Sydsvenskan

2016­04­20

Hieronymus Bosch. Ett genis uppenbarelser ­ Sydsvenskan

Ett monster till utställning Text: David Isaksson

Hieronymus Bosch, "Höskrindan", 1510­16.

BILD: RIK KLEIN GOTINK

http://www.sydsvenskan.se/kultur­­nojen/ett­monster­till­utstallning/

1/7

2016­04­20

Hieronymus Bosch. Ett genis uppenbarelser ­ Sydsvenskan

Jacques Le Boucq, Porträtt av Hieronymus Bosch, cirka 1550. Arras, Bibliothèque Municipale.

BILD: ARRAS, BIBLIOTHEQUE MUNICIPALE

http://www.sydsvenskan.se/kultur­­nojen/ett­monster­till­utstallning/

2/7

2016­04­20

Hieronymus Bosch. Ett genis uppenbarelser ­ Sydsvenskan

Chokladkaka från museishoppen.

http://www.sydsvenskan.se/kultur­­nojen/ett­monster­till­utstallning/

3/7

2016­04­20

Hieronymus Bosch. Ett genis uppenbarelser ­ Sydsvenskan

"Dårarnas skepp", cirka 1500­10.

BILD: ADRIEN DIDIERJEAN

http://www.sydsvenskan.se/kultur­­nojen/ett­monster­till­utstallning/

4/7

2016­04­20

Hieronymus Bosch. Ett genis uppenbarelser ­ Sydsvenskan

"Frosseri". Fragment från "Dårarnas skepp".

BILD: BRCP ­ RIK KLEIN GOTINK

Publicerad 3 april 2016 04.00 · Uppdaterad 3 april 2016 22.58

Hieronymus Bosch. Ett genis uppenbarelser Noordbrabants museum,’s­Hertogenbosch i Holland. Pågår till 8 maj.

I år är det 500 år sedan helvetes­ och monstermålaren Hieronymus Bosch dog. I ’s­ Hertogenbosch, den stad i södra Nederländerna där han levde och verkade, har man gjort 2016 till ett Boschår.

Huvudnumret i firandet är utställningen ”Ett genis uppenbarelser” på Noord­Brabants museum. http://www.sydsvenskan.se/kultur­­nojen/ett­monster­till­utstallning/

5/7

2016­04­20

Hieronymus Bosch. Ett genis uppenbarelser ­ Sydsvenskan

Flera recensenter har kallat den årets konsthändelse. Det är den största Bosch­utställningen någonsin. Noord­Brabants museum äger inte ett enda av Boschs verk men har lyckats få museer som Metropolitan Museum of Art och Louvren att låna ut sina målningar. Av de 24 kända Boschmålningar som finns visas 17 på utställningen. Boschs förmodligen mest berömda verk, ”Lustarnas trädgård”, är dock kvar på Pradomuseet.

Det är förstås monstren och helvetesskildringarna som lockar mest. I Boschs sena triptyk ”Höskrindan” slåss bybor på liv och död för att stjäla hö. Figurer med katt­ och rått­huvuden föser en grupp människor mot helvetet. På triptykens högra bild ser vi helvetet. Där sköter en grodliknande varelse en tortyrmaskin med en stor krok och ett fiskmonster med människoben äter en naken kvinna.

Målningarna är fulla av absurda och groteska detaljer. Tittar man noga hittar man alltid små berättelser i bakgrunden, någon står och pissar, någon blir ihjälstucken med en kniv.

Boschs målningar beskrivs ibland som närmare sina efterföljare surrealisterna och dagens populärkultur än sina samtida. De märkliga monstren och hemska helvetesskildringarna tycks skapade av en unik konstnär, frikopplad från tid och rum.

Att vansinne ständigt är närvarande, alla dessa figurer med uppochnedvända trattar på huvudet, har till och med lett till en föreställning att Boschs bilder skulle vara en galnings fantasier.

Hela ’s­Hertogenbosch är delaktigt i Boschåret. Förutom ”Ett genis uppenbarelser” kan den som tar sig hit gå på stadsvandring, se en ljusshow, lyssna på nyskriven opera, ta en båttur och se samtidskonst, allt med Bosch­tema. Under en sommarvecka kommer invånarna att klä sig i medel­tidskläder för att ge oss en känsla av hur livet var på Boschs tid. ’s­Hertogenbosch, som också kallas Den Bosch, är en vacker medeltidsstad med kanaler. Den påminner om Brygge och Gent. Boschåret är förstås ett sätt att slå mynt av bygdens i särklass mest berömde son. Ett sådant här evenemang lockar kulturturister från hela Europa och ger hotellnätter och kafébesök.

Och visst är det svårt att inte tänka kulturjippo när restauranger erbjuder tio procents Boschrabatt och museishoppen säljer Boschbrädspel, Bosch­choklad och små Boschmonster.

Den som tar en båttur kommer att passera stora plastskulpturer som föreställer Boschs mest berömda monster. På håll kan det se ut som om man befinner sig i Boschland.

Men det känns varken vanvördigt eller fånigt. I själva verket fungerar det bra att plocka ut figurerna från målningarna. De hör ju hemma i vår tid. Boschprylar är lika naturliga som Star wars­leksaker.

Tanken med att visa Boschs målningar i just ’s­Hertogenbosch är inte enbart att skapa ett stort kulturevenemang. Arrangörerna vill visa att det, med hjälp av staden, går att se Bosch som en realistisk målare. Hans bilder är inga vansinniga fantasier, utan är tydligt sammankopplade med ’s­Hertogenbosch kring sekelskiftet 1500.

Den som rör sig i ’s­Hertogenbosch kommer att upptäcka att Bosch i själva verket var en del av sin samtid. Detaljer på byggnaderna har kopplingar till målningarna. På kanalbåtsturen glider man genom mörka helvetestunnlar. I kyrkan, som ritades av en vän till Bosch, finns skulpturer http://www.sydsvenskan.se/kultur­­nojen/ett­monster­till­utstallning/

6/7

2016­04­20

Hieronymus Bosch. Ett genis uppenbarelser ­ Sydsvenskan

som föreställer monster och människor som förlorat förståndet, precis som i målningarna. Med den särskilt framtagna Boschappen kan besökaren leta sig fram till ett hus med en elefant på.

Bosch hade förstås aldrig sett en sådan på riktigt, men exotiska djur finns i hans målningar.

Att använda staden på det här sättet fungerar utmärkt. Det betonar en annan läsning av Bosch än den gängse. Vandringarna trycker inte överdrivet hårt på biografiska detaljer eftersom inte mycket är känt om Boschs liv. Staden används mer för att berätta om idéer och föreställningar i hans samtid.

Ett besök i ’s­Hertogenbosch ändrar förstås inte på att Boschs målningar känns moderna, men det visar att han också är en medeltidsmålare. Han levde i två världar, ”den verkliga omkring honom och den som hans fantasi skapade”, heter det i katalogtexten.

Själva utställningen visar även att Boschs originalitet inte är begränsad till absurda och surrealistiska fantasier. I en skildring av domedagen har han målat vägen till himmelriket som en tunnel av ljus. Numera är det en kliché, men Bosch var den förste att framställa den så.

Flera verk är traditionella religiösa bilder och inte hur man vanligtvis tänker sig Bosch, även om små monster kan dyka upp här och var i dem med. ”Ett genis uppenbarelser” är en maka­löst populär utställning. När detta skrivs finns det inte längre biljetter att köpa. Det betyder att man får trängas en del. Den som inte är beredd att sätta en armbåge i bröstet på en konstintresserad pensionär kommer att få betrakta verken på lite håll.

Eftersom glädjen att upptäcka allt det märkliga som pågår i målningarna är en så viktig del av Boschs bilder – där kryper en figur längs en knivsegg, där ligger en man och spyr – så är avståndet inte helt oproblematiskt. Utställningar av den här sorten är något av en konstens arenarock och Boschs målningar lämpar sig inte alltid för det.

Men det är förstås ett fullständigt unikt tillfälle att se Boschs verk. Noord­Brabants museum gjorde en liknande, men betydligt mindre, utställning till Boschs 450­årsjubileum, så räkna med att det går 50 år innan det händer igen. På ”Ett genis uppenbarelser” ges också möjligheten att se målningar som hör samman, men som annars finns på olika platser. ”Dårarnas skepp” från Louvren och ”Allegori över frosseri och lust” från Yale University Art Gallery är delar av samma målning och visas nu för första gången tillsammans. ”Ett genis uppenbarelser” visar flera möjliga läsningar av Hieronymus Bosch. Han är både ett barn av sin tid och någon som kan fascinera även den som helt saknar förkunskaper.

http://www.sydsvenskan.se/kultur­­nojen/ett­monster­till­utstallning/

7/7