OL 12/13 #2

OSQLEDAREN #2 2012/2013

LUFTENS HJÄLTAR

Vi besöker DOCH – Dans- och Cirkushögskolan – där vi träffar några av Sveriges framtida artister och dansare, som ger frasen «Hänger i plugget» en helt ny innebörd.

sid 28–31

DessUtOm: HÅLEN PÅ CAMPUS FreDrik WikinGssOn STOR GLÖGGSPECIAL 3D-skriVare nObeL niGHtCaP JORDEN GÅR UNDER FLer arGa FÅGLar JESÚS – STUDENTERNAS FRÄLSARE OL_1213_2_v2.indd 1

2012-11-27 10:53

Ta chansen!

Sök utbytesstudier senast 17 januari 2013 Information och ansökan: www.kth.se/student/utlandsstudier

I dagens globala samhälle är ingenting enbart lokalt.

Oavsett var du arbetar eller vad du arbetar med så kommer du i kontakt med kunder, medarbetare och partners från olika länder.

Utlandsstudier ger dig kontaktnät som du har nytta av, värdefulla insikter om hur sociala band knyts i andra kulturer och en chans att ta till dig nya arbetsmetoder och annan kunskap.

Gandalf Hernandez kth-alumn och Senior Backend Engineer, Spotify, New York

För studenter som vill bygga en framgångsrik och stimulerande karriär är det viktigt att så tidigt som möjligt ge sig ut på upptäcksfärd i världen för att knyta kontakter och lära sig om andra kulturer.

Med utvecklingen på världens tillväxtmarknader är utlandserfarenhet kanske den viktigaste meriten, inte bara inför kommande jobb, utan för hela livet!

Claudia Olsson kth-alumn och Managing Director, access Health International Southeast Asia

OL_1213_2_v2.indd 2 Annons_200x250_121112.indd 1

2012-11-27 10:53 2012-11-12 16:22

12 16:22

The journey starts here – take a master’s at the Stockholm School of Economics The Stockholm School of Economics is a place where talents can flourish and grow.

We have been a center of excellence for more than a century and will continue to nurture innovative bright minds and leaders for Swedish industry in the years to come. Our success as one of Europe’s top business schools is built on a commitment to progress: we never stand still. SSE offers bachelor’s, master’s, MBA and PhD programs, as well as a highly regarded executive education.

Read more about our master’s programs at www.hhs.se/education.

Please come and meet us at the Armada fair November 13-14 and attend our Information meeting at SSE on November 27.

OL_1213_2_v2.indd 1

2012-11-27 10:53

//ledare

VORE DET INTE NAJS MED ETT NOBELPRIS?

H

ej igen. Vore det inte najs med ett nobelpris? Till KTH, alltså. Vi har ju bara haft en true nobelpristagare på KTH, och det är Hannes Alfvén, som tog emot fysikpriset 1970 för sitt ”grundläggande bidrag och upptäckter inom magnetohydrodynamiken med fruktbärande tillämpningar inom olika delar av plasmafysiken”, och med detta upptäckten av Alfvénvågor.

Han var något av vetenskapsvärldens rockstar under sina glansdagar, trots att hans aktiva kärnkraftsmotstånd och... liberala syn på Big Bang inte föll särskilt många på läppen vid den tiden. Han gick bort 1995, 86 år gammal. Och sedan dess har det varit intet nytt på nobelprisfronten från vårt universitet.

I ett tidigt utkast av KTH:s Vision 2027 slog man sig på bröstet och satte som mål att kamma hem minst ett nobelpris fram till år 2027, men i slutversionen av samma dokument är man aningen mer blygsam och talar i lite lösare termer om vikten av en högkvalitativ forskning. Om det är till någon tröst ser det inte mycket bättre ut gällande tekniska nobelpris för Sveriges universitet i övrigt – med undantag från Uppsala Universitet, som har lyckats klämma fram en ansenlig skara fysik-, kemi- och medicin-/fysiologipristagare.

Så vad gör man? Ska man gå efter Jan Björklunds linje där man satsar hårt på att ge större anslag till riktad spetsforskning, eller istället lägga pengarna på att man har en jäkligt solid grundforskning att vila på?

Ja du - även om jag hade mer plats i denna kolumn är jag långt ifrån rätt person att svara på detta. Wannabe-hipstern i mig skulle dessutom glädjas minst lika mycket om KTH kammade hem ett Ig Nobel-pris (se sid. 20) någon gång framöver. Något vi THS:are däremot kan vara grymt stolta över, är ju att se till att de som nu vunnit nobelpriset får historiens fetaste Nobel NightCap den 10e december.

Och i slutändan kanske nationaliteten på pristagaren inte spelar så stor roll, när man inser att det, när allt kommer omkring, är hela mänskligheten som gagnas av effekterna av nobelprisvinnande forskning – oavsett om hen som står i Stadshuset och skakar hand med kungen är fransk, kines eller svensk. Det är en rätt fin tanke.

chefredaktör och ansvarig utgivare Axel Hammarbäck grafisk form och layout Axel Hammarbäck tryck Edita Västra Aros papper Inlaga, 90g Arctic matt Omslag, 250g Arctic matt annons Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera kontakt 08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se @osqledaren /osqledaren @osqledaren kontakta redaktionen [för.efternamn]@osqledaren.se postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm om osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fem gånger per år med en upplaga på ca. 16 500 exemplar och är helt annonsfinansierad.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt. omslag Elisabeth Ingvar Bidrag Vill du bidra till tidningen?

Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

Axel Hammarbäck Chefredaktör 12/13

OL3 kommer runt 1 januari, och manusstopp är 18 januari.

Medverkande i detta nuMMer Från vänster: Anders Nilsson, Caroline Arkenson, Elisabeth Ingvar, Erica Edfeldt, Eva Olsson, Gabriella Sanchez Karlsson, Hugi Ásgeirsson, Ingrid Kjellström, Karl Bolmgren, Katja Rantala, Lidija Murselović, Martin Barksten, Niclas Ericsson, Philip Wessman, Rickard Norberg, Sara Edin, Sarah Freilich, Sebastian Ols, Stephen Kirk, Matilda Kaba-Liljeberg, Nadan Gergeo.

Dessutom: Per-Viktor Bryntesson, Sara Blomqvist, Robin Norström, Denise Fuglesang, Göran Manneberg.

FOtO: sara eDin

OL_1213_2_v2.indd 2

2012-11-27 10:53

32

INNEHÅLL OL#2 SÄTT PROTEINET PÅ KARTAN!

HÅLEN PÅ CAMPUS Knappt kan man gå någonstans på Campus Valhallavägen utan att snava över en byggnadsställning, och urgröpta vägar är ett vanligt inslag. Men vad är det som händer? Hur länge ska detta fortsätta? Vi har hela listan!

34. 36.

12..

VÄRLDEN I 3D Bristande njure? Inga problem – det är bara att printa ut en ny!

I takt med att utvecklingen för 3D-skrivar håller på att bryta ny mark öppnas det upp en värld av nya applikationer.

I SKUGGAN AV NOBEL December är över oss, nobelpriset är i färd att delas ut, och allt bevakas flitigt av världens medier. I skuggan av detta står Ig Nobel-priset – ett ofantligt mycket mindre prestigefyllt pris som delar ut till forskning på sillfisar och rump-hicka. Ja, det är ungefär så konstigt som det låter.

20.

FREDRIK UTAN FILIP

ARGA FÅGLAR Vi fortsätter oavsiktligt med vår artikelserie om arga fåglar, och tar oss ett snack med Patrick Liu, ingenjör från KTH som vände tvärt och nu jobbar som Creative Director på Rovios nystartade stockholmsstudio.

16.

Jesús Azpeitia Seron blev nyligen utnämnd till årets lärare 2012. Läs om vem han är, och varför han går hem hos arkitektstudenterna.

OL_1213_2_v2.indd 3

39.

Fredrik Wikingsson leker ofta med tanken om vad som hade hänt om han börjat på KTH, han låter sina barn röka i smyg, och taggar järnet inför nya föreställningen «Jakten på den försvunna staden». OL har träffat honom, snackat om ovanstående; och mycket mer.

ÅRETS LÄRARE

32.

Bakom den putsade fasaden på AlbaNova håller man just nu på med Sveriges enskilt dyraste forskningsprojekt. Läs allt om’et i OL#2.

GLÖGGTESTET Osqledaren har botaniserat bland årets glöggsortiment för att ledsaga dig när det under denna korta stund är dags att ta fram julkänslan. Vilken vann? Hur blev slasken? Frågorna äro många, svaren finns på sidan 27!

27.

2012-11-27 10:54

TILL ATT BÖRJA MED... i en av kursomgångarna under läsåret 11/12 klarade Flervariabelanalys vid första tentamenstillfället.

är i skrivande stund KTH:s antal deltagande i Dropbox Space Race. Chalmers ligger vid samma tillfälle på 3384 deltagare.

10

pers. är engagerade i projektet.

[källa: KTH]

TEMA: NNC

december smäller det – då är det dags för Nobel NightCap att äga rum på Nymble. Var fjärde år får THS äran att anordna den inofficiellt officiella efterfesten till Nobelbanketten.

306

3941

mnkr var KTH:s totala omsättning under verksamhetsåret 2011.

50% av alla funktionärer med i projektet är män.

1200

m2 svart tyg har beställts till festen. Vad det ska användas till återstår att se.

liter sake kommer att hällas upp, men glöm inte att ta lite bubbelvatten då och då – det finns nämligen

765

liter.

flaskor vodka, samt

liter glass bunkrar man upp med under kvällen.

3000 22 Läs mer om Nobel NightCap på sidan

är antalet macarons som kommer att serveras under kvällen.

TWITTER-

nadan gergeo @nadangergeo

caroline @arkiey

Älska. (Och freaka lite)

@Osqledaren: Vad ska DU göra innan jorden går under den 21 december?

Fly till mars, och hänga med min nya BFF Curiosity.

Bella @izabellatirbal

joHan Wikander @johanwikander

Dansa till soul, hångla och bli vinfnittrig.

Förmodligen börja äta godis och baka kakor igen

rustedivan @rustedivan

Mun & skägg @munoskagg

Jag siktar på att genomleva undergången på Radisson Longyearbyen.

Fira #glöggensdag den 1:a December!

Samt få mitt lystmäte av lussebullar!

ellie @succepiskt

denise fuglesang @denisefuglesang

FRÅGAN

Fira eller sörja tentorna med en sangriafylld skål i ena handen och en vän i andra. Och äta massa choklad.

4

Ha storslagen undergångsfest med mycket champagne för att fira jordens tid i universum. Kom förbi vetja!

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 4

2012-11-27 10:54

detta otroligt häftiga klipp på nätet: [ http://bit.ly/ol_waterwalk ]

Professor Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. För OL svarar Göran på dina frågor om stort och smått.

Det är några snubbar som springer på vatten, och det är ju otroligt coolt. Det är något jag tänker prova nästa sommar när det är varmt i vattnet igen. Vad är det som gör att det är möjligt att springa på vatten? Vilka saker bör man tänka på för att det ska gå så bra som möjligt, vilken sorts skor bör man ha – stora eller små skor, någon speciell ytstruktur på sulan kanske? Och hur är det med stegfrekvens, bör man vinkla fötterna eller stegen? Ska det vara salt- eller sötvatten, kallt eller varmt vatten? Alla tips som gör att jag kan klara detta är välkomna :) Vänliga hälsningar, /Linus Nissen SVAR Att till synes upphäva

naturlagarna har genom tiderna varit populärt i många sammanhang då man vill bevisa sin storhet. Det sägs exempelvis (har inte kunnat hitta belägg för det, men i värsta fall är det bara en skröna) att engelsmännen vid underkuvandet av Natal i Sydafrika använde sig av en (för dem) känd kommande solförmörkelse, och att man vid den utpressningsliknande «förhandlingen» med de som hade makten i Natal, vid ett lämpligt tillfälle hotade med att släcka solen. ...och sedan gjorde det.

...träning och vetenskaplig metod kan komma en bit. Av outgrundlig anledning avslutas filmen i sin originalform med att varumärket för ett par sportskor flashas förbi.

En slump naturligtvis, men ändå. [ http://bit.ly/liqmount ] Om vi lämnar reklamens värld och försöker oss på en liten beräkning och resonemang Man vill ha: 1 – Hög densitet, 4-gradigt saltvatten vore bäst 2 – Hög viskositet (Tre ton majsstärkelse i sjön först kanske?)

bakGrUnDsFOtO: FermiLab VisUaL imaGe serViCes

FRÅGA: Jag kollade nyss på

3 – Stora sulor. Ju större ju bättre.

Förtar kanske en del av det coola intrycket men ändå.

4 – Hög stegfrekvens, åtminstone några tiotal nertramp per sekund även med stora sulor behövs.

Här behöver en värderade fysiker någon vecka på sig att träna först. Åtminstone.

Som så mycket annat har Mythbusters testat: [ http://bit.ly/ol_mythb ] Med majsstärkelse går det. /Göran

Lika stort imponansvärde har kanske inte springandet på vatten men många skulle nog tycka det var en skill som vore kul att besitta.

Filmen som frågeställaren länkar till verkar ju visa att man med...

Har DU en FrÅGa tiLL manneberG? maiLa tiLL OSQLEDAREN@THS.KTH.SE! FLer FrÅGOr OCH sVar Finns PÅ OsQLeDaren.se

OSQLEDAREN #2

5

FOtO: sara eDin OL_1213_2_v2.indd 5

2012-11-27 10:54

DEC l

1

s

2

m

3

t

4

o

5

1

JAN 1 – teMa nyMBle: sångartävflan

t

1

o

2

t

3

f

4

l

5

s

6

7–10 – nyMBle stängt fÖr nnc

m

7

7 – uNISL-PuB PÅ DRAGEt

t

8

o

9

Årets upplaga av Sångartävflan går avf stapeln.

1 – cl 10–årsBankett CL firar tio år som sektion, och jubileumsveckan avslutas 1 december med en bankett. [http://main.cl–sektionen.se/]

5–7 – ol #2 OL#2 dimper ned i brevlådan.

t

6

f

7

l

8

s

9

m

10

10 – noBelBankett ocH nnc

t

10

11

Nobelprisen delas ut i Stadshuset, följt av banketten, och den officiella efterfesten Nobel NightCap.

f

11

11 – period 2 BÖrjar

l

12

Slut på det roliga – period 3 börjar efter jul- och nyårsledigheten!

13 – julfest doktorand–sektionen

s

13

13 – Öppet seMinariuM ktH

m

14

t

15

o

16

t

Kemi är värd för årets sista UniSL-BarCraft! [http://www.unisl.se/]

[http://www.nobelnightcap.se/]

7–10 – oMtentaperiod

o

12

t

13

f

14

l

15

s

16

m

17

15 – tentapuB. aWW yeaH.

t

17

t

18

15 – kungl. teknologkÖren julkonsert

f

18

l

19

18, 19 – diploMering

s

20

21 – jordens undergång

m

21

23 – sÖkstopp arMada pg

t

22

Pass på – 23 januari är sista dagen att söka till projektgruppen för Armada 2013!

o

23

[http://armada.nu/]

t

24

f

25

l

26

27

s

27

f

28

m

28

l

29

t

29

s

30

o

30

m

31

t

31

o

19

t

20

f

21

l

22

s

23

m

24

t

25

o

26

t

OL_1213_2_v2.indd 6

«Surviving the Anthropocene: Towards Global Sustainability» är ett öppet seminarium med den australienske professorn Will Steffen. Anmälan krävs, se länk nedan. [http://bit.ly/ol_globsus]

Endast förköp, se webbsida. [http://www.ktk.ths.kth.se/]

Osqledaren reserverar sig för att evenemang efter den 21 december kanske inte kommer att äga rum. [http://bit.ly/ol_maya]

24 – julafton

26/12–1/1– kWanZaa

31/12 – nyårsafton

24–25 – rOs, tHs näringsliv Rekryterings- och Summer internship-dagarna går av stapeln! Två heldagar med fokus på att du som student ska få möjligheter till praktisk erfarenhet under studietiden genom b la extrajobb, sommarjobb och internships. [http://armada.nu/]

26 – kluBB nyMBle Årets första Klubb Nymble! Kör ba’.

30/1–1/2 – ol #3 OL#3 gör storslagen entré i din brevlåda.

2012-11-27 10:54

1 OL PÅ CAMPUS 2 WHAT’S UP? Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evenemang man inte bara får missa? Då borde det såklart stå med i Osqledarens kalender! Maila osqledaren@ths.kth.se.

Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern.

FÄRGKODNING fest

FEB

1 l 2 s 3 m4 t 5 o 6 t 7 f 8 l 9 s 10 m 11 t 12 o 13 t 14 f 15 l 16 s 17

spex/teater

f

näringsliv/Mässa 2 –tHs-Mästerskapen: inneBandy Den 2 januari fortsätter THS-Mästerskapen! Maskin vann första deltävlingen – basket – men vem står som segrare i den andra, när innebandyklubborna ska korsas?

viktigt oM tHs/ktH Övrigt

PUBBAR PÅ CAMPUS 7 – lava Dags för den av en sektion ordnad största mässan på KTH. Samhällsbyggnads arbetsmarknadsmässa är som vanligt på Nymble, mellan kl. 10:00–16:00.

Med stor sannolikhet har de flesta pubbar stängt över jul, så kolla med varje sektion innan du taggar järnet en torsdagkväll!

tisdag

Kistan, IN

Konsulatet, F

Gråttan, CL+W

[http://www.lava2013.se/]

onsdag

META, Data

Hardox, Bergs

torsdag

Bar Nymble

META, Media

Idyllien, I

oaSen, S

Kistan, IN

Mequa, IsT

[1] [2]

13 – kaM – kista arBetsMarknadsdag Företagen flockas i Sveriges Silicon Valley för att haffa de bästa teknologerna från programmen på campus Kista! [http://kam.ictcontact.se/]

fredag

T–Centralen, Flyg Smörjis, M Björns, IsH

Draget, K

Mequa, IsT 16 – pluMs

1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub.

2) Varannan vecka torsdag/fredag. Se festschema: http://bit.ly/QVjqzc

Vad får man om man kombinerar ett badhus, en massa studenter, och öl? Plums, såklart! Det preliminära datumet är satt till 16 februari. Arr: DKM. [http://www.datasektionen.se/]

OL_1213_2_v2.indd 7

2012-11-27 10:54

//Bostadsrätt

EN VILD IDÉ OCH 87 TKR I UTDELNING Robin Norström läser femte året på Samhällsbyggnad, sitter med i THS och SSSB:s styrelse samt arbetar med fastighetsvärdering på NAI Svefa. För OL:s räkning skriver han krönikor om bostadsfrågor.

U

nder våren blev jag involverad i ett arbete kring att skapa en värdegrund för THS, detta skedde inom ramen för mitt arbete som styrelseledamot inom organisationen Den centrala frågan i processen var – varför? Varför finns vi? Och när arbetet var slutfört, för min del som styrelseledamot, så slutade dock inte min nya tankeprocess.

Jag började med funderingar kring varför jag finns och till slut applicerade jag detta tankesätt på något annat, kanske mer intressant för er. Varför finns SSSB? Resultatet blev inte det enkla svaret som «därför» eller «att vi måste finnas» – det hela gick längre och till slut frågade jag mig om varför specifikt vi, vi som i SSCO, vi som i THS, måste äga SSSB? Jag fick en vild idé; varför säljer vi inte SSSB? Skulle någon köpa SSSB? Absolut, pensionskapital letar med ljus och lykta efter fastigheter innehållande bostäder och de skulle troligen sälja som smör i solsken – vid rätt pris. Och vad är då rätt pris? En försiktig men någorlunda korrekt metod är att bara se på vad taxeringsvärdet på SSSB:s fastigheter är.

8

9 Taxeringsvärdet skall spegla 75 procent av det faktiska marknadsvärdet. SSSB:s fastigheter är för närvarande taxerade till cirka 4 mdkr. Detta skulle innebära ett marknadsvärde på cirka 5,3 mdkr och avdraget för bolagets lån på cirka 1 mdkr skulle en köpeskilling för hela bolaget kunna ligga kring 4,3 mdkr.

Det är en helt hisnande summa och slår man ut den på alla ca 49 500 medlemmar motsvarar det ca 87 000 kronor per person.

Om vi nu inte ska vara alltför giriga så finns det givetvis alternativ. Vi kan faktiskt ta alla de här miljarderna och bygga nya studentbostäder! Eller? Nej, inte direkt – för att vi behöver mark, och det skulle inte ens räcka med mark – vi behöver även bygglov och då blir det dags att vända sig till det lokala stadsbyggnadskontoret. Det spelar dock ingen roll hur högt man håller den studentikosa och samhällsekonomiska fanan, det kommer ta stop där – tro mig, jag vet. Vi får helt enkelt göra som de andra företagen, det är dags för affärslunch.

Enligt mina beräkningar är ett rimligt antagande och en god fördelning att 1,3 miljarder läggs på affärsluncher och

resterande på bostäder. Det blir strax över tre miljoner luncher på ett rätt bra lunchställe nära Fleminggatan 4 där tjänstemännen sitter, borde täcka deras behov i många år – och i slutändan får vi kanske 8 000 nya bostäder.

V

ad är då alternativet om man tycker att ovanstående låter helt sjukt? Ja kanske lite lobbyverksamhet! Det vore intressant att ta köpeskillingen och hyra hela Prime PR, kända för bombning av nallebjörnar i Vitryssland. Baserat på deras omsättning så skulle vi kunna hyra hela bolaget med 130 anställda.

Deras uppgift får bli att hänga utanför Regeringskansliet varje dag i 24 år. Blir det inga bostäder så kanske vi kommer undan med dubblat studiebidrag, fri kollektivtrafik och fri tandvård.

Eller så fortsätter vi göra det som var syftet med SSSB, att skapa förutsättningar för kommande generationer – de kanske kommer på något ännu trevligare. rObin nOrstrÖm

OSQLEDAREN #2 FOtO: aXeL HammarbÄCk

OL_1213_2_v2.indd 8

2012-11-27 10:54

t

Sandberg Nybrogatan 9, Stockholm 08-679 90 20, www.examensring.com mån - fred 10-18, lörd 10-15

Vill duVill du framtiden forma forma framtiden tillsammans tillsammans med oss? med oss?

Alstom är miljö, innovation och engagemang

Alstom är miljö, innovation och engagemang Alstom är en global koncern, med 93 500 anställda i 100

länder. i Sverige arbetar ca 1 000 med atti levAlstom är Här en global koncern, med 93 personer 500 anställda 100 erera tåg, konstruera kraftverk och system för transmission. länder. Här i Sverige arbetar ca 1 000 personer med att levutvecklarkraftverk och testaroch vi nysystem teknik för för ren miljö. ereraDessutom tåg, konstruera transmission.

Dessutom utvecklar ochmycket testar vi teknikoch föratt renmånga miljö. utVi vet att Alstom har attny erbjuda maningar ligger framför oss. Därför söker vi kontinuerligt

Vi vet att Alstom har mycket att erbjuda och att många utefter nya talanger med fokus på teknik, innovation och miljömaningar ligger framför oss. Därför söker vi kontinuerligt frågor. Är du den vi söker? Hör gärna av dig till oss. efter nya talanger med fokus på teknik, innovation och miljöLäsÄrmer på www.alstom.com frågor. du om denoss vi söker?

Hör gärna av dig till oss.

Läs mer om oss på www.alstom.com

OL_1213_2_v2.indd 9

2012-11-27 10:54

//tHs utBildning

ÅRETS LÄRARE – VARFÖR?

T

HS utser sedan 1985 varje år Årets Lärare. Priset har som syfte att «främja pedagogisk utveckling på KTH» och består av ett vandringspris (ett silveräpple), ett diplom och ett stipendium som utbetalas av Ericsson. Det har genom åren gått till många uppskattade lärare på KTH med vitt skilda ämnesområden – men alltid ett brinnande engagemang för undervisning och studenternas lärande.

Att studentkåren, THS, delar ut ett sådant här pris har många syften och positiva effekter, en sådan är att lärare som ansträngt sig extra mycket får uppskattning för sin insats - tyvärr inte alla varje år, men det är ändå ett sätt att visa att vi studenter ser deras ansträngningar och uppskattar dem. En annan är att visa lärare som kanske «gett upp» att det faktiskt går att hålla i god undervisning, trots brist på både tid och pengar.

En sista är att på ett påtagligt sätt visa KTH vad det är vi studenter uppskattar och vill ha mer av.

Varje sektion utser varje år just sin kandidat till priset. Cheferna för Utbildningsinflytande samlar sen ihop alla nomineringar och sätter ihop en jurygrupp med representanter från Utbildningsrådet, där alla sektioners studienämnder finns representerade. Efter intervjuer med flera av kandidaterna, diskussioner kring vad en bra lärare faktiskt är, pedagogisk utveckling och prisets syfte utses slutligen en pristagare.

!

Så vad är det då som gör en lärare till en särskilt bra lärare? Det räcker knappast att bara tala tydligt och skriva snyggt på tavlan. Konsten att lära ut och förmedla ett ämne är betydligt mer delikat än så. Djupa ämneskunskaper och god pedagogik, och framför allt, en vilja och intresse att engagera studenterna till att själva lära är några av grundstenarna.

Under processen att utse årets lärare har vi som sagt haft möjligheten att intervjua flera av kandidaterna och prata om bland annat lärande och lärarrollen.

En sak som var återkommande under de här intervjuerna är vikten av kontakt med studenterna – att ta vara på de tillfällen som finns till återkoppling och diskussion, oavsett om man har en studentgrupp på 20 eller 200 studenter.

En kandidat uttryckte det som att han i sin lärarroll försöker att vara en samtalspartner snarare än någon som sitter på all kunskap. En annan samtalade med studenterna i rasten och frågade «om det gick att förstå den här smörjan?» då enskilda studenter var rakare i sina svar än om man frågar klassen i sin helhet.

Enkla verktyg som kan göra stor skillnad i undervisningen.

E

n annan fråga vi ställde under intervjuerna var hur kandidaterna såg på balansen mellan forskning och undervisning, om det innebär en svårighet att göra både och eller om man kan dra nytta av det. För att dra saken till sin spets skulle man ju kunna tänka sig att personer som

MAK JAG GICK PÅ EKTH, OCH RAIC DETALEND GEB A JAG LÄRDE MIGEQ VARUATT ION IVAS,BRA ATSKR SKYLTAR! WAR! OT

undervisade endast undervisade och de som forskade endast forskade. Men då skulle man också förlora det som är speciellt för ett universitet – att utbildning och forskning bedrivs sida vid sida och berikar varandra. Detta var också just det svar vi fick från de intervjuade lärarna. Att ha väldigt djupa kunskaper i ett ämne kanske inte direkt utnyttjas i en grundkurs, men den kontinuerliga forskningen bidrar till att hålla uppe en nyfikenhet på och passion för ämnet.

Samtidigt kan ibland kniviga frågor från studenter ge frågeställningar som kan vara till hjälp i forskningen.

För att utbildningen och lärandemiljön på KTH ska fortsätta att utvecklas är det viktigt att lärosätet ger alla lärare de verktyg, de medel och den tid som behövs för att bedriva god undervisning. Vi, THS som studentkår såväl som enskilda studenter, måste å vår sida fortsätta att uppmärksamma bra undervisning och ge feedback till våra lärare. Priset för årets lärare delas ut en gång om året, men ännu viktigare är att vi tar vara på möjligheten vi har att varje dag föra den här dialogen i klassrummet, att studenter och lärare pratar med varandra om kurser och undervisning.

Per–ViktOr brYntessOn OCH sara bLOmQVist

INTE KLIPLÅT P INTE STUDENTERN VÅRT HAMNA I KLÄM! BUDSKAP!

N

10

OSQLEDAREN #2

iLLUstratiOn: karL bOLmGren

OL_1213_2_v2.indd 10

2012-11-27 10:54

//krÖnika

GÅR VI UNDER NU?

D

9

et här kan mycket väl vara det sista numret av OL som du någonsin kommer att läsa.

Om någon vecka finns det kanske inget kvar. Då kanske du undrar: Va!? Ska OL läggas ner? Åh nej, jag vill inte leva mer! Jag förstår din panik men bara lugn - det är inte OL som läggs ner utan snarare hela jorden.

slutet för människan och resten av världen sprungit.

Den 21 december år 2012 ska världen gå under. Eller det är om man ska tro Mayafolket och deras kalender. Eller egentligen inte, det är om man ska tro spekulationer och myter som uppkommit kring Mayakalandern. Mayafolket har aldrig själva skrivit något om den här apokalypsen, utan det är snarare forskare som spekulerar. Det hela grundar sig i att en tidsperiod i Mayakalendern som pågått sedan 11 augusti 3114 f.kr. tar slut just den 21 december 2012 och en ny påbörjas. Men ur det här «slutet» har alltså myterna om att det även är

Då kan man ju fundera lite över just det här med myters inverkan på folk. Historiskt sett har ju just myter och sägner en tendens att skrämma upp folk. Jag menar, se bara på rädslan som folk hyste för gårdstomtarna som «fanns» förr i tiden.

De där tomtarna kunde ju döda en ko om du glömde ge honom en klick smör i risgrynsgröten, så därför vågade man absolut inte glömma smöret. Jag antar att panik kunde utbryta på gården då.

Tänk då om samma rädsla skulle uppstå kring det är annalkande slutet. Tänk om alla skulle börja sälja allt de ägde för att ha råd att göra allt det som de alltid velat göra. Vilket kaos som skulle utbryta då. Jag menar först och främst skulle ingen vilja köpa, alla skulle bara vilja sälja och de med tillräckligt med pengar sluta jobba och börja leva livet. Hela vårt samhälle skulle krascha eftersom ingen

INTE KLIPLÅT P INTE STUDENTERNA VÅRT HAMNA I KLÄM! BUDSKAP!

rde «Jo

nd ns u

ån erg

skulle köpa och ingen skulle jobba. Det skulle bli undergången och vi skulle ha orsakat den själva, paradoxalt nog. Jobbigt sedan om det nu visar sig att vi tolkat Mayakalendern fel och man står där den 22 december utan hem och jobb.

Så kanske är det bäst att bara ta det lugnt, strunta i spekulationerna och se vad som händer. Värsta scenariot är väl att jorden går under och vi med den, men då är vi ju ändå «in it together» så att säga. Bästa scenariot är att vi istället ser på den här tidsperiodens slut och reflekterar över vad som har hänt, för ärligt talat har det gått utför på många sätt och vis. Jag menar, det finns en del ovänner i världen när det gäller människa/människa-, människa/djur- och människa/natur-interaktion. Så låt oss göra nästa tidsperiod till något bättre. Rädda isbjörnarna vetja! (samt alla andra djur som vi håller på att utrota, människan inkluderat). katJa rantaLa

an urr

sn g»-

: Na

Bild d an geo Ger

OL_1213_2_v2.indd 11

2012-11-27 10:54

1

det nya 2D

text//Hugi Ásgeirsson foto//saraH freilicH ocH axel HaMMarBäck

12

1

ett mörkt rum i M-huset står vi och ser in genom en liten lucka. Bakom glaset rör sig en robotarm rytmiskt till sitt egna mekaniska surrande. Sakta men säkert lägger den ut smält vit plast på en svart platta i lådans botten...

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 12

2012-11-27 10:54

//3d

B

zzzzzzz, tiktiktiktiktiktik» surrar den belåtet när ännu en kant byggts upp, och armen återvänder till lådans bortre hörn för automatisk rengöring.

Den lilla 3D-skrivaren är ganska primitiv, men medan den långsamt bygger upp modellen vi haft med oss på ett USB-minne går tankarna till hur revolutionär tekniken verkligen är. en faBrik i garaget I ett pittoreskt hus i engelska semesterorten Bath sitter Dr. Adrian Bowyer och bygger en revolution. Hans uppfinning, skrivaren Rep-Rap, kan nämligen skriva ut kopior av sig själv. På projektets hemsida finns alla filer man behöver för att skriva ut plastkomponenterna, och de metallkomponenter som behövs går att köpa i vilken metallvaruhandel som helst, världen över.

Uppfinnarens dotter fick uppleva nyt-

tan i att ha en egen fabrik i garaget när en plastdel i hennes bil gick sönder. På bara några timmar kunde hon modellera delen på datorn och skriva ut en kopia.

Skillnaden i pris och väntetid, jämtemot att gå till verkstaden, var givetvis enorm.

Det kanske låter trivialt, men tänkt då på de enorma industrier som bygger på att leverera reservdelar till hutlösa överpriser.

Tekniken har funnits i nästan 30 år, men det är först under det senaste decenniet som den blivit tillräckligt snabb och billig för privat bruk. För den som inte vill skriva ut och bygga sin egen skrivare finns skrivare med imponerande prestanda att köpa för under tjugotusen kronor, en prisbild som kan jämföras med priset för en hemdator för femton år sedan.

Det finns heller ingen brist på fantasin hos användarna, och på sidor som Thingsverse och Shapeways finns modeller på allt från smycken och verktyg till byster på napoleon och kaffekoppar med inbyggda cigaretthållare, fria för nedladdning.

att skriva ut det oMÖjliga På horisonten finns en framtid som lovar mycket mer än att bara kopiera det som redan var möjligt. Det finns redan maskiner som kan skriva ut i titan och aluminium, någonting som skulle kunna ge både lättare flygplansvingar och balkar, helt utan bultar och svets.

Samtidigt drömmer den italienske ingenjören Enrico Dini om att skriva ut byggnader. Med sin maskin D-Shape skulpterar han flera meter höga organiska strukturer i marmorliknande sandsten. Inuti en höjbar metallram blir hans CAD-modeller till solid verklighet, och även om han ännu inte lyckats skriva ut en hel byggnad ännu, så kanske det pekar vägen för framtidens arkitekter.

Men kanske är det i det mikroskopiska som det största genombrottet döljer sig. Kirurgen Anthony Atalas team utvecklar just nu en metod för att skriva ut fungerande organ för transplantation. Genom att använda celler som material kan man bygga upp komplexa vävnader med inbyggda blodkärl, någonting som redan använts för att skriva ut en

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 13

13

2012-11-27 10:54

//3d

prototyp av en organisk mänsklig njure.

Under ett seminarium har Atala beskrivit en liknande teknik där skadad vävnad som artärer och hud, skulle kunna repareras genom att skriva ut nya celler direkt på patientens kropp, lager för lager. ett genoMBrott fÖr återvinningen I Seattle tävlas det årligen i rodd på farkoster byggda med plastflaskor.

Bidragen är vanligtvis fantasifulla flottar av olika slag, men i årets tävling var ett bidrag en till synes vanlig jolle. Tre kreativa studenter hade smält sina plastflaskor och skrivit ut en båt med en 3Dskrivare, helt i enlighet med tävlingens regler.

De båtbyggande studenterna startade sedemera välgörenhetsorganisationen Water for Humans. Entrerpenörer i fattiga länder ska få hjälp att bygga billiga skrivare som förvandlar plastskräp till regnvattensamlare och komposter. Mjukvaran ska vara gratis, och över internet kan nya innovationer delas och ge tekniken ännu fler användningsområden.

Miljön vinner på tekniken, även på andra sätt. I traditionell tillverkning går mycket av materialet till spillo när block etsas och skärs till de former som eftersöks. Dessa tillverkningsmetoder kallas för subtraktiva, i kontrast till additiva metoder som 3D-utskrift, där nästan inget material ödslas. att skriva ut ett vapen Ett mer kontroversiellt projekt är amerikanska Defense Distributed, vars syfte är att ta fram ett sjutvapen som kan tillverkas med relativt billiga skrivare. Materialen som används är ännu inte tillräckligt tåliga för att motstå de påfrestningar som krävs för att tillverka ett fungerande skjutvapen.

Trots det visar projektet på ännu en del av samhället som tekniken skulle kunna förändra dramatiskt.

En ideologi byggd på tron på eget ansvar och gränslös frihet ligger till grund för projektet, och männen bakom ser det som ett tekniskt hjälpmedel för att nå sitt politiska mål. De tänker sig hur ett skjutvapen i handen på varje människa, jorden runt, skulle förändra

maktbalansen. Det är ett samhälle som de, till skillnad från de flesta, är ivriga att se förverkligas. tillBaka på ktH Medan tankarna vandrat till de landvinningar som gjorts har vår anspråkslösa skrivare i M-huset tappert byggt en modell framför våra ögon. I två timmar har den kämpat med Osqledarens logotyp, utskriven i vit plast och knappt tio centimeter hög. Trots det är det med andakt vi försiktigt tar ut den lilla modellen. Vi vet att vi kommer minnas den, på samma sätt som vi minns hur det lät att koppla upp sig på internet med 56k modem, eller hur människor för hundra år sedan mindes de första puttrande bilarna som knappt var snabbare än häst och vagn. De flesta revolutioner har en blygsam början, och så även denna, men om man ska tro visionärerna kan det komma att bli en av de största hittills.

Det vackra resultatet efter ca 2,5 timmars OSQLEDAREN #2 14

tuggande av 3D-skrivaren borta på Maskin.

OL_1213_2_v2.indd 14

2012-11-27 10:54

//krönika

adventure time!

F

öreställ dig vad George R.R. Martin med en åttaårings fantasi, deprimerad, tvångsmatad med historier om hjältar och prinsessor, på en av århundradets snedtrippar medan han försöker göra sin matteläxa skulle kunna skapa för tvserie. Resultatet är Adventure Time, en tv-serie du troligen inte sett – men absolut måste se.

Adventure Time är vad en åttaåring tvångsmatad med historier om hjältar och prinsessor skulle kunna skapa. Det finns en ond magiker som snor prinsessor, och det är bara hjälten och hans magiska hund som kan rädda prinsessorna. Oftast genom att man springer upp till slottet där den onde magikern bor i och helt enkelt slå ner honom.

Låter det stereotypt och tråkigt? Det är det också, i grund och botten. Adventure Time är som ett Super Mariospel – i grunden kan man bara springa och hoppa, men man bygger vidare på konceptet tills det blir något mycket mer.

När man ser mer av serien ser man att bakom den enkla historien ligger ett sorgligt drag. Allteftersom märker man att den onde magikerna inte är särskilt ond, han är bara väldigt ensam. Han är bara

OL_1213_2_v2.indd 15

9

en socialt misslyckad människa som trots sina otaliga försök att bli vän med hjälten aldrig lyckas. Den onde magikerna är ondskefull inte för att han är ond, utan för att han är ensam, utstött och inte kan hantera sociala situationer. Sen är han ju lite smått galen också...

G

alenskap är också ett genomgående tema genom serien. Den som läst Moment 22 vet hur galen den boken är, men också hur den totala galenskapen behandlas som något normalt, någonting vardagligt. På samma sätt är det i Adventure Time – flygande ernhörningar och prinsessor av godis behandlas som totalt normala saker. Känslan av se Adventure Time liknar den man får när man läser Moment 22, man accepterar galenskapen och blir själv lite småkonstig av det. På ett positivt sätt.

Historien är också förvånansvärt djup. Händelser från säsong ett återkommer i säsong tre, och möten karaktärer emellan innan seriens början påverkar dem i serien. Just det att vara noggrann med allt som händer och låta det som utspelas innan historen börjar påverka känns mycket som det George R. R. Martin gör i sin bokserie A Song of

Ice and Fire (eller som tv-serien heter, A Game of Thrones). Förvisso är det inte lika komplicerat som i böckerna, men det är ändå fascinerande att se att det behandlas så seriöst.

Låter det fantastiskt? Det är för att jag överdrivit lite. I slutändan så är Adventure Time en barnserie och det märks. Serien går aldrig fullt ut i det sorgliga utan måste ändå låta det vara lite positivt och lyckligt. Att en karaktär blir praktiskt taget mobbad får aldrig utforskas utan det hostas bara bort. Lika lite så kan galenskapen gå fullt ut även om den här tänjer gränserna för hur sjuk en serie för barn får vara.

A

dventure Time är en serie som är förvånansvärt bra. Det är inte lika tunga teman eller komplexa historer som berättas i en serie riktad enbart till vuxna, men för att vara en serie för barn är den ändå förvånansvärt vuxet. Adventure Time är en serie där man kan slappna av och skratta åt hur sjuk den är, det är en serie lika mycket för vuxna som för barn.

martin barksten

2012-11-27 10:54

//ruBrik

SNÄLL KILLE,

arGa FÅGLar

Patrick Liu är KTH:aren som började på kemiteknik, men följde sitt hjärta och bytte program. Med några omvägar till läraryrket och som producent på DICE jobbar han numer som Creative Director på finska Rovios nystartade Stockholmskontor, och stormtrivs. text//eva olsson foto//stepHen kirk

16

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 16

2012-11-27 10:55

//intervju

H

ar du missat fenomenet Angry Birds måste du bott isolerad i skogen de senaste åren. Fåglarna har fullkomligt erövrat världen i sin kamp mot de elaka grisarna som snott deras ägg. Folk spelar spelet överallt, de finns numera i godisform och fåglarna har lyckats ta sig till rymden med hjälp av NASA. Numera finns dessutom den världsberömda spelstudion på svensk mark.

Rovio Stockholm slog upp sina portar för någon månad sen och idagväljer de att kalla sig «underhållningsstudio» snarare än «spelföretag», med ett så pass breddat koncept. Osqledaren har pratat med deras creative director Patrick Liu om vägen från kemiprogrammet till arga fåglar och mobilspel, en karriärväg man kan ta om man låter hjärtat styra ens val i livet.

När skola skulle väljas var inte KTH det självklara valet, inte heller civilingenjör men tack vare en engagerad kemilärare föll valet på KTH och Kemiteknik, även om förstahandsvalet hade varit Datateknik. Efter två och ett halvt år kände Patrick att kemiteknik inte var rätt trots allt och följde magkänslan och tog steget över till Publiceringsteknik, det som idag är Medieteknik.

Han valde att läsa klart kemidelen av sin utbildning och läste ett tag 200 % vilket egentligen inte var något större problem

då kurserna på publiceringsteknik var intressanta och därför lätta att klara av.

Rätt snabbt efter skolstarten fastnade han, som många andra, i studentlivet och identifierade sig med overallen och sektionen. Det började med Musikaliska Direktoriet på Kemiteknik, sedan skrev han för Osqledaren och slutade som directeur för Kårspexet innan han tog examen från KTH 2003. Han påpekar att balansgången mellan plugg och engagemang är svår och att det är upp till var och en att göra en avvägning för hur mycket tid och energi som ska läggas ner på vardera uppgift. Trots ett stort engagemang tog han examen på fem år (4,5 år var den tid som en civilingenjörsexamen beräknades ta på den tiden) och lyckades bli utexaminerad mitt i IT-kraschen. Patrick påpekar även att nätverket som alla som är engagerade i kåren har möjlighet att bygga är fantastiskt. Du lär känna personer med olika kompetenser från olika program, och lärdomarna av att leda en ideell organisation som Kårspexet är något han har med sig än idag från sitt jobb. Tyvärr har inte kemikunskaperna kommit till så mycket användning i yrkeslivet.

Att han idag hamnade på Rovio var som du kanske vid det här laget förstår, inte självklart, inte ens spelbranschen var självklar när steget ut från KTH

skulle tas, mitt i IT kraschen dessutom.

Trots detta var Patrick aldrig arbetslös utan när han tog examen snubblade han över ett lärarjobb med inriktning på kemi och matematik i en högstadieskola.

Det om något bidrog till hans ledarskapskompetens.

– Att leda tonåringar var inte lätt, antingen satte man dem på plats, eller så åt de upp en, de var helt skoningslösa, säger han ödmjukt, dock fungerade hans ledarskap och de bråkiga ungdomarna lydde den unga, nyutexaminerade ingenjörsstudenten. Efter lärarjobbet blev han upplockad av ett litet konsultföretag som jobbade mot myndigheter, så som Försvarsmakten och Mölndals kommun.

Jobbet som managementkonsult visade sig inte vara Patricks kall utan ganska snabbt sökte han sig vidare från konsultjobbet till dataspelsbranschen.

S

pelföretaget Starbreeze i Uppsala fick en öppen ansökan av Patrick där han påpekade att de kanske skulle behöva en projektledare, då studion inte utannonserade någon speciell tjänst. Där pekade han på sina kvalitéer inom projektledning som han samlat på sig genom åren samt de kunskaper han hade inom spel, och framförallt från demoscenen. Det var ett lyckat drag, och helt oväntat fick han jobbet år 2005. Efter knappt två år på Starbreeze blev Patrick headhuntad

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 17

17

2012-11-27 10:55

//ruBrik

av DICE och bytte tågpendlande till Uppsala varje dag mot den stora studion vid Slussen. Redan på Starbreeze förstod han att det fanns en kreativ ådra hos honom som sedan gjorde att han landade en producentroll på DICE. Hos DICE innebär det att man som producent är kreativ ledare för spelet. Patrick hade en omfattande roll mot slutet på DICE som produktägare där han hade ansvaret för att peka ut riktningen för spelet, men även marknadsföring, testning av spelet samt affärerna som skedde runt omkring spelet. Under sina år på DICE jobbade Patrick framförallt med Battlefieldserien samt Medal of Honour som gjordes tillsammans med EA:s Los Angeles-studio, där Patrick var ansvarig för multiplayerdelen.

Något som är viktigt, och som styrt Patricks val under hela sitt liv är att han verkligen vill brinna för det han gör.

Mot slutet kände han att glöden slocknade lite på DICE och när Rovio i våras annonserade ut att de skulle starta en ny studio var han inte sen på att söka sig in.

Tillsammans med sin före detta kollega på DICE, Oskar Burman, bestämde de sig för att starta upp Rovios stockholmsstudio. De ville pröva något nytt, helt enkelt, och i och med Rovio kom den möjligheten. Rovio är det bästa av två världar, samtidigt som det är en startup i Stockholm finns den finansiella tryggheten för HR-frågor samt juridiska frågor att tillgå i Finland. Men samtidigt

patrick liu naMn patrick liu fÖdd 1979 studerat kth, kemiingenJör, samt publiceringsteknik just nu creative director på rovio

“Är det någonstans man verkligen har råd att misslyckas så är det i skolan. Så det är bara att köra – misslyckas man så misslyckas man” 18

då directeur på kårspeXet, programmeringsassistent på nada däreMellan lÄrare, Jobbat på labb i usa, producent på dice

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 18

2012-11-27 10:55

//ruBrik

var start-up-aspekten lockande – att få möjligheten att gräva ner sig i saker som behöver göras. Vem ska beställa datorerna? Hur sköts städningen? Efter att ha jobbat i en så stor koncern som DICE där allt fungerar är det en härlig omväxling att bygga upp en hel studio på två personer, även om de planerar att vara ett trettiotal redan i vår.

“Han är störst och har ingen speciell kraft utan bara bruteforcear – han bara kör och är enkel.”

– Patrick Liu om favoritfågeln

O

sqledaren frågade om Patrick hade något tips till oss studenter som fortfarande pluggar och som inte kommit ut ur KTH-bubblan och rådet vi fick var engagera sig och jobba tillsammans med olika människor.

– Genom engagemang och projekt tillsammans med andra lär man sig att jobba med folk, stöta på problem, arbeta tillsammans, stöta på folk man inte gillar men måste arbeta med ändå. Sådant som händer i verkligheten också, men lika bra att lära sig tackla det redan i skolan. Är det någonstans man verkligen har råd att misslyckas så är det i skolan. Så det är bara att köra, misslyckas man så misslyckas man. Man har inte så mycket att förlora jämfört med resten av livet så det är bara att satsa tycker jag.

Något han önskade att han vetat som student på KTH som Patrick vet idag är att våga lita på sin magkänsla och att den tanken som först dyker upp i huvudet är oftast rätt. Att man måste våga lita på sina instinkter och gå dit man egentligen vill istället för att harva på i sina gamla hjulspår för att det är bekvämt och tryggt. Man måste fråga sig vad man har att förlora på att ta steget utanför sin comfort zone? Patrick visste till exempel inte vad han skulle göra efter sin examen från KTH, och han påpekar att det inte finns något facit man som civilingenjörsstudent bör följa – utan att vi alla måste hitta vår egen väg att gå. Han tycker inte heller att man ska oroa sig eller planera för långt in i framtiden, edtersom att det inte finns något rätt eller fel. Samtidigt påpekar han att när man väl hittat rätt en gång så vet man hur den känslan är och därför har lättare att se när nästa sak som är rätt för en dyker upp.

Sist men inte minst var Osqledaren tvungna att ta reda på vilken av de arga fåglarna som var favoriten. Det visade sig vara den gröna i Angry Birds Space.

– Han är störst och har ingen speciell kraft utan bara bruteforcear – han bara kör och är enkel.

Citatet speglar Patricks lugna, men väldigt ödmjuka personlighet väldigt bra och med denna intervju hoppas vi att du som KTH-student insett att det bara är att köra på magkänslan och staka upp din egen väg i arbetslivet så kommer du nog en dag bli en lika framgångsrik och lycklig själ som Patrick.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 19

19

2012-11-27 10:55

IG NOBEL UNGEFÄR SOM SOM VANLIGA NOBEL – MEN ÄNDÅ INTE

Foto: Mike Benveniste, Improbable Research

text//anders nilsson ocH Matilda kaBa-liljeBerg illustration//karl BolMgren

Ig nobel är en lättsammare version av det svenska nobelpriset. Här delas priser ut till udda, obskyr och alldeles alldeles underbar forskning. Galan har funnits sedan 1991 och skapades av en amerikansk snubbe som ville att man skulle premiera forskning som vid första anblicken får folk att skratta för att sedan tänka efter. I början ansågs priset som ett hån mot forskare men det har vunnit mark i takt med att dess anseende ökat. Nu för tiden tackar nästan ingen nej till priset,

trots att pristagarna måste betala sin resa till Harvards Sanders Theatre med pengar från egen ficka. I Sanders vackra lokaler trängs tusentals färgglada åskådare som visar sin uppskattning genom att kasta pappersflygplan på scenen. Dessa sopas årligen bort av den beryktade Keeper of The Broom, förutom år 2005 då han tyvärr var tvungen att närvara vid den riktiga Nobelgalan, eftersom att han vann nobelpriset i fysik. Som återgäldande för den bevingade kärlek som

Ig Nobelgänget blir utsatt för har de skapat ett system för att göra galan så trevlig som möjlig för åskådarna, genom att hålla talen korta och konsisa. Det geniala systemet består av att den åttaåriga flickan Sweetie Poo resolut kliver in på scenen och högt börjar proklamera «Please stop. I’m bored!” när hon tröttnat på talaren. Hon fortsätter sedan tålmodigt med detta tills talaren tvingas av scenen.

vinnAre 2012 psykologi [Leaning to the left makes the Eiffel Tower seem Smaller] Studien gav teamet vinsten av årets psykologipris. Det är dock inte bara Eiffeltornet som verkar mindre då man lägger huvudet på sned. Studien visar att då man lutar sig åt vänster och uppskattar en kvantitet blir de värden man uppskattar lägre, och vice versa. Detta eftersom vi vanligtvis tänker oss siffror som ökande åt höger och minskande åt vänster. fluidMekanik [Walking with coffee: Why does it spill?]

Priset går till gruppen bakom studien «Walking with coffee, why does it spill?». I sökandet efter svaret på denna eviga fråga fördjupade sig teamet i research om dynamiken bakom skvätt.

20

fysik [Shape of a Ponytail and the Statistical Physics of Hair Fiber Bundles] Sätt upp håret med en tofs och du får en hästsvans. Beräkna alla krafter som rör och formar håret i denna hästsvans och du får Ig Nobelpris i Fysik. fred Diamanter är fredens bästa vän. Så fredspriset gick givetvis till företaget som omvandlar gammal rysk ammunition till nya diamanter. Nanodiamanter för att vara exakt, men hey, var inte så kräsen vi pratar fortfarande om diamanter. Av ammunition. keMi Johan Pettersson vann detta pris för Sverige och Rwanda då han löste en gåta med nybyggda hus i Anderslöv. Här hade invånarnas hår blivit grönt. Detta eftersom koppar luckrats upp från rören över natten då varmvatten vilat i dem.

litteratur [Actions Needed to Evaluate the Impact of Efforts to Estimate Costs of Reports and Studies] För sin rapport om rapporter om rapporter som rekommenderar förberedandet av en rapport om en rapport om rapporter om rapporter fick US Government General Accountability Office ett självklart pris i litteratur. akustik [SpeechJammer: A System Utilizing Artificial Speech Disturbance with Delayed Auditory Feedback] Genom att återspela för en person det de just sagt med en väldigt kort fördröjning får man dem-em att-tt hålla-lla ty.. äh jag ger upp. Speech Jammer är en maskin som gör detta, dessutom kan man ställa in den på den person i en grupp man önskar censurera.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 20

2012-11-27 10:56

//det andra priset

Anatomi [Faces and Behinds: Chimpanzee Sex Perception] Schimpanser känner igen sina vänner från bilder på deras rumpor. Forskningsteamet som vann priset i anatomi såg at schimpanser kunde koppla ihop rätt rumpa med rätt schimpanskompis, memory-style.

Medicin [Colonic gas explosion during therapeutic colonoscopy with electrocautery] Tack Frankrike för forskningen som minimerar chansen att patienten att explodera under en koloskopi!

Neurovetenskap [Neural correlates of interspecies perspective taking in the post-mortem Atlantic Salmon: An argument for multiple comparisons correction] Kunskap är ett tvåeggat svärd. Med moderna verktyg kan hjärnforskare hitta hjärnaktivitet var som helst. Även i döda fiskar.

ig nobel-pris vi minns Rumphicka [Termination of intractable hiccups with digital rectal massage] Två separata forskargrupper fick priset i medicin 2006 för sina oberoende upptäckter att ett finger i rumpan kan bota långvarig hicka, med enda bieffekt at patientens ögon poppade ut av chocken. Vi antar att detta är en vidareutveckling av att hoppa fram bakom ett hörn och skrika bu.

Halvsmarta råttor [Effects of Backward Speech and Speaker Variability in Language Discrimination by Rats] År 2007 gick priset i Lingvistik till forskare som gjorde den fantastiska upptäckten att råttor inte alltid kan förstå skillnaden mellan japanska som pratas baklänges och holländska som pratas baklänges. För att rättfärdiga forskarna så vill vi trycka på att man försökte finna likheter mellan mänskliga spädbarn och andra djur för att öka förståelsen av språkets utveckling, men vad man lyckades med var att visa att råttor – ibland – inte är bra på baklängesjapanska.

Bajsets tryck [Pressures produced when penguins poo: calculations on avian defaecation] Artikeln vann priset i fluiddynamik år 2005. Forskarna avslutar med att nämna att om frågan om fåglarna väljer riktningen i vilken de bajsar eller om detta beror på yttre faktorer kan endast besvaras med ytterligare en resa till Antarktis. Vi gissar att företagen står på rad för att få sponsra expeditionen.

OL_1213_2_v2.indd 21

Vaniljdynga.

[Novel Production Method for Plant Polyphenol from Livestock Excrement Using Subcritical Water Reaction] Priset i kemi gick år 2007 till forskare som upptäckte att man med lite enkla förädlingsmetoder kan extrahera vaniljsmak ur kobajs. Visst går det att äta men vill man göra det? För att hedra pristagarna så så introducerade ett glassbolag i Massachusetts en ny smak med namnet Yum-a-Moto vanilla twist, döpt efter huvudforskaren Mayu Yamamoto.

Deprimerande countrymusik [The Effect of Country Music on Suicide] 2004 år pris i medicin går till forskarna som fann ett direkt samband mellan mängden självmord och country musik som spelas av radiostationer. Tydligen är countrymusik deprimerande. Hur sambandet uppmärksammades är lite luddigt men vi gissar att någon av forskarna har blivit mobbad av en countryartist. Om korrelationen är sann så skulle countrymusikens darrande toner kunna bli ett starkt vapen i kampen mot en överbefolkad jord.

Snuskiga änder [The first case of homosexual necrophilia in the mallard Anas platyrhynchos] Kanske den märkligaste artikeln någonsin publicerad. Rubriken lyder: Det första fallet av homosexuell nekrofili hos gräsänder. Artikeln vann biologipriset år 2003. Den går in på djupet av den snuskiga andens handling och beskriver förloppet med orden «Bredvid den uppenbart döda anden stod en annan andhane som besteg liket och började kopulera med stor kraft.» Cudos till anden som inte lät sig hindras av nyfikna fågelskådare.

Simma genom sirap [Will humans swim faster or slower in syrup?]

Om du någonsin har legat sömnlös och funderat på om man kan simma snabbare genom sirap eller vatten så kan du sluta klura nu. År 2005 gick kemipriset till ett forskarlag som har lyckats svara på den eviga gåtan. Svaret; man simmar lika fort genom båda.

Sillfisar [Sounds produced by herring (Clupea harengus) bubble release] År 2004 gick priset i biologi till svenska forskare för deras studier angående sillars kommunikation via pruttar. Tro det eller ej, men upptäckten har stora politiska konsekvenser då det har visat sig att ljudet som antagits vara ryska ubåtar i Östersjön troligen bara är pratglada sillar som inte har lärt sig när det är läge att knipa.

Antikristen Gorbachev [Gorbachev! Has the Real Antichrist Come?] År 1993 gick priset i matematik till statistikern Robert W. Faids fantastiska prestation att räkna ut den exakta sannolikheten att Mikhail Gorbachev är antikrist. Hans noggranna beräkningar och användande av tillgänglig data gav till slut den exakta sannolikheten 1 på 710 609 175 188 282 000.

Så troligen är inte Gorbachev bringaren av undergång.

2012-11-27 10:56

NOBEL NIGHTCAP – FESTEN DÄR DU ÄR LÅNGT IFRÅN SMARTAST

text//katja rantala foto//stepHen kirk

D

et börjar dra ihop sig till kårens mest storslagna fest på fyra år. Det handlar om festen som enligt Nobelstiftelsen inte får kallas Nobelbankettens officiella efterfest, men som ändå förknippas starkt med den. Det handlar om en fest som det ryktas att kungen varit på, men som det inte finns några säkra källor på. Det handlar om Nobel NightCap, festen som det är mycket hysch-hysch kring och som det är få förunnat att bli bjudna på. OL träffade projektledaren Marianne Fjelberg och näringslivsansvariga Nina Morawetz för att prata lite om den stundande festen.

Något som många säkert har hört om och kanske rent av blivit upprörda över är det faktum att åtminstone de två senaste gångerna THS anordnat festen gick man back med flera hundra tusen kronor. Festen skulle egentligen inte kosta kåren någonting, alla pengar skulle komma från sponsring, men istället blev det i slutändan studenterna som fick betala.

– I år har man lagt tryck på, redan från början, att det inte finns en chans i världen att THS kommer att betala ett underskott, berättar Marianne. I år har vi lagt upp flera stegbudgetar, så beroende på vilket sponsorbelopp vi drar in förhåller vi oss till en viss budget.

En av de anledningar som gavs till förra gångens misslyckande var att sponsorerna drog sig ur väldigt sent, bara en kort tid innan festen.

Detta var möjligt eftersom man faktiskt inte skrivit något kon-

22

trakt med sponsorerna.

– Jag skulle säga att vi ligger bra till med årets sponsring och jag tror att vi kommer dra in allt som vi siktade på i början, menar Marianne. Vi handlar efter det vi har kontrakt på. Nu har vi kontrakt på ett visst belopp men har fått «ja» på ett annat belopp, men vi förhåller oss till en budget som tillsäger det belopp som vi har kontrakt för.

Detta innebär alltså att man i år bara använder upp de pengar som man är helt säkra på att få. Detta för att det ligger i allas intresse – projektgruppens, THS och medlemmarnas – att gå plus på det hela.

När det gäller just kårmedlemmarna är det få förunnade som faktiskt får en möjlighet att gå på festen. Det är traditionellt så att de som är bjudna på Nobelbanketten också får en inbjudan till Nobel NightCap. Någon gästlista finns det inte tillgång till, den ger Nobelstiftelsen inte ut.

– Det inte så svårt att räkna ut vilka som är bjudna till banketten, så vi bjuder in dem. Och vi spånar själva på vilka som kan tänkas komma.

På frågan om det kommer några kändisar till festen svarar Marianne: – Vi kan ju inte lova något och vi ger inte ut vår gästlista. Men förra året twittrade Carl Bildt om festen och två högt uppsatta ministrar var där.

Madde och Chris är inbjudna och det är för den delen resten av kungafamiljen också. Men hur gör man då för att själv få tag i en biljett och möjligheten att festa med celebriteter?

– Det är ju ganska stängt, men det är klart att det är möjligt att komma in, säger Marianne. Till exempel kan man vara med i olika utlottningar.

– Våra samarbetspartners kommer lotta ut biljetter via oss och de bjuder då indirekt in studenter, lägger Nina till.

Och att crasha festen verkar inte vara en särskilt lätt uppgift. Det kommer finnas mycket vakter för att säkra huset och dess gäster.

– Vi kommer att ha ett väldigt stort säkerhetspådrag i och med att det är så pass viktiga människor i byggnaden, förklarar Nina. Så att försöka bryta sig in är inte något jag rekommenderar. Det är inte värt. Det lättaste är nog att man flörtar till sig en plats som date till någon i projektet.

Lyckas man inte med att få tag i en biljett får man

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 22

2012-11-27 10:56

//Har ni fest, eller?

snällt sätta sig ner och plugga till tentorna istället. Festen äger rum på måndagen i tentaveckan. Det är en tid när Nymble vanligtvis brukar vara fyllt till bredden med studenter som sitter och kämpar med alla ekvationer och liknande. I år blir det dock annorlunda. Från och med den första december stängs plan tre ner och successivt stängs hela huset. Den sjunde bommar Nymble helt igen. Frågan är ju då vart alla ska ta vägen, när alla studieplatser som Nymble erbjuder försvinner?

– Tyvärr hamnar Nobeldagen på måndagen i tentaveckan i år. Klockan 16:00 den sjunde december stänger Nymble helt, så säg att studenter inte pluggar på kvällar, då är det bara helgen man tappar och in i tentaveckan. Vi tycker verkligen att det är jättedumt, men det är lite sådant man får acceptera när det händer vart fjärde år och vi har lagt tighta scheman för uppbyggnad.

Marianne Fjelberg

M

ed en fest som kräver flera dagars uppriggning och så mycket utrymme undrar man kanske vad de bjudna faktiskt har att förvänta sig.

– Allt, säger Nina, vi har låtit det faktum att Nobelfesten är ett svenskt pris influera temat.

– Ja, du kan förvänta dig det du inte förväntar dig, instämmer Marianne. feM snaBBa till Marianne Nobelbanketten Nobel NightCap

veM är Marianne fjelBerg?

Sedan hon gick på som projektledare har hon varit halvtidsarvoderad och sitter med i THS ledningsgrupp. Just nu har hon studieuppehåll för att kunna dedikera all sin tid åt festen.

– Man ska ju inte bränna ut sig själv, menar hon.

Vad är din roll som projekledare?

- Min roll är att se till att allting flyter på och att tänka på alla detaljer. Jag vårdar relationer och ser till så att alla mår bra.

Sedan är det väldigt mycket administrativt och jag har hjälpt till med sponsen som det varit väldigt högt tryck på i år. Vi vill göra en häftig fest men inte gå back.

Vilken nobelpristagare skulle du vilja hänga med på festen?

– Jag skulle nog välja Yamanaka (Shinya Yamanaka fick Nobelpriset i medicin tillsammans med John Gurdon – reds. anm.).

Han kommer från Japan där det har varit ett jättesvårt år. Vi har haft kontakt med en sponsor från Japan som berättat att det varit «the great disaster» sedan Fukushima. Det här är den första stora internationella grejen som hänt i Japan sedan dess och som fått Japan att glömma det hemska som hände och istället fokusera på det här häftiga. Jag skulle vilja prata med honom om hur det känns att han har dragit upp ett helt folk och gjort dem lite mer lyckliga och stolta över sitt land.

Kaffe Té Sveriges Norges nobelpris nobelpris - Det där är ju taskigt, jag är ju norska. Jag skulle nog säga Sveriges eftersom vi pluggar på KTH och de är akademiska priser.

Fredspriset är inte akademiskt på samma sätt.

Nobelpriset Ig Nobel-priset Fyllekäk «Dagen efter» -brunch - Då frossar jag.

vad är noBel nigHtcap?

5

Nobel NightCap, NNC, är en fest som arrangerats sedan 1978, då en student tyckte att Nobelbanketten slutade för tidigt eftersom det ändå var festen för att fira ett av de största prisen i världen, Nobelpriset that is. Fram till idag har festen vuxit och istället för en vanlig enkel efterfest är det idag ett storslaget firande. De fyra kårerna i Stockholm som turas om att arrangera festen är de på SU, KI, Handels och KTH.

5

källa: nobelnightcap.se

OSQLEDAREN #2

23

Nina Morawetz OL_1213_2_v2.indd 23

2012-11-27 10:56

BÄSTA GLÖGGEN J

ulen för med sig många saker, varav en av dessa är glögg. Har du tröttnat på det gamla vanliga? Gillar du att prova något nytt? Eller är du en helt ny glöggdrickare och vet inte vad du ska köpa? No worries.

Osqledaren satte sig ner i vanlig ordning för att testa på hela 22 stycken glöggsorter - allt för att hjälpa dig hitta i det stora glöggträsket. Vilken sort blir du sugen på att värma dig med i vinter?

T

estet är väldigt ovetenskapligt, och testförrättarna bestod av ~22 medlemmar ur OL-redaktionen med olika bakgrund och smakpreferenser. De blev ombedda att bedöma glöggen text//caroline arkenson efter doft, smak, och upplevelse, samt betygsätta glöggen på en skala mellan 1–5. foto//elisaBetH ingvar

god jul glÖgg, 2,2 % Doft: Pepparkakig. Smak: Lite nejlika, varm saft. Upplevelse: Påminner om en dagisutflykt. Flaskan är inte den snyggaste och glöggen är väldigt söt och saftaktig – tyvärr lite intetsägande. Då den testades först blev den något av en referensglögg för testet.

Betyg

3,2

vinterglÖd eko, 10 % Doft: Spritig, på ett bra sätt. Smak: Vinaktigt, lite ingefära. Up­ plevelse: Mer vin än saft. Bra att ha hemma för att bjuda på.

Glöggen gör inte så mycket väsen av sig – aningen medioker. Syrlig, som ekologiskt brukar vara. eko

2,5

Haga starkvinsglÖgg lakrits, 15 % Doft: Lakrits, hostmedicin. Smak: Hostmedicin möter turkisk peppar. Upplevelse: Som en misslyckad kombo av den värsta glögg och den värsta lakrits. Är nog dock najs som varm shot. Flaskan är bedrägligt fin – «som ett skogsrå som lurar ut en i lakritsträsket».

Blossa lättglÖgg, 2,2 % Doft: Svag glögg. Smak: Varm, avslagen Pommac, eller som en piggelin. Upplevelse: En helt okej, mjuk men lite för sliskig glögg.

Redaktionen föreslår att den nog är godare om den spetsas.

1,3

2,2

Herrljunga apelsin/cHoklad, 2,2 % Doft: Förförisk choklad. Smak: Choklad. Upplevelse: «Ischoklad!» utbrister Anders, och jag frågar «Till smak eller doft?» «Ja… både och. Jag bara skrek ‘ischoklad’.» Redaktionen säger att den nog är najs i en termos med rom, under en solig skiddag. Annars funkar den som aperitif men inte primärglögg, då den inte riktigt känns som... glögg.

3,1

Herrljunga päron/cognac, 2,2 % Luktar: Doftar svagt av spya. Fjortisfylla. Smak: Varm päroncider.

Upplevelse: När doften av spya nämns blir den för många i redaktionen odrickbar. Martin säger att «Man blir inte så jävla taggad på den här.» Kanske passar den bättre kall? Päron och glögg verkar i vilket fall inte samarbeta väl.

Herrljunga kÖrsBär/likÖr, 2,2 % Doft: Körsbärsgodis. Smak: Cocktailkörsbär. Upplevelse: «Någon borde straffas för det här.» «Luktar och smakar fel.» Syntetisk körsbärssmak verkar inte vara en höjdare hos redaktionen. Eftersmaken beskrivs både som mandelmassa och brända däck.

Matildas glÖgg, Minst 5 %, Max 25 % Doft: Stickande. Smak: Fyllig. Upplevelse: Riktigt god. För tankarna till portvin och den upplevs kanel-ig, men kanske lite väl stark. «Kontrasten blev så kraftfull också efter att ha druckit det där joxet», säger Olof och pekar på en annan glögg i testet.

Läs receptet för Matildas glögg: [ http://bit.ly/ol_glogg ]

1,5 ikea glÖgg, 0 % Doft: Svartvinbärsté. Smak: Svartvinbär. Upplevelse: Ikeas glögg beskrivs som en charterversion av glögg, att den mest smakar saft med kryddor. Redaktionen frågar sig vart julen tog vägen och varför denna glögg ens får kallas glögg. 19 kr.

2,1

OL_1213_2_v2.indd 24

1,1

1:a 1: a

4,6

grytHyttan skogsglÖgg, 15 % Doft: «Mmm... Gott». Smak: Sur. Upplevelse: Redaktionen delas upp i två läger, där det ena tycker att glöggen är perfekt och en riktig vuxenglögg, och där det andra anser att glöggen är obehaglig. De två lägren är dock överens om att den «slår till» och är plötslig – skillnanden ligger i om man anser det vara bra eller dåligt.

3,9

2012-11-27 10:57

saturnus WHiskyglÖgg, 1,2 % Doft: Rökig kåta, mumsig skogsutflykt. Smak: Rökig. Som skog och cigarr. Upplevelse: Att det bara är ett stänk av whisky i glöggen är lite av en besvikelse för redaktionen, som gillar glöggen men önskar mer av whiskysmaken. «Den är som saft... fast vuxensaft».

Blossa starkvinsglÖgg Med roM, 21 % Doft: Sticker i näsan, som en käftsmäll. Smak: Lite rom, men mest sprit. Upplevelse: Den osar och sticker i ögonen, och smakar för mycket sprit. Stephen föreslår att den passar lite vuxnare personer vid ålder «typ 90, 100 år..»

3,6

2,8

Blossa yuZu/ingefära, 15 % Doft: Ingefära madness. Smak: Ingefära/rabarber/wasabi. Upplev­ else: Absurd! Mer spännande än god. «WTF?» Nej, att detta är en glögg håller inte redaktionen med om. Och frågan alla ställer sig lyder: “vad är yuzu?”

Blossa alkoHolfri glÖgg, 0 % Doft: Nada. Smak: Klassisk glögg. Upplevelse: En referensglögg en glögg som smakar så som man tänker sig att en glögg ska smaka.

Lite trist och lite för traditionell i jämförelse med allt annat crazy som provas under kvällen.

2,2

2,3

Blossa lingon, 2,2 % Doft: Inget speciellt. Smak: Lingondricka. Upplevelse: Lingon, lingon, lingon. Som att dricka lingondricka till köttbullarna på IKEA. En bra upplevelse, alltså. En mysig, varm bärdryck med lagom mycket lingonsmak.

dufvenkrooks vinglÖgg, 10 % Doft: Kanel. Smak: Kardemumma. Upplevelse: Den vänder sig och kapsejsar i munnen. Den är som ett feldimensionerat recept som utmynnat i en bulle där kardemumma använts istället för mjöl.

Referensen “som att hångla med en diskmaskin” ges.

3,1

2,5

saturnus Hallonlakritsskalle, 0 % Doft: Hallonlakritsklubba. Smak: Hallonlakritsklubba. Upplev­ else: Ingen glögg, men dock en godisaktig groggbas. Lite för söt och påminner lite för mycket om sirap. Redaktionen hade därför velat se en lite tyngre variant av denna glögg, som inte är lika mycket godis.

saturnus glÖgg Med cHoklad, 2,2 % Doft: Choklad. Smak: Karamellig choklad. Upplevelse: Den är lite för saftig, lite för söt, lite för vattnig. Martin föreslår att «Saturnus verkar inte ha förstått att detta inte är glögg – de vill egentligen göra saft».

2,8

2,4

Herrljunga lingon/pepparkaka, 2,2 % Doft: Tebutik. Smak: Stearinljus. Upplevelse: En glögg som smakar både tvål, bränt och fabrik, samt som upprör. Den smakade inte pepparkaka

ripa eko Bag-in-Box, 12 % Doft: Saft. Smak: Standardglögg. Upplevelse: En glögg som är bra att ha hemma. Den är lite besk, men helt okej. En trevlig, vanlig glögg. Kirk yttrar orden «bränd halsmandel», men vet inte riktigt vad han menar med det.

2:a 2: a

1,4 tegnÉr & son eko Wilkens fat, 14,5 % Doft: Kardemumma. Smak: Kryddigt och gammeldags. Upplev­ else: Det här är en riktig glögg! Glöggen med stort G. Redaktionen blir glad, trots att den är lite besk. Den är väldigt god och smakar länge. Perfekt att bryta av mot sin favoritglögg.

3:a 3: a

eko

eko

4,2

MuMM cordon rouge Brut cHaMpagne Doft: Frisk. Smak: Fräsch. Upplevelse: Konstigt med en kall glögg med bubblor. Det är snålt med glöggkryddor vilket gör den aningen oglöggig, men den är fräsch och fin. Bra till nyår. Trots färre referensramar inom champagnedrickandet är den mycket god. e.

Testets... Bubblar God jul!

3,9

3,5

slasken - en saLiG bLanDninG. PrOCentHaLt OkÄnD. Pris OVÄrDerLiG. Doft: Lakrits. Smak: Lakrits och svartvinbärssaft Upplev­ else: Anders provsmakar häxblandningen, numera döpt till Kräkhäxan, och tar en andra klunk för att fånga upp en mandel. Krähäxan var kall, och

OL_1213_2_v2.indd 25

mandeln var inte god. Jag frågar Anders om den har en hint av kräk. «Nää... alltså... nää... den smakar inte kräks. Lakritsen tar över» svarar Anders innan han tar en sip till... Vi får även höra från ett håll att «På Kemi... Om

Anders dricker något så brukar vi andra låta bli. Det är en standard.» och Anders konstaterar att «Det är konstigt, men vettigt.

Folk kan liksom inte stänga av sina smaklökar som man bör kunna.»

2012-11-27 10:58

//jul Med Matilda

2 GÖR EGEN GLÖGG 2 Jag tog mig an uppdraget att göra egen glögg med stor entusiasm. Efter att ha finkammat internet efter olika recept, tips och blandningar frågade jag om råd från nära och kära. «Brännvin» sa pappa. «Ingen honung», sa min moster. Med dessa erfarna kockars instruktioner i ryggen kunde inget gå fel. Deras ord lyste likt stjärnan i öster då jag navigerade mig fram, från Systembolagets välfyllda hyllor, sneddandes över Solna Centrums

ofärdiga stenläggningar och ner för de mörka trapporna mot ICA:s kryddhyllor. Väl hemma igen pustade jag ut med mitt byte och förberedde för etapp två, den alkemiska fasen, när mina ingredienser under omrörning och frammuttranden skulle bli till flytande guld. Igen sökte jag råd hos mina två vise kockar.

«Det är äckligt när det blir för sliskigt» sade min moster. «Brännvin» sa pappa.

Det som skedde nu var i tre steg.

steg 1: Förbered kryddblandning och häll på spriten. steg 2: Låt stå tills spriten tagit smak och filtrera bort kryddorna. steg 3: Värm upp och blanda med vin, socker och övrig smaksättning.

Följer man dessa tre steg kommer man komma iland. Däremot är det fritt fram att byta och mixtra med kryddblandning, sprit, vin och ytterligare smaksättare. Jag har använt brännvin, rött vin och portvin som den extra smaksättaren.

steg 1 Jag kryddade brännvinet med olika kryddor; ingefära, kanel, kardemumma, nejlikor och pomeransskal. Eft­ er att ha läst att kardemummakärnorna skulle stötas mortlade jag dem med hjärtats lust och kände stor sa­ lighet då doften spred sig i köket.

steg 2 Jag slog på brännvinet och lät stå i ungefär en halv dag.

Här kan man välja lite hur länge man vill låta spriten suga smaken ur kryddorna. Längre tid går bra men det finns en risk att det blir beskt. Se för guds skull till att du har en tättslutande förpackning för detta; ner i en bra kanna med lock eller tillbaka i brännvinsflaskan. När smaken är klar filtrerar du bort kryddorna. Jag använde vanligt kaffefilter. Detta är viktigt då det inte är gott att värma upp kryddorna, samt att om man sparar glöggen vill man inte att den ska ändra smak när man vänder ryggen till. En kommentar här är att jag först gjorde en provsats då kryddorna legat i en halv dag. Denna glögg blev enligt min syster «den bästa hon någonsin druckit».

När jag sedan gjorde huvudsatsen hade kryddorna legat i en dag till och drycken blev beskare. Detta parerade jag med mer socker. Denna glögg blev enligt samma syster «en tribute till den bästa glögg hon någonsin druckit».

Den blev fortfarande god men nu sötare.

text ocH foto//Matilda kaBa-liljeBerg

26

steg 3 Jag hällde upp brännvinet som nu fått en härligt vacker bärnstensfärgad nyans i en kastrull tillsammans med vinet. Dessa två värmde jag upp och tillsatte socker.

Jag var restriktig med sockret, hällde på lite i taget och smakade av. Rör runt ibland för att det inte ska fastna i botten. Då sockret lösts upp är glöggen färdig. Här hällde jag även i ytterligare en smaksättare, portvinet.

Glöggen är nu färdig att servera. Hela köket luktar jul.

Dina gäster tittar på dig med respekt. Du serverar med självsäkerheten, och självklarheten, hos en värd som just serverar sin egengjorda glögg.

se HeLa reCePtet: [ http://bit.ly/ol_gorglogg ]

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 26

2012-11-27 10:58

//ol träffar: glÖggMästar’n

SO YOU THINK YOU CAN GLÖGG? Jag knackar på hans dörr i ett lägenhetskomplex i Edsbergsocken vid tretiden på eftermiddagen. Solen håller på att gå ned och mysigheten börjar infinna sig.

Det är perfekt tid för glögg. Porten slås upp och där står han; den självutnämnda glöggmästaren, Thomas Backlund.

d Hej Thomas. du är ju lite av en glöggentusiast, har det alltid varit så?

– Jag har alltid gillat glögg men det var för ca fyra år sedan som intresset tog fart ordenligt. Det var i samband med längdskidedagar med en vän. En dag i skogen följdes gärna av en varm middag, och sedan soffmys med glögg och Playstation vid brasan.

Mellan vilka datum är det glöggsäsong?

– Vi tjuvstartar lite nu. Om man bor i norra delen av landet så kan man börja så fort första snön faller, annars börjar man på glöggens dag som i år infaller första december, sedan är det okej att dricka hela januari ut. Enligt Kung Ladulås får så är det dock ok att dricka glögg så länga man kan skida mellan stugorna.

Vad är Glöggens dag och vad har Kung Ladulås med glögg att göra?

– Glöggens dag har så länge någon kan

G

minnas firats första lördagen efter att glöggen släpps på Systembolaget. Den instiftades av Kung Ladulås för att han skulle ha en dag per år att fira sina många barns födelsedagar. Ungefär som fars dag fast för barnen. Därför är glögg är en social företeelse som skall avnjutas med vänner och familj.

Finns det några praxis runt glöggdrickandet som man bör följa?

– Ja det finns en del riktlinjer. Glöggtillbehör är nästan obligatoriska om man inte är sjukt sugen förstås. Är man ute och skidar så kanske man inte alltid har med sig en påse russin och då kan det fungera att dricka glöggen ren. Värt att tänka på är att alkohol normalt sett är en social syssla, men med glöggen är det ok att göra ett litet undantag.

Du har berättat att du gör mycket glögg själv, har du några riktlinjer till förstagångsbryggare?

– Kolla på internet. Det finns väldigt många bra sidor där ute som ger fina tips för hur man gör sin egen glögg. Börja med att utgå från ett mustigt vin. Fråga på Systembolaget som brukar ha bra koll.

Sen är det bara att krydda efter smak.

Kryddorna pomerans, kardemumma, ingefära, kanel och kryddnejlika är den heliga femenigheten vid glöggbryggning.

Kör efter recept på nätet men anpassa efter egen smak så brukar det bli bra.

Man kan jäsa sin glöggbas själv, men utgå från vin första gången du gör glögg för att få lite vana.

Har du några tips att tänka på när man skall dricka glögg?

– Ja, när man värmer glöggen så är den klar att tas av när första bubblan syns.

Man vill ju inte förlora för mycket av alkoholen eftersom den hör julen till. Undantaget är om man råkar vara gravid. Då kan man lämna glöggen kvar ett tag extra på plattan. Se till att dricka mycket av glöggen. Det är bara jul en gång om året och då gäller det att passa på.

d Jag lämnar Thomas några timmar senare, lätt snurrig, både av glöggen och alla intryck. Hans trevliga anekdoter om glöggens innersta väsen har kickstartat min julkänsla och jag förstår hans entusiasm. Det är med tindrande ögon och lätta steg som strosar hemåt genom Stockholmsnatten.

aLLt DU beHÖVer Veta Om: glÖggens dag

löggen, eller det glödgade vinet, har inte alltid haft en egen dag.

Men så länge någon kan minnas infaller den vid snö första lördagen efter att glöggen släpps på Systembolaget, annars första lördagen i december. Glödgat vin var förr i tiden något bönder hade för att stärka själen med innan, under och efter alla viktiga moment de ställdes inför. Enligt praxis fick var bonde inte dricka mer än 3 liter glögg i veckan. Detta var givet-

vis bara riktlinjer och bönderna litade i första hand på sitt eget omdöme för att bestämma mängderna. Det var på den tiden Magnus Ladulås var konung.

Han brukade låsa in bönderna i deras lador för att de skulle kunna dricka sin glögg i fred. Medan han själv drack tallbarrste med husmor. Det är därifrån det gamla uttrycket «vi har nog alla lite Ladulås i oss» kommer ifrån.

Ladulås som var en god familjefar fick givetvis svårt att hålla koll på all sin

avkomma utmed riket. Han var enligt legenden sifferdyslektiker och kunde inte minnas allas födelsedagar. Det var då Kung Ladulås instiftade Glöggens Dag. För att hylla alla sin avkomma i riket på en och samma dag. Som fars dag, men för barnen. Så se till att samla ihop din familj och vänner och fira tillsammans Glöggens Dag lördagen den 1:a december!

– Thomas Backlund

text//anders nilsson

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 27

27

2012-11-27 10:58

OL GÖR THE OTHERS

Svängandes i rep och hängandes i trapetser – vi tar pulsen på DOCH – Dans- och Cirkushögskolan – och får de bästa tipsen på vad man gör om man känner sig stel i ryggen under en föreläsning.

text//elisaBetH ingvar ocH sara edin foto//sara edin

text//elisaBetH ingvar ocH sara edin foto//elisaBetH ingvar Till skillnad mot förra gången vi klev över gränsen till the Others visste vi denna gång precis vart vi skulle. Mot den berömda DOCHskylten. De fyra silverbeklädda versalerna utgör ett landmärke på KTH Campus Vallhallavägen likt hollywoodskylten i Los Angeles.

Dock (doch...) är skylten placerad på marken framför entrén istället för på ett berg. Rimligt, eftersom campus faktiskt saknar berg.

28

N

är vi kliver in utbyter vi några snabba blickar för att bekräfta att båda är redo.

Blickarna övergår snabbt till ett gemensamt «woooaw» - ena väggen i hallen är en lång färgskiftande glasvägg som får hela korridoren att skimra likt ett clowndisco. Vi fortsätter till

kafeterian där vi snart träffar en pigg Tove Hellkvist, informationsansvarig på högskolan, tillsammans med en utvald skara DOCH:are. Varsin kopp kaffe och ett antal presentationer senare sätter vi oss ned. Alla har mycket att berätta om skolan och inte sällan blir det svårt att hänga med i den ivriga konversationen.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 28

2012-11-27 10:58

//ol gÖr

DOCH startades 1963 och är en konstärlig högskola för utbildning och forskning i dans och cirkus. Sedan 2006 har högskolan legat på campusområdet och erbjuder både kandidat- och masterprogram i ämnena. Skolan med sina program är väldigt fysiskt krävande.

«Om någon kommer till skolan sminkad undrar man verkligen vad som är på G», berättar Per Bror Tillö, utexaminerad danspedagog och ordförande för STUDOCH. Efter en halvdag på DOCH kan vi bekräfta att vi inte såg en enda student iklädd något annat än mjukiskläder.

Ansvarig för kandidatprogram­ met i modern och samtida dans, Kristine Slettevold, berättar att det är runt 270 sökande varje år och att kring 6% blir antagna (snabb uträkning av vår gode vän TI-82). För att komma in på dansprogrammen krävs både standardbehörighet och särskild behörighet genom dansprov, som ser olika ut beroende på vilket program man söker.

Skolan har dessutom fristående kurser.

Dock (doch...) är antagningsgränsen också där hög, och dessvärre inte något för teknologen med koordination som ett kylskåp.

Vidare till frågan som får den halvan av «OL gör»-duon med talangen att klockrent imitera ett clownskratt att småflina medan den andra halvan bör-

jar se sig nervöst omkring. «Finns det några clowner här?». Sebastian Printz, musiker och chef för musikenheten, svarar snabbt att så inte är fallet. «Snart kommer däremot en fristående kurs i magi». Magi?! Hur många av er fick just en nyantänd längtan efter det där hogwardsbrevet på posten? Det fick vi i allafall.

K

ontrasten mellan KTH och DOCH växer sig starkare då Hellkvist berättar att man ibland kan hitta studenterna vilandes i märkliga positioner runtom i korridorerna. Varpå Slettevold fyller i «Tätt, tätt och vilar! De ligger ibland i en hög ovanpå varandra» följt av Printz som berättar att han sett studenter stå på händer i lunchrummet. Sannerligen har dansarna en helt annan syn på den kroppsliga fysiken än teknologerna.

Tänk dig att du sitter på en föreläsning och ryggen börjar bli stel. Vad skulle du göra? Studenterna från DOCH har svaret; för dem är det självklart att resa sig upp mitt under föreläsningen för att sträcka på sig, gå runt eller bara sätta sig på golvet och lyssna.

Bilden av den rastlösa DOCH:aren fick oss att fundera på hur en tenta på skolan egentligen ser ut. Hinner tentavakten valla tillbaka alla de kringvandrande tentanderna till sina platser? När

vi frågar hur ofta studenterna skriver tenta får vi reaktionen «Nej usch, nej aldrig». Tillö berättar sedan att examinationen istället går till på andra sätt, ofta praktiskt genom videofilmade dansprov.

Våra teoretiska hjärnhalvor vägrar ge sig och försöker desperat: «Beräknar ni centripetalkraft i volter och sånt?» och ja, det gör de. På sitt sätt.

Utan vare sig matematiska formler el-

“Om någon kommer till skolan sminkad undrar man verkligen vad som är på G” ler räknehäften beräknar de rörelsen i kroppen. När rörelsen behärskas är den automatisk och spontan, det enda som behövs är en redig dos kroppskontroll.

Slettevold vänder sedan på frågan och menar att istället för att applicera vetenskap på rörelse, kan det vara intressant att göra tvärtom. Vad kan deras kunskaper göra för forskningen?

Samarbete mellan KTH och DOCH sker inte bara genom forskning, den egentligen största sammankopplingen

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 29

29

2012-11-27 10:58

//ol gÖr

30

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 30

2012-11-27 10:58

//ol gÖr

mellan skolorna (borträknat gemensamma koordinater) är en delad ITinfrastruktur. De har allihop ett KTHkonto och är överrens om att det är en väldigt bekvämt att de slipper tänka på det.

Printz hunnit ikapp oss. Han smiter förbi och börjar plinka på flygeln som står i salens hörn. Studenterna fortsätter som om ingenting har hänt. Som att vi två aliens inte alls trampat in, utan som att de är dansen i sin helhet.

De har ett koncept kallat ‘Kom och dansa’ för barn, vuxna och kylskåp.

När vi trodde vår intryckskvot var fylld var det dags att lämna byggnaden och besöka cirkusdelen av DOCH. Mitt emot B-huset och Fysiksektionens sektionslokal ligger cirkushallen. Vi passerar ett knallrött kök med lampskärmar i form av gröna ballerinakjolar, låten Black Cadillacs av Modest Mouse spelas i högtalarna och korridoren har fönster som vetter in mot träningssalen. Det är en stor lokal och studenterna hänger från taket i trapets och rep. Vi ser muskelpaket göra volter från pålar och jonglörer i världsklass. Tydligen har de utnämnda världsmästarna i jonglering, tre år i rad, studerat på just DOCH. Vi kan inte låta bli att återigen utbyta blickar. Med våra ryggsäckar, skjortor, anteckningsblock och kamera känner vi oss lite lätt malplacerade bland all jonglering, trapets, handstående, partrapets, parakrobatik, kinesisk påle.... Tjae, egentligen allt man kan (och inte kan) tänka sig. Allt vi ville var att slänga oss ut i salen och försöka efterapa deras rörelser. Hela rummet genomsyrades av vighet och kroppskontroll - vardagsmat för dem men väldigt spännande för oss som betraktare.

Nåväl. Snabb vändning från forskning till fest. Hur är det med studentlivet på skolan? Jorå. Givetvis har de en styrelse och en insparksfest, men att vara schemalagd 9–17 varje dag i tre års tid gör studenterna trötta. Det blir svårt att varken hinna eller orka uppehålla ett blomstrande studentliv. Tillö hälsar dock (doch... .. .) att DOCH:arna blir väldigt glada över inbjudningar till pubar och gasquer från KTH. Det var snart dags för Slettevold att gå då hon skulle ha lektion. Som små tomtar tassar vi efter. Skorna av och in i en sal där studenterna värmer upp till musiken genom att medvetandegöra och utmana kroppens rörelsemönster till musiken. Obestämt och improviserat låter de kroppen sköta sitt. Ingen märker att vi är där. Mäkta imponerade står vi med glosögon och iakttar. Det enda ljud som hörs är enkla trumslag, och dansarna sveper över golvet, rullar, hoppar och slänger sig från en rörelse till en annan i ett organiserat kaos. Snart har

dag har studenterna teknikträning på sina discipliner, medan eftermiddagen behandlar ämnen kring scennärvaro, dramaturgi och teori. De flesta studenter har två discipliner; en huvud- och en deldisciplin. De jobbar ofta med att komma på nya trick och utmana gränser. Hela utbildningen ges på engelska då ungefär hälften är internationella studenter. Egevi fortsätter sin rundtur med oss runt broarna i taket på jättesalen där vi tittar ned på cirkusträningen. Med ett noterande leende säger hon att eleverna måste vara beredda på att lämna Sverige efter utbildningen för att turnera runt i världen med olika sällskap och trupper.

Till vårt stora förtret märker vi att rundturen börjar lida mot sitt slut.

Vadå? Vi som vill dansa och volta för evigt?! Även om vi gör perfekt slumpartat formade hjulningar och eventuellt kan stå på händer ett par sekunder passar vi inte riktigt in. Som ett sympatiplåster fick vi under besöket reda på att det kanske ändå finns en plats här för oss kylskåpsteknologer, trots de höga intagningskraven. De har ett koncept kallat Kom och dansa för barn, vuxna och kylskåp, som leds av studenter i syfte att öva på sin pedagogiska teknik. DOCH hälsar vänligt att vi alla är välkomna att komma och stappla någon gång. «Schysst» säger vi och gör sedan en perfekt bakåtvolt i huvudet.

G

unilla Egevi, adminis­ tratör på administratör på institutionen för cirkus, berättar att cirkusutbildningen är uppdelad på två olika sätt. Varje förmid-

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 31

31

2012-11-27 10:58

JeSÚS

–STUDENTERNAS FRÄLSARE

text//lidija Murselovic foto//pHilip WessMan «Jesus har varit en positiv kraft för studenterna på Arkitekturskolan. Han har arbetat för en trevligare och öppnare miljö där studenter och lärare kan samverka och kommunicera», så låter en del av den motiveringen för «Årets lärare» – Jesus Azpeitia Seron.

D

et första vi möts av när vi står vid cafeterian på arkitekturskolan är en väldigt glad Jesús. Medan vi går till ett grupprum för att intervjua honom går

32

vi förbi den öppna miljön – ritsalarna där arkitektstudenterna sitter och jobbar med sina projekt. Alla verkar väldigt engagerade i det de gör. Enligt Jesús är studenterna väldigt duktiga men överambitiösa, och menar att de måste vara försiktiga och se till att sova. Jesús hade en idé om att man skulle stänga datasalarna under helgerna, men det förslaget gick inte igenom. Redan här börjar jag förstå varför han har blivit nominerad, en lärare som förstår att studenter be-

höver tid för annat mer än bara att studera.

Det hela började år 1971 i Spanien, en framtida arkitekt och lärare föddes.

Han visste redan som åttaåring vad han ville göra som vuxen; rita hus. I andra halvan på 90-talet bestämde Jesús sig för att åka till Sverige som utbytesstudent. Han stannade i ett år och åkte sedan hem till Spanien igen för att slutföra sina studier. År 2001 flyttade han till

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 32

2012-11-27 10:58

//årets lärare

Sverige permanent. Han säger att han är väldigt lugn för att vara spanjor och att kulturen här passar honom. Väl i Sverige började han att utbilda sig till lärare – ett yrke han brinner för. I Europa är det traditionellt och en prestige att arkitekter även jobbar som lärare, därför tycker han att det kändes som en naturlig följd.

Nu har han jobbat som lärare på KTH i sju år och har precis skrivit kontrakt på ytterligare fem år.

När jag frågar honom hur det känns att ha vunnit börjar han le lite och säger att det känns jättestort och väldigt roligt. Han har i många år försökt att göra ändringar på skolan och menar att det är som att man får lite betalt nu, en slags respons.

S

om lärare på Arkitekturskolan jobbar man bara deltid, 40 % av sin tid spenderar han på skolan och resterande 60 % jobbar han på kontor inom arkitektbranschen. Just nu är han ansvarig för Inditex Scandinavia och har bland annat varit med och ritat alla nya Zara-butiker sedan december. Ett annat projekt som han tidigare har varit med om att rita är kongress- och hotellanläggningen Waterfront i centrala Stockholm. På KTH är hans huvudroll som examinator för examensarbetet på grundnivå, arkitekternas kandidatexamen.

Det är ganska vanligt att man som student på Arkitekturskolan refererar till övriga KTH som den ”andra sidan”, och vice versa. Jesús egna tankar om detta är att det är ganska olika miljö på de olika utbildningarna, speciellt när det kommer till examinationen De flesta KTH-studenter är vana att läsa en kurs

och avsluta med en tenta. På arkitektur är det utbildningsupplägget ganska svårt att tillämpa. Istället examineras både det som händer i ritsalen och själva slutresultaten, även om slutresultatet inte är det viktigaste. Jesús menar att lärarna uppmuntrar studenterna att ta risker, vilket leder till att man lär sig nya saker. När jag frågar honom vad han har för tips till andra lärare, för att göra undervisning mer intressant och lärorik, svarar han att det är viktigt att man utgår från studenternas egna intressen. Han släpper det faktum att han ska driva allt och låter studenterna välja utifrån intressen, mest kontrollerar att de lär sig det de ska istället för att dirigera hela arbetet. Han tycker att en lärare ska fungera mer som en coach och de ska finnas där för att hjälpa sina studenter att utvecklas. Det är en prestige att vara lärare och om man bara är där för lönen kanske det inte blir ett så bra utbyte mellan lärare och studenter. Jesús tycker nämligen att det är det roligaste med läraryrket, utbytet och kontakten man får med sina studenter. De har ibland idéer som han aldrig hade tänkt på och lär sig själv något nytt varje dag. Detta hjälper honom att utveckla sig som arkitekt.

D

et är inte så svårt att förstå varför studenterna på arkitektur nominerade Jesús till ”Årets lärare”. Han är allt det där som man vill att en lärare ska vara. Han är glad och trevlig och jag får känslan av att han gärna vill skapa kontakt med sina studenter.

Samtidigt som han ställer krav på dem ger han dem stor frihet att välja projekt utifrån sina egna intressen och hjälper dem sedan på vägen för att få ut så mycket kunskap de kan, och ett bra resultat såklart. Det faktum att han tycker att han lär sig nya saker från sina studenter tyder även det på att han är väldigt öppen för nya idéer och att hans pedagogik är

väldigt innovativ. Jag får även känslan av att detta är en människa som verkligen bryr sig om sina studenter och vill främja en god studenthälsa. Självklart är det så att denna typ av pedagogik inte kan tillämpas på alla typer av kurser, men det finns många lärare som skulle kunna lära från Jesús och försöka att agera mer som en coach snarare än en lärare som bara är där för att lära ut. Som student är man oftast begravd i sina studier och då kan det vara uppfriskande att vara begravd i studier som känns uppmuntrande och värda att lägga ner så mycket tid på! Och som Jesús själv säger: Glöm inte att ha roligt!

jesÚs aZpeitia seron

fÖdd 1971 ursprung spanien Bor på söder med sambo joBBar som lÄrare på kth arkitekturskolan, inditeX scandinavia intressen bio, lÄsa, Yoga favoritByggnad på caMpus kårhuset, av sven markelius, uno åhrÉn

årets lärare

5

Varje höst utser THS årets lärare i samarbete med Ericsson. Sektionerna nominerar varsin kandidat i ett demokratiskt förfarande under hösten. En kommitté inom THS utbilning utser sedan den nominerade som bäst främjar pedagogisk utveckling till ”Årets lärare”.

5

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 33

33

2012-11-27 10:58

HÅLEN PÅ CAMPUS

C

text//rickard norBerg illustration//sara edin

ampus Valhallavägen har gått in i en fas där mängder av förändringar sker överallt. Vart man än går står det byggmaskiner och avspärrningsstängsel i vägen. Som det är nu, när informationen ibland är skral och framkomligheten är dålig, känns dessa projekt mer som något onödigt ont. Det gör det kanske svårt att föreställa sig de förbättringar av campus som de kommer medföra. OL tänkte därför gå igenom de olika projekten, för att titta lite på hur de kommer påverka vardagen idag och vad de kommer bidra med i framtiden.

2 1

arkitekturskolan

F

örst och absolut störst i termer av påverkan, dels av det fysiska men också av det estetiska KTH är arkitekturskolan. De flesta av oss har en åsikt om huset som byggs mitt i hjärtat av campus.

Syftet med huset är att integrera arkitektstudenterna på campus Valhallavägen, samt ge arkitektur de nya lokaler de är i behov av.

Framför allt sedan förra årets tragiska brand.

Som det är idag är platsen tämligen tom och ödslig. Det gamla huset på platsen som fungerat som temporär utställningshall och pub för arkitekterna det senaste året revs efter sommaren, men sedan dess har inte speciellt mycket hänt. Det ska det dock bli ändring på i och med att arbetet med förberedande av marken (vilket inbegriper till exempel sprängningar) inför bygget startar första december. Dessa kommer ske bakom höga, skyddande plank.

Rent estetiskt kommer den nya skolan utgöra något av en historisk förändring av KTH:s framsida. Det kan diskuteras ifall det är en bra eller dålig sådan, men säkert är att byggnaden kommer bidra till en tidigare icke-existerande mångfald. Detta i ett område som tidigare präglats av ett enkelriktat estetiskt språk.

Första spadtaget tas sedan i januari, vilket innebär att platsen då kommer bli en mer generell byggarbetsplats. Osquars backe kommer halveras i bredd och på den kvarvarande delen kommer man få gå genom skyddande gångtunnlar.

Det betyder att snabbaste vägen upp till biblioteket fortfarande kommer gå uppför Osquars backe.

Många undrar säkert hur detta känsliga bygge kommer påverka det vardagliga livet för studenterna. Kommer man till exempel kunna ta samma vägar till biblioteket de kommande åren?

Bygget av nya Arkitekturskolan kommer utan tvekan innebära vissa prövningar för tålamodet de kommande åren, men när det är färdigt kommer vi säkerligen ha ett bättre campus.

34

A

aBe-skolan

BE­skolan, ock­ så känd som KTHs väg- och vattenkvarter ligger nedanför Röda Korset-huset och Operahögskolan. På denna plats har ytterligare ett hål grävts i och med utbyggnaden av skolan. Återigen är det Akademiska Hus, som nu bygger ut och samman den tidigare u-formade huskroppen till en sammanhängande fyrkant. På platsen slås man av hur utblåst den ser ut, sedan många träd och ett helt vägparti av tvärstråket har fått ge med sig.

3

R

Utformningen har i detta fall tagit extremt stor hänsyn till den tidigare utformningen av de gamla byggnaderna i kvarteret och kommer gå i nästintill exakt samma stil.

Det är tydligt att spektakulära landmärkesbyggnader inte efterfrågas på varje adress vilket ur kostnadssynpunkt är förståeligt, men utformningsmässigt är lite tråkigt. Detta projekt kommer till skillnad från Arkitekturskolan gå snabbare och vara färdigt i slutet av nästa år.

rÖda korset-Huset

öda Korset­hus­ et på campus är ett gammalt hus i vilket Röda korset har bedrivit sjukvård i nästan hundra år. 2010 köptes det upp av Akademiska Hus för att omvandlas till kontorslokaler åt skolförvaltningen som ska flytta in till årsskiftet.

Huset med sin underliga form innehåller bland annat ett gammalt kapell i dess ena

flygel som nu är omgjort till konferensrum. Kapellet kan lätt kännas igen från gatan genom ett stålkors på taket.

Om det finns några som har spekulerat var rektorns nya kontor kommer vara placerat, och om det eventuellt kommer vara beläget högst uppe i tornet för bästa möjliga utsikt, har det klargjorts att så inte är fallet. Utan det ska ligga på en mer modest plats mitt i huset.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 34

2012-11-27 10:58

//ursäkta rÖran...

2 3 4

5

4

T

triangelparken

riangelparken lig­ ger framför L-huset och Försvarshögskolan utmed Drottning Kristinas väg. Denna är sommartid en park som ofta används för diverse påhitt, men också bara för att äta sin matlåda. Parken i sig är, trots att den förvisso fyller sin funktion, kanske inte den mest sköna att vila sina ögon på.

Med tanke på dess placering centralt på campus med mycket folk runt om har därför Akademiska Hus gett i ansvar till arkitektfirman Tengbom att fräscha upp och gestalta en ny utformning

av parken. Detta kommer medföra att till exempel belysningen byts, vilket är en del av ett större projekt där hela campus ska få ny belysning. Brinellvägen kommer också att få en ny beläggning för att i framtiden göra det möjligt att ha en flyttbar scen på platsen, tro det eller ej.

Triangelparken planeras vara färdig i vår och huvuddelen av den parklika gestaltningen kommer färdigställas när mer växtvänliga temperaturer åter infinner sig.

5

U

1

HållfastHetslära

nder de senaste åren har det kanske märkts att det händer saker i Fysiks gamla lokaler. Till exempel har vissa delar bakom biblioteket varit avspärrade och under den senaste tentaperioden skakade marken stundtals av de sprängningar och ytskiksarbeten som utfördes.

Dessa är en del i ett projekt att samlokalisera KTH:s institutioner i teknisk mekanik under samma tak. Akademiska Hus har investerat närmare 200 miljoner kronor för att skaka fram

ytterligare 3000 kvadratmeter yta till denna förändring vilket de och hyresvärden KTH hoppas ska leda till nya och förbättrade möjligheter för forskning och innovation.

Detta projekt är nu i sitt slutskede då inflyttning ska inledas inom en snar framtid. Det vill säga att studieplatserna i Norra Galleriet förhoppningsvis inte kommer störas särskilt märkvärt under nästa tentaperiod.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 35

35

2012-11-27 10:58

HUMAN PROTEIN ATLAS

DE NYA KARTOGRAFERNA text//seBastian ols foto//niclas ericsson

Just nu pågår Sveriges i särklass dyraste forskningsprojekt någonsin – där man har spenderat över en miljard kronor hittills.

Vet du vilket projekt det är vi snackar om?

Visste du att projektet drivs på bland annat KTH campus Valhallavägen? Troligtvis inte. Human Protein Atlas, HPA, är världens största kartläggning av människans ca 20 000 proteiner och leds av KTH-forskaren Mathias Uhlén.

I 36

nnan den guidade turen av proteomikavdelningens labb i AlbaNovas trånga korridorer inleds sätter vi oss ned med gruppchefer-

na Holger Berling och Hanna Tegel i ett tomt lunchrum på avdelningen för att lära oss mer om det så kallade HPA-projektet. Båda är utexaminerade civilingenjörer inom bioteknik från KTH och hoppade på projektet efter sina studier.

men ännu mindre nivå. Kikar i celler, hur ser det ut, vart finns proteinerna och utifrån det kan man kanske få reda på mer information om vad de gör eller åtminstone studera vidare funktionen för dem, berättar Holger.

Målet med satsningen är att skapa en databas i vilken man kan visa och kartlägga proteinerna på ett bra sätt.

Dels kartlägger man dem i olika typer av människovävnad, där man har både frisk vävnad och vävnad från cancersjuka patienter.

– Poängen är att man ska finna var proteinerna befinner sig i vävnaden och hur mycket av dem det finns där. Sedan har man också celler där man går in och kikar lite mer på, inte bara på vävnad

Informationen de samlar på sig publicerar de i en nätbaserad databas som är gratis att använda och öppen för allmänheten. Även om gemene man säkert inte förstår sig på informationen i databasen så är den mycket användbar för framförallt forskargrupper runt om i världen.

– Det här är ett grundforskningsprojekt och det kanske inte alltid är så att det är just vi som gör de revolutionerande upptäckterna utan det kan vara

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 36

2012-11-27 10:58

//forskning

specialistgrupper på andra universitet som håller på med de här bitarna och det är faktiskt de som hittar något då med hjälp av vår data, förklarar Holger.

Immunohistokemi. Det är metoden som HPA-projektet främst använder för att kartlägga proteinerna i vävnad.

Metoden går ut på att antikroppar har förmågan att funka som målsökande molekyler och fäster sig till specifika protein i vävnader. De kan sedan lokaliseras i vävnaden genom infärgning av de bundna antikropparna. Målet är att finna minst en antikropp per protein som bara binder till det specifika proteinet.

Holger Berling och Hanna Tegel

Holger tillägger att det finns en hel del andra metoder för kartläggning och att de använder en del av de också.

“Till exempel när vi vill in och se mer på cellnivå så använder vi immunofluorescens idag med hjälp av konfokalmikroskop så att man kan skapa sig en bild av enskilda celler och titta på enskilda organeller till och med för att se vart proteinet finns.” De poängterar också att de inte är de enda i världen som kartlägger proteiner och att de andra satsningarna inte gör på samma sätt och i samma skala.

I varje cell finns gener som tillverkar proteiner. Dessa proteiner har många funktioner i kroppen. Utan dem skulle inte mycket fungera och när något går fel är nästan alltid proteinerna inblandade. Vid Alzheimers, ALS och Parkinsons har proteiner fått fel form. Vid blödarsjuka och cystisk fibros finns en brist på ett protein. Vissa proteiner kan även fungera som antibiotika. För mycket av vissa proteiner kan orsaka cancer, för lite av andra kan hämma immunsystemet så att cancern tar fäste och sprider sig.

O

lika typer av celler producerar olika proteiner. Proteinatlasen vill visa vilka celler som gör vad och hur sjuka cellers proteiner skiljer sig från friska.

Det kan leda till nya behandlingar och nya metoder för diagnos och prognos – bedömningar av hur en sjukdom kommer att utvecklas. Det senare är sär-

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 37

37

2012-11-27 10:58

//forskning

skilt viktigt.

– Att vi faktiskt kan hitta biomarkörer skulle ju vara oerhört mycket värt. Kan man få in någonting i cancerdiagnostiken eller kanske i cancerprognostiken så är det väldigt mycket värt, förklarar Holger. År 2001 färdigställdes en annan databas, nämligen Human Genome projektets databas. Det projektet, som mestadels bedrevs i USA, hade som mål att kartlägga hela mänskliga genomet. Det vill säga de ca 20 000 till 25 000 gener som utgör den männskliga arvsmassan.

Idag så använder sig HPA-projektet av denna data för att ha minst ett representativt protein per gen.

– Nu vet man på vilka kromosomer vilka gener finns och då vill vi ta länken vilka protein kodar de här generna för och var i människokroppen finns de, berättar Hanna.

Hanna fortsätter och förklarar att “om man tänker mer som flödestänket i projektet. Då utgår vi ifrån genen och så designar vi vårt fragment av hela proteinet, som vi sedan kommer att klona.

Vi klipper och klistrar i DNA:t och så har vi E. Coli-bakterier som hjälper oss att producera de här proteinerna. Det är de proteinerna som vi sedan immuniserar i kaniner. Det är då i kaninerna som man får antikroppssvaret så man får antikroppen. Då får man ju då en antikropp som är specifik mot just det protein vi skickade in i just den kaninen.”

D

jurprov är vanligt i medicinsk forskning och då var ju självklart följdfrågan ifall dessa kaniner skadas på något vis av proverna. Tyvärr, förklarar Hanna, så måste “man göra en ‘final bleed’ som det så fint heter”, vilket innebär att man tömmer kaninerna på blod

38

för att få ut tillräckligt med serum innehållande antikroppar. Varje kanin ger också bara en enskild antikropp till projektet. Matten gjordes snabbt och faktumet att minst 20 000 kaniner mister sitt liv för forskningen slog hårt i hjärtat på reportrarna. Hanna förtydligade då att de kaniner som används bor i Kina och Korea och att de har det väldigt bra där.

“Vi åker ner och har kontroller härifrån för att verkligen se till att de har det så bra man kan om man nu är labbkanin.”

Human Protein Atlas­projektet grundades av Mathias Uhlén år 2003 som ett samarbete mellan forskare på KTH och Uppsala Universitet och har sedan dess vuxit och omfattar idag över 100 personer på fem olika platser.

– På AlbaNova så tar vi fram antikropparna. Vårt mål är att ha en färdigrenad antikropp härifrån. Sedan är det Uppsala som har immunohistokemin och det är där patologikunskapen finns. På SciLifeLab sitter konfokalgruppen som håller på med immunofluorescens, så där har vi en av valideringsgrupprna kan vi säga. Sedan finns det ett gäng nere i Malmö som arbetar mer kliniskt och försöker samla ihop det vi kommer fram till för prognoser och leta biomarkörer.

Sedan har vi även en site i Mumbai, Indien, där patologerna som utvärderar alla vävnader sitter, berättar Hanna.

Projektet är i princip helt finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse där notan redan ligger på över en miljard kronor. Därmed klassas projektet som Sveriges genom tidernas dyraste akademiska projekt som bedrivs på svenska universitet.

När projektet grundades så behövde personalen göra varje prov för hand. Idag så finns ett antal maskiner och robotar som hjälper till att automa-

tisera arbetet och öka skalan på projektet. Båda uppmärksammar att det största problemet de har mött har varit att få till en sådan stor skala på det hela.

Hanna tillägger att det också har varit viktigt “att hålla en god kvalitet. För det är ju inte bara att vi ska odla potentiellt 288 kulturer i veckan utan vi ska ha bra ‘success rate’ också.”

P

rojektet jobbade ini­ tialt med att få upp tillverkning och analysskalan. Hanna förklarar att utmaningen idag skiljer sig från tidigare då de nu har “gjort alla enkla [protein] så nu börjar vi komma till utmaningen att vi istället måste sätta oss ett och ett med proteinerna för att få dem att funka så att de blir rena och vi får tillräckligt mycket.

Det svänger verkligen i början var det att bygga upp någonting och få det storskaligt, och sedan var det att hålla samma tempo och bra kvalitet. Nu är det kanske snarare att få ner tempot och fokusera på specifika proteiner eller kloner.” År 2015 hoppas de vara klara med ett första utkast av proteinatlasdatabasen, och vad det innebär i praktiken är inte riktigt klart ännu.

– Vi pratar då om att den absolut största delen av alla proteiner ska vara kartlagda, förklarar Holger.

Hanna förklarar vidare att målet för oss är ju då att 2015 ha en antikropp för alla gener – minst en.

– Mer långsiktigt så vill vi gärna ha två antikroppar för att validera att de säger samma sak. Men det är framtiden – först är målet att vi ska ha en, avslutar Hanna.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 38

2012-11-27 10:58

//intervju

OL HÄNGER MED:

FredriK WiKinGSSOn

text//erica edfeldt, Matilda kaBa-liljeBerg illustration//gaBriella sancHeZ karlsson foto//saraH freilicH

F

redrik Wikingsson ser inte fram emot julen, blev nyss golvad av Örebro och önskar att han hade fått se Lincoln skjutas. Han älskar mörkt och starkt te, ljuger för sina barn fem gånger om dagen – mest om glass – och är antagligen smartare än vad du är. För det var inte alla av oss som lyckades sätta alla MVG då vi gick naturvetenskapliga linjen på gymnasiet. Just nu är han tillsammans med Filip Hammar aktuell i den interaktiva föreställningen Jakten på den Försvunna Staden.

ERICA: Med sådana fina resultat i naturvetenskap, funderade du aldrig på att läsa på KTH? FREDRIK: Jo det gjorde jag. Jag tyckte framför allt att fysik och matte var kul.

Biologi var inte kul alls – där fick jag kämpa mig till bra betyg. Jo men jag hade viss fallenhet för det och tyckte att det var jävligt kul också - med fysik och matte. Men sen gjorde jag lumpen, som fortfarande fanns på riktigt på den tiden. Då hade jag mycket dötid och började läsa mycket tidningar, och kände att det där verkade jävligt mäktigt att skriva – så där slank jag bort ur det nätet.

MATILDA: Vad har du för bild av KTH? F: Jag var där, faktiskt. De som var bäst i Sverige på kemi fick åka och träffas på någon slags konferens. Och så har jag åkt förbi KTH väldigt mycket på min väg till jobbet. Då har man ju sett mycket människor. Alla människor som är med i nollning och Quarnevalen och liknande dras ju in i en slags fålla.

Ju mer stavade saker med q, desto jobbigare blir det på något sätt. Imagerehab skulle kanske behövas. Gick inte lasermannen där också? Det är också en stark del av KTH-bilden. Han sov ju på KTH, han var där jämt.

M: Tror att han sov vid Q. (ännu ett Q – qul) F: Jag får en positiv känsla i kroppen när jag åker förbi KTH, jag gillar ju platser där det finns smarta människor.

Och det finns en liten sån där what if-känsla – vad som hade hänt med livet om jag gått där istället?

E: Upplever du att det är mycket ryggsäckar?

M: Det är väl mindre av en upplevelse och mer av ett faktum?

F: Jo men det är det väl. Men det tycker jag bara är härligt. Jag hade en kompis

som hade en ryggsäck, en amerikan.

Alltså det häpnadsväckande var inte att han hade en ryggsäck utan vad han gjorde med den. Han stoppade ner böcker i väskan, skönlitteratur- han pluggade inte. Han blev irriterad på sig själv för att han läste så lite. Så han bar runt på den här tills han hade läst alla böckerna. Det fungerade.

E: Hur många decimaler kan du på pi?

F: Oj. Soran Ismail kan typ tusen.

Nä men jag kan 3, 1415927 där 7 är avrundat.

E: Ni ska göra en fortsättning på Jakten på den Försvunna Staden. Kan du berätta lite om den.?

F: Föreställningen kommer dels ur att jag och Filip aldrig gjort något på scenen innan, vi tyckte det vore jävligt spännande. Men också från när vi åkte så intensivt genom Sverige som vi gjorde under «Vill ni följa med» – det blev väldigt tydligt att svenska städer har blivit mer och mer lika varandra.

Det blev liksom «Fan var är vi nu? Är vi i Karlstad, det ser precis ut som Sundsvall!». I alla städer finns liksom ett mikrobryggeri utanför staden, det finns

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 39

39

2012-11-27 10:59

ett Hallbergs Guld där, det finns alltid två gallerior, det finns alltid Waynes eller Espresso House. Det är extremt, det finns liksom ingen egen identitet längre bland de här mellanstora städerna. Men alla städer har ändå en sak som är deras grej liksom. Eftersom städerna blir så lika varandra är det viktigt att hitta de grejerna. Så då åker vi runt och gör en föreställning där vi med hjälp av publiken hittar fram till vad som är unikt med just deras stad. Och det funkar lika bra i Stockholm som det funkar i Grängesberg. Det var väldigt roligt. Och vi ville också göra en föreställning som inte var likadan varje kväll. De blir ju olika varje gång, beroende på vad publiken tycker är speciellt. I Stockholm till exempel blev grejen en iPhonepung, och då improviserar man kring det spåret.

M: Föreställningen heter ju Jakten på den Försvunna Staden, på vilket sätt tycker du att Stockholm har försvunnit?

F: Vi driver tesen att det är ju väldigt mycket galleriornas fel. Det finns för många gallerior och de ligger för centralt, och alla ser likadana ut. Största problemet med Stockholm är samma sak som med andra städer, att den går mer och mer mot att det saknas egen pryl och en tydlig egen identitet. Förr i tiden så tillverkade man ju städer för att göra saker; Västerås var gurkstaden, Varberg var cykelstaden och Gränna polkagrisstaden. Nu finns

allting överallt. Vi efterlyser de här riktigt weirda prylarna som finns på landsbygden. Men den här föreställningen handlar egentligen lika mycket om min och Filips vänskap. Vi berättar mycket om hur det var att växa upp på landet och sen hitta varandra och bli kompisar. Det sista som sker är att vi spelar Lars Winnerbäck och Miss Li «Om du lämnar mig nu» och visar bilder på oss två genom åren.

M: På tal om mysiga vänskaper och så, efter allt resande, vilken är Sveriges mysigaste stad?

F: Vi blev fan golvade av Örebro. Det är så jävla fint där. De har ett slott mitt i stan som är enormt fint och så finns det någon kanal.

M: Förutom din egen föreställning, vilken föreställning genom tiderna hade du själv velat sitta på och titta på?

F: När Lincoln blev skjuten. Det hade varit bra att sitta i rummet då. När man kommer hem efteråt och någon frågar «Hur var pjäsen?», så svarar man ju inte bara ”Den var väl helt okej”. Då har man verkligen någonting att berätta.

E: Vilket är ditt favoritte?

F: Jag har ganska mycket tankar om te.

Det finns ett te som heter Svartkrut, och det låter så jävla hårt. Jag gillar starka teer. Ska man dricka te ska man dricka det för att få en koffeinkick.

Och att dricka svartkrut låter som att det är maximalt. Sen finns det ett som heter Formosa Lapsang som jag också gillar.

Ju svartare desto bättre.

M: I vilken svensk stad smakar teet bäst?

F: Det måste vara i Norrland. Det är tråkigt att sitta i hettan i Malmö (red.

Anm «hettan i Malmö?») och dricka

40

te. Man ska sitta i Kiruna i januari, under de tio sekunder av dagsljus som finns där, sittandes med utsikt mot en gruva och titta på när de går ut och in där. Där och då ska man sitta och läppja på en kopp supersvart te.

M: På vilket sätt anser du att kaffet bör förstöras?

F: Kaffe! Jag älskar ju kaffe. Men om det måste förstöras, då tycker jag att det ska ske genom att man häller Svartkrut i det. Det skulle bli som en ny sorts knark.

E: Nu går vi mot jul, ser du fram emot jul?

F: Nej. Jag har alltid haft lite svårt för jul, jag var olyckligt kär en jul då jag var runt 20. Jag tror att min kropp har default-settat sig på att jul är skit eftersom jag hatade jul så mycket den gången.

Nu har jag barn och de tycker att det är väldigt kul. Och då ska man säga att det gör att det blir roligare. Men det blir ju inte det. Då blir ju skillnaden mellan vad jag känner och vad jag borde känna ännu större. Avgrundslikt nästan. Men att vara Tomten tycker jag är helt okej.

Man brukar ju säga att man inte ska ljuga för barn. Det enda man gör är att ljuga för barn. Jag ljuger för mina barn fem gånger per dag – utan överdrift.

Typ «glassen är slut, det finns ingen».

Jag vet att så fort de gått och lagt sig ska jag bara sitta och vräka i mig glass.

M: Även om du inte tycker om julen, brukar ni julstöka hemma?

F: Ja. När jag bodde själv hade jag ju ingenting. Men min fru är mer förtjust. I och för sig gillar jag ju ljusslingor väldigt mycket, det är väldigt fint. Det är det bästa med julen, det är liksom legitimt att köra. Så de sätter jag gärna upp, och sen vill jag aldrig ta ner dem.

E: Vilka yrken rekommenderar du till dina barn?

F: Min ena dotter vill bli arborist nu, alltså att beskära träd, och den andra vill bli vattnare. Bärare ville någon av dem bli förut bli också, bära runt grejer.

Så jag säger bara «Follow your dreams».

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 40

2012-11-27 10:59

//intervju

«Ja men man kanske ska käka ostron», och så tar han fram ostrongaffeln ur innerfickan.

M: Du har träffat så många kända människor, har du någonsin blivit starstruck?

F: Oh ja, verkligen. Mest starstruck tror jag att jag och Filip blev det gemensamt i New York, på en restaurang som heter Grill Room på Four Seasons. Vi hade sprungit in i gastronomen Carl Jan Granqvist där på stan och sa «Ciao!» och så följde han med. Det var märkligt för han är så snyggt klädd jämt och har en väldigt spänstig utstrålning på något sätt. Det kändes som att vi var hans rent boys, vi var jeansjackigt klädda och så. När vi kom in på Grill Room så sade Carl Jan «Ja men man kanske ska käka ostron», och så tar han fram ostrongaffeln ur innerfickan. Tydligen hade han alltid en sådan på sig, ut ifall att.

Och då vid bordet bredvid satt Henry Kissinger, före detta utrikesminister i USA. Då var vi jävligt starstruck. Det lustiga med det där är att vi innan vi gick dit hade sett en bild där han satt på restaurangen, och pratat om vilken grej det skulle vara om han var där. Det var helt otroligt. Carl Jan tog ju inte in det där över huvudtaget, han ville ju bara käka ostron.

E: Man brukar ju säga Filip och Fredrik, hur känns det att Filip kommer före Fredrik?

F: Det är ju i bokstavsordning. Jag har ju asbergianska drag precis som alla Sex Snabba til

l Fredrik Wik in

gsson

andra, man vill ha ordning omkring sig och sådär, och enligt alla regler så ska det ju komma först. Bokstavsordning.

Eller alla regler, den enda regeln. Hade det inte varit så hade jag varit mer brydd. Då kan jag alltid luta mig mot det varje gång jag kastas i backen av självtvivel.

E: Vem KAN slå Filip och Fredrik?

F: Ganska många. Vi var ganska dåliga i år. Varenda femteklassare i hela Sverige skulle jag säga. Varenda människa som kommer att läsa den här artikeln, eftersom den läses av så smarta människor, skulle kunna besegra oss tror jag. Eller så ska jag inte säga, för Filip är väldigt allmänbildad. Det är inte säkert att någon skulle spöa honom i geografi och sådana grejer, han är otroligt vass på sådant. Jag är dyslektisk när det gäller geografi. Jag kan verkligen ingenting.

Hade det funnits geografi i gymnasiet så hade det varit mitt enda dåliga ämne tror jag.

E: Vilka grenar skulle du förlora i direkt?

F: Geografi, mot KTH:are skulle jag förlora i huvudräkning. Och sådant där tror jag. Periodiska systemet och programmering.

E: Kommer ni alltid att vara en duo?

F: Enligt den fysiska definitionen så är svaret nej, det går ju inte. Men jag hoppas innerligt att vi kommer att vara det länge till. Vi har väldigt kul tillsammans. Alla grejer man gör, i alla fall sådant som har med jobbet att göra, blir roligare när jag gör det med honom. Om han hade varit här nu hade jag haft ännu roligare. Och så hade vi kunnat prata om er efteråt och gå igenom er dynamik och sådär.

Ett ögonblick lever kvar längre när man är med någon annan.

stunder då jag är det. Efter det här ska jag köra till Söder, först ska jag ta den parkeringsbot jag är säker på att jag fått, sen ska jag sitta i bilen själv i 25 minuter och det ser jag fram emot lite grann. Jag älskar bilköer, då kan man sitta och lyssna på grejer.

M: Vad har ni för planer framöver?

F: Vi har startat ett nytt produktionsbolag nu som vi ska börja jobba med efter nyår. Då kommer vi inte att använda våra gamla format. Vi ska göra våra egna program, det lutar mot två nya program i vår. Det ska bli oroligt kul.

Och vi ska äntligen få spåna på idéer till andra programledare också.

M: Betyder det att ni slutar med podcasten?

F: Nej den fortsätter. Den älskar vi ju att göra. Den känns som en sådan specialgrej så det hade varit en dealbreaker om vi inte hade kunnat.

M: Hur går det att jobba med tanke på att Filip bor i L.A.?

F: Idealiskt så går det bra för då får man dubbelt så lång arbetstid, när jag slutar jobba så kan han börja jobba. Ibland kan det vara bökigt. Men distansen gör ju också att man får en nytändning varje gång man träffas.

Vinn biLJetter tiLL «Jakten PÅ Den FÖrsVUnna staDen» [ http://bit.ly/ol_wikingsson ] Frå n vä nster: F red Illu st ra tion: Fre rik Wik ingsson, Filip Ham drik Wik ingsson mar.

M: Tycker du mest om att vara ensam, eller med andra omkring dig?

F: Jag är ju aldrig ensam. Så jag tycker väldigt mycket om de

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 41

41

2012-11-27 10:59

GEMENSKAP

UTVECKLING

GLÄDJE – Vad är det, och varför ska du bry dig?

text//caroline arkenson illustration//karl bolmgren

THS Klubbade i våras igenom att verksamheten ska ha kärnvärden, samt definierade dessa. De blev Utveckling, Gemenskap och Glädje – men vad innebär det? Är det tomma, fina ord eller en effektiv grund att vila sin verksamhet på?

D

et är tisdag och klockan är strax efter tre på eftermiddagen när jag ringer Sebastian Ols, kommunikationschef på THS, och säger att «Jag är utanför nu!». Sebastian släpper in mig på Ledningsgruppens kontor och Denise Fu­ glesang, ordförande på THS, avslutar ett samtal innan hon kommer bort och börjar röja undan berget av frukt som finns placerat på bordet där vi ska hålla vårt samtal. Vi ska diskutera THS Kärnvärden – Gemenskap, Utveckling, Glädje – var de kommer ifrån och vad de fyller för funktion.

«Just de här orden som vi har tagit fram nu är inget nytt koncept vi hittat

42

på. Det man gjorde var att titta på hur verksamheten ser ut, vad man har som förenar alla olika kårföreningar och kulturverksamheter och som skapar helheten.» inleder Denise. Hon menar att om man tittar på två olika kårföreningar, exempelvis Kårspexet och Armada, finner man att de båda innefattar just gemenskap, utveckling och glädje - och det är på detta sätt kärnvärdena är menade att återspegla THS identitet. I och med kårobligatoriets avskaffande måste

“Det är klart att vi kan brainwasha varenda nØllan som börjar, men... det ska vara mer naturligt” –Denise Fuglesang, ordförande THS

man kunna motivera varför man ska gå med i THS. Att säga att THS erbjuder diverse kårföreningar och billigare kaffe är bara vad som ingår i kårmedlemskapet – inte varför man ska betala kåravgiften.

Därmed berättar Sebastian och Denise om ett TED Talk – How Great Leaders Inspire Action – som varit en stor inspirationskälla i utformandet av THS Kärnvärden – ett TED Talk som behandlar vikten av att inspirera, som förklarar varför man ska jobba och vad man får ut av det. Sebastian summerar det med att «De flesta företag jobbar utifrån och in, men företag som Apple [som är ett exempel i TED Talk:et] jobbar inifrån och ut. Kärnvärdena ska komma inifrån».

I

verksamhetsplanen för läs­ året 2012/2013 går det att läsa att kärnvärdena ska vägleda diskussioner och beslutsfattande.

Jag frågar om kärnvärdena faktiskt har hjälpt till med detta, och får svaret att något konkret exempel inte ploppar upp

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 42

2012-11-27 10:59

//ths centralt

just under samtalet – men att de har lyfts fram några gånger när kårstyrelsen fått ett nytt förslag att behandla. Denise säger att de då ställer sig frågorna «Skulle det här faktiskt bygga någon form av gemenskap? Kommer man ha roligt? Kommer det att utveckla? Är svaret nej på någon av frågorna, då borde vi inte syssla med det.» och att det även är rätt skönt att ha dessa frågor att luta sig mot vid beslutsfattande.

Att «Kärnvärdena ska återspeglas i THS kommunikation mot medlemmarna under året i syfte att förmedla en enhetlig självbild» står även i versksamhetsplanen. Förutom de tygpåsar med trycket «Gemenskap. Utveckling.

Glädje.» som delades ut till nØllan och mottagningsaktiva, undrar jag vad som mer har gjorts för att kommunicera de nya kärnvärdena. Så mycket mer än tygpåsarna har inte gjorts, säger Ols, men tygpåsarna säger inte heller att de

orden står för just kärnvärden. «Poängen är väl kanske inte att de ska kunna rabblas som glosor», inflikar Fuglesang, utan man vill snarare få fram känslan att det är den grund som THS står på.

«Så medlemmarna ska alltså mer ha ett hum om att de finns?», frågar jag. Denise svarar med att «Det är klart att vi kan brainwasha varenda nØllan som börjar, så som att vi lär dem att fysiker bär orange overall, men... det ska vara mer naturligt», och Sebastian instämmer med att det ska komma naturligt med engagemang.

«Det är lite roligt», fortsätter Denise, «för när vi försökte sätta ord på vår verksamhet – det som blev kärnvärdena – så satt vi här inne och var ganska nöjda.

Vi tog första bästa student här utanför som tog ut pengar - ‘kan du komma in en stund? Vi behöver hjälp’». Studenten släpptes in på Ledningsgruppens kontor, och blev ombedd att läsa de ord

som tagits fram för att vara THS Kärnvärden. Vad tänkte då denne student, som är fysiker, på när han läste orden?

Svar: Fysikalen. «Om han då läser orden och tänker ‘Fysikalen’, då har man träffat rätt.»

O

ch det är väl så att THS Kärnvärden, oavsett om de står i sin ensamhet eller i helheten «Gemenskap och stolthet. Utveckling genom framåtanda.

Glädje genom deltagande», så beskriver de ganska väl det vi spenderar vår tid på utanför studierna här på KTH. Vi gör saker tillsammans som vi kan vara stolta över, vi utvecklas genom att våga ta oss an nya utmaningar, och vi glädjs åt att utföra dessa projekt tillsammans. Är det inte sant, så säg.

andra kårer med kärnvärden

lintek – linköpings teknologers studentkår utbildning, gemenskap, framtid

1

stuff – kåren för studenter inom Utbildningsvetenskap och Filosofisk fakultet vid Linköpings universitet studentfokus, samverkan, engagemang

1

halmstad studentkår Kvalitet i utbildning, Meningsfull fritid, Attraktiv på arbetsmarknaden

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 43

43

2012-11-27 10:59

VETENSKAP O

FOtO: stePHen kirk

RÄKNA PÅ DIN TRÄNING OCH TOPPA FORMEN! Springa milen på under 50 minuter, bli bäst i klubben på sprint eller bli snyggare naken – alla har vi olika mål med träningen. Om du lägger ner tid på att räkna på och planera din träning kan du nå till högre nivåer. Ingrid Kjellström besökte Bosöns träningscentrum på Lidingö för att kolla sin form och få tips kring hur hon ska planera träningen för att nå bättre resultat.

A

tt träna är roligt - att träna med goda resultat är desto roligare. Det finns ingenting som säger att du blir mer vältränad av att träna så många timmar som möjligt varje vecka – däremot finns det mycket som talar för att viss kunskap om din egen form, puls och pulszoner tillsammans med planering kan lyfta dina resultat. På Riksidrottsförbundets idrottsfysiologiska laboratorium på Bosön jobbar man med att genom olika tester hjälpa såväl elit som motionärer med rådgivning till formtoppning.

Efter invägning och uppvärmning fick jag sätta på mig ett pulsband och hoppa upp på en testcykel för att mäta min mjölksyratröskel. Under fyra minuter cyklade jag på en viss watt och fick sedan ta ett blodprov. Min puls vid slutet av dessa fyra minuter och mängden mjölksyra i mitt blod vid samma tidpunkt antecknades. Juan ökade successivt watten på cykeln tills han kunde se att påslaget av mjölksyra i mitt blod ökade markant . Här zoomade han alltså in nivån för min mjölksyratröskel, det vill säga den ansträngningsnivå där min kropp producerar så mycket mjölksyra att musklerna inte hinner transportera bort denna – det börjar helt enkelt bli riktigt jobbigt!

Efter en stunds vila väntade syreupptagningstestet – det jobbigare av de två testen. För att nå upp till sin maximala

FOtO: PHiLiP Wessman

På plats på Bosön träffade jag Juan Alonso, som är testledare och träningsrådgivare. Han gick igenom vilka tester som skulle göras: mätning av min mjölksyratröskel, och min maximala syreupptagningsförmåga. Juan berättar att

de flesta motionärer gör misstaget att träna sina hårda pass för lätt och sina lugna pass för hårt. All träning är bra för allmänhälsan, men om man vill utveckla sin fysiska form är det viktigt att gå till de flesta träningspass med en plan och ha ett mål, till exempel att träna på tröskeln under ett visst antal minuter eller bränna av intervaller på maxpuls.

syreupptagningsförmåga krävs att man kör in i väggen – med maxpuls och höga nivåer av mjölksyra i blodet. Det positiva är dock att denna form av test inte tar lång tid att utföra, snabbt ska kroppen jobba upp i maxpuls och det räcker till att utföra mätningarna. Jag fick sätta på mig en mask att andas i och sedan trampa igång. Testet innebär ingen mjuk successiv ökning av ansträngningsnivån – utan det är hård belastning som gäller redan från start och fortsätter sedan med en ökning av 25 Watt varje minut.

Det innebar att efter ett par minuter var min andning extremt hög och tankarna på att hoppa av cykeln tätnade i huvudet. Men jag stod pall tills mina ben och mina lungor inte klarade mer – och för att få resultatet var det värt mödan. tränade igen redan två dagar efter årets upplaga av Ö till Ö. resultat: Jag nådde min tröskelnivå vid en puls på ca 160 slag/minut, då jag hade 5,3 millimol/liter jämfört med 2,6 mmol/ liter vid en puls på 155.

Mitt syreupptag uppmättes till 56 ml syre/kg/min, ett värde som är bra för att vara en elitmotionär, gränsen för en tjej går vid cirka 50 ml/kg/min. Charlotte Kalla har till exempel ett värde på cirka 75 ml/kg/min. Därför finns det bara en slutsats att dra av resultatet – jag behöver träna hårdare för att maximera mina nivåer och min form! jag fick fÖljande träningsråd:

Lägg upp din träning i perioder på 3-6 veckor där du varierar fokus mellan tröskelträning och VO2max (2 veckor hårt/1 vecka lugnare). Kör du fyra pass i veckan kan du lägga in 2pass/vecka av

foto: stePHen kirk OL_1213_2_v2.indd 44

2012-11-27 10:59

P OCH SPORT meD inGriD kJeLLstrÖm

med cirka ett pulsslag varje år av livet.

Den individuella maxpulsen beräknas approximativt genom en formel: [ 220 – din ålder ], eller genom ett maxpulstest.

Vilopuls är den puls som man har när man vaknar eller när man har vilat under en längre tid. Vid långvarig konditionsträning sänks vilopulsen, och vid utebliven träning så ökar den. Ryktet säger att Gunde Svan hade 32 bpm i vilopuls under sin tid som aktiv idrottare.

FOtO: PHiLiP Wessman

den träning som står i fokus och ett pass vardera av de andra. Följ upp de intensiva passen med ett 20-30 minuters återhämtningpass till exempel gång eller cykling till skolan). ordlista – pulsBaserad träning

Hur vet man egentligen sin maxpuls?

Här är några ord och termer som förklarar vad som händer i kroppen vid en viss belastning. Att träna med en pulsklocka är till stor hjälp vid pulsbaserad träning, men inget krav.

Maxpuls är den maximala puls som kan uppnås vid ansträngning. Maxpulsen är relaterad till vilken ansträngning man utsätter kroppen för och kan inte påverkas genom träning, utan man föds med en viss maxpuls, som sedan sjunker

Anaerob träning är när kroppen utsätts för kortvariga och maximala belastningar, till exempel under ett sprintlopp och pulsen befinner sig på 90 % av max eller högre. Tränar förmågan att kunna utvinna mycket energi på kort tid från anaeroba processer, alltså så hårt att hjärtat inte hinner förse musklerna med syre och då mjölksyra bildas som en biprodukt.

Aerob träning är lågintensivt arbete då blodförsörjningen att förse den arbetande muskeln med syre. Ämnesomsättningen sker då aerobt vilket innebär att kolhydrater och fett bryts ner och dess energi överförs till ATP. Sker på en lägre puls och utan mjölksyra i musklerna. Denna träning leder till att musklerna får möjlighet till ett bättre energiutnyttjande och kan återhämta sig snabbare.

ATP är det ämne som muskeln använder vid kraftutvecklingen. Övriga energirika ämnen måste först omvandlas

till ATP innan deras energi kan användas i kroppen.

Mjölksyraströskel talar om vid vilken nivå av ansträngning kroppen producerar så mycket mjölksyra att musklerna precis hinner med att sköta borttransporten, vilket inträffar oftast vid cirka 80 % av maxpuls. Träning på tröskeln bidrar till att du skjuter tröskeln uppåt och således blir bättre på att metabolisera mjölksyra.

VO2 max är ett mått på kroppens syreupptagningsförmåga – med andra ord den maximala mängd syre som kroppen kan använda vid maximal ansträngning under en minut (aerob kapacitet).

Maxnivån mäts när syreupptaget inte ökar trots att belastningen ökar. Används som ett mått på hjärtats maximala förmåga att leverera blod till resten av kroppen och kan kort och gott kallas för kroppens effekt.

ingrid kjellstrÖM

INGRID PLUGGAR TILL CIVILINGENJÖR I SAMHÄLLSBYGGNAD ÅK 3, MEN TRÄNAR SÅ FORT DET GES MÖJLIGHET. HON HAR PRECIS SLUTFÖRT EN SVENSK KLASSIKER OCH SIKTAR NU MOT NYA UTMANINGAR INFÖR ÅR 2013 – ATT CYKLA I DEN SNABBASTE TJEJKLUNGAN SUBXX RUNT VÄTTERN OCH STÅ PÅ STARTLINJEN TILL IRONMAN I KALMAR. NÄR INGRID INTE STUDERAR ELLER TRÄNAR SKRIVER HON GÄRNA OM TRÄNING OCH DRIVER TRÄNINGSBLOGGEN ENDORFINKICK.COM.

FOtO: PHiLiP Wessman

OL_1213_2_v2.indd 45

2012-11-27 11:00

text ocH foto//sara edin

st ud en tM

19 00 Ös sa , an nO

Alright, THS är sjukt gammalt. KTH ännu äldre. Så vi tänkte att det måste ju finnas så otroligt mycket intressant historia mellan dessa anrika väggar. Och det gör det. I vår artikelserie «Arkivet» går vi igenom viktiga delar från en tid som flytt. Andra delen handlar om Nymble.

1902, året då THS bildades, hölls sammanträdena i en hörsal.

Idag, 110 år senare, har vi ett helt byggnadskomplex av plugg-, dans- och jobbyta som vi THS-medlemmar äger ihop. Historien om Nymble börjar tidigt. År 1912 bildades en byggnadskommitté för kårhuset, men det var inte förrän 1928 man hade bra nog ekonomi för att börja bygga. En tävling utropades, och det vinnande förslaget var en byggnad i funkisstil ritad av Sven Markelius och Uno Åhrén.

Bidraget låg precis rätt i tiden, och när kårhuset invigdes år 1930 sammanföll det med den stockholmsutställning som innebar funktionalismens genombrott i Sverige. Nymble var Sveriges första byggnad i funkisstil och kulturmärktes därför i år.

Namnet Nymble är egentligen bara en ganska studentikos ordtvits. I begynnelsen hyrde kåren en lägenhet att bedriva verksamheten i och behöll även lokalen en tid efter att kårhuset byggdes. Så för att skilja de båda kårlokalerna åt benämdes de «gamla» och «nya» kåren. Snart övergick «gamla» till att kallas «gamble» (skämtsam stavning - uttrycket var ålderdomligt även för den här tiden). «Nya» blev således «nymble».

Nymble har genomgått två stora ombyggnationer. Med anledning av att antalet studenter ökade fort och att många bodde flera kilometer bort behövdes fler och större lokaler. 1950 började ombyggnationen (ritat av Markelius och Lindroos) som skulle göra kårhuset tre gånger större än tidigare. Delarna av Nymble där bland annat Nya matsalen, Hyllan och Mediaflygeln ligger var vid det här laget helt nya och invigdes 1952.

tH s-vas Me d ok än t an vä nd ni ng so Mr åd e. (ob ser ver a att rin ga rn a eJ fö lJe r ths gr afi ska pro fil. )

1977 är det återigen dags att bygga ut. Den här gången är det Lindroos ensam som ritade det. Nymble får ett helt nytt kök i anknytning till restaurangen och en ny gasquelokal, nämligen den vi är vana att kalla Kröken.

Och framtiden, då? Ja, Nymble har nästan nått sin maxkapacitet gällande studieplatser, och med en växande skara studenter börjar det kanske bli dags för en utbyggnad av vårt kära kårhus.

Eller vad säger ni där borta, som pluggar vid det uppfällda pingisbordet på plan 2?

Badass spade Inskription: «Rektors spade använd vid kårhusbyggets igångsättande den 28 september 1950»

. re i si lv er s oc H Bä ga n» . cl as sY. sn ap sg la re kå nt de tu «s in sk rip tio n:

46

Utgången öl Följande fyra flaskor hittades i arkivet i Nymble.

«Armada öl, 1994».

«Pripps V-pilsner», till synes för THS 75-årsjubileum.

«Sjukt gammal flaska», med oläsbar etikett.

OSQLEDAREN «Pripp Jubelöl», också#2 till THS 75-årsjubileum.

OL_1213_2_v2.indd 46

ord fÖr and epl unta meD PLat s FÖr FYra FLas kOr . Årta L OkÄ nt.

2012-11-27 11:00

vI LEDER UTvECKLINGEN Av

HÅLLBAR TEKNIK föR

PUMPNING, RENING

OCH CIRKULATION Av

vATTEN.

ITT har blivit Xylem.

Med 12 000 medarbetare i mer än 150 länder har vi resurserna som krävs för att hitta innovativa lösningar för världens vattenförsörjning. Men det är bara i nära samarbete med våra kunder vi kan lyckas. Tillsammans kan vi lösa allt som har med pumpning, rening och cirkulation att göra.

Xylem är ett nytt namn för dig, men våra produkter är välkända och ledande inom sina områden – Flygt, Leopold, Sanitaire, Wedeco, Lowara och Godwin. Vill du veta mer om Xylem, gå till xyleminc.com eller facebook.com/xylem.jobb OL_1213_2_v2.indd 47

2012-11-27 11:00

//ordfÖrande avslutar

VART ÄR VI PÅ VÄG,

EGENTLIGEN?

T

änk dig ett lärosäte där kåren har allt en student kan önska sig. En plats där ett grupprum alltid är tillgängligt, där det finns oändligt många studieplatser, där kaffet är gratis, där lunchen kostar 20 kr och där varje förening har ett eget rum. Tänk dig ett universitet där varje lärare är den bästa du någonsin haft, labbutrustningen är top-notch, examinationsformen är anpassad efter individen och fysisk träning ingår i utbildningen. En värld där kåren kan garantera varje medlem en bostadsplats, en mentor i näringslivet samt ett jobb efter avslutad examen. Häftigt, eller hur? Dessvärre inte mer än en stackars ordförandes dröm…

Jaa, vad är väl en vision om THS? Den kan vara storslagen och spännande och faktum är att den är alldeles, alldeles… obefintlig!? Ja, tyvärr är det så den grymma sanningen ser ut: THS är en studentkår utan framtidsplaner och utan vision – eller i alla fall utan uttalade sådana.

Det har länge stått i våra stadgar att vårt ändamål är att «bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier» samt «verka för god sammanhållning och kamratskap mellan de studerande vid KTH». Förra året definierades dessutom THS:s kärnvärden för att uttalat förklara vilken grund vi står på och varför vi bedriver vår verksamhet. Men hur ska vi veta vart vi vill ta vägen? Hur vet vi vad vi vill åstadkomma?

48

Det absolut svåraste med THS är kanske att uppnå kontinuitet. Utmaningen, men även charmen med vår organisation är att människorna som driver den i stort sett byts ut årligen då alla förtroendeposter är på ettårsmandat. Det är därför ofta svårt att veta hur företrädare för fem år sedan tänkte när de gjorde ett visst val. Vad var tanken med beslutet? Hur ville man att THS skulle utvecklas utefter det?

Poängen med en vision är att ge ett fokus så att vi vet hur vi ska bygga verksamheten. Om vi vill bli bättre, behöver vi ju veta vad vi menar med «bättre». Är det att vi ska erbjuda våra medlemmar billigare luncher eller är det att vi ska begränsa tillträde till Nymble till studenter med 3,7 i snittbetyg och på så sätt motivera bättre studieresultat…?

stycken som utgör gruppen och arbetet är i full gång. Vi ska ta reda på vad THS vill uppnå. Vi ska lista ut vad som gör dig till en glad student. Vi ska skapa ett verktyg som ger THS kontinuitet och riktning för att kunna avnjuta ytterligare 110 år av sann studentanda.

Vad tror du? Är du nöjd med din studiesituation? Tycker du att THS redan är så bra vi kan bli? Eller vill du vara med och bestämma om vår framtid?

Kom gärna förbi kontoret i Nymble så kan vi talas vid.

Denise FUGLesanG ORDFÖRANDE THS 2012/2013 ordf@ths.kth.se

För att en så stor organisation som THS ska bli långvarig och framstående behöver vi en uttalad vision så att jag och mina efterträdare vet vad vi ska sträva efter. Utan tydlig riktlinje kanske jag får för mig att på nästa rektorsgruppmöte hävda att det KTH:s studenter egentligen eftertraktar är mera kurser i botanik – och det vore kanske inte så bra.

N

ej, något sådant kommer aldrig flyga ur mig och antagligen inte heller ur mina efterträdare. Framtiden är nämligen lovande: kårfullmäktige (typ kårens riksdag) tillsatte under hösten en grupp som ansvarar för att ta fram ett visionsdokument till i vår. Vi är sju

OSQLEDAREN #2

OL_1213_2_v2.indd 48

2012-11-27 11:00

Nej till nudlar!

ICA Student – bättre mat, bank och försäkring.

Ingen ska behöva leva på nudlar. Därför får du som ICA-student bra rabatter på mat, ett bankkort utan kostnad och billigare försäkring. Plus rabatt på böcker.

Och träning. Och dubbel bonus på ICA. Och… Helt enkelt bättre villkor för dig som pluggar.

Så är du mellan 18 och 30 år och läser vidare efter gymnasiet?

Ansök och läs mer på ICA.se/student eller Facebook. 100 spänn väntar redan på kortet när du får det.

Ansök nu!

Få 100 :- på kortet !

ICA Student

Nu är tidningen tyvärr slut! Vad tyckte du om det här numret? Maila gärna tips på hur vi kan bli bättre – osqledaren@ths.kth.se Nästa nummer av Osqledaren kommer förresten ca 30 januari. Men kickar abstinensen igång innan dess finns vi ju på osqledaren.se; där händer saker löpande utöver papperstidningen.

OL_1213_2_v2.indd 49

2012-11-27 11:00

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

Här står Martin och bygger det hållbara samhället.

Vill du hjälpa till?

Sök E.ON Graduate Program 2013 senast den 15 februari. Är du civilingenjör eller ekonom? Som brinner för innovation och entreprenörskap? Och vill bidra till ett samhälle byggt på hållbara energilösningar? Bra. Då passar du perfekt i vårt internationella traineeprogram.

Vi ger dig en unik möjlighet att utvecklas som person och i din blivande yrkesroll. Och en fast anställning redan från början. Nästa omgång av E.ON Graduate Program börjar i september 2013 och du ansöker enkelt via eon.se/student mellan den 15 januari och den 15 februari. Varmt välkommen med din ansökan!

Your energy shapes the future

OL_1213_2_v2.indd 50

2012-11-27 11:00