Norconsult idag #2 2013

I DAG NORCONSULT

EN TIDNING FRÅN SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN #2 2013

TOLKAR RÖRELSER

VI ÄR BÄST PÅ CYKEL

UTMANING I NORGE

Tack vare inklinometermätning förebygger Norconsult ras vid till exempel byggarbeten.

Vårt Göteborgskontor har utsetts till den mest cykelvänliga arbetsplatsen i hela staden.

Sunnaas sjukhus ska bygga nytt och effektivisera. Norconsult kommer med bästa lösningarna.

SIDAN 9

SIDAN 16

SIDAN 20

STADENS NYA ANSIKTE –om det socialt hållbara samhället

2

ledare //

Låt oss höja blicken

I

förra numret av Norconsult i Dag skrev jag om social hållbarhet och den omställning som behöver göras i de miljonprogramområden som allmännyttan äger.

Social hållbarhet är en del av den stora omställning som krävs för allt fysiskt planerande och allt byggande.

Samtidigt som vi tar hand om befintliga värden och uppgraderar hållbart ska vi planera och bygga städer och infrastruktur som möter de nya kraven. Nya, smarta och hållbara lösningar, helt enkelt. Detta innebär fantastiska möjligheter för vår bransch.

Jag vill lyfta fram ett citat från SKF:s koncernchef Tom Johnstone i ett majnummer av Dagens Industri: ”Hållbarhet måste bli en del av företagens affärsmodeller, annars finns risken att man skär ned på hållbarhet i sämre tider.”

En rimlig slutsats som innebär en konkret utmaning.

Hur vi kan få in hållbarhet i våra affärsmodeller och tjäna pengar på den? Arbetet med hållbarhet ska ju inte drabba aktieägarna – bara gynna dem.

SÅ VITT JAG kan förstå kommer det på något sätt behövas ”nya pengar” om vi på allvar ska kunna möta de nya kraven. Det kan handla om nya finansieringsformer och nya affärsmodeller för både företag och det offentliga.

Den 30 september publicerade Göteborgs-Posten en artikel som berörde finansieringsformen runt dessa frågor.

Carl Mossfeldt, tidigare vd för Tällberg Foundation och numera konsult, och stadsdelen Biskopsgårdens socialchef Lena Säljö kom med förslag på lösningar. De var överens om att det används hundratals miljoner kronor som inte gör nytta – och att de pengarna skulle kunde användas till att rusta upp nedgångna områden till attraktiva bostadsområden där människor trivs och kan försörja sig själva.

Vilka affärsmodeller har det offentliga för att premiera hållbara lösningar? Så vitt jag vet finns de inte. Snarare

är det så att den konsult som ”hittar på något” och har lägst timpris vinner upphandlingen. Det krävs alltså idéer och modeller som ger branschen incitament att möta de nya kraven. Är detta bara ett svenskt problem? Absolut inte – det ser likadant ut i hela Europa – men tänk vilket rykte svensk samhällsbyggnadskompetens skulle få om vi kunde lösa det. Nu när konsulter från kontinenten söker sig till den skandinaviska marknaden är det hög tid att vi genom nya affärsmodeller tar marknadsandelar utanför Skandinavien.

Visst låter detta spännande? Läs mer om Norconsults syn på social hållbarhet på sidorna 10–13. man lär kan vara lättare sagt än gjort.

Men som samhällsbyggare med helhetssyn gör vi så gott vi kan. Visste ni att Norconsults huvudkontor i Göteborg blev korat till den cykelvänligaste arbetsplatsen i hela staden? Mer än hundra företag deltog i tävlingen och vi var alltså bäst på att ge våra medarbetare möjlighet att välja cykeln – en bekräftelse vi är väldigt stolta över. Du kan läsa mer om vårt arbete med miljöanpassade resor på sidan 16.

ATT LEVA SOM

Med det sagt vill jag önska er alla trevlig läsning och en riktigt god jul.

Ljot Strömseng VD

PÅ OMSLAGET

Bilden symboliserar att framtidens stadsplanering måste göras med människan i centrum.

NORCONSULT I DAG # 2 2013

3

// innehåll // vinjett

TEXT FÖRNAMN EFTERNAMN FOTO FÖRNAMN EFTERNAMN

17 6

Svävande bygge vid Västerhavet Norconsult har ritat Fjord Lines nya färjeterminal i Strömstad, en innovativ byggnad med ansiktet mot havet.

Uppmuntrar inflytande Genom att involvera sina medarbetare når Veidekke bättre resultat.

Cykelvänligast Norconsult i Göteborg har deltagit i tävlingen Cykelvänlig arbetsplats – och våra insatser räckte hela vägen till seger.

16

Bygger nytt i svår natur Norconsult har ritat ett nytt hus och sett över hela området på Sunnaas sjukhus utanför Oslo. Arkitekten Kerstin Björn och projektledaren Eivind Wium förklarar hur man har tänkt.

10 Hållbarhet med mänskligt fokus

20

Med social hållbarhet uppfylls grundläggande mänskliga behov – till gagn för både individen och samhället.

Norconsult I DAG – en tidning från oss på Norconsult POSTADRESS

TELEFON

Box 8774, 402 76 Göteborg

+46 31 50 70 00

BESÖKSADRESS

norconsult.se

WEBB

Theres Svenssons gata 11, 417 55 Göteborg

ANSVARIG UTGIVARE

PROJEKTLEDARE

Ljot Strömseng ljot.stromseng@ norconsult.com

Katharina Jonsson katharina.jonsson@ norconsult.com

Norconsult AB ingår i Norconsultkoncernen som är en av Nordens ledande flerfackliga rådgivare inom samhällsplanering och projektering.

Tillsammans är vi 2 650 medarbetare varav 390 arbetar i Sverige.

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

PRODUKTION

OMSLAGSBILD

TRYCKERI

Rubrik AB Göteborg info@rubrik.se

Rubrik och Shutterstock

Elanders Sverige AB PAPPER

ADRESSREGISTER

mail@ norconsult.com

Omslag Profisilk 250 g Inlaga Profimatt 120 g Miljömärkt trycksak 341 123. Vi bidrar till en miljömedveten tryckprocess genom att använda ett tryckeri som uppfyller kriterier inom val av papper, färg och kemikalier samt rutiner kring produktion och avfallshantering.

4

händer på Norconsult //

TEXT SISSEL HEDQVIST & GUSTAF HÖÖK

Visste du att... … Norconsult i oktober medverkade vid konferensen Green Building Forum i Kuwait. Marcus Rydbo, ledare för team Arkitekter, höll ett föredrag kring innovativa lösningar för en hållbar framtid och deltog i en paneldebatt om hållbara städer.

Visste du att... … konferensen Passivhus Norden i år hölls i Göteborg.

Norconsult deltog tillsammans med AB Svenskt Klimatneutralt Boende, vars vd Jan-Erik Eskilsby redogjorde för den energilagringsteknik (ASES) som man tillsammans arbetat fram.

Astando stärker Norconsult

Norconsult Astando tillför ytterligare IT-kompetens till koncernen.

SEDAN I MAJ ingår IT-företaget Astando i Norconsultkoncernen och heter numera Norconsult Astando AB. Tack vare samgåendet har dörrarna öppnats för nya och spännande möjligheter för kunder, samarbetspartner och medarbetare.

– Norconsults IT-verksamhet är ledande i Norge inom informations- och kommunikationsteknik, säger Norconsults vd Ljot Strömseng. Att vi nu etablerar denna kompetens även i Sverige ger oss tillgång till en helt ny marknad som

stärker och breddar oss, både i Sverige och som koncern.

Förvärvet stöder Norconsults strategi att växa på Stockholmsmarknaden. En av Norconsult Astandos många styrkor är att arbeta med breda lösningar och driva projekt där flera organisationer och leverantörer samverkar. Ett specialområde är digitala vägnät och företaget har spetskompetens inom Intelligenta Transportsystem (ITS), Geografiska Informationssystem (GIS), IT för kollektivtrafik samt publika e-tjänster. ■

Nya ledare i Växjö och Stockholm Det har tillträtt nya ledare på olika håll i Norconsult. Vi tar pulsen på tre av dem.

DEN 1 DECEMBER började Niklas Sörensson som teamledare för VeAinfo i Växjö. Han kommer närmast från Sweco Environment där han arbetade med mätteknik och mätdatahantering.

Dessförinnan har han läst till kemiingenjör i Växjö, jobbat bland annat på DHI Sverige AB och haft egen miljökonsultfirma. I sin nya tjänst kommer Niklas Sörensson att leda ett team som arbetar med mätningar, framför allt med hjälp av Norconsults egenutvecklade och webbaserade system.

– Det ska bli väldigt roligt att fortsätta utveckla VeAinfo. Min ambition är att utveckla verksamheten i stort, säger han.

FAKTA NIKLAS SÖRENSSON Ålder 40 år. Familj Fru och två döttrar (8 och 6 år). Fritid Jakt och hundar.

CARL GREHAN ÄR sedan februari 2012 medarbetare på Akustikon i Stockholm, ett team som arbetar med ljud och vibrationer. Han är utbildad civilingenjör, med inriktning på ljudoch vibrationslära, och har tidigare jobbat med både produktutveckling och tillverkningsteknik.

Carl Grehan vill att team Akustikon ska växa, både i Stockholm och Göteborg, eftersom efterfrågan på akustisk kompetens ökar såväl i Sverige som utomlands.

– Jag jobbar som teamledare och för tillfället är jag även projektledare i ett projekt som handlar om att ta fram en tyst glasåtervinningsbehållare.

Den nya typen av behållare lanseras till våren.

FAKTA CARL GREHAN Ålder 46 år. Familj Gift och två barn (8 och 5 år). Fritid Aktiv inom scoutrörelsen.

är sedan september ny teamledare för Miljö och Säkerhet i Stockholm. Han har tidigare varit bland annat avdelningschef på WSP och VA-chef på Stockholm-Arlanda Airport. Erik Wikström är utbildad miljö- och hälsoskyddsinspektör och ska – utöver att själv utföra konsultuppdrag – även fungera som ledare för det nya teamet.

– Mitt mål är att Norconsult blir en stark aktör i regionen och tävlar om de mest intressanta uppdragen inom miljöområdet, säger han. Det ska vi lyckas med genom att nyrekrytera, bearbeta marknaden och fortsätta att leverera kvalitet i våra uppdrag.

ERIK WIKSTRÖM

FAKTA ERIK WIKSTRÖM Ålder 42 år. Familj Sambo. Fritid Slalom, spela golf, renovera det nyköpta huset.

NORCONSULT I DAG # 2 2013

5

Norconsult stödjer Världens Barn För femtonde året har Radiohjälpen genomfört kampanjen Världens Barn, som kulminerade med en direktsänd gala i SVT1. Norconsults julklapp till våra kunder var en gåva till kampanjen. Vi anser att en sådan gåva gör mest nytta.

Vilket vore ditt drömprojekt på Norconsult?

NORCONSULT & ANNA-KARIN AHLSTRÖM

Maria Mattsson

ÖPPET HUS I GÖTEBORG

Martina Haag löptipsade augusti hölls ännu en lyckad upplaga av Norconsults årliga Öppet hus. Över 450 personer gästade oss på Lindholmen i Göteborg för att umgås, äta och lyssna på föreläsaren Martina Haag. Hon pratade om löpning och rådde ovana löpare att inte gå ut för hårt med sin I SLUTET AV

arrangerade Norconsult det årliga evenemanget Temadagar i Gävle. Drygt femtio gäster, de flesta från kraftbolag och leverantörer, slöt upp på Clarion Hotel Winn för att lyssna på föredrag och diskutera branschfrågor. Det övergripande temat var Uthållig energiproduktion och föredragen behandlade till exempel den nya vattenverksutredningen, det nya vattendirektivet, det nyinvigda kraftverket

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

− Att rita ett flerbostadshus som använder sig av ASES-systemet. ASES står för Active solar energy storage och gör det möjligt att säsongslagra solenergi under sommarhalvåret. Sedan kan den användas under vintern för att värma upp huset. Det är ett innovativt sätt att skapa byggnader med låg energiförbrukning.

Kerstin Holmberg träning, att glädjas över alla framsteg och att anmäla sig till ett lopp, för att få en morot.

Som tack anmälde vi på Norconsult Martina till Göteborgsvarvet den 17 maj.

Vi vill också passa på att tacka våra kunder och samarbetspartners för en trevlig kväll. ■

Energidagar med bra mix DEN 14 OCH 15 NOVEMBER

GÖTEBORG Arkitekt, Arkitektur och samhällsplanering.

i Krokom och vilken roll GIS-verktyg kan spela när man konsekvensklassar kraftverksdammar. Ett nytt inslag var de demonstrationsstationer som förklarade teknikområden och arbetssätt.

– Temadagarna var väldigt uppskattade och är ett bra tillfälle för deltagarna att diskutera viktiga branschfrågor, säger Thommy Karlsson, till vardags på Norconsults Uppsalakontor, som höll i arrangemanget. ■

STOCKHOLM Landskapsarkitekt, Mark och vatten.

− Jag är fascinerad av Norges turistvägar och skulle vilja göra något liknande i Sverige. Det handlar om att skapa utsiktsplatser som belyser naturvärden och naturupplevelser. Drömmen vore att få arbeta såväl med översiktlig planering som att gestalta och projektera de ställen som väljs ut.

Jonas Persson ÄLVKARLEBY Teknisk konsult, Energi.

– Ett stort kraftverksprojekt i något utvecklingsland utan stabil elförsörjning. Det vore intressant med ett ”green field”-projekt, en nybyggnad. Det innebär att förutsättningarna är lite oklara och att man börjar med ett tomt blad.

Då är de tekniska utmaningarna stora och det krävs innovation och kreativitet, samtidigt som projektet höjer levnadsstandarden för många människor.

6

Medarbetarna bygg Täta och återkommande möten, ständigt ifrågasättande och externa konsulter som lägger sig i besluten.

Rörigt och omständigt?

Inte alls. Det är Veidekkes sätt att bli effektivt.

A

lla byggföretag – ja, alla företag över huvud taget, förstås – har sina egna sätt att effektivisera verksamheten. I vissa organisationer handlar det om att styra upp verksamheten genom mallar och centrala beslut.

I Veidekkes fall är det precis tvärtom.

SEDAN NÅGRA ÅR arbetar Skandinaviens fjärde största byggkoncern målmedvetet med coachande, skapandet av teamkänsla och gemensamma mål. Man kallar arbetssättet för medarbetarinvolvering, MI, och har hämtat inspiration från Lean-filosofin, som revolutionerade Toyota på åttiotalet. I praktiken går det ut på att ta tillvara alla medarbetares kunskap och ge dem möjlighet att påverka sin arbetssituation – och därigenom nå det övergripande målet om att jobba smartare.

NORCONSULT I DAG # 2 2013

TEXT ULF ROOSVALD FOTO VEIDEKKE

Utsättarna Malin Jansson och Tobias Lindvall utför spårkontroll i projektet E13 Agnesberg–Marieholm, som bland annat innebar flyttning av E45 cirka 800 meter till ny vägport under dubbelspårig järnväg.

// veidekke

7

Veidekke är den fjärde största byggkoncernen i Skandinavien och bland de fem–sex största i Sverige.

ger Veidekke – Egentligen handlar det om sunt förnuft, säger Mats Ek, arbetschef för Involverade Mark och Anläggning och Veidekke- medarbetare anställd sedan 1998.

Veidekkes Lean– Alla på en byggarbetsplats har en inspirerade arbetssätt kallas MedarMats Ek, viktig uppgift. Om man har det klart betarinvolvering arbetschef, för sig och bjuder in alla i planeringen, och har tre bärVeidekke. så öppnar man också för nya synpunk- ande delar: ter och idéer. Det är medarbetarinvolvering.

• Involverande När Mats Ek beskriver sin arbetsplats talar han om ett planering (för ökad produktivitet och jobb där arbetsledare och yrkesarbetare sitter tillsammans minskat spill). och där det finns väldigt lite av vi-och-dom-känsla. För- • VDC (metod som integrerar virtuella hoppningsvis gör detta också att det är en miljö som är lätt modeller i arbetet).

• Teamet (för större att komma in i som nyanställd. Åtminstone en gång i månaden samlas alla involverade engagemang och delaktighet). i ett projekt i ett stormöte. Det betyder att alla, inte bara

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

en person, har ett visst helikopterperspektiv och överblick och kan komma med förslag på effektiviseringar. Som extern konsult dras man också in i Veidekkes tankesätt. Man inte bara erbjuds att vara med i processen, utan förväntas påverka den.

– På andra håll är det kanske så att platschefen tänker och planerar och sedan talar om för de anställda vad de ska göra.

Så är det inte hos oss. Och det säger sig själv att om man vet vad man gör och vad det har för syfte, så blir det bättre. Man gör ett bättre jobb, säger Mats Ek. VEIDEKKE STARTADES I Norge 1936 och namnet betyder ungefär ”vägbeläggning”. I dag är Veidekke den fjärde största byggkoncernen i Skandinavien och bland de femsex största i Sverige. Marknaden finns i Norge, Sverige och Danmark och är koncentrerad till storstadsregionerna. Som

8

veidekke //

ett led i tanken på att involvera medarbetarna i företaget Vi tyckte att det borde gå att åstadkomDetta är Veidekke erbjuds delägarskap och i dag äger hälften av de anställda ma bra resultat med betydligt mindre cellplast, så jag bad mina samarbetsen dryg femtedel av företaget.

Grundades i Norge 1936 Mats Ek arbetar på det som kallas Region Anläggning partners på Norconsult att räkna om. som vägbyggare. Byggde Sydväst och som har kontor i Göteborg, Uddevalla och Det gjorde de, och resultatet är att vi under femtio- och sextiotalet motorLandskrona. Verksamheten är uppdelad mellan Infrastruk- kommer att spara både tid och pengar vägar i Norge men fick också flera tur, Betong och Broar, Mark och Anläggning samt Anlägg- i projektet. uppdrag i Afrika, bland annat ett ning Skåne. flygplatsbygge i Etiopien.

– Men det är inte vattentäta skott emellan grupperna. Jag MATS EK NÄMNER exemplet eftersom Under sjuttiotalet byggde Veihar min placering på Mark och Anläggning, men är ganska det ger en god illustration av hur Veidekke flera dammar i Norge innan involverad i de andra delarna också. dekke vill arbeta. Ett annat exempel företaget under åttiotalet via fusioJust nu är Mats Ek engagerad i ett stort arbete med är arbetet med den besvärliga banner växte till att bli en av de domiinnergården på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Det är en vallen längs Göta Älv, ett projekt som nerande entreprenörerna i Norge trång och stökig innergård där patienter och besökare med tack vare kreativa lösningar (se fakta– och senare hela Skandinavien. rullstolar och rullatorer ska samsas med bilar, ambulanser rutan till vänster) blev klart hösten 2011 Veidekke etablerades i Göteborg och andra transporter. Asfaltsplanen genomskärs också av i stället för sommaren 2012.

1998, i Stockholm år 2000 och åsar från de kulvertar som ringlar under marken mellan – Man ska alltid ifrågasätta projeki Skåne 2003. sjukhusets alla byggnader. Efter många års sättningar ska teringen. På ett annat företag kanske man nu komma till rätta med sättningar som gör att det cheferna skulle bli irriterade för att Anställda i Sverige: Drygt 1 000. i dag krävs trappor och ramper till de flesta entréer. Marken det stjäl tid, men vi uppmuntras – och Omsättning i Sverige: Cirka 4,6 ska höjas, på sina ställen så mycket som en meter. jag uppmuntrar mina medarbetare – miljarder kronor.

– I förfrågan hade beställaren beskrivit att man skulle fylla att alltid ifrågasätta. Projekteringen upp med cellplast, och hur mycket cellplast som skulle gå åt. är utförd vid en dator på ett kontor och det är inte alls säkert att de som tog fram den har tagit fram den bästa lösningen för ett specifikt fall.

Mats Ek skrattar till: – Om man ger sig fan på det, så hittar man smarta lösningar. I båda de här fallen löste geoteknikerna på Norconsult problemen på ett bättre sätt. Och själv kan jag inte hålla fingrarna borta när det gäller geoteknik, för jag tycker att det är så kul.

Veidekke & Norconsult Norconsult och Veidekke stod inför en svår utmaning när en banvall för dubbelspår skulle byggas intill befintlig järnväg mellan Göta Älv och väg E45 vid Surte. Sträckan var trång och rasrisken överhängande. Oron var stor för att marken inte skulle klara ens vikten av maskinerna som skulle utföra förstärkningsåtgärderna.

Genom smarta geotekniska lösningar – till exempel användande av

geonät i stället för spontplankor, pålning av arbetsväg med kalkcementpelare i stället för träpålar samt minskad användning av lättklinker – kortades byggtiden med åtta månader och slutnotan blev mycket lägre än beställaren räknat med.

Norconsult bidrog även med flera kompetenser vid byggandet av Residens Sannegården, ett bostadsprojekt på Norra Älvstranden i Göteborg med stora visioner och höga krav.

Bortsett från viljan att involvera medarbetarna, finns det något annat som är typiskt för Veidekke?

– Vi är ganska tekniska och jobbar mycket med totalentreprenader. Vi gör upp med våra samarbetspartners från början; hittar vi smarta lösningar så delar vi vinsten på det vi sparar. Det ger ett gemensamt mål och ett bra arbetsklimat. Det tråkigaste som finns är att hamna i ”tvistigheter”, när man i stället kan tjäna pengar tillsammans.

Vad letar ni efter hos de konsulter ni arbetar med?

– Det gäller att ha snabba, lyhörda och kreativa konsulter som förstår villkoren och produktionen. Det har vi hittat inte minst hos Norconsult. Och hittar man dem, då är det här jobbet hur roligt som helst. Det finns inget som är så roligt som att få en bra idé och sedan förverkliga den. ■

NORCONSULT I DAG # 2 2013

TEXT GUSTAF HÖÖK ILLUSTRATION MATTIAS DELLMO

// så funkar det

9

Smart rör förebygger problem

H

orisontella rörelser i marken kan få allvarliga följder för till exempel vägar eller byggnader. För att mäta dem så att problem kan förebyggas använder sig Norconsult av så kallad inklinometermätning.

Tekniken går ut på att man installerar rör i marken och att inklinometergivare, mätinstrument som mäter en vinkel mot lodlinjen, inuti rören känner av eventuella horisontalrörelser. Datan från givarna översätts sedan till grafer, som visar hur jorden beter sig på olika djup.

Mätintervallen är flexibla och anpassas till situationen, så man till exempel har täta intervall vid kritiska byggarbeten.

Mätdatan rings automatiskt in via en

Lådan innehåller en GSMsändare, som automatiskt ringer in mätdatan. Den redovisas som tabell och graf och kan övervakas på en projektspecifik internetsida.

Vid mätvärden över uppsatta värden skickas larm via SMS och e-post.

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

GSM-sändare och sedan kan både kunden och geoteknikern övervaka resultaten via en projektspecifik internetsida. Det går även att koppla ett larm till systemet, så att kunden och geoteknikern får SMS eller mejl om gränsvärden överskrids.

INKLINOMETERMÄTNING ÄR inget nytt, men på senare år har tekniken förfinats och används allt oftare.

– Byggkraven har ökat och dessutom har det blivit vanligare att man bygger på lite ”luriga” ställen, till exempel vid vattendrag och i täta stadsmiljöer, säger Daniel Svärd, geotekniker på Norconsult.

Från inklinometergivare går sladdar, som för över informationen till en datalogger och en GSM-sändare.

Inklinometermätning används såväl i samband med arbeten som har inverkan på jorden – till exempel pålning eller schaktning – som för att mäta helt naturliga rörelser i marken. I det senare fallet kan det handla om rörelser som ofta uppstår innan ett jordskred inträffar.

– Numera innehåller förfrågningsunderlaget vid vägbyggen ofta krav på inklinometermätning, säger Daniel Svärd. Då mäter vi såväl före som under byggskedet. ■

Ett plaströr med en diameter på 70 millimeter borras ner i marken, oftast till 20–30 meters djup.

Maxdjupet brukar vara cirka 50 meter.

I röret sitter ett antal inklinometergivare som på ett pärlband. Givarna är cylinderformade högprecisionsinstrument som fungerar som seismografer – fast de mäter långsammare rörelseförändringar än vibrationer.

Lerum utnyttjade tekniken I Lerums kommun kom inklinometermätning väl till pass, efter att det uppstått sprickor i en större väg intill en slänt.

Vägen leder till en gymnasieskola och ett bostadsområde och stängdes av medan Norconsult utförde mätningar.

Den öppnades för trafik först när vägen byggts om och inga rörelser kunde konstateras i marken.

10 helhetssyn //

TEXT GUSTAF HÖÖK FOTO MIKAEL GÖTHAGE & SHUTTERSTOCK

Ett samhälle för människor Social hållbarhet är ett begrepp på många stadsbyggares läppar. Men vad innebär det? Hur kan man jobba för att närma sig målet? Och vilka vinster kan samhället göra?

Norconsult i Dag satte sig ner med fyra norconsultare för att söka svaren.

T

ermen hållbar utveckling fick sitt genomslag via FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987), även kallad Brundtlandrapporten. Ett kvarts sekel senare är den mer aktuell än någonsin, oavsett om man talar om helheten eller om någon av dess tre dimensioner; social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet.

Den sociala hållbarheten är den kanske svåraste att sätta fingret på, i så mån att den inte är omedelbart mätbar. Men känn på en vedertagen definition – ”social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls” – och tyngden blir påtaglig.

– För mig handlar social hållbarhet om att bygga ett samhälle med jämlika relationer och möjligheter att leva ett gott liv, säger kulturgeografen Emmali Jansson. Sedan gäller det att planera staden så att det går att uppnå. Till exempel ska människor kunna träffas och ha bra sociala relationer, segregationen ska minska och man ska kunna ta sig till viktiga ställen utan bil.

Hon fortsätter: – Målet är att uppnå maximal lycka i samhället. Det finns lyckoforskning som visar att jämlikhet, fysisk aktivitet och goda sociala relationer är jätteviktigt – och där kan vi som stadsbyggare skapa förutsättningar.

Moa Lipschütz, även hon kulturgeograf, nickar.

– Det handlar om både livskvalitet och demokrati. Människor har rätt att vara med och påverka sin livsmiljö, men traditionellt har stadsplanering haft ett ovanifrånperspektiv.

Samhället måste bli bättre på att inkludera medborgarna, både av demokratiskäl och för att ta tillvara kunskap.

I DEN SVENSKA planprocessen har medborgare rätt att yttra sig, men i relativt sena skeden.

– Det finns kanske anledning att se över plan- och bygglagen, säger arkitekten Sofia Larsson.. I Norge har man dialog i ett tidigt skede av planeringen. Dialogen bör ske tidigt och man bör involvera dem som kan området, som bor eller jobbar där. Och vad gäller åsikter från allmänheten, så är det viktigt att vara medveten om vilka som yttrar sig. Det är som regel medelålders män med bra inkomst. Man måste tänka på att ”medborgare” inte är någon homogen grupp och aktivt söka upp andra grupper.

För de sociala frågorna gör Moa Lipschütz en jämförelse med kravet på miljökonsekvensbeskrivning.

– Det finns inget krav vad gäller sociala konsekvenser. Det borde kanske finnas?

EN METOD SOM kan användas som underlag till stadsplanering är space syntax-analyser. Den går ut på att man slår fast siktlinjer – vad en fotgängare ser från givna platser – och utifrån den datan räknar fram så kallade integrationsvärden.

– Ett värde visar hur rumsligt välintegrerad en viss plats är med resten av staden, säger stadsplaneraren Axel Heyman. Tack vare space syntax-analyser ser man hur olika delar av det offentliga rummet hänger ihop med varandra. Detta påverkar i sin tur hur människor rör sig i staden.

Han fortsätter: – Analysen är värdefull till exempel när man ska planera för trygga miljöer. Befolkade miljöer är ju generellt tryggare. Dessutom påverkas många andra funktioner, till exempel handel och service, av den rumsliga integrationen.

NORCONSULT I DAG # 2 2013

11

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

12

Moa Lipschütz flikar in: – Precis, space syntax-analyser är verkligen användbara. Och handlar det om befintliga områden kan man till exempel göra trygghetsanalyser eller studera hur området används för att få en mer fullständig bild.

Emmali Jansson fyller i: – Ja, och vad sägs om att införa någon form av segregationsindex? Att man kan se hur en viss åtgärd skulle påverka staden i stort.

DE FYRA NORCONSULTARNA

är överens om att man kan

nå längre i tanke och handling om kunskap hämtas in och bearbetas på smartare sätt.

– Jag anser att forskningen bör utnyttjas mycket mer, säger Axel Heyman. Det finns massor av kunskap som kan appliceras på stadsplanering, till exempel på vad som skulle kunna bryta segregationen.

Sofia Larsson avslutar: – Som vi varit inne på skulle planeringen vinna på att man tog in kunskap från fler människor. Och så vore det nog bra med större bredd bland dem som jobbar med samhällsplanering. Mångfald berikar. ■

Bostadsområdet Bergsjön i Östra Göteborg byggdes i slutet av sextio- och början av sjuttiotalet. Nu är upprustningsbehovet enormt och allmännyttiga Familjebostäder, största fastighetsägaren i området, står inför en stor utmaning.

3 000 bostäder i Bergsjön. De flesta tillhör miljonprogrammet och har stort upprustningsbehov. En hel del är gjort men fler än hälften av husen återstår och skulle Per-Henrik behöva totalrenoveras på tio års sikt. Hartmann, Haken är att betalningsförmågan gene- vd Familjebostäder. rellt är låg i Bergsjön. Vi vill att människor ska kunna bo kvar i området samtidigt som renoveringarna måste finansieras. Därför kommer upprustningen att göras med olika standardnivåer, så det finns något som passar alla plånböcker. Dessutom vill vi bygga nytt, även andra typer av hus, och bidra till att Bergsjön blir mer attraktivt. Man ska både kunna och vilja göra boendekarriär, men då krävs samarbete mellan alla inblandade; kommunen, när-ingslivet och andra fastighetsägare. Det finns till exempel en fastighetsägarförening som skulle kunna vara drivande och vi ligger på Fastighetskontoret vad gäller planarbetet.

Helhetsbilden av Bergsjön behöver ändras och vår vision är en stadsdel där människor trivs, känner sig trygga och vill bo kvar. Då krävs inte bara renoverade hus utan även social utveckling, till exempel vad gäller arbete och skola.”

”VI ÄGER NÄSTAN

åt Familjebostäder i projektet och situationen i Bergsjön är inte enkel. Precis som på andra håll i Göteborg och Sverige gjordes det under sextio- och sjuttiotalet enorma invesCarl Mossfeldt, teringar i områden som inte utvecklats strategisk konsult, som det var tänkt. I dag är arbetslösf d vd Tällberg Foundation. heten hög i många av områdena, vilket leder till bristande betalningsförmåga. Då är det svårt att räkna hem eventuella nyinvesteringar och i nuläget finns inte verktygen för att lösa det här problemet. Jag tror att det krävs en syntes mellan den gamla modellen – där politiken styr var det ska investeras – och den nya modellen, där marknaden styr. Här finns jättemöjligheter för den aktör som vågar kliva fram tungt och formulera en sådan syntes.

I fallet Bergsjön kanske man kan tänka sig ett utvecklingsbolag för hela stadsdelen. Det skulle arbeta med både privata och offentliga medel och investera långsiktigt i befintliga byggnader, men också i byggrätter. Då skulle man kunna utveckla områdets karaktär. Samtidigt skulle ett sådant bolag ges incitament för att sänka de sociala kostnaderna i området.

Men det är viktigt att investeringarna i Bergsjön bär sig själva.” ”JAG ÄR RÅDGIVARE

NORCONSULT I DAG # 2 2013

13

S

Moa Lipschütz, kulturgeograf.

tadsplanering där sociala aspekter inte har vägts in kan skada samhället. Om man däremot lyckas skapa något socialt hållbart får samhället en god grund att stå på.

Emmali Jansson, – Det första jag kommer att tänka på är ökad kulturgeograf. livskvalitet, säger Moa Lipschütz.

– Jag tänker också att trygghet och tillit ökar. Bra sociala förutsättningar ger dessutom ekonomiska vinster, till exempel genom att hälsoproblem och social oro minskar.

Alla runt bordet nickar och Emmali Jansson Axel Heyman, stadsplanerare. säger: – Med socialt hållbara miljöer ökar toleransen.

Och när det sociala kapitalet och tilliten är större blir människor mer benägna att samarbeta och ta olika initiativ.

Moa Lipschütz igen: Sofia Larsson, – Forskning visar att jämlika och toleranta samarkitekt. hällen ofta är mer ekonomiskt hållbara.

Axel Heyman säger: – Ur ett folkhälso- och rättviseperspektiv finns all anledning att satsa på både social och ekonomisk hållbarhet.

Resonemanget rör sig mot sambandet mellan det rumsliga och det sociala. Stadsdelar och städer som är välintegrerade och tillgängliga borgar för fler möten, minskade fördomar och större frihetskänsla.

– Det är viktigt med mötesplatser och med sådant som lockar människor till miljöer de inte annars hade besökt, säger Sofia Larsson. Inte minst om det kan skapa kopplingar mellan områden med olika sociala förutsättningar.

Hon fortsätter: – Den stora styrkan i staden är möjligheten till mångfald och samvaro, men saknas utemiljöer där man kan eller vill vara så kan följden i stället bli stress och social isolering.

Att öka inflytandet i planeringsprocesser vore en demokratisk insats, men skulle också kunna få mer konkreta effekter.

– Planerna blir bättre om det tillförs kunskaper som vi som planerare inte själva kan se, säger Emmali Jansson. Hur tar man sig bäst från en punkt till en annan? Vilka värden är viktiga att bevara? Sådana grejor. Och så blir människor ”snällare” mot miljöer som de varit med och påverkat.

Axel Heyman knyter ihop säcken: – En socialt hållbar stad mår bättre och är mer motståndskraftig när det blåser snålt. ■

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

14

SJÖRÄDDNINGEN Bottenmaterial håller på att täppa igen farlederna i Hjälmaren.

Nu vill Örebro kommun muddra i västra delen av sjön för att både privat- och turistbåtar ska kunna fortsätta segla.

Men ett sådant arbete kan vara förenat med miljörisker.

D

et är farleden mellan Örebro och Norra Essundet i västra Hjälmaren som sakta håller på att grundas upp av sediment. Båtar som går djupare än 1,3 meter riskerar att gå på grund och farleden är på väg att bli ofarbar för större segelbåtar och för de charterbåtar som trafikerar landets fjärde största sjö.

Sedan sjuttiotalet har farleden muddrats ungefär vart tionde år för att behålla framkomligheten.

Nytt är däremot att man numera tar miljökonsekvenserna för att rensa sjöbotten på större allvar och att länsstyrelsen behöver ge tillåtelse eller avslag för ny muddring. Örebro kommun har gett Norconsult i uppdrag att utreda konsekvenserna av muddring och vilka risker det skulle medföra att dumpa förorenade lermassor i farleden.

– Hur man än gör kommer en muddring att röra upp partiklar och eventuella föroreningar som inte är bra.

I grunden är det här ett politiskt beslut om hur mycket man tycker att det är värt att ha båttrafiken kvar, säger Annika Blix, ingenjör och uppdragsledare på Norconsult.

SEDIMENTEN LÄNGS MED farleden innehåller flera olika föroreningar som kan vara farliga om de kommer ut

i ekosystemet (se faktaruta). Området kring Hemfjärden är uppväxtområde för gös och sjön är ett riksintresse för yrkesfiske. Hjälmaren är dricksvattentäkt för Eskilstuna, i närheten av de planerade muddringsarbetena finns två naturreservat och rika fågelmarker, här finns badplatser och unika skogsområden. Det finns alltså gott om anledningar att vara varsam.

Tunga instanser som SGU (Statens geologiska undersökning) och länsstyrelsen har därför förordat att muddermassorna bör hanteras på land. Det anses vara en miljömässigt bättre lösning och det är i grunden förbjudet att dumpa avfall i våra hav och sjöar. Men det går att få dispens, till exempel om det visar sig vara orimligt dyrt att ta hand om massorna på land.

NORCONSULTS UTREDNING VISAR att det skulle kosta bara en tiondel så mycket – 300 000 kronor jämfört med tre miljoner – om man fick tillåtelse att ta upp sedimenten från farleden och dumpa den i sjön en liten bit bort. Ämnena som kommer att frigöras i samband med botten-arbetena kan naturligtvis vara farliga för människor och miljö, men Annika Blix anser samtidigt att det är lätt

NORCONSULT I DAG # 2 2013

TEXT ULF ROOSVALD FOTO SHUTTERSTOCK

// miljö 15

FEM MILJÖFAROR VID MUDDRING I HJÄLMAREN

PAH

TBT

PCB

PAH – polyaromatiska kolväten

TBT – tributyltenn

Koppar och kvicksilver

PCB (polyklorerade bifenyler)

Övergödning

Bildas vid ofullständig förbränning av organiska material, allt från mat till bränslen. En del PAH:er är mutagena och starkt cancerogena och kan ackumuleras i biomassa.

Kan komma från vedeldning, avgaser, rökgaser och grillad mat.

Mycket giftig förening för att bekämpa vattenlevande organismer. Har använts i båtbottenfärger för att båtägare ska slippa havstulpaner och alger på skrovet. Förbjudet sedan 1989 i färger för fritidsbåtar och för all sjötrafik sedan 2003, men stora delar av vattnen runt den svenska kusten har mycket höga halter av TBT.

Tungmetaller som är farligare i vatten än på land.

Kvicksilver orsakar stora skador högre upp i ekosystemet, även om den initiala dosen är låg, och tros ligga bakom tunna skal hos havsörnsägg, vilket nästan utrotade havsörnen i Sverige. Koppar kan orsaka att våra inre organ inte fungerar som de ska eller helt slås ut.

Industrikemikalier som utvecklades på 1920-talet.

Har använts i elektriska kondensatorer och transformatorer samt i färger (till exempel båtbotten-, tryck- och plastfärger).

Giftiga för vattenlevande organismer och har bland annat drabbat gråsälen hårt. Förbjöds helt i Sverige 1979.

Uppstår när det tillförs så stora mängder näringsämnen i vattnet att närsaltbalansen i systemet ändras. Ett stort generellt miljöproblem, där viktiga källor är jordbruk, industriutsläpp och otillräckliga avloppsanläggningar.

Muddring frigör sedimenterade näringsämnen, vilket kan leda till algblomning eller till att vattnet växer igen.

orsakerna till att det finns miljöhamna i skrämselretorik så fort man talar om miljögifter. gifter i den sjöbotten som ska Man riskerar att göra allmänheten överdrivet orolig. muddras.

– Om gös som fiskas i Hjälmaren utgör ens huvudsak– Ja, vi tror att båtarna och dagliga föda ligger man i riskzonen, men vi anser att risken vattnet är de stora bovarna. Det för allvarliga effekter är liten om man gör det här på rätt vore förstås bättre att inte muddra sätt, om man packar massorna och ser till att minska Annika Blix, ingenjör och alls, för då stannar gifterna där de risken för erosion. uppdragsledare. är. På ett plan kan jag tycka att man Hon fortsätter: kan ta vårt billiga alternativ på 300 – Däremot ser vi inte dumpning av massorna i sjön som ett långsiktigt sätt att lösa frågan. År 2017 planerar man 000 kronor, dumpa lermassorna i sjön och sedan lägga att muddra hela farleden men jag tror att man måste hitta 2,7 miljoner kronor på åtgärder som ser till att dagvattnet andra metoder. Ju längre sträcka man muddrar och ju som rinner ut i sjön inte innehåller så mycket gifter. Så länge inget görs åt tillflödet av gifter kommer problemet längre tid man håller på desto mer skada tar miljön. att kvarstå nästa gång farleden behöver muddras, säger Annika Blix.

UNDER ARBETET MED utredningen har Annika Blix och Hon återkommer till att beslutet om muddring eller hennes kolleger på Norconsults Stockholmskontor framför allt tittat på varifrån föroreningarna i sedimenten inte – och dumpning eller inte – är politiskt.

– Det bästa vore antagligen att låta sedimenten ligga och kommer.

Enligt analysen tros huvudkällorna vara två, dels båt- bestämma att farleden är till bara för motorbåtar och små trafik (bottenfärger och bekämpningsmedel) och dels segelbåtar, som inte går särskilt djupt. Men förorenade dagvatten, alltså regnvatten som sköljer över hustak och sediment finns i alla farleder i Sverige. Och vad vill man vägar och drar med sig en soppa av miljöfarliga ämnen ha för samhällsnytta? Vi människor påverkar ju överallt där vi drar fram, oavsett om det gäller att muddra farlener i avloppsrör och ut i sjön.

Ironiskt nog är alltså båttrafiken – som är den faktor der eller att bygga vägar eller städer. Uppgiften för oss på som tvingar fram muddringen – också en av de främsta Norconsult är att ta fram de mest hållbara lösningarna. ■

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

16 ansvar //

TEXT GUSTAF HÖÖK FOTO MATTIAS DELLMO & SHUTTERSTOCK

Norconsult visar vägen Norconsult är ute och cyklar – fast i bästa möjliga bemärkelse. Vårt Göteborgskontor har utsetts till den mest cykelvänliga arbetsplatsen i hela Göteborg.

T

rafikkontoret i Göteborg vill att Göteborg ska bli Sveriges bästa cykelstad och som uppmuntran arrangerar man tävlingen Cykelvänlig arbetsplats. Den är öppen för alla företag med minst tio anställda och tanken är att arbetsgivaren ska göra det enklare för medarbetarna att välja cykeln till och från jobbet och arbetsrelaterade möten. I konkurrens med hundratals andra företag tog Norconsult hem segern.

– Vi känner oss verkligen hedrade, säger Katharina Jonsson, kommunikationsansvarig på Norconsult.

– Detta är en bekräftelse på att våra satsningar betyder något i ett större sammanhang. Att vi prioriterar rätt.

Norconsult har sedan flera år ett aktivt samarbete med Trafikkontoret och är profilerat inom miljöanpassat resande, där cykeln spelar Katharina Jonsson, en viktig roll. Utmärkelsen kommunikationsger inspiration i det fortsatta ansvarig. arbetet.

– Vi har väldigt engagerade och miljömedvetna medarbetare som brinner för de här frågorna.

Av våra cirka tvåhundra medarbetare i Göteborg cyklar ungefär sextio personer till jobbet. Vi underlättar för dem och jobbar för att ännu fler ska välja cykeln. ■

Så tyckte juryn Vinnarna i Cykelvänlig arbetsplats 2013 utsågs av en jury bestående av representanter från näringslivet och Göteborgs Stad. Så här löd juryns motivering: ”På kort tid har Norconsult genom starkt förändringsarbete engagerat hela personalen i cykelfrågan, bland annat genom att prioritera cykel i förhållande till bil. Norconsult är helt enkelt en privat arbetsgivare som visar vägen.”

SÅ UNDERLÄTTAR VI

Deltar i tävling

Erbjuder parkering

Lånar ut cyklar och hjälmar

Dusch och omklädningsrum

Kompressordriven pump

Rese- och mötespolicy

■ Vi uppfyller Göteborgs Stads kriterier som ”cykelvänlig arbetsplats” på trestjärnig nivå (den högsta) och utsågs till den mest cykelvänliga arbetsplatsen i staden.

■ I vårt låsbara inomhusgarage finns särskild plats för cyklar.

Utanför vårt hus på Lindholmen finns dessutom gott om platser där man kan ställa och låsa fast sin cykel.

■ Vi har cyklar, cykelhjälmar samt en elcykel att använda på arbetstid. Medarbetarna har även tillgång till Göteborgs Stads lånecyklar, som finns på olika håll i staden.

■ Vi har redan från inflyttning haft dusch, omklädningsrum och bastu i våra lokaler.

Det finns även låsbara skåp.

■ Det kan vara skönt att smidigt kunna pumpa däcken utan att behöva vända sig till en mack eller cykelhandlare. Vi har en kompressordriven pump inne i garaget.

■ Vi har jobbat med miljöanpassat resande i många år. Grundtesen är att man i första hand ska välja ett resfritt alternativ – eller ta cykeln.

NORCONSULT I DAG # 2 2013

TEXT CHRISTIAN TARRAS ERICSSON ILLUSTRATION NORCONSULT

// kreativ form 17

Resan börjar i terminalen

I

nom kort öppnar Fjord Line en färjerutt mellan Strömstad och Sandefjord. Den färjeterminal som kommer att möta resenärerna i Strömstad är ett elegant bygge, i trä och glas, som svävar på pelare. Tillsammans med gångbron och färjeanslutningen kommer byggnaden att bilda en välkomnande söderport för den som kommer till staden med bil.

– Så fort man passerat terminalen ser man gästhamnen och allt annat som gör Strömstad känt, säger Elisabeth Borglin, arkitekt på Norconsult.

– Och när man har ett så starkt läge kan förstås inte byggnaden se ut hur som helst. Vi har ritat ett intressant hus som skapar karaktär i hamnen.

FÄRJETERMINALEN GER ETT luftigt och ljust intryck. Framsidans stora

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

glaspartier skuggas av ett raster av trä, som ger byggnaden karaktär samtidigt som det agerar skydd mot västersolen.

– Tanken är att passagerarna ska känna att resan har börjat redan när de väntar på att få gå ombord på färjan.

De stora fönstren vänder sig mot Västerhavet och i tankarna är man redan på väg mot Norge, säger Elisabeth Borglin.

FÖR PASSAGERARNAS DEL läggs alltså fokus på ljus, luft och hav. På baksidan av huset – som vänder sig mot en bergssida – hamnar administrativa delar som kontor och personalutrymmen, som ändå behöver vara slutna.

Eftersom färjorna kommer att röra sig över internationellt vatten och Norge inte är med i EU kommer även tullen att ha verksamhet i byggnaden.

Fjord Lines färjeterminal Projektstart i januari 2013 och byggstart under våren 2014.

En motsvarande terminalbyggnad projekteras just nu av Norconsult i norska Sandefjord.

Projektet har involverat nio olika kompetenser inom Norconsult och är ett samarbete mellan Sverige och Norge.

Huset kommer att som mest kunna inrymma 250 gående passagerare.

– Vi har naturligtvis tänkt till även när det gäller insidan av terminalen. Det ska finnas tydliga flöden inne i huset, och man ska aldrig behöva undra vart man ska ta vägen.

Kommunen ställde krav på att parkeringsplatserna på tomten skulle bevaras, vilket födde idén att sätta huset på pelare.

– Jag är glad att det kravet ställdes, för pelarna har gagnat huset oerhört mycket, säger Elisabeth Borglin.

– Hade det stått direkt på marken hade det sett kompakt ut, men nu ger det ett svävande intryck. Pelarna ger dessutom huset bättre funktion. De två planen ovanpå rymmer allt man behöver och höjden blir precis lagom för gångbron och färjeanslutningen. ■

18 projekt //

TEXT GUSTAF HÖÖK

Våra marknadsområden Vi erbjuder kommuner, statliga verk och privat näringsliv konsulttjänster inom arkitektur, bygg, samhällsplanering, infrastruktur- och transport, vatten- och miljö, energi, industri och data. Vi är med våra kunder hela vägen – från vision till verklighet – och genomför alla uppdrag med tydlig miljöprofil.

Arkitektur & Bygg Infrastruktur Olja & Gas Risk och Säkerhet Industri

Samhällsplanering Vatten och avlopp Miljö Energi

Norconsult tävlar i Malmö Malmö Stad har höga ambitioner för utemiljön. Norconsult och Norconsult Astando har gått vidare i en projekttävling med sin metod för att mäta attraktivitet i gaturum.

G

– Med hjälp av den får vi fram så kallade habitabilitetsindex, som visar hur gärna människor vistas på en viss plats i staden.

AXEL HEYMAN HAR stått för anpassningen av metoden medan IT-företaget Norconsult Astando kopplat ihop den med Malmös databaser och GIS-system.

De två vinnande bidragen – tävlingen är i skrivande stund inte avgjord – får i uppgift att prova metoden i ett område i Malmö. ■

SHUTTERSTOCK

atukontoret i Malmö tänker nytt och vågat vad gäller den offentliga miljön. Målet är att malmöborna hellre ska vistas utomhus än inomhus. För att nå dit har man utlyst en projekttävling som går ut på att mäta attraktivitet i gaturum. Norconsult deltar och har gått vidare i tävlingen.

– Vi har utgått från en modell som tagits fram i Spanien, men som vi anpassat till svenska förhållanden, säger Axel Heyman, stadsplanerare på Norconsult.

MATTIAS DELLMO

Sigtuna blickar mot Alelyckan EN FRÄSCH OCH välkomnande anläggning, det är Sigtuna kommuns vision vad gäller den nya återvinningscentral som ska byggas i Sigtuna. Norconsult har fått i uppdrag att ta fram en förstudie som ska ligga till grund för fortsatt projektering.

– Ett väldigt spännande uppdrag, säger landskapsarkitekten Lena Seipel. Vi ställs inför stora utmaningar, eftersom tomten som återvinningscentralen ska ligga på inte är så stor och samtidigt mycket kuperad. Sedan gäller det att titta på olika funktioner och i dialog med kun-

den komma fram till en lämplig lösning.

Om det finns plats på tomten, och om man kan hitta någon intressent, vill kommunen till exempel ha en butik för försäljning av inlämnade produkter.

Projektet befinner sig just nu i en utrednings- och skissfas. I det skedet involveras flera kompetenser från Norconsult – Arkitekter, Landskap, Miljö och Säkerhet – och man har stor nytta av det arbete som tidigare gjorts vad gäller kretsloppsparken Alelyckan, som Norconsult varit med och skapat från grunden. ■

NORCONSULT I DAG # 2 2013

19

Studie presenterad i Sydkorea I slutet av oktober deltog Axel Heyman, stadsplanerare på Norconsult, vid ett space syntax-symposium i Seoul. Han presenterade en vetenskaplig studie, ett samarbete med forskare från KTH, där han undersökt hur benägna människor är att betala för hållbart stadsbyggande.

Väg 27 förbi Gislaved invigd Den 11 oktober invigdes en ny sträcka av väg 27, förbi Gislaved och delvis förbi Anderstorp. Norconsult har sedan 2011 bidragit med kompetenser inom Vägteknik, Geoteknik, VA-teknik, Miljö, Projekt- och byggledning samt Bro.

Höga flöden utredda Visbyskola byggs om NORCONSULTS ARKITEKTER har fått i uppdrag att projektera en total ombyggnation av Sävehuset, en del av Gotlands gymnasium i Visby. Det byggdes 1971 och har i flera år varit i behov av upprustning. Region Gotland har höga ambitioner för projektet och målet är att det nya Sävehuset ska bli en miljöbyggnad med certifieringsnivå guld.

– Den nya byggnaden ska rymmas i befintlig stomme, så den största utmaningen blir att få in det nya lokalprogrammet i den, säger arkitekten Julia Grabe.

– Sedan handlar det även om ny fasadgestaltning och nya installationer.

Norconsult kommer inledningsvis att ta fram en programhandling, som ska vara klar efter nyår, och har även ansvar för markprojekteringen. Den inleds med en förstudie med åtgärdsförslag, logistik- och parkeringsutredning samt förslag till ny utformning kring den nya huvudentrén. ■

Ombyggnationen ska ta cirka två år, planerad inflyttning vårterminen 2017.

Helhetsgrepp på Tekniska Verken i Linköping erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster inom bland annat el, belysning och vatten. Man äger bland annat 38 vattenkraftverk och ännu fler dam-

JOHAN LIND

TEKNISKA VERKEN

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

mar i flera län. Nu har Norconsults Örebrokontor fått ett utredningsuppdrag, som dels rör tekniska konstruktionslösningar och dels handlar om att sammanställa fakta kring alla vattenanläggningar. Syftet är att skapa en samlad bild över anläggningarna och de vattendrag som påverkas. Utifrån detta ska åtgärdsområden avgränsas och åtgärder prioriteras, vilket kommer att hjälpa Tekniska Verken att långsiktigt planera sina miljöåtgärder. ■

I meandrande vattendrag kan översvämningar snabbt få drastiska följder. Norconsult har undersökt hur dammbrott och höga flöden kan påverka Klarälven.

V

ad gäller Klarälven finns, i likhet med flera av Sveriges kraftverksälvar, stora magasin i övre delen av älven och större tätorter vid nedre delen. Eftersom älven på en lång sträcka i KARIN JONSSON/ FLICKR övre delen är meandrande kan höga flöden bli ödesdigra. Detta eftersom den normalt slingrande fåran då förvandlas till en ”motorväg”, som transporterar vattnet mycket snabbare än normalt. För att förbättra beredskapsplaneringen har Norconsult, på uppdrag av Fortum och Svenska Kraftnät, undersökt vilka följder dammbrott och höga flöden kan få.

– Vi har beskrivit dammbrott vid 41 anläggningar i Klarälven och Uvån, säger Magnus Jewert, teamledare för team Hydrologi, hydraulik och GIS. – Totalt blev det 139 scenarier vid normala, höga och extrema flöden.

För att beskriva riktigt extrema flöden användes en detaljerad 2D-modell. Resultatet av allt arbete blev ett GIS (Geografiska Informationssystem, ett datasystem som används för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data) samt översvämningskartor för 14 orter.

– Den största utmaningen var att få så omfattande och detaljerade beräkningar att fungera, säger Magnus Jewert. Vi löste uppgiften tack vare 2D-modellering och erfarenheter från tidigare projekt. ■

Norconsult har även hållit utbildningar, för Fortum samt för Räddningstjänsten i berörda kommuner, som rör problemställningen.

20

Goda utsikter för anrikt sju Norges största rehabsjukhus börjar bli lite skröpligt. Vi åkte till Nesoddtangen för att få veta hur Norconsult ritat en udda byggnad i en udda miljö.

V

i viker av från E6:an ett par mil från Oslo.

Efter en knapp halvtimme på slingrande och kuperade småvägar når vi Nesoddtangen, ett välbärgat samhälle precis intill inre Oslofjorden med närhet till naturen och med storstaden på smidigt men behörigt avstånd. Här ligger också Sunnaas sjukhus, Norges största specialistsjukhus. Det är inriktat på rehabilitering och fysikalisk medicin och hit kommer patienter med svåra skador och handikapp. Sjukhuset är uppskattat men behöver en rejäl upprustning.

– Den där byggnaden ska rivas, säger Eivind Wium, byggingenjör och projektledare på Norconsult i norska Askim.

Han pekar på ett vitt tegelhus, med sliten fasad och ett fönster som börjat ruttna.

– Den har redan börjat riva sig själv.

SJUKHUSET TOGS I drift 1954 och byggdes ut på sjuttiotalet.

Nu är två äldre byggnader i så dåligt skick att de ska rivas och då tas även ett större grepp för att effektivisera verksamheten genom att sjukhusområdet koncentreras. Uppdraget gick till Norconsults kontor i Askim, som tog in arkitekt- och landskapskompetens från svenska kollegor.

Det har inneburit många resor norrut för i första hand Kerstin Björn, ansvarig arkitekt. Nu står hon och Eivind Wium vid foten av den bergiga lilla slänt där det snart ska byggas ett nytt hus, det så kallade tverrbygg.

– När jag såg tomten första gången tänkte jag ”det här blir en utmaning”, säger Kerstin Björn.

– Det kändes nästan omöjligt, men nu har vi ritat ett hus som täcker in alla behov och kommer att smälta in fint i området.

NORCONSULT I DAG # 2 2013

TEXT ULF ROOSVALD FOTO TOMAS BERGMAN

21

Oslo

E6

Sunnaas sjukhus Ort: Nesoddtangen (beläget på en halvö strax sydväst om Oslo). Öppnat: 1954.

Inriktning: Fysikalisk medicin och rehabilitering. Ägare: Helse Sør-Øst, en av Norges fyra regionala hälsomyndigheter.

Antal patienter per år: Cirka 2 800.

ukhus Sunnaas sjukhus blev verklighet tack vare en markdonation från makarna Rolf och Birgit Sunnaas och en av deras grundtankar var att omgivningarna skulle vara vackra. Det ligger ovanför en brant sluttning som slutar i Oslofjorden och många av byggnaderna har utsikt över fjorden och in mot huvudstaden. Sjukhuset består av flera byggnader som ligger utspridda i den kuperade terrängen mellan bergknallar, låga tallar och lövträd som brinner i höstfärger. Några av husen har bundits ihop med transportgångar, för att öka tillgängligheten. Tverrbygg ska ligga högst upp i området, där en av dessa gångar ligger, och dockas till ett hus med patientrum.

– Uppdraget var att skapa så många sängplatser som möjligt utan att ge avkall på funktionalitet och tillgänglighet, eftersom många patienter har svåra funktionshinder, säger Kerstin Björn. Bästa lösningen med hänsyn till terrängen blev att rita ett hus format som ett L. Hon sveper med armen över slänten.

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

Kerstin Björn, arkitekt.

Eivind Wium, byggingenjör och projektledare.

– Här ska det ligga en långsmal suterrängbyggnad i tre plan. Åt vårt håll blir det en hel fasad, men på baksidan får bara översta planet fönster. Foten på L:et ska rymma bland annat trapphus, servering, möteslokal, gymnastiksal och rum för yngre patienter, för rehabpatienter och för patienter med tillfällig smitta. Det har varit en utmaning att anpassa byggnaden efter ytan, topografin och verksamheten.

FÖR ATT FÅ en bra bild av sjukhusets behov arrangerade Norconsult workshops med personalrepresentanter och ledningsgrupp. Man fick även input från en handikappstödjare. Samtalen utgjorde värdefullt underlag när ytorna skulle disponeras och storleken på vårdenheterna bestämmas. Eftersom budgeten krympte har processen präglats av prioriteringar och effektiviseringar.

– Utgångsläget var 6 500 kvadratmeter men huset landade på bara 5 000, säger Kerstin Björn. Vi har fått ta bort allt som inte är nödvändigt. Samtidigt slogs vi och

22

Projekt Sunnaas sjukhus Uppdraget Norconsult har tagit fram masterplan och detaljplan för hela området samt förslag på om- och tillbyggnad av cirka 25 000 kvadratmeters lokalyta. I ett första skede ritades ett hus på 5 000 kvadratmeter.

Tidplan Inleddes 2010 och projekteringen var klar våren 2013. Det nya huset börjar byggas i vinter och ska stå klart hösten 2015.

Projektutmaningar • Tomten är liten och mycket kuperad.

• Få in alla patientrum och funktioner trots tajt budget.

• Byggnationen sker samtidigt som sjukhusverksamheten pågår som vanligt.

handikappstödjaren för gymnastiksalen. Den är jätteviktig omgivningen och hur de andra byggnaderna ser ut. Och efför verksamheten, för att rehabiliteringen ska bli bra. Som tersom huset är så långt har vi delat in längden i fyra mindre projektledare respektive arkitekt har det varit Eivinds och delar, som satser i ett musikstycke, till exempel genom att min uppgift att bevaka syftet med huset. arbeta med glaspartier och franska balkonger.

Eivind Wium nickar och tar upp en annan utmaning; att Kerstin Björn fortsätter: byggandet ska störa verksamheten så lite som möjligt.

– Filmerna ger en bra uppfattning om hur allt kommer – Gång- och cykelvägen vi står på ska fungera som arbets- att se ut. Det är värdefullt för oss och för alla andra inväg, men annars kommer man att kunna röra sig ungefär blandade. som vanligt på området. Patienterna i huset här intill kommer att flyttas till rum på andra sidan huset under byggtiden. BYGGNATIONEN INLEDS I vinter med den inglasade passaNär tverrbygg är klart för inflyttning ska det gamla huset gen, ”luftgången”, samt trapphuset som ansluter dit, och i rivas. nästa etapp byggs det L-formade huset. Allt ska stå klart Totalt har cirka femton kompetenser varit inblandade hösten 2015 – men förändringen av Sunnaas slutar inte där. i projektet från Norconsults sida. Projekteringen avslutades Den långsiktiga planen är att bygga om en befintlig byggnad i våras och då fanns färdiga 3D-skisser på hela tverrbygg. till patienthotell och dessutom förtäta området. Då frigörs Dessutom har Norconsult gjort två animerade filmer, en för yta i södra änden som ägaren, en stiftelse, kan sälja som det utvändiga och en för det invändiga. tomtmark. Norconsult ska ta fram ett förslag, som blir unKerstin Björn plockar fram sin bärbara dator och startar derlag till ny detaljplan, på hur hela sjukhusområdet och filmen som visar exteriören. Vi glider in över trädkronorna byggnadsbeståndet bör disponeras. mot det nya huset och ser hur en ny och inglasad luftgång Sunnaasprojektet är inte det första där arkitekter från binder ihop trapphuset med ett befintligt hus som rym- Norconsult i Sverige har anlitats för uppdrag i Norge. De mer simhall, träningsrum och personalutrymmen. Vi ser har tidigare varit inblandade bland annat i ett simhallsbygge hur framsidan innehåller stora glaspartier och vetter mot och en skolrenovering. nyanlagda grönytor och några fickor för korttidsparkering.

– Vi har väldigt bra erfarenhet av våra svenska arkitekter, Och vi ser hur baksidan av huset innehåller lekytor för bar- säger Eivind Wium. De är kompetenta, lätta att samarbeta nen och hur ett par serpentinvägar för rullstolar slingrar sig med och duktiga på brukarprocesser. nedför slänten vid husets kortsida. Det finns hissar, men alla Han är tyst ett ögonblick och ler underfundigt. våningsplan ska kunna utrymmas i markplan.

– Och så är de mer strukturerade än jag själv. I Norge – Vad gäller själva utseendet har vi försökt anpassa oss till brukar vi kalla svenskar för Nordens tyskar. ■

NORCONSULT I DAG # 2 2013

// visste du att? 23 Nätverksträffar ökar samverkan Norconsult arrangerar regelbundet nätverksträffar, dit vi bjuder in statliga och kommunala tjänstemän samt representanter för högskolor och näringsliv. Den senaste hölls i oktober och det var en stadsarkitektträff med konsulten Carl Mossfeldt som föredragare.

Tillsammans i Norconsultkoncernen är vi 2 650 medarbetare med kontor och uppdrag världen över. Norconsult AB har huvudkontor i Göteborg och vi har distriktskontor över hela Sverige.

ALLTID NÄRA

SPACE GROUP/LUXIGON

Vi finns på 17 orter i Sverige GÖTEBORG

Oslos nav i ny skepnad knutpunkt är centralstationen Oslo S. Varje dag passerar cirka 150 000 människor genom stationen och inom ett par år beräknas antalet resenärer ha fördubblats. Därför planeras nu en helt ny centralstation i Norges huvudstad. ”Nye Oslo S” ska bli den överlägset största tåg- och kollektivtrafikkällan i landet. I dag består centralstationen av fyra olika hallar och terminaler – och ambitionen med renoveringen och nybyggnationen är att skapa en mer flexibel knutpunkt, men med sammanhållen identitet.

Norconsult har haft en rådgivande NORGES MEST TRAFIKERADE

Theres Svenssons gata 11, 402 76 GÖTEBORG

STOCKHOLM

roll i projektet, som drivs av byggherren Rom Eiendom AS. Vi har bidragit med kompetens inom bygg, VVS, el, akustik, brand och geoteknik – samt haft en central roll i framtagandet av programhandlingar. Dessutom har vårt tänk vad gäller innovation och förvaltning av kreativa processer utnyttjats.

En av de största utmaningarna i projektet har varit att stationen ska vara i full drift under byggnationen, som sattes igång redan i fjol. Rivning och byggnationen sker därför i skräddarsydda faser så att varken resenärer, järnväg eller annan kollektivtrafik påverkas. Den nya stationen beräknas stå klar år 2020. ■

Hornsbruksgatan 19, 117 34 STOCKHOLM

UPPSALA

Bangårdsgatan 13, 753 20 UPPSALA

LUDVIKA

Köpmansgatan 28, 771 32 LUDVIKA

SUNDSVALL

Storgatan 50, 852 30 SUNDSVALL

PITEÅ

Karl Grankvist väg 1A, 941 52 PITEÅ

LULEÅ

Storgatan 35, 972 31 LULEÅ

VÄXJÖ

Storgatan 42, 352 32 VÄXJÖ

VÄSTERÅS

Kopparbergsvägen 6, 722 13 VÄSTERÅS

NORDMALING

Kungsvägen 92, 914 32 NORDMALING

KRISTINEHAMN

Doktor Enwalls väg 14, 681 37 KRISTINEHAMN

Norconsult i världen

ÄLVKARLEBY NORGE DANMARK LAOS

ÖSTERSUND

Kunskapens väg 6, 831 40 ÖSTERSUND

UMEÅ

PERU

Umestan hus 2, 903 47 UMEÅ

FILIPPINERNA

ÖREBRO

MOÇAMBIQUE SYDAFRIKA CHILE THAILAND

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

Uppsalavägen 3, 814 70 ÄLVKARLEBY

Klostergatan 3, 703 61 ÖREBRO

ÖRNSKÖLDSVIK

Strandgatan 21, 223 33 ÖRNSKÖLDSVIK

MALMÖ

Arenagatan 35, 215 32 MALMÖ

Avsändare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Hennes väg till Norconsult var allt annat än enkel.

Marta Ahlquist Juhlén gjorde sitt examensarbete i ett instabilt Bolivia och tog sig till Stockholm för att bygga framtidens infrastruktur. TEXT FREDRIK FERMÉN FOTO ROSIE ALM

E

fter civilingenjörsstudierna på universitet i La Paz bestämde sig Marta Ahlquist Juhlén för att åka tillbaka till Bolivia och göra sitt examensarbete i ett land som var allt annat än lugnt.

– Det var väldigt instabilt just då, säger hon.

Människor sköts ihjäl mitt på gatan. Jag fick inget Sidastipendium eftersom landet ansågs för oroligt, men jag gjorde mitt ex-jobb där ändå.

Examensarbetet, där Marta skulle utvärdera ett reningsverk i en by vid Titicacasjön, blev dock något helt annat än vad som var tänkt.

– När jag anlände hade byborna störtat kommunledningen. Mina kontaktpersoner hade ”gått under jorden”, tagit med sig all dokumentation och lämnat reningsverket åt sitt öde.

DÄRFÖR FICK EXAMENSARBETET till stor del handla om hur reningsverket togs i drift igen.

Tiden i Sydamerika gav karriären en skjuts och i dag arbetar Marta med att bygga upp ett Väg- och VA-teknikteam på Norconsults Stockholmskontor. Just nu arbetar hon mycket med några ramavtalsprojekt, där det till exempel

Marta – nybyggare i Stockholm MARTA AHLQUIST JUHLÉN – teamledare Väg- och VA-teknik ÅLDER 34 år. BOR Henriksdalsberget i Stockholm. FAMILJ Fru och dotter.

FRITID Åka skidor, gå på teater och aktiviteter med dottern. Målet är att vara spontan och inte boka så mycket.

DET BÄSTA MED MITT JOBB Att komma till en massa platser jag inte hade sett annars.

ingår dagvattenutredningar och modellering av ledningsnät.

– Norconsult är stort i Göteborg, men i Stockholm är vi fortfarande relativt okända. Vi har till exempel inte haft väg- och VA-verksamhet tidigare. Det finns förutsättningar att växa i Stockholm, för det är trots allt här det byggs mest i Sverige.

Marta fortsätter: – Att se hur Stockholm växer och att känna sig delaktig i hur framtidens infrastruktur kommer att se ut är inspirerande.

Fast känslan att hon gör något viktigt för den stad hon lever i kan vara svår att förmedla till vännerna.

– Det ligger en utmaning i att förklara vad jag gör på ett pedagogiskt sätt. Jag lägger kanske mer fokus på att prata miljö. Spillvatten och sådant där, det tonar jag ner, säger Marta och skrattar. ■