POMPES hörna
? t k u j s He l t WHO har en smått löjeväckande definition av hälsa: "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning” – helt oanvändbar för praktiskt bruk. Pröva det på akuten! Speciellt inte om man negerar ”hälsa” med det norrländska prefixet ”o”, o-hälsa, som ett slags lindrigare sjukdom. Ett onödigt, opåkallat, obra otyg. Politiker och byråkrater älskar att använda denna diffusa term som kan betyda lite vad som helst, vilket ju är avsikten – och så praktiskt sen i debattsoffor i TV. Som i Alice in Underlandet där Humpty Dumpty sa att när han använde ett ord så bestämde han exakt vad som menades. Termer och begrepp styr. istorikern Karin Johannisson diskuterade modediagH noser och medicin i allmänhet ur sociologiska och kulturella perspektiv (Googla!). Vi kan ju dra på munnen åt
tidigare modediagnoser och trender, men hur är det idag? Det brukar ju heta att endast den som är okunnig i historia nedvärderar sin samtid. Men resultaten och ambitionerna har aldrig varit så bra som idag. Vad driver utvecklingen? Okunnighet och missnöje! Många syndrom som utbrändhet (Z73.0), ADHD (F90.0B), social fobi (F40.1) och fibromyalgi (M79.7) fanns förvisso på Västerbottens landsbygd på 1930-talet, men de hade ännu inte upphöjts till sjukdomar. Man hade då knappast heller råd eller tid att bry sig om finliret. Provinsialläkaren Magnus Lagerlöf skrev: ”Tuberkulosen [var] det stora spöket – man blev ej glad när man kallades till en lungblödning, som delade säng med sin yngre broder, och man ej hade någonstans att göra av med den sjuke--- [skulle vi] någonsin få uppleva en verklig tillbakagång av tuberkulosen?” Det fick dr Lagerlöf. Han fick också vara med om en annan stor förändring: ”Vi fingo utbilda oss till tandryckare, somliga dagar kunde det utgöra hälften av ens arbete. Utryck sådana som ’det är skönt att bli av med dem’, sedan man sanerat ett nedkarierat tandbestånd, säger lite om det hopplösa i situationen.” Han hade säkert imponerats av våra resultat, och hänförts av vackra CT- och MR-bilder. Men måhända höjt på ögonbrynen över dagspressens skriverier om vårdkris, och, som sagt de diagnoser vi svänger oss med. Förmodligen hade han också förundrats över att vi medikaliserar och ska klistra diagnoser på alla upptänkliga mänskliga yttringar.
minst för att skola/socialvård idag kräver medicinska diIdente agnoser. Diagnoser som ADHD, som enligt SoS idag 8% av svenska skolpojkarna har; nästan dubbelt upp för sorkarna
på Gotland; på sina ställen i USA närmare en tredjedel. Det är, som sagt, en styggelse att skola/socialvård medikaliserar många problem. Därför har det vuxit upp en undervegetation av diagnostiklådor, exempelvis www.utredningskompaniet.se – ”Du har rätt att komma till din rätt”. Bolagen får mer betalt om de ställer en diagnos – och skolan slipper ansvar, även 56 Ortopediskt Magasin 1/2021
om mer skolgymnastik vore bättre än amfetamin för många överaktiva barn. Men om diagnoserna är lätta att applicera så är de desto svårare att skrapa bort, likt de små klisterlappar man märker provrör med. Den utbredda överdiagnostiken gör att man allt oftare behöver ”avdiagnostisera” ungdomar med bokstavskombinationer. ftersom psykiatri inte är Pompes starkaste gren gav han sig E oförväget ut och botaniserade bland diagnosföretagen på nätet: misstanke om ADHD, möjlig manodepressivitet, men lyckligtvis inte OCD, obsessive-compulsive disorder.
Vågar vi se framåt? Om den kommande sjunde massutrotningen i planeten Tellus historia dröjer ytterligare några hundra år, och världsekonomin inte kvaddar helt de närmaste åren, så kommer förmodligen den medicinska utvecklingen i rika länder att fortsätta med en allt äldre, skröpligare befolkning, med allt större krav och förväntningar och inte minst högre röster om krav på WHO-definitionen om lycka: en oförytterlig mänsklig rättighet. Psykiatrikerna svänger sig redan idag med termen ”mående”. Men å andra sidan kanske vi bör hålla en låg profil, ortopedin sysslar ju till allt större del med life style surgery, vilket är behjärtansvärt och bra. rtopedin? I rika länder blir vi större än alla andra kirurgiska O specialiteter tillsammans, och det är hög tid att fundera på hur vi ska försöka påverka utvecklingen. Om vi inte vet vart vi ska, spelar det ingen roll vilken väg vi tar.
Förövrigt anser Pompe att kirurgiska operationer bör registreras på förskrivningskod som vi gör för läkemedel.
