Ylva föddes på en vasaloppsöndag
2016 anmälde sig 15 800 människor till Vasaloppet. Vissa kämpar sig igenom loppet på närmare 12 timmar. Hur finner dessa skidåkare motivationen till att genomföra loppet? Ylva Hellgren delade med sig av sin drivkraft.
NAMN: YLVA HELLGREN BOR: JÖNKÖPING ÅLDER: 28 år
- Det var väldigt roligt att denna intervjun blev nu. Tidigare idag fick jag upp på Facebook att det var exakt 3 år sedan som jag bestämde mig för att åka Vasaloppet, sammanträffandet får Ylva att skratta. Ylva Hellgren såg glad ut redan när hon klev in genom dörren och tog av sig hennes mössa med en boll på toppen. Den är rejäl och passar perfekt för en dag när vindarna är kyliga och snön ligger på backen, kanske när man befinner sig på Vasaloppet. Vi sitter på ett café i Göteborg en regnig fredagskväll. Det ruggiga vädret gör att ett Vasalopp med ett vitt snötäckt skidspår känns väldigt långt borta. Ändå bestämmer sig över 15 000 människor att åka längdskidor mellan Sälen och Mora varje år. Den första grundstenen till loppet lade Gustav Vasa redan år 1521 när han åkte sträckan på ett par skidor för att fly undan den danske kungens soldater. Han klarade av de 90 kilometrarna utan de 7 kontrollerna som numera är utplacerade längs loppets sträckning. Kontrollerna ger vasaloppsåkarna en möjlighet till vila och energipåfyllning. De 15 000 personer som anmäler sig har inga soldater att fly undan utan istället drivs de av annan typ av motivation för att ta sig från start till mål i världens äldsta, längsta och största långlopp i hela världen. Ylva åkte inte Vasaloppet för att hon tränat stenhårt i fem års tid, för att det var hennes nyårslöfte eller för att hon gör det varje år utan kraftansträngning över det vanliga. - Loppet var på min födelsedag i år och det var egentligen därför jag åkte det, förklarar hon. Söndagen den 7:e mars 2016 genomförde Ylva Vasaloppet och på en vasaloppsöndag 28 år tidigare föddes hon. Det var för att hon föddes på en Vasaloppsöndag som hennes idé att åka loppet började gro. Men det var inte förrän för tre år sedan som hon räknade ut att Vasaloppet 2016 skulle bli det året som hon realiserade sin idé. VILKA ÅKER VASALOPPET? Många vasaloppsåkare är sportfånen som lägger all sin tid på att räkna ut när det är dags för nästa träningspass. Ylva är inte den typen av människa men kallar sig själv inte för helt otränad. Hon går på gruppass på gymmet och rider mycket. Ridningen har hjälpt henne få en bättre balans vilket är tacksamt att ha vid skidåkning där balanserandet på skidorna har en avgörande roll. Genom att både ta en längdskidlektion och vara med på ett läger som en lokal skidklubb anordnade utvecklade Ylva sin teknik. Innan hon bestämde sig fWör att åka Vasaloppet hade hon inte stått på ett par längdskidor sedan hon åkt med sina föräldrar vid 8-10 års ålder. Ett ganska långt uppehåll när man bestämmer sig för att åka världens längsta långlopp.
”Om mina föräldrar åkte loppet när de var gamla - klarar jag det också” - Det var inte för så länge sedan som båda mina föräldrar åkte Vasaloppet. Om mina föräldrar åkte loppet när de var gamla - klarar jag det också, berättar hon med glimten i ögat. Även om det inte var hennes föräldrars tur att åka Vasaloppet detta året ställde de upp på att skjutsa dit Ylva. Redan vid 05:30 på hennes födelsedag begav sig de till starten som var vid klockan 08:00. Både för att hinna dit men också för att ha tid att lägga skidorna vid starten, äta och gå på toa. Allt tar väldigt lång tid när det är över 15 000 människor som ska göra samma sak. Detta innebär också att starten är väldigt långsam. Eftersom Ylva inte var en van skidåkare hamnade hon bland de längst bak. Under tiden föll snön från himlen och nederbörden slutade inte förrän vid lunch. Vädret gjorde spåren lösa och det blev svårare att ta sig fram.
När jag frågar henne om hon någonsin ville ge upp svarar hon med ett tveksamt nej och ett smygande leende. Hon skrattar och beskriver hur det bara var att åka på när hon låg bland de sista. Men när hon förklarar känslan att passera den kontrollen som är belägen halvvägs längs sträckan skiner hon upp likt en sol till skillnad från vädret utanför cafét. Det märks tydligt att hennes lycka var total under denna tidpunkt på loppet. Funktionärerna delade ut mat och dricka, allt från blåbärssoppa och bullar till apelsiner. Plötsligt avbröts lyckoruset och den efterlängtade vilan av att några funktionärer ropade att hon borde skynda på. De puttade fram henne och precis bakom Ylva drog de ”snöret”. EN KAMP MOT TIDEN Vid varje kontroll finns det spärrtider då ”snöret” dras. Har man inte lycktas passerat dessa innebär det att man måste avbryta loppet. Ylva var precis på gränsen. - Allt detta hade jag inte gjort för att inte få gå i mål tänkte jag. Hade jag inte klarat av loppet detta året hade det också betytt att jag var tvungen att göra om det senare år, konstaterar hon. Att åka Vasaloppet kräver många förberedelser bland annat ska det tränas i månader, all utrustning ska prepareras och inte minst skall man ta sig till Mora. Enligt Ylva själv hade hon därför inget annat val än att skynda sig för att hinna innan ”snöret” drogs vid de resterande kontrollerna. För varje kontroll som hon lyckades att åka förbi fick hon också en ny tid som målsättning.
”Allt detta hade jag inte gjort för att inte få gå i mål”
”Det kan tillägas att jag kom före Markoolio” Att åka 90 kilometrar på ett par längdskidor utan stora skiderfarenheter är något alla inte har fysiken eller psyket till att klara av. - Jag tror inte att jag skulle vilja åka 9 mil igen. I nuläget känner jag i alla fall inte för det. Men jag kan inte säga att jag aldrig kommer åka Vasaloppet igen. Däremot skulle hon gärna vilja åka andra lopp. När hon tänker tillbaka på Vasaloppet och berättar om det gör hon det med en positiv känsla. Samtidigt är det svårt att undgå hur påfrestande och jobbigt det var. Vad är poängen med att kämpa sig igenom dessa 90 kilometrar? Ylva kan övertyga den mest kritiska. Hon är helt säker på sin sak när hon påstår att stämningen vid Vasaloppet är något alldeles speciellt. Längs spåret finns det en hejande publik som stöttar de 15 000 människorna som har sitt mål i Mora. MÅLGÅNGEN YLVA ALDRIG GLÖMMER Utöver spärrtiderna längs loppet finns det en maxtid för hela Vasaloppet. Det krävs att man passerar mållinjen innan 12 timmar har gått. Under Vasaloppet 2016 hade däremot tiden förlängts med en kvart på grund av det tuffa väderförhållandena. Ylvas färd mellan Sälen och Mora tog 11 timmar och 58 minuter. Den ständiga rörelsen i nästan 12 timmar gav henne träningsvärk. Kanske inte så överraskande eftersom längdskidåkning är en av de sporter där mest energi förbränns. All den energi som de 15 000 åkarna gör av med under loppet kompenseras av till exempel 44 000 liter blåbärssoppa. Varje person som kämpar sig igenom distansen dricker själv omkring 1 liter av soppan. Några av dem har varit; Ylva, hennes föräldrar, Måns Zelmerlöw, Rickard Olsson och Markoolio. - Det kan tilläggas att jag kom före Markoolio. Några kilometer innan upploppet åkte jag förbi honom, uppmärksammar Ylva när intervjun börjar gå mot sitt slut. Jag kan inte låta bli att nyfiket fråga henne om han såg plågad ut efter 90 kilometer. Ylva skakar på huvudet och menar att hon inte kollade så noga, faktiskt. Det är förståeligt, vem spanar in Markoolio när man snart avklarat ett Vasalopp?
VASALOPPET 2016 I SIFFROR:
- Vasaloppet 2016 fulbokades efter 83 sekunder. - Av 16502 anmälda startade 14818 - Målgången sågs av 2 800 000 tittare i direktsädningen som sändes av Sveriges Televison
AV: LINNEA BENGTSSON CREASER