OL 07/08 #1 by Osqledaren

OSQLEDAREN nr 1 07/08

Välkommen till ett mer internationellt KTH än någonsin! I höst anländer drygt 2 000 utländska studenter från 100 olika länder till KTH - ta chansen att lära känna några av dem! Det är på KTH Ditt internationella nätverk börjar!

ntal . tan A studenter is l r U e d n a m inkom S: r pÂ e d L‰n

ien iarab Saud en Serbi Leone a r Sier ore p Singa ika r Sydaf n ie Span ka an L Sri n Suda iz e w Sch

n Syrie itannien br Stor

3 1

2 18 2 109 5 9

35 2 12

OSQLEDAREN nr 1 07/08 INNEHÅLL Studentekonomi

Fråga fysikern

Nobeluniversitetet

Nya arkitekthuset

KTH matsmart

Rektorsbytet

Klimat

Jakten på bildning

Ledningsgruppen 0708

Laakso på Nymble

Miss University

Ny termin, nytt läsår. För vissa av er även ny skola och nya vänner. Till alla er: varmt välkomna till KTH och till Osqledaren. Till alla gamla trogna läsare: kram på er! Det är spännande tider på KTH nu, mycket är i rullning. Anders Flodström, KTHs rektor sedan åtta år tillbaka, slutade alldeles innan sommaren och nu är en efterträdare på ingående. Det ska bli spännande att se vad han har för visioner för KTH. Inom några år planeras också hela entrén till skolan byggas om i och med att arkitekturutbildningen flyttar in på området. Det börjar närma sig ett beslut för hur den nya byggnaden ska se ut. Ett av förslagen kan ni se på omslaget till detta nummer. Mer om detta och mycket mycket annat kan du läsa i nya numret av Osqledaren. Hoppas du tycker om den! Och kom ihåg, ”Beauty is in the eye of the beer holder”. Sara Gustavsson Chefredaktör

osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans studentkårs medlemstidning och har en upplaga på ca 18 000 ex. Den kommer ut 7-8 gånger per år och skickas kostnadsfritt till alla studenter på KTH. chefredaktör och ansvarig utgivare Sara Gustavsson graﬁsk form och layout Sara Gustavsson skribenter Sara Eriksson, Frej Naimi-Akbar, Felix Mandoki, Cristian Franzén, Sara Gustavsson, Viktor Sebes, Sergej Kotliar, Dunja Vujovic, Per Ganbar, Robert Lyngman

fotografer Viktor Sebes, Per Fogelberg, David Asplund, Robert Lyngman illustratörer Jonas Gunnarsson, Joseﬁn Karlsson, Cristian Franzén, Sara Gustavsson, Jimmy Gustavsson omslag Jonas Gunnarsson repro och tryck Wallin & Dalholm Boktryckeri AB papper maxi offset 100 g

kontakt osqledaren@ths.kth.se 08/070 - 790 98 70

får du inte osqledaren? 1) Har du betalat kåravgiften? 2) Om svaret är ja; ring KårX på 08 - 10 45 72 och kolla om din adress stämmer. 3) Om adressen hos KårX stämmer men du ändå inte får tidningen kan du ringa CityMail på 0200 - 211 911 bidrag Manusstopp för nr 2 är den 12/10 -07. Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras inte. I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt

debatt STUDENTEN ÄR LÄNKEN MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV TEXT Anna Peterson, vice ordförande SFS

Anna Peterson, vice ordförande SFS (Foto: SFS)

Idag ger alltför få utbildningar oss studenter en bra introduktion till kommande arbetsliv. För många var valet att utbilda sig inte enkelt och speciellt inte om man oroar sig för vad det ska ge efter examen. Jag vill påstå att arbetsgivare idag är alltför okunniga om vilken kompetens akademiker kan tillföra deras arbetsplats. Men endast genom att aktivt vara med och utveckla och delta i utbildningen kommer näringslivet att få den arbetskraft de efterfrågar och högskolan måste låta dem delta. Det du lär dig i skolan är inte nödvändigtvis det som efterfrågas i näringslivet. Det visar den rapport som SFS har tagit fram tillsammans med TCO och Lärarförbundet. För att bli attraktiv på arbetsmarknaden ska du skaffa dig arbetslivserfarenhet, goda referenser och på eget initiativ kunna ta dig framåt. Detta erbjuder alltför få utbildningar. Med ökad arbetslivsanknytning under utbildningen får du möjlighet att komma i kontakt med blivande arbetsgivare och testa dina kunskaper i verkligheten – för att inte tala om det nätverk du skapar dig. Arbetsgivarna borde inse att de gynnas eftersom de redan under utbildningens gång har möjlighet att påverka sina framtida anställda. Högskolorna borde tävla mot varandra för att få så bra samarbete som möjligt med framtida arbetsgivare eftersom studenterna kommer att vara mer nöjda med sin utbildning och därmed goda ambassadörer för sitt lärosäte. Svenskt Näringsliv påpekade i en studie i våras att ett gott samarbete mellan högskola och näringsliv inte bara har en utan flera positiva effekter. God samverkan under utbildningen ökar dina chanser att skaffa dig en tillsvidareanställning. Det ökar också sannolikheten att du har skaffat dig en anställning inom tre månader efter avslutad utbildning. Arbetet du har är i högre grad kvalificerat och relevant i relation till utbildningen. Dessutom höjer det din lön med i snitt 800 kronor i månaden och du kommer att vara mer nöjd med din utbildning. Detta är argument som tydligt visar på nyttan med en högskola som är väl integrerad med det omgivande samhället. Många föreläsare avvisar koppling till arbetslivet med att säga att högskolan ska stå för teoretiska kunskaper och att vissa utbildningar inte lämpar sig för praktiska inslag. Det är en självklarhet att högskolan ska stå för den teoretiska basen men högskolans roll kan aldrig vara att sluta sig inom sig själv och att utestänga influenser utifrån. Jag tycker att du som student ska kräva att din utbildning ger dig de bästa förutsättningarna inför kommande arbetsliv! En utbildning som inte bara ger dig teoretiska kunskaper, utan också självförtroende och möjlighet att använda dem i praktiken. Det kan vara så enkelt som att bjuda in en gästföreläsare i en kurs eller kanske ett studiebesök på en möjlig arbetsplats. Glöm inte att det är du som student som är länken mellan högskolan och arbetslivet! Anna Peterson, vice ordförande SFS

INTE EN SPÄNN ÖVER DENNA MÅNAD HELLER?

TEXT Sara Eriksson ILLUSTRATION Joseﬁn Karlsson 1841 KRONOR. Så mycket får vi som ”väljer” att ta lån och bidrag

från CSN varje vecka. Omräknat i öl på Carmen blir 1841 svenska kronor bortåt 60 stycken. Men som hyra, mat och övriga levnadsomkostnader räcker det inte särskilt långt.

stockholmska studenter rabatt på SL-kortet. En rabatt som studentorganisationerna verkar ha svårt att ta ställning till när den nu väl är här. Att det blev en studentrabatt till slut är ju bra men...blev det inte mer än så här?

HÄR KOMMER några fakta: Studiemedlet ger en inkomst på un-

DESSUTOM har studerandevillkoret i a-kassan slopats samtidigt

gefär 1000 kronor under den så kallade fattigdomsgränsen varje månad. Mer än hälften av de tillfrågade i fackförbundet SIFs senaste utredning uppgav att de har tvingats söka ekonomisk hjälp från anhöriga för att klara sig. Och Synovate Temos undersökning i augusti visar att två av tre studenter har en ganska eller mycket dålig ekonomisk situation. I STOCKHOLM är ekonomin särskilt ansträngd på grund av högre

som den överhoppningsbara tiden sänkts från sju till fem år. Tidigare kunde en nyutexaminerad student som inte uppfyllde arbetsvillkoret (inom ett år ska man ha förvärvsarbetat minst sex månader och utfört 80 timmars arbete per månad) söka inträde i a-kassan med hjälp av studerandevillkoret och få ut en grundersättning på 320 kronor per dag under övergångsperioden mellan studier och jobb. Numera får han eller hon istället lita sig till det så kallade försörjningsstödet, tidigare benämnt socialbidrag.

hyror och matpriser. De stora avstånden gör det dessutom nödvändigt att köpa SL-kort eller liknande för att ta sig någonstans.

ANLEDNINGEN till ovannämnda förslag och redan genomförda

SÅ VÄLKOMNA, ni nyantagna, till livet som fattig student i storsta-

den. Det är ingen dans på rosor. Och till er som redan bekantat er med situationen — tyvärr ser framtidsutsikterna inte särskilt mycket ljusare ut den här terminen heller. TROTS ATT TRE av fyra allianspartier lovade ett höjt studiemedel

inför valet 2006 har ännu ingenting hänt. När studenternas usla ekonomi kommer upp till debatt – som den har gjort ett antal gånger nu i sommar – handlar det inte längre om att ge oss mer i form av bidrag och lån utan om att höja fribeloppet, dela ut en bonus till studenter som tar examen inom utsatt tid och (efter en lång övertalningsprocess från Stockholms studentkårers sida) om att ge oss

ändringar heter ”jobbpaketet”. Vi ska snabbare ut i arbetslivet, vi ska se till att studera något som helt säkert ger oss ett jobb direkt efter examen, och vi ska arbeta under vår studietid för att överhuvudtaget ha råd att studera. Paradoxalt nog tycker Leijonborg samtidigt att det ska vara ett heltidsjobb att studera. Vilket måste betyda att han och de andra i regeringen anser att det är helt i sin ordning att en student dubbelarbetar för att klara av sin ekonomi. I HÖST SKA CSN göra en stor och i sitt slag unik kartläggning av

Sveriges studenters sociala och ekonomiska situation. Att de kommer fram till något milsvida skiljt från vad som har presenterats hittills i andra undersökningar är mindre troligt. Mer spännande är att se vad de sedan väljer att göra med den informationen.

noterat Brist på studentbostäder hämma tillväxten

AV Sara Gustavsson kan

En av fem studenter har någon gång tackat nej till en utbildning på grund av bostadsproblem. Detta visar en webundersökning student.se gjort tillsammans med jagvillhabostad.nu. Problemen med bostäderna kan i längden få samhällsekonomiska konsekvenser då utbildningar går miste om intresserade studenter, och på lång sikt kan tillväxten hämmas, befarar Pontus Braunerhjelm, professor i Nationalekonomi vid KTH. Tobias Olsson, verksamhetschef på jagvillhabostad.nu, efterlyser därför en bättre sammankoppling mellan antalet studieplatser på en ort och utbudet av studentbostäder. SG Nylansering

studera.nu

Nu lanseras Sveriges största studentwebbplats studera.nu på nytt. Den har fått ett nytt utseende och det blir lättare att söka bland landets många olika program och kurser. Studera.nu lanserades för sex år sedan och drivs av Högskoleverket i samverkan med VHS (Verket för högskoleservice). Webbplatsen innehåller bland annat webbanmälan till universiteten och högskolorna, sökfunktion för alla kurser och utbildningar, a r b e t s m a r k n a d s p r o g n o s e r, Högskoleverkets kvalitetsgranskningar och information om högskoleprovet. I en användarundersökning som genomfördes för drygt ett år sedan kom det fram att många besökare hade svårt att hitta bland utbildningarna och kurserna. Därför har Högskoleverket och VHS arbetat med att förbättra och förenkla sökfunktionen. Högskoleverket

Var tionde civilingenjörsstudent hoppar av Enligt en undersökning tidningen Metro Teknik gjort hoppar var tionde student av från sin påbörjade civilingenjörsutbildning. Undersökningen baseras på statistik från Sveriges fem största tekniska högskolor. Störst problem har studenterna att klara matten, och det är därför främst på de matematikintensiva programmen avhopp sker, såsom elektroteknik, datateknik, kemiteknik och teknisk fysik. Inom de kemitekniska program är det så mycket som en dryg tredjedel av civilingenjörsstudenterna som inte avslutar sina studier. En rapport Statistiska centralbyrån gjort visar också på att det enbart är 55 procent av de som påbörjat en civilingenjörsutbildning som avslutar denna inom sju år. I jämförelse med de andra skolorna ligger KTH förhållandevis rätt bra till, här hoppade endast 3 procent av studierna under 2005. Motsvarande siffra för Luleå universitet, som toppar listan, är hela 16 procent. De första avhoppen sker så tidigt som dagen efter uppropet och nästa omgång med avhopp brukar ske efter första tentan, de främsta anledningarna uppges vara bristande motivation och stress över att inte klara studierna. SG Vilka studenter är attraktiva på arbetsmarknaden? I en undersökning TCO, Lärarförbundet och SFS gjort visar att debatten om vilka studenter som är attraktiva på arbetsmarknaden inte stämmer överens med verkligheten. Arbetsgivarna söker efter folk med breda kunskaper framför spetsiga. Samarbetsförmåga, referenser och initiativförmåga är också egenskaper som ger större chans till jobbet. Kunskaper i ledarskap är också något som är eftertraktat, och som ofta högskoleutbildningarna brister i. Framförallt visar undersökningen att akademiker överhuvudtaget är väldigt attraktiva hos arbetsgivarna. - Akademiker får jobb och arbetsgivarna vill i högre grad för framtiden anställa människor med akademisk examen. Det innebär att högskolan inte kan krympas utan måste öppnas för fler, anser Sture Nordh, ordförande TCO. Sveriges Förenade Studentkårer Studenter erbjuds gratis studielitteratur En stor del av studiemedlet går till littaraturen. Men nu har företaget Studentia.se kommit med en idé på hur man kan förse studenter med gratis litteratur. “När alla räkningar är betalade såsom hyra, el, mobilabonnemang och bredbandsuppkoppling är överskottet näst intill obefintligt för många studenter. Då känns det extra skönt för oss att kunna erbjuda något som är helt gratis, och som verkligen främjar studieresultaten” säger Kristian Buus Madsen, delägare i Studentia.se. På hemsidan finns kompendier och övningsböcker att ladda ner, men även manualer till uppsatser och redovisningar. Allt ska vara skrivet av aktiva lärare och forskare. Vad är då haken? Som med det mesta som är gratis handlar det i grund och botten om reklam. Böckerna på hemsidan fungerar som vilken gratistidning som helst, där alla kostnader finansieras av annonser. SG

teknik Nya möjligheter för trådlös överföring

Ny forskning ger plast utan olja

Det allra senaste inom trådlös överföring förkortas uwb och står för ultrawideband. I funktion liknar det bluetooth men uppges vara snäppet vassare och kraftfullare. Med uwb kan man till exempel skicka trådlösa videoströmmar, bilder och musik mellan server och skärm. Men användningsområdena kan utvecklas till att innefatta långt mer än så nu när utvecklingen väl kommer igång. - Det kan handla om att hitta bilar på parkeringsplatser eller folk i brinnande byggnader. Jag tror att den här typen av teknik kommer att påverka det dagliga livet mer än man kunde tro från början, säger Moe Z Win, professor vid MIT, vid en föreläsning på KTH i augusti.

Forskare vid Chalmers tekniska högskola undersöker möjligheten att framställa miljövänlig plast. Projektet med miljövänligare plastmaterial drivs tillsammans med ﬂertalet stora industriföretag som Tetra Pak och Lantmännen, som alla ser fördelarna med att vara först ut på marknaden med plastmaterial som inte är baserade på olja.

I våras gav EU-kommmisionen medlemsländerna i uppdrag att anpassa lagstiftning och regelverk för användning av ultra-wideband, uwb. I och med detta kan datorproducenterna på allvar börja utveckla produkter för uwb. I Sverige är de aktuella frekvenserna fria att använda sedan den 1 juli. SG Utsläpp av växthusgaser kan minska kraftigt Det går att minska utsläppen av växthusgaser med både 25 och 30 procent till år 2020, med begränsade effekter för den svenska ekonomin. Det skriver Energimyndigheten och Naturvårdsverket i sitt underlag till regeringens kontrollstation 2008 om Sveriges klimatstrategi. Klimatmålet kan nås genom minskade utsläpp i Sverige, en lägre tilldelning av utsläppsrätter till företag som ingår i EU:s handelssystem och genom statligt stöd till projekt som reducerar utsläpp i främst utvecklingsländer. Myndigheterna anser att Sverige bör vara pådrivande i EU för att skärpa gemensamma regelverk bl.a. inom transportområdet. Vidare föreslås en rad åtgärder som kan reducera utsläppen med 4-6 miljoner ton, bland annat att skatten på bensin och diesel ökar med 75 öre per liter och därefter i takt med BNP, att koldioxiddifferentieringen av fordonsskatten ökar och att förmånsvärdet för fri bil koldioxidbaseras. - Det är nödvändigt med kraftfulla styrmedel för att minska utsläppen i transportsektorn, säger Lars-Erik Liljelund, generaldirektör Naturvårdsverket. NATURVÅRDSVERKET

KTH-studenter fixar nyckeln i mobilen Glöm borttappade nycklar. Om några år kan mobilen ersätta nyckeln till din lägenhet. Två KTH-studenter har utvecklat idén tillsammans med en forskare på forskningsinstitutet Sics i Kista i form av ett examensarbete. De har använt NFC, Near Field Communication, som fungerar som vanliga elektroniska nyckelkort. När man håller mobilen mot låset känner detta av fältet och kan kontrollera certifikatet. Om det stämmer öppnas dörren. Enligt upphovsmakarna kan systemet finnas tillgängligt inom ett till fem år.

Plasten ska tillverkas av förnyelsebara råvaror och ett utvecklande skulle därför kunna leda till ett minskat oljeberoende. Även om endast en femtedel av oljan går till plastframställning skulle en övergång göra stor skillnad för koldioxidutsläppen. SG Utanf ör-kroppen-upplevelser studeras i laboratorium Forskare vid Karolinska Institutet har hittat en metod för att återskapa upplevelsen av så kallade utanför-kroppenupplevelser, en känsla som ofta uppstått hos människor som varit nära döden. Det visar sig att det visuella är av avgörande betydelse för upplevelsen. Tillståndet har skapats genom att försökspersonen med hjälp av två kameror ser sig själv utifrån, som en annan person ser den. Kombinerat med fysisk beröring som går att “se” med hjälp av kamerorna blev resultatet att personen ﬁck känslan av att beﬁnna sig utanför sin kropp.

All hantering av informationen sker i telefonen. Man kan även få nya nycklar skickade till mobilen via mobilnätet. Ingen risk att bli utelåst alltså!

Forskarna hoppas att med den nya metoden kunna undersöka förhållandet mellan kroppen och “jaget”, en fråga som tidigare enbart varit av ﬁlosoﬁsk karaktär.

FRÅGA FYSIKERN PROFESSOR GÖRAN MANNEBERG har tvenne gånger blivit utnämnd till årets lärare på KTH. Ryktet om hans pedagogiska förmågor, och om hans allmänna allvetande, har även nått Osqledarens öron. Här låter vi honom därför svara på era kluriga funderingar och frågor.

Nyhetstörstande? Nu har du chans till extra utdelning – bli tidningsbud! Vi söker dig som fyllt 18 år och som gillar att röra på dig. Som tidningsbud arbetar du med att distribuera ut tidningar till abonnenter i Stockholms län. Det är ett fritt och självständigt arbete som sker nattetid. Tjänster utanför innerstaden kräver tillgång till körkort och bil. Gå in på vår hemsida www.premo.se för att ansöka eller läsa mer om arbetet.

HEJ GÖRAN! Jag har en fråga om hästkrafter. Hur många faktiska hästar skulle det krävas för att dra ett fordon om ett ton i hastigheten 90 kilometer i timmen? (Vi förutsätter hästar och däck vara genomsnittliga samt underlaget vara motorväg, plan asfalt.) Vi ger dig utdelning.

Göran

Har du något du går och grubblar på? Något du har hört/sett och som du bara inte fattar hur det funkar? Eller bara något du undrar över? Maila då till osqledaren@ths.kth.se

manpr.s p

lyckni lyck nis. s.co com m ly lyck ckni nis. s.co com m ly lyck ckni nis. s.co com m ly l ckni lyck knis. is.co com m ly l cck lyc cknis.com ly ycknis.com ly ycknis.com ly lyck cknis.com ckni nis. s.co com m ly lyck cknis. ckni niss om om com lycknis.com lycknis.com lycknis.co lycknis.com om lycknis.com lly ycknis.com c lyck ly c nis ckni ck nis.co com ly com lyck lyc ccknis co com om ly lyck ckni ckn nis.co nis ni com m l com ly co lyck ckis. is niss.co ni com m ly niss.co ni c m ly ycck kni nis com m ly s.com s.com lly yc s.com iss. s.com .com ly yck c n ckn ni m ni m nis m ni m lly y ycccknis.com is.c s.com s.com s.com knis. s com co m com ly yc ni m ni m ni om ni m lyc lycckly niiss. ni s nis.com i s.com s.com l s.com knis om com m cknis.com cknis.com cknis.com cknis.com nis.cco ni ycck lycck ly c n ckn lyc ckniss.co ni s.co om niiss.. n com m ly yccknis.com cknis.com om m cknis.com cknis.com lycck knis.co i om y s.com lyc Lycknis har ny kurslitteratur med LÄGSTA-PRIS-GARANTI och massor med begagnad kurslitteratur.

da ku

VI SÄLJER SVERIGES E BILLIGAST KURS R! LIT TERATU

rj o

DEN FRÅGAN går att besvara på många sätt: 1) Inga hästar springer 90 kilometer i timmen vare sig med eller utan last. 2) Om frågan gäller hur många hästar som behövs för att utveckla tillräckligt mycket effekt för att driva ett fordon framåt med 90 kilometer i timmen (det vill säga teoretisk fysik) så är det i princip luftmotståndet som ska övervinnas det vill säga det beror på hur strömlinjeformat fordonet (som ska rymma hästarna) är och på verkningsgraden i effektöverföringen. 3) Om det handlar om verkliga kärror, verkliga hästar, hårt pumpade gummihjul och asfalt och vi kan klara oss med en hastighet där hästens effektutveckling är maximal (18 kilometer i timmen har jag läst någonstans, står inte för den uppgiften) så räcker en (1) häst definitivt. Det tar ett tag att komma upp i hastighet men i alla fall.

Premo (Pressens morgontjänst) ansvarar för distributionen av alla prenumererade morgontidningar i Storstockholm.

see Add

Undrande teknolog

www. w lycknis.com www.lycknis.com

nya aaffärsredovisningen ffärsredovisningen Den nya Thomasson, Ja Thomasson, Jann ISBN: 9147077891 LYCKNISPRIS:

nya ekonomistyrnin gen Den nya ekonomistyrningen Ax, Christian Christian ISBN: 9147075856 LYCKNISPRIS:

Människokroppen Människokroppen jålie, Jan G BBjålie, ISBN: 9147049197 LYCKNISPRIS:

Civilrätt Civilrätt gell, Anders AAgell, Anders ISBN: 9147086998 LYCKNISPRIS:

Konkurrentpris*: 394-399kr.

Konkurrentpris*: 472-477kr.

Konkurrentpris*: 659-708kr.

Konkurrentpris*: 399kr.

350kr

454kr

596kr

373kr

Ännu er titlar hittar du på www.lycknis.com

TEXT Frej Naimi-Akbar ILLUSTRATION Jonas Gunnarsson Nytillträdde högskolekanslern Anders ”Flodis” Flodström föreslår att det endast ska finnas fem universitet i Sverige. De som finns ska slås ihop eller degraderas och högskolor i närheten ska sväljas men inga campus är tänkta att försvinna. Detta ska vara bättre för forskning och internationell status. Som det är nu sprids de forskningspengar som finns för tunt över för många universitet. Även utbildningen blir bara hyfsat bra överallt och inga svenska universitet lyckas sticka ut i internationell konkurrens. HAR VI INTE HÖRT liknande saker från Flodis förut? Jo, att bunta

ihop organisationer han har under sig till en mer hanterbar mängd är något Flodis har färsk erfarenhet av. Som rektor för KTH slog han ihop ett myller av institutioner till tio skolor. Processen blev utdragen och på många skolor blev det maktstrider mellan de gamla institutionerna. Först nu börjar dammet lägga sig och vi vet egentligen inte än vilka effekterna blir av den nya organisationen. FÖRSLAGET som lades fram var väldigt konkret. Ett universitet i

Skåne, ett i Göteborg, ett i Linköping/Norrköping, ett i Mälardalen och ett i Norrland. Eftersom förslaget kom en av hans första dagar på jobbet kan man undra hur genomtänkt det är.

SÅ VAD BLIR effekterna för oss på KTH? I det ursprungliga

generella idén om färre och bättre universitet men han är knappast låst vid det exakta antalet fem eller den fördelning han har föreslagit. Det han vill uppnå är att starta en debatt i frågan och etablera tanken att antalet universitet måste minska. Det gör han bättre med ett konkret, kraftfull och provokativt förslag än genom att säga: ”Antalet universitet borde på sikt ligga någonstans mellan fem och tio men vi måste naturligtvis utreda närmare vilka sammanslagningar som skulle kunna bli aktuella och vilka effekterna skulle bli för de olika lärosätena”. Han är inte dum.

förslaget skulle vi bli ihopslagna med alla de övriga universiteten i Stockholm och även med Uppsala. De flesta kan nog se fördelarna. Överlappen i institutioner och forskningscentra är många, mest uppenbara är humaniora, matematik och bioteknik. Redan i dag finns det en hel del samarbeten men det blir problematiskt när en liten enhet eller utbildning ska sväva mellan två, tre eller fyra tungrodda och byråkratiska kolosser. Ett exempel är utbildningen Civilingenjör & Lärare som ska vara ett samarbete mellan KTH och Lärarhögskolan. Olika administrationer rycker i utbildningen från olika håll och studenterna har svårt att veta var de hör hemma och vem som egentligen bryr sig om deras utbildning.

NÄR HAN EN MÅNAD efter utspelet svarar på frågor från de

DET SOM KAN ta emot för många är nog känslomässiga argument.

olika studentkårerna i Stockholm är han mycket riktigt betydligt mer nyanserad. Det ska finnas fem till sju ”kluster” av universitet med samarbetshögskolor och i varje kluster ska det finnas ett eller kanske två universitet. Högskolorna ska endast bedriva master- och forskarutbildning inom väldigt smala ämnen och samarbeta med universiteten för att kunna garantera kvaliteten där man inte har tillräcklig egen kompetens.

Som KTH-student har man en tydlig identitetskänsla och även en viss stolthet. Vi är kanske inte så imponerade av studenterna på Universitetet eller på Södertörns högskola. Vill vi verkligen slås ihop och bli sammanblandade med dem? Det är kanske något vi får ta för den goda sakens skull.

MAN KAN NOG tänka sig att han känner sig väldigt säker på den

Add

manpr.s p

ycck ckis. is om om c yck ckiiss. om ycckis. s om ycckiisss. o om m yccck y ckiss.. om

NYA NOBELUNIVERSITETET

REAKTIONERNA från landets universitetsrektorer är blandade.

Den tydliga tendens som finns är att rektorerna för de stora och väletablerade universiteten i storstäderna är för en minskning av antalet universitet medan rektorerna för de nyare glesbygdspolitiskt inrättade universiteten är skeptiska. Det är så klart fullt naturligt att man som rektor värnar om sin egen organisation, det är inte så roligt att bli degraderad till högskola igen. De tyngre universiteten tycker sig mest se fördelar med färre universitet. De är övertygade om att de kommer att gå stärkta ur processen. De talar också i egenintresse, men deras egenintresse kanske ligger närmare allmänintresset.

FÖRHOPPNINGSVIS kan man dock uppnå fördelarna av en

administrativ sammanslagning utan att göra sig av med de enskilda delarnas varumärken och särprägel. Framtiden är kanske ett väl profilerat KTH som utgör den tekniska forskningen och utbildningen i ett Stockholm/Mälardalsuniversitet med forskning och status i världsklass. Det kan vara vår enda riktiga chans att hävda oss på den hårda internationella utbildningsmarknaden. FLODIS SJÄLV TROR att vi om fem år har inlett en process som

leder till ett stort universitet i Stockholm som utser nobelpristagare i medicin, fysik och kemi. Han tvekar inte heller om namnet på det nya universitetet — Nobeluniversitetet.

��

VILL DU VARA MED OM NÅGONTING STORT? Sök till värd för Armada 2007! Vi söker 200 sociala, talangfulla och ordningsamma värdar inom event, företag, fest, el/nät/säkerhet, lounge och specialstyrkan som vill hjälpa oss att skapa Nordens största arbetsmarknadsmässa. Någonsin.

Ansök och läs mer på

www.armada.nu senast den 25 september!

ARKITEKTURSKOLAN FLYTTAR IN PÅ CAMPUS VALHALLAVÄGEN Önskemålen om slopandet, rivandet och bortsuddandet av Arkitekturskolans nuvarande byggnad vid rondellen Östermalmsgatan/Danderydsgatan har i folkmun varit många och högljudda under åren. Således har byggnaden också blivit vald till Stockholms fulaste byggnad i omröstning efter omröstning (senast i SvD 2006-04-09). Arkitekterna själva har ofta gjort sitt bästa för att försvara sin koloss vid angrepp. Inte helt i onödan heller, ett livsverk av värnande om arkitektoniska experiment hägrar efter examen och bättre inskolning kan väl ingen få.

Skolan, byggd i den nybrutalistiska stilen, stod färdig år 1970 och ritades av Gunnar Henriksson. Dess exteriör består mestadels av betongsten, som det var tänkt att murgröna skulle växa på men den fick aldrig fäste. Undantaget är ett stort och kopparprytt glasparti riktat mot Engelbrektskyrkan. Interiörmässigt är det extremt avskalat, med rör och ledningar fullt synliga. Detta sägs vara för att göra studenterna påminda om husens beståndsdelar.

TEXT & FOTO Felix Mandoki BILD Tham & Videgård Hansson, Saana

I husets entréplan ligger ett garage, enligt vissa en olycklig omständighet på grund av tidigare planer på en vägtunnel, enligt andra en hyllning till automobilen. Mossigare än så kan ju inte en hyllning vara år 2007, så nu gör KTH slag i saken och flyttar skolan närmre hjärtat av verksamheten och till ”rätt” sida av den tungt trafikerade barriär vi kallar Valhallavägen. Arkitekturs nya lokaler ska enligt planerna vara belägna nedanför biblioteket, på vänster sida av Osquars backe sett från Valhallavägen. (Forts nästa sida.)

ARKITEKTURSKOLAN FLYTTAR IN PÅ CAMPUS VALHALLAVÄGEN forts För detta projekt anordnades i våras en arkitekturtävling. Fyra arkitektkontor fick i uppdrag att sammanställa två förslag vardera. Ett där den ”arkitektoniskt svagare byggnaden” 43:4 (huset som bland annat innefattar Infocenter) bevaras och ett där stora ingrepp eller rivning tillåts. I uppdraget ingick även att utforma KTH Campus entré, en välkomnande mötesplats i anslutning till arkitekturskolan. Inget av de alternativ som utförde stora ingrepp på 43:4 ansågs ”skapa sådana kvalitativa mervärden att de motiverar dessa ingrepp”. Så vi är fast med 43:4. Nåväl, två av de alternativ som istället bevarar byggnaden har visat sig falla juryn i smaken. Arkitektfirmorna Tham & Videgård Hansson och japanska Saanas bidrag har blivit utvalda och de två bidragen är nu på slutbedömning hos Universitetsstyrelsen. De kommer att ge besked i september om vilket alternativ som väljs för vidare bearbetning.

Några av bedömningsgruppens kriterier ”Det är viktigt att det är KTH som helhet som ska uppfattas och att Arkitekturskolans nya byggnad måste samspela och relatera till den nuvarande huvudbyggnadens karaktäristiska gestalt.” “Platsen är bra vald för en ny arkitektskola då den ger skolan en central plats på campus vilket också innebär höga krav på den arkitektoniska gestaltningen.“ ”KTH Campus entré ska vara KTHs självklara mötesplats. Där ska såväl spontana som planerade möten ske. Entrén ska vara en informativ minigalleria med en god kontakt med campus entréplats.”

Om planlösning, användbarhet et cetera ville jag som lekman inte uttala mig. Jag behövde experthjälp. Vad bättre än två arkitekter som studerat, respektive studerar, vid den nuvarande arkitekturskolan? Jag mötte upp Anders och Jakob Högberg, far och son, på Megaron Arkitekters kontor vid Upplandsgatan. De fick hjälpa mig att tolka och bedöma tilltaget. Jag började med att av nyfikenhet fråga hur stort utbytet i dagens läge är mellan övriga KTH och Arkitektur. - Vilket utbyte? svarar Jakob. Sträckan över Valhallavägen är helt klart längre psykiskt än fysiskt. - Ett mentalt krondike, tillägger Anders. De är eniga om att en flytt närmare övriga campus enbart är positivt. - Absolut. Arkitekturskolan får ett bra och framträdande läge på campus och känslan av samvaro har alltid givit mer glädje än den av att agera ensam konstnär, säger Anders. För lite över ett år sedan föreslog dåvarande moderata oppositionen att Arkitekturskolan istället skulle flytta till Telefonplan i södra

Anders och Jakob Högberg. Före detta och nuvarande student vid arkitekthögskolan

Stockholm, dit Konstfack nyligen flyttade. Jag frågade vad herrarna tyckte om förslaget. Bägge fann det orimligt. - Den tekniska delen av utbildningen lämnar i min mening en del att önska i dagens läge. Då är det klart bättre att flytta närmare övriga KTH, säger Jakob. Anders instämmer. - Jag tycker det är bra att Konstfack får behålla sin särart. Arkitekter har behov av närhet till det tekniska kunnandet. Studenterna måste våga lära sig även den delen och inte bara tillåta sig själva konstnärlig frihet.

”Sträckan över Valhallavägen är helt klart längre psykiskt än fysiskt” Hur är då den gamla skolan och vad tycker ni om dess utseende? undrar jag. - Bra men sunkig, säger Jakob. Jag gillar den. - En effektiv arkitektmaskin, säger Anders. Notera dock hur byggnaden vänder ryggen mot Östermalm och riktar fönstren bort, till förmån för den otillgängliga entrén med sin hopplösa ramp. Då är de nya förslagen klart öppnare och mer välkomnande. När vi går igenom de åtta bidragen kan jag inte hjälpa att jag imponeras av de båda männens förmåga att utläsa konstruktionsdetaljer och snabbt skapa sig en helhetsbild. Våningsplan bedöms, trappor, fönster och utrymmen analyseras i rask takt. Vad de tycker om förslagen är ibland ganska kortfattat. ”Amöba” används för att bedöma ett par av förslagen. ”Tjafs” eller bara ett rakt ”Nej” dyker också upp några gånger. - Vissa av förslagen är det ju svårt att göra en djupare bedömning av, säger Anders. - Ta Saanas förslag, där stora delar av ritningsplanerna saknas, säger Jakob. Det är synd.

Vid frågan om de föredrar något av alternativen är bägge överens om att Tham & Videgård Hanssons bidrag är mest tilltalande. ”En ganska snäll byggnad som smälter bra in i omgivningen” är bådas omdöme. - Det är faktiskt en gammal campusmiljö och det finns ett värde i att bevara den, säger Anders. - Mycket krut är uppenbarligen lagt på en bra entré, ett markant uppsving från den förra skolan. Men byggnaden känns liten, tycker Jakob. Både Jakob och Anders reagerade omedelbart på detta, att ytorna ser snäva ut. - Ritsalarna verkar underdimensionerade, säger Jakob. Vi är trångbodda som det är nu. Och var är förvaringen? - På arkitekt arbetar man mycket i projektgrupper och då är det bra att arbeta i seminarierum. De verkar få, säger Anders. Men i slutänden brukar allt sådant lösa sig ändå, fortsätter Anders. Skolan är ju först och främst en mötesplats, det är det viktigaste. - Se bara på flera konceptskolor i andra länder, säger Jakob. Det finns väldigt många ruffiga miljöer som fungerar bra.

DE TVÅ FÖRSLAGEN SOM GÅTT VIDARE: THAM & VIDEGÅRD HANSSON:

En 45 meter hög upplyst pelare skall resas vid entrén och plåtar nedsänkta i asfalten ska gå i cirklar runt pelaren hela vägen från tunnelbanan för att markera platsen som KTHs självklara mötesplats. Huvudbyggnaden med rundade, kompakta former och en ljus fasad, kilar sig in på den idag öppna ytan framför biblioteket på Osquars backe. Den ursprungliga byggnaden lämnas utifrån sett tämligen orörd, undantaget att entrén ändras något och att en tunnel sammankopplar den med den nya arkitektskolan.

SAANA:

”Det är faktiskt en gammal campusmiljö och det finns ett värde i att bevara den.” Jag kontaktade Erik Stenberg, prefekt på Arkitekturskolan, för en kommentar. Vilket ritningsförslag är bäst enligt din åsikt? - Det beror på vad man är ute efter. Det är två väldigt bra och olika förslag. Saana har skapat en i sig mycket stark symbol för KTH och arkitektutbildningen. Tham & Videgård Hansson har en mindre framfusig betoning.

Hela byggnad 43:4 glasas in. Det nuvarande taket kapas av och två ytterligare våningar byggs på, även de i glas. På ytan bakom huset anläggs en plaza med lokaler under för bl a utställningar, kopplade till huvudbyggnaden. Ett inglasat café placeras på gården.

De jag har talat med tyckte spontant att husen verkade små. Stämmer det? - Det stämmer att ytan är något mindre än vad vi har haft. Men på senare tid har vi faktiskt sålt en del lokaler utanför huvudbyggnaden, så det är i dagsläget jämbördiga ytor. Om skolan i framtiden får fler studenter och mer pengar har vi dessutom möjlighet att utnyttja 2 000 ytterligare kvadratmeter i 43:4. Man bör ha i åtanke att projektplanen idag ligger på tre till fem år, men ett mer troligt scenario är snarare fem till sju år. Mycket hinner hända innan dess.

14 14

TEXT & BILD Cristian FranzĂŠn

15 15

JAG VILL FÖRÄNDRA VÄRLDEN. UTVECKLA

STÄDER OCH BYGGA

SAMHÄLLEN. JAG VILL ARBETA I MIXADE TEAM MED DE BÄSTA.

JAG VILL PÅVERKA, BÅDE I DET LILLA OCH STORA.

JAG VILL BLI UTMANAD. JAG VILL GÖRA DET JAG BRINNER FÖR.

JAG VILL GÖRA SKILLNAD.

PERFEKT!* *

Är det du just läst PERFEKT för dig, så är du rätt person för oss och du kommer att trivas här! WSP söker erfarna ingenjörer men också medarbetare i början av sin karriär. Gå in på www.wspgroup.se/karriar och läs mer om alla möjligheter. Välkommen!

. M

KTH-Hallen

Träningsglädje för alla

www.kth-hallen.se

Risken att din cykel rullar iväg utan dig är 8,8 %

Vi känner till riskerna med att vara student. Därför har vi tagit fram försäkringspaketet If Start för dig som är mellan 18 och 30 år. I paketet ingår hem-, olycksfalls- och reseförsäkring med avbeställningsskydd. Det gäller alltså inte bara för din cykel om den skulle rulla iväg, utan även dig och ditt hem. Allt för 99 kr i månaden.

Läs mer om If Start på www.if.se eller ring oss på 0771- 655 655. Du kan också sms:a START till 71655 så kontaktar vi dig.

20060:0 Inhouse

Björn Jonason, Riskspecialist

källhänvisning: www.if.se/risklab

If Start

FLODIS HAR LÄMNAT SKUTAN - VEM TAR ÖVER RODRET?

TEXT Frej Naimi-Akbar ILLUSTRATION Jimmy Gustavsson Det har blivit dags att utse en ny rektor för KTH. Vår tidigare rektor, Anders Flodström, blev i våras hastigt och lustigt utsedd till Universitetskansler, chef för Högskoleverket.

REKTORER FÖR statliga universitet och högskolor utses genom

beslut av regeringen för en period om högst sex år med möjlighet till två förlängningar på vardera tre år. Anders Flodström hade suttit nio år och sågs som en självklar kandidat för omval sin sista treårsperiod. Han hade med gott mod kandiderat och försäkrade styrelsen att rektor för KTH var det jobb han helst av allt ville ha de närmaste tre åren. Därför kom det som lite av en chock när han samma vecka som universitetsstyrelsen skulle ta sitt beslut gick och blev Universitetskansler. UNIVERITETSSTYRELSENS nomineringskommité, som precis hade

lagt ner ett tidskrävande och gediget arbete på att komma fram till att man ville ha Flodström tre år till, fick kasta alla sina papper och börja om från början. Kanske en aning bittra men framförallt stressade hade man bara sommaren på sig att utlysa tjänsten igen, läsa CVn, kalla till intervjuer, kolla referenser, kalla till fler intervjuer, ta hjälp av rekryteringskonsulter och slutligen bestämma sig för vad man egentligen vill ha för ny rektor. FLODSTRÖM VAR en stark och visionär rektor men kanske en

aning spretig. Han genomförde en stor omorganisation av KTH och tyckte att KTHs studenter nog egentligen kunde få orsaka lite fler tidningsrubriker utan att det skulle göra så mycket. Så vad vill vi ha hos hans efterträdare. En första instinkt skulle kunna vara att efter en rektor som Flodström behöver vi en trygg bevarare som ger KTH lugn och tar hand om vad som gjorts. Tyvärr befinner vi oss inte i en situation där vi har råd att ta det lugnt några år, något som kommittén säkert är väl medvetna om. Världen förändras snabbt

och vi behöver en stark och karismatisk rektor som kan placera KTH på den internationella utbildningskartan. KOMMITTÉNS FÖRSLAG till ny rektor för KTH är Peter

Gudmundson, professor i hållfasthetslära vid institutionen för materialteknik sedan 1993. Beslutet att föreslå Gudmundson kommer även att tas av universitetsstyrelsen innan regeringen slutgiltigt tar beslutet om att välja honom till ny rektor. TILL SKILLNAD FRÅN Flodström som fick sin utbildning i

Linköping är Gudmundson KTH-utbildad: civilingenjörsexamen från Teknisk fysik 1979 och doktor i hållfasthetslära 1982. Han har även forskarmeriter från Brown Boveri Research Center i Schweiz. INFÖR VALET sa många att ”nu måste det väl ändå bli en kvinna”,

men så blev det alltså inte. En anledning kan vara de tunga akademiska meriter som en ny rektor behöver för att tas på allvar av KTH:s krävande fakultet. Problemet är nog inte ovilja hos nomineringskommittén att föreslå en kvinnlig rektor, utan att väldigt få kvinnor tar sig tillräckligt långt i sina akademiska karriärer för att vara valbara. För att på sikt få en kvinnlig rektor kanske man ska se över vad som gör att man får en minskande andel kvinnor för varje steg uppåt man går i den akademiska karriärstegen. OM MAN FÅR TRO kurshemsidan håller Peter Gudmundson i höst

fördjupningskursen i materialmekanik, SE2126, 9 hp. Institutionen får nog skynda sig att skaka fram en ny föreläsare.

bara Gäller nter! e d stu

Håll kontakten för 0 kr/min och med fria sms Med Telia Mobil Student ringer du till alla andra som har Telia för 0 kr/min och sms:ar fritt för bara 49 kr/mån. Just nu får du dessutom Windows Live Messenger utan extra kostnad! Beställ på telia.se

För abonnemanget Telia Mobil Student gäller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 öre/min till alla andra. Öppningsavgift 69 öre. 0 kr/sms upp till 5000 sms/mån därefter 69 öre. Gäller privatpersoner inom Sverige och endast för enskilt bruk. Månadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med eFaktura. Uppsägningstid 3 mån. Telia Mobil Student gäller endast för personer som studerar heltid på högskolenivå. Erbjudandet gäller t.o.m 2007-12-31 och bara en gång per student/personnummer. För fullständiga villkor se telia.se/student. Windows Live Messenger: ingen fast avgift tom 2007-09-30, därefter 39 kr för 30 dagar inom Sverige, utomlands tillkommer kostnader för datatraﬁk.

JA, UTSLÄPPEN

PÅVERKAR KLIMATET England är förvisso inte känt för sitt strålande väder men under juli månad förvandlades stora delar av den brittiska ön till en stor plaskdamm. Även södra delar av Sverige drabbades hårt av det kraftiga regnet. Nu har en rapport presenterats som visar att det är människans utsläpp som påverkar nederbörden över jorden.

TEXT Sara Gustavsson ILLUSTRATION Jimmy Gustavsson NÄR MAN TALAR OM klimatförändringarna är det kanske global uppvärmning som de flesta tänker på. Men ett minst lika stort problem är hur koldioxidutsläppen faktiskt påverkar nederbördsfördelningen på jorden. Länder som redan är översvämningsdrabbade kommer i framtiden att få se allt mer av regn och störtfloder, och i torra länder blir omfattande skogsbränder allt vanligare. OCH NU ÄR DET dessutom bevisat — de stora skillnaderna i nederbörd som har påvisats går inte att förklara med naturliga variationer i klimatet. Ett antal forskare från Kanada, Japan, Storbritannien och USA har studerat faktorer som luftfuktighet, torka och nederbörd under 1900-talet. Sedan mätningarnas början har nederbörden ökat med 62 millimeter räknat per hundra år i områden runt 40-70 grader norr, det vill säga där Europa ligger, liksom Kanada och Ryssland. I tropikerna är skillnaderna ännu större. Slutsatserna presenterades i Scientific Journal Nature i somras. ATT MÄNNISKANS UTSLÄPP skulle påverka nederbörden är inte direkt revolutionerande tankar, utan något som forskare har räknat med sedan många år tillbaka. Men det har varit svårt att visa eftersom mätningar gjorts globalt och där har ingen tydlig trend varit synlig. Det som gör den här rapporten unik är att forskarna hållit isär de olika klimatzonerna – och genast syntes klara förändringar. Vad man har gjort är att man har tagit statistik över luftfuktighet och nederbörd från 1925 till idag och jämfört med ett stort antal klimatmodeller, indelade i tre olika kategorier — endast antropogen (mänsklig) påverkan, endast naturlig påverkan och både antropogen och naturlig. Och den modell som visade sig stämma överens bäst med statistiken var – föga förvånande – den sista, alltså den där hänsyn togs till båda delarna

MAN KAN JU TYCKA att detta borde vara allt som behövs för att det ska hända något. Men troligtvis kommer det nog dröja ytterligare innan folk väljer att se att vi fortfarande har möjlighet att, om inte förhindra klimatförändringarna, så åtminstone minimera effekterna av dem. För ungefär ett år sedan haussades klimatfrågan upp till Årets nyhet i och med Al Gores film ”En obekväm sanning” om de miljöproblem vi står inför. Ett tag pratade alla miljö. Nu verkar fler vara medvetna om problemen, men fortfarande sker inga drastiska förändringar. Fortfarande finns alltför många ursäkter för att slippa bry sig om problemen. Mest är det väl lathet och bekvämlighet som ligger bakom. För den som själv vill se hur klimatet har förändrats finns numera en tjänst på SMHIs hemsida där man år för år kan se medeltemperatur, årsnederbörd och annat väsentligt, under rubriken ”klimatindikatorer”. KAN NÅGON FÖRNEKA att människan påverkar klimatet efter det här? Att kategori två, bara naturlig påverkan, var den modell som stämde minst med statistiken är bara ett av många argument. Visst har klimatet alltid varierat med tiden. Men den förändring vi har börjat märka av, och som med största sannolikhet ligger framför oss, är både snabbare och kraftigare än vad den skulle ha varit om den hade berott på jordens förändrade bana och jordaxelns lutning eller på variationer i solens strålning. TROTS DETTA visar en undersökning DN gjorde i våras att 18

procent av svenskarna är skeptiska till den ökade växthuseffekten. 17 procent tror på den men tror att tekniken kommer att lösa problemen. Men det kräver i så fall att vi lägger kraft på att försöka hitta dessa tekniklösningar — för ingen annan kommer göra det åt oss. Vi människor är själva orsak till klimatförändringarna. Det är vårt ansvar att lösa problemet.

JAKTEN PÅ BILDNING Utlandsstudier kan för många verka skrämmande. Men det är kanske inte så olikt hemma trots allt? Osqledarens Viktor Sebes har tillbringat ett utbytesår i Schweiz och delar här med sig av sina erfarenheter och en handfull goda råd.

LIVET PÅ KTH skiljer sig väldigt mycket från student till student. För-

utom studier i fler än 35 olika Civil- och Högskoleingenjörsprogram finns det även ungefär lika många Magisterprogram att läsa inom KTHs regi. Även om jag kan få en känsla av att världen utanför ibland ser oss teknologer som en homogen grupp är verkligheten ändå en helt annan. Redan i början av studietiden hittar man en viss gren av människor vars omgivning man trivs med och efter ett tag kan detta blir detta ens norm på ett sätt. Grupper som Overallens vänner, deras nemesis Reclaim KTH eller Promenadorquestern med Baletten Paletten är bara några, som alla har sina trogna medlemmar med särskilda åsikter som ibland har luftats genom tidningen du håller i handen. GENOM ALLT DETTA som försiggår kring föreläsningssalarna får vi

en, för att citera Teknisk fysiks före detta programansvarige Gunnar Benediktsson, utbildning med bildning och i och med detta ett liv utanför KTH. För att vidare citera Gunnar (a.k.a. guben), ”Det finns inget farligare än en person med utbildning utan bildning.” Tycka vad man vill om detta uttalande, själv tror jag att det finns farligare saker. Typ tigrar och sånt. I JAKT PÅ denna flyktiga bildning åkte jag, tillsammans med ett

flera faser. Den första fasen bestod mycket i att stadga sig, att få grepp om de stora dragen. Detta inkluderar terminstart och alla nya människor man möter. Tiden i början är väldigt intensiv, till största delen är det positiva upplevelser men med tidvisa regnskurar som kan röra akademiska eller administrativa problem. När man sedan pratar med de andra utbytesstudenterna verkar det som att alla har samma problem. Senare, med en stadigare umgängeskrets och allt det som tidigare gjorde dagarna hektiska fixat, rullar dagarna på snabbare än man tror. Själv började jag spela innebandy i ett lokalt lag medan en annan student från KTH joinade skolorkestern. Jag liknar det hela vid att börja på KTH på nytt, bara det att man inte kan språket, kulturen eller staden och att man blir klar på endast ett år. Intensivare, intressantare och mer lärorikt än mina år hittills i Stockholm och precis som här formar man året efter sig själv och sina egna intressen. Själv tog jag chansen att agera skidlärare i en vecka för tioåringar i ett liftsystem med en (1) fungerande ankarlift. Efter en vecka med nonstopljudet ”herr Viktor” hade jag lärt mig mer än jag gjort under någon kurs på KTH. Eventuellt säger det mer om mina studievanor än om den veckan... NÄSTA TILLFÄLLE att söka till utbytesstudier för läsår tre och fyra

kommer att vara nu i januari medan många precis gav sig ut eller knappt tusental andra studenter, på utbytesstudier under föregåen- ska ut på vårterminen. Ett år äldre och pyttelite visare är det några de läsår och hjälpte därmed till att dra upp KTHs mål om att hälf- saker som ändå är bra att tänka på. Här kommer några tips från ten av civilingenjörsstudenterna ska tillbringa en del av studietiden coachen: utomlands. 1. Bo med locals. Språket, och deras polare, kommer på köpet. VAD HÄNDER under ett utbytesår? Man kan dela upp det hela i 2. Skolan kan skilja sig från KTH i början men koppla av lite och

��

TEXT & BILD Viktor Sebes

kolla hur de andra gör! 3. Oavsett hur man brukar göra på KTH lönar det sig att gå på några utbytesstudentfester i början. Socialize baby! 4. Stipendier! Till vissa resmål kan du, om du är en flitig student, dra in hela årets budget. Tänk på att CSN ger olika mycket beroende på vart du åker! 5. Ta en utbytesstudent på KTH under vingarna. Det ger dig inte bara bättre karma utan också 0,2 poäng i förhöjt betyg när du söker utomlands. Kolla in kårverksamheten på http://www.ths.kth.se/service/iss/ GENOM DE RESEBERÄTTELSER som finns upplagda på internet

är det lätt att få en in- och överblick i hur tidigare studenter har haft det. Efter genomläsning av ett par olika fick jag också verkligen se hur pass olika folk har uppfattat samma år och stad. Läs därför lite löst och välj sen nästan uteslutande efter intresse. Du kommer helt säkert inte att ångra att du åkte. PERSONLIGA höjdpunkter under året är all skidåkning, hänga väl-

digt mycket med ”mina” schweizare och deras familjer, att prova på att vara skidlärare samt bungyjumpa 220 meter utmed en betongdamm i Verzasca i södra Schweiz. Att sen kunna göra sig förstådd på tyska med svensk-schweizisk brytning är en till stor bonus. SER DU DÄRFÖR en orolig, lite hispig utbytesstudent som små-

��

springer fram och tillbaka, ta tag i handen på honom eller henne och fråga vad som är fel. För nästa gång kan det vara du.

��

Just nu kanske du är

37% Är du på väg mot 100% ingenjör? I så fall är vi det självklara förbundet för dig. Vi kan vi din utbildning, din arbetsmarknad och dina karriärmöjligheter. Bli studerandemedlem på www.sverigesingenjorer.se

STUDERA FILOSOFI Studera filosofi på KTH! Läs några av våra spännande kurser och kombinera kanske din ingenjörsexamen med en magisterexamen i filosofi (60 hp). Spana in vår hemsida på

www.infra.kth.se/phil och läs mer om oss och våra kurser! Bioteknologins etik (AK2008)

Estetik & teknik (AK2010)

Etik & teknik i vården (AK2022)

Riskfilosofi (AK2004)

Theory and Methodology of Science (AK2036) Filosofins problem & metoder (AK2035)

Beslutsteori (AK2014)

Data- och informationsetik (AK2007) Introduktion till forskningsetik (AK2017) Teknik & etik (AK2003)

Matematiken & verkligheten (AK2001)

Informationsanalys (AK2006) Filosofi i film (AK1034)

God & dålig vetenskap (AK2002) Företagsledningens etik (AK2016)

NEW KIDS IN DA HOUSE

)

Vilka är de, kårens nya ledningsgrupp? Osqledaren har pratat med dem alla. Följ med in i Nymble och lär känna dem! TEXT & ILLUSTRATION Sara Gustavsson

MARTIN JENSEN KÅRORDFÖRANDE 07/08

Leder kårstyrelsen. Journalistkontakt. Sektionskontakt för OPEN och M. ordf@ths.kth.se 08/070 - 790 98 84 Martin är 22 år och gick Industriell ekonomi innan han fick för sig att söka posten som kårordförande. Martin är från Stockholm och tycker mycket om friluftsliv och skärgården. Han kollar gärna på Packat och Klart eller tar en god drink på Vampire Lounge och när han äter tacos är det utan grönsaker.

”Det behövs en förändring i grundsynen på vilket informationsbehov THS har.”

Är det du som är chefen? - Ja, det är ju det. Hur ska man göra så att medlemmarna ser nyttan med kåren? - I och med att medlemskapet har varit obligatoriskt så länge har kåren inte behövt skylta med vad de gör. Om nu kårobligatoriet försvinner så måste man tydliggöra det. Det behövs en förändring i grundsynen på vilket informationsbehov THS har. Ska kåravgiften vara obligatorisk? - Jag är tudelad i den frågan. Jag tror att det finns en poäng med att ta bort obligatoriet för att man i så fall sätter press på kårerna att jobba för det som medlemmarna verkligen vill ha. Samtidigt kommer viss verksamhet att försvinna, sådan verksamhet som det

är svårt att se den direkta nyttan med. Ta till exempel det här med SL-rabatterna. Det är ju ett resultat av politiskt lobbyarbete, och de pengar man sparar på ett år täcker ju upp kåravgiften. Men få studenter är beredda att betala för den här typen av lobbyarbete. Vad skulle du göra om du var rektor för en dag? - Jag skulle se till att Armada kunde hållas i stora salen i biblioteket. Nu får det inte vara där och det är synd. Vad ville du helst bli när du var liten? - Pilot. Det verkar faktiskt ganska lockande fortfarande! Fast jag är höjdrädd... Så vad är drömjobbet idag? - Ordförande på THS!

MADELEIN KESKITALO VICE ORDFÖRANDE 07/08 Kårens ekonomi och bolag. Sektionskontakt för K och A. vordf@ths.kth.se 08/070 - 790 98 85

Madelein är 22 år och född och uppvuxen i Kiruna. Efter tre år på Samhällsbyggnad är hon nu vice ordförande på THS med ansvar för kårens ekonomi. När hon inte jobbar så tränar hon, umgås med vänner eller kollar på Desperate Housewives. Hon blir glad av känslan av att ha åstadkommit någonting men ledsen av stress och stressade människor. ”Särskilt tunneln mellan centralstationen och T-centralen, den tunneln är hemsk!”

”Det är nog kul att vara uppe i rymden men jag valde att hålla mig kvar på jorden.” Hur mycket cash har kåren? - Under sommaren inte så mycket alls men under hösten börjar pengarna rulla in, när kåravgifterna börjar komma in. Cirka sex miljoner brukar vi få in från kåravgifterna och den totala omsättningen är ungefär 20 miljoner. Hur kommer de pengarna medlemmarna till godo? - Genom programgruppens arrangemang och olika tillsällningar och näringslivsevent. Och genom att det sitter tolv heltidsarvoderade som behandlar frågor som berör alla studenter. Hur skulle man kunna öka THS inkomster? - Man skulle nog kunna jobba ganska mycket på näringslivsbiten,

att utöka samarbetet där. Företagen är mycket intresserade av att nå studenterna. Du studerade rymdteknik på gymnasiet, är det ett intresse som sitter i? Hyser du en inre dröm om att följa i Fuglesangs fotspår? - Ja, det är väl intressant med rymdteknik. Det är nog kul att vara uppe i rymden men jag valde att hålla mig kvar på jorden i och med att jag valde Samhällsbyggnad. Vilket är drömjobbet? - Ett jobb där man på ett enkelt sätt kan vara med och påverka, och där det finns goda karriärsmöjligheter.

JONATAN FREILICH STYRELSELEDAMOT NÄRINGSLIV 07/08 Näringslivskontakt, anställningsbarhet. Sektionskontakt för I, S och IsT. naringsliv@ths.kth.se 08/070 - 790 98 86

Jonatan började på Bioteknik 2004. Han tycker att det är kul att utbilda sig till civilingenjör med den stora kompetensbredd och akademiska spets det ger. För övrigt är Jonatan en 22-årig stockholmsgrabb med en stor fascination för storstäders tunnelbanor. När han inte jobbar spelar han i korpen. Blir glad av att ”springa ner från fjälltoppar i full fart när stegen dämpas i mossan”.

”Företag anställer i första hand folk som kan arbeta, inte folk som är bra på att plugga.” Blir det mycket kostymmingel nu för din del? - Det har varit en del skjorta i samband med möten dagtid då man behöver se mer representabel ut, men ännu har det inte varit något mingel. Ett tag under mottagningen förra året, när jag var fadderansvarig, var det så att man gick runt med overallen i ena handen och kostymen i den andra och så kommer det nog bli nu också. Hur ska man öka engagemanget bland studenterna? - Genom att belysa vad man får ut av att engagera sig i kåren, bland annat att man måste börja öva sig på vad man kommer att jobba med efter studierna, driva projekt och sånt. Företag anställer i första hand folk som kan arbeta, inte folk som är bra på att plugga. Sen ska man också se till att det är ett öppnare klimat på kåren, eftersom det handlar om ideellt arbete måste det finnas något som driver en.

Vilka tunnelbanor har du åkt? - Stockholms förstås, den i Köpenhamn, Berlin, Prag, Budapest, Rom — fast den är ganska liten, bara några stationer eftersom de inte får gräva där. Sen Barcelona, Madrid, Paris och London. Jag gillade Prags tunnelbana! Om du var rektor för en dag, vad skulle du då göra? - Sitta på Wallgrenska (rektors representationsvåning, reds anm.) och beställa HÖRS-mat! Vad gör du om tio år? - Förhoppningsvis har jag familj då, ett eller kanske till och med två barn. Och en ganska säkerställd jobbsituation som jag trivs i, kanske på något stort ingenjörsföretag. Vad ville du bli när du var liten? - Fotbollsproffs.

DAVID GOLDEA STYRELSELEDAMOT FÖRVALTNING 07/08

Lokalfrågor, idrott, bostäder, kårföreningar, likabehandling. Sektionskontakt för T, ME och Media. forvaltning@ths.kth.se studiesocialt@ths.kth.se 08/070 - 790 98 87 David kommer från Data men har sina rötter i Spånga. När han började på KTH insåg han snabbt hur mycket kul saker det fanns att engagera sig i och har jobbat mycket med att fixa fester men också med Squvalp och Armada. Lika fascinerad som Jonatan är av tunnelbanor, lika coolt tycker David det är med mackor, och det finns inga begränsningar på vad man kan lägga på en macka. Däremot gillar han inte när folk tar mat från hans tallrik utan att fråga, eller när folk är dryga utan anledning. Han har heller ingen kärlek till övers för fiskmåsar.

”Jag tror aldrig jag har lagt godis på en macka, det är bara konstigt.”

Hur ska vi få fler att komma till Nymble? - Vi måste bli bättre på att tala om för studenterna vad som finns i Nymble och att de faktiskt får vara här. Var skulle du vilja bo om du fick välja fritt bland byggnaderna på campus? - I R1 (Sveriges första kärnkraftsreaktor, reds. anm.), för att det skulle vara jävligt coolt att bo i första reaktorn. Sen skulle man kunna ha totalt mörker om man ville! Annars i Nymble för det är skönt med ett hus som det är konstant rörelse i. Du har varit engagerad i mycket. Vad har varit roligast? - Det går inte att svara på, allt har innehållit många sköna stunder.

Vad är det konstigaste du någonsin har haft på en macka? - Jag har haft många konstiga saker, en gång hade jag typ leverpastej, räkor och majonnäs, pastrami och kalkon. Saker som inte funkar ihop direkt men det var hur gott som helst! Jag tror aldrig jag har lagt godis på en macka, det är bara konstigt, men sylt tillsammans med andra saker. Vem är din förebild? - Det finns nog ingen speciell person, men det finns många imponerande männskor som gjort fantastiska saker. Till exempel min mamma och pappa — men det låter kanske för klyschigt. Egentligen alla föräldrar. Eller typ alla som någon gång har lyckats åstadkomma någonting.

NILS BERGEL STYRELSELEDAMOT UTBILDNING 07/08

Grund- och forskarutbildning, studentinflytande. Sektionskontakt för IsK, D och Dr. utbildning@ths.kth.se nils.bergel@ths.kth.se 08/070 - 790 98 89 Nils Bergel är en 23-årig pojke från Uppsala som är fast i musikträsket och som ibland drömmer om att gå på Kungliga Musikhögskolan, även om han trivs enormt bra på KTH och på hemsektionen Civilingenjör & Lärare där han just avslutat sitt tredje år. Annars tycker han om att vara ute och springa och att kolla på skor och enligt rykten har han en stor samling skor hemma.

”Det jag saknar är att man som student i högre grad kan känna sig som en KTH-student och inte enbart en del av sin sektion.” Varför är utbildningsbevakning så viktigt? - Ja, det är inte allt för vågat att hävda att det här med utbildning är vad som i mycket hög grad sysslas med på KTH. En utomstående kontroll av att detta sker på en tillfredställande nivå, med god kvalitet och med ett rättssäkert tillvägagångssätt är kanske det som framförallt existensberättigar en studentkår. Vad kommer du att fokusera på? - Jag är arvoderad styrelsemedlem, med ansvar för utbildningsfrågor, det säger väl en del. Stora områden jag kommer att lägga ned mer tid på är forskarutbildningsfrågor, arbetsintegrerat lärande, studeranderepresentation och studerandeinflytande mot och på KTH. Bland mycket annat. Hur upplever du klimatet på KTH? - Rätt bra, det jag saknar är att man som student på något av KTHs campus i högre grad kan känna sig som en KTH-student och inte enbart som en del av sin sektion. Kan det kanske kallas för en

KTH-känsla ...? Det tror jag att alla skulle vinna på och absolut inte är något som konkurrerar ut sektionskärlek. Vad skulle du göra om du var rektor för en dag? - Spännande. Jag skulle nog ge order om att noggrant se över studenternas studietryck på alla grundutbildningar, exempelvis antal nedlagda studietimmar i veckan, för att verkligen kontrollera vad heltiddstudier innebär på olika håll. Är väl detta gjort blir det betydligt enklare att lobba för att höja statusen på vad heltidsstudier kräver, som den viktigaste aspekten till att jobb vid sidan av inte ska vara en ekonomisk nödvändighet för en student. Möjlighet till koncentration på studier och ett höjt studiemedel, det vore min andra punkt på agendan en denna dag. Jag har hört att du gillar skor. Hur många par skor har du egentligen hemma? - Oj, bra fråga — de jag använder till vardags eller alla? Jag har väl en 20–25–30 par i min lägenhet och ett par rätt fulla lådor till uppe på vinden.

DANIEL NACHMENS PROGRAMGRUPPENS ORDFÖRANDE 07/08 Leder programgruppens arbete. Konserter och arrangemang. prgo@ths.kth.se 08/070 - 790 98 24

Daniel Nachmens, 27, kommer från Nacka och började Open 2003. Efter det blev det Design- och produktframtagning ett år men det kändes inte rätt så det blev Samhällsbyggnad istället. Han gillar bandyfinaler och att resa och grilla, och missar inte gärna Sportnytt och kvalmatcher på TV. Äter gärna sushi, mexikanskt och gratismat, helst tillsammans med en flaska utgången Spaten Oktoberfestbier.

”Alla fester kommer att uppgraderas ett snäpp.” Blir det något kul i kårhuset i år? - Ja, det blir massor med kul! Alla fester kommer att uppgraderas ett snäpp och sen kommer det bli en del överraskningar också. Torsdagspuben kommer bli roligare och rockigare. Vad gör man åt klagande grannar? - Oftast klagar de inte, som tur är. Men om de gör det får man se till att de inte längre har något att klaga på genom att till exempel stänga dörrarna ut till terassen. Vilka aktiviteter kan vi se fram emot?

- Hemligt än så länge... Vilken är den bästa ölen? - Nymble bortabrygd. Den finns faktiskt på riktigt! Vad ska man tänka på när man arrangerar fester? - Att vara väl förberedd och organiserad. Sen är det ofta bra om man är lyhörd för andras idéer, de kanske tänker på saker som man inte tänker på själv. Vilket är ditt drömjobb? - Klubbmästare.

TERESIA SANDBERG STYRELSELEDAMOT UTBILDNING 07/08

Grundutbildningsfrågor, internationalisering, utbildningskvalitet. Sektionskontakt för IsH, CL och B. utbildning@ths.kth.se teresia.sandberg@ths.kth.se 08/070 - 790 98 90 Teresia Sandberg är en 22-årig stockholmstjej som går kemi och som gillar att shoppa och springa. Hennes favoritprogram är Skärgårdsdoktorn, “Wilma var min idol när jag var liten”. Idag har hon ingen idol men beundrar alla som vågar stå för vad de tycker. Hennes favoriträtt är sushi och när hon är för sig själv läser hon gärna en självbiografi eller pysslar med pärlor. Drömjobbet skulle vara att designa kläder.

”Målet är att ha en genomgående anonymiserad examination.” Vad är det som gör KTHs utbildningar så bra och vad kan göras bättre? - KTH bedriver mycket forskning inom flera olika områden, och ofta är kursernas föreläsare själva forskare vilket bidrar till att undervisningen blir nära forskningsanknuten. Det jag tycker kan göras bättre inom KTHs utbildningar är vikten av pedagogisk kompetens hos lärarna. Att se till att pedagogik ses som en meritvärderande aspekt vid tjänstetillsättande är ett av THS fokusområden under året. Vad anser du om alternativa examinationsformer? - Jag välkomnar möjligheten, dock måste rättssäkerheten garanteras. Med andra typer av examination tror jag det krävs att hela kursens struktur läggs om, att fokus tas från traditionella

föreläsningar och salstentor till förmån för projektuppgifter, seminarier och övrig muntlig examination. Anonyma tentor som examinationsform är ett projekt som initierades under det gångna året och arbetet kommer att fortsätta. Målet är att ha en genomgående anonymiserad examination på hela KTH inom några år. Men då måste en administrativt enkel struktur tas fram för att det ska vara genomförbart. Vilken är relationen THS – KTH? - Relationen mellan THS och KTH är idag mycket bra. THS sitter representerade i alla beredande och beslutande organ på alla nivåer inom KTH, vilket vi även har rätt till enligt högskoleförordningen. Detta ger vår organisation en otroligt bra möjlighet att påverka överallt och det är något vi såklart värderar högt och vill bevara.

HENRIK NORLIN KLUBBMÄSTARE 07/08 Tillståndsfrågor, sittningar och pubverksamhet kbm@ths.kth.se 08/070 - 790 98 29

Henrik Norlin är 27 år och började på Open hösten 2004. Han gick sedan vidare till Samhällsbyggnad med inriktningen Anläggningsprojektering. I baren på Nymble har han jobbat sedan 2005 så man skulle kunna säga att han kan sin pub utan och innan. Henrik, även kallad Hinken, är från Stockholm och diggar Scrubs och Roger Ströms (klubbmästare 06/07) tacopaj.

”Vad gör mig glad? När teknologer kommer och dricker öl på mina pubar.” Hur gör du för att orka jobba kväll så ofta? - Jag sover längre och dricker mycket kaffe. Vad är nytt för puben i år? - Sedan ett par veckor tillbaka har vi splitter nya flashiga kassor i puben. Sen är ett par nya ölsorter på ingående också! Och så har vi sänkt priset på Carlsberg export. Vilken är din favvoöl? - Den senaste! (skratt) Eller säg Staropramen. Du gillar att kolla på skidskytte. Har du någonsin testat själv? - Nej. Jag har testat de båda delarna var för sig men jag har aldrig

vågat slå ihop dem. Det närmsta jag kommer är nog curling. Var festar du? - I små vrår i kårhuset. Jag kommer att jobba så mycket så i övrigt blir det nog inte så mycket festande i år. Vad gör dig glad? - När teknologer kommer och dricker öl på mina pubar. Vad gör dig ledsen? - När det är dåligt väder på mina lediga dagar. Vilket är drömjobbet? - Programgruppsordförande.

I LEDNINGSGRUPPEN SITTER OCKSÅ... ERIKA ORNSTEIN

STYRELSELEDAMOT STUDIESOCIALT 2007 Studiemiljö, mottagningen, tillståndsfrågor. Sektionskontakt för E,F och IT 08/070 - 790 98 88 studiesocialt@ths.kth.se mottagning@ths.kth.se

AMANDA HJELM

PROJEKTLEDARE ARMADA 2007 Leder arbetet med THS arbetsmarknadsdagar. 08/070 - 790 98 44 armada@ths.kth.se

THERESE JOHANSSON INTERNATIONAL STUDENT SERVICE 2007 Internationella studenter och internationella frågor. 08/070 - 790 98 67 iss@ths.kth.se

SARA GUSTAVSSON

CHEFREDAKTÖR OSQLEDAREN 07/08 Ansvarig utgivare och redaktionschef för THS tidning Osqledaren. 08/070 - 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se

��

Klara tentan?

Lär dig mer om studievanor och studiemetoder

��

I kursen ingår bl a planering, självstyrning, motivation,

koncentration, effektiv läsning och anteckningsteknik.

Mer information om när

föreläsningen ges på din skola hittar du på :

www.kth.se/student/program-kurser/1.2059

Saknar du

någon som lyssnar?

Ibland behöver man stanna upp och fundera kring vägval, relationer, mening och mål, tro och tvivel.

SIGGE SÅGAR.... del 1: fotbollsplaner

TEXT Sergej Kotliar FÖRESTÄLL DIG ett område lika stort som 250 fotbollsplaner. Går

det bra? Kan du ens på rak arm säga hur stor en fotbollsplan är? På ett ungefär, åtminstone, hur stor är den? DET FINNS EN ”populärvetenskaplig” tradition påkommen av

Vi erbjuder enskilda samtal • retreater meditationer • gudstjänster Mer information hittar du på vår hemsida www.svenskakyrkan.se/studentprast

”människokännare” som har fått för sig att ”vanligt folk” inte är smarta nog att hantera svåra koncept som kvadratmeter eller hektar. För dessa människor, som uppenbarligen inte skulle känna till något annat än fotboll, har man uppfunnit fotbollsplansliknelsen – en princip som säger att alla ytor större än en hektar bör uttryckas i fotbollsplaner – för att säkerställa att medelsvensson förstår precis hur gigantiskt området faktiskt är. EN FOTBOLLSPLAN är enligt Wikipedia mellan 45 och 90 meter

KONTAKTA Helen Florberger Tnf 0708-94 88 28 studentpastor@ norrmalmskyrkan.se

bred, samt mellan 90 och 120 meter lång. Arean varierar alltså mellan 4 050 och 10 800 kvadratmeter. Det framgår inte vad för mått som används när man använder fotbollsplanen som areaenhet men Wikipedia uppskattar fotbollsplanens yta till ca 7 000 kvadratmeter eller 0,7 hektar. MEN INTE NOG med all förvirring om fotbollsplanens egentliga

storlek. Denna stackars ”vanliga” människa förväntas, trots sin avsaknad av fantasi och bristande mattekunskaper, lätt föreställa sig ytor stora som tio, femtio och ibland hundratals fotbollsplaner! OCH NÄR VI väl är igång och har börjat mäta area i fotbollsplaner är

Helena Hagert Tfn 0703-24 65 68 helena.hagert@ svenskakyrkan.se

ju inte steget långt till att mäta stora vikter i flygplan eller jumbojetar, som ju också börjat förekomma i media. Varenda femåring kan ju på ett fint sätt förklara för dig hur mycket 25 jumbojetar väger – de väger superduperjättemycket! JAG FÖRESLÅR därför en ny metod för att inexakt uppskatta

storleken på stora saker: använd adjektiv! Om du i en vetenskaplig text vill uttrycka hur mycket skog som brunnit ner och det rör sig om till exempel 100 hektar, skriv då bara att det brann ner JÄTTEMYCKET. Brann det ner ännu mer kan man innan ordet lägga till super, superduper, eller superduperchucknorris. Vi provar med ett exempel: Hur mycket regnskog avverkas det varje dag? Superdupermycket! ANNARS ÄR MAN ute på väldigt tunn is när man gör dessa

STUDENTPRÄSTERNA Svenska kyrkan i ekumenisk samverkan

www.svenskakyrkan.se/studentprast

liknelser. Steget är inte alls långt till att avskaffa det läskiga och abstrakta metersystemet och övergå till att mäta saker i pålitliga fötter och armar! För alla har ju fötter, så det blir jättelätt att avgöra. Hur som helst väntar jag med stor fasa på dagen då skolbarnen får läsa i sina matteböcker om den exakta storleken på en fotbollsplan!

KÅRENS

DAG

På Kårens dag på Nymble den 27:e augusti spelade bandet Laakso. Osqledaren träffade bandet som få KTHare känner till.

TEXT Dunja Vujovic FOTO David Asplund

NÄR JAG TRÄFFAR killarna som varit ett band i fem år sitter de i Musikrummet i kårhuset och är nöjda med den service de har fått. De har fått allt på sin raider, inklusive dagstidning och kassettbandspelare, vilket de ofta inte får. Jag sitter en stund och pratar med dem samtidigt som fotografen David springer runt oss och fotograferar. De märker honom knappt och svarar snällt på mina frågor. Det är mest sångaren, Markus Krunegård, som svarar. Jag försöker rikta frågor till de andra medlemmarna också, så att de inte ska känna sig förbisedda. Det funkar till en viss del, fast Markus är mest van vid att svara på frågorna.

Hur definerar ni er genre? - Vi vill gärna inte definera vår musik i någon speciell riktning då vi inte vill hamna i fack. Vi vill göra nya saker hela tiden och leverera bra musik. Någon form av proggpop kanske man skulle kunna kalla det. Många skulle kalla oss indie, på gott och ont. Vi kan inte riktigt identifiera oss med indiemusiken helt men till en viss del.

Vad är era mål med musiken? - Vi vill hela tiden göra grymma låtar. Vi vill bli störst, bäst och vackrast och framförallt vill vi att det vi gillar ska andra älska. Ett spännande samarbete är låten “Italy vs Helsinki” som ni gjorde tillsammans med Peter Jöback. Hur kom ni på tanken att jobba med honom? - Vi kände mest att det var en grym duett, vi gör inte klassiska hits och det var spännande att jobba med någon som är rätt annorlunda mot vad vi är. Detta är ett av våra få intiativ. Vi brukar inte bjuda upp till dans direkt, utan vi är mer de som står i ett hörn och pratar på fester. Peter Jöback har en fantastisk röst och ville göra en fin låt och en cool video. Apropå Helsinki, “Laakso” är väl finska? - Ja, det betyder dal. Vi har finskt påbrå i bandet och vi ville vara lite speciella. Det är rätt viktigt för oss. Dessutom tyckte vi att det var estetiskt fint med två a efter varandra.

2007

LAAKSO PÅ NYMBLE Vad för andra samarbeten kan ni tänka er? Har ni något drömsamarbete? - Vi vill gärna göra något helt otippat. Gärna ha Riverdancedansare på scen med oss. Annars skulle vi vilja jobba med artister som har hamnat lite snett, eller inte har haft hits på ett tag men som har bra röst. Orup och Lill Lindfors skulle vara kul. Vilka spelningar har gjort intryck på er? - Största spelningen var på Pridefestivalen i år och det var galet kul. Way out west var också väldigt kul. Konstigaste spelningen var vid norska gränsen där vi var sminkade som katter och fick stryk. Det var lite jobbigt. Markus, hur känns det att spela på Nymble, du som har pluggat på KTH? - Ja, det har ju spelat rätt stora band här tidigare. Soundtrack of Our Lives, Sahara Hotnights och så vidare, så det känns kul att vi också får spela här. Det ger en perspektiv. Jag kan också

sakna att vara arkitektstudent. Arkitekt låter som om man är snygg, smart och intellektuell. Men att vara popstjärna är i och för sig svårare att bli. Vem vet, jag kanske fortsätter en dag. Vi är flera i bandet som har slutat plugga för att satsa på det här, vilket har gett upphov till vår låt “Dropout”. Vad har ni för influenser? - Vi gillar AC/DC, Fleetwood Mac, Imperiet, PJ Harvey och Inner Circle. Vi lyssnar egentligen på allt faktiskt. Slutligen, vad har ni för planer för framtiden? - Vi ska turnera hela hösten och så släpper vi en EP i oktober. Jag tackar för intervjun och önskar dom lycka till — jag misstänker att publiken är svårflörtad.

film AV Per Ganbar BLINDSIGHT Premiär 21/9 Regi Lucy Walker I rollerna: Sabriye Tenberken, Erik Weihenmayer, Gyenshen, Dachung m fl. Betyg: 3

TILLSAMMANS ÄR MAN MINDRE ENSAM Premiär 28/9 Regi Claude Berri I rollerna: Audrey Tautou, Laurent Stocker, Guillaume Canet Betyg: 3 Audrey Tautou blev mest känd som Amelie i ”Amelie från Montmartre”. Hon har gjort fler roller sedan dess, bland annat i ”Da Vinci-koden”, ”Dirty Pretty Things” och nu i den här romantiska dramakomedin. Här spelar hon Camille, en ensamstående städerska som jobbar hårt och bor i en liten lägenhet. När hon blir sjuk har hon turen att tas om hand av den timide grannen Philibert. Bekantskapen utvecklas till en vänskap och hon får även lära känna hans inneboende Franck som är nästan motsatsen till Philibert. Lite av ett triangeldrama skulle man kunna kalla det, fast den ene är mer intresserad av vänskap och den andre mer av passionerad kärlek fast han vill verka svårfångad. Filmen har både en del humor och en del värme. Huvudrollsinnehavarna spelar bra. Man skulle kunna kalla den för en typisk fransk film. Självklart förekommer det en del matlagningsscener från ett hektiskt kök också. Och slutet är gott och gör då skäl för filmens titel.

Tänk dig att du är synskadad och inte kan se dig omkring som vanligt. Självklart måste det vara svårt och jobbigt att bli ganska begränsad och inte kunna springa runt som man är van. Men livet är inte slut för det; livet är vad man själv gör det till. Det finns synskadade som till och med bestiger höga berg och gör massor med annat äventyrligt som kanske även vissa med full syn inte skulle våga göra. Det är ett sådant gäng man möter i dokumentären ”Blindsight”. En tysk synskadad tjej hör talas om en grupp tibetanska synskadade ungdomar och bestämmer sig för att hjälpa dem. De får dessutom hjälp av en synskadad amerikan som redan bestigit flera höga berg och vill visa att det mesta är möjligt och att det är upp till en själv att sätta gränserna. Detta är en spännande dokumentär som berör starkt. Man vill krama de starka ungdomarna och deras ledare som inte låter sig begränsas av ett handikapp utan försöker leva så normalt som möjligt trots det. Det är ett häftigt äventyr för dem och en klart intressant film för oss andra.

KID SVENSK Premiär: 12/10 Regi: Nanna Houlman I rollerna: Mia Saarinen, Milka Ahlroth, Jim Rautiainen Betyg: 4

”Kid Svensk” är Nanna Houlmans delvis självupplevda debutfilm. Huvudpersonen Kirsi är en 13-årig ung flicka av finsk härkomst, på väg in i tonåren, som just håller på att upptäcka andra saker i livet än leksaker och sina skolkamrater. Kirsi bor tillsammans med sin mamma som jobbar som städare och som inte pratar så bra svenska, så hon får ofta hjälp av Kirsi som agerar tolk. Kirsi är duktig på att prata och berätta, vilket hon visar prov på när hon vinner en uppsatstävling och därmed en sommarpraktik på den lokala radiostationen. Det kompliceras något av att mamman bestämmer sig för att de ska spendera sommaren i Finland. Eftersom hon inte har något val får hon finna sig i det men det kanske blir lite roligare när mammans bästa kompis och hennes son också ska följa med. “Kid Svensk” är en av höstens, och rentav årets, bästa svenska filmer. 13-åriga Mia Saarinen som spelar Kirsi är ett fynd. Hon spelar naturligt och det är underbart att se henne agera såhär proffsigt. Nanna Houlmans debut är en enkel och underbar film som ändå är stark och lyckas beröra.

WORLD MISS UNIVERSITY I våras vallfärdade studentskor från hela världen till Sydkorea för att tävla om titeln World Miss University 2007. Osqledarens Robert Lyngman fanns på plats för att dokumentera tilldragelserna. TEXT & FOTO Robert Lyngman

På en sandstrand ut mot stilla havet möter jag små barn som leker tillsammans med en stor grupp vackra flickor. De är omringade av pressfotografer från diverse TV-bolag och tidningar. Jag kommer lite sent då jag missade pressbussen och var tvungen att själv ta mig från Seoul ut till kusten. Nu är en dag av lek och allvar i full fart och jag kastar mig in bland de andra fotograferna och beskådar resten av dagen genom min kamera. Den koreanska uttagningen till World Miss University har nu startat. Arrangemanget, där kvinnor från universitet världen över får träffas, umgås och tävla mot varandra, sker årligen. Det startade redan år 1986 och har därefter ökat i omfattning för varje år som fortskridit. I årets World Miss University kommer över 90 länder att deltaga. Tävlingens syfte är att visa att skönhet inte enbart beror på yttre skönhet utan även intelligens. Tillbaka till stranden där jag mötte deltagarna två dagar före den koreanska uttagningen, där aspiranterna utförde det fredsbevarande och samhällsförbättrande arbete som har en självklar del i Miss University. De 69 deltagarna lekte med föräldralösa barn och diskuterade världsfreden en solig dag på en av de populärare sandständerna i Korea. Vid dagens slut fälldes många tårar då barnen och Miss Univeristy-deltagarna tvingades att lämna sina nyfunna vänner. Den koreanska uttagningen bevakas av ett massivt mediauppbåd och en stor publik enbart bestående av koreaner och jag känner mig en aning uttittad där jag går omkring framför scenen för att dokumentera tävlingen. Det hela inleds med sång och dans av samtliga deltagare för att senare gå över till ett mer seriöst skede då varje deltagare iförd studentklädsel berättar kortfattat om världsfreden med musik från bland annat ABBAs ”The winner takes it all” i bakgrunden. Tävlingen fortskrider med individuella framträdanden och gruppuppträdanden, sång av pojkband, ackompanjerade av ett massivt skrik från flickorna i publiken. Vidare med aftonklänningsuppvisning, varpå vinnare koras i många olika kategorier där allt ifrån prestationer i skolan till tävlingens uppträdanden och framföranden vägs in. Kvällen avslutas med en stor fest och återigen med tårar av glädje och sorg då deltagarna skiljs från sina vänner för att återvända till sina studier.

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Martin Jensen:

Välkommen till THS! Slut på sommaren för den här gången! Höstterminen har dragit igång igen och kårhuset Nymble fylls åter med liv och rörelse. Därmed vill jag passa på att hälsa THS alla medlemmar, gamla som nya välkomna till KTH och till THS – din studentkår! THS uppgift är att göra din tid på KTH så bra som det någonsin går. Vi arbetar med frågor som rör dina studier, din studiesociala miljö, din utbildning, men också din fritid. En av årets viktiga frågor är rektorsvalet. I skrivandets stund är det ännu inte klart vem som kommer att ta över efter Anders Flodström. THS ord i frågan väger tungt och självklart ska vi se till att få en rektor som ser vikten av studentinflytande och som vi kan ha en fortsatt fruktsam dialog med! En annan viktig fråga gäller det nya betygssystemet. THS ska bevaka att övergången sker på ett bra sätt, och att det enkelt går att jämföra resultaten med tidigare system. På näringslivsfronten vässar vi oss ytterligare! THS arbetar för större samverkan med näringslivet. Redan under studietiden bör fler möten mellan presumptiva arbetsgivare och anställda, det vill säga KTH:s studenter ske. Nyckelordet i sammanhanget är kontaktyta. Det ser ut att bli ett spännande år! Ännu en gång – välkomna till THS. Hör gärna av dig om du har några frågor eller funderingar kring kårens arbete! Martin Jensen, THS ordförande 2007/08

På gång: Ny THS webplats

THS-kortet, nyheter HT 2007

THS ledningsgrupp och THS informatör arbetar för fullt med att ta fram en ny webplats för THS. Tillsammans med ett webföretag ska vi se till att THS hemsida blir ännu bättre. Vi talar om när allt är klart, men håll ögonen öppna! Adressen kommer att vara den samma som i dagsläget: www.ths.kth.se

Som gammal THS-medlem kommer du snart att upptäcka att det har hänt en del med THS-kortet, ditt medlemskort i studentkåren. THS har inlett ett samarbete med studentkortsleverantören Mecenat. Numera är ditt Mecenatkort även ditt THS kort. Detta betyder bl.a att de rabatter som du tidigare haft på både ditt THS-kort och Mecenatkort är samlade till ett enda kort, THS-kortet. Layouten påminner väldigt mycket om den på det föregående THSkortet. Den viktigaste skillnaden är att du inte själv kommer att skriva ut något terminskortmärke. Förut skrev du ut ditt märke i någon av våra THS-kortsterminaler, nu kommer du inför varje nytt läsår istället få ditt THS kort hemskickat efter att du betalat din kåravgift. THS-kortet kan även användas som biblioteketskort i KTHB.

Kårfullmäktiges möten KF 1 KF 2 KF 3 KF 4 KF 5 KF 6

2007 09 27 2007 11 15 2007 12 06 2008 02 21 2008 04 10 2008 05 08

Ett stort tack till THS kårföreningar, studenter och alla andra som var med och gjorde kårens dag på Nymble 2007 lyckad! /THS ledningsgrupp 2007

Söker du extrajobb?

www.ths.kth.se/extrajobb

Snart tagit examen?

www.ths.kth.se/heltidsjobb

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

SL studentrabatt THS och Stockholms studentkårers hårda lobbyingarbete har burit frukt! Du som studerar på KTH kan nu köpa SL:s studentkort till reducerat pris. Var dock uppmärksam på SL:s regler för att kunna dra nytta av din studentrabatt! Stockholms studentkårer har i ﬂera år jobbat för att få till stånd en studentrabatt för SL:s resenärer. Givetvis är vi på THS väldigt glada över att ha lyckats. Samtidigt är THS väl medvetna om att det nuvarande systemet är långt ifrån optimalt. SL:s regelsystem gör att många nya studenter tyvärr kommer att missa rabatten. THS arbetar därför hårt för att införa förbättringar så att ﬂer studenter på sikt kan dra fördel av SL-rabatten. I dagsläget fungerar det så här: För att få köpa koret måste du kunna uppvisa giltig studentlegitimation (SL godkänner följande; CSN-kortet, Mecenatkortet, Membitkortet, ISIC-kortet eller Studentkortet).Om du inte har fått någon studentlegitimation när terminen börjar kan du köpa ett 30dagarskort och uppgradera detta till ett SL studentkort vid senare tillfälle. Observera att förutsättningen är att giltighetstiden för SL kortet inte har hunnit gå ut och att SL enbart godkänner giltig studentlegitimation och inte exempelvis intyg från THS. För att bli rabattberättigad medlem i THS måste KTH först bekräfta att du är inskriven som student på KTH. Detta sker normalt sett någon vecka efter inskrivningen, som i sin tur ligger ett par veckor in på terminen. Kort efter att THS fått informationen från KTH skickar vi ut din räkning för kårens medlemsavgift. När du har betalat den beställer vi tillverkning av ditt THSkort. Därefter dröjer det ca 1-2 veckor innan du får kortet. Det är tråkigt att SL:s krav på ett medlemskort gör det omöjligt för nya studenter, som ej redan har ett CSN-kort från exempelvis gymnasiet eller Komvux att utnyttja rabatten under sin första tid som student, men THS har löpande kontakt med SL och Landstingspoltikerna – dagligen – och vi jobbar så hårt vi kan för att komma till rätta med problemen. Vi har föreslagit många lösningar, men SL anser sig inte ha möjlighet att klara av administrationen på något annat sätt i dagsläget. Martin Jensen, THS ordförande 2007 – 2008

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör för THS sidor är Josefin Viidas, info@ths.kth.se, 08/070–790 98 06.

Dina THS-medlem

som

THS ﬁnns till för alla som studerar vid KTH. THS arbetar främst med utbildningsfrågor och med aktuella studiesociala frågor, men även för att du ska få en meningsfull fritid. Du betalar endast 1, 39 kr per dag, eller 390 kr per år exklusive din sektionsavgift. För detta får du bland annat: • Tillgång till en oberoende part som bevakar och försvarar dina rättigheter som student. • Studentrabatter. • Möjlighet till fest och umgänge över sektionsgränserna. • Företagspresentationer med gratis käk och värdefullt mingel. • Kårens tidning Osqledaren. • Personlig utveckling och karriärgenväg för kåraktiva. • Låna pengar när det krisar. • En schysst mottagning för nya studenter. • Kårens arbetsmarknadsmässa Armada. • Fritidsaktiviteter för alla. • Studentlitteratur till rätt pris. • En direktlänk till KTH:s ledning. • Bastu. • Hjälp om du blir diskriminerad. • Tentapubar. • Studentbostäder genom SSSB. • Hyra ljud och ljusanläggning till lågt pris. • Sportstugan Osqvik och kårhuset Nymble; lokaler att vistas i eller hyra. • Hjälp för internationella studenter att komma till rätta på KTH och i Sverige. • Studenttraditioner som hålls vid liv. • Studentinﬂytande, studenternas röst på alla nivåer.

Taking a moment to savour success. Just another day at the office for a Tiger. Join Accenture for a career that keeps you motivated and moving forward. Work on vital assignments for top class clients and help them achieve high performance. Push yourself, while developing your skills and confidence. Work with the best people worldwide to solve problems and do what hasn’t been done before. If this is your idea of a typical working day, Accenture is the place to work.

We’re looking for exceptional systems integration professionals By joining our Systems Integration group, you can learn how to orchestrate global teams to create the measurable business value companies need to stay ahead of the competition. You’ll work to align organisations with business processes enabled by IT in key areas including SAP, Oracle, retail, banking and communications solutions.

Visit accenture.jobb/se

Why Accenture? Our unique professional development programs, such as Accenture Academy for SAP, will help you build leadership skills to ensure you grow to the greatest potential of your professional development. And our culture encourages you to balance your personal and professional life and promotes a collaborative, teamoriented environment.

We are looking for top candidates with a Master of Science degree who are about to graduate, have recently graduated or who possess up to a few years of working experience. Could you be one of them? Visit our website today.