OL 14/15 #0 by Osqledaren

OSQLEDAREN #2 2012/2013 OSQLEDAREN #0 2014/2015

#0 2014/2015

VÄLKOMMEN TILL THS Årets första nummer av Osqledaren är riktat särskilt till dig som är ny här på THS. En introduktion till livet som student och kårmedlem.

DÖDENS VINGAR

Vi berättar om hur en fiskmås skrämmer slag på ett helt campus, träffar de drabbade, och försöker svara på frågan – varför är det ingen som gör något?

sid 10–15

DESSUTOM: VI FRÅGAR FYSIKERN NÄR RADION TYSTNAR CHRISTINA LAMPE–ÖNNERUD DESSUTOM: OL13/14 VAR FAN E KAFFET? UTBILDNINGSPÅVERKAN BÄSTA MOTTAGNINGEN? 300 HP – VARKEN MER ELLER MINDRE HALLOWEEN SOM TEKNOLOG HÄR FINNS ETT GLASTAK INTERVJU MED KÅRPRESIDIET STARTUP SOM STUDENT

VAR SOCIAL

MED OSQLEDAREN

ILLUSTRATION//MARCUS FRISELL & CHRISTOPHER LINDSTRÖM

//LEDARE

400 ORD OCH EN TIDSMASKIN Föreställ dig att då får åka tillbaka fyra år i tiden och berätta något för dig själv. Men du har bara 400 ord på dig. Vad säger du? Vad hade jag sagt till mig själv som nyantagen på KTH? Engagera dig. Jag hade nog börjat med att repetera det alla säger. Det hör lite till kanske, när man väl engagerat sig vill man tipsa alla andra om det. För det är en fantastikt kul och otroligt givande. Tack vare mitt engagemang har jag utvecklats mer på fyra år än jag trodde var möjligt. Var inte rädd. Visst verkar det läskigt med de gamla som pluggat i flera år, engagerat sig i allt och gjort allt. Men var inte rädd. Det fyra år och två chefsposter har lärt mig är att «fake it till you make it» är en ett väldigt bra ordspråk. Ställ dumma frågor. Du må vara dummast nu, men det går att åtgärda. Svälj stoltheten och lär dig. Det gäller generellt i livet. Det är bättre att ställa en dum fråga och lära sig, än att göra något dumt senare för att man inte frågade.

Ta det lugnt. Du har bara fem år på dig, men det är lugnt. Du kommer alltid att missa att ta tillvara på chanser. Sprid inte ut dig för mycket. Gör mycket, men inte mer än du kan

Sätt upp mål. Vad vill du göra? Många går på högskolan för att de hela sitt liv undvikt beslut, de har alltid valt den mest generella utbildningen. Nu är det ändå dags att göra några beslut. Var vill du vara om fem år? Plugga. Nästan alla jag pluggar med börjar bli skoltrötta. Ta det i mål på fem år, för det är lagom länge för de flesta. 400 ord in och jag har knappt sagt en hundradel av vad jag vill säga. Därför har vi gjort en hel tidning för dig som nyantagen. Vi skriver om kåren och vilka kårföreningar som finns att engagera sig, vi skriver om startups och att göra det som student, vi intervjuar presidiet och frågar – vilka är de? Välkommen till Osqledaren. Vi blandar högt och lågt. Vi skriver om solbrännor genom fönster och ritar infographics över vad THS utbildning egentligen är. Och som om inte det vore nog rekryterar vi just nu folk som är intresserade av att skriva, rita, fota, göra podcasts eller jobba med sociala medier och webb. Läs mer och sök på osqledaren.se/sok.

Chefredaktör och ansvarig utgivare Martin Barksten Grafisk form och layout Martin Barksten, Ariel Blomqvist Rova, Fredrik Abele Tryck TMG Sthlm Papper Inlaga, 90g Arctic matt Omslag, 250g Arctic matt Annons Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera Kontakt @osqledaren 08/070 790 98 70 /osqledaren osqledaren@ths.kth.se Vi finns på Facebook @osqledaren @osqledaren Twitter och Instagram /osqledarenredaktionen Kontakta [förnamn.efternamn]@osqledaren.se @osqledaren Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga på 10 000 exemplar. Mellan pappersutgåvorna fortsätter vi rapportera om stort och smått på osqledaren.se. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt. Omslag Kasper Karlgren Bidrag Vill du bidra till tidningen? Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

OSQLEDAREN #2 2012/2013 OSQLEDAREN #0 2014/2015

#0 2014/2015

Ta tillvara på dina chanser. Du har fem år framför dig och sen börjar du jobba. Utnyttja de fem åren. Flyt inte bara med, utan simma mot ett mål. När jag ser tillbaka på min år önskar jag att jag hade gjort mer saker, att jag utnyttjat alla möjligheterna.

hantera. För att få full effekt av ett engamenang gäller att du kan lägga ned tid på det och om du engagerar dig i allt har du aldrig tillräckligt med tid för något.

VÄLKOMMEN TILL THS Årets första nummer av Osqledaren är riktat särskilt till dig som är ny här på THS. Din till livet som student och kårmedlem.

DÖDENS VINGAR

Vi berättar om hur en fiskmås skrämmer slag på ett helt campus, träffar de drabbade, och försöker svara på frågan – varför är det ingen som gör något?

sid 10–15

Martin Barksten Chefredaktör 14/15

OSQLEDARENS REDAKTION

Ditt vackra ansikte här? Sök redaktionen redan igår! Gå in på osqledaren.se/sok

Medverkande detta nummer Ariel Blomqvist Rova, Kasper Karlgren, Sara Edin, Elham Kalhori

INNEHÅLL OL#0 INNEHÅLL OL#4 TEMANUMMER: VÄLKOMMEN TILL THS ETT NYTT GÄNG HAR KOMMIT TILL THS OCH OSQLEDAREN ÄR DEN GIVNA LEDSAGAREN I FÖRVIRRINGENS LABYRINT!

AAA AAA

UTBILDNINGS AAA PÅVERKAN

OL13/14 Vad gjorde Osqledaren 2013/14? Vi visar det bästa från året som gått, för att tagga till inför året som kommer.

6.AA. 10. AA.

12. THS KÅRFÖRENINGAR

AAA Vad är en kårförening? Vilka finns? Och vad kan AAA de erbjuda? Osqledaren reder ut det hela, och ger ett smakprov på vad föreningarna kan erbjuda.

A gör THS A Vad för att påverka A vår utbildning? Och hur gör man för att delta? Vi visar med en infographic!

TEMA: AAA STARTUP AAA Osqledaren djupdyker ner i världen av startups med tre intervjuer från tre olika vinklar. Lär dig allt om vad det betyder att göra startup som student, och vilket stöd som går att få.

15.

AAA

INTERVJU: HELP TO HELP

AAA HÄR FINNS ETT GLASTAK AAA

AAA Vi intervjuar Fredrik Hagblom och pratar startups, studier och bistånd. Vad är Help to Help och vad gör de? Vad ska indek och CL göra under sin mottagning?

Osqledarens Elham Kalhori skriver om hur det skulle ta 157 år innan det finns lika många män som kvinnor i professorskåren, och hennes arbete för att så inte ska vara fallet.

22. 28. AAA

VAR FAN E KAFFET? AAA

14.

Var hittar man lite ordentligt kaffe på campus? Var finns bankomaterna och vilken matbutik går man till när T-snabben är stängd? Vi visar vägen.

AAA TEDDY & CECILIA: AAA KÅRPRESIDIET Vi intervjuar ordförande och vice ordförande, Teddy Juhlin Henricsson och Cecilia Molinder. Vad gör de? Vad brinner de för? Och vad önskar de att de visste som nyantagna?

24.

FRÅGA: Hej Göran,

Nu såhär inför sommaren tar man varje tillfälle som ges att bättre på brännan, när jag sitter på bussen brukar jag ofta ta en fönsterplats mot solen. Men jag har flera gånger hört att man inte kan bli solbränd om man sitter bakom ett fönster. Är detta sant? Man kan ju se att gräset är grönt genom ett fönster, således passerar ju våglängderna för synligt ljus, men hur är det med UV-strålning? Mvh, Nyfiken Medicinstudent SVAR: Glas är inte ett material utan många, men

vanligt fönsterglas släpper igenom våglängder från cirka 360 nm och uppåt. Gränsen för synligt ligger på 400 nm, så däremellan är det ju UV och man kan då bli lite måttligt solbränd. De mest effektiva/farliga delarna av UV-spektrum finns i de kortvågiga delarna och de kommer inte igenom om du inte solar bakom kvartsglas eller safirglas, men det gör du väl inte, om du inte är på ett solarium? Åt andra hållet finns exempelvis det som förr kallades kristallglas. Dessa har ofta en absorptionskant som ligger just vid 400 nm. Av detta följer högre brytningindex (starkare reflexer = sprak på ädelstensspråk) och mer dispersion (färgspridning). Fast kristallglas som bussrutor är väl inte så vanligt. De glassorter som helt stoppar UV är ofta lite gulaktiga eftersom de tar bort de blåaste delarna av spektrum. Det är lättare att bli bränd på grund av det som finns i glaset än på grund av det som finns på andra sidan glaset. /Göran Professor Göran Manne berg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. För OL svarar Göran på dina frågor om stort och smått.

FOTO: SARA EDIN

FRÅGA: I Star Wars och andra rymdserier kan

rymdskeppen färdas i Warp-fart. Warp-fart är snabbare än ljuset, vilket jag hört inte ska vara möjligt eller åtminstone komma med ett gäng tråkiga sideffekter som att alla (Einsteins) grundläggande fysiska samband invalideras. Är det möjligt för någonting att vara snabbare än ljuset och hur skulle det påverka den som reser så snabbt? /Kapten Kirk och Chewbacca Kapten Kirk och Chewbacca undrar om deras Warp Speed egentligen fungerar. Göran ger svar på deras funderingar!

FRÅGA: Hej Göran!

Antag detta scenario: Vi har en glasburk, som är full med luft och innehåller en levande humla. Burken är tätt försluten med ett lock, och ingen luft kan ta sig in eller ut ur burken. Detta system står på en finkalibrerad köksvåg, som hela tiden är påslagen. Frågan jag nu grubblar på är om vågen ger olika utslag när humlan befinner sig i luften, jämfört med när humlan vilar på burkens botten. /Axel SVAR: Hej, detta är en klassisk kontrollskrivningsfråga i mekanik. Det omedelbara svaret är att burken är ett slutet system och om humlan flyger (vilket ju alla vet att den inte kan ;-) ) så skapas nedåtströmmande luft i burken som pressar burken neråt med samma kraft som om humlan sutte på botten. Däremot kan humlan orsaka transienter dvs om humlan hoppas jämfota på botten kan små viktförändringar registreras. Medelvärdet av dessa blir emellertid noll.

Men om du ser en humla hoppa jämfota på botten av burken bör nog kontrollera vilka svampar du egentligen plockade i helgen? /Göran

SVAR: I Star Wars och andra likasinnade filmer är Warp-fart alltid associerat med «singulariteter», vilket nog är författarens sätt att säga att med normala eller kända fysikaliska samband är detta inte möjligt. I de fall (googla gärna «bosonic string theory») där partiklar med hastigheter större än ljusets (tachyoner) diskuterats något mer seriöst än på kapten Kirk-nivå är det, som du säger, så att om de existerar kommer de med en mängd tråkiga begränsningar:

De kan bara leva i sin egen värld och aldrig bromsas in till hastigheter lägre än ljusets. De förstör alla normala kausalitetssamband (orsak kommer före verkan). Om de finns, vilket är mycket tveksamt, kan man bara kommunicera med dem med hjälp av partiklar som lever i gränslandet mellan tachyoner och bradyoner (normala subljushastighetspartiklar), dvs. har vilomassan noll. Det sistnämnda är väl emellertid inte en så fruktansvärd begränsning eftersom ljuspartiklar (fotoner) hör till den kategorin. I någon mening skulle de alltså kunna synas… Trots stort upplagda experiment har tachyoner dock inte kunnat bekräftas experimentellt, om inte det färska experimentet men CERN Opera (kolla engelska wiki) där man har en första rapport om myon-neutriner som rör sig fortare än ljuset mellan Schweiz och Italien är korrekt. Gängse uppfattning bland teoretiker är dock (tror jag) att de inte finns. Inte desto mindre är de en mycket väsentlig del av bråket mellan Sheldon Cooper och Leslie Winkle i «The Big Bang Theory» (TV5). /Göran (extrem bradyon)

13/14

«I think we have a mutual apprecation of beer»

«Det kommer bli ett genombrott, det kommer bli feminismens paramlementariska genombrott. «Jag passerar spärrarna och lämnar Obamaland bakom mig»

OSQLEDAREN #0

«Acceptansen han trodde skulle finnas här kanske handlar mer om tolerans»

«Osqledarens betyg av Facebook som dejtingtjänst: 0 / 5 flickvänner»

«Den dyspotiska känsla som en rejäl kartläggning av genetik medför»

OSQLEDAREN #0

//SAMORDNARKRÖNIKAN

HJÄRTLIGT

VÄLKOMMEN TILL KTH

Louise Hagesjö började på Civilingenjör och Lärare 2011 och har varit engagerad i mottagningen i tre år. Nu är hon heltidsarvoderad mottagningssamordnare på THS.

Kanske har du precis tagit studenten, jobbat några år eller gjort något annat. Oavsett vem du är så är det dags för just dig att uppleva 5 (eller fler) fantastiska år på KTH! Jag minns själv när jag började på KTH: Det var pirrigt att inte känna någon, inte veta vad som skulle hända eller vad det skulle innebära att studera här. Det var nu allvaret började, tänkte jag. Jag har nu vandrat halvvägs genom min studietid och när jag ser tillbaka kan jag säga att du inte behöver oroa dig. Tillsammans har vi studenter bland annat anordnat en mottagning för dig så att du ska lära känna dina kurskamrater och äldre studenter, ha roligt och känna att du hör hemma här. Den är till för dig, vem du än är. Jag minns själv att mottagningen gav mig trygghet och energi för resten av min tid här, och jag har sedan dess engagerat mig i den för att jag vill ge samma sak till andra. För dig finns det massor av roligheter att engagera dig i och testa på under din studietid här. Engagemanget ger dig möjligheten att vila från dina studier samtidigt som du utvecklas på ett sätt du knappt kan föreställa dig. Det är spännande,utmanande och inte minst givande för framtiden att ha ett engagemang. Det handlar om att inte vara rädd och njuta av tiden här.

OSQLEDAREN #0

FOTO//SARA EDIN

Tänk dig en ryggsäck som du har på dig på din vandring genom livet. Denna väska är inte full med saker som väger någonting, utan du kommer ha den full med erfarenheter. Under resans gång kommer du att samla på dig massor av erfarenheter som du stoppar däri. Erfarenheter som du i framtiden kommer kunna glädjas åt att ha, men också få användning för. På vandringen genom KTH kommer du få chansen att stoppa massor av saker i din ryggsäck. Jag råder dig att ta tillvara på den möjligheten! Ta tillvara på din tid på KTH. Jag har just nu studieupphåll och jobbar på Tekniska Högskolans studentkår (THS) som samlar alla studenter under ett stort paraply. Vi arbetar för att du ska känna gemenskap till din sektion och studentkår, känna glädje i att vara här och ha möjligheten att utvecklas. Inte bara under mottagningen, utan även efter. Att plugga är roligt, men se till att lev medan du lär på KTH. Det finns massor av saker du kan hitta på inom THS, och finns det inget som passar - anpassar vi oss. Jag önskar dig stort lycka till och hoppas att

du känner dig varmt välkommen hit och att mottagningen kommer att ge dig ett minne för livet.

LOUISE HAGESJÖ, MOTTAGNINGSSAMORDNARE

Tekniska Högskolans Studentkår av studenter för studenter Studentliv

Utbildning

Studiebevakning och utbildningsinflytande är tveklöst det viktigaste som THS arbetar med. Två heltidsarvoderade från kåren sitter med i beslutsfattande råd på KTH för att kvalitetssäkra och föra fram de åsikter som medlemmarna har om sin utbildning.

Det uppenbara syftet är underhållningen – det är kul att träffa folk och att koppla bort allt skolarbete för en stund. Det mindre uppenbara syftet är möjligheten till nätverkande. Eftersom många arbetsplatser numera fylls genom kontakter så är det viktigt att ha vänner. Vänner som möjligen kommer ha beslutsfattande roller i framtiden eller möjlighet att tipsa om just dig till en anställning.

Hjälp till att föra studenters talan och var med och påverka din egen utbildning!

Näringsliv

Näringslivskontakt har två huvudsakliga syften. Det ena är att ge god inblick i arbetslivet för att studenter ska kunna utexamineras förberedda för vad som komma skall. Det andra är att lära känna och nätverka med potentiella arbetsgivare för att öka chanser till anställning efter examen.

Erbjudanden då?

5 5

GRATIS inträde på alla

kr rabatt på Restaurang Nymbles lunchmeny. kr rabatt på THS Cafés varma drycker.

s t o r s l a g n a tentapubar (ord. pris 150kr).

Vill du veta mer om ditt medlemskap?

ALL

din kurslitteratur till låga priser hos Kårbokhandeln.

% rabatt på kontorsmaterial hos Kårbokhandeln.

BOSTÄDER Möjligheten att bo och stå i kö hos studenternas bostadsförmedling SSSB, i vilken THS är delägare.

UTBILDNINGSPÅVERKAN KTH

TEXT & ILLUSTRATION //MARTIN BARKSTEN

bland kan man vilja påverka sin utbildning. Då vill man berätta det för rätt person på KTH. Att hitta vem det är kan dock inte alltid vara trivialt.

THS UTBILDNING

KTH

et är därför THS Utbildning finns. THS är lätta att nå, och de når lätt vidare till KTH.

ENGAGERA DIG TJÄNSTEFÖRSLAGS- STUDIENÄMNDER NÄMNDEN (TFN)

Här anställer du dina lärare! Du sitter med rösträtt i en TFN och ger pedagogik vikt när KTH:s lärare anställs.

Alla sektioner har en studienämnd. Här samlas alla som vill göra programmen ännu bättre. Fråga efter just din!

THS-U

De som ideellt jobbar med utbildning på THS Centralt. Anordna event, lyft frågor, gör vad som helst som rör alla våra sektioner!

KURSUTVÄRDERINGAR Att fylla i kursutvärderingar är ett viktigt arbete. Ju fler som fyllt i desto mer lyssnar KTH på oss studenter.

Icons: easy and Maze by gilbert bages from The Noun Project

OSQLEDAREN #0

//THS UTBILDNING

DIN UTBILDNING KARATE KID ELLER UTBILDNING I VÄRLDSKLASS?

TH kommer bli de bästa 3-5 (okej då, ibland 15) åren i ditt liv. Kunskap finner man ofta när man gör det man älskar, och inte alltid sittandes framför en bok eller föreläsare. Du kan hitta kunskapen på många olika sätt, och samtidigt förgylla din studietid. Men självklart är också undervisningen viktig, annars skulle vi ju inte vara här, visst? «Att plugga på universitet är en helt annan sak än gymnasiet» kan vara det vanligaste man får höra som ny student. Visst, gymnasiet och universitetet är inte samma sak och ställer inte samma krav, men principen är den samma: Du är här för att lära dig saker. Ibland sker det a la Karate Kid (googla «Wax on, Wax off») och ibland har läraren inte en aning om vad hen sysslar med, men det är kunskap de försöker ge oss. Största skillnaden på ett gymnasie och ett universitetet är nog istället vad de själva faktiskt sysslar med och inte vad de kräver av oss studenter. KTH är en enorm skola, men vi är bara en liten del av allt som händer här. 75% av KTH är forskning, ofta i ett litet rum långt från undervisningen, något ett gymnasie inte ägnar sig åt alls. Det är här studentkåren kommer in i bilden. THS uppgift är att se till att vi studenter inte glöms bort mitt i all forskning, utan att våra åsikter lyfts så våra utbildningar blir de bästa möjliga. «Utbildningar

i världsklass» är insäljningsfrasen KTH valt att ha på sin hemsida, och vi försöker vara blåslampan i baken på dem som gör det möjligt. För att skapa en riktigt bra utbildning behövs studenternas åsikter, eftersom vi är de enda som faktiskt går den. Vi är de som verkligen vet hur svårt, eller lekande lätt, det är. De som faktiskt sitter på alla föreläsningar, pratar med alla våra kurskamrater och hör vad det egentligen är en lärare tar upp i en kurs. Därför är vi studenter alltid med när det fattas beslut om utbildningen, och de lyssnar alltid på det vi har att säga. Vi kan vår utbildning bäst, och det vet KTH. THS Utbildning byggs upp av alla studenter inom THS som på olika nivåer försöker förbättra kvaliten på KTH:s utbildningar. Allt från studienämndsnissen som försöker få den där elektrokursen riktigt bra till oss som får chansen att avskaffa betygen på examensarbetena. Cheferna för Utbildningsinflytande, vi som skriver till er nu, är de som hänger i kårhuset Nymble ett år och på heltid ägnar oss åt att förbättra alla KTH:s studenters utbildning. Vi har ett finger med i allt KTH:s högsta ledning ägnar sig åt och vi jobbar med saker som hur terminerna är upplagda och vilket betygssystem KTH använder. Det rektor gör har vi koll på, helt enkelt. Vi finns här för er skull, så att KTH:s utbildningar verkli-

gen är i världsklass. KTH vill att en student tar sin examen. Vi i studentkåren vill att en student utvecklas och fortsätter göra det hela livet. När du går härifrån ska du kunna välja precis vem du vill vara, och ha en fantastisk utbildning i rockärmen. En KTH alumn ska kunna utveckla världen, inte bara tillhöra den.

ERIK LINDSTRÖM, ELIN MALMGREN

THS UTBILDNING THS CHEFER FÖR UTBILDNINGSINFLYTANDE HETER ERIK LINDSTRÖM OCH ELIN MALMGREN. MAIL: UTBILDNING@THS.KTH.SE

KLIPP IN

VÅR

BUDSK

JAG GICK PÅ KTH, OCH DET ENDA JAG LÄRDE MIG VAR ATT SKRIVA BRA SKYLTAR! OSQLEDAREN #0

//THS

KÅRENGAGEMANG

om studenter samlar vi genom våra studier massvis med akademisk kunskap. Senare i livet hjälper det oss att hitta anställning. Men studietiden definierar våra liv så mycket mer än bara om vi får ett jobb eller inte! Vad vi gör under tiden vi pluggar bestämmer om vi får just det

där jobbet, vilka våra vänner är (kanske till och med vem vi kallar livspartner), och hur vi är som personer. Ett engagemang inom THS, litet eller stort, garanterar att du som kårmedlem träffar många härliga vänner, och skaffar nya sociala och professionella

kompetenser. Dessutom är det fantastiskt kul! Med 114 års studenterfarenhet får du inom THS minnen och erfarenheter du kommer hålla kära och ha nytta av hela livet. Oavsett dina intressen har THS något för dig!

SHOWCASE: 4 KÅRFÖRENINGAR

Kåren har närmare trettio underföreningar, var och en med sitt eget intresseområde, vilka du som kårmedlem har möjlighet att ta del av. Nedan finner du ett fåtal av dessa beskrivna. Alla THS kårföreningar går dock inte att beskriva på ett fåtal meningar, så gå in på ths.kth.se och se allt vad kåren har att erbjuda!

KTH

DYKARKLUBB

KTH Dykarklubb är en ideell förening för dykare vid KTH. Klubben består av dykare med många typer av certifikat på alla nivåer, från nybörjare till instruktörer. KTHDK är en av Stockholms mest aktiva klubbar och som medlem får du gratis följa med på våra utfärder som vi gör varje vecka. Vi har även en teknisk dyksektion som sysslar med blandgasdykning (trimix och nitrox). Om du är intresserad och vill veta mer så kika gärna in på vår hemsida.

OSQLEDAREN #0

BRYGG MÄSTERIET

Gillar du öl? Vill du lära dig mer om öl, och vidga dina smaklökars ölhorisonter? Du kanske rentav vill kunna brygga egen öl? Då är bryggmästeriet kårföreningen för dig! Genom att arrangera bryggkurser, bryggeribesök, ölprovningar, ölträffar etc. främjar vi ölkulturen på KTH och sprider ölbryggandets vackra konst. Vi har även bryggutrustning och böcker att låna ut till medlemmar. Mejla bryggmasteriet[at]gmail.com om du har en bryggfråga eller för att hamna på världens bästa mejllista - För öl är gott och Bryggmästeriet är awesome!

//THS

GAYTEK

Gaytek är en förening för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer (HBTQ) med anknytning till KTH. Gaytek syftar till att förbättra den sociala situationen för studenter som inte kan identifiera sig med den heterosexuella normen. Gaytek ska verka för att det inte skall vara nödvändigt för studenter som tillhör sexuella minoriteter att dölja detta.

KÅRSPEXET

Kårspexet är Sveriges äldsta teknologspex. Ett spex är som en teater, fast annorlunda. Kårspexet letar efter dig som vill vara skådis, vill vara med i orkestern, vill sminka och sy, vill jobba med PR, vill ordna fester eller kanske dig som vill pyssla med teknik. Kårspexet behöver dig, helt enkelt! Är du en kul typ? Gå med i Kårspexet! Är du inte nån kul typ? Gå med i Kårspexet och bli en!

OSQLEDAREN #0

VAR FAN E KAFFET? ILLUSTRATION//MARTIN BARKSTEN

FÄRGMAPPNING KAFFE RESTAURANG TUNNELBANEUPPGÅNG MATBUTIK BANKOMAT

OSQLEDAREN #0

STARTUP V i gör tre olika intervjuer, för att få tre olika vinklar på att göra startup. Allt från inkubatorn som hjälper studentstartups till studenten som lyckades få ett sommarjobb på ett startup. Sida 17-24.

STUDENT INC.

TEXT & FOTO//MARTIN BARKSTEN

i möter My Klint, ansvarig för Student Inc., och Donnie S.C. Lygonis, affärsutvecklingscoach på KTH Innovation, i Student Inc.s lokaler på valhalla campus. Det är svalt, ljust och tyst. Vi går genom en korridor och genom rummen ser man studenter vid datorer. I ett av rummen sitter ett gäng fokuserat och skriver för fullt.

sent. «Sorry att jag är sen, jag satt nere på Handels businesslab» säger studenten när han kommer in. Varför satt du där? Ah men vi har ingenstans att ta vägen svarade studenten.

- Där inne sitter Bream IO, de har samarbetat med Dreamhack tre gånger nu, berättar Donnie.

- Vi satte en skylt på dörren «här är studentinkubatorn».

Vi går vidare och sätter oss i ett konferensrum. Nästan innan vi satt oss ner börjar Donnie berätta om Student Inc. Det hela började med en försenad student. - Jag satt i ett möte med ett par studenter, och så var det en av de som kom

OSQLEDAREN #0

Donnie fortsätter att berätta att han då pratade med sin chef, och sen upplät de ett konferensrum till studenterna.

Sedan dess har de växt, och fick till slut hösten 2012 de nuvarande lokalerna de sitter i. Det är otroligt fräscha lokaler, allt är vitmålat och ljust. Möblerna är i gott skick och praktiska. På några av väggarna har de målat motiverande citat. Men det var inte lika bra när de fick lokalerna.

- Det var bara att åka och köpa färg, svarar Donnie och skrattar lite. Vi fick riva ut alla möbler och måla om helt.

«Det ger inte teamet och de andra något då om de bara kan säga “nej vi har tänkt i en vecka, och det ska vi göra i en vecka till”» Från hur Student Inc. startade hoppar Donnie direkt vidare till företagen som är med. - Vi har kommit fram till att mellan tre till sex månader till release är ganska lagom. Då har man ungefär samma

//TEMA: STARTUP

frågeställningar, samma problem och samma segrar. Man kan jobba ihop och fira ihop, avslutar han. Donnie tystnar ett tag innan han fortsätter.

Tanmoy menar att det man får ut av att vara med i Student Inc är en introduktion till hela världen av innovation.

- En sökande fas helt enkelt, flikar My in.

«Vi hade en idé om att vi skulle tjäna pengar inom tre till sex månader. Men hur går man till väga?»

- Det ger inte teamet och de andra något om de bara kan säga «nej vi har tänkt i en vecka, och det ska vi göra i en vecka till», fortsätter Donnie. Då är det bättre om man väntar.

- Vi hade en idé om att vi skulle tjäna pengar inom tre till sex månader, svarar Tanmoy Men hur går man till väga? Det var det vi fick lära oss.

- Innan tog vi in folk lite för tidigt kanske, erkänner Donnie. Men vi märkte att det är mycket tid i början där det är mycket tänk och liten verkstad…

ed på intervjun är också Tanmoy Bari, en av grundarna för Greenely, som är med i Student Inc.

- Sen får man erfarna affärscoacher, kontakter och en miljö att arbeta på… De ger dig verktygen för att du själv ska kunna ta resan, summerar Donnie.

- Vi mäter elförbrukning utan någon hårdvara, beskriver han kortfattat sitt företag.

Tanmoy gjorde under våren klart sitt exjobb och har tre poäng kvar till examen. Hur hanterar han det – studier och startup?

OSQLEDAREN #0

//TEMA: STARTUP

«Jag förändras väldigt fort här»

händerna. KONTAKTA STUDENT INC.

Öpper hus: Onsdagar mellan klockan 9 och 16 kan man besöka Student Inc. för att se hur det är där. Facebook: De har en facebook-sida som man kan gilla för att få uppdateringar angående vad som händer. Ni hittar den på facebook.com/KTHStudentIncubator Hemsida: För mer info se deras hemsida kth.se/innovation/studentinc

- Det är ganska simpelt – man måste prioritera, och ibland hamnar plugget i lä, svarar han och skrattar. Men fortsätter sedan med att medge att de kombinerade exjobb och startup, deras startup var deras exjobb. My, som själv har erfarenhet av startups, intygar att det är nästan det enda sättet. - Att driva ett startup är inte ett vanligt jobb – nappar någon på en krok du slängt ut måste du ta tag i det på en gång, för om du väntar glider det dig ur

OSQLEDAREN #0

I diskussionen kring startups säger Tanmoy också att det kan vara svårt att driva de. - Det är svårt för det är en jävla massa ner också. Och hur man hanterar det, det var nytt. - Men det är kul när det går upp också, säger My lite menande till Tanmoy. Det är som en berg- och dalbana.

onglera studier, exjobb och startup. Upp och nedgångar. Det är många utmaningar att göra startup som student – men vilken är den största? - Att hålla koll på allt och kunna pusha allt fram, svarar Tanmoy direkt. Allt som kan dyka upp, allt som är på min radar - det skriver jag upp. Jag måste hålla koll på allt, konkurrenter, pengar, partners… Inget får tappas. Han fortsätter med att exemplifiera kring hur många startups träffar en ny kontakt, eller möter en ny kund.. Men inte gör något av det.

- Om inte du har koll och pushar på allt från dag 1 – då är du körd.

«Om inte du har koll och pushar på allt från dag 1 – då är du körd.» Intervjun börjar lida mot sitt slut när Tanmoy avslutar med att säga att svaren kanske hade varit några andra om jag frågat han tidigare. - Hade du pratat med mig för två till tre månader sen hade jag svarat något annat än idag. Jag ändras väldigt snabbt här.

VÄGEN TILL BÄTTRE

SOMMARJOBB Många studenter konfronteras med en krypande ångest framåt vårkvisten. När CSN inte längre har din rygg, hur tjänar du ihop till hyra och rätt mängd kalla drycker till sommaren? Som ingenjörsstudent kan det gå ganska fort från de mindre roliga kneg med stämpelklocka till mer stimulerande jobb. Och än bättre, inom den bransch man ändå drömmer om att jobba i «när man blir stor».

TEXT & FOTO//ARIEL BLOMKVIST ROVA

//TEMA: STARTUP

ovisa Dahl är 22 år och har just avslutat sitt tredje år på medieteknikprogrammet vid Linköping tekniska högskola. Medieteknikprogrammet på LiTH huserar i Norrköping men vi träffar henne i Gamla stan i Stockholm där hon sommarjobbar. Det är en av årets varmaste dagar så vi har flytt middagssolen och kurat in oss i ett svalt hörn på en lunchrestaurang vid Skeppsbrokajen. Till Norrköping kom Lovisa efter att ha tröttnat på sitt butiksjobb i Lund. Hon visste att hon ville plugga vidare men inte till vad eller var. Eftersom många vänner pluggade på Linköpings universitet läste hon utbildningskatalogen och hittade av en slump medieteknikprogrammet. - Vi började med mycket programmering. Jag kunde ingenting om det på förhand och tyckte att det var jättekonstigt. Men jag trivdes direkt och någon gång under andra året lossnade det. Jag förstod att det här är min grej.

«Man är en resurs som kommer med en frisk blick och nya typer av kunskap»

OSQLEDAREN #0

Innan lunchen har vi avklarat ett kortare studiebesök på hennes arbetsplats för sommaren, det unga företaget Vint som utvecklar en träningsapp där privatpersoner och mindre grupper enkelt kan kopplas ihop med instruktörer för att prova nya sätt att träna på. - På bloggen Womenginner hittade jag en länk till ett reportage om Louise Eriksson, VD på Vint och så fann jag företagets hemsida och tänkte direkt att de verkade hur softa som helst och att

«Fantastiskt! När kan du börja?» där ville jag vara. För att väcka lite extra uppmärksamhet tog Lovisa en pressbild föreställande hela teamet från hemsidan och klippte in en bild på sig själv. Bilden bifogades med ansökan och hon fick snabbt svar.

- De skrev tillbaka och sa att jag var välkommen upp på en kopp kaffe så kunde vi prata mer. Jag spelade cool och sa att jag nog hade vägarna förbi Stockholm under nästa vecka. Sen bokade jag tåg det snabbaste jag kunde! På första mötet med de anställda på Vint presenterade de sig själva och företaget och frågade om vad Lovisa själv skulle vilja göra om hon fick sommarjobb hos dom. Efter mötet fick Lovisa en programmeringsuppgift att lösa. - Det var precis runt våra arbetsmarknadsdagar och jag hade svinmycket att göra men lyckades ändå få ihop och skicka in det, varpå de svarade: «Fantastiskt! När kan du börja?» Första veckan beskriver Lovisa som väldigt nervös och att det var märkligt att plötsligt befinna sig på en riktig arbetsplats. Hon skrattar: - Jag ville ju inte ta sönder något!

//TEMA: STARTUP

en det gick lättare och lättare. Snart fick hon ta sig an större och mer komplicerade uppgifter, dels ensam och dels som medlem i mindre projektgrupper. När vi träffar henne arbetar hon på personliga flöden för alla användare så att man kan följa framsteg och aktivitet med träningen. Hon har även skrivit ett användargränssnitt för internwebben och utvecklat funktionalitet för att skicka meddelanden till instruktörer i appen. Behovet av att kunna skicka just meddelanden upptäckte hon själv. - Jag var frustrerad eftersom jag ville boka en ny tid med en av mina instruktörer så jag frågade mina kollegor hur det var tänkt att jag skulle göra det och fick svaret: «det finns inte, bygg det!» Just att få vara med i alla led och delta även i konceptuella diskussioner ser Lovisa som en av många fördelar med att vara på ett litet nystartat företag. En annan är att det är lätt att fråga om vad som helst hon är nyfiken på. - På ett större företag kanske marknadsavdelningen sitter två våningar bort. VINT Vint grundades i Stockholm, juli 2013 av Louise Eriksson, Arvid Jansson, Magnus Hult och Leo Giertz. Inspiration hämtades från andra tjänster som AirBnB och Uber med den gemensamma nämnaren att de alla är digitala tjänster men också beror av en stark koppling «analoga» världen. Med Vints app kan privatpersoner, träningsentusiaster eller nybörjare, på ett enkelt sätt kopplas samman med personliga tränare och instruktörer som annonserar ut sina tjänster. Bokning av pass och betalning sker i appen och alla instruktörer är godkända av Vint. Än så länge finns tjänsten bara i Stockholm men planer finns för att lansera i resten av Sverige och i Nordamerika. Först och främst väntar San Fransisco i USA.

Kontorets maskot Hos oss sitter marknadsavdelningen två bord bort. En vanlig dag för Lovisa varar ungefär mellan 9-18 med paus för lunch då hela teamet brukar ströva bort till kajen

«Det finns inte, bygg det!» vid vattnet och äta lunch tillsammans. - På förmiddagen sitter vi och diskuterar mycket medan eftermiddagarna är mer av «hörlurar på» på och intensivt arbete. Vi avslutar vår egen lunch och letar oss upp för de slingrande gränderna i skydd av den skugga som de praktfulla medeltidshusen erbjuder. Vi ska ta kaffet på kontoret och hälsa på kollegorna. - Eftersom det här är mitt första jobb i branschen är det jätteskönt att vara någonstans där jag känner alla. Jag har liksom druckit öl med alla här. De är mina kompisar. Kontoret är inrett i en renoverad, modern och ljus lägenhet som nås genom en mer autentisk, smal och mörk stentrappa. Här sitter alla Vints anställda vid långbord, axel mot axel. Givetvis har de också ett eget träningsrum där sovrummet annars skulle varit.

kommit tillbaka från lunchkajen men är redan i full fart med diskussioner om ny funktionalitet. Det märks att teamet är väldigt engagerade och verkligen brinner för det de gör. De är välmeriterade och de flesta har lång erfarenhet från flera olika framgångsrika företag, något som skrämde Lovisa till en början. - Jag kan känna mig ganska vilsen för att jag inte har programmerat sen jag var 14. Men det är man egentligen inte! Man är en resurs som kommer med en frisk blick och nya typer av kunskap, det gäller bara att lära sig så mycket som möjligt från dom och inte vara rädd för att ta för sig. Innan vi lämnar Vints kontor och Lovisa passar vi på att fråga om några sista råd. - En från mitt program i Norrköping fick exjobb inom visualisering på NASA. Han sökte som vem som helst hade kunnat göra – och fick det direkt. Ingen annan hade vågat. Jag hittade en arbetsplats där jag verkligen ville vara men jag tror att många tar sommar-, masters- eller extrajobb som kanske egentligen inte har att göra med det de drömmer om. Men det finns jättemånga företag som gör coola saker! Alla kanske inte annonserar ett jobb som passar dig, men man kan söka ändå. Vint hade inte tänkt att ha några interns i sommar men nu har de ju det ändå!

När vi gör entré har de andra nyligen

OSQLEDAREN #0

//TEMA: STARTUP

HELP

TO HELP

i möter Fredrik Hagblom, eventansvarig på Help to Help, på Student Inc.:s kontor där han sitter när han arbetar med Help to Help. Det är en viss deja vú känsla över intervjun när vi går genom samma korridor, och sätter oss i samma konferensrum som under intervjun med Student Inc. Help to Helps affärsidé är att erbjuda stipendier till ambitiösa studenter i Tanzania. - Det vi väljer är studenter som inte har de ekonomiska förutsättningarna att ta sig igenom sina universitetsstudier, berättar Fredrik. Det går vi in och hjälper de med, och då betalar vi enbart för studierna. När en student tagit examen hjälper Help to Help de sedan att komma i kontakt med arbetslivet. - Steget efter det är då att se till att de faktiskt får ett jobb. För utan ett jobb är inte utbildningen mycket värd. Det är

OSQLEDAREN #0

för att sluta cirkeln, avslutar Fredrik.

Något de kunde göra med en utbildning.

Pengarna till stipendierna samlar Help to Help in genom en hemsida där alla kan bidra med en slant, så kallad crowd funding. På hemsidan kan man läsa om studenterna de stödjer just nu

När Malin sen kom hem till Sverige började hon samla in pengar till Neemas och Edwards utbildning.

«Hon samlade in pengar från nära och kära, och blivande ovänner också kanske…» och själv välja vem man vill skänka pengar till, och hur mycket. Help to Help grundades av Malin Cronqvist, som går sitt tredje år på industriell ekonomi. Idéen fick hon när hon arbetade som volontärarbetare i Tanzania. Under den tiden lärde hon känna två unga vuxna som båda hade stora ambitioner om att göra något av sig själva, hjälpa landet och familjen.

- Hon samlade in pengar från nära och kära, och blivande ovänner också kanske…, säger Fredrik. Ett och ett halvt år senare hoppade Erik Bäck in i Help to Help och utvecklade den tekniska delen. Det var då som crowd funding plattformen skapades. - Det var det som gjorde att de kom in på Student Inc., eftersom de kräver en teknisk lösning, berättar Fredrik. Help to Help anordnar även event i samarbete med svenska företag som finns i Tanzania. - Det de jobbar mycket med är arbetsmoral och pengaförskingring, för det är en del fuskande med pengar där. Så det är många seminarier och föreläsningar från företagen om det. Sen handlar

//TEMA: STARTUP

det också om inspiration till studenterna. I det stora hela handlar det om att komplettera utbildningen, summerar Fredrik. Fredrik berättar att Help to Help växer så det knakar just nu.

«Det behövs ganska storartade mål som man sedan kan bryta ner i mindre segment.» - Våren 2013 var det bara Neema och Edward som hade stöd. Sedan tog vi in ett stort gäng till hösten, och ytterliggare ett gäng i januari och februari månad. Allt som allt håller vi nu på och hjälper 21 studenter. Varav 7 av de 21 har tagit studenten.

redrik berättar också att de satt mål för vad de vill ha åstadkommit år 2020.

- 10 000 studenter ska vi ha hjälpt 2020, berättar Fredrik. Det behövs ganska storartade mål som man sedan kan bryta ner i mindre segment. Ungefär 1000 unika bidragsgivare av olika valörer har hittills bidragit och Fredrik uppskattar att de gett 80 kronor

i snitt. Det går att jämföra med att en utbildning kostar någonstans mellan 4 till 11 tusen per år och student. - Ingenjörsutbildningar är dyrare, de kostar över 10 tusen. Help to Help samarbetar med företag för att dels anordna föreläsningarna i Tanzania, men också för att anordna event i Sverige för att dra in pengar. - Vi samarbetar med KnowIt som kommer ha en presentation för industriell ekonomi. Presentationen kommer hållas under mottagningen, inför ett event som man kallar Make Business for Good. - Det handlar om att väcka entrepenören inom människor. Men också att studenter ska kunna bidra till studenter någon annanstans – studenter för studenter. De nyantagna på industriell ekonomi kommer att få starta sitt egna företag med ett startkapital på 200 kronor. Sen har de en eftermiddag på sig att dra in pengar på sitt företag, och all vinst går sedan oavkortat till att hjälpa någon student i Tanzania.

Fredriks del varit ett halvtidsarbete den sista terminen. - Utöver studierna har det nog varit 10-15 timmar, säger han. Men Malin har nog kört 100%, om inte mer.

tt extrajobba och plugga samtidigt tycker inte Fredrik är något något större problem tidsmässigt. Däremot kan motivationen att plugga ibland brista lite. - Det är tufft att ta sig i kragen och göra den här labben eller inlämningen. Det är lite battaljer uppe i skallen, men annars går det bra. Hans tips för den som vill starta eget är att våga. - Det är inte så svårt, och man behöver inte göra det svårt. Vi alla går omkring

“Det är tufft att ta sig i kragen och göra den här labben eller inlämningen. Det är lite battaljer uppe i skallen, men annars går det bra.”

- Varje faddergrupp kommer få ett startkapital på 200 kronor. Med de 200 kronorna ska de förvalta de på sätt så att de kan starta en egen miniverksamhet. Det kommer de göra under en eftermiddag. Med en vinst som sedan kan hjälpa våra studenter nera i Tanzania.

med 100 tals idéer om hur man kan lösa saker - men gör man ingenting är en idé inget värd.

Även Civilingenjör och Lärare kommer att göra business for good, dock under ett senare datum.

Fredrik har nämnt entrepenörskap under hela intervjun och vikten av det – men vad är hans definition av det?

När Fredrik började på KTH önskade han att han blivit introducerad till världen av startups och entrepenörskap.

- Att våga arbeta fram lösningar som ska underlätta för människor eller hjälpa människor på något sätt, det är entrepenörskap för mig, svarar Fredrik.

- Jag visste inte vad entrepenörskap var. Hade jag fått reda på att Student Inc. fanns hade jag nog gjort det här tidigare. Arbetet med Help to Help har för

OSQLEDAREN #0

TEDDY ORDFÖRANDE

CECILIA VICE ORDFÖRANDE

TEXT//MARTIN BARKSTEN FOTO//SARA EDIN

Teddy Juhlin-Henricson och Cecilia Molinder är sedan 1 juli i år Ordförande respektive Vice Ordförande för Tekniska Högskolans Studentkår, THS. Osqledaren intervjuade dem för att höra mer om vilka de är och vad de gör.

Teddy började 2009 på Elektroteknik och har tidigare suttit i valberedningen och varit ordförande för Elektrosektionen. Vad fick honom att söka till posten som ordförande? - Jag gillar utmaningar… svaret alla andra ger, svarar Teddy och skrattar.

ymble är sommarstängt för sommaren, men för kårledningen har jobbet precis börjat. Den första juli gick en stor del av kårledningen på sina nya poster. Två av de som precis börjat jobba är ordförande och vice ordförande, tillsammans kallade presidiet. Osqledaren intervjuade de för att reda ut vilka de är och vad det är de egentligen gör. – Vår roll är att arbetsleda kårledningen, men också att upprätthålla kontinuerlig kommunikation mellan ledningen och styrelsen, säger Teddy.

OSQLEDAREN #3 #0

«Jag representerar kåren, jag är ansiktet utåt för THS» Men jag insåg också att jag skulle kunna göra arbetet bra när jag sökte. Att ha varit förtroendevald ordförande för en sektion gav mig insikt i ledarskap och att bli förtroendevald till kårordförande gav mig självsäkerhet i ledarskapsrollen. Cecilia började på civilingenjörspro-

grammet i bioteknik 2011 och har tidigare engagerat sig i näringslivet genom kåren. Jag frågar varför hon valde att söka till posten som vice ordförande. - Jag såg det som en enorm utmaning. Men också som ett sätt att utvecklas personligt och lära känna härliga och drivna människor. Jag har varit engagerade i näringslivet, både på sektionen men också på THS centralt. Men det var först efter att ha pratat med en tidigare vice ordförande som jag kände att det kunde vara möjligt. Och då blev jag skittaggad!, avslutar Cissi med ett skratt. De två rollerna har alltså mycket gemensamt arbete, men rollerna skiljer sig också åt. - Jag jobbar mycket med budget och följer upp arbetet med hjälp av den, svarar Cecilia. Verksamhetsplanen är verksamheten i ord och budgeten är verksamheten i siffror.

//INTERVJU

- Min huvudsakliga roll är att arbetsleda kårledningen och se till att stämningen där är bra, berättar Teddy. Helt enkelt att alla som jobbar i kåren ska må bra. Jag sitter även med i kårstyrelsen och även där arbetesleder jag. Jag ska helt enkelt se till att alla mår bra. - Jag har också en annan viktig roll jag representerar kåren, jag är ansiktet utåt för THS, avslutar Teddy. De är båda taggade på året som kommer, vilket märks när de får frågan om vad vill göra under sitt år. - Allt!, svarar de i mun på varandra och skrattar.

«Engagera dig inte i allt!» Teddy fortsätter sedan lite mer allvarligt med att berätta att han vill arbeta för att alla sektioner ska känna äganderätt över kåren. - Jag vill börja förankra sektionerna och kåren – att man ska säga THS Kemisektionen, THS Datasektionen och så vidare.

om exempel på ett sätt att arbeta för det vill Teddy att alla sektioners styrdokument ska ha THS loggan uppe i högra hörnet.

Cecilia berättar att hon kommer arbeta för att utvrädera de förändringar som skett i THS struktur. - Att utvärdera och följa upp hur förändringarna för kårledning har gått vill jag arbeta med. Hon fortsätter även att berätta att hon vill utvärdera möjligheten till en till heltidsarvoderad post. De båda har pluggat flera år på KTH och lärt sig en hel del om skolan, sektionerna och THS. Av allt det det - vad önskade de visste när de var nyantagna på KTH?

OSQLEDAREN #0

//INTERVJU

- Engagera dig inte i allt!, svarar Teddy direkt. Välj en sak och engagera dig i den. Ha kul, var kritisk, ställ alltid frågor - en dum fråga finns inte. Fråga personer du tror vet och om de inte vet svaret känner de troligen till personen att kontakta. Och var nyfiken!, är hans sista uppmaning, Cecilia nickar medhållande när Teddy säger att man ska vara nyfiken.

«Bara det faktum att du pluggar som civilingenjör ger dig en otrolig bredd» - Den är bra, säger hon. Hon fortsätter med att säga att hon önskat hon hade vetat vilken enorm familj man får på KTH, både på sektionerna men också i kåren. - Det finns alltid hjälp och stöd att få, säger hon. Hon tänker en stund innan hon tilläger: - Det spelar inte superstor roll vilken utbildning du valt för det finns mycket att jobba med, bara det faktum att du pluggar som civilingenjör ger dig en otrolig bredd. - För att citera en professor jag hade: «Vi lär oss inte saker, vi lär oss för att lära», avslutar Teddy.

OSQLEDAREN #0

//SIDTYP

LAYOUTA HÄR

ARMADA REKRYTERAR VI SÖKER OLIKA

Ä R D U K R E AT I V O C H N Y TÄ NK A N D E E L L E R S O C I A L O C H S E RV I C E I N R I K TA D E L L E R KA N S K E M E R S T R U K T U R E R A D O C H T E K N I S K ? A R M A DA S Ö KE R D I G FÖ R D E N D U Ä R . T I L L SA M M A N S S K A PA R V I A R B E T S M A R K N A D S DAGA R N A - K T H : S S TÖ R S TA S T U D E N T E V E N E M A N G

L Ä S M E R PÅ A R M A DA . N U S I S TA S Ö K D A G 1 2 S E P T E M B E R

//KRÖNIKA

HÄR FINNS ETT

GLASTAK

ag satt i KTHB, biblioteket, en dag och tänkte: här finns ett glastak. En arkitektritad ingenjörsmässig konstruktion av genomskinliga skivor som skiljer på ute och inne. Det är genomtänkt för sin funktion, omsorgsfullt ritat, noggrant övervägt och gemensamt beslutat. Vi har blickat upp mot det, i en paus från vad vi egentligen ägnat oss åt, och lagt märke till det. Jag satt i KTH:s alla andra byggnader alla andra dagar och tänkte: här finns ett glastak. Det har ingen arkitekt ritat, och ingen ingenjör konstruerat. Det finns ingen beräkning för dess hållfasthet, för dess termodynamiska betydelse, för dess isolerande funktion. Det skiljer inte på ute eller inne. Det skiljer bara på möjligheter och motstånd. Det är ett annat sorts glastak, en återkommande använd metafor, för att beskriva det osynliga hindret av dolda könsnormer en kvinna möter när hon försöker komma vidare i karriären. Vi har inte beslutat om dess existens tillsammans. Vissa av oss har knappt märkt att det finns. Det kan vara svårt att se glastaket på en gång, särskilt om det inte är du själv som står under det. Även om du gör det kan det vara svårt. Vi ägnar så mycket tid sittande, över böcker och framför datorskärmar i flera år innan det är dags att gå hem från skolan. Det är när vi lärt oss allt vi ska som vi för första gången reser oss för att gå. Vissa av oss ställer sig upp utan svårigheter, stäcker på sig och möter inte motstånd. Andra ställer sig med stor förväntan men möts av en osynlig skärm som knuffar en tillbaka. Det finns ett sätt att hantera glastaket för att vi inte ska behöva huka oss under det. Det är att kasta stenar genom

OSQLEDAREN #0

det. Jag kastade många stenar när jag började på KTH. Jag startade projekt, infiltrerade tjänsteförlagsnämnder, bildade ett råd för jämlikhet, likabehandling och mångfald. Jag skrev artiklar om en snedvriden könsrepresentation som aldrig tycktes balanseras ut. Jag påpekade att det här var en fakultet som genom regeringsdirektiv och egna satsningar försökt främja jämställdheten, men som hade 88 % manliga professorer, 100 % manliga skolchefer, 100 % manliga rektorer genom tiderna. Jag läste kurser där alla inbjudna gästföreläsare var män. Jag var syrlig, sa «KTH: Jag vet en bra organisation som kan hitta kvinnlig kompetens i teknikbranschen. Den heter Rättviseförmedlingen. Googla det.». Efter ett tag blev jag slut i kastarmen. Det kan kännas förvirrande, för på ett tekniskt universitet får du lära dig allt om hur saker kan gå snabbt. «Optimering», «effektivisering», «förbättring» och «innovation» är ständiga nyckelord. Så fort det talas om jämställdhet på KTH används istället ”långsamt”. För tjugo år sedan lär Harriet Ryd – KTH:s första kvinnliga professor – ha sagt att om anställningen av kvinnliga professorer fortsatte i samma takt som dittills skulle det dröja 157 år innan det fanns lika många kvinnor som män i professorskåren. Det är väldigt, väldigt långsamt. När jag kastade stenar genom glastaket kändes det som att det skulle ta minst lika lång tid, så jag bestämde mig för att vila ett tag. Jag tog avstånd från engagemang och åkte endast till KTH om dagarna för att i lugn och ro sitta under glastaket i KTHB. Jag lärde mig bara allt jag behövde. Jag sa «frågelådan är stängd» när människor runt mig uppfordrande bad

mig «diskutera» (har inte folk verkligen ett otrevligt sätt att kräva «diskussion» ibland?). Jag slutade ägna mig åt att prata om frågan med andra än de som redan tyckte som jag. Det var hemskt skönt, men konsensus har egentligen inget egenvärde om det inte leder till förändring. Jag förväntade mig att behöva kasta stenar i 157 år igen, men just när jag tagit ny sats nåddes jag av nyheter om att någon annan tagit över. Jag öppnade Osqledaren och hittade ett flertal artiklar i samma nummer som fokuserade på jämställdhetsvinklar. Jag loggade in på Facebook och såg att Rättviseförmedlingen på uppdrag av KTH sökte andra än män till att fylla en tjänst. Jag surfade på internet och såg att en misogyn webbplats vresigt konstaterade att till och med Tekniska Högskolans Studentkår var feministisk nu för tiden. Vid den sista punkten kunde jag inte annat än gratulera. I en miljö där tradition ibland väger tyngre än moderniserad syn på strukturer och jargonger kan insatser som försöker bryta traditioner skjutas ner. Det talas om att överdriva, göra frågor av ickefrågor och att alla visst har samma chans och välkomnande. Men statistik ljuger inte, och struktur bekräftar individers möjligheter och motstånd att ta sig genom samhället och livet. Du kan medverka för jämställdhetens framfart. Läs dina kurser, men gör också något mer. Kasta stenar, fastän det känns som att det bara gör marginell skillnad. Någon kommer att påverkas, och någon kommer att inspireras till att göra samma sak. En dag ska glastakets skärvor ligga i drivor runt våra fötter.

ELHAM KALORI

DÅ

älkommen till starten av den bästav tiden i ditt liv. En klyschig början men klichén är sann för många, inklusive mig själv. Jag började mivn resa på Kungliga Tekniska Högskolan för fem år sedan i Stockholms stadshus en söndag i augusti. Jag hade då varit i Stockholm i ungefär 48 timmar efter att ha flyttat från Helsingborg, Skåne. Jag hade bestämt mig för att jag skulle vara med på allting och åkte därför till stadshuset söndagen innan mottagningen. Jag åkte dit. Själv. Jag höll hårt i telefonen som var min guide. Jag tog tunnelbanan och gick från centralen, som jag har gjort så många gånger sedan den dagen. Det var första gången i mitt liv jag skulle sätta min fot i Stockholms stadshus, även om jag besökt huvudstaden många gånger tidigare. Jag kom in på innergården och där ser jag dem: KTH studenter. I overaller. I alla tänkbara färger. Jag frågade efter de ansvariga för min utbildning. De berättade att min utbildning har vita overaller och efter ceremonin skulle de visa med plakat var man skulle gå. Jag gick in i stadshuset och letade upp en plats på en rad för alla som skulle börja elektroteknik.

Där satt jag tillsammans med andra nyantagna studenter till min utbildning. Vi väntade på rektorn som skulle välkomna oss till KTH. Dock var det inte bara rektorn som skulle tala utan det var två personer till från Tekniska Högskolans Studentkår, THS. En av dessa var Tobias, som jobbade

& NU

som Kårordförande för THS. Jag minns fortfarande, att under hans tal tänkte jag: «Jag kommer aldrig jobba som kårordförande». Ja, jag hade visst fel.

Idag går jag sista året på KTH, har studerat en termin utomlands och har ett fantastiskt jobb. Jag är kårordförande på Tekniska Högskolans Studentkår. Som kårordförande jobbar jag heltid med att göra studierna ännu mer relevanta, vardagen ännu enklare och framtiden ännu mer meningsfull. För livet på KTH handlar inte endast om studier. Det handlar om att träffa andra studenter som delar samma intressen som du. Ett sätt att träffa dessa studenter är att engagera sig i THS, via sektionen eller kåren. På THS finns det något för alla, oavsett vad du är intresserad av. Idag är jag en helt annan person än den som satt i Stockholms stadshus en söndag i augusti för fem år sedan. Jag har utvecklats, fått nya erfarenheter och vänner. Kort sagt har jag haft en helt underbar tid genom min utbildning på KTH och engagemanget i THS. Precis som alla mina vänner. Därför vet jag att du också kommer få det. Välkommen till starten av den bästa tiden i ditt liv.

TEDDY JUHLIN-HENRICSON PRESIDENT OF THS 2014/2015 ordf@ths.kth.se