OL 06/07 #7

OSQLEDAREN HAR TRÄFFAT LASERMANNEN

“Flodis” lämnar KTH för att bli Universitetskansler och chef för Högskoleverket Varje dag jag arbetat på KTH har varit rolig. Att få leda ett internationellt ledande tekniskt universitet är det bästa du kan få göra och att arbeta med så många kreativa människor, forskare, lärare och alla andra, är en ynnest.

Kanske är dock studenterna de som jag kommer att minnas bäst. Så mycken kraft och vilja är svårt att finna någon annanstans!

Jag tror att jag lämnar över ett KTH med högre status i Sverige och internationellt än någonsin, säger Anders Flodström som nu lämnar KTH för att bli Universitetskansler och chef för Högskoleverket.

TEKNISKAHÖGSKOLANSSTUDENTTIDNING OSQLEDAREN

Göra slut. Bland det svåraste som finns som de flesta människor någon gång i sitt liv upplever. Jag har gjort slut två gånger i mitt liv.

Det var galet jobbigt och nu får jag känna på att bli dumpad. Min älskade har en ny tjej. Sara heter hon. Vad har hon som jag inte har? Ja, ett brinnande intresse för miljö till att börja med. Och massa andra saker. Fast en sak har vi gemensamt. Vi älskar Osqledaren.

#7 06/07

Chefredaktör & ansvarig utgivare Dunja Vujovic osqledaren@ths.kth.se Redaktör för THS sidor Josefin Viidas info@ths.kth.se Grafisk formgivning & layout Dunja Vujovic Skribenter Dunja Vujovic, Sara Eriksson, Calle Finnström, Sara Gustavsson,Julius Duhs, Ida Klasén, Leo Giertz Illustratörer Josefin Karlsson, Jonatan Stahl, Jonas Gunnarsson, Johannes Koch, Axel Lindgren, Aron Lind, Elin Bonnier

Dags att gå vidare.

DUNJA VUJOVIC, er chefredaktör

Fotografer Robert Lyngman, Per Fogelberg, Cristian Franzén Korrektur Roger Andersson Annonsansvarig Oskar Zander annons@ths.kth.se 08 - 790 98 71 070 - 739 53 67 Omslag Foto & Layout: Cristian Franzén Repro & tryck Walllin & Dalholm Boktryckeri AB Kontakt 08 - 790 98 70 070 – 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se chefred@osqledaren.se www.osqledaren.se

TACK LASERMANNEN KUNGEN SLUTAR PÅ KTH KTH I PAKISTAN KORKAD DESIGN LÄR DIG STAVA SVETTIGT I BERLIN HÖSTEN 2007 FAKKA UR

Adress Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Nymble Drottning Kristinas väg 19 ISSN 0347 – 0164 Postgiro 1937 – 2 Bankgiro 572 – 3192 Org nr 802005 – 9153 Får du inte Osqledaren trots att du betalat kåravgiften? Ring Kårexpeditionen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer.

Ett stort tack till Roger Andersson, Anders Flodström, John Ausonius, THS, redaktionen, Johan Tor på Lithanian för ett stödet, alla som har hjälpt till och självklart våra annonsörer och Wallin & Dalholm Boktryckeri

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion?

Maila osqledaren@ths.kth.se.

Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras icke. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs medlemstidning. Tidningen ges ut 7 gånger per år med en upplaga på 18 000 ex.

Osqledaren är fullständigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter på KTH. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS, och natuligtvis även att underhålla våra läsare!

6 8 14 16 18 21 22 24 28

PLATOON - DRYGAST PÅ CAMPUS?

VALET ÄR DITT! AMBIVALENT KVALITETSPOP

INGENJÖRER OCH NATURVETARE UTAN GRÄNSER

I LOGEN MED SNOOK

KONST ALLMÄN BILDNING -

BEHÖVER VI DET?

ARKITEKTUR & SAMHÄLLSBYGG I FOKUS

BOTA DIN SÖNDAGSÅNGEST!

FOKUS PÅ BIO OCH KEMI

DEN NAKNA SANNINGEN

OSQLEDAREN INTERVJUAR: MICHELLE MEADOWS MARTIN KELLERMAN ROUZBEH DELAVARI KONSTRUCTION B-LINE REKYL

MODE MUSIK KLUBB TEATER FILM

LEDARE LÄS DEN HÄR TEXTEN MEDAN DU FORTFARANDE FÅR! OSQLEDAREN HAR TRÄFFAT LASERMANNEN

GRANSKNING, bevaka KTH och THS. Hur sexigt låter det? Hur kul är det att läsa om för den gemene studenten?

Antagligen inte så galet kul. I en nyligen gjord undersökning var det ett par som tyckte att Osqledaren är för intern. Kanske. När vi har skrivit om kårfullmäktige (KF), kårstyrelsen och kåren i allmänhet är det inte många som har koll på vad det ens är. Det är för långt borta från en själv. Man har koll på sin sektion, om ens det. Jag hade ingen koll på kåren innan jag började här. Jag var dessutom rätt oengagerad i min egen sektion. Kåren verkade främmande, studentikos och ointressant. Men nu när det är ens vardag är det en helt annan sak.

Poängen är att kåren är viktig och det som händer på Nymble påverkar alla studenter på KTH. KF skulle kunna höja kåravgiften, avskaffa Armada och dra ner på festverksamheten. Saker som skulle märkas och påverka de flesta. Eller att utbildningsansvariga inte sa ifrån när KTH vill dra in ett program eller minska ner på antalet datorer i datorsalarna.

Du skulle märka det. Men även om man inte handskas med så stora saker dagligen så påverkar även småsakerna dig.

OCH DET ÄR VÄL DÄRFÖR OSQLEDAREN finns. Vi ska informera om förändringar, både positiva och negativa. Osqledaren ska ställa jobbiga och kluriga frågor på kårstyrelsemöten och kårfullmäktige. Och ser vi något som vi tycker är galet skriver vi om det. Självklart måste man också ta oss med en nypa salt och skaffa sig en egen uppfattning.

JAG HAR UNDER ÅRET VARIT JOBBIG. Jag vet det men jag har inte varit jobbig för sakens skull. Jag har ifrågasatt och haft “anstötliga” framsidor. Jag har blivit anmäld till KTH och Jämställdhetsombudsmannen. Saker som gör att jag ifrågasätter om det jag har gjort varit rätt. I slutändan vet jag dock att jag har gjort rätt. Dels för att jag har ett rent samvete och dels tack vare mina läsare. Tack alla ni som har mailat, skickat brev och vykort! All kritik, både positiv och negativ har varit grym att få.

RYKTEN säger att det finns vissa som vill göra om Osqledaren till en renodlad medlemstidning. Det innebär att Osqledaren skulle sluta granska KTHs och THSs verksamhet. Tidningen skulle bara innehålla information från kåren och nöjesartiklar. Vad spelar det för roll egentligen, tänker du. Jo, det spelar roll. I den riktiga världen utanför THS är det självklart med tidningar som granskar våra politiker och lika självklart tycker jag att THS måste ha ett forum för sådan granskning. Vill THS medlemmar ha censur? Jag tvivlar.

ÄVEN OM DU BRYR DIG VÄLDIGT LITE om kåren och vad som händer här så kanske det ändå känns lite tryggt att det finns dem som har till uppgift att granska, så att saker och ting inte spårar ut. Och även om det händer väldigt sällan att saker går galet, drar sig kanske THS för att fatta konstiga beslut för att man finns där som en nagel i ögat. Se till att läsa Osqledaren och fortsätt höra av er. Osqledaren är till för dig, den är ju din bästa kompis!

TACK.

DUNJA VUJOVIC CHEFREDAKTÖR

OSQLEDARREDAKTIONEN TESTAR TOALETTER OCH DYLIKT.

TACK!

Självklart måste vi tacka alla dessa fantastiska människor som har hjälpt oss under året med allehanda saker! Ni ska veta att ni har betytt mycket för mig och redaktionen och tidningen skulle inte vara vad den är utan er.

TACK REDAKTIONEN Kärnan, hjärtat och hjärnan bakom Osqledaren. Ni som har skrivit, illustrerat och fotograferat ska känna er stolta över vad ni har gjort under året! Det är jag i alla fall! Tack för ert slit.

Alexander Biledt, Alexander Busnyuk, Axel Lindgren, Aron Lind, Cristian Franzén, Jonas Gunnarson, Josefin Karlsson, Catrin Eriksson, Martin Ku, Johannes Koch, Sara Eriksson, Sara Gustavsson, Robert Lyngman, Per Fogelberg, KJ Andersson, Simon Habtmikael, Angelica Boldreghini, Viktor Sebes, Markus Sjöstedt, Anders Schmidt, Jeremy Bidaud, Per Pettersson, Calle Finnström, Jonatan Stahl, Felix Mandoki, Julius Duhs, David Asplund, och Oskar Zander.

TACK TILL ALLA ANNONSÖRER Det skulle inte ha gått att göra denna tidning utan er. Vi är oändligt tacksamma!

KTH Hallen, Lycknis, KTH, Swebus Express, Tetra Pak, ABB, SSES, Bajofondo, KTH Karriärcenter, Locum, Akademiska Hus, Frödinge, KTH Profilshop, S-studenter, Lunds Universitet, CIS, LAFA, CivilingenjörsFörbundet, St. Jude Medical, Studentkortet, McKinsey & Company, Internationella kanslit KTH, Academic Work, ÅF konsult, Scania, Astra Zeneca, SSIF, Högskoleverket, Uppsala Universitet, Nortlander, ITT Flygt, Hego & Tracab, Coca Cola, AP Fastigheter, Lärarjouren, Telia, Teknik SM, Östgöta Enskilda Bank, Umeå Universitet, Vattenfall, Accenture, Östermalms Frackuthyrning, Mecenat, Maersk, Grontmij.

OCH INTE ATT GLÖMMA: Osqledarmaffian: Kalle Boija, Mikael Salo, Magnus Keijser, Thomas Eckered & framförallt Helen Silvander.

KTH: Anders Flodström, Olle Blomqvist, Åsa Ankarcrona, Sara Öhman och Henrik Eriksson.

THS: Kårfullmäktige – tack för jobbet, kårstyrelsen – tack för stödet, Arma(n)da & gänget på plan 3 - tack för kaffet, Programgruppen – tack för ni stod ut med mig, Birgitta Westholm, Katinka Hultqvist, Lasse Simson, Svenne Alexandersson och Josefin Viidas, Mårten Dahlberg, ISS, Jalla & HÖRS. Mats på Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Citymail, Posten, familjen Vujovic/Kohn, Roger Andersson, Ebba Lindgren, Anna Gomez i Platoon, Caroline Gull, Ernesto Guerra, Frej Naimi-Akbar, Fredrika Järnehall & Anna Wrede på SSCO, Frida Söderqvist & Bågar och Glas, Martin Gustafsson & Sneakersnstuff, Johan Tor och Mark Kaspar på Lithanian, Johnny Warström, Leo Giertz, Karlsson Fredrik, Ulrika Niring, Squvalp, Tobias Ljungkvist i Ingenjörer utan Gränser, Tobias Wollhed på THS Radio, Oscar Eriksson, Ida Klasén för artiklarna, Sara Eriksson THS, Sthig Jonasson, Simon Habtmikael för alla bra svar i ”Fråga Simon”, killarna i EBA, Elin Bonnier och alla andra som jag har glömt.

TACK TILL ALLA LÄSARE! Det är er vi gör tidningen för!

GRO

��������

���������������������� ������������������� �������������������������������������������������������������������� ����� �������� ���� ���� ������������� ����������� ��������� ���� ���� ������ ���� ������ ��� ��� ������������ ��������� ������ ��� ����� ������� ���� ����� ������������� �

����������������������������������������������������������

������������������������������������������������������������������ ������� ��� ���� ������������ ����� �������� ���� �������� ��������� ���������������������������������������������������������� �

���� ���� ��� ��� ��� ������ ��� ������� ���������� ������� ����

��� ���� ���� ����� ����������� ���� ����� �������� ������� ����� ��� ������������ ��� ���� ���� ����� ��������� �� ���������� ����� ��������� ���������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������� ���������������������������� ��

���������������������������������������

��������������������������������������������������������� ��������������������������������� ����������������������������������������������������

GRON005 Osqledaren.indd 1

2007-05-14 11.27.10

OSQLEDAREN HAR TRÄFFAT LASERMANNEN

TEXT: DUNJA VUJOVIC FOTO: CRISTIAN FRANZÉN (S. 8, 10-12), SCANPIX S. 9

JOHN AUSONIUS, eller mer känd som Lasermannen, gick på KTH. Det var den en svår tid i hans liv kanske, inte för att han gick på KTH, utan för att hans liv var som ingen annans teknolog. Osqledaren har träffat honom och pratat om livet i fängelset, tiden på KTH, om hatet mot invandrarna och om bilden av honom som finns i media.

DE FLESTA AV OSS HÄR PÅ KTH är födda på 80-talet och kanske inte minns åren som satte Stockholm i skräck. Från augusti 1991 till slutet av januari 1992 fanns det en okänd gärningsman som sköt elva personer vid tio olika tillfällen. En person dog och många fick skador för hela livet. Det var en tid i Sverige som var svår och problematisk. Den ekonomiska krisen i Sverige var omfattande och invandringen var hög. Ny Demokrati med Bert Karlsson och den gamla KTHaren Ian Wachtmeister i spetsen, drev en hård och hetsig politik mot invandringen i Sverige. VAM, Vitt Ariskt Motstånd var ett ”nätverk” inom nationalsocialismen i Sverige, var verksamma mellan 1990 och 1993. De fick en hel del uppmärksamhet i media och det kanske inte var helt oväntat att en person med en antisocial personlighetsstörning, svår uppväxt och mindrevärdeskomplex försökte lösa detta nya samhällsproblem?

NÄR JAG BÖRJADE SOM CHEFREDAKTÖR i juni förra året visste jag att jag ville intervjua John Ausonius. Kanske för att jag själv var invandrare och ville veta hur han resonerade kring hans dåd. Jag har under tiden som chefredaktör även träffat på en teknolog som har gjort mig, andra i kårhuset och även personal på KTH illa till mods.

Vi har av olika anledningar fått hot, arga mail, desperata mail och arga telefonsamtal. Skämtsamt funderade jag på om KTH på något

sätt föder dessa förvirrade individer. Eller om det är lättare att komma undan med att vara lite störd på KTH. Det är lätt att hålla sig undan och vara för sig själv i stora föreläsningssalar. Förutom Lasermannen har vi Balettmannen som 1997 knivhögg kanslichefen i Högsta Domstolen iklädd en rosa ballerinadräkt. Balletmannen studerade Teknisk Fysik på KTH. Antagligen finns det ingen relation mellan studier på KTH och benägenhet att skjuta och knivhugga människor. Men tanken slog mig för en kort stund.

JAG FICK TAG PÅ AUSOINIUS ADRESS till Kumla genom THS medlemsregister. Många av er kanske snikar med er kåravgift, det gör inte Lasermannen.. Kontakten sköttes genom gammal hederlig brevväxling. Jag och min redaktionsmedlem och vän Cristian blev beviljade av Kumla att hälsa på Ausonius. Vi åkte tåg till Kumla och frågade oss fram till anstalten. Alla visste var den låg och det var bara att gå en liten promenad från stationen till Sveriges största och säkraste anstalt. Mittemot Kumla ligger Jehovas Vittnes ”Rikets Sal” och en liten skola. Förhoppningsvis enda gången jag behöver åka till Kumla i mitt liv. Efter säkerhetsrutinerna på fängelset fick man skriva på ett fint papper om att man accepterar att man är i besökscellen utan vakt och att om de misstänker att man har narkotika på sig så får man ta av sig alla kläder så de kan kontrollera att man verkligen inte har knark på sig. Vi skrev på och hoppades på det bästa. Jag var lite orolig inför att möta Ausonius själv i ett litet rum utan vakt, det var tur att Cristian var med mig. Ausonius hade under sin rättegång misshandlat fyra olika försvarsadvokater och till slut fick han sitta med fotfängsel i rätten men om Kumla ansåg att han fick sitta ensam i besökscellen med mig och Cristian så fick jag lita på dem. Vi satt i det lilla rummet

med en säng, en bänk och en stol. Besökarna får gå in först och sedan kommer den intagna efter cirka tio minuter. Jag noterade var larmknappen var, man vet ju aldrig. I efterhand kan jag säga att jag var omotiverat orolig.

DÖRREN ÖPPNADES och in steg en man i 50-årsåldern i en t-shirt, träningsbyxor och badtofflor. Han bjöd på läsk. Vi hälsade och började prata. I nästan tre timmar pratade han oavbrutet. Det var nästan svårt att ställa frågor men han svarade på det mesta jag ville veta utan att jag ens behövde fråga om det. Han tog upp känsliga punkter som skjutningarna och jobbiga perioderna i hans liv. En sak som både jag och Cristian lade märke till var att han pratade mest vänd mot Cristian och var lite distanstagande mot mig. Kanske för att jag är invandrare och kvinna, han har haft problem med båda. Kanske läster jag in för mycket i det.

SISTA TIDEN PÅ TYSKA SKOLAN, där John Ausonius gick i gymnasiet var svår. Hans far hade gått bort och han hade koncentrationssvårigheter. Han och hans kompis hoppade av Tyska Skolan med drömmar om ett roligare liv. Efter olika jobb och kämpande på Komvux började John Ausonius på KTH 1979 och var 26 år gammal. När han fick sitt antagningsbesked sa han att han inte var särskilt glad men länge hade velat bli civilingenjör så han gav det en chans. Han började studera Kemiteknik. På frågan varför han just valde Kemi fick vi svaret som många kemister ofta säger, inte så mycket matte. Han tyckte det verkade roligt med laborationer och den praktiska biten. Hans tekniska intresse kommer från hans kompis pappa som var ingenjör. Ausonius brukade

i sin barndom framkalla fotografier av sig själv, bygga egna strömkällor och syssla med hobbyurmakeri.

UNDER SINA TVÅ ÅR PÅ KTH tog han dock bara 2,5 poäng.

Som många studenter hade han problem med pengar och bostad, fast på en helt annan nivå. Allt detta ledde inte direkt till många högskolepoäng. Åren 1980–1981 var han helt utan bostad. Han bodde på vinden i samma hus som hans tidigare bott i. Han sov även en del nätter i kårhuset. Ofta blev han väckt på morgonen av kårpersonalen eller andra som var i huset. John tyckte att det fanns massa andra teknologer som sov i kårhuset efter fester, så varför var det okej men inte att han sov där? Han berättade också att han ibland smög in i köket i Nymble och stal mat. Det hände även att han stal kaffepolletter och sålde dem vidare. Han blev även beskylld för att ha stulit datorer och annat men det säger han att det inte alls stämmer. Han berättar att personalen på kårexpeditionen måste ha tyckt att han var irriterande och jobbig. Det var flera i kårledningen och kårexpeditionspersonalen som försökte hjälpa honom. Han förnekade att han hade några problem och blev upprörd och gick därifrån. Han vägrade ta emot bidrag och få hjälp, han ville inte bli något socialfall. Han var propert klädd, han såg inte ut som en luffare, säger han. Han var väldigt höger och det var inte konstigt att han gick med i Högerteknologerna. Efter många försök från kårledningen att hjälpa John Ausonius ringde man upp polisen, socialförvaltningen och Beckomberga psyksjukhus.

Till slut kom en läkare från Beckomberga för att personligen träffa John i kårhusets matsal. Efter ett våldsamt bemötande från hans sida lyckades läkaren prata med John och sedan pratade hon med

KUMLA ANSTALT

personalen på kåren. Intrycket hon fick var att han inte hade några vänner men att han tillbringande nästan all sin tid på KTH och kårhuset. John påpekade ofta vad som borde åtgärdas i olika frågor och hamnade ofta i konflikt med sina kurskamrater. Läkaren kom fram till att John borde omhändertas av civilklädd polis kvällstid i kårhuset med hjälp av kårhuspersonalen. Han togs in på Beckomberga.

Två månader senare skrevs han ut och flyttade in i en studentlägenhet på Gärdet. John berättar för oss att under sommaren bodde det två iranier i lägenheten som han delade kök med. Han fick ett väldigt dåligt intryck av dem och detta spädde på hans redan befintliga fördomar om invandrare. Det blev inte några fortsatta studier för John Ausonius eller Stannerman som han då hette. Han kallades in till lumpen. Efter nästan åtta månader muckade han och under hans tid i lumpen hade han två medlajer i skyttetävlingar.

minne, sannolikhetslära är något han har lärt sig på senare år. Han genomförde mot Handelsbanken och Postgirot som senare ledde till åtal och Ausonius var åter i fängelse i maj 1990. När han sedan kom ut var han fattig, arbetslös och spelberoende. Hans lösning var att råna banker. Han berättar för oss att han aldrig var glad efter ett bankrån. Han räknade pengarna, åkte till Tyskland och spelade bort dem. Detta var en procedur som upprepades ett flertal gånger.

Han insåg, varje gång han förlorade pengar, att han var tvungen att råna igen. Efter ett tag blev han nervös och han berättar att han inte såg sig själv som kriminell. Han ser sig själv inte som kriminell nu heller. Han umgicks inte med kriminella och tänjde sina gränser hela tiden för vad som var okej. Han berättade aldrig för någon om vad han sysslade med och tyckte det var pinsamt. Han var van vid att leva som en respekterad medborgare.

NIO ÅR EFTER att John Ausonius slutade på KTH började han skjuta på invandrare. Under dessa nio år hann han göra lumpen och sitta på Kumla för bland annat misshandel. Han anser att han blivit orättvist behandlad. Han anser fortfarande att domen för misshandel var för hård. Han ser inte dem brotten som så allvarliga, fast det är nog många som inte håller med.

MAN KAN SÄGA att det var många olika faktorer som ledde fram till John Ausonius handlande. Han hade en väldigt traumatiskt uppväxt. Hans mor är tyska och hans far var schweizare. Hans mor var väldigt sträng och det hände att hon agade honom. Hans far var alkoholiserad och hade affärer med andra kvinnor vilket till slut ledde till en skilsmässa mellan föräldrarna. Han hade komplex för sitt mörka hår och mörka ögon. Under 80-talet färgade han håret regelbundet. Hans far dog, han misslyckades med sina studier och han var tvångsintagen på Beckomberga flera gånger. Spelberoendet ledde honom till bankrån och det hela eskalerade i en tid då invandrare inte var särskilt välkomna i Sverige. Han berättar att han hade dåligt samvete för bankrånen och kände att han ville göra någon nytta i samhället. Han ansåg att invandrare från utomeuropeiska länder kom till Sverige med konstiga kulturer och att de var parasi-

HAN FÖRSÖRJDE SIG GENOM att köra svarttaxi och i slutet på 80-talet hade Ausonius sparat ihop en hel del pengar och handlade med optioner. Det gick väldigt bra för honom i början men sedan rasade aktiekurserna och han förlorade väldigt mycket. Han började spela roulett och andra spel på casinon i Tyskland. Oftast förlorade han gång på gång. Han byggde upp ett stort spelberoende, berättar han, och att han då inte insåg att en tärning inte har ett

UTANFÖR ENTRÉN TILL BESÖKSCELLERNA

ter som utnyttjade systemet. Han såg att många tyckte som han och tanken var att skjuta en kriminell invandrare för att skrämma iväg de andra. Men eftersom det var svårt att hitta en kriminell invandrare gav han upp den idén. Han började ge sig på oskyldiga invandrare som låg nära till hands. Så länge de såg mörka ut dög de. Han säger gång på gång att han var ”en idiot som generaliserade alla” och att han ångrar sig. Det var först år 2000 som han erkände alla mordförsök och allt han stod åtalad för. Det tog honom ett par år att inse vad han hade gjort och att erkänna sina handlingar offentligt.

Han beklagar sig över att han inte har någon relation till sina offer, för det gör det lättare att distansera sig från dåden. Tydligen har han skrivit brev till sina offer och frågat om de vill fråga honom något eller om de på något sätt vill ha en upprättelse. Det var en som hörde av sig. Personen som dog var en arkitektstuderande från KTH som dödades på Körsbärsvägen i närheten av campus Valhallavägen.

John Ausonius ser sig inte som rasist eller nazist, bara som en person som såg ett problem i samhället och någon som försökte åtgärda det.

DET ÄR TYDLIGT ATT AUSONIUS önskar sina handlingar ogjorda av många anledningar. Han ångrar sig och har i fängelset blivit väl behandlad och vän med invandrare. Han säger också att om han visste att han skulle få sitta inne så länge skulle han inte ha utförst dåden. Det känns märkligt att prata med honom för han berättar om det utan några som helst svårigheter, kanske för att han har återberättat vad han tycker och tänker så många gånger. Det är dessutom väldigt svårt att föreställa sig att det han berättar verkligen har hänt. Jag kan inte föreställa mig den rädsla och skräck invandrarna och svenskarna i Sverige under denna period kände

eller offren och deras familjer samt deras liv efteråt. Många fick fysiska skador för livet men framförallt psykiska men. Man får ett hum när man läser Gellert Tamas bok ”Lasermannen – En berättelse om Sverige”.

VI PRATADE OCKSÅ en del om vad han anser om den bild som media har målat upp. Det har skrivits en bok, gjorts en filmatisering och en dokumentär. Boken, som många säkert har läst och då är den här artikeln egentligen en kort sammanfattning, är uppdelad i flera delar. Den delas upp i en del om Sverige och samhället på den tiden, brottsutredningen och en del om John Ausonius. Ausonius berättar att han tycker att den är övergripande och bra men att biten som handlar om honom är snedvriden och förlöjligande och delvis påhittad. Dessutom tycker han att det är väldigt dåligt att han inte fick läsa boken innan den trycktes, något som offren inte heller fick. Tydligen så gjorde Gellert Tamas flera djupintervjuer med Ausonius inför ett reportage i Kalla Fakta. Sedan sade han att han kanske skulle skriva en bok om detta och helt plötsligt dök boken upp. Filmatiseringen tycker John inte heller är så bra men den bygger på boken. Dokumentären som har gjorts tycker han är bra och saklig. Vi diskuterar om han har funderingar på att skriva en egen bok. Han känner att folk har väldigt bestämda åsikter om honom och att det egentligen inte skulle tjäna något syfte att skriva en bok från fängelset.

DET ÄR INTE OFTA man träffar en livstidsdömd och vi frågar självklart om hur det är. Cellen som man bor i är inte stor och man har ingen egen toalett eller dusch. Dock har man en teve som man tre gånger i veckan får kolla en DVD-film på. Anstalten prenume-

rerar på Dagens Nyheter och man kan också själv prenumerera på tidningar. De har tillgång till radio och datorer om man studerar, dock inte internet. Mellan 08.00 och 19.45 får de intagna vara utanför sina celler. Man kan plugga på högskola, jobba i verkstaden eller som städare. De har tillgång till gym också. Men det finns en maxgräns på vikter om 50 kilo. Kanske för att man inte vill att de intagna ska bli för starka och då potentiellt mer farliga?

DE INTAGNA BOR i olika hus och där Ausonius bor är det rätt bra stämning. Han menar på att livstidsdömda är mer måna om att försöka ha en bra stämning då man vet att man kommer att tillbringa en lång tid i fängelset. De som sitter inne på ett par år har mer attityden att de kan ta lite skit, för de kommer ändå ut sen.

Han säger att många håller sig på sin kant. Självklart uppstår det konflikter men att han inte har varit inblandat i någon på flera år.

Det är viktigt för honom att han uppför sig gott då chanserna ökar för att få mer permission. Hittills har han haft så kallade ”lufthål” där man får komma ut ett par timmar med ett par vårdare och bowla eller kanske fiska. Han berättar att de intagna är rätt klara över sin situation. Där han sitter får de intagna laga sin egen mat.

De får 40 kronor om dagen för alla mål och skriver en lista över råvaror som anstalten sedan köper in. På så sätt får de bättre mat än många andra som sitter inne. Enligt John får de andra ”mat som är 1 000 gånger värre än den värsta skolmaten”.

HAN BEDRIVER sin tid med att plugga. År 2002 beviljades han distansstudier av vissa kurser på KTH och av praktiska skäl enbart de teoretiska. Det var några på Kemiinstutionen som inte ville att han skulle få studera. Hittills har han tagit nio poäng i linjär algebra och Differential- och integralkalkyl 1 och han har planer på att ta del 2 också för sitt eget självförtroendes skull. Han har även läst en hel del humanistkurser. Där delar han många teknologers åsikt

om att dom är mycket lättare än tekniska kurser. Han läser även en våldspreventiv kurs som de intagna kan läsa. Han ser inte sig själv som våldsbenägen längre och menar på att det var 20 år sedan han var det och att han aldrig skulle bete sig så igen om han kom ut.

Han menar att han inte kommer att kunna leva som respekterad medborgare i Sverige om han kom ut, utan skulle behöva flytta utomlands. Det känns svårt att sätta sig in i hans situation och förstå hur det måste kännas att inte veta om man någonsin kommer att bli fri igen. Framförallt är det väldigt surrealistiskt att prata med någon som befinner sig i en totalt annorlunda situation än en själv.

Han träffar samma personer vareviga dag och tycker nog att det är lite befriande att få prata med helt andra personer i tre timmar.

JAG NOTERADE EN RING på hans förlovningsfinger. Självklart var jag tvungen att fråga. Det visade sig att John för ett och ett halvt år sedan träffade en 25-årig kvinna som hade sett dokumentären om honom. Hon åkte och hälsade på honom och de förlovade sig. Det var en svår tid för henne då många reagerade väldigt negativt och media kontaktade henne. Hon ville inte ge några som helst intervjuer och tog illa upp över att bli uppmärksammad. Han säger att de kanske inte är ihop så mycket längre då hon inte har varit och hälsat på honom på ett tag men att man aldrig vet.

I OKTOBER 2006 ansökte John Ausonius om benådning. Hittills har han inte fått ett svar. Han misstänker att regeringen håller honom kvar i fängelset som en sorts syndabock. Han hävdar att om han kom ut skulle han aldrig mer begå brott, för han vill aldrig någonsin mer sitta i fängelse.

KONTAKTANNONSER man söker kvinna

kvinna söker kvinna

Entusiastisk näringslivsintresserad ung kille söker blond tjej för mysiga hemmakväller. Jag gillar att vara i skogen med andra män och att basta. Du gillar hästar och friluftsliv.

Hör av dig till B85 Trevlig, pendantisk kille som gillar budweiser söker snäll tjej att umgås med efter jobbet. Söker dig född på 80-talet som gillar nutrionslära och kemi. Hör av dig till DuffMan

Tjej söker tjej. Aldrig testat men tror på att alla människor är mer eller mindre bisexuella. Du visar vägen, jag följer.

Förhoppningsvis går det bra, hoppas du har tålamod. Hör av dig till Rookie Söt, trevlig och smart tjej söker tjejer som vill visa deras kärlek i en mansdominerad miljö. Jag gillar serier, Le Tigre och öl. Vad gillar du? Hör av dig till Karin

Go och glad kille som inte kan sitta still söker dig lilla tjej som inte är långsint och gillar kortfilmer. Jag gillar sneakers och öl. Hör av dig till Dovas29

Lugn tjej som gillar dricka te och kolla på fransk film söker dig som är mogen och redo att inleda ett seriöst ett förhållande efter år av runthoppande. Hör av dig till Noir

Kille utan några större ambitioner som gillar matlagning och musik söker dig som inte är komplicerad. Hör av dig till Hornstull

Gravid kvinna söker dig som vill uppfostra mitt barn med mig i ett kärleksfullt förhållande. Du får gärna gilla barn.

Hör av dig till Whos ya mama

Skön snubbe från Djursan som gillar båtar och att dricka rosé och fanta, söker dig som gillar näringslivet. Hör av dig till Q

Blond söt tjej som gillar reserva och prickiga klänningar söker dig brunett som gillar motorbåtar. Hör av dig till Caféet

Rolig kille söker tjej. Du får gärna gillar CSS och TTA. Hör av dig till världens bästa Karlsson

Mogen kemist som gillar demonstrationer söker dig som vill vara rebelllesbisk med mig. Hör av dig till KSU

kvinna söker man

vänner & övrigt

Exotisk, kreativ tjej som gillar tequila söker dig som inte vill ha förhållande utan bara lite kul. Du får gärna spela i band. Hör av dig reserva1

Orkester söker nya förmågor som inte kan spela musik men som gillar kryssningar och alkohol! Hör av dig till Skrubben

Okomplicerad tjej som gillar champagne och hus söker dig för förhållande. Du får gärna gilla mig. Hör av dig till reserva2

Datasektionen söker tjejer. Vi är inte farliga, vi lovar. Om du svarar inom 30 dagar löser vi dina labbuppgifter också!

Hör av dig till Drek

Lugn tjej som gillar mysiga hemmakvällar och att gå i skogen söker kille som för samboskap. Hör av dig till reserva3

Invalsförening söker desperat efter vår 20:e medlem. Först till kvar gäller! Hör av dig till M1

Smart, rolig, trevlig, söt, charmerande, sexig, kul att festa med tjej söker dig snygg kille som har makt och gärna uniform. Hör av dig till A1

KTH söker rektor som är villig att jobba mycket, gilla studenterna och vill höja KTH:s status internationellt. Hör av dig till nyrektor@kth.se

Trevlig och snäll tjej som gillar film och öl söker dig KTH: are som är lång, icke-rökare och gärna perfektionist och överambitiös. Hör av dig till Nirre

ISS söker fler faddrar! Vi garanterar att möta andra kulturer är inte skadligt för ens hälsa. Undersökningar visar att 8 av 10 faddrar har förbättrad motion och större chans att få komma utomlands. Kom med du också, hör av dig till ISS

man söker man

Så här gör du

Skön kille som gillar träna 5 dagar i veckan söker dig snygg och villig. Svara till Flen32

Maila osqledaren@ths.kth.se och uppge koden på personen du vill träffa och en lite presentation på dig själv. Vi vidarebefodrar kontakten och förhoppningsvis kan kärlek uppstå!

Kille som har engagerat mig i allt. Har suttit i Kårstyrelsen, varit sektionordförande, med i Osqledarredaktionen, Gaytek och Kårspexet. Söker stor rysk björn som kan ligga framför brasan med mig. Hör av dig till PP Snygg blond kille som älskar strawberry daiquiri söker dig likasinnad. Hör av dig till Elektro Utomjordisk kille som gillar matlagning, träning och min katt söker kille som gillar killar i uniform. Hör av dig till CM

Gratis för THS-medlemmmar. Övriga: 100 kr per förmedlad kontakt

Flodis l채mnar KTH TEXT: SARA ERIKSSON FOTO: ROBERT LYNGMAN

Efter snart tio år som rektor för KTH klättrar Anders ”Flodis” Flodström vidare på karriärstegen. Som tillträdande universitetskansler och chef över Högskoleverket ser han fram emot att få vara med och förbättra kvaliteten på Sveriges högskolor och universitet.

DET HELA GICK SNABBT. Nomineringskommittén var så säker på att han skulle fortsätta sitt uppdrag på KTH att de inte nominerade någon annan kandidat till omvalet av rektor som egentligen skulle ha skett på styrelsemötet i juni men som nu skjuts upp tills tidigast i januari nästa år. Sannolikt längre än så. Från att allt pekade på att han skulle stanna kvar som rektor så sent som i början av april i år meddelade han i slutet av samma månad att han istället skulle acceptera erbjudandet om att bli Sveriges nästa universitetskansler. Jobbet fick han i konkurrens med 18 andra sökande.

Hur har mottagandet av ditt beslut att sluta varit på KTH? De flesta har varit positiva. De tycker att det är viktigt med en KTHare på den här typen av position. De säger att de kommer att sakna mig men det vet man ju hur det är – efter att jag har varit borta en timme kommer de att glömma att jag någonsin har varit här, säger vår avgående rektor Anders Flodström med ett litet skratt.

Men beslutet kom väldigt hastigt.

Det negativa är att letandet efter en ny rektor kunde ha skett under lite mer ordnade former. Men jag har fullt förtroende för prorektor Anders Eriksson som blir min ställföreträdare tills de har hittat någon ny att nominera och välja. Och snabba förändringar som dessa kan stimulera och skapa nya möjligheter.

SOM UNIVERSITETSKANSLER har han som avsikt att fortsätta sin företrädare Sigbrit Frankes arbete mot en högre nivå på högskoleutbildningarna. Hon genomförde bland annat en kvalitetsgranskning vars resultat nyligen presenterades på DN Debatt. Tio procent av Sveriges alla utbildningar underkändes.

Och då var de positivt rättvisa. Jag skulle kunna tänka mig att det egentligen rör sig om en fjärdedel av utbildningarna som är så undermåliga att de behöver genomgå radikala förändringar.

ETT NYTT SYSTEM för den statliga resursfördelningen kommer att arbetas fram under Anders Flodströms ledning. Där ska kvaliteten på respektive utbildning avgöra hur mycket pengar som delas ut, inte antalet fyllda utbildningsplatser som nu. Ordet kvalitet verkar överhuvudtaget vara ett honnörsord för KTHs rektor.

ANDRA ORD SOM OFTA kommer på tal är varumärkesbyggande och status. Det han är stoltast över under sin tid vid Sveriges största tekniska universitet är just att KTH har lyckats höja sin status, inte bara nationellt utan även ute i Europa och resten av världen. Ett projekt i enlighet med detta strävande är byggandet av ett KTH i Pakistan som Anders Flodström har varit väldigt engagerad i. Pakistan har en stark ekonomisk tillväxt och ville i och med det här projektet satsa på att ge sina ungdomar – 40 procent av den 160 miljoner stora befolkningen är under 25 år – en gedigen teknisk utbildning och sökte sig till bland flera andra elituniversitet i Europa till KTH för att be om hjälp. Alla kostnader står den Pakistanska regeringen för. Det de vill ha är kunnande om hur man driver ett tekniskt universitet på bästa sätt.

Det känns som en utmaning och väldigt spännande, säger Anders Flodström entusiastiskt.

MÅNGA HAR DOCK VARIT TVEKSAMMA till KTHs inblandning. Det är mycket oroligheter i Pakistan och den svenska personalen som ska arbeta på universitetet till en början kommer utan tvivel att utsättas för risker.

Skulle vi bygga ett nytt KTH i Malmö eller Göteborg skulle alla tycka det var jättebra. Nu när det sker i Pakistan istället är det svårare att göra vågen. Folk frågar sig om jobbet är så stort att vi kommer att försumma KTH. Om det fungerar om tio, femton år är det bästa som KTH gjort. Om inte … är det det motsatta.

Kommer du att fortsätta att vara involverad i projektet?

Nej, i och med att det är KTH som förhandlar med dem kommer jag inte att ha den rollen.

Vad kommer du att sakna från din tid på KTH? Jag kommer att sakna det oplanerade. Som myndighetschef är det mesta planerat.

Det är ingen operativ verksamhet, som här. Med massor av studenter och 3 500 anställda under dig spelar det ingen roll vad du planerar – det händer något oplanerat varje dag, säger han och drar sedan till med en sportmetafor: När jag spelade tennis var jag ofta framme vid nätet och smashade bollarna på halvvolley. Jag gillar att ta saker på studs; att få något på bordet, tänka tio sekunder och sedan säga: ”Nej, såhär gör vi”. Det kommer jag att sakna.

Lite långt till tentapuben, kanske?

AV: SARA GUSTAVSSON ILLUSTRATION: JOSEFIN KARLSSON

Under våren har KTH arbetat med att ta fram planer för det nya projektet Campus Sialkot. Förmodligen vet du vart Campus Kista ligger, särskilt om du händelsevis är student där. Du kanske till och med har varit på Campus Telge. Men Sialkot? Vid vilken tunnelbanestation ligger det? Faktum är att det inte går att ta sig dit med tunnelbana, eller med pendeltåg heller för den delen. Sialkot ligger nämligen i nordvästra Pakistan.

ETT REGERINGSINITIATIV FÖR DEN HÖGRE UTBILDNINGEN Det är den pakistanska regeringen som har bestämt sig för att satsa ordentligt på högre utbildning i landet och för att se till att det sker på rätt sätt vill man utnyttja den samlade erfarenhet som redan finns runt om i världen. Bland annat har KTH ombetts att medverka i uppbyggandet av ett nytt universitet, med det välklingande namnet Pakistan Sweden University, University of Engineering, Science and Technology Pakistan at Sialkot (UESTP-KTH) i delstaten Punjab i nordvästra Pakistan, intill den indiska gränsen.

KTH är inte det enda universitet som ska bidra till Pakistans utbildningsförfinande. Den pakistanska motsvarigheten till Högskoleverket, HEC, har kontaktat utvalda universitet i nio länder i Europa och Asien, bland annat Österrike, Tyskland, Frankrike och Holland, med förfrågan om att vara delaktiga i utvecklingen av Pakistans högskoleverksamhet. Liknande projekt drivs redan i andra länder sedan flera år tillbaka av bland annat USA och Australien.

100 STUDENTER TILL STOCKHOLM Projektet ska helt finansieras av den pakistanska staten och total beräknas kostnaderna uppgå till 4,5 miljarder kronor. Av dessa uppges KTHs totala utgifter bli omkring 750 miljoner, pengar som KTH enligt avtalet ska få tillbaka. Tiden beräknas till åtta år, sedan ska universitetet i Sialkot stå klart att ta emot 5 000 master-

studenter och 500 doktorander. Men redan till årsskiftet påbörjar ett mindre antal studenter sina utbildningar vid ett befintligt universitet i staden Lahore söder om Sialkot. Och nästa höst kommer omkring 100 studenter starta sin masterutbildning vid KTH i Stockholm för att sedan, om allt går enligt planerna, förflyttas till Sialkot hösten 2009. Allt som allt ska UESTP-KTH erbjuda fyra femåriga civilingenjörsprogram; kemiteknik och bioteknik, IT och elektroteknik, infrastruktur och samhällsbyggnad och produktionsteknik och industriell ekonomi. Dessutom kommer det att finnas en skola för grundläggande matematik och fysik.

EN AKADEMISK BY I SIALKOT Lokalerna i Sialkot beräknas stå färdiga hösten 2009. Vid planeringen av campusområdet har KTH tagit hjälp av Akademiska hus. Det är ett helt litet samhälle som är planerat. Förutom undervisnings- och forskningslokaler ska det inom området även finnas bostäder, sportanläggningar, rekreationsområden som det så vackert heter samt affärer och lokaler för barnpassning. Till och med en liten kanal finns med i ritningarna! Området ska genomsyras av svensk arkitektur och design. I Sialkot finns flera etablerade företag och för att stärka anknytningen till arbetsmarknaden har man också gjort plats för en teknikpark med nya företag inom området.

Flera svenska företag som har verksamhet i Pakistan har fått förfrågningar om att ställa upp i teknikparken.

Verksamheten vid universitetet i Sialkot ska ha utbildningen och forskningen vid KTH som förebild och den ska bygga på en gemensam värdegrund mellan HEC och KTH. KTH ska stå för ledningen av universitetet och det är också deras ansvar att säkerställa att utbildningen är likvärdig med den i andra länder, både med avseende på innehåll, genomförande och examination. Tanken är att en student som läst sin master i Sialkot ska ha möjlighet att bedriva forskarstudier i ett annat land. Kvalitetskontrollen är också viktig, inte minst för att utbildningen i slutändan ska leda

till en KTH-examen. Därför är det KTHs önskan att det svenska högskoleverket regelbundet ska kontrollera kvaliteten på utbildningen, enligt samma normer som det görs här.

UNDERVISNING MED SVENSKA LÄRARE Till en början ska universitetet ledas och drivas av svensk personal.

Vissa kommer att kunna jobba med att driva projektet härifrån men det kommer också krävas folk som är villiga att åka ner och arbeta på plats, i allt från några månader upp till ett par år. En lärare från KTH som väljer att följa med till Sialkot kommer bland annat att erbjudas ett attraktivt boende och tillgång till chaufför.

Eventuell medföljande partner kommer också att erbjudas en tjänst vid universitetet och det ska finnas möjligheter till en bra skolgång och aktiviteter för medföljande barn. I december förra året inledde KTH rekryteringen genom att gå ut med intresseförfrågan om arbete i projektet. I annonsen på hemsidan står det att ”anställningen erbjuder intressanta och utmanande pedagogiska uppgifter” och att ”förmånliga ekonomiska ersättningar erbjuds för att säkerställa hög kvalitet i utbildningen”. Ingen KTH-anställd ska dock kunna stationeras vid det nya universitetet utan det ska vara personernas fria vilja och engagemang som styr.

I VÄNTAN PÅ BESLUT Planeringen av projektet är alltså rätt långt gången men ännu är inga beslut tagna. Den 8 juni ska universitetsstyrelsen fatta beslut.

Och det finns ännu några tveksamheter som bör redas ut, bland annat hur man ska säkerställa elevinflytande och kvaliteten på utbildningen. Men den största anledningen till oro är säkerheten. Än är man inte helt hundra på vilka säkerhetsrisker som kan finnas, både socialt, politiskt och med tanke på det känsliga läget i området. Nu är situationen i Punjab bättre än i många andra områden men hotbilden finns ändå. Därför har ett internationellt säkerhetsföretag anlitats för att göra en riskanalys för projektet.

Om allt går i lås med UESTP-KTH kan nästa steg i internationaliseringen bli att utveckla Sialkot till en riktig studentstad. KTH har redan inlett diskussioner med andra svenska universitet om möjligheten att starta upp skolor inom ekonomi och medicin i Sialkot för att på sikt få området att växa till ett helt universitetsamhälle. Och vem vet, kanske man om några årtionden chartrar några plan för att ta sig till tentapubar och annat skoj i universitetets modersland.

I händelse av att SL inte har byggt ut tunnelbanenätet till Pakistan vid det laget, förstås.

Har du några kommentarer om projektet som kan vara av betydelse för det kommande beslutet? Hör då av dig till Rickard Frithiof, kårordförande och studeranderepresentant i universitetsstyrelsen.

TEXT: CALLE FINNSTRÖM ILLUSTRATION: ARON LIND

RELIGION HAR ALLTID, på gott och ont, existerat i världen så länge någorlunda organiserande samhällen existerat. Att människan, som den tänkande varelse hon är, kan uppfatta ”tro” på någonting övernaturligt säger mycket om graden av utveckling hon uppnått. Med denna nivå av medvetenhet kommer också funderingarna om hur livet egentligen började. I sviterna av att skapelseberättelsen, eller andra gudomliga ingripanden, utmanövrerats av Darwins evolutionsteori försökte tvivlande troende komma på nya sätt att beskriva utvecklingen av liv. Bland annat utarbetades teorin om Intelligent Design (ID).

DEN GRUNDLÄGGANDE SKILLNADEN mellan ID och den naturliga evolutionen behandlar själva uppkomsten av liv.

Förespråkare av ID anser att liv är ett så komplext fenomen att det inte kan ha skapats av någonting så slumpartat som det naturliga urvalet. ID-sidor på nätet visar ”statistik” på att sannolikheten för att en mutation som ger upphov till liv inträffar är så fullkomligt infinitesimal att det omöjligt kunde ske. Att man sedan inte har kunnat återskapa livets uppkomst i ett laboratorium under samma förutsättningar som rådde på jorden under tiden då liv verkligen skapades ses som ett argument för att utvecklingsläran inte är en ”sann” vetenskap. Däremot ses det faktum att ett högre väsen ingrep och ”designade” liv en mycket rimligare förklaring. Man väljer ofta att ta som exempel det faktum att vissa mikroskopiska organismer är så intrikat uppbyggda, med delar som inte fungerar utan varandra, att deras existens inte kan vara resultatet av någon

form av ”trial and error” genom evolutionen. Det samma påstås gälla vissa organ i kroppen såsom ögat eller hjärnan. De måste ha varit designade av någon som uppenbarligen visste vad han höll på med. Strategiskt nog väljer man att bortse ifrån är det löjligt stora antal mutationer som måste ha skett i ett hav som täckte hela vår planet under hundratals miljoner år!

MEN OM NU DESIGNERN skapade liv, varför slutade han/ hon/den där? Det är inte direkt så att allt liv på jorden är fantastiskt ur designsynpunkt. Alla konstiga resultat av olika arters anpassning till sin miljö talar, om någonting, för evolutionen. Det häpnadsväckande med ID-kulturen är dock att förespråkarna hävdar att idéerna om en ”skapare” inte är religiösa, utan vetenskapliga.

Så länge man säger att designern inte är en gud så är det veten-

skap. Detta trots att denne designer skapar liv på ett, till synes, tvivelaktigt sätt, något som generellt sett bara en gud (enligt en viss bok i alla fall) eller något annat icke av denne värld skulle kunna åstadkomma. Vissa lobbyister har talat om utomjordingar, vilket oftast sänker trovärdigheten mer än om man kallar skaparen för en gud.

FÖGA FÖRVÅNANDE HAR ID svårt att slå sig in bland icketroende människor men idéerna har nått stora framgångar i USA. Undersökningar har visat att ungefär tio procent (!) av amerikanerna är anhängare av ID, det vill säga tror på att ett intelligent övernaturligt väsen bidrog till den kritiska processen då liv skapades. Det finns dock skäl att tveka inför uppgifterna då undersökningarna oftast görs av organisationer som är ID-sympatisörer men det finns utan tvekan ett utbrett stöd. Att de tio procenten en involverar en hel drös kristna bör däremot inte komma som en överraskning. I ett par stater har man till och med försökt införa ID i skolors läroplaner och således erbjuda det som ett alternativ till utvecklingsläran. Lyckligtvis nekades upphovsmakarna den möjligheten, efter ett domstolsutlåtande som hävdade att ID baserades på religiösa grunder.

OM OCH OM IGEN överbevisas och klandras IDs förespråkare och med all rätt men de ger sig inte för ett ögonblick. Det är som om de accepterat det faktum att jorden inte skapades av Gud i begynnelsen men ändå inte vill släppa det helt. Utvecklingen av liv

är för fantastisk för att vara sann! Visst, liv ett ganska fantastiskt fenomen och oddsen för att all utveckling som har skett på jorden skulle ha skett på någon annan plats är minimala. Men det är mer trovärdigt att en ”skapare” dykt upp när den tyckte att det var dags för liv och placerat ett gäng proteiner i precis rätt ordning i DNAkedjor (antagligen efter att först ha skapat proteiner)? Det känns väldigt mycket som ”varde ljus, och det blev ljus”, speciellt när påståendet inte kan bevisas. Vidare avfärdar förespråkarna en ganska relevant fråga, nämligen ”Vem skapade skaparen?”, eftersom det, enligt dem, inte är särskilt viktigt i sammanhanget.

ARGUMENTEN FÖR ID tar inte sällan helt absurda uttryck, som liknelser mellan livets uppkomst och skapandet av datorer och hus. Dessa kreationer skapar minsann inte sig själva bara för att man lägger delarna i en hög och tillför regn och elektricitet (!).

Man måste faktiskt placera varje del på rätt ställe för att det ska fungera! Att förespråka argumenten utan bevis och att inte ens se bristen av bevis som ett problem känns ännu mer absurt. Att sedan kalla det för vetenskap drar ett löjets skimmer över det hela.

MÄNNISKAN HAR ALLTID och kommer alltid fundera omkring och söka efter mysterierna med sitt ursprung men det måste ske med rent vetenskapliga former. Syftet med teorin om ID är att underminera evolutionsteorin. Med tanke på hur fullkomligt absurd och bristande den är i argumentationen så bör den avvisas som den pseudovetenskap den är.

AKH_Sthlm_Osqledaren215x142:Layout 1

07-05-11

11.07

Sida 1

s att g a d t r a n s t e d r Nu ä el! s d lä k s g n li v ä t l il byta t

Akademiska Rodden har blivit en riksangelägenhet! I år deltar för första gången också högskolorna/universiteten i Göteborg, Lund och Uppsala. (Det ska vi stockholmare se till att de ångrar!)

Lördagen den 15 september genomförs Akademiska Rodden på Brunnsviken i Stockholm. Där tävlar först lagen från Stockholms högskolor och universitet mot varandra.

Det vinnande studentlaget får sedan möta vinnarna från övriga regioner i eftermiddagens riksfinal.

Akademiska Rodden är kostnadsfri och öppen för studenter och personal, som tävlar i var sin klass. Varje lag får innehålla 4–6 personer, men båten ros av två kvinnor och två män.

Ta nu och samla ihop laget, anmäl det (senast den 15 juni) och börja träna. Anmälningsblankett och mer information finns på www.akademiskahus.se

ANMÄL ER NU!

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsbolag. Vi är ledande på kreativa miljöer och skapar levande campus där studier, forskning, företag och service samverkar och ger växtkraft. Vi har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Mer information finns på www.akademiskahus.se

SÖKER DU HEL- ELLER DELTIDSJOBB? StudentConsulting AB är ett rikstäckande bemanningsföretag. Vi erbjuder dig som är student eller akademiker del- och heltidsjobb.

StudentConsulting är ett av Sveriges snabbast växande företag med ett flertal avtal med välkända nationella och internationella företag.

Just nu söker vi dig om vill arbeta inom: • • • •

bara Gäller nter! stude

Håll kontakten för 0 kr/min och med fria sms Med Telia Mobil Student ringer du till alla andra som har Telia för 0 kr/min och sms:ar fritt för bara 49 kr/mån.

Beställ på telia.se/student

IT Kundtjänst Ekonomi, administration Lager, logistik, produktion

Besök oss på www.studentconsulting.se för mer information!

För abonnemanget Telia Mobil Student gäller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 öre/min till alla andra. Öppningsavgift 69 öre. 0 kr/sms upp till 5000 sms/mån därefter 69 öre. Gäller privatpersoner inom Sverige och endast för enskilt bruk. Månadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med eFaktura. Uppsägningstid 3 mån. Telia Mobil Student gäller endast för personer som studerar heltid på högskolenivå. Erbjudandet gäller t.o.m 2007-06-30 och bara en gång per student/personnummer. För fullständiga villkor se telia.se/student.

Kom på nåt nytt!

TEXT: JULIUS DUHS ILLUSTRATION: AXEL LINDGREN

!

HAR DU NÅGONSIN funderat kring vartifrån alla konstiga ord och uttryck kommer ifrån? Vem kom på ordet fett? Vem hittade på ”att pudra näsan”? Vem var det första apskaftet? Har du någonsin funderat över vem som var först med dessa ord? Uttryck man idag slänger omkring sig utan eftertanke kommer urspringligen från en person och en kreativ situation. Någon som bestämt sig för att spränga språkmallen och ta en egen väg.

VID EN GRANSKNING tycks det som att många av de nya orden som dyker upp mer kretsar kring engelska låneord eller för den stora massan, relativt okända förortsslang snarare än kreativt användande av det svenska språket. Många nya ord kommer egentligen utifrån och har inte haft någon bredare svenskspråklig anknytning. En creative director skulle likaväl kunna vara kreativ chef, det engelska alternativet klingar dock bättre.Vi svenskar gillar engelska, vi tycker det låter proffsigt och snyggt. Så proffsigt och snyggt att många föredrar wholegrain före fullkorn och less fat framför mindre fett, det spelar ingen roll om produkten ifråga är tillverkad i Halmstad. Kakor blir cookies på samma sätt som anarkister blir reclaimare. Skulle Wasabröd i början på 70-talet försökt pracka på någon knäckebröd med säljtexten ”switch bread today”? Antagligen inte. Vi går idag från affären och känner oss lyckligt internationella vetandes att knäckebröd idag faktiskt säljs på alla IKEA i hela världen. Det engelska alternativet låter bättre helt enkelt. Vi köper det.

MEN VAD HÄNDER PÅ VÄGEN? Är detta en helt positiv utveckling? Ingen kan nog riktigt uttala sig om hur det generellt står till med det svenska språket men de som är intresserade av ämnet tenderar att finna mycket att ondgöra sig över. Ta särskrivaren som

ett klassiskt exempel. Särskrivaren lurar där du minst anar det. Helt plötsligt står du framför texten ”Rök fritt” och undrar över hur du skall reagera. Du vet ju i grund och botten vad skylten menar men avsändarens språkbrist lyser alltjämt igenom. Kanske du tar den där cigaretten ändå.

KAN DET VARA SÅ LÄTT att det är engelskan som slungat oss in i särskrivingshelvetet? Det är ju så faktiskt mycket engelska överallt nuförtiden. Det måste ju påverka. Det vore nog minst sagt korkat att tro att någon belastad med kronisk särskrivning och aldrig stavar aldrig med ett L faktiskt skulle vara fena på att skriva engelsk prosa. (Så länge du inte känner dig mer anglosaxisk än svensk och läser mer Oxfords dictionary än DN så skulle nog just du kunna vara undantaget). Nej, problemen kanske inte är så svåra att hitta och störa sig på men lösningarna? Engelska är ett världsspråk vilket också speglar av sig i svenskan. Istället för att motarbeta dess påverkan kanske vi skulle kunna anstränga oss lite mer själva också? Annars kanske det finns en liten chans att vi alla en dag skriver som 50Cent och låter som Victoria Slivstedt när vi pratar. En liten risk.

SÅ VAD GÖRA? – Bli aktivist! Axla ansvaret som språkutvecklare och ta tag i ditt språk. Här kommer en utmaning: Lek med orden! Våga hitta på lite nya ord och uttryck. Våga sprida dessa ord utanför kompisgänget och se vad som händer. Kanske någon hakar på. Kanske du en dag kan vara den som tar åt dig äran för ett uttryck som ”först till kvarn…”. Eller vill du hellere vara ”first to the windmill”? Sluta va en trist kvist. Sätt igång.

OSQLEDARENTIPSAR:

TEXT: LEO GIERTZ ILLUSTRATION: JOHANNES KOCH

BERGHAIN Disclaimer: 1) Om du är homofob, djupt troende eller bara inte klarar av att tänka på vad vuxna män kan göra när de leker med varandra sent på natten bör du inte läsa detta.

2) Jag är straight, jag gick dit med min flickvän. Men jag gillar bögar och om jag hade varit det själv skulle Berghain ha varit himmelriket. Jag har aldrig sett så mycket vältränat manskött tidigare.

BERLIN ÄR EN GALEN STAD, man kan köpa sprit på Lidl, knark säljs billigt överallt och klubbarna behöver inte bry sig om konceptet ”stängningsdags”. Om man kombinerar detta med en population som är galen i bra techno och som gillar att gå på klubbar så har man riktigt bra förutsättningar för ett grymt uteliv.

vältränade. Vi pratar ”gamla grekiska statyer”-tränade med variationer från ”jag har hängt en hel del på gymmet”-muskler till ”Belgian Blue”-muskler. Man får mer komplex än vad en osäker fjortonårig tjej får av att läsa Vogue instängd i en garderob med bara en spegel och en lampa i ett år.

I SOMRAS var jag i Berlin med ett par vänner. Vi hade hört om en klubb som hette Berghain som kördes på lördagar på Panorama Bar. Den skulle tydligen vara så bra att det var värt en resa till Berlin bara för att gå på den klubben. Glada i hågen hoppade vi in i en taxi vid den tiden då de sena ställena i Stockholm börjar tänka på att packa ihop och bad chauffören att ta oss dit. Han muttrar något och kör iväg oss till ett övergivet industriområde i gamla Östberlin.

NÄR MAN VÄL HAR kommit över detta och insett att man aldrig i livet kommer att vara lika snygg kommer fascinationen krypande. Det finns ett podium där man kan blicka ut över det stora golvet. Synen av allt detta svettiga manskött som rör sig till musiken är tillräcklig för att få den störste homofoben att börja dregla.

SJÄLVA BYGGNADEN är ett stort stort omgjort industrikomplex som är en kvarleva från Sovjettiden. Ingången är en liten ståldörr i mitten där man möts av en bister tatuerad jätteman med piercings över hela ansiktet. Innanför den blir man kroppsvisiterad och inga kameror är tillåtna inuti själva klubben.

DET STORA DANSGOLVET ligger uppe på ett gigantiskt loft dit man kan gå från bottenvåningen via en stor ståltrappa. Det har ett otroligt bra specialbyggt ljudsystem som låter fantastiskt trots att lokalen borde vara en akustisk mardröm. Lineupen av de DJs och producenter som spelar får vilken technoräka i Sverige som helst att känna sig som Homer Simpson i en munkfabrik. De som spelar där får verkligen utrymme att visa upp hur duktiga de är med set som sträcker sig längre än vad man kan drömma om här i Sverige.

FAST HUR BRA ljudsystemet är inte alls det man tänker på om man inte är lite skadad. Det man borde tänka på är att man är den minsta, mest betydelselösa lilla plutten där inne och att alla andra är otroligt

UNDER DET STORA dansgolvet, på bottenvåningen finns det en labyrint dit man inte ska gå in om man inte är väldigt modig eller flera stycken som kan hålla handen. Eftersom vi var flera stycken och inte särskilt stora eller modiga fattade vi varandras händer och gick in. Vad som händer där inne får jag inte skriva om här men för er som kommer ihåg ”blommor & bin”-lektionerna från mellanstadiet och som har lite fantasi kan säkert föreställa er alla permutationer av saker som händer där inne.

HAR MAN varit på Berghain känns utelivet i Stockholm ungefär lika kul som att åka rulltrappa när man har testat att hoppa fallskärm. Visst, man kommer neråt på båda sätten men det ena sättet är lite roligare än det andra.

HAR DU LITE SKINN på näsan och gillar techno kan jag varmt rekommendera att åka dit. Se till att stanna tillräckligt länge för den halvreligiösa upplevelsen när de öppnar fönstren vid taket och dagsljuset lyser upp dansgolvet i små strimmor.

bara Gäller nter! stude

Håll kontakten för 0 kr/min och med fria sms Med Telia Mobil Student ringer du till alla andra som har Telia för 0 kr/min och sms:ar fritt för bara 49 kr/mån.

Beställ på telia.se/student

För abonnemanget Telia Mobil Student gäller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 öre/min till alla andra. Öppningsavgift 69 öre.

0 kr/sms upp till 5000 sms/mån därefter 69 öre. Gäller privatpersoner inom Sverige och endast för enskilt bruk. Månadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med eFaktura. Uppsägningstid 3 mån. Telia Mobil Student gäller endast för personer som studerar heltid på högskolenivå. Erbjudandet gäller t.o.m 2007-06-30 och bara en gång per student/personnummer. För fullständiga villkor se telia.se/student.

hösten 2007 TEXT: IDA KLASÉN, KÅRSTYRELSELEDAMOT UTBILDNING ILLUSTRATION: JONAS GUNNARSON

SNART ÄR DEN HÄR, dagen med stort D. Dagen då flertalet stora förändringar sker i KTHs utbildning. Den första juli sker en rad förändringar som kommer påverka dig och dina studier. För dig som känner dig väl förtrogen med den nya utbildningsstrukturen kommer här en repetition. För er andra, detta är vad ni har att vänta er i höst.

HÖGSKOLEPOÄNG INFÖRS ISTÄLLET FÖR POÄNG Ett ytterligare steg för att anpassa Sveriges högre utbildningar till resten av Europas är att byta poängsystem. Idag motsvarar en veckas studier ett poäng, p. Från och med första juli motsvarar 40 veckors heltidsstudier 60 högskolepoäng, hp. Kursernas storlek kommer förändras med en faktor 1,5. Det nya poängsystemet medför även att utbildningsprogrammen kommer att betecknas med nya poängsatser. Civilingenjörs- och arkitektprogrammen omfattar 300 hp och högskoleingenjörs- och kandidatprogrammen kommer att omfatta 180 hp.

NYTT BETYGSSYSTEM Det gamla betygssystemet med U, 3, 4, 5 kommer att gå graven.

Istället inför KTH en sjugradig målrelaterad betygskala F, Fx, E, D, C, B, A. Fx indikerar att man ligger nära gränsen för att nå upp till godkänt men att ytterligare arbete krävs. Alltså, får man Fx på en tenta har man rätt till komplettering. Riktlinjerna för hur komplettering ska gå till har utformas under våren. När denna artikel skivs har beslut rörande detta ännu ej fattats. Den största förändringen vad gäller betygsättning är att även examensarbeten kommer bedömas med den sjugradiga skalan och inte som idag bara med Godkänt.

FÖRLÄNGDA CIVILINGENJÖRS - OCH ARKITEKTPROGRAM De studenter som i höst påbörjar sina studier på ett civilingenjörs-

eller arkitektprogram har minst fem år av heltidsstudier framför sig.

Civilingenjörs- och arkitektprogrammen har förlängts en termin för att bli anpassad till Bolognaprocessen. KTHs treåriga kandidat och högskoleingenjörsprogram berörs inte av förlängningen utan kommer även i fortsättningen att vara tre år. Du som idag läser på ett civilingenjörsprogram kommer att kunna läsa en termin extra och på så sätt ta ut en examen som omfattar fem års heltidsstudier.

På den frågan om vad den extra terminen kommer att innehålla är svaret att det är olika från student till student. För att man ska kunna ta ut en examen efter att ha läst 300 hp måste man uppfylla kraven i den nya examensordningen.

NYTT SÄTT ATT KLASSA KURSER Vi har hittills varit vana vid att klassificera kursernas svårighetsgrad med A-D nivå. Till hösten införs en ny klassificering av kurserna. Kurser kommer att finnas på tre nivåer, grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Generellt kan man säga att kurser på grundnivå ges de första tre åren och kurser på avancerad nivå ges under år fyra till fem. Med vissa undantag förstås. Kurser på forskarnivås ges för doktorander.

FÖRÄNDRINGARNA FÖRBÄTTRAR Man kan ha åsikter om de förändringar som kommer att träda i kraft i höst. Kåren har varit emot till exempel att examensarbeten ska att bedömas med en graderad betygsskala. Under åren som gått från idé till förändringar till att vi i dag ska implementera de stora förändringarna har studenterna varit representerade för att göra slutprodukten så bra som möjligt. Även om du är positivt eller negativt inställd till det nya är uppmaningen att göra ditt bästa.

Förändringarna är inte till för förändringarnas skull. Många av höstens förändringar har som grundsyfte att göra det bättre för dig som student. Ta möjligheten och se till att det verkligen blir så.

ALWAYS KNOWN WHAT YOU WANTED TO DO?

You could be one of our future leaders MAERSK INTERNATIONAL TECHNOLOGY & SCIENCE PROGRAMME Are you about to graduate as an engineer or geoscientist? Or have you already graduated? If so, there may be an exciting future for you with A.P. Moller - Maersk.

We offer a 2-year programme for graduates seeking an international career in a dynamic and challenging environment.

Triple challenge During the programme you will work in one of our business units. We will challenge you in up to three different technical positions, giving you hands-on experience with the support of experienced colleagues.

Focus and ambition You have the courage to challenge us. You are committed to excellence, ambitious, result-oriented and competitive.

You are focused, innovative, self-motivated and you like to take responsibility.

Find out more about the programme and how to apply.

Today!

www.maersk.com/mitas

TANKAR UNDER EN KORKEK TEXT: SARA GUSTAVSSON FOTO: PER FOGELBERG

SÅ VAR DET ÅTER DAGS FÖR EN NY CHEFREDAKTÖR, det är inte klokt vad fort ett år går. Så det är inte utan ett uns av lättnad jag tänker på att jag just skjutit upp mitt sista år här på KTH ett tag till. Hallå, livet har kretsat kring skola och allt vad det innebär de senaste 17 åren! Är det konstigt att man drabbas av Ferdinand-syndromet?

När folk frågar mig, med sin allra mjukaste mamma-ko-röst varför inte jag ska dra utomlands som alla de andra små KTHarna. Då svarar jag att ”jag trivs bättre här, där jag kan ha det lugnt och skönt och plugga till mina tentor.” Och vad gör man egentligen på ett Arbete? Ute i Den Stora Världen? Det låter på tok för farligt. Så man kanske kan se mitt kommande arbete på Osqledaren som terapiarbete; ett riktigt jobb fast i en skyddad värld. Undrar förresten om Ferdinand inte ville pröva något nytt för att han var lika skrajsen som jag eller om han helt enkelt hade testat allt men hittat sin grej.

PÅ TAL OM KORKEKAR presenterade FN:s klimatpanel sin senaste rapport om klimatet i världen i början på maj. Innehållet är svagt uppmuntrande, som en klapp på axeln för världens i-länder, med konkreta förslag på hur man ska dra ner på koldioxidutsläppen. För ingen tvivlar väl längre på att det behövs. Den teknik och den kunskap som behövs finns redan idag, så varför görs ingenting? Man kan nästan höra

all världens ledare skandera frasen ”Vi sitter hellre här, där vi kan ha det lugnt och skönt...”

NÄSTA ÅR kommer att bli ett spännande år. En stor grej som händer är att KTH ska få en ny rektor. Flodis, som har styrt och ställt sedan 1999, ska nu ansluta sig till de högre makterna på Högskoleverket. Mycket har hänt under hans tid; en större omorganisation har vänt uppochner på institutionerna, betyg och poängräkning för kurser sker numera enligt ECTS-systemet och grunden har lagts till ett universitet i Pakistan. Det ska bli mycket intressant att se vem som nu tar över, och vad han har för ambitioner för KTHs räkning.

DETTA KOMMER OSQLEDAREN att skriva om. Och förstås om allt annat som kan vara intressant för studenter.

Datanördar såväl som scouter, kårföreningsaktiva såväl som debaserfreak, rymdfarare såväl som... Ja, ni fattar.

LÅT OSQLEDAREN, din bästa kompis, hålla dig uppdaterad!

Sara Gustavsson börjar som chefredaktör för Osqledaren den 1:a juli 2007. Vill du sitta med i hennes redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se

!

S I T T A R G !

S I T T A R G !

S I T T A GR Du har precis fått reda på att man kan söka till ArmadaVärd!

Läs mer på www.armada.nu GLAD SOMMAR! önskar Armada

armada_annons_OL#7_2007.indd 1

2007-05-18 16:56:18

sommarledig? studieskuld?

Nu har du chansen till extra utdelning vi sommarvikarier – bli dig tidningsbud!

–Nu blisöker tidningsbud!

Vi söker som fyllt

18 har samt tillgång till Viår, söker digkörkort som fyllt 18 år och som gillar attbil röraom på dig.vill Som tidningsbud arbetar med att distribuera du arbeta i förort.

Duduarbetar klockan ut tidningar till abonnenter i Stockholms län. Det

02.00 06.00 och får dagarna fria annat är ett–fritt och självständigt arbete som skertill nattetid.

Tjänster utanför innerstaden kräver tillgång till som känns viktigt. Läs mer om arbetet på körkort och bil. Gå in på vår hemsida www.premo.

www.premo.se, mejla nyttjobb@premo.se se för att ansöka eller läsa mer om arbetet. eller ring 08–632 45 45.

Vi ger dig utdelning.

Premo (Pressens Morgontjänst) ansvarar för distributionen av alla prenumererade morgontidningar i Storstockholm.

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Vikten av

Rickard Frithiof, ordförande THS En studentkår i förändring – men ändå inte

Vem snodde osten är en bok av Spencer Johnson som på ett underhållande sätt beskriver hur vi tacklar förändringar. Bland annat får man läsa om pysslingen Stön som efter att ha ätit upp osten stannar kvar på samma ställe i väntan på mer ost, till skillnad från Suck som ger sig iväg för att leta efter ost på nya ställen.

Under året som kårordförande har jag träffat företrädare så långt bak i tiden som 1955, vilket gett mig en bild av hur THS förändrats under åren. En vanligt förekommande kommentar har varit ”vad seriösa och tråkiga ni blivit, på min tid hade vi mycket roligare”.

Nog för att man oftast minns det roliga, och att det oftast anses vara bättre förr, men det har kanske blivit lite tråkigare. Därmed inte sagt att det blivit sämre. Att engagera sig kan idag vara ett utstuderat karriärdrag tack vare de mervärden ett engagemang medför. Inom studentkårens ramar finns goda möjligheter att skaffa sig både kunskap, erfarenheter och kontaktnät som är svåra att finna någon annanstans. Även inom THS finns Suck och Stön representerade, med olika benägenhet att vilja skapa förändring.

I dagsläget pågår förändringsarbeten som har möjlighet att lägga grunden för framtidens THS. Verksamheten tenderar att få ett tydligare kundfokus och krav på affärsmässighet, vilket förmodligen bara är försmaken av vad som kommer krävas om avskaffandet av kårobligatoriet blir verklighet.

De hårda frågorna har blivit viktigare, men THS ryggrad är och förblir trots allt densamma som på 70-talet; de som engagerar sig ideellt för att det är roligt.

Det är din rättighet och din skyldighet.

De studerande på alla svenska högskolor och universitet har en rättighet att vara representerade i alla beslutande och beredande organ, det står i Högskoleförordningen1.

Men det är vår, studenternas, skyldighet att se till att representationen finns och att bevaka att vi får utöva vår rättighet att påverka de beslut som KTH fattar.

Ingen annan kommer att göra det åt oss.

Kåren bär huvudansvaret för att se till att studentrepresentationen fungerar.

Men med över hundra olika beredande och beslutande organ är det en nödvändighet att hjälpas åt att finna representanter.

På THS ansvarar sektionerna för att utse representanter i organ som behandlar frågor som ligger nära det enskilda utbildningsprogrammet. Sektionerna som är inordnade under samma skola ansvarar gemensamt för att representera i skolans olika organ. Kårstyrelsen har ansvaret för de organ som är KTH-gemensamma och skolövergripande, hit hör bl.a. universitetsstyrelsen, fakultetsnämnden och disciplinnämnden.

Vi studenter finns med och beslutar om vilka nya utbildningsprogram som KTH ska starta. Vi sitter med i den grupp som just nu som bäst letar efter en ny rektor.

Vi är med under hela processen när någon student blir anmäld för misstanke om fusk tills att denna blir friad eller ytterligare åtgärder vidtas. Vi studenter är med överallt och bevakar våra rättigheter och lyfter fram studenternas åsikt.

På KTH finns det 18 000 studerande och ungefär 3 500 anställda.

Idag har studenterna ett stort inflytande över de beslut som tas, KTH lyssnar till vad vi tycker. Man kan tycka att det är ganska naturligt att studenternas röst är en röst lärosätet lyssnar till då vi utgör den enskilt största gruppen på KTH, men så har det inte alltid varit och det är inte säkert att det kommer att fortsätta vara så i all evighet.

Vi måste förvalta vårt förtroende väl och visa att vi står för det vi säger!

Ida Klasén, Kårstyrelseledamot utbildning 06/07 Har du frågor som rör studentinflytande eller THS arbete då det gäller din utbildning?

Hör av dig!

08/070 790 98 90 eller utbildning@ths.kth.se

1 I Högskoleförordningens 3 kapitel 9 § står:

Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation.

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

INTERNATIONELLT– information från ISS ISS har en ny logga!

Vill du bli fadder?

ISS (International Student Service) har i vår haft en tävling för att få fram en ny logga. Vinnande bidrag har gjorts av Jonas Svensson, ordförande i informationsrådet, ingenjörssektionen Kista.

Internationella rådet ansåg att Jonas bidrag var det snyggaste och proffsigaste.

Som pris får Jonas ett presentkort värt 300 kr på Axelsons Gymnastiska Institut.

Planerar du att studera utomlands? Vill du öva dina språkfärdigheter? Är du intresserad av nya människor och andra kulturer?

Passa i så fall på att bli internationell fadder!

ISS söker just nu faddrar inför höstterminen – 07.

Anmälningsformulär och information om fadderverksamhet hittar du på www.ths.kth.se/fadder Att vara fadder ses som en merit på KTH vid utlandsstudier och berättigar till ett extra tillägg på 0,2 till betygssnittet vid urvalet av utresande.

För mer information kontakta Therese Johansson, ISS ordförande , iss@ths.kth.se eller 08/070 – 790 98 67.

Grattis Jonas!

THS nya styrelse och heltidsarvoderade Den första juli tillträder THS nya styrelse och 3 nya heltidsarvoderade: Kårordförande: Martin Jensen, Vice kårordförande: Madeleine Keskitalo, Kårstyrelseledamot utbildningsfrågor: Nils Bergel,Kårstyrelseledamot förvaltning: David Goldea, Kårstyrelseledamot näringsliv: Jonatan Freilich, Redaktör Osqledaren: Sara Gustavsson, Programgruppens ordförande: Daniel Nachmens, Klubbmästare: Henrik Norlin.

Dessutom: Kårstyrelseledamot studiesocialt: Erika Ornstein, ISS ordförande: Therese Johansson och Projektledare för Armada: Amanda Hjelm tillträdde vid årsskiftet och blir därmed kvar på sina poster även under Ht 07.

KårX

(Kårexpeditionen på kårhuset Nymble)

önskar trevlig sommar!

Fredag den 1 juni stänger kårexpeditionen för sommaren.

Från den 4 juni är huset öppet kl 8.00 – 18.00 fram till midsommar.

©fotoakuten.se

Vi ses i höst!

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19.

Redaktör är Josefin Viidas, josefin.viidas@ths.kth.se, 08/070–790 98 06.

B Posttidning OSQLEDAREN, THS, 100 44 STHLM

elin bonnier februari 2007