Processum – Verksamhetsberättelse 2016

Verksamhetsberättelse 2016

Ett fantastiskt år som bäddar för framtiden Magnus Hallberg, vd Processum

I förra årets verksamhetsberättelse skrev jag att vårt kluster har alla möjligheter att nu gå från en nationellt ledande till en internationellt ledande miljö för skoglig bioraffinaderiutveckling. När vi summerar det gångna året kan vi konstatera att det fortsatt i den riktningen, att förutsättningarna nu ser ännu bättre ut och att vi i många avseenden faktiskt redan är där.

Ett kvitto på det är att Processum finns med på den lista av 25 goda exempel för hållbar omställning som nyligen publicerades av Nordiska ministerrådet. Ett annat är den uppsjö av besök vi förärats med. Vid sidan av statsministern, H M Konungen och landsbygdsministern, har Processum och medlemsföretagen under året bland annat besökts av statssekreterare, chefer och tjänstemän på näringsdepartementet. Vi har också blivit inbjudna att tala om bioekonomi och innovation till både Nordiska ministerrådet och riksdagen. Det faktum att vår åsikt efterfrågas på högsta politiska nivå ger oss unika möjligheter att påverka den framtida utvecklingen.

Denna position ska vi utveckla för att åstadkomma största möjliga nytta.

Att den kompetens och infrastruktur som vår innovationsmiljö kan erbjuda blir allt mer känd på den internationella arenan blir också tydligt genom de många stora EU-projekt som vi deltar i. Under året har Processum fått fyra stora EU-projekt beviljade tillsammans med medlemsföretag, internationella industrier, institut och universitet. Flera av våra medlemsföretag deltar även i några av Europas största och mest intressanta bioraffinaderiprojekt. Ett av flera exempel är EU-projektet ValChem där SEKAB tillsammans med det finska skogsindustriföretaget 2

UPM utvecklar och demonstrerar processer för att framställa gröna kemiprodukter från skoglig råvara.

Vid sidan av de flertal tekniska bioraffinaderi­ koncept som närmat sig, eller redan nått, marknad är vi också mycket stolta över att vi beviljades en treårig så kallad överväxlingsfas av vår gemensamma VINNVÄXT-satsning Framtidens Bioraffinaderi av Vinnova. Det blev möjligt tack vare ett enormt stöd från medlemsföretagen, akademierna, inkubatorerna, kommuner, regionförbund och länsstyrelsen. Detta ger oss en fantastisk möjlighet att fortsätta bygga för framtiden och utveckla vår region och vårt kluster. Det är även både glädjande och viktigt i sammanhanget att Bio4Energy fått klart med en andra programperiod. Vi kan därmed känna oss trygga i att världsledande bioraffinaderiforskning kommer att fortsätta bedrivas i stor skala hos akademin i regionen. Innovationsmiljön stärks också av medlemsföretagens fortsatta satsningar inom bioraffinaderiforskning och vi gläds mycket åt MoRe Research rekryteringar av postdocs och licentiand inom nanocellulosaområdet.

Med hjälp av nya och gamla vänner i RISE Bioekonomi, en division inom RISE och som Processum blivit en del av under 2016, stärker vi vårt kluster ytterligare genom att knyta viktig bioekonomikompetens närmare till oss.

Sammantaget har 2016 varit ett fantastiskt år som bäddar för framtiden. Omställningen till en bioekonomi kommer och skogens roll blir avgörande. Tack vare väl utfört arbete är vi i vårt kluster väl rustade för att ta en ledande roll i detta. //

PROCESSUM Ägs till 60 % av RISE Research Institutes of Sweden och till 40 % av Processums Intresseförening.

Omsättning: 30 MSEK VD: Magnus Hallberg Antal anställda: 19 personer

”Detta ger oss en fantastisk möjlighet att fortsätta bygga för framtiden och utveckla vår region och vårt kluster.”

Tillsammans blir vi starkare Processum blir från och med 2017 en del av koncernen RISE. Under den nya divisionen RISE Bioekonomi samlas kompetensen inom skogens alla värdekedjor och här blir Processum som dotterbolag en vital del, säger divisionschefen Birgitta Sundblad.

– Processum, liksom alla övriga ingående delar i vår division, har en fantastisk spetskompetens inom sina respektive områden, en kunskap som man ägde redan innan vi blev en gemensam koncern. Den stora skillnaden blir att vi genom sammanslagningen kommer att komplettera varandra och få en enorm bredd över hela området.

Birgitta Sundblad Divisionschef, RISE Bioekonomi

RISE Bioekonomi och här passar Processums kompetensprofil väl in. Med avancerade processer inom bioteknik och organisk kemi jobbar Processum med flera spännande applikationer, ända ner till singel cell protein för fiskföda.

Vilka synergieffekter får man av att samla kompetensen i RISE? – Här kan vi knyta ihop skogen med virkesproduktion, massaproduktion och samhällsbyggnad. Matrisorganisationen i RISE bestående av sex divisioner och ett antal affärs- och innovationsområden som skär igenom alla divisioner, innebär att vi kan låna kompetens av varandra inom koncernen.

Kommer Processums delaktighet innebära att ni kan ta på er nya utmaningar?

– Genom att jobba inom en och samma koncern kan vi kanalisera resurserna bland annat när vi gemensamt ansöker om EU-medel för forskning.

Det kommer att göra oss starkare i våra ansökningar, vi får en större tyngd och styrning och stärker tillsammans vårt varumärke. Vi kan kort och gott samverka istället för att som tidigare konkurrera. Samarbetet blir också värdefullt för våra kunder som får ett bredare erbjudande genom vårt samarbete i koncernen.

Vad kommer Processum att bidra med inom divisionen?

– Vi är alla viktiga delar av den framtid vi jobbar med. Vi verkar i ett av världens skogstätaste områden med bra fiberråvara som vi ska utnyttja för att stärka Sveriges konkurrenskraft nu och i framtiden. Det är vårt uppdrag inom

Vilka reaktioner har du mött efter sammanslagningen?

– Bara positiva. Inom koncernen är vi representerade i många olika sammanhang och beskedet om sammanslagningen har landat väldigt bra på alla ställen jag besökt. Det känns mycket positivt inför framtiden. //

SVERIGES STÖRSTA FORSKNINGSINSTITUT RISE (Research Institutes of Sweden) har ett övergripande uppdrag att i samverkan med akademi, näringsliv och samhälle bidra till hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. Under 2016 gick de tidigare instituten SP, Innventia och Swedish ICT samman i RISE. Processum är numera ett dotterbolag inom RISE division Bioekonomi med 320 medarbetare. Övriga divisioner inom RISE är Samhällsbyggnad, IKT, Biovetenskap och material, Säkerhet och transport samt Certifiering. I dag är RISE Sveriges största forskningsinstitut med mer än 2 200 medarbetare på 23 orter i Sverige och utomlands.

3

Reser över gränserna Processum startade som ett samverkansprojekt med aktörer i regionen. Det har nu växt och idag är Processum ett viktigt nav för forskning kring bioraffinaderiprocesser och produkter nationellt och internationellt. Processum kan tack vare sin kompetens och välutrustade pilot­park ta på sig uppdrag från enskilda parter och också vara en samarbetspartner i små och stora forsknings­projekt, framför allt inom bioraffinaderi.

Processum är sedan 2016 ett delägt dotterbolag i RISE-koncernen, som är Sveriges största forsknings­institut. Instituten i RISE kan genom samverkan erbjuda ett brett spektrum av spetskompetenser samt forsknings- och utvecklingstjänster för ett konkurrenskraftigare näringsliv och ett hållbart samhälle. Här presenteras några av uppdragen som Processum genomför tillsammans med RISE och andra parter.

ERIFORE

– Realiserar Europas bioekonomi-potential Erifore, European Research Infrastructure for Circular Forest Bioeconomy, är ett projekt inom Horizon 2020. Syftet med projektet är att konsolidera den kompetens och infrastruktur som finns i form av pilot- och demonstrationsanläggningar i Europa för att processa olika typer av biomassa. Processum leder bland annat ett arbetspaket kring separations- och uppreningsprocesser samt ett antal större delmoment. Totalt deltar tretton organisationer från sammanlagt tio länder.

Under 25 månader ska projektet pågå. Förhoppningen är att skapa synergieffekter genom samarbeten mellan länder och organisationer runt om i Europa. Projektet ska bland annat göra en gap-analys och utvärdera intressanta värdekedjor inom de bioraffinaderiom­ råden som förväntas vara betydelsefulla nu och under kommande år.

– Det här passar verkligen ihop med vår verksamhet och är helt i linje med vår strategi att utveckla internationella nätverk, säger Karin Johnson, FoUingenjör hos Processum. Vi har byggt upp en pilotpark för att forska kring produkter från skoglig råvara. I det här projektet länkar vi ihop oss med andra EU-projekt och anläggningar som arbetar med liknande saker.

Projektet innebär att vi får visa upp vad vi kan, vilken kompetens och vilken utrustning som finns här hos oss. Fler företag får upp ögonen för vad vi kan.

4

Målet för hela Erifore är att genom att skapa nätverk och samarbeta, realisera Europas fulla potential när det gäller forskning kring vad som går att göra med skoglig råvara. Alla parter har varit öppna och generösa med information om anläggningar som finns tillgängliga idag. Nästa utmaning blir att hitta affärsmodeller för hur samarbetet skulle kunna se ut i praktiken. I mars 2017 äger nästa öppna möte rum i Stockholm. Då är många stora aktörer inbjudna och Erifore kommer att presentera en översikt över europeisk skogsbaserad forskningsinfrastruktur.

Affärsmodeller för alternativa infrastruktursamarbeten kommer att diskuteras. Den skogsbaserade forskningsinfrastrukturen i Europa inom bioekonomi kommer att exemplifieras och bedömas genom att tre utvalda värdekedjor utvärderas för ny biobaserad produkt­ utveckling. //

KARMA 2020

– Fjäderlätt biomassa lämnar tungt avtryck Syftet med projektet Karma 2020 är att förvandla fjädrar till högvärdigt djurfoder, eller andra produkter, istället för att bli avfall. Tillsammans med femton andra forsknings­organisationer från sammanlagt tio länder deltar Processum i projektet med sin kompetens och med resurser i form av pilotparken.

2014 gjordes en studie som visade att det i Europa varje år uppstår sammanlagt tre miljoner ton fjäderavfall. Idag läggs fjädrarna antingen på deponi eller används som lågvärdigt djurfoder.

Syftet med Karma 2020 är att istället kunna använda fjädrarna som till exempel högvärdigt djur­foder, flamsäker bestrykning, bioplaster och bioharts. För att det ska bli möjligt måste keratinet som fjädrarna till stor del är uppbyggda av kunna utvinnas. Processums del i projektet blir att med hjälp av sin pilotpark jobba med uppskalning av kemiska och biotekniska processer för utvinning av keratin ur fjäderavfallet.

Projektet har beviljats bidrag från EU med totalt sex miljoner euro, cirka 55 miljoner kronor, och kommer att pågå under tre år.

– Det ska bli verkligt spännande och en fantastisk möjlighet att arbeta med flera europeiska forskningsinstitut i Karma 2020. Vi får också en intressant möjlighet att i våra piloter processa en för oss helt ny råvara. Vi är ju annars inriktade på att ta fram nya produkter och processer från skogsråvara eller från skogsindustrins sidoströmmar och restmaterial, berättar Karin Johnson, FoU-ingenjör på Processum.

Projektet startar i januari 2017 och kommer att pågå tre år. //

AGROinLOG

– Ett projekt för att öka värdet på halm Halm är en restprodukt från jordbruket som det finns gott om runt om i Europa. Det skulle kunna användas som en alternativ råvara till spannmål för tillverkning av etanol. Att hitta en lönsamhet i den processen är en av utmaningarna som de svenska parterna Processum, Enheten för jordbruk och livsmedel inom RISE Biovetenskap och material, SP Enheten för jordbruk, och Lantmännen fokuserar på i EU-projektet AGROinLog. Det finns flera vinster att göra om det går att skapa en lönsam bioekonomisk process för att öka värdet på halm.

Det handlar både om att ta fram en process som på ett effektivt sätt separerar ut ligninet som finns i halm samt att hitta lönsamma användningsområden för ligninet.

Om man inte kan hitta en användning av det lignin som blir kvar vid tillverkning av etanol från halm blir det en kostsam process som har stor inverkan på lönsamheten. Processums uppgift är att genom att använda olika förbehandlingsmetoder utvinna ligninet och sedan, med hjälp av processen HTL (hydrotermisk förvätskning), ta fram ligninbaserad bio-olja för till exempel biodrivmedelsproduktion.

– Det här är ett väldigt spännande projekt för vår del, säger Tomas Gustafsson, forskare på Processum.

Vi arbetar vanligtvis med skogs­råvara och restströmmar från processindustrin. Halm är ett nytt råmaterial för vår del och nu ska vi tillämpa våra processer på att ta fram lignin från halm.

För att kunna genomföra arbetet har Processum byggt en pilotanläggning som lämpar sig för arbeten där man med hjälp av mycket höga tryck och temperaturer tar fram bio-olja. Den kan sedan uppgraderas till exempelvis biodrivmedel och kemikalier. //

5

Vinnova förlänger satsningen Framtidens Bioraffinaderi – ett kvitto på vår framgång Processum har varit värd för Framtidens Bioraffinaderi sedan 2008. Från och med hösten 2016 gick satsningen in i en så kallad överväxlingsfas med ytterligare tre års finansiering från Vinnova och regionen. Ett beslut som öppnar möjligheter och blir ett avstamp inför framtiden.

– Det här ger oss utmärkta förutsättningar att fortsätta utveckla vårt kluster till en världsledande miljö för skoglig bioraffinaderiutveckling.

Vi känner ett enormt stöd från regionen och medlemsföretagen och nu börjar arbetet med att tillsammans bygga varaktiga former för innovationsmiljön. Omställningen till en bioekonomi står för dörren och vi i vårt kluster är redo att ta en pådrivande och ledande roll i den processen, säger Magnus Hallberg, vd Processum.

Långsiktig satsning Det var 2008 som Processum utsågs till värd för ett regionalt så kallat VINNVÄXT-initiativ, Framtidens Bioraffinaderi. Under de åtta år som gått har Framtidens Bioraffinaderi satt regionen rejält på kartan som centrum för skoglig bioraffinaderiutveckling. Omfattande forskningsutrustning har byggts upp i Örnsköldsvik och Umeå för att kunna genomföra forskningsoch innovationsprojekt från laboratorie- till fabriksliknande utrustning inom bioraffinaderi.

Nationella och internationella nätverk har byggts upp och över 260 bioraffinaderiprojekt, varav flera som varit banbrytande, har startats sedan 2008. Några exempel på lyckade projekt är bland annat single cell protein för fiskfoder och grönlutslam för täckning av gruvavfall. Flera av dem närmar sig nu kommersiell introduktion.

– Processum har byggt upp en imponerande samling piloter och testinfrastruktur som

6

skapar stark attraktionskraft för regionen. Det är, tillsammans med bland annat stark innovationsförmåga, kompetens och nätverk som byggts upp inom området, starka faktorer för att få till den viktiga kommersialiseringen. Vi ser att Processum fungerar som en viktig förändrings­ agent för att bredda synen på vad skogsråvaran kan användas till. Det gör man så pass bra att vi nu ser flera goda exempel som börjar närma sig kommersialisering, säger Moa Eklund, hand­ läggare Vinnova.

Brett stöd För Vinnova är värdet av de regionala initiativen som starka tillväxtmotorer väldigt tydlig, vilket är anledningen till att man beslutat förlänga satsningen för Framtidens Bioraffinaderi med 14 miljoner kronor i ytterligare tre år.

– Vi ser att det är en dynamisk och kraftfull miljö som har byggts upp under åren och att Örnsköldsvik genom Processum varit pionjärer inom bioraffinaderiutveckling. Många framgångar har nåtts i form av operativa resultat och effekter i innovationssystemet, både regio­nalt och nationellt. Vi har höga förväntningar och tror att det finns väldigt goda möjligheter att Processum kan fortsätta vara en attraktiv och internationellt konkurrenskraftig miljö inom sitt område även i framtiden, säger Moa Eklund.

Samtidigt med Vinnova går Länsstyrelsen Västernorrland och Region Västerbotten liksom

Moa Eklund, handläggare på Vinnova tror att Processum har väldigt goda möjligheter att fortsätta vara en attraktiv och internationellt konkurrenskraftig miljö inom sitt område även i framtiden.

kommunerna Örnsköldsvik, Umeå och Sundsvall samt Processums medlemsföretag in med sammanlagt 22 miljoner kronor.

Spännande framtid Att Länsstyrelsen Västernorrland som jämte Vinnova varit med och stöttat Processum under hela tillväxtinitiativet går in med ytterligare medel under överväxlingen, är ett beslut som grundar sig på en långsiktig strategi och stor tilltro till framtida produkter baserade på skogsråvara.

– Processum har varit en av Länsstyrelsen Västernorrlands prioriterade verksamheter under många år. Det är ingen tillfällighet. Pro-

cessum är en viktig aktör som dels är kopplad till den industri som finns i Örnsköldsvik men också är en samverkanspartner till den forskning som finns på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Det finns en hel del intressanta företag som växer upp i nätverket runt Processum och där är man ledande inom området i Sverige. Så var det inte för tio år sedan, så utfallet är väldigt bra.

Nu börjar de stora företagen få upp ögonen för vilka produkter man kan tillverka av skogsråvara i framtiden. Det ger väldigt positiva signaler och jag tror att vi har en annan industristruktur i länet om 15 år, med helt andra produkter än i dag, säger Magnus Karlsson, verksamhetschef Länsstyrelsen Västernorrland. //

7

Lyckat projekt

som kan landa i fullskaleanläggning redan under 2017 Den 31 maj 2017 lämnas slutrapport för projekt Skogsmetanol.

Den demonstrator som integrerats på Metsä Board i Husum i syfte att rena strippermetanol har driftats klart och ska utvärderas. Men även om projektet därmed är avslutat för Processums del, har Valmet för avsikt att komplettera med ytterligare tester under våren.

Målet är att kommersialisera.

I ett samarbetsprojekt mellan Valmet och Processum utvecklades teknik för att rena upp metanol från strippergasen, vilket resulterade i ett patent år 2009 och att ett laboratorium byggdes vid Iggesunds Bruk för att vidareutveckla metoden.

I projektet Skogskemi, som ingick i Vinnovas program Utmaningsdriven Innovation och som Processum initierade, studerades värdekedjan för framställning av metanol från skogsindustrin och nu har metoden framgångsrikt testats i pilotskala.

– Det har rent driftmässigt gått fantastiskt bra. Vi har kört anläggningen hårt och den har gått stabilt och säkert under hela tiden. Med tanke på den nivå vi har haft när det gäller tekniken upplever jag att vi har fått förväntat resultat i demonstratorn, säger Olle Wennberg, Valmet.

Vad händer nu för Valmets del? ­– För att säkerställa kvaliteten på utrustning och slutprodukt vill vi göra ytterligare tester under våren 2017, då vi modifierar några parametrar och testar under ytterligare en tid. Våra förhoppningar är att vi ska lyckas få fram en ännu högre kvalitet på metanolen.

Hur nära är ni en kommersialisering? ­– Det kan ske redan under 2017.

Så när kommer Valmet att bygga en fullskale­ anläggning?

– Det är för tidigt att säga, men det finns ett stort intresse framför allt i Sverige för att installera den här typen av reningsanläggning på pappers- och massabruken. Även utanför Sverige finns intressenter, framför allt från de riktigt stora anläggningarna. Med en installerad reningsanläggning skulle man kunna producera en större andel metanol och då få en lägre investeringskostnad i förhållande till produktion.

”Det har gått väldigt bra”

En nöjd kvintett för Skogsmetanol, längst fram Olle Wennberg, Valmet, samt från vänster David Blomberg Saitton, Processum, Jörg Brücher, Holmen, Charlotta Cederström, Valmet och Hans Sjödin, Metsä Board Husum.

8

– När man startar en ny anläggning brukar det ofta vara problem, men i det här projektet har det gått i princip smärtfritt. Det är självklart ingen slump, alla inblandade parter är professionella inom sitt område och vi har haft ett väldigt bra samarbete, säger David Blomberg Saitton, gruppchef Organisk kemi, Processum.

”Det finns ett stort intresse framför allt i Sverige för att installera den här typen av reningsanläggning på pappersoch massabruken.”

Det är Processum tillsammans med Valmet, Metsä Board Husum, Perstorp, Holmen och SP Process Development som har samarbetat i projekt Skogsmetanol. Demonstratorn för rening av strippermetanol som installerades hos Metsä Board Husum togs i drift i slutet av maj 2016 och har under projekttiden körts i cirka 1 000 timmar.

Normalt tillverkas metanol i storskaliga processer från naturgas eller kol samt vattenånga som råvaror. Men metanol bildas också i sulfatfabrikernas kokerier tillsammans med en del andra föreningar som samlas i kokarnas toppavdrag. I strippermetanolen finns därför ett antal svavelföreningar, ammoniak, terpentin, vatten och ett flertal oidentifierade ämnen som på grund av sin besvärande lukt i dag bränns i gaspannor, sodapannor och mesaugnar. Den förbränningen ger dock ett utsläpp av oxiderade kväveföreningar, så kallad NOx. Det är bakgrunden till pappers- och massabrukens intresse för att rena strippermetanolen.

– Massaindustrin har stora krav på sig att sänka kväveoxidutsläppen. Den metanol vi tillverkar innehåller mycket ammoniumkväve som vid förbränning ger kväveoxider, och genom att rena metanolen kan vi sänka utsläppen.

En renad metanol kan på sikt bli en lönsam biprodukt som blir möjlig att sälja i stället för att förbränna. Priset på grön metanol och investeringskostnaden avgör om det blir intressant att investera i anläggningen, eller inte, säger Hans Sjödin, Metsä Board Sverige. //

9

Stipendiater utbildar framtidens kemister Kemilärarna Marie-Louise Engberg och Stefan Andersson fick under året ta emot Processums resestipendier för att delta i kursen ”Experimentell kemi”. Kursen riktar sig till NO-lärare och syftar till att ge deltagarna fördjupade kunskaper i experimentellt baserad modern kemi.

– Vi hoppas på det här sättet kunna bidra till att stötta våra duktiga kemilärare i regionen, så att de i sin tur inspirerar elever att bli framtidens kemister för utveckling av fler produkter baserade på skogsråvara, säger Magnus Hallberg.

Bakgrunden till stipendierna är Landstingets externa miljöpris som Processum fick ta emot 2014, då det beslutades att hela pris­ summan ska avsättas till resestipendier för kemilärare i regionen. // Emma Johansson och Magnus Hallberg från Processum överlämnar resestipendiet till Marie-Louise Engberg.

Uppfräschning av processum.se Nu är det ännu enklare att navigera på Processums hemsida och hitta relevant information om våra kompetenser och tjänster. Klicka dig fram och läs om den växande pilotparken, de intressanta forskningsoch innovationsprojekten och våra allt större möjligheter att utföra specifika kunduppdrag. Alla offentliga projekt finns redovisade på ett överskådligt sätt på processum.se. //

Emanuel Ron från Lunds tekniska högskola.

Bio-Bo arbetar för Lunds tekniska högskola Karotenoider är en grupp molekyler som i många fall har antioxidant effekt och därför skulle kunna väcka ett kommersiellt intresse. Emanuel Ron från Lunds tekniska högskola har tillsammans med bioteknikgruppen på Processum genomfört odlingsförsök i en av Processums pilotbioreaktorer, Bio-Bo, för att odla fram bakterien R. marinus för att ur den kunna producera karotenoider.

Projektet handlar om att karakterisera intressanta naturliga produkter från R. marinus och ur den två potentiella produkter: Karotenoider och Exopolysaccharider. Karotenoider är en grupp färgade molekyler varav många har antioxidant effekt. Dessa bidrar till färgen i många frukter som till exempel tomat och paprika, men kan även tas upp av djur som räkor och flamingos. Studier har visat att intaget av frukt och grönt som innehåller karotenoider minskar risken för vissa typer av cancer vilket gör det intressant för människor, speciellt att många karotenoider omvandlas till Vitamin A i kroppen. Men andra kemiska egenskaper av karotenoiderna används redan idag i bland annat kosmetika- och matindustrin.

Projektet med Processum undersöker möjligheten att odla R. marinus på en biprodukt från pappersmassaindustrin och därmed möjligheten att producera karotenoider. Att odla R. marinus i 50-litersskala är ett intressant och viktigt steg för att kunna förstå eventuella uppskalningsproblem samt att mäta hur mycket produkt det går att få ut av en odling i denna skala. Det är centralt för att kunna utvärdera en kommersialisering. //

Större och större – fler och fler Processum letar kontinuerligt kompetens som vill vara med i spetsen för forskning och utveckling i avsikt att hitta nya lösningar baserade på för­nybar skogsråvara. 2016 var inget undantag. Under året anställdes Caroline Lindberg som controller efter Kjell Eriksson som gått i pension.

Inom gruppen Organisk kemi har Jonna Almqvist och Julia Forsberg anställts som FoU-ingenjörer. Fler anställningar väntas under 2017. //

10

En heltäckande blandning Genom att använda restmaterial från massaindustrin till efterbehandling av avfall i gruvindustrin finns potentialen att skapa värdefulla miljövinster. Forskning och utveckling kring grönslutslam (GLS) som del av täckmaterial har tagit stora steg framåt under 2016. Och till sommaren planeras blandningen att användas när cirka fem hektar gruvavfall i Näsliden ska täckas.

GLS bildas i massabrukens återvinningscykel av kokkemikalier.

Slammet har hittills ofta använts som konstruktionsmaterial i egna deponier, men har i övrigt klassats som avfall. Materialet har hög vattenhållande förmåga och dessutom låg genomsläpplighet av vatten, vilket är kritiska egenskaper när tätskikt (syrebarriärer) ska anläggas ovan oxidationsbenäget material som exempelvis svavelrikt gråberg. Syftet med tätskikten är att bromsa syrets transporthastighet då syre transporteras (diffunderar) cirka 8 000 gånger långsammare i vatten än i luft.

Processum har tillsammans med Boliden, Ragn-Sells, SCA Obbola, MTC, Domsjö Fabriker, LTU, Ecoloop, Swerock och Ramböll arbetat med att ta fram en fungerande blandning av GLS och morän.

Tidigare projekt och doktorandarbeten har visat att blandningar av GLS och morän kan resultera i tätskikt med relativt låg genomsläpplighet (permeabilitet) av vatten, om det kompakteras vid optimala betingelser. Det är den förmågan forskarna arbetat med att finjustera.

– Vi på Processum är en oberoende aktör mellan universitet och industri, säger Gunnar Westin, ansvarig för projekt inom Restmaterial på Processum. Det har varit en styrka i exempelvis dessa projekt. Vi har kunnat knyta ihop aktörerna längs hela värdekedjan i långtgående samarbeten kring denna teknikutveckling. Vi har valt att sammanställa den genererade kunskapen i en öppen vägledning som kommer finnas tillgänglig för de som vill tillämpa metoden.

Vattentäta skydd Ett första fältförsök påbörjades sommaren 2014. En mindre yta täcktes med blandningen och har sedan dess noga följts upp bland annat med avseende på permeabilitet. När det visat sig fungera har försöken skalats upp. Det senaste försöket gjordes under sommaren 2016 då blandningen användes för att täcka en yta på cirka 3 000 kvadratmeter med gruvavfall i Näsliden, då med utrustning anpassad för full skala. Försöket på pilotytan gav ett positivt resultat och under sommaren 2017 planeras resterande cirka 4,5 hektar att täckas med metoden.

– Den stora utmaningen blir att få logistiken att fungera på ett kontrollerat och kostnadseffektivt sätt, berättar Magnus Filipsson som är utvecklingsingenjör för gruvor/miljö på Boliden. Vi måste ha tydliga instruktioner, tydlig genomförandekontroll och ett recept som verkligen fungerar. Det som gör det utmanande är att blandningen måste vara exakt rätt när det packas för att tätskiktet ska fylla sin funktion. Och eftersom det är en stor yta utomhus kan förutsättningarna ändras allt eftersom arbetet pågår. Det kan till exempel börja regna och då behöver receptet modifieras.

Bättre täckning Täckningen vid den nedlagda gruvan i Näsliden är första gången som blandningen används i full skala. Boliden, som ansvarar för hur täckningskonstruktionen av gruvavfallet har designats, tar projektet vidare för att få det effektivt och lönsamt. Och Magnus Filipsson är positiv.

– Detta har fortsatt högsta prioritet hos oss. Även om det kommer att krävas en hel del av alla inblandade för att få det perfekt, är det ändå ett fördelaktigare sätt att täta en deponi än de metoder vi använt oss av tidigare. Vi kommer att använda oss av de data vi fått från universitetet och försöka hitta ett effektivt sätt att lägga ut blandningen för att behålla rätt proportioner på material och ett jämnt lager som håller tätt.

Projekten har pågått under många år och Gunnar Westin på Processum ser fram emot att se det användas i full skala.

– Vi har ännu inte gått hela vägen in i mål, men jag ser flera tydliga tecken på att vi har kommit en bra bit på väg, säger Gunnar.

Exempelvis har SGU i en offentlig upphandling ställt krav på att grönlutslam ska användas vid en efterbehandling och i underlaget bifogat den vägledning som tagits fram genom projekt inom Processum. Det känns fantastiskt kul att vårt arbete nu i en nära framtid realiseras i full skala vid två nedlagda gruvor. Det är inte bara en skrivbordsprodukt utan något som gruvindustrin faktiskt efterfrågar. //

11

Mer och bättre single cell protein Ett av de mest uppmärksammade projekten som gjorts under Processums flagg är det som handlar om single cell protein. Mycket förenklat har forskarna tagit fram en metod för att framställa protein från trä som går att använda till fiskmat. Under 2016 har flera nya projekt startat med anknytning till forskningen kring single cell protein. Förhoppningen är att hitta en effektiv metod som gör produktionen lönsam och ger ett så rent protein som möjligt.

12

Intresset är stort för tekniken, både i berörda branscher och från allmänheten. Det som lockar är dels att det är ett koncept som är enkelt att förstå och dels att det har potential att bli väldigt betydelsefullt för både miljö och människor.

Fördelarna med att äta träd Att producera single cell protein är ingenting nytt. Det som är intressant är att forskarna här har lyckats renodla single cell protein från skogsindustriella sidoströmmar, det vill säga trä. I första hand handlar det om protein som kan användas till fiskfoder, men i förlängningen finns förhoppning om att det även kan användas som föda till andra djur och till människor.

Single cell protein har många fördelar.

Proteinet produceras ur industriella sidoströmmar, det går att odla oberoende av väder och vind, det kräver mindre markanvändning än andra proteinkällor och det tillför ingen överflödig näring till vårt kretslopp.

Idag matas fisk i fiskodlingar ofta med antingen mjöl gjort på andra fiskar eller sojamjöl. Båda proteinkällorna är kontroversiella.

Fiskmjölsproduktion utgör ett miljöhot då stora mängder fisk tas upp ur haven och mals ner till fiskmjöl. Och sojamjölsproduktion sker i många fall på mark där det annars skulle växa regnskog. Single cell protein består istället av proteinrika mikroorganismer som kan produceras via odling i bioreaktorer. Det skyddar fiskbestånd och spar regnskog.

Viktigt att fiskarna mår bra Än så länge har single cell protein bara testats som föda en gång på en fisksort, nämligen Tilapia. Men det sker forskning för att nyttja proteinet inom fler användningsområden. I nuläget handlar forskningen om att testa fodret på fler fiskarter och att optimera produktionsprocessen.

– Det krävs stora volymer för att single cell protein från skogsindustriella restströmmar ska bli lönsamt. Dessutom måste det säkerställas att fiskarna mår bra av att äta det och det får inte ge någon bismak för den som sedan äter fisken, berättar Björn Alriksson, gruppchef Bioteknik, Processum och ansvarig för projektet.

Under 2016 startade ett projekt där proteinet ska testas även på laxfiskar.

Mikroorganismer på framfart

Björn Alriksson är ansvarig för projektet med single cell protein.

Under 2016 har flera projekt, med kopplingar till single cell protein, genomförts parallellt med varandra. I Örnsköldsvik finns en unik uppsättning av utrustning i olika storlek, från laboratorieskala till fullstor demonstrationsskala, vilka tillsammans med den kompetens Processum har inom området är attraktivt för aktörer intresserade av single cell protein för olika ändamål.

Både nationella och internationella universitet,

institutioner och företag samarbetar med Processum kring single cell protein.

Bland annat pågår projektet ”Forest fish, framtidens fisk växer på träd”. Det är ett projekt som Vinnova satsat en halv miljon kronor i för att skapa en ny värdekedja från skog till bord.

Det slutgiltiga målet är att bygga upp pilotinfrastruktur för att demonstrera hela värdekedjan kring det cirkulära produktionssystemet skog-fiskfoder-odlad fisk-skogsgödsel.

– Eftersom vi har utvecklat teknik för att även i stor skala kunna odla mikroorganismer på skogsindustriella restströmmar skulle vi i Sverige på sikt kunna producera foderprotein för såväl fiskodling som köttdjursproduktion, säger Björn Alriksson.

Nya steg mot kommersialisering Men för att det ska bli verklighet krävs en effektiv och lönsam produktion. En del i det arbetet är projektet Bioraff – Mer av trä, som är ett svensknorskt samarbetsprojekt mellan Processum och PFI, Papir- och Fiberinstituttet i Trondheim.

Projektets huvudsyfte är att vidareutveckla processer och produkter baserade på trä och industriella restströmmar, bland annat proteinframställning till fiskfoder och en marknads- och ekonomianalys av hela värdekedjan, från trä till fisk. Utvecklingen av dessa nya produkter kommer att stärka befintligt näringsliv och även skapa nya företag baserat på skogsråvara. En annan del av projektet handlar om att utvärdera och utveckla single cell proteinet till en mikroorganism med högre eller lika högt proteininnehåll som fiskmjöl, med förhoppning om att det även skulle gå att använda i annan livsmedelsproduktion.

– Det finns ett stort tryck från marknadssidan för att få ett hållbart fiskfoder och vi ser stora möjligheter för single cell protein. I slutet av 2016 beviljades vår ansökan för projektet SALMONAID, vilket kommer att ta vår teknik närmare marknadsintroduktion. //

KORT BAKGRUND:

Forskningen kring proteinet startade med en idé om att med hjälp av fermentering av en restström från ett bioraffinaderi eller massa­bruk kunna producera single cell protein. Det började i laboratorieskala år 2011 och fortsatte i projektet Microfeed, ett EU/Eurostarprojekt kring produktion av single cell protein. Projektet var inriktat på att ta fram en ersättningsprodukt till fiskmjöl. Med hjälp av BioBo, Processums bioreaktor, kunde metoden utvecklas och därefter skalas upp för körning i demonstrationsanläggningen Biorefinery Demo Plant. Forskningen har belönats med utmärkelser, som till exempel när projektet Greenfeed fick EARTO Innovation Prize 2014. Det är det första svenska forskningsprojekt som fått utmärkelsen. Motiveringen var den stora potential en kommersialisering av teknik och produkt kommer att få.

13

Allt fler söker samarbete Utvecklingen går spikrakt uppåt och verksamheten har expanderat rejält under de senaste åren. Allt fler företag söker samarbete för att ta del av kompetens och utrustning hos Processum. Varför?

– Det har gått väldigt bra under de senaste åren och vi har haft möjlighet att bygga infrastruktur och kritisk massa av personal inom organisk kemi och bioteknik som ger oss en unik kompetens inom skoglig bioraffinaderiutveckling, säger Magnus Hallberg, vd Processum.

– I dag består våra organisk kemi- och bioteknikgrupper av cirka fem forskare vardera, varav de flesta är disputerade. Det pågår också ytterligare rekrytering för att förstärka inom båda professionerna.

Det är både svenska och internationella företag som söker samarbete med Processum. Vad har ni som lockar?

– Förutom kombinationen av spetskompetens inom både bioteknik och organisk kemi, har vi också byggt konkurrenskraftig infrastruktur i form av laboratorie- och pilotutrustning. Vi har exempelvis ett antal bioreaktorer, allt ifrån multifermentatorer i laboratorieskala, upp till en 600 liters reaktor. På samma adress finns också

14

den unika demonstrationsanläggningen Biorefinery Demo Plant som opereras av SEKAB och där man kan gå hela vägen upp till tio kubikmeter. Vi har stark kompetens och avancerad utrustning inom bland annat flödeskemi och hydrotermisk förvätskning samt tillgång till ett ATEX-klassat laboratorium utrustat med ett flertal reaktorer och kolonner.

– Jag skulle ändå säga att vårt starkaste erbjudande är vårt nätverk och kluster. Hos våra medlemsföretag, universitet, högskolor och RISEinstituten kan vi hitta lösningar på de flesta av våra kunders och samarbetspartners problem som vi inte har kompetens att lösa själva.

Varför växer efterfrågan?

– Jag tror det har funnits och finns ett utvecklingsbehov som Processum fyller och att anledningen till att vi växer är att det behovet växer. Forskning, utveckling och innovation inom bioraffinaderi­ området är centralt för att möta den globala klimat­ utmaningen. Där ser vi ingen avmattning, utan tvärtom blir behovet större och mer akut. //

Vikten av att synas Att intresset är stort för den forskning och utveckling som sker inom Processum är det ingen tvekan om. Under 2016 har antalet publicerade nyheter om verksamheten fördubblats jämfört med 2015.

Och då var 2015 också ett rekordår.

Det är inte lätt att sticka ut i dagens mediebrus.

Därför är det smått imponerande hur stort intresset är för att förmedla nyheter som har med Processums verksamhet att göra.

En medveten satsning från Processum på att kommunicera det som händer inom klustret är en stor faktor som spelar in. Men också de större besök som skett under året, som till exempel Hans Majestät Konungen och Statsminister Stefan Löfven. Kombinationen av besök med allmänintresse och en medveten strategi att öka kommunikationen kring den forskning som görs har visat sig lyckosam. Det ena gynnar det andra.

– Besöken har naturligtvis genererat mycket publicitet, vilket bidrar till att höja Processums status som ett intressant institut och nav i ett bioraffinaderikluster med en intressant och framtidsinriktad verksamhet, konstaterar Sören Back, informationsansvarig på Processum.

Kommunicerar vi mycket externt stärks bilden av Processum och det i sin tur genererar publicitet och så vidare.

Förutom att besöken bidragit till att öka bevakningen har även egna pressmeddelanden och Processums nyhetsbrev bidragit till att fler redaktioner hittat ämnen att lyfta i sina respektive medier.

– Vi förekommer mest i svenska media men vår närvaro i utländsk fackpress ökar och här ska vi satsa ännu mer i framtiden, fortsätter Sören Back. Den stora synligheten i media speglar att vi gör bra saker och har blivit en viktig central aktör på bioekonomiarenan som man vänder sig till och som pressen därför gärna rapporterar ifrån.

Att synas i media har flera fördelar. Det kan vara en bra kanal för forskare att föra fram ett budskap. Det hjälper också till att sätta forskning kring skogligt baserat bioraffinaderi på kartan. Ökad kunskap ökar också chanserna till finansiering och intresse för fortsatt forskning inom området. Därför är det extra glädjande att antalet publicerade nyheter fördubblats bara det senaste året. //

Björn Alriksson och Magnus Hallberg intervjuas av Peter Hansson, P4 Västernorrland.

15

Tar höjd med nya piloter och nytt pilotrum Processums nya pilotrum förstärker möjligheterna att utveckla och skala upp forskningsprocesser inom bioraffinaderiområdet. Det blir en tillgång för medlemsföretag och andra företag, institutioner och universitet som vill utföra utvecklingsarbete i olika skalor.

I regionen pågår ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete inom bioraffinaderiområdet med syfte att bättre utnyttja förnybar råvara för en lång rad produkter, till exempel kemikalier och drivmedel. Piloterna fungerar som testanläggning med syfte att utveckla nya produkter eller förbättra en befintlig process. Beroende på inriktning och omfattning av ett projekt används en eller flera av piloterna i olika steg av processen.

– Vi har sedan starten samsats med MoRe Research kring piloter och lokaler, berättar Tomas Gustafsson, ansvarig för piloterna för organisk kemi. Det har fungerat väldigt bra.

Eftersom både vi och MoRe Research nu känner att vi behöver utrymme för expansion var det bra läge att renodla våra respektive pilotparker.

Men vi är kvar i samma byggnad så samarbetet finns fortfarande kvar.

Krävs för utveckling 2011 investerades elva miljoner kronor för att bygga elva pilotutrustningar i Örnsköldsvik och Umeå. Det ansågs nödvändigt för att ta lovande idéer inom bioraffinaderiområdet från laboratorieskala till pilotskala. Sedan dess har pilotparken växt. Allt för att förbättra kapaciteten och förfina processerna.

– Fördelarna med en genomtänkt och varierad pilotpark är att det blir flexibelt, säger Tomas Gustafsson. I kombination med kompetensen som finns hos oss kan forskningen göras i vettig skala för att få de svar som söks. Den

16

pilotpark vi har nu fungerar för att skala upp lite till, men om någon vill producera större kvantiteter finns möjligheten att göra det i Biorefinery Demo Plant.

Länkar samman storleksgapet Det så kallade pilotrummet består av tre delar.

Det som tidigare var en svetsgrop har byggts om till laboratoriemiljö för bioteknisk forskning.

Här dominerar de nya reaktorerna på 50 liter, respektive 600 liter. Till den senare hör även feedtank och uppsamlingstank, vardera på 500 liter samt ett CIP-system som också tillkommit under 2016. De nya reaktorerna innebär två steg i uppskalningen av bioteknisk forskning och täcker därmed upp en del av storleksgapet mellan den mindre reaktorn och demonstrationsanläggningen Biorefinery Demo Plant som också finns på området.

För säkerhets skull En annan del är det nya HTL-rummet. Det är designat för att genomföra reaktioner vid höga tryck, upp till 350 bar, och i temperaturer upp till 450° C på ett säkert sätt. HTL-piloten kan användas till exempel för direkt förvätskning av biomassa. Processer som går att fjärrstyra från ett angränsande rum med överblick av det som sker. I de angränsande rummen finns utrustning för efterbehandling, såsom kvarn, centrifuger, filterpress, indunstare med mera.

Tomas Gustafsson och Julia Forsberg i ATEX-rummet som är specialbyggt för hantering av brandfarliga försök.

– Processum gör under de kommande åren en satsning som innebär heltidsarbete med HTL-processer och då kände vi att vi måste bygga om och höja säkerheten ytterligare.

Var sak har sin plats

HTL-rummet, designat för att genomföra reaktioner vid höga tryck och temperaturer.

Vissa delar av pilotparken står kvar i de tidigare lokalerna då den är svår att flytta. Det gäller bland annat förbehandlingsreaktorn som är två våningar hög och ATEX-rummet som är specialbyggt för hantering av brandfarliga försök, exempelvis reaktorer för kemisk syntes. ATEX-­ rummet har dock kompletterats med bland annat en 50 liters reaktor och en Soxhlet-extraktor som extraherar fasta material, exempelvis bark för att separera fram extraktivämnen. Extraktorn kopplas samman med 50-litersreaktorn.

– Det verkar ha funnits ett uppdämt behov av Soxhlet-extraktorn, säger Tomas Gustafsson med ett leende. Många har uttryckt intresse för att få använda den. Det finns många mindre liknande piloter men ingen som är

lite större. Denna är på 28 liter och den fick vi bygga själva. Den ger bättre svar på innehåll av extraktivämnen då man med större volymer har lättare att använda en representativ mängd av biomassa vid försök.

Stort intresse för utrustning och kompetens Processum har fått mycket beröm för sin pilotpark och fler och fler aktörer visar intresse för att nyttja den utrustning och den kompetens som finns samlad på ett ställe.

– Vi är gärna med hela vägen, från idé via undersökning i piloterna till rapportskrivning.

Att vi själva jobbar med utrustning och processer praktiskt tycker vi ökar trovärdigheten. Det går också snabbare att starta upp projekt på det viset och därmed kan vi ta ett helhetsansvar för projekten. Tack vare vår nuvarande pilotpark hoppas vi kunna serva våra medlemsföretag, men också andra företag och organisationer med relevant forsknings­data. Detta stärker vår roll som nav för forskning inom bioraffinaderiområdet. //

17

Kristallin nanocellulosa i unik pilotanläggning Under första kvartalet 2017 står den nya pilotanläggningen för framställning av kristallin nanocellulosa, CNC, färdig att tas i bruk.

Anläggningen blir en viktig hörnsten i projektet TinyBTalented som startar under 2017 med målet att etablera arbetsformer för framtida applikationsutveckling av kristallin nanocellulosa.

2015 togs beslutet att skapa en pilotanläggning för kristallin nanocellulosa i Örnsköldsvik.

Pilotanläggningen, som har föregåtts av noggrann planering under 2016, byggs av Holmen och grundas på det israeliska bolaget Melodeas teknologi. Båda dessa företag står jämte Processum och MoRe Research som delägare till den världsunika anläggningen. En annan viktig aktör i sammanhanget är SEKAB som spelat en avgörande roll för projektet i uppförandefasen och som bidrar med kompetens inom utveckling och uppskalning av bioraffinaderiprocesser. Piloten uppförs också i SEKAB:s lokaler och dess kemikaliehantering och avloppsströmmar kopplas till den befintliga verksamheten för Biorefinery Demo Plant.

– Biorefinery Demo Plant finns inom vårt geografiska område där vi har en lång och gedigen erfarenhet av experimentell produktion och forskning i stor skala. Det genererar stora fördelar vid skapandet av en fungerande pilotanläggning, säger Emma Johansson som är samordnare för nanocellulosa på Processum.

MoRe Research kommer att vara centrala i driften av piloten och har också anställt postdocs och en licentiand inom området, vilket ytterligare stärker miljön kring testbädden.

Pilotanläggningen, som beräknas stå

klar under första kvartalet 2017, ska producera 100 kilo torrt material per dygn. Anläggningen är den första i sitt slag i Europa och följs med stort intresse av omvärlden – både inom industrin och från forskarkretsar. Det råder stor nyfikenhet på materialet som kan få betydelse inom en rad olika områden. Det är starkt och lättviktigt och har bland annat spännande optiska egenskaper.

– Materialet blir intressant för en rad applikationer både inom och utanför skogs­ industrins traditionella gränser. Det skulle bland annat kunna användas i medicinska sammanhang för att dirigera läkemedel till förutbestämda platser i kroppen, tillföra helt nya egenskaper som konsistensgivare i bland annat färg och mat men också för tillverkning av lätta, starka byggmaterial med vibration- och värmeisolerande egenskaper. Med tanke på materialets förmåga skulle det även kunna fungera som barriär i förpackningar för exempelvis kolsyrade drycker, medan vi tror att de optiska egenskaperna gör att det också lämpar sig för tryckt elektronik.

Emma Johansson är även projektledare för det nya projektet TinyBTalented. En testbädd som har en budget på åtta miljoner kronor under fyra år med målet att etablera arbetsformer för framtida applikationsutveckling.

Internationell cellulosakonferens och BioLinX lockade kompetensen till Örnsköldsvik I november 2016 samlades 90 cellulosaforskare från industri och universitet i elva länder för att presentera och diskutera de senaste rönen från cellulosaforskningen. ”The 7th Workshop on Cellulose Regenerated Cellulose and Cellulose Derivatives”

18

arrangerades i Örnsköldsvik av Karlstad och Umeå universitet tillsammans med Processum och Domsjö Fabriker.

Det ambitiösa programmet innehöll ett tjugotal intressanta föredrag inom en mängd olika områden för cellulosa och i pauserna fanns

Piloten inryms i SEKAB:s lokaler och kopplas till den befintliga verksamheten för Biorefinery Demo Plant.

Kristina Elg Christoffersson, Domsjö fabriker, Ola Sundman, Umeå universitet, Ulf Germgård, Karlstad universitet samt Karin Johnson Processum.

Rough

Fines

Size

Beteckningen nanocellulosa omfattar de två varianterna mikrofibrillär nanocellulosa (CNF) och kristallin nanocellulosa (CNC). Mikrofibrillär nanocellulosa består av både amorfa och kristallina delar, medan kristallin nanocellulosa består av enbart kristallina delar. Mikrofibrillär nanocellulosa är därför i regel större än kristallin (se bild). Medan den mikro­ fibrillära nanocellulosan framställs på mekanisk väg och får ett spagettiliknande utseende, framställs den kristallina nano­cellulosan med hjälp av syra och får en riskornsliknande struktur. Det har tidigare forskats mer på den mikrofibrillära nanocellulosan av bland annat Innventia, som har skapat en mobil pilotanläggning för detta område.

MFC

Fine

FAKTA | NANOCELLULOSA

CNC

möjlighet att ta del av sju posters som behandlade olika doktorandarbeten inom cellulosa­ området. Dessutom erbjöds ett studiebesök på Processum, MoRe Research och Domsjö Fabriker, något som lockade många av deltagarna.

I anslutning till cellulosakonferensen arrangerades BioLinX Creative Workshop. Ett så kallat brokerage event med syfte att samla intressenter för att hjälpa biobaserade innovationer att komma närmare och snabbare till marknaden.

– BioLinX är ett EU-finansierat projekt.

Det stödjer deltagare i genomförda och pågå-

Projektgruppen som leds av Processum består också av Holmen, Melodea, Mittuniversitetet, MoRe Research, Organofuel, RISE Kemi, material och ytor, SEKAB, Tetra Pak samt S2 Medical. Kopplat till projektet finns även ett intressentråd med ytterligare företags- och universitetspartners. Intressentrådet är ett led i att skapa långsiktighet i utvecklingen av kristallin nanocellulosa.

– Målsättningen med att skapa en testbädd är att öka innovationsgraden så att forskning om kristallin nanocellulosa snabbare kommer ut till en kommersiell produkt. Vi bedömer att det finns applikationer som kan ersätta flera fossila produkter, vilket ju alltid är syftet med våra projekt, säger Emma Johansson. //

ende forsknings- och innovationsprojekt att kommersialisera innovativa idéer och skapa kontakter till kunskap, regionala nätverk, nya partners och finansieringsmöjligheter, säger Jonas Joelsson, Processum.

BioLinX är ett unikt program för stöd och nätverkande som fokuserar på parter som vill kommersialisera innovationer som baseras på råvara och restströmmar från jordbruk och skogsbruk. Delar av stödprogrammet är också öppet för entreprenörer som arbetar med biobaserade lösningar. //

19

i korthet

Nya projekt 2016 var på många sätt ett rekordår för Processum. Flera stora EU-projekt har beviljats liksom strukturfondsprojekt och förlängningen av VINNVÄXT-satsningen Framtidens Bioraffinaderi.

Utveckling och strategiska kliv sker inom en rad områden som är av stort intresse för Processums kluster och medlemsföretag.

– Det har varit ett otroligt bra år. De beviljade projekten ger oss möjlighet att bygga kompetens och infrastruktur inom flera strategiskt viktiga områden. Förlängningen av VINNVÄXT utgör juvelen i kronan och ger oss en fantastisk möjlighet att fortsätta utveckla klustret och det regionala innovationssystemet, säger Magnus Hallberg, vd på Processum.

Bioraffinaderi i storformat – ett steg på vägen mot en bioekonomi Flaggskepp Bioraffinaderi är en förstudie som utreder möjlig­heterna att etablera ett fullskaligt bioraffinaderi. Ett bio­raffinaderi som, om det realiseras, skulle innebära en gigantisk investering, nya arbetstillfällen och ett stort kliv mot en hållbar bioekonomi. En sådan anläggning skulle generera en bred produktion av bioprodukter i stor skala och förstudien ska visa i vilken grad det skulle vara lönsamt. Dessutom är målet att identifiera den optimala sammansättningen av processer och produkter i ett kommande bioraffinaderi.

– För att ha en chans att realisera ett projekt som detta är det nödvändigt med en bred satsning, betonar Lars Winter, vd Domsjö Fabriker. För att nå framgång krävs såväl tekniskt kunnande som marknadskunnande, vilket deltagarna i förstudien bidrar med. Styrkan är att parterna i förstudien representerar hela värdekedjan från skog till produkter, dessutom på den globala marknaden.

Processum leder förstudien som stöds av tretton företag inom skogs-, kemi- och detaljhandelsbranschen. Den kommer till stor del att genomföras av konsultföretaget Pöyry och preliminära resultat väntas vara färdiga till sommaren 2017.

– Det rör sig om flera olika produktspår riktade till marknader där det inte bara är en aktör som arbetar. Utmaningen ligger inte främst i de tekniska hindren, utan att hitta rätt koncept och knyta ihop alla de delar och aktörer som skulle behöva vara delaktiga, säger Jonas Joelsson, forskningschef och projektledare för flaggskeppsprojektet, Processum.

Förutom produktion av en miljon ton textilcellulosa kan exempelvis gröna kemikalier, biodrivmedel, protein­ produkter, lignosulfonat och biogas produceras. De tekniska lösningar som utvärderas bygger på etablerad teknik och innovationer som är nära att realiseras kommersiellt. //

20

Två applikationer på väg mot full skala Paper Chain är ett tvådelat projekt som ska pågå i fyra år. I projektet ligger huvudfokus på att utveckla en process för produktion av cellulosaetern EHEC (Bermocoll) baserat på förnybara råmaterial från ett bruks sidoströmmar och dissolvingcellulosa. Bermocoll används som förtjockningsmedel i färg och tillverkas från cellulosa och bland annat etylklorid. Projektet kommer att undersöka hela tillverkningskedjan från brukets sidoströmmar fram till produktion av Bermocoll med tonvikt på den kemiska syntesen av etylklorid utgående från förnybar etanol. Förutom Processum deltar de lokala företagen Domsjö Fabriker, SEKAB och AkzoNobel i projektet, som kommer att inledas i mitten av 2017.

– Det finns en stark vilja att implementera processen i full skala om projektet faller väl ut, säger David Blomberg Saitton, gruppchef Organisk kemi, Processum.

Den andra delen rör användningsmöjligheterna för grönlutslam (en biprodukt från massa­ brukens kemikalieåtervinning) som tätskikt i täckningen av gruvavfall. Grönlutslam har en hög vattenhållande förmåga och fungerar som en syrebarriär som förhindrar urlakning av metaller.

En produkt som tidigare inte utnyttjats till sin fulla potential skulle nu kunna användas som något värdefullt – och implementeringen är redan långt gången.

– Vi har redan påbörjat kommersialiseringen av den här produkten. Projektet kommer att pågå parallellt med att vi hjälper marknadsaktörerna att implementera tekniken i deras verksamhet, säger Gunnar Westin, projektansvarig på Processum. //

Den nya bioreaktorn avtäcktes av Magnus Hallberg och fick namnet BioClas i samband med invigningen av det nya pilotrummet.

Nya steg mot ett mer hållbart samhälle Bioraff 2020 är ett treårigt forskningsprojekt för utveckling och tillämpning av produkter från förnybar skogsråvara. En del i projektet är att Processums redan gedigna pilotpark utvidgas med ny utrustning, eftersom tillgången till relevant utrustning är en nödvändighet för att nya produkter ska bli verklighet. Den nya multifermentorn kommer att ge bättre förutsättningar för att genomföra biotekniska experiment med många försök. Upp till tolv försök kan genomföras parallellt, vilket leder till högre kvalitet och besparingar i både tid och pengar.

En annan del är samarbetet med företaget C-Green och deras teknologi för HTC-behandling av biomaterial. C-Green har valt att placera sin pilotutrustning hos Processum där den blir en del av pilotparken på samma sätt som övrig utrustning. Syftet med tekniken är att öka värdet på restströmmar. Efterfrågan på HTC-behandling är stor och försök kan göras mot en bred skara organisationer.

Resultatet av Bioraff 2020 blir ytterligare ett steg mot ett mer hållbart samhälle. Detta då projektet väntas bidra till att flera tekniker når full industriell skala med produktion i regionen inom fem till tio år. //

21

Processum och Domsjö utvecklingsområde – ett populärt besöksmål Många är intresserade av den innovativa utveckling som sker när det gäller skogligt baserat bioraffinaderi i Örnsköldsvik. Under 2016 har Processum haft besök av flera ministrar och andra representanter för regering och myndigheter. Även Hans Majestät Konungen har besökt området för att lära sig mer om hur bioraffinaderi bedrivs i praktiken.

Det är inte ovanligt att studenter och universitet nyttjar möjligheten att besöka Domsjö utvecklingsområde för att lära sig mer om framtidens teknik när det gäller bioraffinaderi baserat på hållbart skogsbruk. De senaste åren har även många beslutsfattare besökt Processum och dess medlemsföretag. Området har hög attraktionskraft som besöksmål eftersom här finns flera företag med storskalig produktion baserad på skogsråvara och företag som bedriver forskning och innovation i framkant.

– Domsjö utvecklingsområde och norrlandskusten är en unik miljö där gröna kemikalier, drivmedel och material produceras redan idag och där nya bioraffinaderiprocesser utvecklas i nära samarbete mellan världsledande industrier, forskningsföretag, forskningsinstitut och akademi. Vi är stolta över att få visa upp detta för Hans Majestät Konungen, statsministern och landsbygdsministern, kommenterar Magnus Hallberg, vd på Processum.

Kungligt besök Hans Majestät Konungen fick under sitt besök i september en guidad tur runt Domsjö utvecklingsområde. Lars Winter, vd Domsjö Fabriker, presenterade Domsjö Fabrikers utveckling från ett traditionellt massabruk till ett modernt bio­ raffinaderi. Han berättade också om produkter som har sitt ursprung i hållbart skogsbruk, produkter som återfinns i exempelvis viskoskläder, medicintabletter och hygienartiklar.

Processum, tillsammans med fyra av medlemsföretagen, Domsjö Fabriker, SEKAB, MoRe Research och AkzoNobel, visade hur skogligt baserat bioraffinaderi kan vara basen i omställningen till en bioekonomi. Det visades

22

genom att exemplifiera med några av de bioraffinaderiprodukter och tekniker som man tillsammans arbetat med.

Fokus för besöket var hållbar skogsindustri och framtida möjligheter att förädla råvaran.

Intresserade ministrar Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht följde med vid Hans Majestät Konungens besök, men har även besökt Processum tillsammans med

Karin Johnson berättar om Processums verksamhet för landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och HMK Carl XVI Gustaf. Riksdagsledamot Eva Sonidsson, statsminister Stefan Löfven och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht imponeras av den fina viskostråd som producerats av Domsjö Fabrikers cellulosa.

statsminister Stefan Löfven. De båda visade stort intresse för det arbete som görs.

– Det känns fantastiskt bra att den verksamhet som bedrivs här i regionen är så uppmärksammad från regeringshåll, säger Magnus Hallberg. På lite drygt ett år har vi haft besök av stats-, närings-, landsbygds-, energioch framtidsministrarna. Det känns som ett fint kvitto på att vi gör bra saker och på att man från regeringshåll delar vår syn på att skogen och bioraffinaderikonceptet är nyckeln till framtidens jobb och hållbar utveckling.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht besökte Processum redan i mars. Vid det besöket bjöd Thore Lindgren på SEKAB landsbygdsministern på en guidad tur i demonstrationsanläggningen Biorefinery Demo Plant, som erbjuder möjlighet att kunna skala upp lyckade processer till fabriksnära förhållanden. Även statssekreterare Elisabeth Backteman för Näringsdepartementet, liksom flera riksdagsledamöter, har besökt Processum och klustret för att få mer information om de möjligheter som finns inom bioraffinaderiområdet. Näringsdepartementet har i uppdrag att utforma en svensk nationell strategi för bioekonomi. Som

ett tidigt steg i den processen gjorde de ansvariga på Näringsdepartementet ett två­dagarsbesök organiserat av Processum.

Lyfter frågan politiskt Varje besök är en möjlighet att förmedla kunskap och visa vad som krävs för att de tekniker som utvecklas ska kunna resultera i fullskaliga industriella anläggningar och för att förnybara skogsbaserade produkter skall kunna konkurrera med dagens fossila. Därför är det mycket positivt att intresserade representanter för riksdagspartierna besöker Processum och medlemsföretagen. Även om företagen tekniskt kan åstadkomma mycket krävs också politikens medverkan och stöd för att resultat som kommer ut av verksamheten ska kunna förverkligas i form av produkter och tjänster.

– Det är tydligt att bioekonomi och skogens roll verkligen är uppe på dagordningen nu och kunskapen ökar hos politiker och tjänstemän, säger Magnus Hallberg efter besöken. Det känns roligt att få visa på vilken potential det finns för att realisera bioekonomin med skoglig råvara som bas. //

23

RISE Processum AB Box 70, 891 22 ร rnskรถldsvik Tel: 010-516 67 50 | info@processum.se fรถrnamn, efternam@processum.se | www.processum.se

Produktion: Devocy Communication, 2017

-medlemsfรถretagen