Innehållsförteckning S. 2
Ledare
S. 3
Hur kan det vara okej?
S. 4
Unga talanger
S. 5
NHLs topp 5 genom tiderna
S. 6
Effektiv tid på tilläggstid
S. 9
Skateboarding - Att åka skateboard
Ledare Halli Hallå! Här har vi en tidning med fokus på ishockey, men eftersom hockeysäsongen lider mot sitt slut lyfter vi även fram lite gott och blandat, från fotbollens brister till en överblick av skateboard. Så ni har något att hålla koll på fram till nästa säsong. En tidning om allt från de gamla NHL legendarerna till de blivande stjärnorna i SHL, samt domarnas roll i det hela. Vi försöker lyfta lite frågor som vi tycker bör lyftas fram, men vi kan ju inte bara ta upp det dåliga. Därför lyfter vi även fram NHLs bästa spelare genom tiderna, samt de blivande stjärnorna, som i år visat Sverige att svensk hockey har en ljus framtid.
Hur kan det vara okej? I vilket enda tillfälle i dagens samhälle kan man se medelålders välordnade föräldrar, ställa sig och vrålande förolämpa andra föräldrars barn och komma undan med det? På vilken enda plats i samhället är det allmänt accepterat att undantagslöst ifrågasätta gällande regler och hur dessa efterlevs och dessutom samtidigt smäda de som övervakar tillämpningen? Jo, när det utövas ungdomsidrott och domarna, i de flesta fall andra ungdomar, ska döma matcher och spelarnas föräldrar allt oftare uppför sig på ett sätt som är helt oacceptabelt. När man sett föräldrar till matcher i U12 klättra upp på sargen och skrika över plexiglaset på en hockeymatch som döms av två 13åringar, då börjar man undra hur dessa vuxna anser att det är okej att bete sig under andra situationer i samhället. Är det okej att skälla ut en polis som dömer ut böter? Kan man rent av ta saker i en affär utan att betala, för att man tycker att man själv kan bestämma vad som ska vara riktigt? Och hur skulle föräldern ställa sig till om domaren skällde ut föräldern för att hans eller hennes barn spelade så dåligt på matchen? Ja, jag kanske hårdrar det hela här, men regler är faktiskt till för att följas, och alla föräldrar och övriga ledare måste inse att de är viktiga förebilder för sina idrottande barn. Att vara en ishockeydomare tyckte jag till en början var väldigt glassigt, att glida in på isen med den randiga tröjan och bestämma allting om hur matchen ska spelas. Efter ett tiotal matcher insåg jag, då som fjortonåring, att det inte riktigt var så enkelt. Inte för att jag inte redan gjorde mitt bästa på matcherna, men det blev tydligt att spelare, ledare och publik tyckte att min förmåga var otillräcklig, eller helt enkelt blev arga för att jag tillämpade reglerna och inte tyckte som de gjorde. Nu är det slutet på min femte säsong som domare och jag skulle vilja påstå att jag utvecklats mycket till det bättre, men ändå får jag inte färre klagomål på hur jag sköter mitt jobb, troligtvis är det tvärtom.
Om man ska jämföra ishockey med till exempel fotboll, så är våldet mellan supportar nästintill icke existerande och jag tror att det beror på att tvister och dåliga beteenden bland spelarna oftast reds ut på planen. Men det sköts inte på samma sätt inom andra idrotter, så jag tror att det är därför som våldet inom fotboll är mycket mer utbrett. Slagsmål inom fotbollen är vardagsmat, men eftersom det istället inom hockeyn är mer press på spelplanen som istället påverkar oss domare.
Unga talanger SHL säsongen 2016/2017 lider mot sitt slut där vi följer Brynäs och HV71 som slåss om titeln. Det har varit ett händelserikt hockey-år och en av många positiva händelser är de unga spelarnas prestationer. Ett av många priser som ska delas ut är ”Årets Rookie”, detta är ett pris som tilldelas en nykomling i SHL. För att ha en chans att vinna får spelaren inte vara över 25år och han får inte ha spelat mer än 30 matcher i någon professionell högsta ligas grundserie, professionell högsta liga innefattar ligor som har med lag i CHL samt ligorna KHL, NHL och AHL. Juryn har röstat fram tre finalister till Årets Rookie;
Jag skulle vilja säga att kritiken mot oss domare, angående beslutsfattningen kring bestraffningar till felande spelare i situationer där de kan tilldelas utvisningar, ofta är helt obefogad dessutom. När en spelare har gjort något som publik och spelare uppfattar som fult men vi washar, kan det vara av två anledningar. Den första är att vi inte sett situationen och då kan vi inte göra något åt det, eftersom vi inte sett vad som hände. Andra anledningen är om vi tycker att en spelare slänger sig eller om vi helt enkelt inte tycker att det hänt något bestraffningsbart. I sådana situationer är det vanligt att publik och ledare tror att det var ett regelbrott och de blir ofta arga och irriterade eftersom de inte ser situationen som vi gör, på grund av att samma händelse kan se helt annorlunda ut från två olika vinklar. Trots allt tycker jag ändå att det är roligt att döma, och det är bara att hoppas att alla andra ungdomsdomare och övriga domare tycker likadant, annars kan det bli problem för lagidrotten. Hur känner sig alla arga ledare och föräldrar då? Och hur ska de förklara den situationen för sina barn?
Skriven av: Carl Källström
Andreas Borgman, 21år Back i HV71. ”Andreas Borgmans säsong är inget annat än en saga”, inleds nomineringen på shl. se. Han värvades från Västerås utan SHL-rutin men har under säsongen visat att det inte varit något problem när han avslutade med bäst plus/ minus(+23) av samtliga nykomlingar.
Lias Andersson, 18år Forward i HV71. Son till Frölundalegendaren Niklas Andersson. Lias som redan i fjol spelade 22 matcher i SHL har i år slagit sig in i HV71s trupp och dessutom levererat. Hans 19 poäng på 42 matcher var näst bäst av alla nykomlingar och han förväntas gå riktigt högt i sommarens NHL-draft.
Linus Söderström, 20år Målvakt i HV71. Linus Söderström släppte i snitt per match in minst antal mål av samtliga målvakter i SHL. Att genombrottet skulle vara så stort för Linus var det inte många som trodde men nu är det desto fler som har förväntningar och förhoppningar om att han blir Sveriges nästa stormålvakt.
En annan ung spelare som verkligen visat vad han går för i år är Rasmus Dahlin, Back i Frölunda. Han blev den yngste målskytten någonsin i ett SM-slutspel när han som 16åring stod för ett av säsongens läckraste mål i kvartsfinalen mot Skellefteå. ”Det är den största talang jag spelat med”, sade Joel Lundqvist efter matchen. Till skillnad från många andra unga spelare i SHL så kan vi förvänta oss att få se mer av Frölundas stortalang i just SHL, detta eftersom Rasmus är född 00 och därför får lov att gå i NHL-draften först nästa år.
Skriven av: Philip Vollert Lundqvist
NHLs Topp 5 genom tiderna NHL är utan tvekan fylld med talangfulla spelare, och har varit det sedan en lång tid tillbaka. Jag har valt ut 5 spelare som jag tycker har medfört det där lite extra till sporten. Det här är min lista över de topp 5 bästa NHL spelarna genom tiderna.
5 4 3 2 1
Pavel Datsyuk: För många så kanske Datsyuk är ett lite udda val som nr5, men han är spelare med teknik utan dess like och något av en personlig favorit, vilket gör att jag tycker att han förtjänar denna plats. Han är känd för sin puckhantering och anses vara den främsta tvåvägs spelaren i dagens hockey. Han har en spelstil som är oerhört underhållande och därför är han min nr5.
Mario Lemieux: Vid 19års ålder gjorde Lemieux ett friläges mål efter att ha stulit pucken från Hall of Fame försvaren Ray Bourque, en situation som beskrivits som ”a movie trailer of greatness still to come”. Han är den enda NHL spelaren som som har gjort 5 mål på 5 olika sätt i en och samma match. Even strength goal, power play goal, shorthand goal, penalty shot goal och empty netter goal, mot New Jersey Devils 1988. Mario Lemieux avslutade sin karriär med bättre mål per match snitt än Gretzky, vilket ger honom plats nr4.
Bobby Orr: Ansedd som den bästa skridskoåkaren någonsin. Bobby Orr vände upp och ner på NHL när han vann poäng ligan 1969-70 med 120poäng som försvarare. På grund av knä problem spelade han inte efter 30års ålder, han avslutade sin karriär med 888poäng på 631 matcher. Han revolutionerade hockeyvärlden med sin spelstil och förtjänar tveklöst en plats bland topp 3.
Wayne Gretzky: Wayne ”The Great One” Gretzky är NHLs poängrekordhållare med sina totala 2 857poäng. Jaromir Jagr som ligger på andra plats har 1 987poäng. Det var Gretzkys hockey IQ som separerade honom från de andra, han anses vara NHLs bäste playmaker. Gretzky hade en näst intill magisk förmåga att kunna förutse vad som skulle hända på isen. Ingen större överraskning för de flesta att Gretzky tagit sig in på en välförtjänt 2:a plats.
Gordie Howe: Det som urskilde Howe från Gretzky och Orr, var hans förmåga och vilja att fysiskt dominera sina motståndare. Han var lika hänsynslös som har var begåvad. Idag när en spelare gör ett mål, en assist och får en större utvisning för slagsmål säger man att spelaren har gjort ett ”Gordie Howe Hat trick”. Att topp 3 består av Howe, Gretzky och Orr är inget snack om saken, vem som förtjänar vilken plats kan dock diskuteras. Howe landar på 1:a platsen för att både Gretzky och Orr nämnt honom som den bästa tack vare sitt ”all-around game”, och jag tror att många kan hålla med om att ”Mr. Hockey” förtjänar plats nr1.
Skriven av: Philip Vollert Lundqvist
Effektiv tid på tilläggstid Nu tar vi oss från hockeyrinken till fotbollsplanerna, men hockeyn är inte helt bortglömd trots att fotbollen står i fokus. Är det inte dags att fotbollen gör något åt maskningen? Fotboll spelas 90 minuter med löpande tid, vilket innebär att en del tid inte spelas. För att spela ikapp denna tid lägger vi därför till en tilläggstid som även den spelas med löpande tid, vi får därför precis samma problem här, en del tid spelas inte. Vi bör därför införa effektiv tid på tilläggstiden för att få full kompensation. Fotboll är förmodligen världens mest välkända idrott och de flesta är medvetna om hur matcherna är upplagda. De spelar 90 minuter indelat i två halvlekar på 45 minuter vardera, men eftersom tiden fortsätter gå vid varje avbrott, så försvinner en del av tiden. För att kompensera för den förlorade tiden spelas därför ett antal minuter tilläggstid varje halvlek, problemet är att även denna spelas med löpande tid, vilket innebär att även en stor del av denna tid försvinner iväg vid varje avbrott. Om vi istället inför effektiv tid på tilläggstiden, så spelar vi faktiskt ikapp den förlorade tiden istället för att låta den rinna iväg på samma vis som den ordinarie tiden.
Genom att införa effektiv tid på tilläggstiden, förebygger vi även problemet med lag som drar ut på tiden vid varje avbrott, något som förekommer allt för ofta i dagens matcher. Det är en sak att dra ut på tiden när matchen spelas, detta förutsätter att laget kan hålla bollen i spel, samtidigt som motståndarna fortfarande har en möjlighet att få tag i den. Men att dra ut på tiden vid avbrott är en helt annan sak, då motståndarna inte någon som helst möjlighet att få tag i bollen. I dagens matcher delas det i en del fall ut gula kort om någon drar ut på tiden vid avbrott, men med effektiv tid slipper vi onödiga varningar, med tanke på att de i vissa fall påverkar uppkommande matcher.
Jag, precis som många andra, tycker om att kolla på fotboll då och då, och jag, precis som många andra, har en och annan synpunkt på reglerna. I detta fall handlar det om tiden, tilläggstiden för att vara lite mer specifik. Jag har suttit hemma framför tv:n ett antal kvällar och blivit irriterad för att tiden bara rinner iväg vid varje avbrott. Jag förstår att det skulle ta alldeles för lång tid att spela ordinarie match tid med effektiv tid, det skulle aldrig gå att stoppa tiden vid varje avbrott. Men tilläggstiden däremot, den extra tid som ska kompensera för den förlorade ordinarie tiden, det brukar vara ungefär 3 minuter tillägg som spelas. Det är inte mycket tid, vilket gör att den försvinner iväg väldigt snabbt med tanke på alla avbrott, detta gör att dessa 3 minuter inte spelas fullt ut i de flesta fall. Om vi därför inför effektiv tid på den lilla extra tid som ska spelas så vet vi med säkerhet att vi får kompensation för den förlorade tiden.
Nackdelen med detta är att det kan bli en lite underlig övergång i början, att byta från löpande tid till effektiv tid mitt i matchen, men även något som går att vänja sig vid relativt omgående. Även tempot i matchen riskerar att gå ner en del, då tiden stoppas vid avbrott, eftersom det inte är lika bråttom för spelarna att få bollen i spel igen. Men med tanke på att det idag är många som försöker få tiden att gå vid avbrotten kommer match tempot inte att lida allt för mycket av detta. När vi ställer fördelar gentemot nackdelar inom denna fråga, så ser vi att vi har mer att vinna än förlora på att införa effektiv tid på tilläggstid. En liten ändring som kan göra stor skillnad.
Skriven av: Philip Vollert Lundqvist
Bobby Orr avgรถr Stanley Cup finalen 1970.
Skateboarding - Att åka skateboard Skateboard verkar vara något mycket enkelt särskilt för personer som aldrig har försökt. Men i själva verket, för att bli en bra skejtare, måste man lägga mycket tid och ansträngning på att lära sig åka men även på att lära in nya tricks. Skateboarding är en relativt ny sport, men trots det har det redan hunnit växa en ny skatekultur runt det. De som vill lära sig åka bräda måste tidigare få redan på grundläggande terminologi, vilket säger ingenting för en vanlig lekman.
Hur ska man åka skateboard? Början av lärandet kan vara väldigt svårt. Först av allt måste du komma ihåg att skateboard kan förflytta sig både framåt och bakåt, vilket innebär att utförande av en felaktig rörelse kan orsaka att brädan kommer undan från våra fötter. Tyvärr kommer vi inte undan med att ramla eller falla ner på marken, så det kan vara bra att förbereda sig inför det. Att lära sig att falla på rätt sätt kan vi undvika allvarliga skador på kroppen. Den sämsta lösningen är att man faller ner på sina händer, på detta sätt förflyttar sig hela kroppsvikten på våra händer. Därför borde man falla på sidan av kroppen, då kommer fallen mildras. Att lära sig åka skateboard borde ske gradvis. Vid den första kontakten med skateboard är det bäst att hålla sig till någon eller något tills man vänjer sig. När man väl vant sig blir det lätt att åka och man lär sig putta sig fram från marken. Att hoppa på brädan i början av lärandet är inte den bästa lösningen. För att svänga med skateboarden räcker det att böja sig på vänster eller höger sida. Ett annat sätt att svänga kan vara att man flyttar kroppsvikten på baksidan av brädan och med ett mild rörelse av foten vrida så många grader som man vill. Om och om igen gör man det i sex steg, vilket innebär att sex gånger lyfter man främre delen av brädan och roterar.
Tricks på skateboarden De första skateboard tricks utfördes i en horisontell orientering, på platt mark. Bland annat var det att åka på två hjul - wheelie eller manuell, vrida bakhjulen - pivot eller hoppa över räcket. När skateparker och ramper har vuxit och blivit populära, började nya tricks komma dessa utfördes i luften. Den grundläggande skateboards trick - ollie, uppfanns på 70-talet av Alan ”Ollie” Gelfand. Gelfand är upphovsman för ollie på vertstill, medan ollie i streetstil uppfanns av Rodney Mullen. Ett stort genombrott var också uppfinningen av kickflip av Rodney Mullen.
Populäraste skateboards trick:
Hur lär man sig ollie? Nybörjare bör lära sig detta trick när de kör långsamt. En fot satt på tail (bakre delen av brädan) och den andra i mitten. Sedan snabbt trycka på tail, och dra upp snabbt den andra foten. Under hela fasen av hoppandet bör brädan vara rätt under våra fötter. Vid landningen försöker vi sätta våra fötter på skruvarna. Viktigt att komma ihåg är att benen ska vara böjda i en knäböj. Skateboarding ger mycket nöje, när vi har behärskat grunderna. Med tiden, kan vi lära oss flera nya tricks, både på ramper och platt mark. Att behärska grunderna i skateåkning skapar möjlighet till en aktiv avkoppling och viktminskning, därför är det bra att få tag i en skateboard och ta en runda på stan.
Skriven av: Maja Malinowska