter blir nöjda.

Håll koll och var uppmärksam på hur kollegorna mår.

Följ upp

Hur ser framtidens arbetsplats ut?

Hur mår du?

Jo, tack bra.

Även om arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön är det upp till alla att medverka till en bra arbetsmiljö. Återgången ska följas upp fortlöpande och problem ska åtgärdas. Glöm inte att ta till vara fördelarna med det förändrade sättet att arbeta.

Ha en dialog om hur framtidens kontor ska se ut. Nu finns ett fönster för att förändra och utveckla arbetslivet till något som är bättre än i dag. Många upplever minskad stress och har lättare att få ihop livspusslet, samtidigt som de är mer effektiva än tidigare. Med färre resor till jobbet och fler videomöten blir arbetsplatsen mer hållbar.

PALLE LILJEBÄCK

16

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Siffran

Hur ska vi arbeta efter pandemin?

90

%

Nio av tio naturvetare har helt eller delvis haft hemmet som arbetsplats under pandemin. Det gäller särskilt inom privat och statlig sektor, där fler har möjlighet att jobba på distans.

Flexibilitet är nyckeln Det blir viktigt för arbetsgivarna att svara upp mot medarbetarnas önskemål för att vara fortsatt attraktiva.

Flexibilitet är en nyckel för att hitta lösningar för olika individer.

7

Halva tiden De som har jobbat hemma vill fortsätta med det två till tre dagar i veckan när vi går in i ett normalläge.

Sju av tio naturvetare som har jobbat hemma under pandemin vill fortsätta med det, visar en färsk undersökning från Naturvetarna.

Det får inte bli så att vi accepterar en sämre arbetsmiljö för att få vara flexibla. Då finns risken för förslitningsskador i rygg och nacke, liksom för psykosociala problem om till exempel någon måste sitta i kontorslandskap mot sin vilja."

Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna

Fler kvinnor vill jobba hemma Kvinnor vill i högre utsträckning vara kvar på hemmakontoret. Det gäller särskilt i familjebildande ålder då många har svårt att få ihop livspusslet.

Att kunna jobba hemma när barnen är små ger fördelar till båda föräldrarna.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

17

Reportage

Fastlåst läge i kalkbrottet Mycket står på spel efter att Cementa fick kalla handen för att bryta mer kalk i Slite på Gotland. I ena vågskålen ligger vattenförsörjning och naturvärden på ön. I den andra samhällets behov av cement för att bygga Sverige.

Här försöker vi ge en bild av det fastlåsta läget.

TEXT:

Palle Liljebäck FOTO: Sören Andersson/TT

Cementas anläggning i Slite på Gotland.

Detta har hänt: 17 januari 2020

6 juli 2021

13 augusti 2021

25 augusti 2021

Cementa får godkänt av mark- och miljödomstolen att utvidga täkten i Slite. Beslutet överklagas av bland andra länsstyrelsen på Gotland, Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen avvisar Cementas ansökan om fortsatt brytningstillstånd i Slite. Det innebär att brytning av kalk måste upphöra den 1 november 2021.

Regeringen vill ge Cementa ytterligare åtta månader för att kunna bryta kalk i Slite.

Det förutsätter en tillfällig lagändring av miljöbalken som syftar till att regeringen själv kan besluta om fortsatt kalkbrytning inom ramen för det befintliga tillståndet.

Högsta domstolen beslutar att inte ge Cementa prövningstillstånd i målet om utökad täkt- och vattenverksamhet vid Slite.

Slite

Gotland

eskedet den 6 juli slog ner som en bomb. Markoch miljööverdomstolen avvisade Cementas ansökan om att utvidga kalktäkten i Slite på Gotland för att ansökan inte höll måttet. Reaktionerna från näringslivet har inte låtit vänta på sig och tonläget har varit högt.

– Vi är i ett extremt osäkert läge där byggandet av nya bostäder och vindkraftverk hotas. Detsamma gäller den satsning Cementa, som första företag i världen, gör på att tillverka klimatneutral cement. Den gröna Maria Sunér ↑ omställningen är nu i riskzonen, säger Maria Sunér, vd på branschorganisationen Svemin.

75 PROCENT FRÅN SLITE

Svemin organiserar gruvbolag som Cementa, LKAB och Boliden, liksom prospekterande och företag inom gruvteknikbranschen, som Sandvik och Epiroc. Byggindustrin och facken inom de branscherna har också målat upp risksce-

20

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Så ska Cementas tillverkning bli klimatneutral 1. Alternativa bränslen: Ersätter traditionella bränslen som fossilt kol vid tillverkningen.

2. Alternativa råmaterial: Ersätter delar av kalkstenen med andra material med liknande reaktiva egenskaper, till exempel masugnsslagg från ståltillverkning, eller flygaska, för att få en cementprodukt med mindre koldioxidbelastning.

3. Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS): I början av 2021 startade arbetet med att bygga upp den första avskiljningsanläggningen för cementindustrin i världen, med planerad driftstart 2024.

Brevikanläggningen kommer att ta bort 50 procent av utsläppen. I juni 2021 presenterade Cementa planen om att satsa på en helt klimatneutral cementproduktion i Slite till 2030, som blir den första i världen att ta bort utsläppen i sin helhet.

Slite är en tätort i Gotlands kommun, belägen på östkusten drygt tre mil öster om Visby.

”Byggandet av nya bostäder och vindkraftverk hotas.” narier över följderna av ett stopp för kalkbrytning i Slite, som står för 75 procent av den cement som förbrukas i Sverige.

På andra sidan står flera myndigheter som överklagade domen i första instans, alltså mark- och miljödomstolen.

– Det anmärkningsvärda i målet är inte att Mark- och miljööverdomstolen avvisade ansökan, utan att den godkändes i första instans, säger Åke Mauritzson, miljöskyddshandläggare på Gotland.

VATTEN OCH VÄXTER HOTAS

Vattenfrågan är den springande punkten, både vad gäller grundvattennivåer och tillrinningen av grund- och ytvatten till våtmarker, där växter och djur påverkas.

För att räkna på effekterna på grundvattnet har Cementa använt sig av en beprövad metod för modellering. Men det finns brister i undersökningen, enligt flera myndigheter.

– De Natura 2000-områden som ligger i närheten av täkten är mycket känsliga för förändringar av grundvattnet. Därför krävs det fler analyser och fältmätningar för att kunna göra en korrekt bedömning, säger Göran Risberg, avdelningschef och

Reportage

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

21

Reportage

grundvattenexpert på Sveriges geologiska undersökning, SGU. Han menar att det också finns risk för inträngning av saltvatten och risk för långtgående skador på grundvattnet som i sin tur kan äventyra försörjningen av dricksvatten.

BRISTER I ANSÖKAN

Nipsippan är en ovanlig växt som i Sverige endast finns i Ramsele och på Gotland. ↓

Naturvårdsverket är också skarp i sin kritik. I sitt överklagande skriver de: ”Resultaten i form av simuleringar och beräkningar är inte tillräckliga för att skingra varje rimligt tvivel om att ingen skada uppkommer på utpekade habitat i de skyddade områdena.”

Men allt är inte svart eller vitt. Till saken hör att SGU i sitt remissvar till Mark- och miljööverdomstolen framförde att Cementa skulle kunna undantas från kraven i miljöbalken.

– Det finns en inbyggd utmaning i miljöbalken, då den i första hand ska skydda den lokala miljön.

Den globala miljöpåverkan berörs inte på samma sätt. Till exempel skulle man kunna tillåta en Göran Risberg ↑ verksamhet som påverkar närmiljön negativt, men som bidrar till ett mindre klimatavtryck, säger Göran Risberg.

Maria Sunér på Svemin går ett steg längre.

– Det här visar att miljöprövningen inte fungerar. Våra myndigheter tar inte ansvar för helheten och hur miljön påverkas i ett globalt perspektiv. Länsstyrelsen borde ha ett bredare synsätt och även ta näringspolitiska hänsyn i sin bedömning.

Cementa föreslår Spillingsdammen som en framtida vattenreservoar.

Spillingsdammen har hittills använts för vatten till processen.

22

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

SÄMRE ATT IMPORTERA

Hon menar att det inte kan vara bättre att importera cement från Algeriet, Turkiet eller Kina, där miljökraven som regel är lägre ställda än här hemma. Att importera cement kan vara lättare sagt än gjort. Enligt en oberoende analys av konsultföretaget Ramboll kan det ta upp till fyra år att bygga upp logistikflöden för svensk industri.

– Marknaden för cement är lokal och kraven på produkten ser olika ut i olika länder. Därför tar det så lång tid att täcka upp en brist med import, säger Maria Sunér.

När man räknar på hur grundvattnet kan komma att påverkas utgår man

från ett nollalternativ. Hur det ska räknas fram råder det delade meningar om. Cementa utgår från dagens läge, medan flera myndigheter menar att nollalternativet ska vara den nivå som nås om inget tillstånd ges och den befintliga täkten sakta vattenfylls under en tid.

djur på tre tusen hektar, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa i Sverige.

Hon hävdar att det med de skyddsåtgärder som Cementa vidtar blir en ringa påverkan på grundvattnet i Slite och på File Hajdar. Med det vattenmagasin som de planerar att

”Vi har inventerat arter av växter och djur på tre tusen hektar.”

– Det har framförts i debatten om Cementa-domen att miljökraven är för högt ställda i miljöbalken. Men i fråga om skydd av vatten och arter gäller EU-rätt med samma regler inom hela unionen. Det känner ägaren Heidelberg Cement, som även bryter kalk i andra delar av Europa, väl till, säger Åke Mauritzson.

Han menar att detta är en ovanlig tillståndsprövning.

– Under mina trettio år som miljöhandläggare har jag aldrig varit med om något liknande. Alla relevanta remissinstanser har samstämmigt varit kritiska till Cementas ansökan om utvidgad kalkbrytning i Slite.

FÖRSUMBAR PÅVERKAN

Cementa håller inte med om kritiken.

– Vi har lagt ner stora resurser på att ta fram ett gediget underlag och vi har använt oss av vedertagen modellering. Området kring kalktäkten är väl undersökt, både med avseende på hydrologi och naturvärden. Vi har inventerat arter av växter och

bygga kommer tillgången på dricksvatten att öka väsentligt sommartid, enligt Karin Comstedt Webb.

– Även påverkan på våtmarkerna med sina rikkärr inom Natura 2000-områdena är marginell.

Grundvattennivåerna fluktuerar över året och är naturligt låga sommartid. Ett större problem är de utdikningar som har gjorts på Gotland genom åren.

Inträngningen av salt i grundvattnet menar hon är försumbar och ligger långt under gränsvärdet.

Här finns också en naturlig saltinträngning som enligt Karin Comstedt Webb är större än den Cementa orsakar.

När det gäller kritiken mot att företaget inte följer ramvattendirektivet enligt EU-rätt finns det invändKarin Comstedt ningar.

Webb ↑

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

23

Reportage

– Vi har visat att verksamheten inte står i konflikt med EU:s ramvattendirektiv. Därför är vi förvånade över att det blev avvisning i högre instans när mark- och miljödomstolen tidigare gett klartecken. Och det är anmärkningsvärt med en så utdragen process i tid och att beslutet bara kom fyra månader innan det gamla tillståndet går ut när vi lämnade in ansökan 2017.

KLIMATNEUTRALA 2030

F OTO: C EM E N TA

Däremot vill Karin Comstedt Webb inte ge avkall på miljön.

– Vi ska ha en tuff miljölagstiftning, men man borde göra en helhetsbedömning och inte bara titta på lokal påverkan. Vårt mål att bli klimatneutrala 2030 borde ligga med i vågskålen.

Vad händer nu?

– Vi och byggbranschen har fått ett visst andrum efter att regeringen

24

N A T U R V E T A R E N 3 / 2021

har öppnat för en förlängning av befintligt tillstånd. Men tidsramen är kort, domstolsprocesser tar tid, så vi kommer att jobba på flera juridiska spår, bland annat med en kortare tillståndstid. Risken är stor att vi nästa sommar står inför samma situation med cementbrist.

Regeringen avser att göra en tillfällig ändring av miljöbalken inom ramen för befintligt tillstånd, som kan komma att sträckas ut i tiden med åtta månader från och med 1 november.

– Vi vill minska risken för allvarliga samhällskonsekvenser och samtidigt säkra tillgången på vatten, sa näringsminister Ibrahim Baylan på en pressträff i augusti.

HÅLLBART BYGGANDE

Miljöministern Per Bolund underströk att Cementa måste leva upp till miljökraven i miljöbalken.

– Vi kan inte uttala oss i en pågående domstolsprocess, men vi gör vad vi kan för att minimera samhällseffekterna, sa Per Bolund.

På sikt vill han påskynda ett hållbart byggande, där man genom forskning kan hitta alternativ till betong, som till exempel trä.

– Lika viktigt är att satsa på återbruk och cirkulär ekonomi. Den 1 januari 2022 införs krav på klimatdeklaration för nya byggnader, vars påverkan på klimatet ska redovisas.

Cementa är en stor arbetsgivare på Gotland och den enda cementillverkaren i landet. ↓

På nytt jobb

Lovisa räddar hotade arter Naturvårdshandläggaren Lovisa Sundström älskar naturen. Därför var det inte konstigt att hon tackade ja till jobbet på Länsstyrelsen i Dalarna med uppgiften att hjälpa hotade arter och naturtyper.

Lovisa Sundström Utbildning: Miljö och utveckling vid Södertörns högskola.

Miljövetare.

Nytt jobb: Naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen Dalarna, enheten för naturskydd.

Vad ska du göra på ditt nya jobb?

– Jag kommer mest att arbeta med ÅGP, ett åtgärdsprogram där vi jobbar med de mest hotade arterna och där en stor del av arbetet handlar om att följa upp de åtgärder vi genomför samt att se populationsutvecklingen för hotade arter och naturtyper. Jag kommer också att jobba i ett projekt för att gynna vilda pollinatörer där vi informerar kommuner och allmänhet kring olika åtgärder som gynnar dessa. Det kan exempelvis handla om att skapa boplatser och plantera fler växter som blommar under hela säsongen.

Gör på fritiden: Dansar folkdans och är aktiv i miljörörelsen.

”Naturen kan alltid bjuda på en ny upplevelse eller dela med sig av sitt komplexa samspel.”

Varför sökte du tjänsten?

– Naturen och intresset för de hotade och lite ovanliga arterna har alltid legat mig varmt om hjärtat.

Jag har arbetat som entreprenör på somrarna med traditionell lieslåtter och då är det ofta de mest hotade arterna och miljöer i form av ängar som ska främjas. Jag har kommit nära dessa få speciella arter och därför har det känts som en självklarhet och en dröm att få jobba vidare med detta.

Vad ser du mest fram emot med din nya tjänst?

FOTO: TO M AS ME L I N

Lovisa Sundström ↑

– Att den är varierad och att jag får vara ute mycket i fält och se många fina platser som jag annars inte hade besökt. Naturen kan alltid bjuda på en ny upplevelse eller dela med sig av sitt komplexa samspel.

Vilka utmaningar tror du att du stöter på?

– Det här är mitt första jobb sedan examen. Det finns med andra ord massor att lära och en drös med utmaningar. Men med fina kollegor har jag hittills klarat av det jag fått på mitt bord.

Varför valde du en karriär inom naturvård?

– För att naturen är fantastisk! Att skydda och bevara arter och deras miljö är superviktigt. Mycket handlar om att sprida information om varför biologisk mångfald är viktigt. Om vi inte är medvetna om det då blir det svårt. Den mänskliga faktorn och våra attityder är viktiga och det tycker jag är intressant att arbeta med.

Varför engagerar du dig fackligt?

– Jag tycker det är en självklarhet att engagera sig för att få koll på de rättigheter och skyldigheter jag som medarbetare har. Om vi inte försvarar de rättigheter våra företrädare har arbetat fram finns det en stor risk att de försvinner. Genom ett fackligt engagemang går det att arbeta med bland annat klimat- och mångfaldsfrågor, vilka är viktiga för mig.

NIKITA ZEILOTH

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

25

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Kan arbetsgivaren kräva att jag vaccinerar mig?

På min arbetsplats finns ännu inget tvång på vaccinering. Men frågan har kommit upp nu när vi av allt att döma kommer att gå tillbaka till kontoret under hösten. Vad gäller egentligen?

Arbetsgivaren kan i princip inte kräva att alla i personalen vaccinerar sig. Men det är inte helt entydigt och det beror på vem som är din arbetsgivare.

Inom offentlig sektor finns ett grundlagsskydd mot kroppsliga ingrepp för de anställda. Det innebär att arbetsgivaren inte kan tvinga sina anställda att vaccinera sig. Som en konsekvens av det kan arbetsgivaren inte heller använda sanktioner mot den som inte frivilligt vaccinerar sig.

Något motsvarande skydd mot kroppsliga ingrepp finns inte inom privat sektor. Däremot skulle vaccinering utgöra en integritetskränkning. Här måste man göra en intresseavvägning mellan arbetsgivarens krav och behovet av att skydda den anställdes integritet.

”Krav på vaccinering kan väga olika tungt, beroende på vilken verksamhet som bedrivs.” med andra skyddsåtgärder mot covid-19, som hemarbete, tvätta händerna och att hålla avstånd, borde man kunna fortsätta med det utan krav på vaccinering.

För vissa kan det finnas anledning att vägra vaccinering, bland

annat på grund av sviktande hälsa eller religion. I de fallen skulle man med tvång på vaccinering utsätta anställda, eller personer som anställs, för indirekt diskriminering.

Om arbetsgivaren ändå efter en riskbedömning och intresseavvägning kommer fram till att vaccinering krävs måste de arbetsrättsliga reglerna följas. Det innebär bland annat att kravet på vaccinering ska förhandlas med facket på din arbetsplats. Om någon vägrar vaccinering måste andra individuella lösningar utredas och förhandlas. Det kan handla om omplacering eller hemarbete om det är möjligt.

Förhoppningsvis hittar ni lösningar som båda parter kan vara nöjda med.

Krav på vaccinering kan väga olika tungt, beroende på vilken verksamhet som bedrivs och vilka motiven är till vaccinering. Har det gått bra att bedriva verksamheten hittills

26

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Heidi Wiik, ombudsman på Naturvetarna

Spanar in BOK

BOK

Återhämtning är som med mat Återhämtning är på allas läppar.

Bedrägerihärva med matematisk lösning Kan matematik, teknik och kryptering bli spännande? Ja, det har Martin G. Lundqvist lyckats med i sin debutroman Rubinkretsen. När svenska storföretag och privatpersoner blir av med miljonbelopp blir en matematiker och IT-forensiker inblandade i den största bedrägerihärvan i svensk historia.

När polisen får reda på vart pengarna tagit vägen tror de inte sina ögon. Viktiga samhällsfunktioner är hotade och härvan växer över hela världen. För att få stopp på bedrägerierna utforskar de matematiska problem som ännu inte fått sin lösning.

Hela historien känns kusligt lik de dataintrång som hände tidigare i år när en livsmedelskedja stängde ner sina butiker för att säkra kassasystemen.

Louise Brin

gselius

rskap

BOK

Tillit är en svensk paradgren. Men det kan vara lättare sagt än gjort att dra nytta av Tillitsbase ledarskap rat den. Det gäller särskilt inom offentlig verksamhet där detaljstyrning kan få den mest kreativa att bli idéfattig.

I en ny bok av Louise Bringselius, en av landets ledande forskare inom förvaltning, visar hon hur ett ledarskap som bygger Från pinnrä kn på tillit kan se ut. till samskapan ande de Hon förklarar att tillit inte innebär fritt valt arbete och betonar tre bärande delar: välfungerande byråkrati och lagstiftning, välfungerande styrning och belöningssystem samt tillit. Alla behövs, men tonvikten är ofta skev i dag. Med referenser till forskningen förklarar hon hur det hänger ihop.

– I ett tillitsbaserat ledarskap förlåter man mindre fel, men agerar kraftfullt på allvarliga fel och brister. På så vis kan det ibland uppfattas som hårdare än dagens ledarskap och det är något helt annat än icke-ledarskap.

Tillitsbasera t leda

Men hur ska den se ut för att ge resultat? Det har Niclas Almén, psykolog och forskare vid Umeå universitet, gått till botten med.

– Vad som ger återhämtning är individuellt och ofta krävs en variation. Att skrolla på mobilen eller zappa mellan olika kanaler i mysfåtöljen kan vara avkopplande, men kan också ha motsatt effekt. Reflektera över vilka beteenden som hjälper dig, säger han.

I boken Återhämtningsguiden. Må bra trots press och stress”, skriver han att stress i sig inte är farligt, om den inte blir långvarig och sker ofta. Att göra utmanande saker på fritiden kan innebära återhämtning. Det hjälper oss med att tänka på annat än stressen på jobbet. Ännu ett tips är att tänka återhämtning som med mat: ofta och varierat.

Från detaljstyrning till tillit

PODDTIPS

Är kaffe bra för hälsan, och kan ALS botas?

De och andra spännande frågor ger podden Medicinvetarna, som Karolinska institutet står bakom, svar på. Missa inte heller samtalet om huruvida det moderna arbetslivet, där vi kan jobba var som helst när som helst, gör oss sjuka.

Här finns en guldgruva med runt 75 avsnitt. Det är bara att välja och vraka för den nyfikna.

Vinnare i förra numret: Lätta friluftsboken: Hannah Hjalmarsson Excel helt enkelt: David Fällmar Upptäck förhistoriska Skåne: Elisabet Waak

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna någon av böckerna här.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 12 november. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

27

Så kan fjärilar samsas med naturbruket Försvarare av biologisk mångfald har ofta hamnat i debatt med företagare, markägare, energibolag och andra. En ny utredning om artskydd verkar inte ha löst problemen.

Forskning från RISE visar hur det går att kombinera biologisk mångfald med till exempel solpaneler.

TEXT:

Palle Liljebäck FOTO: Colourbox

Vetenskap

F ”Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar” »

Utredningen beställdes av regeringen i maj 2020 och utgjorde ett av kraven som fördes fram av Centerpartiet för att Januariavtalet skulle godkännas.

»

Gav i uppdrag åt en särskild utredare att se över artskyddsförordningen och ta ställning till om ändringar i miljöbalkens ersättningsbestämmelser eller andra delar av balken borde göras.

» Utredare blev Lars Tysklind, tidigare riks- dagsledamot (L). Ett stort antal experter från näringsliv, myndigheter, forskning och civilsamhället var också delaktiga i arbetet. » Utredningen slutredovisades den 10 juni 2021. »

Generellt sett fick utredningen ett gott bemötande från miljöorganisationer men kritik från näringsliv och markägare. Ett antal experter, särskilt från näringslivet, reserverade sig mot de resulterande förslagen och ansåg att de inte kunde acceptera dem.

Fåglar och fladdermöss som flyger in i vindkraftverk, skogsägare som får avverkningsförbud när sällsynta orkidéer hittats på deras mark, cementbolag som riskerar att förstöra naturskyddsområden. Debatter kring biologisk mångfald har på senare tid blossat upp allt oftare och hätskare.

För att gjuta olja på vågorna tillsattes därför förra året den statliga utredningen ”Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar”, med Lars Tysklind som särskild utredare.

– Det borde inte bara handla om skyddade områden kontra områden där det är fritt fram för avverkning. Vi behöver jobba mycket mer med samexistens, för det finns vardagslandskap där det kan fungera, säger han.

ERSÄTTNING FRÅN STATEN

En nyckelfråga har varit vilken ersättning markägare bör få när de har förbjudits att avverka skog mot bakgrund av artskyddsbestämmelser. Många har blivit utan ersättning.

Detta vill regeringens utredare bidra till att försöka lösa.

– Man kan aldrig få ersättning för att man följer bestämmelLars Tysklind ↑ serna i miljöbalken. Det är ett delat ansvar mellan staten och markägarna. Men man måste

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

29

Vetenskap

Projektet Eko-Sol tar fram vägledning hur solcellsparker kan etableras med netto-noll – eller netto-positiv påverkan på biologisk mångfald, odling och andra ekosystemstjänster. ↓

ha en tydlighet kring vad som faller på var och en, säger Lars Tysklind.

Om man som exempelvis markägare har vidtagit alla rimliga kompensationsåtgärder för artskydd och ändå inte fått dispens för avverkning, anser utredningen att man i stället ska få ersättning av staten.

Ett annat förslag som läggs fram är att freda mindre områden mark genom naturvårdsavtal eller biotopskydd. Till exempel kan det gälla när man hittat små bestånd av sällsynta fåglar som häckar på platsen.

– De ska vara minst fem hektar, så det rör sig om ganska små områden.

Men staten ska kunna ge ersättning för dessa.

KRITISKA RÖSTER

Skogsindustrierna, LRF och andra har varit mycket kritiska mot utredningens förslag. Bland annat har de ansett att utrymmet för markägaren att få ersättning för avsättningar av artskyddshänsyn blir för snävt. Dessutom har de föreslagit att ersättning bör betalas ut utan att markägaren behöver stämma staten.

Lars Tysklind tillbakavisar kritiken: – Ingen har ändå varit nöjd med dagens situation, så jag tycker man borde kunna se detta som ett steg framåt.

Ett ytterligare syfte med utredningen har varit att bringa reda i tillämpningen av olika EU-direktiv. Sverige har tidigare tillämpat fågeldirektivet och habitatdirektivet på samma sätt, trots att de är olika, vilket nu ska rättas till.

30

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

I nästa steg väntar hårda förhandlingar mellan regeringen och samarbetspartierna.

I nästa steg väntar hårda förhandlingar mellan regeringen och samarbetspartierna om vilka förslag från utredningen som de ska lägga fram för riksdagen att besluta om.

SOLPANELER RÄDDAR ARTER

Parallellt pågår forskning för att ta reda på hur insatser för biologisk mångfald ska kunna samverka med andra nyttor, som företag eller kraftförsörjning. Ett konkret exempel är projektet Eko-Sol vid RISE, som startade i oktober i fjol och kommer att löpa till slutet av nästa år.

– Huvudleveransen från projektet är tänkt att bli en handbok i planering och processer för hur

man bygger en solcellspark med netto-noll- eller till och med netto-positiv påverkan på biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster, säger Michiel van Noord, projektledare.

Michiel van Noord, som har en magisterexamen i teknisk fysik, kommer från Nederländerna och har arbetat med solenergifrågor sedan 2006.

Han har tidigare bland annat jobbat som projektör och kvalitetsansvarig för en solcellsentreMichiel van Noord prenör.

GYNNA BLOMMOR OCH FJÄRILAR

I projektet Eko-Sol samarbetar Michiel van Noord och hans kollegor på RISE tillsammans med miljökonsultbolaget Ecogain. Bakgrunden till

Länk till utredningen: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/06/skydd-av-arter--vart-gemensamma-ansvar

”Det kan handla om att gynna vissa blommor, samt fjärilar och andra pollinerande insekter.” projektet är att förändrad markanvändning i dagsläget utgör den största orsaken till förlust av biologisk mångfald.

Det vill man nu bidra till att ändra på.

– Det kan handla om att gynna vissa blommor, samt fjärilar och andra pollinerande insekter. Man kan till exempel på platsen lämna framme gammalt trämaterial som de tycker om, förklarar Michiel van Noord. Även om riskerna för djurlivet kan vara större runt vindkraftverk finns det störningar för bland annat fåglar relaterade till solpaneler.

– De kan till exempel tro att solpanelerna är vattenytor, och söka upp dem. Och ängsfåglar brukar vilja ha fritt runt omkring för att upptäcka rovdjur, så då kan solcellsparker störa dem, berättar Michiel van Noord.

handlar det mycket om vad marken vid panelerna användes till tidigare.

– Om det främst var monokultur där tidigare så har man möjlighet att få in fler växter och djur på platsen. Men har man redan en väldigt hög biologisk mångfald på marken blir det antagli-

gen inte bättre om man bygger en solcellspark där.

Utöver att bidra till biologisk mångfald undersöker projektet bland annat hur man kan återställa eller bibehålla god jordkvalitet, så att markområden där det tidigare har stått solcellsparker ska kunna användas till åkerbruk eller andra syften efteråt.

Eko-Sol har en budget om 2,1 miljoner kronor, och finansieras genom Energimyndighetens program El från solen.

BEHÅLLA BÖRDIGHETEN

Projektet tittar även bortom eventuell negativ påverkan av solpanelerna på närmiljön, och ser på möjligheterna att uppnå ökad biologisk mångfald. Då

I Sverige finns drygt 2 800 arter av fjärilar. Tyvärr har antalet dagfjärilar minskat kraftigt de senaste decennierna, vilket framför allt beror på rationaliseringar och kemikalieanvändning inom jord- och skogsbruket. →

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

31

Hälften människa hälften robot Tack vare Elon Musks nya uppfinning Neuralink kommer vi en dag, åtminstone i teorin, att kunna ladda ned all kunskap vi vill lära oss direkt in i hjärnan via en maskin, inte större än ett mynt. Enligt Elon Musk kommer man att kunna lära sig allt från språk och programmering till partikelfysik och matematik. Som om det inte vore nog har Neuralink en funktion som kan ladda upp saker till olika smarta datorer. Detta kallas för BMI och innebär att man enbart behöver tänka på att göra en sak på datorn för att det ska hända. Neuralink ska i första hand hjälpa de med neurologiska funktionsnedsättningar, till exempel epilepsi, parkinsons och alzheimers.

Innan den släpps på marknaden måste dock etiska och moraliska dilemman diskuteras. Vad tycker du? Skulle du vilja ha ett chip i huvudet?

Filip Manjevic

Första GMO-myggorna flyger i USA Genmodifiering är den process då människor förändrar gener i levande organismer genom att ändra i cellkärnans DNA. Det är fortfarande ett väldigt hett och kontroversiellt ämne. Men nu har ett biotech-bolag i USA för första gången fått tillstånd att släppa ut genetisk modifierade myggor i Florida. Målet är att kontrollera populationen av en art som kallas gulafebernmyggan för att kunna minska spridningen av gula febern, zikaviruset och denguefeber.

Detta är ett väldigt stort framsteg och kanske kan fungera som prejudikat i framtida experiment där genetisk modifierade organismer, GMO, ska testas i naturen.

Elliot Hansson

Lukt- och smaksinne går att träna upp Elva procent av alla med covid-19 drabbas av en märklig biverkning, där deras lukt- och smaksinne slutar att fungera normalt. Biverkningen kallas för parosmi. Det som händer är något som kallas för ”smell distortion”, alltså att luktloben i hjärnan blandar ihop vissa dofter med andra.

Amygdala, hjärnans ”minnesverktyg”, kopplar ihop dofter med tidigare minnen. Men med parosmi fungerar inte denna process som vanligt. Hur länge man har parosmi beror på infektionen, men kan vara allt från tre månader till två år. Forskare menar att det effektivaste sät-

tet att få tillbaka sina smaklökar är träning med olika dofter.

Detta område är ganska outforskad mark, men man vet att hjärnan ändå har den kapacitet som krävs för att parosmin ska försvinna.

Yasmin Taresh

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

32

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Kan vaccinet bli verkningslöst?

Det varnas för mutationer av coronaviruset, som skulle kunna göra vaccinet verkningslöst, bland annat som en följd av att så få är vaccinerade i fattiga länder. Hur stor är den risken och måste vi vaccinera oss regelbundet i framtiden?

Coronaviruset förändras obönhörligt och mutationerna sker relativt slumpvis när virus förökar sig i en icke-vaccinerad population. När detta sker uppstår risken att någon eller några av dessa genetiskt förändrade virus kan föröka sig även i vaccinerade individer och kan därför spridas relativt effektivt hos såväl vaccinerade som icke-vaccinerade.

Detta är en ökänd egenskap hos vissa så kallade RNA-virus, det vill säga virus vars arvsmassa föreligger i form av RNA, och inte DNA. Eftersom SARS2 just är ett RNA-virus, är det rimligt att anta att även coronavirus SARS-2 kommer att förändras så att det kan föröka sig även i vaccinerade individer, men ju fler som är vaccinerade och ju mindre ut-

rymme coronaviruset har att föröka sig, desto mindre är risken att det förändrar sig.

Med tanke på hur vaccinationstäckningen skiljer sig åt i olika grupper, framför allt globalt, och med hänsyn taget till hur relativt effektivt coronavirus sprids, bör vi nog räkna med att coronaviruset kommer att förändras på ett sådant sätt att vaccinet kommer att behöva

anpassas till nya varianter av SARS-2.

Vi ska alltså vara förberedda på att vi behöver bättra på vaccinet med ytterligare doser för att upprätthålla ett gott skydd och eventuellt förändra vaccinet för att få skydd mot eventuella nya varianter.

Stefan Schwartz, professor i medicinsk mikrobiologi, Lunds universitet

Tappar Golfströmmen kraft? Är det sant att Golfströmmen försvagas på grund av klimatförändringarna, och till och med kan ändra riktning? Vilka tidsperspektiv handlar det i så fall om och vilka blir effekterna för oss i Norden.

I dagsläget råder det inte konsensus om att Golfströmmen håller på att tappa kraft. Det bygger på de havsmätningar som startade 2004.

Däremot är vi forskare utifrån fysikaliska principer överens om att styrkan på Golfströmssystemet kan komma att försvagas i en allt varmare värld.

Anledningen är att vattnets densitet, som i våra hav beror på både temperatur och salthalt, i Nordatlanten förväntas att bli lägre i framtiden när nederbörd och smältvatten från Grönland ökar.

Längs med färden av det varma vattnet som Golfströmmen transporterar från tropikerna till våra breddgrader, sker en avkylning av ytvattnet. Det kalla vattnet blir tyngre (högre densitet) och sjunker eller pumpas ner i havet för att sedan påbörja resan tillbaka söderut.

Så fungerar i korthet cirkulationen av Golfströmssystemet. Med

lägre havsdensitet förväntas denna densitetsdrivna pump att försvagas.

IPCC:s klimatmodeller förutser att Golfströmmen under detta århundrade kommer att tappa kraft, men det är fortfarande stor osäkerhet runt den frågan.

Effekterna i Norden kan innebära extremt kalla vintrar och torra somrar.

Men det är viktigt att komma ihåg att de extrema väderhändelser vår jord upplever just nu i högsta grad beror på den globala uppvärmningen.

Léon Chafik, PhD, klimatforskare vid

Stockholms universitet

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

33

Så funkar det: Polarforskning Svenska forskare är först i världen med att skicka in ett mätinstrument under en av de stora outforskade glaciärerna i Antarktis. Avsmältningen sker underifrån och en kollaps skulle innebära en snabb havsnivåhöjning.

Nästa expedition planeras till februari 2022.

TEXT:

Palle Liljebäck

GRAFIK:

Daniel Arvór

Gl ac iä ar fr on t 300–500 m

Glaciär

Smältvatten

Avs mä ltn in g

Grundad inalandsis

100– 200 k m

Isgrotta

Grundningszon

Okända ekosystem 34

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Roboten kan navigera under is.

Utrustad med 19 sensorer som mäter allt från salthalt och temperatur till strömhastighet och bottentopografi.

En sonar mäter isens tjocklek med hjälp av ljudvågor.

Målet är att ta sig ner till 3 000 meters djup.

Robotens längd: 7,5 meter, diameter 87,5 cm.

Isberg

Hypotesen är att isen smälter underifrån när varmt saltvatten från norr tar sig in under glaciären. Saltvatten kan också tränga in genom sprickor som finns i den skålformade glaciären. Om kanten smälter finns risken att proppen går ur och att is åker ut från glaciären och höjer havsnivån med upp till en halv meter.

Domedagsglaciären, också kallad Thwaitesglaciären, är stor som hela Storbritannien.

Varm t va tten

Till skillnad från Arktis består Antarktis av en landmassa som är omgiven av hav. Kontinenten har en yta som är stor som Australien. Exakt yta är svår att beräkna eftersom havsisens utbredning förändras med väderlek och årstid.

Det högsta berget ligger på knappt 5 000 meter över havet.

Isen sträcker sig ner till ett djup av runt 2 500 meter.

Kontinentalbrant

Ännu en skillnad mot Arktis är att isen här består av färskvatten. 90 procent av all is på jordklotet finns i Antarktis.

Om allt skulle smälta, vilket är osannolikt, skulle havsnivån globalt stiga med sextio meter.

De sista tjugo åren har havsnivåhöjningen accelererat och närmar sig 3,5 millimeter per år. Innan dess 2 och 3 millimeter per år.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

35

Konsten att leda sig själv För att utvecklas och må bra på jobbet är självledarskap en nyckel. Det handlar om att förstå sina egna känslor och beteenden, som när man till exempel retar upp sig på kollegan som har kameran avstängd på videomötet.

Att kunna leda sig själv har blivit

ännu viktigare i pandemin.

– Att jobba hemma ställer större krav på självledarskap. Hemarbete under obestämd tid är förknippat med ovisshet och brist på kontroll.

Vad som händer i höst vet vi inte heller, säger Elizabeth Kuylenstierna, föreläsare och författare i personlig utveckling.

Hon talade på ett webbinarium för naturvetare under akademikerveckan i september.

– Det är roligt att inspirera och få deltagarna att reflektera. En aktiv publik som ställer frågor betyder att de verkligen använder mig när jag är där för dem.

Hennes poäng är att självledarskap är nyckeln till att må bra och utvecklas på jobbet.

– Det handlar om att förstå sina egna beteenden och känslor. Och utifrån det dra slutsatser och agera. I det ligger att vara flexibel och fungera med andra för att kunna anpassa sig till olika situationer.

36

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Går den förmågan att träna upp?

– Ja, den mentala förmågan går att träna upp, om man gör det på ett strukturerat sätt. Avsätt gärna en stund på morgonen och kvällen

för att reflektera över dina egna beteenden.

Konkret kan det handla om att inför ett kundmöte fundera på vilka förväntningar det finns på dig och vad du själv vill få ut.

Elizabeth menar att det inte behövs några kurser för att göra det, utan den övningen kan man göra själv i vardagen.

– Tänk att du är på Ica och

Elizabeth Kuylenstierna, ledarskapskonsult, föreläsare, UGL-handledare, författare och coach. ↑

Ledarskap

Lyssna på Elizabeth i Naturvetarpodden.

Släpps 22 oktober.

Finns där poddar finns.

Självledarskap är nyckeln till att må bra och utvecklas på jobbet.” fastnar i en kö som inte rör sig ur fläcken. Du kan välja att bli irriterad eller hitta ett förhållningssätt, som gör att du inte störs. Detsamma kan till exempel gälla möten på Zoom, där man kan bli irriterad på den som inte har kameran på eller att någon inte behärskar tekniken.

LÄR AV MISSTAGEN

Irritationen ligger ofta hos en själv, som triggas i gång av någon annan.

Det är besläktat med skuld, där det är så lätt att skuldbelägga andra som göra misstag.

– Se i stället misstag som ett tillfälle för lärande, vilket kan vara lättare sagt än gjort då misstag kan få ödesdigra konsekvenser. En bättre strategi än att hitta syndabockar är att dra lärdom och säkerställa att det inte händer igen.

Men egna misstag kan var tunga att bära och tär på självkänslan.

Människor växer av feedback enligt Elisabeth.

– Ja, men blanda inte ihop dina prestationer med din person och var kärleksfull mot dig själv. Ofta känns det bättre när man har lugnat ner sig och analyserat vad som gick fel.

VÄX MED FEEDBACK

En annan källa till irritation är kollegor som inte håller deadlines. Ska jag fortsätta att tjata och hoppas på bättring?

– Nej, tjat fungerar inte. Prata om det på riktigt och berätta om följderna för dig själv och verksamheten när jobb kommer in sent. Att vara öppen och prata om detta kan utveckla och fördjupa en relation.

Hon förklarar att det är bättre att vara sann än att låtsas att allt är bra. Här är det viktigt att ha goda intentioner och att man vill kollegan väl.

– Vi är ofta rädda för att ge feedback i vår strävan att inte göra våra medmänniskor upprörda eller ledsna, orsaka dålig stämning eller konflikter. I själva verket är all feedback en önskan om att fortsätta relationen och samarbetet.

Elizabeths poäng är att människor växer av feedback.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

37

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur lyckas vi med rekryteringen?

Vi står inför några rekryteringar under hösten.

Den senaste vi anställde blev okej, men inte så mycket mer. Hur ska man tänka och vilka fallgropar ska man undvika vid en nyanställning?

En felrekrytering kan bli en dyr historia.

Våga kliva utanför bekvämlighetszonen. Jag är förvånad över att så många chefer och HR är så extremt trygghetsorienterade.

Ofta väljer de väldigt säkra kort, där kompetens och lång erfarenhet från yrket eller branschen är nummer ett. ”Man vet vad man får”, tycks många tänka.

Men brist på kompetens är sällan ett problem. När folk blir uppsagda handlar det mer om attityd, samarbetsproblem och brist på förtroende. Personlighet är oftast ett större problem än kunskap och kompetens. Bemötande och servicekänsla är underskattade förmågor vid en rekrytering i dag. Kom ihåg att kompetens går att utveckla, medan det är svårare, för att inte säga omöjligt, att ändra på någons personlighet och invanda beteenden.

38

”Personlighet är oftast ett större problem än kunskap och kompetens.”

När resebranschen kraschade i pandemin coachade jag en person som hade jobbat där länge och såg små möjligheter att få nytt arbete. Men rätt snabbt insåg vi att hennes förmåga att hålla i trådarna, boka och fixa passade in på en pro-

jektledare eller koordinator, även i en helt annan kontext.

Viktigare än att kunna ett visst program eller metod är att ha potential att snabbt sätta sig in i nya saker och lära nytt. Samarbetsförmåga väger också tungt.

I dag jobbar alla i ett större sammanhang med krav på att kunna interagera med andra. Därför går ibland knepiga och nördiga personer bort. Även specialister och forskare jobbar i team och kan ha potential att växa in i andra roller, som forskningschef.

I stället för att lägga vikt vid

Trenden i dag är att utpräglade specialister tappar i värde då de kan bli svårplacerade när arbetsuppgifter förändras eller försvinner. Drömmen för många arbetsgivare är en specialiserad generalist som kan komma till nytta för olika arbetsuppgifter vid till exempel en omorganisation.

lång branscherfarenhet eller yrkeserfarenhet bör man titta på vad personen specifikt har gjort och lyfta över den kunskapen, erfarenheten och kompetensen till det egna behovet eller tjänsten.

Anders Sandvik, chefsrådgivare på Verto

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

GÄSTKRÖNIKAN

Nya spelregler går akademikers väg Är det någonting gott som pandemin har fört med sig, så är det att det har blivit väldigt tydligt vad den svenska arbetsmarknadens parter kan leverera.

Hundratals avtal om korttidsstöd har tecknats och därigenom räddades både företag och anställda från konkurser och uppsägningar. Det är den svenska modellen i sitt esse.

I höstas skrev PTK och Svenskt

Göran Arrius, ordförande Saco

da att studera upp till ett år med en ersättning på upp till 80 procent av lönen. Det här behöver även akademiker, när arbetsmarknaden förändras i snabb takt.

Det vi saknar nu och ska jobba för, är att få fram

matchande satsningar på högskola och yrkeshögskola, så att alla akademiker som behöver komplettera sin Avtalet utbildning har god tillinnebär en historisk gång till kurser av hög satsning på omställning och kvalitet som passar för kompetensutveckling. yrkesverksamma.

Näringsliv under den så kallade LAS-överenskommelsen. Senare anslöt sig ytterligare förbund. Jag är väldigt glad för att det här avtalet kom till. Det är bra när en bred partsöverenskommelse ligger till grund för spelreglerna på arbetsmarknaden.

En förhandling handlar alltid om att ge och ta, och det arbetstagarna har fått gå med på är fler undantag för turordningsreglerna och att det blir lättare att säga upp av personliga skäl.

Sen måste jag erkänna att jag satte kaffet i vrångstrupen när jag såg att regeringen vill höja räntan på studiemedel, delvis för att finansiera det nya studiestödet till sysselsatta. Det motverkar hela idén med en kompetensutvecklingsreform och är helt orimligt. Vi ska ha ett generöst studiemedelssystem i Sverige som öppnar för alla att skaffa sig en högre utbildning. Det är och kommer alltid att vara den bästa försäkringen mot arbetslöshet.

Men vi ska inte glömma att avtalet räddade oss från förslagen i Toijer-utredningen. Det hade blivit en ensidig försämring av arbetsrätten som hade drivits igenom på politisk väg utan att parterna fått vara med och förhandla.

Genom avtalet har vi i stället fått en historisk

satsning på omställning och kompetensutveckling under karriären. Det är en ny möjlighet för anställ-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

39

Världens första

fossilfria stål SSAB är värstingen bland de företag som i dag släpper ut mest koldioxid i Sverige. Den mindre ärofyllda förstaplatsen är dock snart ett minne blott.

KOL OCH KOKS PÅ VÄG BORT Stora mängder kol och koks används traditionellt i tillverkningen av stål. Det innebär gigantiska utsläpp av växthusgaser. Fossila bränslen har hittills behövts som reduktionsmedel i masugnar för att ta bort syret och reducera järnmalmen.

VÄTGAS GÖR JOBBET Ny teknik revolutionerar ståltillverkningen. Stålet är framställt av järn som har reducerats med vätgas.

Det första fossilfria stålet är en milstolpe för SSAB, som har målet att 2026 kunna leverera fossilfritt stål till marknaden och även kunna demonstrera tekniken i industriell skala.

FLERA MED PÅ TÅGET

SOL OCH VIND BLIR ÄNNU RENARE Vindkraften och tågen kan bli ännu mer klimatsmarta när stålet blir fossilfritt. Även solpanelernas ställningar i stål kan bli fossilfria om bara några år.

En kvarts miljard kronor beräknas piloten för en storskalig lagring av vätgas i Luleå kosta. Lagret byggs i ett bergrum nära anläggningen där järnmalm reduceras. Kostnaden delas lika mellan företagen inom Hybrit. Energimyndigheten stöttar via Industriklivet, som finansierar forskning och innovation som minskar utsläppen av växthusgaser.

HYBRIT STORSATSAR Det var i augusti som det nya stålet visade upp sig för en större publik i Oxelösund. Näringsministern Ibrahim Baylan var där, liksom företagen SSAB, LKAB och Vattenfall som skapade Hybrit, Hydrogen breakthrough ironmaking technology. I juni 2021 såg den första fossilfria järnsvampen dagens ljus, det är den som har använts för att producera det gröna stålet.

VOLVO TAR TÄTEN Volvo är med på banan. Det dröjer inte länge innan vi får se världens första bil som tillverkats av fossilfritt stål.

Planen är att starta en koncepttillverkning redan i år.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

41

Hur gick det sedan?

Svensk BAKGRUND:

mozzarella säljer

För sju år sedan var det många som höjde på ögonbrynen när vi skrev om buffelmozzarella från Uppland. I dag hinner inte Ängsholmens gårdsmejeri tillverka så mycket som marknaden efterfrågar.

Vattenbufflarna betar allt de kommer över när de håller våtmarkerna öppna från att växa igen.

– De här djuren är perfekta som landskapsvårdare och gör ost av gräs, säger agronomen Linda Elvingson, som driver Ängsholmens gårdsmejeri, entusiastiskt.

När Naturvetaren var här senast var mejeriet ganska nystartat och antalet djur var runt tio. Nu är de fem gånger fler. Då var det handkraft som gällde när ostmassan skulle röras ihop, formas till bollar och förpackas.

– Vi fick EU-stöd för att investera i maskiner, som gör produktionen mer effektiv och ger en säkrare kvalitet. Jämnstora bollar av mozzarellan och streckkod, säljer bättre i detaljhandeln.

DIGITAL HANDELSPLATS

Även utan marknadsföring hittar kunderna till gårdsförsäljningen i uppländska Harbo. De levererar till restauranger och butiker, och möter kunderna i Facebook-gruppen Reko, där de säljer direkt till kunderna utan mellanhänder.

– Det funkar jättebra med Reko som är en digital handelsplats för närproducerade livsmedel. Där är till exempel bara tillåtet att säl-

42

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

”Efterfrågan på vår buffelmozzarella är större än vi kan producera.” ja varor som man har producerat själv inom en tio mils radie.

På Instagram lägger Linda upp bilder på vad som händer på gården och visar hur tillverkningen går till. Ostmassa, vassle och bakterier ger mozzarellan sin speciella karaktär. Efter tolv timmar är osten klar och är hållbar som färskvara runt åtta dagar.

BRONS I OST-VM

Sedan några år tillbaka gör de även komozzarella, som har en annan smak och konsistens än buffelmozzarella. Båda har vunnit brons i världsmästerskapet Cheese Awards i konkurrens med flera tusen andra ostar.

Hårdost, brie, yoghurt och fil ingår också numera i sortimentet, liksom grillost. Det finns dock en flaskhals.

– Efterfrågan på vår buffelmozzarella är större än vi kan producera.

Om allt går enligt plan och kossor-

Från Naturvetaren nr 3/2014. ↑

na blir dräktiga enligt tidtabell så pågår säsongen mellan mars och oktober. Men ofta blir kalvningen förskjuten, vilket gör att ostproduktionen kommer igång senare.

I normalfallet skiljs kalven från kon bara någon dag efter kalvning.

– Vi låter kalven gå med mamman under längre tid. Efter mjölkning på morgonen får kalven mjölkslatten som blir över och får gå med mamman under dagen. Vi spar tid när vi inte behöver ge kalvarna mjölk, samtidigt som de mår bättre och blir piggare.

PALLE LILJEBÄCK

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

Dags att lämna över I en lagom mix av sol, värme och regn trivs både jag och naturens ekosystem bäst. Sommarens extremväder med hetta, bränder och översvämningar på olika håll i världen förskräcker. I sin senaste rapport slår IPCC fast att extremväder kommer att bli det nya normala.

Här har våra medlemmar en viktig uppgift. Det är de som på vetenskaplig grund tar fram fakta och underlag samt ger förslag på åtgärder till anpassningar. Vi står som bekant inför enorma utmaningar för att kunna begränsa den globala uppvärmningen till två grader, och helst en halv grad lägre. Vi måste även öka tempot för att säkra den biologiska mångfalden.

Det som ändå gör mig optimistisk är att hela världen snabbt kunde ställa om under pandemin. Med samma kraftsamling och finansiella satsning kommer vi att klara klimatet också.

Kom ihåg att forskare, läkemedelsföretag och regeringar jobbade ihop för att få bukt med pandemin, där vaccinet hade en nyckelroll. På ett tidigt stadium gjordes den genetiska koden för coronaviruset tillgängligt för forskare i hela världen. Det var en anledning till att vaccin kunde tas fram i rekordfart.

På labben här hemma har våra medlemmar gjort hjälteinsatser. Samtidigt har Naturvetarna lyft problemet med den omfattande övertiden. Orimliga arbetsvillkor har gjort att många biomedicinska analytiker och andra professioner på labb lämnar dem.

Vi har fått rekordstor uppmärksamhet för de frågor vi driver. Det har

För att Naturvetarna fortsätter att växa. Nu är vi 33 861 medlemmar. Det ger styrka i förhandlingar och i vårt arbete med påverkan.

För att vi gräver allt djupare skyttegravar utifrån olika intressen kring klimat, biologisk mångfald, produktion och annat. I stället borde vi skapa mer verkstad med de fakta vi har på bordet.

varit intervjuer på SVT och radio, liksom i dagspress. Naturvetarna kommer att ytterligare förstärka arbetet med att påverka medlemmarnas vardag. Genom att påverka opinionen kan vi också få politikerna med på noterna. Samtidigt står vi i direktkontakt med dem.

Ett lysande exempel är de kontakter vi hade med regeringens utredare kring forskningens infrastruktur. Det mesta talar för att Sverige kommer att investera i ett nytt polarforskningsfartyg nu när Oden har sett sina bästa dagar.

I november har Naturvetarna sin kongress. Jag har bestämt mig för att lämna rollen som ordförande efter tre roliga och lärorika år.

LEDAREN

”Vi måste även öka tempot för att säkra den biologiska mångfalden.”

Med den grund som har lagts med en ekonomi i balans och möjlighet att ge bästa fackliga service till er medlemmar känner jag mig trygg.

Nu tar andra över och vem som blir ordförande efter mig avgörs av kongressen i sann demokratisk anda.

Jag önskar den nya styrelsen lycka till och jag kommer att fortsätta följa Naturvetarna med stort intresse.

Erik Petré, förbundsordförande

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

43

Medlemsnytt

Billigare a-kassa Den 1 oktober sänktes avgiften till Akademikernas a-kassa med 10 kronor och är nu 130 kronor per månad. Ett bra tillfälle för dig som inte är med i a-kassan att gå med. Kom ihåg att a-kassan ligger som grund för inkomstförsäkringen, som ingår i medlemskapet i Naturvetarna

Populär hållbarhetsguide Många har beställt den hållbarhetsguide som Naturvetarna har tagit fram. Den kan användas för att göra arbetsplatsen mer grönt hållbar och ger tips om åtgärder. Det handlar om allt från att stimulera medarbetarna att cykla till att fortsätta ha digitala möten även efter pandemin. Som grund ligger Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål.

Guiden finns som en ppt-presentation och kan beställas, mejla: redaktion@naturvetarna.se

Stort genomslag i media Skenande övertidsarbete på labben under pandemin var en av alla nyheter från Naturvetarna som har fått stort genomslag i media. Vår egen studie om att hållbarhet avgör när unga söker arbete, väckte också uppmärksamhet. Under hösten fortsätter vi att jobba med frågor som är viktiga för medlemmarna.

Våra pressmeddelanden hittar du i vårt pressrum på webben.

44

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Årets geolog höjer kunskapsnivån i samhället Åke Johansson blev glatt överraskad när Geosektionen ringde.

– Jätteroligt att få ett pris för det jag gör. Nu ska jag hem och smälta det här, säger forskaren som också är jourhavande geolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Varje dag får han frågor om allt mellan himmel och jord.

– Den vanligaste är när någon har hittat konstiga stenar och tror att det är rester från ett meteoritnedslag, men så gott som alltid är det vanliga stenar från jorden.

I sin forskning är han inriktad på isotopgeologi och det som hände för mer än sexhundra miljoner år

Åke Johansson ↑

Svante Axelsson talar på Naturvetarnas kongress För dig som inte är ombud på kongressen, men ändå vill delta finns chansen. Först ut på scen den 19 november är Svante Axelsson, regeringens samordnare för fossilfritt Sverige. Då är det också Svante Axelsson ↑ premiär för våra filmer, där vi lyfter naturvetare som jobbar för en hållbar framtid med innovation i fokus. Håll utkik på webben och i våra nyhetsbrev för mer information.

På kongressen ska en ny styrelse väljas och det ska beslutas om inriktningen för de kommande tre åren.

sedan, det som kallas för prekambrisk tid. Då bildades det mesta av Sveriges berggrund och vår del av världen hängde ihop med andra kontinenter.

Att nå ut till en bredare allmänhet om geologi brinner han för. Det är för den förmågan han har fått utmärkelsen Årets geolog.

– För mig är det viktigt att höja kunskapsnivån om geologi i samhället, bland annat så att välgrundade beslut kan fattas när olika intressen står mot varandra, som i det aktuella fallet om kalkbrytning på Gotland.

Vad ska du göra för prissumman på 20 000 kronor?

– Den går till något geologiskt ändamål, säger han övertygande.

Priset delas ut en gång om året av Geosektionen, en professionsförening inom Naturvetarna. Tanken är att pristagaren på ett positivt sätt ska ha flyttat fram geologins position i samhället.

Redo för nästa steg i karriären?

Du känner väl till att Naturvetarna erbjuder karriärsamtal? Vi stöttar dig som vill ta nästa steg i yrkeslivet, utvecklas som chef eller få företaget att blomstra. Linkedin-coachning, intervjuträning och annat som har med din karriär att göra ingår i vårt erbjudande till dig som är medlem i Naturvetarna.

Boka in ett möte med våra karriärrådgivare. Läs mer på webben.

NÄR NATURVETARNA GÖR SKILLNAD

Frida reser sig efter kränkning Även den bästa kan hamna i konflikt med chefen.

För Frida gick det så långt att hon skulle bli sjuk av att jobba kvar. Stödet från Naturvetarna gjorde att hon kunde gå vidare. Nu är hon taggad för nästa jobb.

Under fem år hade Frida jobbat på världens bästa arbetsplats. Hon var uppskattad bland chefer, kollegor och samarbetspartners, och var den som fick uttala sig när media ringde.

Men som över en natt förbyttes det i en mardröm.

Frida var inte vatten värd och blev illa behandlad av sina chefer och HR. De ignorerade henne helt och anklagade henne, helt utan grund, för att ha misskött sitt arbete som forskare.

– Det började med att jag flaggade för att jag hade för mycket att göra med risk för att det kan gå ut över verksamheten.

Det gillade inte chefen som svarade med omplacering.

SPELADE IN SAMTAL Tanken var att hon skulle lämna den framåtsyftande forskningen och ägna sig åt mindre kvalificerade arbetsuppgifter.

– Det var då jag kontaktade Naturvetarna som såg till att det blev en förhand-

ling med arbetsgivaren om min tjänst. Men vi kunde inte hitta någon bra lösning och konflikten var ett faktum. För att spara bevis spelade jag in alla samtal.

Det gick så långt att Frida anmälde dem för kränkande särbehandling. Då svarade arbetsgivarna med att ge henne en erinran, som egentligen var en varning. Frida fick inte ens reda på orsaken till varningen och chans att bemöta anklagelserna.

Till saken hör att arbetsgivaren hade brutit mot flera arbetsrättsliga lagar, vilket Naturvetarna uppmärksammade.

– Det var i den vevan som arbetsgivaren föreslog ett utköp och kom med ett skambud. Det lyckades Naturvetarna förhandla upp till en nivå som jag var nöjd med.

BÖRJAR LANDA Avgångsvederlaget ger henne möjlighet att i lugn och ro fundera på vad hon ska göra.

Jag börjar landa efter en vår som har vänt upp och ned på min värld.”

– Jag börjar landa efter en vår som har vänt upp och ned på min värld. Och det känns skönt att ha lämnat jobbet, som hade gjort mig sjuk.

Redan nu har erbjudanden om nytt jobb dykt upp.

– Det kliar i fingrarna att börja arbeta igen. Roligt också att tidigare samarbetspartners har hört av sig och vill att jag ska börja där.

Men inget är ännu spikat.

Frida tackar sin lyckliga stjärna för att hon är med i Naturvetarna.

– Fantastiskt att den resursen finns, och vilket tålamod de har haft med mig. Utan den hjälpen hade jag råkat illa ut, säger hon och riktar ett stort tack till Heidi Wik och Daniel Wallin på Naturvetarna.

Frida heter egentligen något annat.

Naturvetarna hjälpte Frida att kunna gå vidare och att ta ett nytt steg. ↑

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

45

Efter jobbet

En BMA når nya höjder Det plingar till i telefonen som ligger på skrivbordet. Chattgruppen fylls med pepp och diskussioner kring var de ska mötas. Väskan är packad med allt som krävs för att kunna ta sig till toppen. Hon stänger dörren och lämnar Karolinskas laboratorium bakom sig, redo att släppa allt som finns i huvudet och att endast fokusera på en sak – klättringen.

– När man jobbar i en laborativ miljö med mo-

notona rörelsemönster så är klättring optimalt för att hålla rygg, nacke och axlar smidiga och starka. Det fungerar även som stresshantering då du bara kan fokusera på en sak, där och då blir allt annat värdsligt för en stund, säger hon och man kan se längtan efter berget i blicken.

Det var under universitetstiden i Göteborg som Louise Spendrup började klättra, något som också följde med henne till Stockholm där hon i dag bor. Tjusningen för henne är variationen men också återhämtningen som klättringen ger henne.

– Det blir som en vertikal yoga och meditation. Det är nog enda gången som jag på riktigt kan rensa huvudet. Ett tydligt fokus är svårt att åstadkomma i dag med all tillgänglig distraktion men med klättringen är det möjligt. Det är bara väggen, kruxen, siktet på toppen och jag.

Känslan av att jobba sig uppåt, framåt och att inte falla är enligt henne något naturligt, konkret och resultatgivande. Du har bara ett mål, du ska ta dig upp och vägen dit kräver att du har full koll på vad du gör och att du li-

tar på din partner på andra sidan repet. Trots fokus kan ibland rädslan smyga sig på.

– Men det är tjusningen på något vis. Jag är annars inte en risktagare men att släppa kontrollen är obehagligt och kittlande härligt på samma gång. När du satsar allt, chansar, och kastar dig efter nästa grepp och det ger resultat så känner man sig helt oövervinnerlig. Rädslan ligger där innan man tar ett beslut, men oavsett beslut så genererar det vinst på ett eller annat sätt.

Att klättra är något som hjälper henne i arbetslivet. Förutom att det stärker kroppen och rörligheten så är det återhämtningen som nästan är viktigast. All stress och tankar släpper så fort klätterskorna åker på. Hennes fritidsintresse stärker henne inte bara fysiskt utan också mentalt samtidigt som hon får uppleva vackra platser tillsammans med vänner eller familj. Louise önskar att alla fick uppleva den känslan och att fler vågar ta sig an klättringen.

NIKITA ZEILOTH FOTO: ADAM MOLNÁR

Louise 5 tips till dig som funderar på att börja med klättring 1. Håll i plånboken Låna eller hyr grejer tills du vet vad du vill ha och behöver. Det är lätt att vilja köpa prylarna men det blir sura pengar om du sedan inser att du kanske trivs bättre i en annan modell av skor eller sele.

2. Första gången Ta dig till en klätterhall, där finns hjälpsam personal, utrustning att hyra och kurser att gå.

3. Sociala medier Följ din närmaste klätterhall på sociala medier för att se när de har event eller kurser. Men även klätterförbunden har ofta sociala medier där de annonserar happenings och de är ofta ute och ser över klipporna i sin omnejd så det kan vara extra roligt att få inblick och bekantskap där.

4. Ta en kurs Ta en kurs med vänner, eller lär känna vänner genom att ta en kurs?

Det finns kurser i grönt kort, som krävs för att säkra då man klättrar topprep. Det är den första kursen man går.

5. Rött kort Granitgrottan, Bohuslän.

Sist skulle jag rekommendera att ta en kurs i rött kort för ledklättring/sportklättring, vilket oftast behövs för att klättra utomhus. Att klättra utomhus är en frihetskänsla och du får uppleva en fantastisk natur på samma gång.

Louise Spendrup Ålder: 30 år Utbildning: Biomedicinska analytikerprogrammet vid Göteborgs universitet Arbete: Biomedicinsk analytiker vid KUL (Karolinska universitetslaboratoriet) Bästa lifehack: Att äta middag till frukost och att ha humorn med sig. Då orkar man långt både mentalt och fysiskt.

Måste du veta din nästa månadslön?

Självklart. Och det borde vara lika självklart att veta vad du får i pension.

Ta hjälp via Naturvetarna. Gör kloka val och ordna sparandet.

Börja här: akademikerforsakring.se/pension

I samarbete med

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad.

Oavsett vilket kan du som medlem i Naturvetarna låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kronor. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift.

Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter.

WEBBINARIUM FÖR STUDENTER:

T E M A K VÄ L L A R Plats: Webbinarium Ledigheter inom kommun och region 30 september 19:00-20:30 Hemarbete och digital arbetsplats 28 oktober 19:00-20.30 Lönesamtalet 25 november 19:00-20.30

En kväll för klimatet med Naturvetarnas studentråd Naturvetarnas studentråd bjuder in till ett webbinarium om hur påverkansarbete kan göra skillnad för klimatet.

7 oktober, kl. 17.30-18.40 Anmäl dig på www.naturvetarna.se/kalender

KARRIÄRMÖJLIGHETER PÅ D A G E N S ARBETSMARKNAD Life science: 7 okt, kl. 8.30-9.00 Miljö: 13 okt, kl. 8.30-9.00

Livsmedel och skog: 19 okt, kl. 8.309.00 I digitaliseringens spår: 27 okt, kl. 8.30-9.00

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

49

Na-krysset YTA

ÄR DET ETT RENT NÖJE ATT BESÖKA

ENKEL SAK

VILODAG MED SVÄRTA OCH PARANOIA PERIOD TESTAMENTSGÅVA

VÄNTA ÅRSBÖCKER GÖRS HÅL I BRÖD MED

DET ATT ÅTERSTÄLLA I ANVÄNDPRIMA- BART DONNA- SKICK

SÅN KAN GÖRAS TILL KLISTER BIG BEN, ROVANIEMI, TJEJ PÅ TIMBUKTU ELLER FORNTIDA STADEN UR RULLE? SOM MÄN- BUSSIG NISKA, OCH KAMGORILLA RATLIG ELLER BONOBO

SOFFAN

INDIUM

VETEMJÖLSBAND

HETER HÖRS KOL SYROR I UR GETPROTENER SKÄGG BRASOR

PETULA, KENT, GABLE OCH HELEN

OFÖRÄNDERLIG STRÖM

VIRA

DEN HAR SINA TOPPAR OCH DALAR

SVARA KAN VÄSKA DINGLA FRÅN

VARPÖGLOR STAD I NIGERIA

FUKTIG TORVMARK

HÅLLA SÄLLIS VID SÄNG ÖVER HUVUD TAGET

SÅN LEK

VERKÄR AVSAM SLÖJANDE

SLITA KOMMUN MED VÄDERÖAR

KRINGGÄRDADE BERÖRING GOLVTILLVERKARFÖRETAG

SOM Ö I Å DOMARE I MUSLIMSKT LAND

FATTIGT SKAPAR MENING

KLOROFYLLIG BÅLVÄXT

STEGLÖS ULTRAVIOLETT

TALLSKOGSMARKER ULV LEGERING FÖR NAKENFIS

FÖRMANNEN BEVINGAD SNOBB?

DOPPAT SIG

LAMBERT RACKARTYG

MISSBRUK GUBBE MED RUNDA ORD?

HAR URSPRUNG I INDIEN

KAN ADVOKAT SIG FALL SNED OCH VIND AVSKILJNINGSANORDNINGEN

KEMI, BIOLOGI, & FYSIK

STÖT SOM STRUT

PEGGAS DET UPP PÅ HUVUDTRÄFF CIRKELBANA

TOPPEN PÅ TUPPEN PLAFOND CENTRAL KROPP SANKT HÖRA HEMMA

JÄRN SOM BEKANT ÄR

SNACKAR ARAN?

LÖVTRÄD

LEVNADSKONSTNÄR

SÅN AMARYLLISVÄXT BAR WALESARE I HJÄLMEN UNDER STRID PÅ 600-TALET

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Petra Björkman, Rödeby

50

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Tävla och vinn!

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 12 november vill vi ha din lösning.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

L E M U RKRYSS 2021

In English

Sick people must receive rehabilitation Among academics, mental issues are the most common cause of sick leave and account for more than half of the cases of illness.

Many cases are linked to stress.

But few people receive help with rehabilitation.

More and more people are being forced to wait for their first meeting with the Swedish Social Insurance Agency. A survey by Saco shows that the waiting time has increased from an average of 200 days to 450.

“That is unacceptable. People on sick leave who have a good chance of returning to work where they have their professional identity should receive rehabilitation. Forcing them into redeployment and to change professions is a loss for both the individual and society,” says Göran Arrius, the Chair of Saco.

Cheaper unemployment insurance On 1 October, the fee to the Akademikernas a-kassa unemployment insurance fund was reduced by SEK 10 and is now SEK 130 per month. This is a great opportunity for you to join if you are not already a member of the unemployment insurance fund. Remember that the unemployment insurance fund is the basis for the supplementary income insurance that is included in your membership of Naturvetarna.

Popular sustainability guide

33 million euros That is the amount being invested by the EU and the pharmaceuticals industry to speed up the process of developing new vaccines, something which normally takes ten years and is expensive. The speed of developing a vaccine against Covid-19 was exceptional. The basic research was in place so that RNA vaccines could be developed at record speed.

“We need methods to speed up and streamline the development of other new vaccines, both to reduce costs and to shorten the development time,” says Ali Harandi, who leads a research group in immunology and vaccine research at Gothenburg University in a press release.

Researchers from the group are part of the interdisciplinary project Inno4Vac. The goal of the project is that immunology and computer science algorithms will be able to predict which vaccine candidates will work best in clinical trials.

The project started in September and will end in the spring of 2027.

Many people have ordered Naturvetarna’s sustainability guide. This is a tool for helping to make the workplace greener and provides a number of useful tips. It covers everything from encouraging employees to cycle and to choose train travel instead of flights for business trips to continuing to hold digital meetings after the pandemic.

It is based on Agenda 2030 and the UN’s sustainability goals.

The guide is available as a PPT presentation and can be ordered by email from redaktion@naturvetarna.se

Great impact in the media An explosion of overtime in laboratories during the pandemic was just one of the many news stories from Naturvetarna to have a big impact in the media. Our own study showing that sustainability is decisive when young people look for work also attracted attention.

During the autumn, we will continue to work with issues that are important to the members.

You will find all our press releases in our press room on the website.

POSTTIDNING

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Finns här för dig 128 000 medlemmar i facket har redan försäkring hos oss.

Vill du också ha rådgivning, guidning och försäkringar förhandlade för dig och dina kollegor?

Välkommen in i gemenskapen på akademikerforsakring.se

På uppdrag av