UNITED I NUMRET:
DEBATTARTIKEL âMĂ€n förtjĂ€nar inte ett tackâ
INTERVJU Unga Feminister
ESSĂ Feminism & Manshat
LEDARE
april 2017 J
ag Àr en lyckligt lottad kvinna, jag hade turen att födas i Sverige och vÀxa upp i ett tryggt hem. Som kvinna hade jag kunnat ha det mycket sÀmre. Hade jag haft otur hade jag fötts i ett land som Sudan, Egypten eller Etiopien dÀr över 80 % av kvinnorna könsstympas och över 14 miljoner flickor under 18 Är gifts bort till en man som hade sett mig som en Àgodel, ett objekt som han fÄr behandla som han vill. Sverige Àr ett mer jÀmstÀllt land Àn mÄnga andra men vi Àr fortfarande inte dÀr. Under 2016 anmÀldes 20 300 sexualbrott i Sverige, varav 6 720 av dessa brott rubricerades som vÄldtÀkt. Detta Àr sorgliga siffror som visar pÄ hur kvinnor dagligen förtrycks och förnedras endast baserat pÄ vÄrat kön. Detta Àr ren fakta baserad pÄ undersökningar gjorda av staten, statistik som tydligt talar för att kvinnor över hela vÀrlden nedvÀrderas och inte behandlas vÀrdigt. Trots tydlig statistik finns det fortfarande mÀnniskor som anser att feminism bara Àr struntprat och en ursÀkt för kvinnor att uttrycka ett hat mot mÀn. Jag tror att kÀrnan till att mÄnga mÀnniskor inte vill kalla sig feminister Àr för att de inte förstÄr innebörden. Ordet feminism gör mÄnga mÀnniskor rÀdda eftersom de inte Àr bekanta med det. I tidningen UNITED vill vi dÀrför framföra varför feminismen Àr sÄ viktig och vad begreppet innebÀr. I mÄnadens nummer av UNITED kommer vi dÀrför att prata om frÄgor som manshat och vikten av feminism i samhÀllet. Vi alla mÄste strÀva efter ett mer jÀmstÀllt samhÀlle, feminism handlar inte om att kvinnorna vill ta över vÀrlden, vi vill bara ha samma rÀttigheter och tas pÄ lika stort allvar som mÀnnen gör, vi vill vara jÀmlika. Ditt kön ska inte avgöra hur du behandlas.
Lisa Apelgren
Chefsredaktör/ editor- in- cheif För kontakt: lisaapelgren@gmail.com
InnehÄll Ledare
2.
MÄnadens lÄttips
5.
Tidslinje kring kvinnorsrÀttigheter
6.
Debattartikel, MÀn förtjÀnar inte ett tack.
Unga feminister, Intervjuer
Feminism & Manshat, EssÀ
playlist APRIL 2017
GIRL POWER Respect/ Aretha Franklin Our time/ DANIELA Flawless/ BeyoncĂ© Ingen kommer mellan oss/ Cherie BOSS/ Fifth Harmony Det börjar med mig (fatta man)/ Erik Rapp, Zacke, Parham/ Adam Tensta Canât Hold Us Down/ Christina Aguilera Run the World (Girls)/ BeyoncĂ© AinÂŽt My Fault/ Zara Larsson TĂ€nd alla ljus/ Silvana Imam Girls just wanna have fun/ Cyndi Lauper LĂ€mna han/ Cherie Girls/ Beatrice Eli Yellow Flicker Beat/ Lorde âThe Greatestâ/Sia KnĂ€pper mina fingrar/ Linda Pira Bara FĂ„ Va Mig SjĂ€lv/ Laleh
8. 14. 26.
Tova Lysö &
Skribenter: Lisa Apelgren
Cover Illustration, Brooke Fischer
Tova Lysö
Lisa Apelgren Tova Lysö
Lisa Apelgren
MILSTOLPAR I HISTORIAN
1979 1989 1991 1999 Kvinnokonventionen CEDAW (The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women) antogs av FN 1979 med mÄlet att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor. Konventionen ska sÀkerstÀlla att kvinnor vÀrlden över har samma rÀttigheter som mÀn.
FrÄn 1981 hade det varit möjligt för kvinnor att rekryteras till befÀlsyrken inom alla försvarsgrenar. Men det var inte förrÀn 1989 de fick formellt tilltrÀde till alla delar av Försvarsmakten.
à r 1991 infördes en ny jÀmstÀlldhetslag i Sverige med bland annat förbud mot sexuella trakasserier pÄ arbetsplatsen.
1999 blev Sverige först i vÀrlden med en lag som förbjöd mÀnniskor frÄn att köpa, men inte sÀlja, sexuella tjÀnster. Innan dess var det enbart förbjudet med koppleri och att driva bordeller.
Lisa Apelgren
Skribent, Lisa Apelgren Foto: Birgitta Lagerström
Offensiv - RĂ€ttvisepartiet Socialisterna
Fram till 1845 Àrvde en kvinna bara hÀlften av vad en man Àrvde. Det kom att Àndras via en kunglig förordning 1845. Kvinnor fick dock i praktiken inte sjÀlva bestÀmma över sitt arv, dÄ kvinnor fortfarande var omyndiga i Sverige.
Kvinnor fĂ„r rĂ€tt till gymnasietbildning, men fĂ„r endast lĂ€sa hos privata lĂ€rare. DĂ€rmed kunde kvinnan lĂ€sa pĂ„ universitet men ytterst fĂ„ gjorde fram tills 20-talet. Anledningen till detta motiverades med att de âfĂ„ genierâ som gud skapat bland kvinnorna skulle kunna fĂ„ högre utbildning. Resten behövde inte det.
Den 24 maj 1919 klubbade riksdagen igenom allmÀn och lika röstrÀtt för mÀn och kvinnor. RöstrÀttsÄldern sattes till 23 Är. Det var dock först 1921 som det första riksdagsvalet dÀr kvinnor deltog Àgde rum.
Grupp 8, en partipolitiskt obunden kvinnoorganisation, grundades 1968 av 8 kvinnor som en studiegrupp i Stockholm och blev 1970 en öppen kvinnoorganisation. Aktuella frÄgor var bla. rÀtt till arbete, daghemsplats Ät alla barn, fri abort, rÀtt till smÀrtlindring vid förlossning samt förbud mot exploatering av deltidsarbetande.
Kampen mot SEXKĂP 1975 gavs gravida kvinnor sjĂ€lv rĂ€tten att bestĂ€mma om hon vill avbryta graviditeten eller inte fram till den 18 graviditetsveckan. 2008 kom lagen att Ă€ndras sĂ„ att Ă€ven kvinnor utan anknytning till Sverige kan göra abort i Sverige.
1845 1870 1919 1968 1975
Foto: Library of Congress
Pinterest.com
Tova Lysö skriver en debattartikel om feminism och belyser argumentet om att det Àr kvinnornas förtjÀnst att vi lever i ett sÄpass jÀmstÀllt samhÀlle som vi idag gör. Hon skriver Àven om hur fel det Àr att mÀn hyllas för att de behandlar en kvinna likvÀrdigt dÄ hon anser att detta Àr en sjÀlvklarhet.
MĂN FĂRTJĂNAR INTE ETT TACK!!!!!
MĂN FĂRTJĂNAR INTE ETT TACK. F eminism Ă€r inte bara för kvinnor, det Ă€r för alla. Alla kön. Betydelsen av feminism Ă€r just âjĂ€mstĂ€lldhet mellan alla könââ. Trots det fĂ„r man frĂ„gor nĂ€r man uttalar sig som feminist om man hatar mĂ€n, om man vill ha ett kvinnodominerat samhĂ€lle eller om man inte ser att mĂ€n ocksĂ„ utsĂ€tts för förtryck och vĂ„ldtĂ€kt. VĂ€ldigt ofta fĂ„r man Ă€ven höra argumentet âSverige Ă€r redan helt jĂ€mstĂ€llt, jĂ€mför bara med förr i tiden och med andra lĂ€nder. Tacka oss mĂ€n, det Ă€r vi som har gett er era rĂ€ttigheter och er röstrĂ€ttââ.
Allt för mÄnga mÀnniskor, oftast
I kommittén satt en kvinna och sju mÀn. Meningen med sexualbrottsutredningen var att avdramatisera sexuella brott och att utreda om kvinnan kan ha gett nÄgon form av sexuella inviter till vÄldtÀktsmannen. Detta ansÄgs som ett steg bakÄt dÄ man drog tillbaka gamla sÀtt att se pÄ kvinnan. MÄnga blev mycket upprörda eftersom detta gav upphov till att det i slutÀndan inte var utövarens fel utan offrets. Klassiska exempel pÄ sÄdant som kunde tyda pÄ att det var offrets fel var om offret hade druckit alkohol, om hon hade tagit nÄgon annan form av drog eller vad hon hade pÄ sig för klÀder. Tack vare kvinnorörelsen som kÀmpade emot detta och lÄg bakom stora protester blev lagen borttagen redan efter ett Är.
âAtt vara man i vĂ€rlden Ă€r ett stort privilegiumâ
heterosexuella mÀn, ser Sverige som ett land som Àr helt jÀmstÀllt. Jag hÄller verkligen med om att Sverige kommit en bra och lÀngre bit Àn mÄnga andra lÀnder men det rÀcker inte. Det kan vara extra svÄrt att se detta om man Àr en man. Att vara man i vÀrlden Àr ett stort privilegium. Det Àr svÄrt att se att det finns ett förtryck mot andra nÀr man inte upplever förtrycket sjÀlv. Det betyder inte att mÀn inte Àr förtryckta, men de blir inte förtryckta pÄ samma sÀtt som just kvinnor blir.
PÄ GU.SE (Göteborgs universitetsbibliotek) stÄr det om en lag som infördes 1976 som innefattar en förnyelse av utredningen för sexuella brott. Kommittén som hade hand om utredningarna var Sexualbrottsutredningen.
Detta Ă€r Ă€nnu ett bevis att det Ă€r vi kvinnor som kĂ€mpar för vĂ„ra rĂ€ttigheter. Vi ska inte tacka mĂ€nnen för att de behandlar oss som likvĂ€rdiga mĂ€nniskor. Det Ă€r en mĂ€nsklig rĂ€ttighet att alla ska behandlas lika och nĂ„got som förvĂ€ntas. Trots att lagen blev borttagen för lĂ€ngesedan finns tyvĂ€rr detta sĂ€tt att tĂ€nka pĂ„ tydligt kvar. Idag tas kvinnor som blivit vĂ„ldtagna samtidigt som de har varit alkoholpĂ„verkade inte pĂ„ fullt allvar, och tyvĂ€rr blir folk mer upprörda nĂ€r tjejen sjĂ€lv valt att dricka alkohol eller om hon bĂ€r âutmanande klĂ€derâ.
âAtt skylla pĂ„ att vi kvinnor i Sverige hade det sĂ€mre förr betyder inte att det Ă€r jĂ€mstĂ€llt nu.â DĂ„ kommer argument som ââhon borde veta bĂ€ttreââ och skulden lĂ€ggs Ă„terigen pĂ„ offret istĂ€llet för pĂ„ förövaren och som utnyttjat situationen. En vĂ„ldtĂ€kt eller ett sexuellt övergrepp Ă€r alltid ett brott oavsett om offret har druckit alkohol eller inte och klĂ€derna hon bĂ€r, oavsett hur âutmanandeâ de Ă€r, ska inte heller de ha nĂ„gon som helst betydelse. Ărligt tycker jag att det Ă€r mĂ€nnen som Ă€r dem som borde veta bĂ€ttre. Ett sexuellt övergrepp eller en vĂ„ldtĂ€kt Ă€r alltid ett brott. Det spelar ingen roll hur kort klĂ€nning man har pĂ„ sig eller hur pĂ„verkad man Ă€r, utan samtycke och godkĂ€nnande frĂ„n bĂ„da Ă€r det alltid, alltid fel. Det Ă€r alla som inte vet det
Bara för nÄgra veckor sedan sa en bekant och
en kompis till mig, som bĂ„da Ă€r mĂ€n, att om tjejer dricker alkohol fĂ„r de skylla sig sjĂ€lva om de blir vĂ„ldtagna. Ăven om det skulle förestĂ€lla ett skĂ€mt som skulle provocera mig skrĂ€mmer det mig otroligt mycket. Det Ă€r som ett kvitto pĂ„ att jag inte ens kan kĂ€nna mig helt trygg med mina egna vĂ€nner. IstĂ€llet för att sĂ€ga Ă„t oss tjejer att inte dricka alkohol, eller att ââvi fĂ„r ta konsekvensernaââ kanske vi borde vĂ€nda pĂ„ det och lĂ€ra mĂ€n att om de inte kan kontrollera sig nĂ€r de dricker alkohol kanske det Ă€r dem som ska lĂ„ta bli det.
MÀn Àr ofta omedvetna om att det dem
sÀger och hur de utför sina handlingar utsÀtter kvinnor för förtryck. NÀr man ifrÄgasÀtter deras handlingar uppfattar tyvÀrr ofta mannen det som krÀnkande istÀllet för att ta emot kritiken och tÀnka pÄ hur man kan förbÀttra sitt beteende. Man Àr mer rÀdd att bli kallad för sexist snarare Àn att faktiskt lÄta bli att vara det. MÄnga blir arga och uppfattar det som att alla feminister hatar mÀn. Feminism Àr inte manshat. Men nÄgot som mÄnga feminister gör, inklusive mig, Àr att hata mÀn i grupp. MÀn i grupp Àr förtryckare och det Àr rimligt att hata sin förtryckare. Nej detta betyder inte att man hatar varenda kille man ser och kÀnner. Man hatar hur killar blir strukturerade av machokulturen att trycka ner oss kvinnor genom att sexualisera oss och till och med ibland avhumanisera oss. Det Àr riktigt synd att inte fler mÀnniskor Àr medvetna om problematiken med att inte ta sin tid och lyssna och försöka förstÄ oss. Vi mÄste sluta ignorera problemet. Att sÀga att vi inte ska klaga eller kÀmpa för vÄra rÀttigheter bara för att det inte Àr lika jÀmstÀllt i andra lÀnder hjÀlper inte oss att utveckla vÄrt eget samhÀlle och vÀrlden. Att skylla pÄ att vi kvinnor i Sverige hade det sÀmre förr betyder inte att det Àr jÀmstÀllt nu.
Tova Lysö
Tova Lysö, Skribent
Illustration: Katy Smail
Ăą€?
When the whole world is silent even one voice becomes powerful
Ăą€?
- Malala Yousafzai
UNGA FEMINISTER Feminister finns i alla former. Kön, etnicitet, ursprung eller religion spelar ingen roll, huvudsaken Àr att vi alla strÀvar efter detsamma, ett jÀmstÀllt samhÀlla. Vi pÄ UNITED har valt att intervjua 5 unga feminister kring deras tankar och syn pÄ vÀrlden och feminism. Det Àr vi, unga feminister som bÀr plikten att föra vidare vÄrt budskap till den senare genartionen för att kampen mot en jÀmstÀlld vÀrld ska fortsÀtta.
Lisa Apelgren
Text och Foto, Lisa Apelgren
Emma Sol Andersdottir Sverige Àr ett hyfsat jÀmstÀlld land, varför tycker du dÄ att feminismen fortfarande behövs? Jag tycker att feminismen behövs i Sverige trots vi Àr ett ledande I-land. NÀr man ser till statistik Àr Sverige ett relativt jÀmstÀllt land i frÄgor som till exempel lön, jag anser dock att det fortfarande behövs förbÀttringar. KÀrnan till att feminism trots det Àr en huvudfrÄga i vÄrt land Àr pÄ grund av den syn som framförallt stereotypiska mÀn har pÄ kvinnor. Feminismen behövs för att lyfta kvinnor som lever under förtryck, men ocksÄ andra minoriteter som Àven de Àr utsatta för förtryck, sÄsom transsexuella, homosexuella, folk med annan könsidentitet och sÄ vidare. Feminismen finns inte bara dÀr för kvinnans fördel, utan för allas. Kvinnan i vÄrt samhÀlle trycks ofta ner för hennes kön. Bara för att man Àr en kvinna kan man inte göra vissa saker eller lyckas med nÄgot som för en kvinna Àr normbrytande. Det Àr synsÀttet pÄ kvinnan som Àr problemet och det Àr dÀrför frÄgan feminism drivs, för att lyfta upp kvinnan till samma nivÄ som mannens.
Har du nĂ„gon gĂ„ng kĂ€nt att du blivit annorlunda behandlad bara för att du Ă€r kvinna? Jag har flertal gĂ„nger kĂ€nt mig annorlunda behandlad pĂ„ grund av mitt kön. I olika sammanhang har jag blivit skild pĂ„ för att jag Ă€r kvinna. Det kan handla om sammanhang dĂ€r jag som kvinna blivit vĂ€rdesatt mindre för mitt kön. Som till exempel bara för att jag Ă€r kvinna kan jag inte snickra ihop ett bord för det Ă€r sĂ„ kallat âmansgöraâ, och bara för att jag Ă€r kvinna ska jag âstĂ„ i köket och se fin utâ. Ăven nĂ€r jag har tagit mycket plats i olika situationer sĂ„ har jag blivit nedtystad av mĂ€n, förmodligen för att jag framstĂ€llt mig sjĂ€lv som stark, vilket inte sĂ€tter mig i normen av hur en kvinna âska varaâ, och konsekvensen blir att mĂ„nga mĂ€n kĂ€nner sig hotade och blir rĂ€dda.
Elsa Enberg Tror du att din uppvÀxt hade varit annorlunda om du vÀxt upp som en man??
Jag tror att mina förutsĂ€ttningar hade sĂ€tt vĂ€ldigt annorlunda ut om jag fötts med ett annat kön. Dessa förutsĂ€ttningar har sin grund i samhĂ€llets normer och förvĂ€ntningar samt den struktur som utgör en skillnad mellan mĂ€n och kvinnor. Hade jag fötts som man sĂ„ tror jag att min âimageâ hade haft större betydelse för mig till följd av den rĂ„dande machokulturen som idag har en stor pĂ„verkan pĂ„ unga mĂ€n. Till följd av denna kultur hade min identitet förmodligen varit prĂ€glad av attribut som gjort att jag framstĂ„tt som stark, kĂ€nslokall och kaxig. Attribut som egentligen inte stĂ€mmer överens med den person som jag idag uppfattar att jag Ă€r. Vidare hade jag antagligen haft en annan syn pĂ„ min kropp. Som kvinna upplever jag att det finns en otrolig hets gĂ€llande att passa in i de kvinnliga skönhetsnormerna som Ă€r sĂ„ starkt inprĂ€ntade i samhĂ€llet. Vart du Ă€n gĂ„r kan du som kvinna lĂ€sa om fantastiska kosmetikaprodukter, trĂ€ningsmetoder som slimmar din midja samt underklĂ€der som
framhĂ€ver dina bröst. DĂ€rav har jag sjĂ€lv lagt stor fokus pĂ„ âbristernaâ gĂ€llande min kropp jĂ€mfört med samhĂ€llets skönhetsnormer vilket gjort att jag mĂ„nga gĂ„nger kĂ€nt att jag inte Ă€r tillrĂ€cklig. Viktigt att poĂ€ngtera Ă€r att det finns liknande skönhetsnormer för det manliga könet, dock Ă€r dessa normer inte lika specifika eller avgörande som de för kvinnor. Om jag fötts som man Ă€r jag dessutom sĂ€ker pĂ„ att min framtida karriĂ€r sĂ€tt helt annorlunda ut. Trots att jag haft samma betyg, utbildning och erfarenheter sĂ„ hade mina karriĂ€rmöjligheter samt löneavtal skiljt sig mot de som vĂ€ntar mig idag, enbart för att jag Ă€r kvinna. Vidare anser jag att det finns en otroligt stor skillnad gĂ€llande vilket kön du föds med, skillnader som beror pĂ„ samhĂ€llets patriarkala strukturer. Strukturer som inte bara skadar kvinnor, men Ă€ven mĂ€n samt personer med andra könstillhörigheter som ickebinĂ€ra, transsexuella och intersexuella.
Alice Alfredsson Hur tror du de personer som anser att feminism inte behövs tÀnker? De personer som anser att feminismen inte behövs Àr majoriteten av gÄngerna mÀnniskor som inte upplevt de orÀttvisorna som kvinnan möter dagligen. En man som fÄr högre lön Àn en kvinna för samma jobb ser kanske inte den orÀttvisa som rÄder eftersom att det inte Àr han som utsÀtts för den. Jag tror att de som inte anser att feminismen behövs har ett traditionellt synsÀtt pÄ kvinnan och mannen i samhÀllet, att de Àr nöjda över detta koncept och ser dÀrför ingen anledning till varför en förÀndring bör ske. Lyckligtvis börjar feminismen bli mer och mer accepterad och de blir allt fler mÀn och kvinnor som ser den verkliga situationen och har ett mer nyanserat tÀnkande inom frÄgan om feminism och jÀmstÀlldhet.
Mathilda
Engelbrektsson Varför tycker du att feminismen Àr viktigt? NÄgot jag kÀnner att fler behöver bli medvetna om Àr att feminism Àr nÄgot som Àr viktigt för alla, inte bara för kvinnor i samhÀllet som mÄnga verkar tro. Feminism stÄr för ett jÀmstÀllt samhÀlle, allas lika rÀtt. Jag vill se en vÀrld dÀr kvinnor och mÀn ska kunna vara sig sjÀlva utan att nÄgon dömer dem. Det ska inte finnas nÄgra grÀnser eller begrÀnsningar. Feminism Àr viktigt i ett samhÀlle för att vi ska kunna stÄ enade, som ett folk, oavsett kön, etnicitet, hudfÀrg eller religion.
Har du nÄgonsin upplevt att du blivit förnedrad just för att du Àr kvinna?? Jag har mÄnga gÄnger blivit förnedrad för att jag Àr kvinna. Att ses som ett sexobjekt Àr nÄgot som förstört för mig i livet och har Àven resulterat i att jag har svÄrt att lita pÄ mÀn. Jag har blivit sexuellt trakasserad flera gÄnger. NÀr jag var mindre tyckte jag inte det var konstigt, jag antog att det var sÄ det skulle vara och tog istÀllet trakasserierna som en komplimang. Det Àr inte förens nu pÄ senare Är som jag har insett hur mycket detta förstört mig och min tillit till mÀn. TyvÀrr Àr det nog sÄhÀr för mÄnga unga kvinnor och det Àr inte lÀtt att glömma handlingar som man utsatts för. Jag har haft turen att trÀffa nÄgon som behandlar mig vÀrdigt och som hjÀlpt mig vÄga lita pÄ folk igen.
Julia Sköldebring Varför Àr du feminist och hur tror du vÀrlden hade sett ut idag om feminismen inte existerat? Jag tror pÄ att alla mÀnniskor har lika rÀttigheter, oberoende av kön, ras, sexuell lÀggning eller liknande. JÀmstÀlldhet och jÀmlikhet Àr tvÄ nödvÀndiga byggstenar i ett samhÀlle, dessvÀrre Àr dessa byggstenar allt för ofta saknade. Detta skapar orÀttvisa, en skev vÀrldsbild bland folk och Àven en nedvÀrderande syn mot olika samhÀllsgrupper. Vi ska vara glada att utvecklingen inom feminism gÄr framÄt pÄ mÄnga stÀllen pÄ jorden och att lika rÀttigheter för alla har börjat bli en sjÀlvklarhet. Hade det inte varit för att kvinnorörelsen och feminismen grundats hade vi idag levt i ett annorlunda samhÀlle. Idag kan man som kvinna vara chef för ett stort företag, man kan ha makt. Utan feminismen hade det antagligen inte sett ut sÄ idag. Kvinnor, och andra samhÀllsgrupper som lever i förtryck, hade inte kunnat ta nÄgon plats och hade i mÄnga fall inte haft nÄgon fri vilja.
EssÀ
M FEMINISM S I N I M E F Manshat &
â
Alla mÀn Àr inte sÄdana, och detta vet jag. Jag vet att det Àr fel att generalisera en hel folkgrupp. Lika fel som Isabelle tycker det Àr att alla feminister tros vara manshatare Àr det att tÀnka att alla mÀn skulle vara potentiella vÄldtÀktsmÀn. Skillnaden Àr dock att som kvinna i dagens samhÀlle spelar inte alltid detta nÄgon roll. Anledningen till att vi generaliserar mÀn Àr för att vi ska kunna se strukturer, strukturer som ska hjÀlpa oss att skapa en helhetsbild. Precis som sÄngaren Zara Larsson sa i sitt sommarprat 2015, blir oskyldiga mÀn ofta offer för vÄr rÀdsla. Om jag skulle definiera grunden till manshatet bygger det pÄ just rÀdsla och ilska. Dessa kÀnslor som miljontals kvinnor vÀrlden över kÀnner Àr en konsekvens som skapats av handlingar frÄn mÀn, mot kvinnor.
E L U R N WOME För att Äterkoppla till det jag skrev i början.
Andersson publicerade en debattartikel kring just detta. Hon skriver om hur feminism inte ska handla om hat av nÄgon sort och att en person som kallar sig bÄde feminist och manshatare inte bÀr rÀtten till att kalla sig feminist. Feminism ska handla om att alla individer oavsett kön, etnicitet och bakgrund ska ha samma förutsÀttningar. Hon menar Àven pÄ att nÄgon som pÄstÄr sig kÀmpa för jÀmstÀlldhet inte borde vilja sprida hat och förtyck Ät andra hÄllet. Att det Àr motsÀgelsefullt att kalla sig sjÀlv för feminist om man sedan försöker sprida samma hat som orsakat de proFrÄgan Àr blem som Àr grundorsakerna till att feminism behövs frÄn början. dock om det
Feminism, en social rörelse för lika rĂ€ttigheter och jĂ€mstĂ€lldhet mellan alla kön och icke-könâ, detta Ă€r Nationalencyklopedins beskrivning pĂ„ begreppet feminism. Det Ă€r en grundlĂ€ggande sammanfattad förklaring till ordet feminism, en förklaring alla feminister Ă€r överens om.
Att höra nĂ„gon kalla sig feminist glĂ€der mig otroligt mycket. Trots att jag kĂ€nner att det egentligen ska vara en sjĂ€lvklarhet att vilja ha lika rĂ€ttigheter faktiskt Ă€r sĂ„ fel med och förutsĂ€ttningar mellan könen sĂ„ Visst hĂ„ller jag med om det vet jag att detta inte Ă€r en sjĂ€lvklarhet manshat som vissa Isabelle skriver, men jag kan inte för alla. Det finns Ă€ven de som feminister och förneka att jag har en stor förstĂ„else till sympatiserar med den feministiska icke-feminister varför folk, speciellt kvinnor inte gillar vĂ€rdegrunden men vill trots detta inte anser? mĂ€n i dagens samhĂ€lle. kalla sig för feminister. Om man Lady Dahmer skriver i ett inlĂ€gg pĂ„ sin blogg ifrĂ„gasĂ€tter deras resonemang kan mĂ„ngas som handlar om skillnaden mellan försvar vara att âjag Ă€r ingen manshatareâ. FrĂ„gan kvinnohat och manshat (2015); Manshat leder inte Ă€r dock om det faktiskt Ă€r sĂ„ fel med manshat till nĂ„gra konsekvenser, manshat Ă€r en konsekvens som vissa feminister och icke-feminister anser, Ă€r av kvinnohat. det fel att hata sin förtryckare eller Ă€r manshat en Jag har aldrig tyckt att det Ă€r okej med hat men jag normal reaktion för kvinnan? förstĂ„r det som Lady Dahmer skriver. Hade mĂ€n aldrig vĂ„ldtagit, sexuellt trakasserat, förlöjligat MĂ„nga tar alltsĂ„ avstĂ„nd frĂ„n feminismen endast eller förminskat kvinnor sĂ„ hade dagens manshat för att de förknippar detta begrepp med manshat. inte heller existerat. TyvĂ€rr ser vĂ„rt samhĂ€lle inte Det finns Ă€ven de feminister som tar avstĂ„nd frĂ„n ut sĂ„ idag. MĂ€n vĂ„ldtar, de utför sexuella andra feminister som de kĂ€nner uttrycker ett hat trakasserier och de förminskar oss och detta Ă€r mot mĂ€n. Jag lĂ€ste en artikel i nyheter 24 (2015), dessvĂ€rre nĂ„got som förekommer dagligen. dĂ€r en kvinna vid namn Isabelle
Vissa mÀnniskor föraktar feminismen pÄ grund av manshatet. Detta utan att riktigt veta var innebörden egentligen ligger. Manshat Àr inte riktat till mÀn som individer. Tanken Àr inte att det ska ske personangrepp mot mÀn, det Àr inget hat mot en man som person. Det som hatas Àr det patriarkat som vi lever i. Man hatar mÀn i grupp. MÀn som influerats av den starka machokultur som rÄder. Som sagt tidigare ses inte manshat som nÄgon lösning pÄ allt kvinnohat. Manshat Àr snarare en reaktion pÄ allt kvinnoförtryck. En reaktion som jag tycker kÀnns ganska logisk med tanke dagens patriarkala samhÀlle som vi lever i.
R W P GIRL SÄ frÄgan Àr om det faktiskt Àr sÄ fel med
manshat som vissa feminister och icke-feminister anser. Det Àr normalt att inte tycka om nÄgot eller nÄgon som inte behandlar dig vÀrdigt. Det Àr inte förbjudet för varken kvinnor eller mÀn att hata varandra. Man fÄr tycka vad man vill om andra mÀnniskor sÄ lÀnge ens egna tankar inte övergÄr till negativa handlingar mot den andre parten. SÄ lÀnge manshat endast leder till att fler och fler kvinnor protesterar och debatterar för kvinnors lika rÀttigheter i samhÀllet ser inte jag nÄgot problem i dess existens. SÄ lÀnge manshatet inte leder till att mÀn börjar vÄldtas, förminskas eller sexuellt trakasseras Àr detta inget problem. För manshat Àr inget samhÀllsproblem som lett till att mÀnnen underprivilegierats i samhÀllet, manshat Àr endast en försvarsmekanism för oss underprivilegierade kvinnor.
M S I N I FEM Lisa Apelgren Lisa Apelgren, Skribent
WOMEN STAND UNITED!! Illustration: Lisa Apelgren