Norconsult idag #1 2012

I dag Norconsult

EN TIDNING FRÅN SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN #1 2012

Helhet ger mervärde

Fisk kräver omsorg

Vårt dagliga polarbröd

Hur nås bästa resultat på ett övergripande plan? Tre experter diskuterar helhetssyn

Vid kraftverk behövs fiskvägar så att fisken kan vandra. Norconsult tar fram olika lösningar.

Polarbröd har skapat en speciell relation till många svenskar. Norconsult har varit med under resan.

SID 10

SID 14

SID 6

VÄGEN TILL TRIVSEL – så bygger vi en sträcka för alla sinnen

2

ledare //

Hållbarhet drivs av teknikutveckling

N

är är en lösning en hållbar lösning? Det är självklart en definitionsfråga där olika mått tas fram under olika perioder. De mål på en energisnål byggnad som var svåra att uppnå för några år sedan har vi sedan länge överträffat. I dag har vi lösningar på energiförbrukning som är mindre än hälften av vad vi definierade som ett passivhus för några år sedan. Morgondagens lösningar kommer att vara ännu mer hållbara än dagens.

Teknikutvecklingen drivs numera av ingenjörer och arkitekter snarare än av verk och myndigheters krav och rekommendationer. Ska man attrahera köpare är det en konkurrensfaktor att ha det energisnålaste huset, delvis av ekonomiska skäl men kanske ännu mer för att skapa en positiv och framåtblickande image. Vad är möjligt att uppnå?

Ett exempel på intressant teknikutveckling är system som tar tillvara på överskottsenergi, vare sig den genereras av människor, solen eller någon annan energikälla. Denna överskottsenergi kan ”plockas upp” och användas vid behov, antingen för extra uppvärmning eller för att kyla. Ett mycket intressant exempel är energisystemet ASES – Active Solar Energy Storage – som går ut på att man tillvaratar, säsongslagrar och återvinner solens energi i byggnader från sommar till vinter. Norconsult och Svenskt Klimatneutralt Boende, som ligger bakom ASES, har nyligen vunnit det första gemensamma uppdraget med denna teknik.

En annan intressant teknikutveckling är BIM – Building Information Modeling. Det är något helt annat än energilagring men även det ett mycket intressant verktyg för att skapa hållbara lösningar. Användandet av BIM leder till effektivare och mer tidsbesparande projektering, men viktigast av allt

är att vi påtagligt reducerar avfall och spill på våra byggarbetsplatser. I-et i BIM innebär att egenskaperna till de element (delar) som ingår i byggnaden beskrivs på ett kvalitativt sätt så att underhåll och återinvesteringar sker med minsta möjliga resursutnyttjande samt att nedmonteringen ger återvinningsbara byggdelar. BIM är definitivt en teknikutveckling som skapar hållbara lösningar för framtiden.

Teknikutveckling driver utvecklingen mot ännu mer hållbara lösningar – och teknikutveckling drivs av människor med engagemang för smarta, billigare, mer driftsäkra och miljövänliga lösningar. Hållbara lösningar, helt enkelt.

Sådana människor har vi på Norconsult – samhällsbyggaren med helhetssyn. På sidorna 10-14 kan du läsa mer om just helhetssyn och hur några av våra konsulter ser på framtidens utmaningar.

Sommaren närmar sig och med det tid för sol och bad.

Glöm inte att äta en glass och njuta av solen (med måtta). Även det är hållbart, åtminstone för själen. Jag önskar er alla en skön sommar och trevlig läsning.

Ljot Strömseng VD

NORCONSULT I DAG # 1 2012

3

// innehåll // vinjett

TEXT Förnamn Efternamn FOTO Förnamn Efternamn

10

Samhällsbyggande kräver helhetssyn Gårdagens lösningar räcker inte för att möta framtidens utmaningar vad gäller samhällsbyggande.

För att få med sig hela spektrat av viktiga frågor krävs helhetssyn.

Sara djupdyker

Skapar upplevelser

Marinbiologen Sara Rydbeck är hängiven dykare – och har medverkat till att Norconsult nu erbjuder dyktjänster.

Norconsult arbetar med ombyggnationen av E 20 utanför Alingsås – och teamet tänker inte enbart funktionalitet.

24

17 Prisbelönt form Två nya byggnader, nya funktioner och nya entréer. Norconsult har förändrat mycket på Varlaskolan i Kungsbacka.

20

14 Med fiskens bästa för ögonen Kunskapen om olika fiskarters ekosystem har ökat.

När Norconsult arbetar med vattenkraftverk vägs fiskarnas möjligheter att vandra alltid in.

Norconsult I DAG – en tidning från oss på Norconsult Postadress

Box 8774, 402 76 Göteborg

Besöksadress

Theres Svenssons gata 11, 417 55 Göteborg

Telefon

+46 31 50 70 00 Webb

norconsult.se

Ansvarig utgivare

Ljot Strömseng ljot.stromseng@ norconsult.com

Projektledare

Katharina Jonsson katharina.jonsson@ norconsult.com

Norconsult AB ingår i Norconsultkoncernen som är en av Nordens ledande flerfackliga rådgivare inom samhällsplanering och projektering.

Tillsammans är vi 2 250 medarbetare varav 350 arbetar i Sverige.

SAmhälls by ggaren med helh etssyn

Produktion

Rubrik AB Göteborg info@rubrik.se

Omslagsbild

Johannes Berner bernerfoto.se

Tryckeri

Elanders Sverige AB, Mölnlycke Papper

Adressregister

mail@ norconsult.com

Omslag Profisilk 250g Inlaga Profimatt120g Miljömärkt trycksak 341 123. Vi bidrar till en miljömedveten tryckprocess genom att använda ett tryckeri som uppfyller kriterier inom val av papper, färg och kemikalier samt rutiner kring produktion och avfallshantering.

4

händer på Norconsult //

TEXT Ingrid hellgren sjöberg

Visste du att...

Norconsult ägs till hundra procent av medarbetarna. Detta betyder att du som kund garanteras ett helhjärtat engagemang av våra konsulter. Hos oss har både kunder och medarbetare lika mycket att vinna på bra genomförda projekt och långsiktiga relationer.

Energifylld samling i Gävle Missa inte att notera den 15-16 november i almanackan.

Då bjuder Norconsult i Gävle på temadagar kring energibyggnad, dammsäkerhet, teknik och miljö. Vid förra årets Energidagar deltog ett sjuttiotal intresserade från Sverige och Norge.

100%

Alla idéer är bra – även de dåliga Hur kommer det sig att dåliga idéer ofta är lika värdefulla som de bra? Är det möjligt att träna upp sitt kreativa tänkande? Hur gör man för att vända motgångar till något positivt?

På Norconsults Öppet Hus den 23 augusti får ni svaret på dessa frågor av multikonstnären och tv-profilen Johan Rheborg.

Under ett par inspirerande timmar får vi lyssna på hur Johans Rheborgs många motgångar i unga år resulterade i en strävan att få jobba med film och teater. Ur viljan att motbevisa människor föddes en kreativitet som gett oss odödliga karaktärer som Percy

Nilegård, Kenny Starfighter och Farbror Barbro.

Förutom möjligheten att dra nytta av Johans lärdomar i ditt eget arbete får du ta del av aktuella branschfrågor, knyta nya affärskontakter och mingla i trevligt sällskap.

Norconsults Öppet Hus startar på Lindholmens Science Park och fortsätter efter Johan Rehborgs föredrag på Norconsults kontor strax intill för trivsamt mingel och en matbit.

Håll utkik! Inbjudan kommer med posten.

Johan Rheborg

Ledare med mycket energi – Det är alltid

Ny teamledare för Byggkonstruktion är sedan den 1 april ny teamledare för Byggkonstruktion. Hon kommer närmast från NCC i Göteborg där hon varit verksam i flera roller inom husproduktion, bland annat som platschef, inköpare, projekteringsledare och senast i rollen som entreprenadchef.

– Det känns spännande att få jobba i en annan del av branschen där jag kan dra nytta av mina tidigare erfarenheter.

Jag trivs med en befattning där jag ena stunden får vara verksam i projekt och andra stunden jobba i en ledande roll.

Ida Sundstedt

smickrande att få en fint erbjudande och Norconsult hade medarbetare med hög kompetens inom Energi.

Det känns spännande att få jobba tillsammans med dem, konstaterar Jan Deborg, ny affärsområdeschef för Energi.

Deborg har arbetat större delen av sitt yrkesliv inom olika delar av Vattenfall, inte minst på konsultsidan där han verkat i 19 år. I sin nya roll på Norconsult ansvarar han för att förstärka och utveckla erbjudandet

inom Energi, tillsammans med affärsområdets 93 konsulter.

– Vi vet att vattenkraftsbranschen har en mogen teknik, men också att det finns ett stort återinvesteringsbehov. De flesta av de svenska vattenkraftverken byggdes under 1950-, 60- och 70-talen

och nu är det dags att antingen renovera eller återinvestera i dessa anläggningar. Här är vår höga kompetens en styrka som kan hjälpa till i den här fasen, säger Jan Deborg.

En annan fråga som är högaktuell för Energi finns på elnätssidan, bland annat när det gäller vindkraft. Eftersom vindkraften generar kraft ojämnt fördelat finns ett behov av att säkerställa att elnätens kapacitet är stabila. Här fyller vattenkraften en viktig roll som nätstabilisator.

Fakta Jan Deborg Ålder 60 år. Familj Hustru Eva, två vuxna barn. Fritid Familjen och naturen. Åker gärna långfärdskridskor, paddlar kajak eller spelar golf.

NORCONSULT I DAG dag # 1 2012

5

Visste du att… ... produktionen av ett kilo nötkött i Sverige generar 32 kilo växthusgaser. Hos Norconsult i Göteborg drar man sitt strå till stacken för att minska utsläppen genom projektet Lunch*Utmaningen.

Läs mer på sidan 16

Varför har du valt att jobba på Norconsult?

Mats Lund Ludvika. Projekteringsledare för vattenkraftsprojekt inom affärsområde Energi.

Utvecklas i nätverk Att kunna ta vara på andras erfarenheter och testa egna idéer på andra i samma situation är värdefullt i de flesta yrkesroller. På Norconsult vill vi gärna vara delaktiga i våra kunders utveckling och därför arrangerar vi regelbundet nätverksträffar för ledande tjänstemän inom olika områden.

Träffarna är ett bra sätt att möta kollegor, vara med i intressanta diskussioner och utbyta erfarenheter. I dag ordnar vi regelbundet Fastighetsträffar, Stads-

arkitektträffar, Husbyggnads-träffar, Stadsträdgårdsmästarträffar samt VAträffar. Till träffarna bjuder vi in berörda personer inom stat och kommun samt representanter från högskolor och näringsliv.

Vilka ämnen som tas upp på träffarna avgörs av respektive nätverk. Vi på Norconsult fungerar som värdar för mötesdagarna och tar ansvar för att samordna programinnehåll, bokningar, förtäring och administration.

Vill du veta mer? Gå in på Norconsult.se under fliken Kurser och seminiarier. Här hittar du också kontaktpersoner för respektive nätverk.

Ny adress i Ludvika Norconsult har flyttat till nya fräscha lokaler på Köpmansgatan i Ludvika. Den 30 augusti är alla gamla och nya kunder och samarbetspartners välkomna på invigning under en Öppet Hus-dag.

Köpmansgatan 28, 771 32 Ludvika Tel: +46 240 66 07 00

SAmhälls by ggaren med helh etssyn

– Jag började på Norconsult eftersom det är ett av de mest välrenommerade företagen i energi- och vattenkraftsbranschen. Det jag gillar med jobbet är de tekniska utmaningarna man ställs inför, att man får jobba nära kunden och hitta lösningar tillsammans. Det är korta beslutsvägar i företaget.

Peder Colfach Stockholm. 3D laserscanning inom affärsområdet Väg och Bana.

– Jag fick ett erbjudande att börja jobba på Norconsult när jag skrev min uppsats om 3D-scanning. Nu har jag jobbat här sedan augusti 2011. Det är kul att komma nära inpå platser och byggnader som annars inte är tillgängliga. Vi har också möjligheten att komma in och jobba inom alla affärsområden på Norconsult, vilket är utvecklande.

Lena Gustafsson Teamledare för projekt och byggledning för affärsområdet Energi.

– Jag började på Norconsult i första hand för att de valde att satsa på affärsområdet Energi.

Det är roligt att få vara med och utveckla detta.

Att jobba i uppdrag med kunder och nå resultat tycker jag är utvecklande. Vi har frihet att skapa egna arbetssätt internt och hitta lösningar på uppgifter, både inom affärsområdet och gentemot kunder.

6

Fruset bröd med mycket värme hällbakade norrländska mjukkakorna har spridit sig över världen. Men det började med att en ung bagargesäll från Örgryte vid namn Johan Nilsson år 1879 träffade kärleken Hilda i Pite älvdal och började arbeta utanför Älvsbyn på ett bageri som sonen sedermera tog över.

Familjetraditionen fortsatte och Johan Nilssons sonson Gösta med hustrun Greta startade på 1950-talet ett kafé och bageri inne i orten. Det traditionella tunna brödet, som här kallades för Älvsbykaka, blev omåttligt populärt och paret ville satsa på produktion i stor skala. Men distribution ut i landet från avlägsna Norrbotten krävde någon form av konserveringsmetod. Nedfrysning blev lösningen och fortlla har väl någon form av relation till de plast- sätter att vara det än i dag.

Men hur var det nu med renklämman och namnet Polarförpackade renklämmorna. Ni vet hur det är: man står där på macken med kurr i magen, bröd? Jo, Greta fick den strålande idén att frysa in färdiga ögonen fastnar på den svarta renen under smörgåsar för att få ner svinnet i kaféet och makens frysvänmidnattssolen, och plötsligt har man en bit av liga Älvsbykaka passade utmärkt. Rökt renstek blev pålägget och succén, under namnet Polar Sandwich, var given.

Norrland inom sig.

Det är på sätt och vis renklämmans förtjänst att Polar- Älvsbykakan fick sedermera namnet Polarkaka och så småbröd heter som det gör – och att de traditionella, tunna, ningom fick hela företaget heta Polarbröd.

Historien om Polarbröd är en norrländsk framgångssaga. Det började med en inflyttad bagargesäll som fann kärleken, för att i dag omfatta stora bagerier av modernaste snitt och vara ett nationellt välkänt varumärke som förvaltas i femte generationen. Från lilla Älvsbyn har de platta brödkakorna i decennier vandrat sin frusna väg söderut i landet.

A

NORCONSULT I DAG # 1 2012

TEXT Christian tarras ericsson FOTO Mats Fjellström

// polarbröd

7

Elisabet och Greta Nilsson när de demonstrerar Polar Sandwich på Norrlandscenter 1971.

Smörgåsens pappask ska påminna om en kåta.

– Renklämman var visionen, kan man säga, men det var Polarkakan som blev den riktiga storsäljaren, berättar Jens Hardegård, före detta platschef i Älvsbyn och numera chef för produktion och logistik.

1977 öppnades portarna till dagens bageri och den enda bagerilinjen byggdes med tiden ut till fyra. Två bagerier i Bredbyn och Omne införlivades med koncernen och de två produkterna som var med från start har i dagsläget kompletterats med ytterligare ett tjugotal.

Polarbröd betyder naturligtvis en hel del för bygden. En snabb sökning på ”polarbröd” på Piteå-Tidningens hemsida gav 115 träffar. Polarbröd är en av de största arbetsgivarna i Älvsbyn, med cirka 200 anställda på orten. Det är en betydande del av den totala befolkningen på 8 000 invånare.

Tillväxten var under många år konstant, men i mitten av 00-talet började försäljningen dippa, bland annat för att vitt bröd plötsligt fick en dålig stämpel på sig. Men nu är lönsamheten tillbaka.

– Vi har jobbat hårt med varumärket, städat upp i företaget och anpassat kostnaderna, investerat hårt för att öka

SAmhälls by ggaren med helh etssyn

effektiviteten och lyckats få upp volymen ordentligt de två senaste åren. Ägarna har en långsiktig tro på det vi gör, säger Jens Hardegård.

Polarbröd Affärsidé Att med ursprung i norrländsk kultur baka och marknadsföra goda brödprodukter till alla man kan nå på ett hållbart sätt.

Antal anställda omkring 400.

Produktion 36 955 ton bröd (2010).

Omsättning 734 miljoner kronor (2010).

Från några hundra grader i ugnarna till minus 35 i frysen. Kontrasterna är stora i Polarbröds bageri. Det man först slås av när man kommer in i bageriet i Älvsbyn är vilket oerhört flöde som pågår. Bara i den här anläggningen produceras omkring tre miljoner brödskivor varje dag. Ändå råder det ett anmärkningsvärt lugn hos de anställda. Produktionsmaskinen är uppenbarligen väl fungerande och optimerad. Personalen arbetar i treskift och produktionen löper dygnet runt.

Det är fräscht och rent inne i lokalerna, och kraven på hygien är oerhört stora. Till allra största delen är processen automatiserad, till exempel i paketeringen där ingen mänsklig inblandning alls förekommer.

– Vi har väldigt hårda krav på klädsel och även på vilka som får komma in i tillverkningen. Har man nyligen varit utomlands och det finns minsta risk att man tagit med sig

8

polarbröd //

någon sjukdom tillbaka får man stanna utanför. Det gäller såväl anställda som besökare. Vi har också ett totalförbud mot nötter i byggnaden, säger Jens Hardegård.

FOTO: Karolina Lundström

Råvarorna levereras i bulk via järnväg rakt till bageriet. Vetemjöl, rågmjöl, sirap, jäst, margarin – allt blåses in i stora cisterner. Ett datorstyrt system styr in råvarorna i blandningsstationer och vidare ut på linjens rullband. Efter kavling stansas kakorna ut och gräddas i bandugnar, för att därefter fortsätta till avsvalning, räkning och stapling.

Sedan kommer det moment som gör polarbröden unika: snabbfrysningen. Kakorna förs på metallband i en spiral genom ett stort rum på åtta gånger åtta meter, och kommer ut genomfrysta på toppen. Därefter paketeras bröden i påse, kartong och på pall, för att sedan föras vidare till ett enormt fryslager med 5 000 pallplatser och sedan distribueras ut i landet. Upptiningen börjar inte förrän lastbilarna rullar från något av de 31 fryslagren i landet ut till butikerna.

Frysprocessen bryter den naturliga åldringsprocessen och brödet är med andra ord färskt när det når butiken.

– En kort tid efter att brödet lämnar ugnen ska det vara djupfryst.

Ett litet tips är att leta efter en påse som fortfarande är kall i butiken, då är det så färskt som möjligt, berättar Anders Stenberg, fastighetschef vid anläggningen i Älvsbyn.

Polarbröd & Norconsult

Norconsults roll i samarbetet

med Polarbröd har genom

åren ändrats från ren projektering till att hjälpa företaget inom alla aspekter av byggprocesserna och effektiviseringen av tillverkningsprocessen. Det kommer sig av ett ömsesidigt förtroende som byggts upp under de många årens samarbete. I de flesta fall agerar Norconsult projektledare för att sedan köpa de konsulttjänster som behövs. Norconsult utför självt en stor del av arbetena, till exempel projektering av värme, kyla, ventilation, styr- och reglerteknik och även på marksidan. Annat som ingår i samarbetet är till exempel framtagande av handlingar, besiktningar, byggmöten, klimat- och energiutredningar samt kalkyler och upphandlingar.

förfinas ständigt. Norconsult började jobba med Polarbröd i början av 1990-talet, i samband med att den fjärde och senaste produktionslinjen byggdes. Ägarna investerar kontinuerligt för att utveckla verksamheten, och det har blivit många projekt tillsammans med Norconsult genom åren. Engagemanget har hela tiden ökat, och numera har Norconsult ofta hand om såväl projektledning och projektering som upphandlingar, besiktningar, byggmöten och kalkyler.

Ofta handlar projekten om ökad produktion och optimeringar av tillverkningsprocessen.

– Jag brukar säga att vi flyttar Tillverkningsprocessen

Detta är Polarbröd Huvudbageriet ligger i Älvsbyn, med mindre anläggningar i Bredbyn och Omne.

Därifrån fraktas de frusna bröden via distributionskanalen Polfärskt till 31 fryslager i Sverige. Under utkörningen till butik tinas brödet. Omkring arton procent av produktionen går på export, främst till Norge och Frankrike.

flaskhalsar. När man ändrar på ett ställe uppstår problem någon annanstans. Ett exempel kan vara att vi ökar kapaciteten i produktionen men får problem i packningen. Det handlar mycket om att finJens Hardegård slipa processen, säger Anders Stenberg.

Vid större ombyggnader måste man ta särskild hänsyn, eftersom renhetskraven är höga och produktionen helst fortfarande ska pågå. När en av produktionslinjerna byttes ut för några år sedan fick man Anders Stenberg sätta upp en vägg som skiljde av linjen från resten av anläggningen. Dessutom ställdes ventilationen om så att det inte skulle bli övertryck från byggsidan till produktionssidan. En ombyggnad av en sådan omfattning krävde naturligtvis en hel del logistik.

– Förberedelserna gick i små, små steg. Ett år innan började vi till exempel bygga om ventilationen. När själva bytet väl gjordes tog det bara runt sex veckor, tack vare att vi hade förberett allt så väl. Och på de andra linjerna bakades det precis som vanligt.

Nästa steg blir att bygga ut paketeringen och fryslagret.

Några fler linjer är inte planerade i dagsläget.

– Produktionshallen ligger liksom mitt i byggnaden, så den är svår att bygga ut mer, säger Anders Stenberg.

Efter närmare tjugo års arbete tillsammans känner Norconsult och Polarbröd varandra ganska väl – och samarbetet fortsätter.

– Det går bra för oss. Vi är välmående och expanderar på marknaden. Planen just nu är att fortsätta att investera i produktionsanläggningarna så att vi ska vara välmående under lång tid framåt, säger Jens Hardegård.

NORCONSULT I DAG # 1 2012

TEXT Christian tarras ericsson FOTO Norconsult

// så funkar det

9

När gasklockan byggdes var den världens största i sitt slag med en invändig höjd på 43 meter och en diameter på 59 meter. Byggnaden kunde lagra 65 000 kubikmeter gas.

Gasklocka 2 i det som kommer att bli Stockholms modernaste stadsdel, Norra Djurgårdsstaden. Byggnaden var en del av det numera nedlagda Värtagasverket, ritat av arkitekt Ferdinand Boberg, och stod färdig år 1900.

Modellen av gasklockan innehåller 126 miljoner mätpunkter.

Det tog Norconsult ungefär en halv dag att scanna byggnaden såväl invändigt som utvändigt.

De gula siffrorna visar var referenspunkterna är satta.

Skuggbilder av träd som kommit i laserstrålarnas väg.

Modellbygge med laserteknik

J

ämfört med traditionella mätmetoder är laserscanning överlägset när det gäller att snabbt och säkert göra fullständiga uppmätningar i 3D. Principen är densamma som vid mätning med så kallad totalstation, men i stället för att mäta en punkt i taget låter man en laserstråle svepa över hela mätområdet och snabbt bygga upp ett punktmoln med miljontals mätpunkter.

Norconsult använder laserscanning

SAmhälls by ggaren med helh etssyn

inom många olika teknikområden. En vanlig tillämpning är uppmätning av befintliga byggnader inför om- eller tillbyggnad. Då byggs en digital 3Dmodell av byggnaden med metoden BIM (Building information modeling).

Den baseras på punktmolnet för att sedan sedan användas av olika konsultgrupper vid projektering.

Fördelen med att basera projekteringen på ett uppmätt underlag är att exaktheten minimerar risken för bygg-

Fakta om 3D-scannern • 980 000 mätpunkter per sekund.

• Mätnoggrannheten är plus/minus 5 millimeter.

• Miljontals mätpunkter, alla med x-, y- och z-koordinat.

• Mer information finns på http://bit. ly/K8UrJE

fel. Lasertekniken används framför allt inom energisektorn, processindustrin, infrastruktur, mark och akustik – men det är ofta bara fantasin som sätter begränsningarna. Dokumentation av kulturarv är till exempel ett intressant och spännande område där laserscanning används flitigt.

En fördel med tekniken är att den är användbar även i svåråtkomliga eller farliga områden, till exempel vid mätningar i kärnkraftverk under drift.

10

Framtidens samhällsplanering – ett samarbete över gränserna

NORCONSULT I DAG # 1 2012

TEXT Gustaf Höök FOTO Gustaf Höök / Shutterstock

// helhetssyn 11

Framtidens samhällsbyggnad ställer nya krav på alla inblandade.

För att möta utmaningarna krävs helhetssyn.

Norconsult i Dag satte sig ner för att prata framtid med kulturgeografen Emmali Jansson, ingenjören Kurt Lundberg och biologen Calle Bergil.

Vilka frågor inom samhällsbyggnad kommer att vara viktiga man inte glömma bort nyttan av en investering. Även om något kan kännas dyrt är det kanske så att det faktiskt är i framtiden? värt pengarna.

Calle: Historien kan lära oss att vi sällan kan lära av historien för att spå framtiden. Men det är nödvändigt att Calle: Absolut! Dessutom kan det bli långsiktigt dyrt utgå från begreppet hållbarhet för att få med sig hela spek- att inte göra något. Om man försämrar naturens förutsätttrat av viktiga frågor. Klimatfrågan är minst lika viktig som ningar att rena vatten kan det kosta mycket i framtiden. Det när den debatterades som mest för ett par år sedan, men sociala och det ekologiska perspektivet är ofta intimt fördet handlar inte ”bara” om den. Samhällsbygget måste vila knippat med det ekonomiska. Det handlar egentligen bara på tre ben och vara hållbart ur ekonomiskt, ekologiskt och om hur och när man värderar. socialt perspektiv.

Emmali: Om man missar samhällseffekterna kan det bli Emmali: Social hållbarhet är något som behöver ana- dyrt någon annanstans, någon annan gång. lyseras på en samhällsnivå. Det kan vara så att en individ trivs med att bo väldigt homogent och bara träffa människor Ni lyfter fram det ekonomiska, det ekologiska och det sociala med samma bakgrund och intressen, men det skapar inte ett perspektivet. Vilka faktorer skulle kunna hota god samverkan socialt hållbart samhälle. För att nå dit gäller det att männis- mellan dem? kor i olika åldrar och från olika sociala och etniska grupper Calle: Jag skulle säga enögdhet, alltså att en lösning är träffas. Att de lär känna och lär sig lita på varandra. Då gäller bra ur ett snävt perspektiv men inte för helheten. Suboptidet att planera in naturliga mötesplatser i samhället. mering, med andra ord.

Emmali: Ett klassiskt dilemma är ju att det kan bli proCalle: Vad gäller det ekologiska perspektivet finns flera aspekter. En av dem handlar om att bevara arter och eko- blem med att ha träd ovanför VA-ledningar, att rötterna kan system för att trygga jordens mångfald för dess egen skull. förstöra dem. Samtidigt är det trevligt med träd vid gator.

Sedan får vi aldrig glömma allt som handlar om naturens Har man helhetssyn och tänker ett steg längre går det ofta betydelse för oss människor, det vi med ett modernt ord att hitta lösningar, till exempel genom öppen dagvattenhankallar ekosystemtjänsterna. Det kan till exempel vara pol- tering. Ska man prata rent generellt är det så att samhället är linerande insekter eller det faktum att vatten renas i våtmar- komplext vilket kräver komplexa lösningar. ker. Sedan ska man inte glömma naturens betydelse för att Kurt: Nyckeln är att hitta framtidens lösningar. Utgår människan ska må bra. Vi vill kunna uppleva naturen och man från gårdagens problem och använder standardlöskänna förankring i vårt ursprung. ningar når man aldrig ända fram.

Calle: Samtidigt är det viktigt att blicka bakåt och se vad Emmali: Och det handlar inte bara om heldagar i naturen utan även om stadsmiljöer. Att ta vara på eller skapa ny teknik har inneburit för samhället på olika håll i världen. gröna stråk blir extra viktigt när städer förtätas. I Göteborg Emmali: Ja, då kan man se vilka strukturer som har fungfinns till exempel tanken på ett sådant stråk från Frihamnen erat. Täta stadskärnor har funnits sedan väldigt lång tid och utmed stadsdelen Kvillebäcken och de nya områdena där är nog en struktur som är hållbar även i framtiden. och ut till hästhagarna på Hisingen.

Calle: Precis. Det underlättar dessutom ett bra resursutnyttjande. Jag ser en fara i att bygga ett samhälle som blir Kurt: När vi sedan pratar om ekonomisk hållbarhet får

SAmhälls by ggaren med helh etssyn

12 Estetik Ekonomisk hållbarhet Ekologisk och social hållbarhet medför även ekonomisk hållbarhet. Tänker man fel från början kan de framtida kostnaderna bli stora.

Gröna stråk blir extra viktiga när städer förtätas. Om en plats inte upplevs som trevlig kommer människor sannolikt att välja bort den, oavsett hur funktionell den är.

Helhetssyn Bygger man till exempel en bro räcker det inte med att räkna på hur många fordon den ska kunna transportera, utan även hur den uppfattas fysiskt och estetiskt samt den påverkan den har på hur människor rör sig i samhället.

Social hållbarhet Naturliga mötesplatser behöver planeras in i samhället, där människor i alla åldrar och från olika sociala och etniska grupper kan träffas och lära känna varandra.

Komplexitet Ekologisk hållbarhet Naturen har stor betydelse för oss människor, inte bara estetiskt utan även rent funktionellt. Det kan handla om allt från vattenrening till att pollinerande insekter trivs.

Alla aspekter av byggnadsprojekt vävs in i och påverkar varandra.

En väl fungerande dialog mellan alla inblandade parter är nödvändig för att slutresultatet ska bli väl fungerande.

NORCONSULT I DAG # 1 2012

// helhetssyn 13

Calle Bergil Biolog. Ekologiskt inriktad med naturvård som specialitet. På Norconsult sedan 2002.

för beroende av drivmedel, oavsett om det handlar om bensin eller biobränsle. Det kan vara värt att tänka på när man pratar om regionförstoring och pendling.

Emmali: En rent praktisk risk är att man i för hög grad betraktar samhällsbyggande som projekt med en början och ett slut. Då kan man tappa dynamiken. Samhällsbyggande är något som ständigt pågår.

Calle: Jag har funderat på samverkan mellan politik och specialister. För att ta tillvara på all kunskap som finns i näringslivet och hos forskare gäller det att skapa bra dynamik mellan människorna och politikerna.

Kurt: Och så måste det finnas förmåga och mod att se till helheten även om en enskild fråga får stor uppmärksamhet i media.

Vi kan alltså räkna med att samhället blir alltmer komplext.

Vad är viktigt i planeringen av ett hållbart samhälle?

Kurt: Det är svårt att veta exakt hur framtidens lösningar ser ut, men vi kan slå fast att de förutsätter samverkan.

Calle: Samverkan och nyfikenhet. Det finns inga renässansmänniskor som kan allt, men jobbar man inom samhällsbyggnad måste man vara intresserad och öppen för olika perspektiv.

Emmali: Det gäller att alltid se helheten. Bygger man en bro handlar det inte bara om att x antal fordon ska kunna ta

Emmali Jansson Kulturgeograf. Bakgrund som statsvetare. Arbetar mycket med strategisk samhällsplanering, till exempel med frågor som rör förhållandet mellan människor och den fysiska omgivningen. På Norconsult sedan 2011.

hänger ihop både ekologiskt och socialt. Hur påverkar ett ingrepp djurlivet och därmed vegetationen på sikt – och hur påverkar detta i sin tur människorna i staden? Det estetiska är en aspekt som ibland glöms bort, men om en plats inte upplevs som trevlig är det sannolikt att människor väljer bort den – oavsett hur bra den är i övrigt. Det estetiska kan avgöra om funktionen blir den tänkta eller inte.

Emmali: Tittar man på praktiskt projektarbete är det jätteviktigt med dialog mellan de inblandade. Om alla sitter på sitt rum och jobbar med bara sin lilla del är det lätt att slutresultatet spretar. Man måste prata med varandra och utnyttja varandras kompetenser för att nå synergieffekter och bästa helheten.

Calle: Budgeten i projektet tillåter kanske inte alltid att man tar in precis alla specialister man skulle önska, men det är viktigt att stämma av med kollegor så att man inte glömmer någon aspekt.

Kurt: Mycket handlar om att få möjlighet att komma in tidigt i processen. Om uppdraget redan är snävt avgränsat, till exempel att vi ska konstruera en stomme till ett hus, har vi inte samma möjlighet att påverka som om vi är engagerade i diskussionen om markanvändningen i ett område.

Emmali: Vi som jobbar i projekt ska veta vilka specialister som har relevant kunskap och involvera dem i ett tidigt skede. Vi ska aktivt söka upp kunskap som kan skapa större bredd. Sedan gäller det såklart att samordna och inte fastna i ”stuprör”, så att olika specialister kommer fram till lösningar som inte kan haka i varandra.

Calle: Och vad gäller olika kompetenser bör man inte tänka bara på det som konkret efterfrågas. Det kan finnas aspekter som beställaren inte har tänkt på. Vi vill leverera det beställaren önskar sig, men även tillföra nya möjligheter.

Kurt: Det handlar om att vi måste ha kunderna med oss när vi utvecklar uppdragen.

Calle: Som en sammanfattning behöver ökade krav på samhällsbyggandet inte innebära begränsningar. Jag skulle säga att det blir mer spännande – och bättre – när man får söka nya och dynamiska lösningar.

»Jobbar man inom samhällsbyggnad måste man ha vara intresserad och öppen för olika perspektiv.« sig över utan även om hur bron uppfattas rent fysiskt och estetiskt och hur den påverkar hur människor rör sig i staden.

Med helhetssyn kan man undvika potentiella problem. Om en beställare vill bygga ett hus eller ett bostadsområde utan att sätta sig in i hur det kommer att påverka hur människor rör sig och vill leva kan det uppstå sociala problem. På samma sätt kan naturen ta skada om man glömmer miljöfrågorna.

Calle: I en stad kan det gälla att se hur grönområden

SAmhälls by ggaren med helh etssyn

Kurt Lundberg Civilingenjör. Arbetar generellt med trafik- och miljöfrågor, särskilt i tidiga planeringsskeden.

På Norconsult sedan 2007.

14 Myndigheternas miljökrav blir allt mer omfattande. Vid ny-, omoch tillbyggnader av vattenkraftverk innebär det bland annat större hänsyn till fiskbestånden. Att ignorera miljöaspekterna kan medföra långa och kostsamma domstolsförhandlingar.

Bana väg för fisken EU

har ett ramdirektiv för vatten som svenska kraftverken är byggda under tidigt 1900-tal och ställer krav på god ekologisk status i då hade man inte samma syn på miljöfrågor som vi har i de flesta vatten. Detta påverkar inte dag. Numera kan vi ta större grepp och åstadkomma helminst vattenkraften. Grundprinci- hetslösningar. Dessutom har kraven ökat hos domstolarna, pen är att statusen aldrig får försämras vid ombyggnad bland annat vad gäller miljökonsekvensbeskrivningar och eller nyanläggning av vattenkraftverk. skyddsvillkor för flora och fauna.

– Ramdirektivet kan vara lite trubbigt och det finns en När man söker tillstånd är det med andra ord väldigt tendens att dra alla vatten över en kam, säger Johan Lind, viktigt att genomföra miljöundersökningar som styrker miljöutredare på Norconsult. argumentationen. Har man inte gjort det kan domstols– Det råder ofta kunskapsbrist om till exempel fisk- processen bli långdragen och därmed kostsam. bestånd, vilket leder till att man inte tar hänsyn till lokala – Det gäller att i ett tidigt skede ta hänsyn till de här förutsättningar. Men trots sina brister fungerar systemet frågorna och utreda konsekvenserna vid byggen. Ibland bra och i takt med att det samlas in mer vattendata kom- får jag som miljökonsult komma in alldeles för sent i promer bedömningar och åtgärdsplaner att förfinas. jekten, när allt redan är planerat. Man har mycket att vinna Johan Lind anser att det i Sverige tas stor hänsyn till på att ta in en konsult med helhetssyn tidigare i processen.

EU:s ramdirektiv för vatten. Det innebär till exempel höga krav på miljökonsekvensbeskrivningar för att hålla sjöar En allt viktigare aspekt att väga in vid om- och nybyggoch vattendrag levande. nationer är fiskvägar. Många arter är fullständigt beroende av – Det finns ett antal anläggningar med ålderdomliga att kunna vandra uppströms vid lek. vattendomar där det inte tagits någon större hänsyn till – Numera har vi lärt oss en hel del om hur fiskarternas miljön, säger Johan Lind. I Örebro län är det till exempel ekosystem fungerar. Att ål, lax och öring vandrar när de ska bara runt sex procent av vattendragen som inte har någon leka har varit uppenbart för de flesta. Men det har visat sig form av störning för fiskarnas vandringar. Många av de att många andra fiskarter också vandrar, till exempel nors,

NORCONSULT I DAG # 1 2012

TEXT Christian tarras ericsson FOTO shutterstock

Salmo salar

LAX

Anguilla anguilla

ÅL

Salmo trutta

Öring

Flodnejonöga Lampetra fluviatilis

Efter ett till fyra år i havet vandrar den könsmogna laxen tillbaka till sitt födelsevatten för att leka.

Resan uppströms vattendragen är ofta strapatsrik, genom starka forsar. Efter leken är laxen utmärglad och utmattad och närmast driver ut till havs under vinter och tidig vår.

Kraftverksdammar kan utgöra vandringshinder till de viktiga reproduktionsområdena. Lax odlas för att kompensera för förlusterna.

Man vet egentligen inte mycket om ålens liv, mer än att det är komplicerat.

Den stöter på många hinder under sin levnadsvandring från Sargassohavet upp i bland annat svenska vattendrag och sjöar och tillbaka igen, inte minst vattenkraftverk. Även laxtrappor utgör vandringshinder för de unga ålarna. Det komplicerade lekbeteendet omöjliggör dessutom odling.

I Artdatabanken är ålen listad som akut hotad.

Öringen leker över grusbottnar i strömmande vatten under hösten.

Efter något eller några år vandrar den ut i sjöar eller havet, för att vid könsmogen ålder ta sig tillbaka till det vattendrag där den föddes. Öringen påverkas mycket negativt av vandringshinder. Arten är även mycket känslig för försurning.

Flodnejonögat och det besläktade bäcknejonögat har blivit hotade arter. Till största delen beror minskningen på vandringshinder i form av dammar och kraftverk som hindrar lekvandringarna. Vandringarna sker delvis genom att nejonögat äter sig fast i andra fiskar och ”liftar” med dem. Larverna kallas för linålar och förvandlas efter två till tre år till könsmogna nejonögon, som dör efter leken.

mört, gös och benlöja. Man har även kunnat visa att asp, som är en hotad art, har vandrat upp till sexton mil.

Att bygga fiskvägar som underlättar fiskarnas vandringar är fullt möjligt med dagens teknik – och det finns många alternativ. Ligger kraftverket i en naturmiljö kan bästa lösningen vara att helt enkelt bygga en bäckfåra förbi verket, Johan Lind ett så kallat omlöp. Kraftverk som ligger bland bebyggelse miljöutredare kan utnyttja mer tekniska lösningar som slitsrännor eller kammartrappor.

Helhets– Jag brukar rekommendera naturlösningar, där sådana är perspektiv möjliga. Att bygga så naturlika passager som möjligt kräver Norconsult kan genom sin bredd mer utrymme och vatten. Dessutom fungerar de bättre. teknik- och miljöVarje vattendrag har sitt eget fiskbestånd och behöver en ikompetens på ett skräddarsydd lösning baserad på arternas behov. Lax och bra sätt utforma öring är på många sätt lättare att arbeta med än vitfiskar. helhetslösningar vid nya eller beDe kan hoppa, har uthållighet och klarar strida strömmar i fintliga vattenkraftlånga distanser, medan till exempel mört bara klarar korta verk, men också bidra till att rätt strömmar och behöver viloplatser längs vägen. En fisk som åtgärder genomasp har ingen möjlighet alls att hoppa, utan behöver en förs på rätt platser.

Ett brett perspektiv jämn ström som den snabbt kan rusa upp för. skapar utrymme Något som lätt kan glömmas bort är att fiskarna måste för mer hållbar kunna ta sig nerför strömmen igen. Det gäller såväl de fär- vattenkraft och en mer konstruktiv diglekta vuxna fiskarna som de nykläckta småttingarna. tillståndsprocess.

SAmhälls by ggaren med helh etssyn

// miljö 15

ASP

Aspius aspius

I Sverige finns asp huvudsakligen i Vänern, Hjälmaren och Mälaren och i vattendrag som mynnar ut i dessa. Det finns även några mindre bestånd på andra ställen. Aspen vandrar upp i forsande vattendrag för att leka under april-maj. Vandringshinder kan utgöra ett problem, men det blir kritiskt bara om det inte finns lämpliga leklokaler nedströms om hindret.

Aspen är listad som nära hotad i Artdatabanken.

– Laxsmolt kan få stora skador när de går in i vattenintagen och genom turbinen. På senare tid har vi börjat jobba med galler med tätare spalter framför intagen, och även med att luta gallren så att fisken inte fastnar i strömmen mot gallret. Ålar möter andra hinder men ofta räcker det med ganska enkla åtgärder för att hjälpa de unga glasålarna uppströms.

De kan nämligen röra sig över fuktig mark.

– Då kan det räcka med att lägga ut rör med granris i. Däremot får de vuxna ålarna stora problem när de ska ta sig nedströms förbi kraftverk. De är simsvaga och löper stor risk att sugas fast mot galler vid intag. När man testade en ny typ av lutande galler i Ätran sjönk dödligheten bland ålarna kraftigt.

Johan Lind trycker än en gång på vikten av att titta på miljöaspekterna i ett tidigt skede vid byggnationer av kraftverk.

– Förbättrande åtgärder kostar pengar, men det måste ställas i relation till faktorer som nytta, livslängd och de kostnader som följer om man motsätter sig myndighetskraven. Dessutom är det alltid viktigt att göra en grundlig miljökonsekvensbeskrivning. Väljer kraftverksägarna att argumentera för att det inte behövs några åtgärder så måste de ha ordentligt på fötterna för att övertyga myndigheterna.

16 ansvar //

TEXT Ingrid hellgren sjöberg FOTO shutterstock

Genom att välja bort kött och kyckling på lunchen har Norconsults medarbetare i Göteborg under våren minskat utsläppen av koldioxid motsvarande en dryg bilresa runt jorden.

– Vi ville hitta ett sätt för oss själva och våra kollegor att ta ställning för miljön varje dag, säger Cecilia Guthed Eduards och Mats Olsson, initiativtagare till Lunch*Utmaningen,

L

Den goda utmaningen

unch*Utmaningen handlar om att få så många norconsultare som möjligt att ta ett aktivt beslut att välja bort kötträtterna på lunchmenyn. Utgångspunkten är att köttproduktionen påverkar användningen av jordens resurser negativt.

För varje kilo kött som produceras i Sverige bildas 32 kilo växthusgaser.

Motsvarande siffra för exempelvis ett kilo odlad norsk lax är 3,2 kilo växthusgaser.

Idén till Lunch*Utmaningen kom under ett möte kring Norconsults miljöpolicy. Arkitekten Cecilia Guthed Eduards och akustikern Mats Olsson funderade på vad Norconsult kunde bidra med för att minska koldioxidutsläppen.

– Vi gick igenom tänkbara åtgärder, till exempel att välja telefonmöten i stället för att träffas, välja tåg för långa resor och cykel för korta i stället för bil. Men sedan tänkte vi att det måste finnas något mer, något som alla gör varje dag som kan påverka miljön i en positiv riktning. Då kom vi på att lunch ju är något som alla äter

varje dag och som faktiskt påverkar miljön mer än vi tror, säger Cecilia Guthed Eduards.

– Produktionen av ett kilo nötkött motsvarar till exempel 250 kilometers bilåkning.

Det är numera inte helt ovanligt att företag och även privatpersoner hakar på uppropet ”köttfria måndagar”, men Cecilia och Mats ville att deras utmaning skulle handla om att göra ett aktivt val, inte bara att personalrestaurangen skulle låta bli att servera kött en dag i veckan.

– Det vegetariska alternativen har funnits på de flesta lunchrestauranger länge, men målet är att fler ska upptäcka alternativen till kött och aktivt välja dem i stället.

Samtliga kollegor på göteborgskontoret bjöds i början på året in att delta i utmaningen, antingen individuellt eller i lag. Lunch*Utmaningen startade den 1 februari och pågår fram till midsommar. Hur det går för lagen kan man följa på en lång almanackslista utanför matsalen där varje deltagare sätter ett

20

%

I Sverige står köttet för 20 procent av växthusgaserna, enligt forskare på SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik. Forskarnas slutsats är att om vi vill ha en hållbar klimatutveckling måste vi äta mindre kött. Ett kilo nötkött motsvarar 250 kilometers bilåkning. * Med kött avses i första hand av rött kött, fläsk, fågel och lamm.

kryss på de datum då de valt ett köttfritt lunchalternativ. Antalet köttfria luncher räknas sedan samman i slutet av varje månad och resultatet rapporteras ut till alla lag. I potten ligger både ett lagpris och ett individuellt pris.

– Förutom att ett lag vinner så kommer vi att lotta ut en fin restaurangmiddag för två till en av deltagarna i utmaningen. På så vis undviker vi att de som redan i dag väljer att äta vegetariskt med automatik vinner hela tävlingen, säger Mats Olsson.

I skrivande stund har de två första månaderna på Lunch*Utmaningen summerats. De drygt 90 deltagarna har redan kryssat i 2 150 köttfria luncher.

Med hjälp av en omräkningsmodell som används i projektet kan man konstatera att Lunch*Utmaningen på bara två månader minskat koldioxidutsläppen motsvarande 3 400 mils bilkörning, eller 0,85 varv runt jorden.

Varför inte anta utmaningen du också?

Mer information finns på Facebook: www.facebook.com/ Lunch*utmaningen

NORCONSULT I DAG # 1 2012

TEXT Gustaf Höök FOTO mattias dellmo

// kreativ form 17

Pedagogisk estetik

V

arlaskolan i Kungsbacka byggdes på sextiotalet och hade sett sina bästa dagar.

Norconsult fick, efter ett vunnet parallellt uppdrag, i uppgift att omforma den till en tidsenlig skola för modern pedagogik.

Två nya byggnader har dockats till den befintliga aulan. Tack vare den nya matsalsbyggnaden och ett nytt välkomnande skoltorg mot Kungsgatan knyts skolan ihop med staden. Torget har upplyfta ovaler med planteringar, vilka även fungerar som sittplatser, och bussar stannar alldeles

SAmhälls by ggaren med helh etssyn

intill. Den andra och mycket större nybyggda delen ligger längs Varlavägen och består av fyra våningar.

Hela skolan är vit ut mot staden, förutom entréfasaden mot Kungsgatan som är klädd med ljust trä. Skolgården vetter mot väster och har fått en något mörkare fasad.

– Tanken är att ha en ljus och välkomnande sida mot staden medan skolgården är mer intim, säger arkitekt Christer Håkansson.

– Tidigare låg matsalen under aulan, men nu är den delen ombyggd till

Prisad skola Arkitekten Christer Håkansson belönades (för tredje gången) med Kungsbacka arkitekturpris och motiveringen avslutades så här: ”Varlaskolan har blivit högre och mer stadslik och följer väl kommunens vision om framtiden: ’våra skolor ska vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö’.”

bibliotek, grupprum och datasal. Väggarna har mycket fönster för att synliggöra biblioteket, locka till besök och sätta fokus på kunskap.

Från den nya entrén går en arkad längs skolgården fram till elevkaféet.

Det utgör skolans centralpunkt och är ett högt, uppglasat rum i fyra våningar med trappa och bryggor som leder in till de olika arbetslagen.

Ett slående och trevligt yttre inslag är trappan från aulan till entrétorget.

– Här kommer eleverna ut vid skolavslutningar och tas emot av släkt och vänner.

18 projekt //

TEXT Gustaf Höök FOTO Shutterstock

Våra marknadsområden Norconsult erbjuder kommuner, statliga verk och privat näringsliv konsulttjänster inom arkitektur, bygg, samhällsplanering, infrastruktur och transport, vatten och miljö, energi, industri och data. Vi är med våra kunder hela vägen – från vision till verklighet.

Norconsult genomför alla uppdrag med en tydlig miljöprofil.

Arkitektur& Bygg Infrastruktur Olja & Gas Risk och Säkerhet Industri

Samhällsplanering Vatten och avlopp Miljö Energi

Facebook likes Luleå Facebook bygger Europas största datacenter någonsin – i Luleå. Norconsult står för samordning av el och kraft.

– Dessutom stöttar vi under projekteringen, hjälper till med kvalitets- och miljösamordning samt koordinerar drifttagningen.

Anläggningen tas i drift strax före årsskiftet och kommer, tillsammans med Facebooks två datacenter i USA, att vara en av världens mest energieffektiva.

Iskallt THE NODEPOLE

I

takt med att allt fler dator- och mobilanvändare väljer kollektiv lagring ökar behovet av lagringshallar. Många aktörer väljer att bygga i norra Europa, som bland annat erbjuder tillförlitliga elleveranser i form av miljövänlig vattenkraft, och just nu bygger Facebook den första av totalt tre hallar i sitt nya datacenter i Luleå.

– Bravida ansvarar för installationerna och har anlitat oss för att projektleda eloch kraftbiten, säger Robert Bengtsson, biträdande chef för affärsområde Energi på Norconsult i Luleå.

För att välkomna Facebook till Luleå har man i stadsparken skulpterat ett gigantiskt ”Like”tecken av is. Coolare än så blir det inte.

Ny kompetens

Norconsult minskar riskerna vid kraftvärmeverk

VÅRA GeoteknikER har fått ny kompetens i form av berggeologer. En har redan börjat och i sommar kommer ytterligare en medarbetare. Berggeologerna kommer väl till pass vid Fellesprosjektet (motorväg och dubbelspår, bland annat i flera bergtunnlar, norr om Oslo) samt projektet Förbifart Stockholm.

Vimmerby Energi & Miljö håller på att bygga ett kraftvärmeverk som ska eldas med fast biobränsle – och har anlitat Norconsult för att göra en riskanalys. Det handlar bland annat om att utreda hur riskerna för självantändning av biobränslet kan minskas.

– Fliset och barken kan fatta eld om man

lagrar det på fel sätt, säger Herman Heijmans, samordnare i Norconsults marknadsområde Risk och säkerhet.

Norconsult tittar även på hur eldningsolja, ammoniak och lut ska hanteras på ett säkert sätt för både människor och miljö.

– Det gäller att vår kund bygger så att eventuella bränder kan bekämpas på ett bra sätt, och att man har en bra dialog med Räddningstjänsten, säger Herman Heijmans.

NORCONSULT I dag # 1 2012

19

Fastigheter hyresgästanpassas Norconsults arkitekter arbetar med hyresgästanpassning av fastigheter i Mölndal för Fastpartners räkning.

Utredningarna spänner från anpassning av befintliga lokaler till förtätning av fastigheter och nybyggnad av lokaler.

Förstudie vid Alelyckans vattenverk Norconsult har vunnit uppdraget att tillsammans med Higabgruppen ta fram en förstudie för samlokalisering av lokaler för Göteborg Vatten i anslutning till Alelyckans vattenverk.

Torrt i Brottkärr

Spets och bredd inom vindkraft

Delar av Brottkärr

har flera gånger drabbats av översvämningar. När det nu ska byggas nya bostäder i Göteborgsförorten, vilket kommer att leda till fler hårdgjorda ytor och snabbare avrinning, görs en översyn av dagvattensystemet. På uppdrag av Göteborg Vatten har Norconsult utrett såväl det befintliga systemet som framtida behov.

– Brottkärr är ett ganska utsatt område när det kommer till vatten, säger VA-utredaren Emma Nilsson Keskitalo.

– Det faller mycket nederbörd och så är det kuperat med mycket skogs- och myrmark.

Emma Nilsson Keskitalo

För att analysera dagvattensystem och avrinning har Norconsult skapat en hydraulisk ledningsnäts- och ytmodell.

Med hjälp av ny programvara har man sedan simulerat avrinning – under olika typer av regn – både i nuvarande och framtida dagvattensystem. Utifrån dessa kunskaper har problemområden identifierats och förslag till åtgärder tagits fram.

– Det här är första gången vi använder metoden och den erbjuder nya möjligheter, säger Emma Nilsson Keskitalo. Beräkningarna blir bättre och så kan vi visualisera resultaten på kartor.

På så sätt blir det lättare för allmänheten att sätta sig in i frågorna när planen ställs ut.

I området Södra Brottkärr planeras cirka sjuttio småhus, femtio lägenheter samt ombyggnad av Brottskärrsvägen. Norconsult arbetar, utöver dagvattendelen, även med infrastruktur för hela området.

Kraftverk i Norge projekteras A/S Eidefoss ska bygga ett vattenkraftverk i Lom kommune i Oppland. Norconsult har fått i uppdrag att ta fram komplett förfrågningsunderlag samt detaljprojektera vad gäller bygg, mekanik, el och VVS. Arbetet innebär ett antal betong- och bergmekaniska utmaningar och utförs av Norconsults kontor i Ludvika.

SAmhälls by ggaren med helh etssyn

Utbyggnad av vindkraft är en stor fråga för både företag och kommuner.

Norconsult kan hjälpa till med såväl enskilda steg som med helheten.

N

orconsult har många års erfarenhet på vindkraftsområdet och kan bistå med kompetens och erfarenhet i alla steg.

Lite förenklat innehåller processen fyra steg: planläggning, tillstånd, projektering och byggande. Norconsult kan genomföra vindkraftsprojekt från början till slut men också bidra med specialkompetens inom ett avgränsat område.

– Det kan till exempel handla om fladdermusinventeringar eller elnätsutredningar, säger Patrik Alm, affärsområdeschef Mark och vatten.

– Sådana tjänster är efterfrågade men det är få som kan tillhandahålla dem.

De flesta uppdrag Norconsult genomför i nuläget ligger inom tillståndsområdet.

– Här ligger till exempel miljökonsekvensbeskrivning, som är en stor och viktig bit. Dessutom utför vi bland annat vägförstudier för att utreda om det går att komma fram med de långa transportfordon som behöver användas när det byggs vindkraftverk.

Våra kompetenser inom vindkraft • Planläggning av vindkraftverk • Miljökonsekvensbeskrivningar • Tillståndsärenden • Elnät • Landskapsanalys • Grundläggning • Konstruktionslösningar

20

Vägen till upplevelsen man bevarar träden bildar de en naturlig ridå.

Vi befinner oss intill E 20 vid Tokebacka, strax nordost om Alingsås. Detta är ena änden av en tre kilometer lång sträcka – från Kristineholm till Bälinge – som ska byggas om till fyrfältig motorväg.

Den ska vara säkrare och mer framkomlig än dagens landsväg och Norconsult har fått i uppdrag att ta fram arbetsplan.

– Det är den handling som krävs för att Trafikverket ska få bygga väg, förklarar Elisabeth Setterstig, vägprojektör och uppdragsledare.

– Vi ska definiera möjligheter och risker ur olika aspekter.

Vid sidan av arbetsplanen är Norconsult inblandat även vad gäller ombyggnationen av E 20 genom Alingsås. Här är processen inne i ett tidigare skede och Norconsult står för gestaltningsbiten av vägutredningen.

– Att vi är inne i olika faser av två delprojekt innebär en utmaning, säger Elisabeth Setterstig. Dessutom ska det byg-

Kan en väg vara trevlig? Utan tvekan, anser Norconsultteamet som jobbar med ombyggnationen av E 20 i och utanför Alingsås.

– Vi vill vara med och skapa vägar som gör att man upplever Sverige, säger landskapsarkitekten Åsa Erkman.

D

et blåser ljumma vindar. Om våren kommit någon vecka längre hade man hört lövrassel från trädkronorna de korta stunder trafikbruset avtar. Dungar och korridorer av lövträd blandas upp med enstaka granar på de mjukt böljande fälten.

– Jag ska ta fram underlag så man vet vilka naturvärden det ska tas hänsyn till här, säger Petra Halvarsson, landskapsarkitekt på Norconsult.

Hon pekar snett över vägen.

– Det där skogsbrynet är till exempel väldigt fint. Om

NORCONSULT I DAG # 1 2012

TEXT gustaf höök FOTO Johannes berner

21

I nuläget är alla trafikanter hänvisade till E 20. När vägen byggs om kommer cyklister att kunna cykla på lugnare lokalvägar. Här vid Nygård finns planer på en gång- och cykelbro.

gas ett verksamhetsområde nära sträckan Kristineholm– Bälinge och kommunen jobbar med detaljplanen.

Norconsult-gruppen omfattar totalt cirka 25 personer och rymmer ett brett spektra av egna kompetenser och är även förstärkt av några underkonsulter. I början av mars var alla medarbetare, tillsammans med företrädare för Trafikverket och kommunen, på plats i Alingsås för startmöte för Kristineholm-Bälinge-projektet.

– Trafikverket gjorde en dragning av projektet och organisationen, säger Elisabeth Setterstig. Det är viktigt att skapa en gemensam bild av uppdraget och få ansikten på alla inblandade.

Vid det första projekteringsmötet presenterades en första analys av sträckan. Petra Halvarsson och kollegan Åsa Erkman – även hon landskapsarkitekt och dessutom teamledare för landskapsarkitekterna – hade gjort en så kallad landskapskaraktärisering.

– Den är ett viktigt underlag för hela uppdraget, säger Åsa Erkman. Vi har belyst till exempel landskapsbilden, natur-

SAmhälls by ggaren med helh etssyn

Elisabeth Setterstig Uppdragsledare och vägprojektör

Åsa Erkman Gestaltningsansvarig och teamledare

Petra Halvarsson Biträdande uppdragsledare och landskapsarkitekt.

och kulturvärden och markens beskaffenhet, så att alla inblandade har förutsättningarna klara för sig. Det ska klart och tydligt framgå om det till exempel finns geotekniska problem på något ställe.

Petra Halvarsson fyller i: – Det handlar om att tänka efter före. Då kan man arbeta snabbare i senare skeden och slipper göra om. Bra landskapskaraktärisering sparar tid och pengar och ger ett bättre slutresultat.

Gestaltningsfrågor har på senare år fått större tyngd i svenska infrastrukturprojekt. Enkelt uttryckt går gestaltning ut på att funktion och estetik ska samspela.

– Det handlar om att se vägar som byggnadsverk, på samma sätt som man tänker kring arkitektur, säger Åsa Erkman, som är gestaltningsansvarig i projektet.

– En väg ska faktiskt kunna vara vacker och arkitektonisk samtidigt som den fyller sitt syfte. Har man ett strikt tekniskt perspektiv skulle den kunna vara spikrak och sakna nivåskillnader, men hur roligt skulle det vara? Vi vill att

22 följ med //

bilister ska uppleva landskapet de kör genom, att vägarna vi arbetar med ska ge olika upplevelser av Sverige.

Petra Halvarsson nickar och för över resonemanget på den del av E 20 som går genom Alingsås.

– I dag känns vägen väldigt splittrad, med två rondeller och två korsningar. Det saknas flyt och man får ingen uppfattning om var i Alingsås man befinner sig.

Gestaltningsprogrammet ,

Alingsås

både för genomfarten och sträckan Kristineholm-Bälinge, ska vara klart före sommaren. Det har hållits en inledande workshop som väckte en mängd tankar.

– I synnerhet vad gäller genomfarten är den stora utmaningen att skapa något som är bra ur både trafikant- och stadsbildsperspektiv, säger Åsa Erkman.

Inriktningen är att genomfarten ska sänkas ner och att korsningar och cirkulationer ersätts av planskilda korsningar. Det ökar trafiksäkerheten och minskar buller för de boende – och ger Norconsult möjlighet att vara extra kreativ.

– En av bristerna med dagens väg är att staden saknar tydliga entréer, säger Petra Halvarsson. En bro över motorvägen kan exempelvis utformas som en entré. Den skulle signalera att det är just Alingsås man passerar och kan kanske till och med locka in i staden. En bättre genomfart gagnar handlarna och besöksnäringen. Åsa Erkman nämner även väggarna intill den nedsänkta vägen.

– Sådana väggar konstrueras oftast av betong, säger hon. Men det finns sätt att skapa behagligare känsla. Väggarna skulle kunna ”trappas” eller kläs med något material. Vi tittar på om det finns något som förknippas med Alingsås identitet som vi kan ”plocka upp”.

Projekt E20 Norconsult ska upprätta arbetsplan och bygghandling för E 20, delen KristineholmBälinge, samt gestaltningsprogram för genomfart Alingsås.

Det lär bli smärre förändringar av vägens sträckning mellan Kristineholm och Bälinge. Det måste till exempel tas hänsyn till Säveån, som på ett ställe löper alldeles intill vägen, och här undersöker Norconsult förutsättningarna för en god passage.

– Sedan kommer vägen att behöva anpassas till den högre hastigheten, säger Elisabeth Setterstig. Vid Nygård är det kuperat och lite kurvigt och där måste man både räta ut vägen och minska nivåskillnaderna.

Preliminär tidplan Juni 2012 gestaltningsprogrammet ska vara klart.

September 2012 sakägarsammanträde.

Hösten 2012 arbete med bland annat MKB, fortsatt gestaltning och projektering.

December 2012 MKB lämnas till länsstyrelsen Januari 2013 arbetsplanen ställs ut.

Februari–mars 2013 allt material, inklusive synpunkter, till länsstyrelsen för godkännande.

Lämnas därefter till Trafikverket för fastställelse.

En annan aspekt som vägs in är hur vägen påverkar växtoch djurliv.

– Vi utgår från Trafikverkets handböcker som visar hur djur kan passera olika hinder, säger Petra Halvarsson. I det här projektet kan det bli aktuellt med passager under vägen, i form av trummor, där småvilt och grodor kan passera.

Vad gäller gestaltning finns konkreta tankar.

– Vi vill ta vara på rytmen i landskapet, säger Åsa Erkman.

Hur landskapet har olika ”rum” som avlöser varandra och liksom öppnar sig eller sluter sig längs vägen. På den här sträckan finns inga tydliga landmärken, men på ett ställe står till exempel tre vackra lindar nära vägen. Att sätta belysning på dem skulle kunna bli effektfullt.

För att motorvägen inte ska blir en barriär för människor kommer det att byggas en trafikplats i norra delen av sträckan. Den ska binda ihop Bälinge och Olstorp med det nya verksamhetsområdet.

– Dessutom finns planer på att ytterligare knyta ihop de båda sidorna med en gång- och cykelbro, säger Elisabeth Setterstig. Som det är nu måste till exempel ridskoleelever som ska ta bussen gå över E 20.

Gestaltningsprogrammet ska alltså vara klart till sommaren, men gestaltningsfrågorna lever vidare under hela projektet. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivning har inletts och det ska skissas på trafikplats samt tas geotekniska prover. Det återstår mycket jobb innan arbetsplanen är klar, preliminärt i mars nästa år.

– Kommunikationen mellan de olika kompetenserna är mycket viktig, säger Elisabeth Setterstig. Alla ska veta vad som hänt och vad som ska hända, då löper projektet bra och vägen blir både funktionell och vacker.

NORCONSULT I DAG # 1 2012

// visste du att? 23 Prisad hoppbacke Norconsult har tilldelats Europas finaste stålpris, ECCS European Steel Design Awards 2011, för sitt arbete som stålkonstruktör av Holmenkollens nya storbacke K120. Juryn såg i arbetet en unik symbios mellan form och konstruktiv utformning.

Tillsammans i Norconsultkoncernern är vi 2 250 medarbetare med kontor och uppdrag världen över. Norconsult AB har huvudkontor i Göteborg och vi har distriktskontor över hela Sverige.

Alltid nära

Vi finns på 17 orter i Sverige Göteborg Theres Svenssons gata 11, 402 76 Göteborg

Stockholm Hornsbruksgatan 19, 117 34 Stockholm

Uppsala Bangårdsgatan 13, 753 20 UPPSALA

Ludvika Köpmansgatan 28, 771 32 Ludvika

Vi fixade det rätta gunget Gamla Ullevi togs i bruk 2009 uppstod ett oväntat problem. Hoppande publik på ståplatsläktarna orsakade störande vibrationer i de närliggande bostadshusen. Norconsult tog fram den unika lösningen, ett system för aktiv vibrationskontroll i själva arenan.

Samtliga 16 pelare, som bär upp ståplatsläktaren, har nu försetts med en fyra ton tung seismisk motvikt som När nybyggda arenan

körs upp och ner, i mottakt till de hoppande fansen, för att minska vibrationerna. Sedan tekniken installerades har den modifierats och förbättrats flera gånger. Systemet körs nu, före den slutliga intrimningen, på cirka sjuttiofem procent av sin kapacitet, och ger då cirka sjuttio procents dämpning. Målet är en dämpning på ungefär åttio procent när ståplatsläktaren är utsåld.

Sundsvall Storgatan 50, 852 30 SUNDSVALL

Sollefteå Nipan 163, 881 52 SOLLEFTEÅ

Piteå Karl Grankvist väg 1A, 941 52 Piteå

Luleå Storgatan 35, 972 31 Luleå

Växjö Storgatan 42, 352 32 Växjö

Västerås Kopparbergsvägen 6, 722 13 VÄSTERÅS

Lund Scheelevägen 17, 223 70 LUND

Kristinehamn Doktor Enwalls väg 14, 681 37 KRISTINEHAMN

Norconsult i världen

Älvkarleby Norge DANMARK LAOS Filippinerna Peru MoÇambique

SAmhälls by ggaren med helh etssyn

Uppsalavägen 3, 814 70 ÄLVKARLEBY

Östersund Kunskapens väg 6, 831 40 Östersund

Umeå Umestan hus 2, 903 47 Umeå

Örebro Klostergatan 3, 703 61 ÖREBRO

Sydafrika

ÖrNsköldsvik

CHILE

Strandgatan 21, 223 33 ÖRNSKÖLDSVIK

Avsändare: Norconsult AB, Box 8774, 402 76 Göteborg

Sara vill gå på djupet Hon är marinbiologen som fick jobb som vanlig biolog på Norconsult. Men snart är det dags för Sara Rydbeck att åter dra på sig torrdräkten när hon ska genomföra en stor kartläggning under vattnet utanför Norges kust.

S

ara Rydbeck har jobbat på Norconsult sedan 1998 – med några uppehåll för forskningsresor för att hjälpa vänner med deras marina forskning. Oftast har det då gällt dykningar och hon har hittills loggat omkring 700 dyk.

– Mitt första ’’dykcert’’ tog jag i Thailand när jag var ute och ryggsäcksluffade. Sen tog jag min divemaster i Australien och dök vid Stora barriärrevet.

Så mycket dykning har det ännu inte blivit inom ramen för jobbet på Norconsult.

– Jag har mest arbetat som ”vanlig” biolog. Varit ute i skogen och tittat på träd, säger hon och skrattar.

– Fast det är ett otroligt utvecklande jobb. Jag lär mig så mycket nya saker hela tiden! Några små dykjobb har det också blivit. Bland annat har jag varit med och inventerat musselbankar i Nordre älvs mynning.

Sara har varit med och drivit att Norconsult ska kunna erbjuda dyktjänster i egen regi, och snart är det första stora jobbet på gång. Hon ska delta i en kartläggning av flora och fauna utanför kusten vid norska Ålesund, något som görs vart tionde år för att se vilken inverkan avloppsverket där har på havslivet. Växter och djur på ett djup ner till 30 meter ska dokumenteras av ett stort team vid 19 dyk som ska genomföras på nio dagar i början av juni. Ett ganska svårt jobb, låter det som.

– Jag behöver ett yrkescertifikat jag saknar, så det ska jag iväg och ta vid en kurs i Stockholms skärgård. Bland annat ska vi få lära oss att dyka med helmask, så att vi kan ha radiokontakt med varandra under vattnet.

Det ska bli kul!

TEXT Christian Tarras ericsson FOTO Anna Sigvardsson

Sara Rydbeck – marinbiolog hos Norconsult Ålder 42 år. Bor Hus i Billdal. Familj Gift och två söner (3 och 6 år gamla). Fritid Reser mycket och är gympaoch spinninginstruktör.

Det bästa med mitt jobb Det är så varierat, och man får arbeta tillsammans med en massa härliga människor med olika kompetenser.