innehållsförteckning. 3
LEDARE
4
REPORTAGE
5
KRÖNIKA Typ
6
NYHETSARTIKEL De mest använda orden 2013
8
NOTIS Nya ord under 2013
9
INTERVJU Vilket är ditt favorit ord och varför?
9
REDAKTIONSRUTA
En dag
- utan ett ord
Tänk er en iskall och gråmulen dag. Ingen människa syns till någonstans. Du är ensam och har ingen att prata med. Hur skulle det kännas? Troligen skulle du känna dig utsatt, otrygg och ledsen. Speciellt jag, jag som alltid måste prata och höras hela tiden. Jag som alltid försöker vara glad och ha en positiv inställning till livet, jag skulle inte klara av att vara tyst en hel dag. Ord formar oss människor på alla möjliga sätt och det är någonting som vi använder oss av dagligen. Med ord kan man påverka, kommunicera och ja, med ord kan man ta över världen. Ord är makt och ord är kunskap. Kan man läsa, skriva och tala så kommer man långt i livet på bara det. I det här numret av word. kommer ni få läsa om de mest använda orden under 2013, nya ord samt det svenska alfabetets historia. Vi har även intervjuat tre personer och frågat dem vilket som är deras favoritord och varför. Vad skulle du svara på den frågan? Om du saknar inspiration så bläddra fram till sida nio där du hittar intervjuerna. Men om du är mer intresserad av det svenska alfabetets historia och hur det kom hit så kan du läsa om det på sida fyra. Till er som inte känner att något av det här passar er, så kan ni läsa de andra texterna som handlar om ord på andra sätt, så som årets ord och även nya ord. De här texterna hittar ni på sidorna fem till åtta. Ni är nu välkomna in i vår värld, fyllt av tusentals ord.
Rebecca Honnér
Svenska alfabetets historia Har du någon gång undrat varför vår skrift ser ut som den gör? Varför vi pratar som vi gör? Beroende påvar du befinner dig har alltid våra alfabet och språkbruk sett annorlunda ut.
Människan har använt sig av alfabet under flera årtusenden. Det har varit vårt sätt att bevara historia och föra information vidare. Alfabeten skiljer sig åt vart man befinner sig, och fortsätter ständigt att ändras. Dessutom har alla alfabet lånat ljud och språk från olika håll i världen. Vårt svenska alfabet kommer till exempel först från det latinska, som i sin tur härstammar från det feniciska alfabetet, som användes av fenicierna i Grekland under flera tusen år före Kristi födelse.
spekuleras nämligen om att det var grekerna som införde användningen av bokstäver för vokalljud. När grekerna övertog det feniciska alfabetet, ungefär 900 f.Kr. så fick de på köpet bokstäver för ljud som inte fanns i grekiskan. De användes då istället som vokalljud.
Utifrån det grekiska alfabetet, och deras variant på det feniciska, så utvecklades det latinska alfabet som idag används i de flesta europeiska språk. Alfabetet nådde såklart även oss i Sverige men för oss var de det Svenska alfabetet utvecklades i feniciska som fastnade. I svenskan valde vi på mellanöstern kring 2000 f.kr., och 1500-talet att lägga till bokstäverna å, ä och ö forskare tror att det ursprungligen vilket minst sagt gjorde att vårt kom från de konsonantskrifter som uppkom alfabet stod ut. Kanske har ni under samma tid. Konsonantskriften är vad själva märkt detta när enengelsman försökt man kallar den semitiska skriften, då det uttala ett ord som innehåller å, ä eller ö? nästan enbart är tecken för konsonanter. Faktum är så är det konsonanter som bygger upp meningarna, medan vokaler mellan dessa endast anger hur orden fungerar i meningen.
Malvina Hansson
4
Det var när detta alfabet utvecklades ytterligare av grekerna som man kan säga att vårt svenska alfabet blev fött. Det
Amanda Ekstrand
T YP J
ag sitter på pendeln på väg hem från skolan. Granskar människorna i min omgivning i brist på annat – en äldre dam två säten framför som diskuterar högt i telefon, och två tjejer på andra sidan av mittgången som samtalar om ett prov de precis har haft i skolan. ”Jag gjorde typ så dåligt ifrån mig” hör jag den ena säga. Därefter kommer svaret: ”nej, alltså mitt var typ värre”. Samtidigt avbryter kvinnan framför mig med att nästan skrika i luren: ”det handlar om, sisådär, två minuter. Jag är snart framme”. Det var konstigt nog nu, i min egen ensamhet, som jag för första gången reflekterat över hur vårt språk utvecklats. Särskilt ett ord som ”typ” får mig att dra slutsatsen att det är en markant skillnad som uppstått på bara några år. Det är ett ord som används flitigt av många ungdomar, trots att svenska språket är fullt av uttryck med samma innebörd. ”Sisådär”, ”cirka”, ”diverse” och ”exempelvis” är bara några exempel. Vad beror detta på? Många ungdomar skulle vid en sådan fråga svara att det är ett perfekt ord för att uttrycka sig ungefärligt, när man är okunnig eller osäker. Jag skulle då svara att ovan nämnda ord fungerar minst lika bra. Av motsatt anledning som unga skulle kalla detta uttryck användbart, är det ett otänkbart ordval hos den äldre generationen. I alla fall jag skulle bli förvånad om min mamma började tala som tjejerna på tåget gällande en inlämningsrapport på arbetet. Nu när jag lyssnar noga
låter brukandet av detta ord obildat, kanske rent av som att man har ett dåligt ordförråd. Ändå fortsätter det att användas, inte bara av andra utan även av mig själv. Anledningen är inte att det är ett modeord som snart kommer att försvinna och ersättas, utan det har tvärtom dominerat ungdomars sätt att uttrycka sig ungefärligt i nästan tio års tid. Även då det som sagt råder enorm konkurrens, är ”typ” det ord som blivit något av gymnasisternas eget flockläte. Min nyfikenhet växer i takt med att mina tankar vävs in i de olika samtalen på tåget. Varför, återstår det sig att fråga, har detta ord då tagit en så stor plats hos ungas dagliga uttryck. Beror det på enkelheten i dess korta stavelse, på en konformitet som råder bland vänner, eller rent av en kombination av båda? Ligger orsaken till populariteten i vår svenska kultur, där det typiska är att vilja visa sig ödmjuk och inte vara för påstridig? Ett ord som ”typ” är i det fallet idealiskt då man låter mer försiktig eller empatisk. Man hindras även från att säga fel genom att använda det som ett tilläggsord. Jag får nog aldrig veta svaret på dessa frågor, men efter spekulationer har jag i alla fall börjat ifrågasätta ordets betydelse och nödvändighet. Enligt mig skulle det bästa vara att utesluta det helt och hållet, så att vi ungdomar får ett bättre språkbruk.
Amanda Ekstrand
5
De mest använ Varje år är det samhällets ungdomar som har äran att forma ”årets ord”. Det är ungdomarna som hakar på trender, utvecklar dagens språk och eftersom internet är deras område så är det där som det mest använda ordet 2013 kan hittas.
”Selfie” som på svenska översätts till egobild är ett ord som verkligen säger något om kulturen vi lever i. Vi har i ett tag gärna uttryckt oss med självporträtt i sociala medier, men det är under 2013 som uttrycket har ökat i användning. En selfie är alltså en bild som man har tagit på sig själv, t.ex. På Global Language Monitor’s rankar dem med hjälp av fram-kameran på sin mobil. De två ”fail” och ”hashtag” långt upp på sin lista men mest omtalade egobilderna år 2013 är en från Nelson samtidigt har BBC satt orden ”twerk” och Mandelas begravning som togs respektlöst av USA’s ”selfie” längst upp på sin. Så vilket ord tar då president Barack Obama, samt astronauten Chris första platsen som det mest använda ordet 2013? Hadfields minst sagt coola egobild mitt ute i rymden. Ordet ”fail” är ett engelskt ord för att Det här är alla ord som uppkom ur trender och misslyckas men användes mer som ett sätt att händelser vilket gör det väldigt svårt att utse reta någon än att beskriva ett misslyckande. vilket som är det mest använda ordet 2013. Som tidigare år kommer nog de flesta orden ”Hashtag” är ett ord som är väldigt typiskt för att dö ut eller klassas som ”så 2013”. Det är helt dagens digitala samhälle. Ordet hashtag skrivs inte enkelt så vårt språk fungerar. Inga ut, istället är det alltså symbolen # (brädgård) som trender varar för alltid och det svenska språket används framför ett ord i sociala medier för att utvecklas ständigt genom nya slang-ord. kategorisera sin text/bild eller göra det enklare för andra att hitta det man har publicerat. Ett exempel är hur det används på Twitter; man skriver sin text på max 140 tecken inklusive en hashtag och ett ord. På så sätt när någon skriver in detta ord i sökrutan på hemsidan så kan ens ”tweet” poppa upp. Även händelser under ett år kan starta ett nytt så kallat trend-ord. Ordet ”twerk” blev känt genom just en händelse. Det var när Miley Cyrus (tidigare Hannah Montana) uppträdde på MTV Video Music Awards som ordet twerk fick sin plats bland de mest använda orden 2013. Att ”twerka” är att intensivt skaka rumpan i takt till musik och det var just detta hon gjorde i nude-färgade underkläder mitt på scenen. Händelsen sågs som en chockerande med tanke på den fd Disney-stjärnans provocerande uppträdande, så kanske är det därför som att twerka associeras med 2013
6
Malvina Hansson
nda orden 2013 - hashtag, selfie och twerk
7
NYA ORD 2013 5:2-diet - Diet med kraftigt begränsat kaloriintag under två dagar per vecka och normalt ätande under veckans fem resterande dagar. Betalskugga - Avsaknad av mobiltäckning som gör att det inte länge går att använda kort i betal terminaler i fjällvärlden. Bjudkaffe - Kaffe som serveras kostnadsfritt till någon som inte har råd, sedan en kund har betalat för två koppar men bara druckit en. Enveckasförsvar - Försvar som bara har förmåga att göra motstånd i en vecka. Funktionell dumhet - Okritiskt förhållningssätt som förbättrar produktiviteten. Fäbodifiering - Trend där storföretag marknadsför masstillverkade produkter som småskaliga, närproducerade och autentiska. Hypa - Bete sig överenergiskt och smågalet. Kjolprotest - Protest mot att kortbyxor inte är tillåtna arbetskläder, där män i stället klär sig i kjol i sommarhettan. Nagelprotest - Protest som uttrycks genom att man målar naglarna i symbolisk färg. Rutkod - Maskinellt läsbar kod med tecken i form av rutmönster, till exempel QR-kod. Selfie - Självporträtt publicerat i sociala medier. Smartplåster - Plåster som samlar in information och skickar den till läkare eller visar den i mobiltelefon. Tvåhandsbeslut - Beslut i två led som skydd mot oegentligheter.
8
Vilket är ditt favoritord och varför?
Christina, 47
Mitt favoritord är nog realistisk. För mig innebär ordet att man är praktiskt klok, saklig och mycket jordnära. Man agerar inte bara på känslor utan tar hänsyn till fakta när man skall ta beslut. Man tänker ofta väldigt praktiskt.
Danielle, 18
Jag tror att jag skulle säga att mitt favoritord är blå, alltså färgen blå. När jag hör ordet blå eller ser något blått så tänker jag på sommaren. Men inte bara på sommaren men även på något vackert, så som en stjärnklar blå himmel.
Kai, 78
Ordet optimist då det för mig är lika med livsfilosofi. Det innebär för mig att aldrig ge upp, att man inte tror att något är omöjligt, att man tror på sig själv och att livet är fullt av möjligheter som man ska ta tillvara på.
Redaktionen Rebecca Honnér Chefredaktör Skribent
Amanda Ekstrand
Skribent
Malvina Hansson Skribent 9