OL 07/08 #2 by Osqledaren

OSQLEDAREN nr 2 07/08

��

�

��

OSQLEDAREN nr 2 07/08 Nu har höstterminen kommit igång på riktigt. Kanske har du redan avslutat den första tentaomgången. Dags för lite välförtjänt vila, och kanske en liten stunds eftertanke. Varför inte börja fundera på vad du ska göra när du är klar med studierna? Tro mig, det tar tid, jag har funderat i fyra år. I november går Armada av stapeln. Ta tillfället i akt och gå runt och snacka lite med företagen. Kanske finns de där, dina framtida arbetsgivare. För den välförtjänta vilans skull finns i detta nummer en liten kulturspecial med bok- och teaterrecensioner. För eftertankens skull har vi skrivit om sånt som kan tänkas inspirera. Sånt som handlar om morgondagen.

INNEHÅLL Fråga fysikern

Prisbelönt pedagog

Slopat obligatorium

Nytt Q-hus

KTH-dagis

Intervju med nya rektorn 16

Detta nummer av Osqledaren lever inte i nuet utan sneglar lite på vad som finns runt hörnet.

Framtidens energi

OS i Peking

Till sist, ett litet tips inför halloween: ”För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig.” Nalle Puh

Armada informerar

Spökar det?

Utbytesstudier

Recensioner

SARA GUSTAVSSON Chefredaktör

osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans studentkårs medlemstidning och har en upplaga på ca 18 000 ex. Den kommer ut 7-8 gånger per år och skickas kostnadsfritt till alla studenter på KTH. chefredaktör och ansvarig utgivare Sara Gustavsson graﬁsk form och layout Sara Gustavsson omslag Jonas Gunnarsson

skribenter Viktor Sebes, Sara Eriksson, Frej Naimi-Akbar, Sara Gustavsson, Cecilia Björklund, Felix Mandoki, Therese Johansson, David Tiberg, Sergej Kotliar, Susanna Lundh, Sthig Jonasson

fotografer Robert Lyngman, Jérémy Bidaud, Per Fogelberg illustratörer Aron Lind, Jonas Gunnarsson, Helen Silvander, Joseﬁn Karlsson, Johannes Koch repro och tryck Wallin & Dalholm Boktryckeri AB papper multioffset 100 g

kontakt osqledaren@ths.kth.se 08/070 - 790 98 70 annonskontakt tomat annons & reklambyrå www.tomat.se eller info@tomat.se

får du inte osqledaren? 1) Har du betalat kåravgiften? 2) Om svaret är ja; ring KårX på 08 - 10 45 72 och kolla om din adress stämmer. 3) Om adressen hos KårX stämmer men du ändå inte får tidningen kan du ringa CityMail på 0200 - 211 911 bidrag Manusstopp för nr 3 är den 23/11 -07. Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras inte. I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

53% Just nu kanske du är

Är du på väg mot 100% ingenjör? I så fall är vi det självklara förbundet för dig. Vi kan din utbildning, din arbetsmarknad och dina karriärmöjligheter.

Bli studerandemedlem på www.sverigesingenjorer.se

Välkommen till Nordens största arbetsmarknads-

mässa! (Någonsin)

Den 13-14 november slår Armada rekord när 156 svenska och internationella företag intar kårhuset Nymble och KTHB för att hitta sina framtida medarbetare. Är du en av dem? Besök Armada 2007!

4 armada_annonsOL3.indd 1

Läs mer på

www.armada.nu 07-10-17 00.49.16

9.16

ledare HÖRS I BLÅSVÄDER De senaste fyra åren har HÖRS, Högskolerestauranger AB, gjort en förlust på tolv miljoner kronor. Och sedan årsskiftet har två ledande personer inom bolaget avgått. Varför ska du bry dig? Jo, för att du är ägare till HÖRS. HÖRS ägs till 15 % av KTH och SU, till 42,5 % av SUS och de resterande 42,5 % äger THS. Alltså alla medlemmar i THS. Alltså du.

PÅ VERKSAMHETSÅRETS första fullmäktigemöte kom frågan

om HÖRS upp. På frågan om vad som händer med bolaget fick kårfullmäktige svaret ”det kan vi inte säga.” Bakgrunden är denna: I november förra året beslutade THS att skjuta till extra pengar till bolaget eftersom det befann sig i en ekonomisk kris. I somras hamnade bolaget åter igen i kris. Vanligtvis behöver bolaget ta ett banklån på sommaren eftersom ingen försäljning sker men löner och hyra ändå behöver betalas ut, och nu i somras var det så mycket som sex miljoner som saknades i kassan. Banken ville den här gången inte godkänna lånet om inte huvudägarna gick in och aktivt visade sitt stöd. Det vill säga genom att själva gå in med pengar, 1.9 miljoner från varje kår i form av ett lån. Den åttonde augusti hölls därför ett kårstyrelsemöte bakom stängda dörrar där HÖRS fanns med som beslutspunkt. Vad som sades bakom dörrarna hölls konfidentiellt, protokollets bilagor hemligstämplades. Inte ens kårfullmäktige fick alltså veta vad som beslutats. Motiveringen var att det som diskuterades var ”av en sådan natur att THS och THS medlemmar riskerar lida avsevärd ekonomisk och annan skada ifall den blev offentlig.” ATT KÅRSTYRELSEN inte ville flagga med HÖRS besvärliga

situation är förståeligt. Inte bara för att det kunde skapa oro hos bolagets medarbetare utan också för att undvika en situation där leverantörerna hade möjlighet att driva bolaget i konkurs. Nu ska krisen vara över för den här gången, i och med att försäljningen har kommit igång har pengarna börjat rulla in och enligt Per Åkesson, VD för HÖRS, är man redo att betala tillbaka när som helst. Den första november beräknas pengarna vara tillbaka hos THS. Per Åkesson betonar att hans uppsägning inte har med de ekonomiska problemen att göra, han har helt enkelt fått ett bättre erbjudande av Hemköp. Styrelseordförande Göran Hammarstrand har enligt Åkesson varit på väg att avgå länge eftersom han redan suttit i många år och nu passade på för att inte behöva bli den som utsåg bolagets nya VD.

kvarstår det faktum att bolaget inte har gått med vinst sedan 1998, enligt VD Per Åkesson. Under förra året förlorade bolaget två miljoner på en restaurang vid högskolan i Kristianstad och utöver detta har restaurangerna på KTH och SU gått back med en miljon vardera under förra året. Varför äger kåren bolag överhuvudtaget? Från början var det tänkt att man genom att äga sitt eget restaurangbolag skulle ha en möjlighet att hålla priserna nere. Men i dagsläget, med sina 65 kr per lunch, ligger HÖRS snarare över än under lunchpriserna i omgivningen. Är det verkligen de höga råvarupriserna som genererar detta, som Åkesson vill göra gällande? Citat ur en ledare i Osqledaren för tre år sedan: ”Kan man inte fråga sig om orsaken till att det inte går bättre för Nymblerestaurangen är att kåren håller dem under armarna? Att hur illa det än går så vet HÖRS att THS kommer att hjälpa till att lösa problemet?” IDAG VERKAR inte syftet med HÖRS längre vara att se till att

studenterna får bra mat till bra pris utan snarare att äga ett bolag som man eventuellt kan tjäna pengar på. Men några vinster syns inte till. I flera år nu har frågan därför varit om THS verkligen ska fortsätta med HÖRS. Inte minst, menar vice ordförande Madelein Keskitalo, med tanke på att kåren inom bara några år kan se helt annorlunda ut: ”Vi är i en situation där vi bör se över vad som är vår kärnverksamhet och då kan man ju fråga sig om vi verkligen

SARA GUSTAVSSON, Chefredaktör

ÄVEN OM DEN ekonomiska krisen är över för den här gången

noterat

AV Sara Gustavsson

Studentminskningen har avstannat

240 miljoner till högskolorna

Två läsår i följd har antalet högskolestudenter I Sverige minskat. Allt tyder nu på att minskningen avstannar under 2007. Det visar Högskoleverkets sammanställning av universitetens och högskolornas prognosrapporter som redovisades i augusti. Antalet studenter i Sverige ligger nu kvar på i stort sett samma nivå i år som föregående år. Högskolorna räknar nämligen med att den tidigare minskningen av antalet studenter kommer att stanna av under 2007. Om prognoserna stämmer kommer antalet helårsstudenter i Sverige att landa på ungefär 285 000 i år.

I den föreslagna budgetpropositionen ska 240 miljoner extra gå till höjd kvalitet i högskolan under 2008. Det innebär dubbelt så mycket pengar som i år. I första hand satsas pengarna på de utbildningar som idag har lägst kostnad per plats, det vill säga utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskapliga utbildningar, men nytt för i år är att även naturvetenskapliga och tekniska utbildningar får en tusenlapp extra per student och år. För KTHs del innebär det dryga 12 miljoner extra. Pengarna ska bland annat användas till att öka lärartätheten. SG

Olle Blomqvist, KTH Nordiska framgångar för KTH-lag Vid nordiska mästerskapen i programmering som gick av stapeln den första helgen i oktober kammade KTH-laget hem förstaplatsen för sjätte året i rad. Totalt deltog 129 lag från högskolor och universitet i de nordiska länderna. I den svenska tävlingen tog KTH-laget hem en dubbelseger. En vecka senare var det dags för Innovate Nordic, en tävling i IT-design för nordiska studenter inom elektronikoch datorsystem. Där knep Team Panda, bestående av KTH-studenterna Xin Liu och Huan Fang, en tredjeplats med ett system som används för att hantera och identifiera röstavtryck. Med hjälp av systemet kan man till exempel använda rösten för att logga in på datorn. I tävlingen deltog 66 lag från hela Norden.

Lappis blir upplyst På kvällen den tionde oktober invigdes Lappis nya belysning. Nya armaturer och mer riktad belysning har använts för att skapa en ljusare och tryggare miljö. En undersökning bland studenterna på Universitetet nyligen visade nämligen att många, särskilt unga kvinnor, känt sig otrygga kring Lappisområdet. Var fjärde kvinna har någon gång avstått från att gå ut för att de känt sig otrygga, en kommentar från en av studenterna som deltog i undersökningen är: “Alldeles för mörkt. Jag går aldrig själv om natten.” Den nya belysningen är ett resultat av ett samarbete mellan Stockholms stad och Fortum och har tagits fram tillsammans med boende på området. På lappis finns 2000 studentbostäder. Källa: Fortum

SG 98 % har jobb inom fem år Hans Blix ny hedersoktor vid KTH Hans Blix, kanske mest känd för sin ledande position inom FNs kärnenergiorgan IAEA under mänga år, har blivit utsedd till hedersdoktor vid KTH. Tillsammans med årets övriga tre hedersdoktorer, alla professorer vid amerikanska universitet, promoveras han i Stockholms Stadshus den 16 november. Magnus Myrén, KTH

En tredjedel av alla som utexaminerats från KTH arbetar som konsulter. Det gäller både civilingenjörer, högskoleingenjörer och arkitekter. Detta visar en karriärundersökning som KTH har gjort. Rapporten gjordes bland utexaminerade från åren 2004 och 2005. I den framgår också att den främsta inkörsporten till jobb är examensarbetet, var fjärde har fått jobb på detta sätt. Karriärundersökningen är den första som KTH har gjort, och den genomfördes delvis för att skapa underlag för närmare kontakter mellan KTH och näringslivet men också för att kunna utveckla utbildningarna till att i högre grad motsvara vad man faktiskt möter i sitt framtida yrkesliv. Fortsättningsvis ska därför alla som tagit ut examen från KTH följas upp. Möjligheten till jobb ser ljus ut: hela 98 % av de tillfrågade hade fått jobb inom fem år efter sin examen, 40 % av dem redan innan de var färdiga. Efter två år befinner sig dessutom 10 % i chefsposition. SG

teknik Med KTHs hjälp blir saker osynliga Ett samarbete mellan forskare på KTH i Kista och Zhejiang University i Kina har resulterat i en artikel som bevisar att det skulle vara möjligt att skapa en osynlighetsmantel. Själva idén bakom står egentligen forskare i England och USA för, men det svenskkinesiska samarbetet har bestått i en studie som bekräftar att osynlighet skulle kunna uppnås med rätt material. Det material som i så fall skulle krävas är något som kallas metamaterial, ett material som tvingar ljusets bana att böja av. ”När elektromagnetiska vågor passerar genom osynlighetsmanteln kommer den att föra ljuset runt objektet för att sedan återgå till den ursprungliga banan utan att störa det yttre fältet” skriver forskarna själva i sin rapport. Perfekt osynlighet blir däremot svårt att uppnå eftersom minsta avvikelse i materialet skulle göra att föremålet avslöjade sig. Nästa steg blir att börja experimentera inom ämnet. SG Årets fysikpristagare samarbetar med KTH-forskare Forskaren Johan Åkerman samarbetar med Albert Fert – en av årets Nobelpristagare i Fysik inom så kallade spinntroniska oscillatorer. Johan har också hållit i ett seminarium med Peter Grünberg – den andre fysikpristagaren. – Det här handlar om områden där Skolan för informations- och kommunikationsteknik vid KTH leder utvecklingen nationellt och ligger mycket väl framme internationellt säger Johan Åkerman. Jag känner Albert personligen och vi träffades senast i juli i Stockholm då vi åt lunch ihop. Både Albert Fert och Peter Grünberg medverkade vid en KTH-konferens i somras som arrangerades av professor Ulf Karlsson. Johan Åkerman är forskare på Institutionen för mikroelektronik och tillämpad fysik vid KTH och har tidigare bland annat arbetat på företaget Motorola. År 2005 fick Johan utmärkelsen Framtidens Forskningsledare av stiftelsen Strategisk Forskning. Olle Blomqvist, KTH Torsten Fransson, KTH, koordinator för EU-projekt i 100 miljoners-klassen Skolan för Energi- och Miljöteknik vid KTH är koordinator för ett mycket stort EU-projekt om turbomaskiner. Andra svenska deltagare är FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut), Volvo Aero och Siemens Industrial Turbomachines. Projektet med arbetsnamnet FUTURE (Flutter Free Turbomachinery Blades) har en budget på närmare 100 miljoner kronor under 4 år inom EU FP7-programmet, och de svenska deltagarna står för mer än 30 procent av budgeten. Professor Torsten Fransson är koordinator med universitetsadjunkt Damian Vogt som biträdande koordinator, båda vid institutionen för Energiteknik vid KTH. Huvudmålsättningen med projektet är att säkerställa att nästa generations skovlar i turbomaskinerna kan konstrueras lättare och säkrare, med kortare ledtid än vad som är möjligt idag. Omfattande experimentkampanjer skall bland annat genomföras på KTH, FOI, Tekniska högskolan i Lausanne, Schweiz, samt vid det spanska forskningscentret CTA (Fundación Centro de Tecnologías Aeronáuticas). Olle Blomqvist, KTH

STING firar femårsjubileum med ny inkubator Företagsinkubatorn STING (Stockholm Innovation and Growth), som fyller fem år i år, firar med att inviga en ny plattform för innovation. Den nya inkubatorn ska vara inriktad mot medicinteknik och ligga i Karolinska Science park i Flemingsberg. Intentionerna är att kunna ha så mycket som fem företag åt gången i inkubatorn. Sting har sedan tidigare en inkubator i Kista Science city och en på KTH campus Valhallavägen tillsammans med KTH Innovation. Inkubatorerna är till för att hjälpa bolag i utvecklingsgfasen att kommersialisera sina innovationer. STING firade sitt femårsjubileum i mitten av september med tårta och fyrverkerier ute i Kista. STING ägs av stiftelsen Electrum med Stockholms stad, KTH och Ericsson bland huvudmännen. Sedan starten har 45 nya tillväxtbolag fått hjälp att komma igång med hjälp av STING. SG Klimatprognoser kan bevara freden Korrekta klimatprognoser kommer att vara en viktig faktor för att bevara freden i framtiden. Därför är det välkommet att klimatforskarna får just fredspriset, det visar på den betydelse forskningen har för världspolitiken. Det menar den tyske forskaren Peter Lemke, aktiv inom klimatpanelen IPCC och därmed en av de många klimatforskare som har del i Nobels fredspris 2007. – Det kommer att uppstå klimatkriser under de årtionden som ligger framför oss, konstaterar Peter Lemke. I vissa regioner kommer klimatet att förbättras i en del av regionen och försämras dramatiskt i andra delar. Ett exempel är fjärran östern, där miljontals kineser kan komma att drabbas av svår torka, samtidigt som klimatet i Sibirien förbättras. En eventuell migration skulle kunna leda till politiska tvister mellan länderna i regionen. Om klimatforskningen kan förutse sådana situationer långt i förväg finns förutsättningar att undvika väpnade konflikter. Fredspriset till klimatforskningen är därför väl motiverat, menar Peter Lemke. Vetenskapsrådets presstjänst

FRÅGA FYSIKERN

Fånga tillfället att få svar på det där du alltid undrat över! Maila osqledaren@ths.kth.se

Ha en trevlig promenad! I samarbete med Stockholms Stad förstärker Fortum belysningen i området Lappkärrsberget. Att göra Stockholm ljusare är ett projekt som vi dragit igång under 2007. Med tiden kommer vi att lysa upp ﬂer och ﬂer platser runt om i stan. Det blir lite tryggare och trevligare så.

FRÅGA: En cykel rör sig framåt och rullar utan någon tillförd

energi rakt framåt. Cykeln har ingen rörelsemängd alls i sidled. Ändå kan cykeln, om den gör en smidig kurva, röra sig i sidled utan att någon energi/kraft tillförts. Hur kommer det sig? Sigge SVAR: Mja... Kraft tillför man ju. Försök svänga genom att luta

dig (som vanligt alltså) på ishalt underlag så får du se (känna). I cykelfallet blir friktionskraften vinkelrät mot hastigheten så den uträttar inget arbete – i idealfallet – alltså, hastighetens belopp ändras inte. Lutar du dig åt vänster så svänger du åt vänster det vill säga du utövar en kraft på underlaget åt höger. Cyklar du söderut blir kraften på jorden alltså riktad åt väster och du motverkar jordrotationen. Dagen blir alltså lite (med betoning på L, I, T och E) längre. Göran

�� FRÅGA: Hur fungerar optiskt vitmedel i tvättmedel, tandkrämer

med mera? Vitnos

SVAR: Optiskt vitmedel är ett färgämne som fluorescerar, det

vill säga absorberar ljus av en våglängd och sänder ut det igen med längre våglängd. I detta fall absorberas ultraviolett, och mycket kortvågigt violett och blått sänds ut. Om ett gult föremål (oborstade tänder, gulnade bomullsplagg med mera) dränks in med detta färgämne kommer alltså det gula återskenet, som består av rött och grönt, att blandas med det blå från optiskt vitmedel. Rött + grönt + blått = skinande vitt. Fräscht? Processen ska inte förväxlas med rengöring. Göran

��

�� !"�� !�� "��# ��

�#$%! ��$# �&�'()�"*�� +#'',� !"-(./01 $$$��

�!((� 2�3�,��$# �"*��45,�� ,� !"�6��0!*0��#&&�#$�!(�&!((�1 %��&�%' ��(��

��

�

“JOBBA I GRUPP ÄR SMART“ Tillsammans med studenterna ute i Kista har matematikläraren Karim Daho utvecklat en ny metod för inlärning som går under benämningen SLAS, eller Studenter Lär Av Studenter. Målet med metoden är att fler ska klara tentamen och dessutom med högre betyg. Karim Daho arbetar sedan hösten 2004 som lärare i Linjär algebra, Envariabelanalys och Flervariabelanalys för ettan på mikroelektronik, ME, och informationsteknik, IT. I augusti i år blev han utsedd till årets lärare på ME 06/07, ”För entusiasmerande och pedagogisk undervisning samt stor passion för ämnet matematik.” Även om inte SLAS nämns i motiveringen är det en viktig faktor i varför han är så uppskattad bland studenterna. Vad går SLAS ut på?

- SLAS bygger på att det är smart att jobba i grupp. På ett SLASmöte delas eleverna in i grupper om högst fyra elever och sedan får de lösa en uppgift tillsammans under ledning av en fadder. Faddern ska inte hjälpa till att lösa uppgiften utan handleda genom att uppmuntra eleverna att kolla i kursboken, föreläsningsanteckningar och dylikt. När de är klara ska de redovisa sitt lösningsförslag på tavlan medan de övriga grupperna uppmuntras att komma med frågor. Fadderns uppgift är, förutom handledningen, att kolla så att allt går rätt till.

TEXT Sara Gustavsson

av SI-metoden med ME, SLAS, medan min kollega på IT använde vanlig SI. Nästan alla ME-studenter kom på SLAS medan SIn på IT endast bevistades av några få. Under det läsåret hade jag även övningar, och så fort vi hade övning kom alla dit och sa ”nu ska vi slasa”, vilket innebar att de spred ut sig i grupper och räknade med mig som handledare. Då tyckte jag att det var dags att involvera studenterna i utvecklingen av SLAS och sedan dess har jag utvecklat SLAS i nära samarbete med studenterna här i Kista. På många andra kurser används ju SI för att förbättra studieresultaten. Vad är den största skillnaden mellan SLAS och SI?

SI och SLAS har samma mål men olika vägar att nå dit. Alla vägar som hjälper studenten att klara sina studier på ett meningsfullt sätt är bra, må de kallas SI, SLAS eller något annat. Men SI tror jag kräver ett större självförtroende från studenterna, man måste våga gå in i ett möte och ställa frågor. Från och med läsåret 05/06 används inte längre SI utan bara SLAS, och KTH Matematik har också fått tillåtelse att använda SLAS.

Hur gick det till när SLAS utvecklades?

- Programansvarige för ME och IT önskade prova SI (Supplemental Instruction) som ett stöd för teknologerna. Jag använde en variant

En internationell högteknologisk mineralkoncern

Väx i LKAB Malmfälten tillhör de mest expansiva regionerna i landet. Gruvindustrin går på högvarv och kommunerna planerar för ny infrastruktur. Fjällvärlden är nära med ett rikt natur- och friluftsliv. Här ﬁnns LKAB – en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter. Koncernen har drygt 3 800 medarbetare och består av ett 30-tal bolag i 15 länder. LKAB strävar efter trygga, säkra och utvecklande arbetsplatser där alla har och tar ansvar för den egna och andras säkerhet. Vi erbjuder goda anställningsvillkor, öppen och tydlig kommunikation samt kontinuerlig friskvård och kompetensutveckling.

Börja som trainee När världens stålindustri växer och behöver mer järnmalmsprodukter växer också LKABs behov av duktiga medarbetare. Därför söker vi Dig som är intresserad av en traineeplats i Malmfälten. Du har universitets- eller högskoleutbildning med teknisk inriktning som inte är äldre än två år. För ytterligare information är Du välkommen att kontakta Lena Klippmark (lena.klippmark@lkab.com), 0980-711 42 eller Ann-Marie Helin (ann.marie.helin@lkab.com), 0970-761 90. Besök vår webbplats så förstår du vilka möjligheter du har att utvecklas med oss. Intresseanmälan gör Du via LKABs hemsida, www.lkab.com, senast 15 november.

Mer information ﬁnns på www.lkab.com

KOMMER KÅROBLIGATORIET ATT FÖRSVINNA? Kårobligatoriets vara eller icke vara har diskuterats fram och tillbaka sedan mitten av sjuttiotalet men den senaste tiden har frågan dykt upp allt oftare. Och av allt att döma verkar det vara allvar den här gången.

TEXT Sara Gustavsson

SENASTE GÅNGEN ett avskaffande var nära var på nittiotalet.

Utredningar gjordes och ett slopande utlovades, för att sedan stoppas vid regeringsskiftet -94. Men nu ser det alltså ut att bli verklighet under den här mandatperioden. I våras gick utbildningsminister Lars Leijonborg ut med löfte om att kårobligatoriet skulle tas bort senast januari 2010. Det senaste budet är att det kommer att försvinna vid läsårsskiftet 2010. EFTER LEIJONBORGS uttalande tillsatte regeringen en utredning

för att undersöka konsekvenserna av ett avskaffande. Utredningen leds av Erland Ringborg och i början av oktober talade han till SSCO (Stockholms studenters centralorganisation). Enligt Ringborg är kårernas viktigaste uppgift att bevaka utbildningen vid lärosätet och eftersom denna är i samhällets intresse bör utbildningsbevakningen finansieras genom ett statsbidrag. Kåren skulle alltså få, enligt hans förslag, minst 100 kr per student från staten. Han är dock övertygad om att studerandeinflytandet kommer att försämras i och med ett avskaffande, och hans uppgift är att ”få det så lite sämre som möjligt.”

till sociala aktiviteter såsom mottagningen, och att skolan även ska tillhandahålla kårhus för studenterna. En alternativ väg är att hitta extern finansiering som sponsring. Det kanske är lätt idag, men hur kommer det att se ut när konjunkturen svänger? VAD KAN KÅREN göra? Många studentkårers problem idag

är att studenterna inte alltid ser den nytta de gör, och man befarar därför att medlemsantalet kommer att sjunka drastiskt när obligatoriet avskaffas. Därför har studentkårer över hela landet börjat förbereda sig för stora förändringar. På THS har en omorganisationsgrupp tillsatts för att se över hur man kan effektivisera kårens arbete, till exempel genom att förbereda sig på att minska antalet heltidsarvoderade. För, säga vad man vill om obligatoriet, men det går inte att komma ifrån att kåren arbetar hårt för sina medlemmar. Att förlora detta skulle vara katastrofalt – eller som Ringborg uttrycker det, ”vansinnigt”.

OM DET BLIR sämre utan, varför vill då folk avskaffa obligatoriet?

Det vanligaste argumentet mot kårobligatoriet är att det är ett medlemskap som är påtvingat och att det därför strider mot föreningsfriheten, som är en av demokratins grundpelare. På vissa håll uttalas också förhoppningar om att ett frivilligt medlemskap skulle bidra till att kårerna får högre press på sig att visa vad de gör och att arbeta med de frågor som medlemmarna verkligen efterfrågar. Även engagemanget i kårens verksamhet tros bli bättre om medlemmarna aktivt har valt att vara med. Som det ser ut nu anses det vara bra om 10 procent röstar i kårvalet. En annan fråga är hur man ska bevara det lobbyarbete och påverkansarbete som studentkårerna också bedriver. Utan kåren och SSCO hade det inte blivit någon studentrabatt på SL-kortet. Och hur kommer det att bli med SSSB, som står under SSCO? Den studiesociala biten råder det större tveksamheter om, Ringborgs förslag där är att lärosätet ska få pengar som öronmärks

FAKTA: KÅROBLIGATORIET Kårobligatoriet är reglerat i högskolelagen och innebär att den som är inskriven vid en högskola måste vara medlem i den studentkår som finns vid lärosätet. Så tidigt som 1667 blev det obligatoriskt för en student att vara medlem i en nation men på den tiden var syftet i första hand att skolan skulle kunna hålla koll på sina studenter. Det var först på 1800-talet som studenterna började använda kårgemenskapen till sin egen fördel och det var också först då som de första riktiga studentkårerna bildades. THS bildades så sent som 1902. I den nu gällande förordningen om studentkårer (1983:18) står det att de ”ska främja medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med dessa”. Syftet med kåren är alltså att se till att medlemmarna har det så bra som möjligt under studietiden.

San

B LAC K B OA R D

Var ﬁnns Sandvik?

Unik kunskap inom materialteknik och mångmiljardsatsningar inom FoU har resulterat i material, verktyg och maskiner av världsklass. Men känner du till våra produkter? Gör testet på www.sandvik.com/student så kan du vinna en Scott Sportster P4!

VIN Karriär på Sandvik Internationella projekt

Sandvik_Osqledaren.indd 1

> >

Ingenjör/Ekonom/IT Vill du bli en av oss?

> >

N NE

TS T CO

TS OR

4 RP

42 000 anställda världen över www.sandvik.com/student

07-10-11 11.08.43

bara Gäller nter! stude

Håll kontakten för 0 kr/min och med fria sms Med Telia Mobil Student ringer du till alla andra som har Telia för 0 kr/min och sms:ar fritt för bara 49 kr/mån. Just nu får du dessutom Windows Live Messenger utan extra kostnad! Beställ på telia.se

För abonnemanget Telia Mobil Student gäller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 öre/min till alla andra. Öppningsavgift 69 öre. 0 kr/sms upp till 5000 sms/mån därefter 69 öre. Gäller privatpersoner inom Sverige och endast för enskilt bruk. Månadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med eFaktura. Uppsägningstid 3 mån. Telia Mobil Student gäller endast för personer som studerar heltid på högskolenivå. Erbjudandet gäller t.o.m 2007-12-31 och bara en gång per student/personnummer. För fullständiga villkor se telia.se/student. Windows Live Messenger: ingen fast avgift tom 2007-09-30, därefter 39 kr för 30 dagar inom Sverige, utomlands tillkommer kostnader för datatraﬁk.

T250812_Osqledaren_215x285_np.in1 1

07-08-23 14.09.30

09.30

UNDER SOMMAREN har arbete pågått med att

renovera Q-huset på campus Valhallavägen. Dataslarna har fått en rejäl uppfräschning och är numera öppna för alla, men även de andra lokalerna i huset har fått sig en ansiktslyftning. Osqledaren var där och dokumenterade det pågående arbetet. ARBETET PÅBÖRJADES redan den 1 april och be-

räknades vara klar i mitten av september. Efter lite förseningar är det nu nästan klart, det är bara lite finputsning på utsidan som saknas. Anna-Karin Ekberg, arkitekt på KTHs Lokalplaneringsenhet, berättar: ”Den bakomliggande orsaken till ombyggnaden var främst att lokalerna var slitna och impopulära bland studenterna. Ett flertal propåer kom fram att man kände sig otrygg, bland annat till följd av dålig belysning, och att det fanns för få platser att jobba gemensamt på.” PÅ NEDRE PLAN har de fem klassrummen blivit fyra

något större. De gamla salarna var inte bara för små utan hade även dålig ventilation. På entréplanet finns nu förutom sköna gröna soffgrupper även stora, luftiga pluggrum. Med inredningen har lokalplaneringsenheten tagit hjälp av Skala Arkitekter, och Stadion Arkitekter för utsidans räkning.

Q MED NY PROFIL TEXT Sara Gustavsson

FOTO Robert Lyngman

FINT BLEV DET. Månne fler byggnader på campus

kan bli lika snygga? ”Det finns två områden till där vi tror att en viss uppfräschning vore önskvärd och det gäller V-salarna och eventuellt L-salarna. Vi tror dock inte att det kan bli en så genomgripande renovering som i Q.”

QUOTTIS

– NU HAR KTH DAGIS ÄVEN FÖR BARN

Den sjunde september öppnade Sveriges första universitetsdagis på KTH Valhallavägen. Mitt bland studenterna kan nu småbarnsföräldrar lämna av sina barn upp till tre timmar och istället gå på möten, föreläsningar eller seminarier. Osqledaren träffade Elisabeth Mosqueda, ansvarig pedagog, för att undersöka möjligheten för mellis och en tupplur.

Precis under Fylkesalarna ligger Quottis, KTHs yngsta inkubationsverksamhet, där barn mellan sex månader och tre år får lära sig grunderna i att gå på KTH. Det blir mycket hängande i soffor, leka med geometriska former och då och då vara högljudd. När Osqledaren kommer är Ivan och Max igång med just detta. Max ligger och tar det lugnt på mattan medan Ivan flörtar med lokalens enda tjej, Elisabeth. Han blir lite sur när vi frågar om vi kan prata med henne ett par minuter. Elisabeth, hur känns det en månad efter start? - Det känns bra, det är många föräldrar som har börjat höra av sig. Ofta har det rört sig om väldigt små barn, så vi har faktiskt tagit bort minimiåldern på sex månader nu. Vem är den typiska föräldern? - De flesta är forskare, lärare och andra anställda på KTH. Gästforskare brukar också komma förbi med barnen ibland. I mån av plats tar vi även gärna emot studerande och deras barn. Finns det någon skillnad mellan ett vanligt dagis och Quottis? - Ja, en del. Jag har varit tio år inom förskolan och skillnaden är att man är mer flexibel här och att vi inte serverar någon mat. Pedagogiskt fungerar det på samma sätt.

TEXT Viktor Sebes FOTO Jérémy Bidaud Måste man boka in barnet i förväg? - Ja, tre dagar innan, högst tre timmar i taget och tre pass per vecka. Oj, många treor. Hur många barn kan du max ha? - Jag har högst hand om tre, har vi fler bokade fixar vi in en vikarie. Men högst sex barn samtidigt. Men hur är det att vara fröken i bara några timmar då och då? Vad tycker barnen? - Det är lite annorlunda, man har ju inga föräldrasamtal och så men det är lika intensivt. Ett par av barnen är samtidigt något av stamkunder. Barnen tror jag gillar det, de är här så kort tid med mycket leksaker. Ja, lite avundsjuk blir man faktiskt. Märks det på barnen att föräldrarna jobbar på KTH? - Nej, det har jag inte märkt. Studenterna har uttryckt ett behov av mellis och tupplur kring tre. Finns det någon sådan möjlighet här? - Nej, tyvärr. Men alla är välkomna att leka med barnen. Mer info och bokning finns under www.kth.se/ff. Varje bokning debiteras med 40 kr.

VAD HÄNDE SEN? TEXT Sara Gustavsson BILD Osqledarens arkiv Vad händer egentligen efter examen? Osqledaren har sökt upp Karin Tarre-Olthoff, som gick Väg och vatten när det fortfarande hette Väg och vatten och som satt i kårstyrelsen på den tiden man fortfarande kallade skolan för Teknis, för att undersöka var hon hamnade efter studierna.

Hej Karin! Vad gör du idag? Idag är jag chef för sektionen miljö och avtal på Vägverket region Stockholm. Miljö och avtal ligger under avdelningen specialist, vars uppgift är att tillhandahålla specialister i alla skeden. På miljö och avtal sitter till exempel miljöspecialister, markförhandlare och upphandlare. Min roll är att resurssätta beställningar som kommer från beställaravdelningen och att lösa problem som uppstår men också att se till att sektionen är bemannad och att rätt kompetens finns. Berätta lite om vägen som tog dig dit du nu är. Jag började på Vägverket direkt efter examen, som trainee på produktion öst. 1996 gick jag över till region Stockholm där jag jobbade som kvalitetssamordnare för diverse vägprojekt. 2001 blev jag sedan projektledare för diverse sektorsprojekt och för små investeringsprojekt. Under åtta månader 2004/2005 var jag vikarierande chef för avdelningen myndighet och nu är jag sektionschef sedan första december förra året. Skulle du beskriva dig själv som karriärsinriktad? Ja, jo, det skulle man kunna säga, men i den bemärkelsen att jag hela tiden söker efter nya utmaningar. Det är det som är det positiva med Vägverket, att man kan röra sig inom företaget och hitta utmaningar på så många olika ställen. Sen har vi så stor möjlighet att påverka, det vi gör sätter så stora spår, och det är ju spännande. Som projektledare och som specialist tillåts man också ta stort ansvar, det känns att det man gör räknas. Du är utbildad vid KTH. Vilket program gick du och när var det? Jag började 1986 på Väg och vatten med inriktningen fastighetsförvaltning. Jag skulle absolut inte hålla på med väg för det var ju så grått och trist, jag ville jobba med gamla fastigheter, som slottsrestaureringar och restaurering av Gamla stan. Men så kom byggkrisen 1991 så då jobbade jag extra ett tag istället för att ta ut min examen. När jag väl tagit ut examen var det dåligt med jobb, fastighetsbranschen var praktiskt taget körd i botten. Vägverket produktion hade en annons för traineeplatser som jag sökte och på den vägen är det. Jag trivs jättebra här, med det jag gör och har gjort, men visst drar det lite i fastighetstarmen ibland när jag ser ett roligt omdaningsprojekt i stan. Men det är också det som är så bra, egentligen spelar det inte så stor roll vad man läser utan att man läser, och att man tar sin examen. Vad har du haft mest nytta av i din utbildning, senare i livet? Den bredd som utbildningen ger, jag har ju haft nytta av allt från de grundläggande väg- och geoteknikkurserna till de juridikkurser jag läste på fastighetsförvaltning. Men mest är det förståelsen, att snabbt kunna sätta sig in i saker och dra slutsatser. Och att veta – eller i alla fall försöka veta – vad som är viktigt.

Karin, på den tiden då hon satt som SUvO på THS. Bild ur Osqledaren #1 1990. Har du någonsin önskat att du hade läst någonting annat eller någon annanstans? Nej, men jag kan vara avundsjuk på de studenter som läser idag som kan åka utomlands ett tag. När jag gick på KTH var utbytesprogrammet i sin linda. Vi hade en fransos på Väg och vatten men det är allt, det var först de som gick i årskurserna under mig som började åka utomlands. Du har också suttit i kårstyrelsen på THS. När var det och vad gjorde du då? Det var 1990, då var jag SUvO – studieutskottets vice ordförande – och hade främst hand om de studiesociala frågorna som bland annat studenternas arbetsmiljö och lokalfrågor. Det har jag faktiskt haft nytta av, att alltid ha arbetsmiljön i bakhuvudet. Dels i byggprojekten, men framförallt som chef måste man ju verkligen kunna sådant. Vad gjorde starkast intryck på dig under det året? Vad jag kommer ihåg är att man var där 24 timmar per dygn. Herregud, man sov ju nästan där, man jobbade verkligen hela tiden. Annars har väl hela året satt ett stort avtryck. Vilket är ditt bästa minne från KTH-tiden? Friheten! Nu är ju hela den tiden som i ett rosa skimmer, men det var så skönt att vara vuxen och bara ha sig själv att ta ansvar för. Det enda man bekymrade sig över var nästa tenta. Vad saknar du inte? Tentorna. Det oket man bar på att man alltid var tvungen att prestera till ett visst datum. I arbetslivet har man ju också deadlines men inte på samma sätt, inte så att man måste sitta själv på sin kammare och tömma huvudet som man gjorde då. Till sist, vilket är ditt bästa tips till KTHs nuvarande studenter? Ta vara på tiden och passa på att ha kul! Det gäller att ha roligt annars kan det vara svårt att orka med.

HÅLLFASTHETSPROFESSORN BLIR REKTOR Det är inte helt klart än då regeringen först måste ta det formella beslutet, men troligtvis blir det Peter Gudmundson, professor i materialmekanik, som tar över rektorsämbetet på KTH efter avhoppade Anders Flodström. Han vill ha hit fler kvinnor, fördjupa samarbetet med näringslivet och öka det internationella utbytet.

TEXT Sara Eriksson FOTO Per Fogelberg

NI BORDE känna till historien vid det här

laget. Anders Flodström, KTHs rektor sedan 1999, lämnade hastigt posten efter att ha blivit erbjuden jobbet som universitetskansler. KTHs styrelse satte snabbt igång sökandet efter en passande ersättare. I september presenterade nomineringskommittén enhälligt sin kandidat: Peter Gudmundson var mannen de letade efter. ATT DET BLEV just en man är intressant att

notera, då många trodde och hoppades att KTH för första gången skulle ledas av en kvinna. Och styrelsen hade i allra högsta grad detta i bakhuvudet när de tog sig an arbetet med att utse en ny rektor. – Vi har absolut haft det i åtanke, och det har varit viktigt för oss att se det i det perspektivet, säger KTHs styrelseordförande Cecilia Schelin Seidegård när jag ringer upp henne för en kommentar.

Är du nöjd med ert val av kandidat? – Ja, det är väl klart. Vi hade väldigt många

bra sökanden, både manliga och kvinnliga, betonar hon. Det har varit ett roligt arbete. I DET UTSKICKADE pressmeddelandet

nämner hon Peter Gudmundsons bredd som avgörande för det slutgiltiga beslutet. – Peter är en duktig forskare, intresserad av undervisning, har internationell och industriell erfarenhet. Det vägde tungt att han hade alla de här fyra delarna. Dessutom har han bra ledaregenskaper, säger Cecilia Schelin Seidegård och berättar att styrelsen nu är igång med rekryteringen av en ny prorektor. PETER

GUDMUNDSONS akademiska karriär tog sin början år 1979 då han blev klar med sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik här på KTH. Examen åtföljdes tre år senare av en disputation i hållfasthetslära. Han har, i urval, forskat på Brown Boveri Research Centre i Schweiz, arbetat som konsult i Vaxholm, varit VD för Swedish Institute of Composites i Piteå och spelat elitseriehockey i AIK. Och nu håller han

alltså till på institutionen för hållfasthetslära, där han har varit professor sedan 1993, prefekt 1993 till 2005 och prodekanus från och med i år. En titel Peter Gudmundson får lägga till handlingarna då han tillträder sitt nästa jobb, vilket om allt går vägen ska ske den första januari nästa år.

“Det är klart att det finns en uppenbar risk att näringslivet styr KTH” – Jag är förstås mycket glad över att bli föreslagen och känner mig oerhört sugen på att få leda arbetet med att utveckla KTH vidare till ett internationellt tekniskt toppuniversitet, säger han i pressmeddelandet. Jag träffar honom på hans kontor på Osquars Backe för att ta reda på mer. Efter att ha läst tidigare intervjuer med dig får jag känslan av att du har tre huvudfrågor: Minska snedfördelningen av kvinnor och män, utöka samarbetet

SNABBFAKTA PETER GUDMUNDSON ÅLDER 52 år FAMILJ Fru och tre barn BOR Vaxholm UTBILDNING Civilingenjör i Teknisk fysik samt teknologie doktor i Hållfasthetslära vid KTH AKTUELL SOM Av KTHs styrelse föreslagen som ny rektor för KTH

“Jag känner mig oerhört sugen på att få leda arbetet med att utveckla KTH vidare till ett internationellt toppuniversitet”

med näringslivet och fortsätta KTHs internationalisering. Vill du tillägga något? – Den allra viktigaste uppgiften överhuvudtaget är utbildningen. De som kommer ut utgör den viktigaste påverkan KTH kan göra på samhället. Endast en fjärdedel av de nyantagna är kvinnor – vad har du tänkt göra åt det? – Ja, har du något bra förslag? säger han, skrattar till och fortsätter sedan med att konstatera att en idé är att utforma nya utbildningsprogram som kan locka till sig även kvinnor. Han nämner Design och produktframtagning som ett lyckat exempel. – Och vi behöver arbeta med de befintliga utbildningsprogrammen, ge dem nya profiler. Jag läste att av 248 professorer på KTH är 17 kvinnor… – Det är jätteuselt. Men det är ett svårare problem. Det finns ingen anledning till att inte studenterna skulle kunna bli 50-50, men inom vissa ämnen finns det inte kvinnor till de lediga professurerna. Jag tror att man måste specialidentifiera kvinnor som är duktiga och sen skapa positioner åt dem. – Och jag är för att välja det underrepresenterade könet om det finns två sökanden som har samma kompetens. När Peter Gudmundson var prefekt för institutionen för hållfasthetslära tillsattes en ny professur med företaget Scania som

finansiär. Under hans eventuella ledning kommer KTH med största sannolikhet att starta fler sådana nära samarbeten med näringslivet. Ser du några risker? – Det är klart att det finns en uppenbar risk att näringslivet styr KTH. Där måste man sätta en tydlig gräns, säger han och tar upp fallet med Scania som enligt honom har fungerat bra. Där är ämnet för professuren väldigt centralt. Att inrätta en professur inom något specifikt område där det aktuella företaget skulle gynnas lite väl mycket av forskningsresultaten skulle inte vara acceptabelt.

“Flodström har lyckats bygga upp varumärket KTH“ Jag träffade Anders Flodström innan sommaren och kan inte undvika att jämföra de två. Slutsatsen blir att de åtminstone framstår som två mycket olika personer. Intervjun med föregångaren tog närapå två timmar och under den tiden hann jag inte säga många ord. Peter Gudmundson verkar vara försiktigare, nästan lite blyg, och svarar kortfattat på mina frågor. Han beskriver sig själv som en lagspelare. – Anders var väldigt extern. Han kunde ha skaffat mer förankring för sina beslut internt, svarar han lite motvilligt när jag undrar vad han anser att föregångaren och vännen Anders Flodström lyckades mindre bra med.

Ett av projekten som Anders Flodström drev hårdast var byggandet av ett KTH i Pakistan. Ett projekt som han, om man ska vara efterklok, kanske borde ha hittat lite mer stöd för innan det sattes igång. – Jag är tveksam, erkänner Peter Gudmundson. Det ska behandlas i styrelsen nu i höst och det kan bli så att det avbryts. Det internationella utbytet som Peter Gudmundson talar om ska istället ske i huvudsak inom Europas gränser, samt gärna också med framstående universitet i USA. Han vill ha ett rörligt Europa, där inte bara utländska studenter utan även lärare och forskare ska kunna göra gästspel på KTH. Och så vill han ha fler samarbeten med elituniversitet, som till exempel MIT i Boston. Precis som hos Flodström är status ett ord som förekommer i Peter Gudmundsons vokabulär. I sin ansökan skriver han att ”jag [är] övertygad om att en hög kvalitet hela tiden ska vara en ledstjärna i all verksamhet även om denna princip ibland kan inskränka på kvantitativa mått”. Och på rak arm anser han att Flodströms viktigaste bedrift var att sätta KTH på kartan. – Han har lyckats bygga upp varumärket KTH. Jag avslutar intervjun, men kommer sedan på en sista fråga: Hur vill Peter Gudmundson att vi ska minnas hans tid som ledare för KTH? Han tvekar först, men svarar sedan: – Det var då 50 procent kvinnor började på KTH. Visionerna har han. Nu är det upp till bevis.

På allt fler program börjar det bli populärt att inrikta sig på energi och energisystem. Ett smart val, för om energifrågan är stor idag kommer den vara ännu större imorgon.

TEXT Sara Gustavsson ILLUSTRATION Aron Lind

MORGONDAGENS ENERGIFÖRSÖRJNI Förutom att vårt eget samhälle blir mer och mer beroende av elektronik och datorisering kommer dagens utvecklingsländer snart börja ropa efter samma möjligheter som vi har och det blir allt tydligare att det kommer att krävas stora förändringar av det energisystem vi har idag. Inte bara med hänsyn till den ökade växthuseffekten utan också för att oljan, som idag står för en mycket stor del av världens energiförsörjning, faktiskt inte finns i oändliga mängder. Ett oförändrat oljeanvändande kommer i längden att leda till både höga priser och till konflikter i oljerika områden, därför tog den förra regeringen fram en plan över hur Sverige bör gå till väga för att minska sitt oljeberoende. År 2005 gjorde även Naturskyddsföreningen en undersökning på ämnet. Denna visar att man redan med den teknik som finns idag, kombinerat med diverse effektiviseringar, skulle kunna ersätta all kärnkraft och nästan all användning av fossila bränslen inom industri, service och bostäder innan år 2020. Nedan följer en genomgång av huvuddelarna i en sådan alternativ energiförsörjning. VINDKRAFT

Forskningen inom vindkraften har idag kommit rätt långt, men så har man också använt vinden som kraftkälla i flera tusen år. Däremot utnyttjas inte vindkraften till sin fulla potential i Sverige. I Tyskland, som liknar Sverige både klimatmässigt och landskapsmässigt, har

man kommit bra mycket längre, under förra året producerades där mer än 30 gånger så mycket vindkraftsel som i Sverige. Till 2020 beräknar Naturskyddsföreningen att den svenska kapaciteten skulle kunna utökas till 20 TWh per år, från nuvarande 0,9 TWh. SOLENERGI

Om sju procent av Saharas yta täcktes med solceller skulle det räcka för att försörja hela jorden med energi. Nu är detta kanske inte praktiskt möjligt men det visar ändå på solens potential. Man kan lätt få för sig att det i ett så sollöst land som Sverige knappast skulle vara värt att satsa på solenergi, men faktum är att solproducerad värme faktiskt är ett vettigt alternativ till annan uppvärmning. Däremot är det än så länge väldigt dyrt att framställa solceller – som används för framställning av elektricitet – och det satsas inte så hårt på forskningen kring dessa i Sverige, men det finns mycket att göra på området. BIOENERGI

Tanken med energi framställd ur växter är god. När dessa bränslen förbrukas bildas visserligen koldioxid men inte mer än vad det skulle ha blivit om växterna hade förmultnat ute i naturen. Problemet med bioenergin är att framställningen av den konkurrerar med matproduktionen. Om man även fortsättningsvis ska använda biobränslen behövs det mer effektiva metoder för att framställa bränslet ur andra råvaror, som till exempel trä.

JNING VATTENKRAFT

Vattenkraft används redan väldigt mycket i Sverige, ungefär hälften av den el som produceras kommer från vattenkraftverk, därför finns det inte något utrymme för att bygga ut vattenkraften i älvarna i Sverige. Men en annan metod som än så länge ligger på försöksstadiet är att utvinna kraft ur vågorna längs kusterna. Tekniken är ganska enkel, till exempel har ett gäng forskare i Uppsala utvecklat en boj som för över vågornas upp- och nerrörelser till en liten generator där rörelseenergin omvandlas till elenergi. I Storbrittanien, där tidvattnets effekter är större än i Sverige, används vattenströmmarna som uppstår vid hög- och lågvatten till att framställa el. KÄRNKRAFT

Är kärnkraften verkligen förnyelsebar? En process som förbrukar uran, som ju finns i ändlig mängd, och som lämnar mängder av farligt avfall efter sig kan väl knappast betraktas som förnybar. En annan viktig aspekt som gör många tveksamma till kärnkraften är säkerheten. Har därför kärnkraften någon framtid eller ska den avvecklas så fort som möjligt? Många skulle nog svara det senare alternativet på den frågan, medan andra påstår att kärnkraften har en mycket större potential än vad vi idag ser. Till exempel har forskare vid bland annat Örebro Universitet och Chalmers undersökt möjligheten att använda det förbrukade uranet som nytt bränsle i reaktorerna. De tittar också på hur man kan utöka säkerheten ytterligare.

Kärnkraft är ju inte heller enbart fission utan även fusion, den mekanism som får solen att lysa. Det finns en utbredd skepsis mot fusionen men om vi lyckades återskapa solens kärnreaktioner på jorden skulle många problem vara lösta. Därför byggs just nu en enorm fusionsreaktor, ITER, i Frankrike som ett internationellt samarbetsprojekt. Medverkar gör EU, Japan, Kina, Indien, Korea, Ryssland och USA. Många forskare hyser förhoppningen att den här reaktorn äntligen ska ge oss de resultat vi så länge letat efter. Intresserad av förnybar energi? KTH erbjuder flera kurser inom ämnet, här är några exempel: MJ2407 Uthållig energianvändning (Period 1 och 2) MJ2411 Förnybar energi (Period 1) MJ1502 Ingenjören och hållbar utveckling (Period 1) Och om du är sugen på att läsa något redan nu till våren: EG2040 Vindkraftsystem (Period 3 och 4) ED2200 Energi och fusionsforskning (Period 4)

OM MAJORITETEN F Nästa år är det OS i Peking. En stor händelse för Kina och en stor händelse för världen. Det är nu det ska hända. Demokratiseringen av Kina ska inledas, med OS och CocaCola i spetsen. Om vi bara utsätter Kina för tillräckligt mycket västerländsk kultur så kan de inte stå emot. Alla kineser vill nog egentligen leva i ett västerländskt demokratiskt samhälle, så vi måste hjälpa dem att uppnå det. Eller?

TEXT Frej Naimi-Akbar ILLUSTRATION Jonas Gunnarsson

Det finns i västvärlden en bild av att alla egentligen vill ha vår kultur. Vår kultur hänger ihop med det demokratiska styrelseskicket, som är det goda sättet att styra ett land, så vår kultur är bäst. Visserligen ser vi inte ner på andra, för det vore rasism. Snarare är det synd om de som inte har fått glädjen att uppleva vår kultur och demokrati. Tanken att den vi tycker synd om ser ner på oss har förmodligen aldrig slagit oss. Så nu väntar en miljard kineser på att OS ska komma som en jultomte och dela ut paket med goda västerländska värderingar och demokrati, eller? Kina, som väl om något är kända för sina försvarsverk. Kina, som har utstått många attacker men som – om jag minns min gymnasiehistoria rätt – endast fallit en gång för yttre invasion. Då var det Djingis Khan. Nu tror Jacques Rogge att han kan upprepa bedriften.

N FICK BESTÄMMA Men Kina har ju faktiskt öppnat sina portar. Är inte det om något ett tecken på att de vill släppa in oss? Var inte så säker. Portar kan öppnas av två skäl. Där en invasion tror sig kunna komma in kan något annat ta sig ut. Kineserna har nog inte några planer på att släppa in en invasion. De ser fram emot OS av helt andra skäl. De ser OS som sin chans att visa resten av världen vad de egentligen går för. De ser inte upp till oss. De vill inte ha våra värderingar. De har sitt sätt att göra saker som fungerar för dem, så de behöver inget annat. Som turist i ett u-land är man van vid att bli behandlad som en rockstjärna bara för att man är vit västerlänning. Alla vill ha turism och framförallt dina pengar. Där är vi världens herrar. Men Kina är inget u-land. De ser dig inte som bättre för att du är vit, snarare tvärt om. Taxibilarna stannar inte för dig om det finns hederliga kineser att köra. De tycker att de själva är bäst, precis som vi gör.

Visst ser de OS som en början på en invasion, men vi har missuppfattat vem som invaderar vem. De är störst i världen, på stark frammarsch och har en helt annan bild än vad vi har av hur världen ska skötas. Just nu kanske världen regeras av ett västerländskt kulturimperium, men imperier har fallit förut och när det väl händer brukar det gå fort. De har ett sätt att se på det och vi har ett annat, men de är ju faktiskt fler så vem har då rätt? Vi må tycka att våra värderingar och vår demokrati är bättre men det innebär inte att vi har objektivt rätt. En av våra demokratiska principer är att vi låter majoriteten bestämma, och i de här frågorna har vi knappast majoritet. Om Kina vill ha världen på ett visst sätt kanske det mest demokratiskt västerländskt civiliserade är att acceptera att man har blivit nedröstad och börja lära sig kinesiska.

A.T. Kearney ABAB FamiljebostäderABB ABAcademic Search InternationalABAcademic Work Sweden ABAccenture AB Acreo ABAdeccoAgeroAkzo Nobel ABAlfa Lava Altran ScandinaviaAmadeus SASAstrada AB Atlas Copco Tools ABAvanadeBanverketBearingPoint Sweden ABBillerud ABBombardier TransportationCANEA Consulting Group CapgeminiCaran ABCarnegie Investment Bank ABCentigo ABCIP - Center for Intellectual Property StudiesCiscoConnecta ABCybercom Group (Teleca Sweden East AB)DeLaval International ABDeloitteDynaMate ABE.ON SverigeEA Digital Illusions CE ABEADSEDB Business Partner Sverige ABEG ComponentsElectrolux ABEpsilon HighTech Innovation ABEricsson ABErnst & Young ABEskilstuna kommunES-konsultEtteplan Technical Systems ABEverteamExportrådetFast Search & Transfer (FAST)Fastighetsägarna Stockholm ABFindwise AB FLIR Systems ABFMVFOI Totalförsvarets ForskningsinstitutFortumGE HealthcareGoogle UK LtdGreen Car goGrontmij fd.Carl Bro ABHandelsbankenHeidelbergCement GroupHilti Svenska ABHiQ Cats ABHolmen ABHydroIBM Svenska ABIKEAIncoord Installationscoordinator ABInspecta Sweden ABInterfleet TechnologyITT Flygt ABJärnvägsstyrelsenKerfi AbKorsnäs ABKTH Alumniverksamhet och KarriärcenterLantmännenLantmäteriet LawsonMaquet Critical Care ABMcKinsey & CompanyMetso (Aker Kvaerner)Modul 1NCC ABNeoNet Technologies ABNet Entertainment NE ABNetlight Consulting AB Newsec ABNorCOMNova 100Octapharma ABOracleOrkla ASAOutokumpu Stainless ABPA Consulting Group Patent- och registreringsverket, PRVPeab Sverige AB madule Emtunga Prevas ABProcter & Gamble Qimonda AGQ-MED ABREINERTSEN Sverige ABRetea AB (Energo AB)RPM Risk & Portfolio Management ABRymdbolagetSaabSandvik ABSapa ABScania CV ABSchibsted ASASeco Tools ABSiemens AB/Siemens Industrial Turbomachinery ABSifSjöland & ThyseliusSkanska Sverige ABSkill Studentkompetens ABSony Ericsson Mobile Communications ABSP Sveriges Tekniska ForskningsinstitutSSAB Svenskt Stål ABSt. Jude Medical AB holm stad, FastighetskontoretStockholms Stad ExploateringskontoretStoneridge ElectronicsStora EnsoStudentConsulting ABSubsea 7SWECO ABSwedbankSvenska Cellulosa Aktiebolaget SCASvenska KraftnätSvenskt Kärntekniskt Centrum Sveriges IngenjörerSyntronic ABSödra TAC ABTele2 Sverige ABTeracom ABTetra Pak natortng studentbemanningTobii TechnologyTowers Perrin TillinghastTritech Technology ABUnik resurs i Östergötland ABVattenfall ABVeidekke Stockholm ABWesting house electrics SwedenWhirlpool EuropéVirtutechWM-dataVolvo Business ServicesVPD Financial Software consulting ABWSP Sverige ABVägverketXDIN ABXLENT panneföreningen (ÅF) A.T. Kearney ABAB FamiljebostäderABB ABAcademic Search International ABAcademic Work Sweden ABAccenture AB ABAdeccoAgeroAkzo Nobel ABAlfa LavalAltran ScandinaviaAmadeus SASAstrada ABAtlas Copco Tools ABAvanadeBanverketBearingPoint Sweden ABBillerud AB bardier TransportationCANEA Consulting Group CapgeminiCaran ABCarnegie Investment Bank ABCentigo ABCIP - Center for Intellectual Property StudiesCisco necta ABCybercom Group (Teleca Sweden East AB)DeLaval International ABDeloitteDynaMate ABE.ON SverigeEA Digital Illusions CE ABEADSEDB Business Partner Sverige ABEG ComponentsElectroluxEnea ABEpsilon HighTech Innovation ABEricsson ABErnst & Young ABEskilstuna kommunES-konsultEtteplan Technical Systems ABEverteamExportrådetFast Search & Transfer (FAST)Fastighetsägarna Stockholm ABFindwise AB FLIR Systems ABFMVFOI Totalförsvarets Forskningsinstitut tumGE HealthcareGoogle UK LtdGreen CargoGrontmij fd.Carl Bro ABHandelsbankenHeidelbergCement GroupHilti Svenska ABHiQ Cats ABHolmen ABHydroIBM Sven ska ABIKEAIncoord Installationscoordinator ABInspecta Sweden ABInterfleet TechnologyITT Flygt ABJärnvägsstyrelsenKerfi AbKorsnäs ABKTH Alumniverksamhet och KarriärcenterLantmännenLantmäterietLawsonMaquet Critical Care ABMcKinsey & CompanyMetso (Aker Kvaerner)Modul 1NCC ABNeoNet Technologies ABNet Enter tainment NE ABNetlight Consulting ABNewsec ABNorCOMNova 100Octapharma ABOracleOrkla ASAOutokumpu Stainless ABPA Consulting Group Patent- och registre ringsverket, PRVPeab Sverige ABPharmadule Emtunga Prevas ABProcter & Gamble Qimonda AGQ-MED ABREINERTSEN Sverige ABRetea AB (Energo AB)RPM Risk & Portfolio Management ABRymdbolagetSaabSandvik ABSapa ABScania CV ABSchibsted ASASeco Tools ABSiemens AB/Siemens Industrial Turbomachinery AB land & ThyseliusSkanska Sverige ABSkill Studentkompetens ABSony Ericsson Mobile Communications ABSP Sveriges Tekniska ForskningsinstitutSSAB Svenskt Stål ABSt. Jude Medical ABStockholm stad, FastighetskontoretStockholms Stad ExploateringskontoretStoneridge ElectronicsStora EnsoStudentConsulting ABSubsea SWECO ABSwedbankSvenska Cellulosa Aktiebolaget SCASvenska KraftnätSvenskt Kärntekniskt Centrum Sveriges IngenjörerSyntronic ABSödra TAC ABTele2 Sverige ABTeracom ABTetra PakTietoEnatortng studentbemanningTobii TechnologyTowers Perrin TillinghastTritech Technology ABUnik resurs i Östergötland ABVattenfall AB Veidekke Stockholm ABWestinghouse electrics SwedenWhirlpool EuropéVirtutechWM-dataVolvo Business ServicesVPD Financial Software consulting ABWSP Sverige ABVägverketXDIN ABXLENTÅngpanneföreningen (ÅF) A.T. Kearney ABAB FamiljebostäderABB ABAcademic Search InternationalABAcademic Work Sweden AB ture AB Acreo ABAdeccoAgeroAkzo Nobel ABAlfa LavalAltran ScandinaviaAmadeus SASAstrada AB Atlas Copco Tools ABAvanadeBanverketBearingPoint Sweden AB Billerud ABBombardier TransportationCANEA Consulting Group CapgeminiCaran ABCarnegie Investment Bank ABCentigo ABCIP - Center for Intellectual Property StudiesCiscoConnecta ABCybercom Group (Teleca Sweden East AB)DeLaval International ABDeloitteDynaMate ABE.ON SverigeEA Digital Illusions CE ABEADS Business Partner Sverige ABEG ComponentsElectroluxEnea ABEpsilon HighTech Innovation ABEricsson ABErnst & Young ABEskilstuna kommunES-konsultEtteplan Technical Systems ABEverteamExportrådetFast Search & Transfer (FAST)Fastighetsägarna Stockholm ABFindwise ABFLIR Systems ABFMVFOI Totalförsvarets Forskn ingsinstitutFortumGE HealthcareGoogle UK LtdGreen CargoGrontmij fd.Carl Bro ABHandelsbankenHeidelbergCement GroupHilti Svenska ABHiQ Cats ABHolmen AB droIBM Svenska ABIKEAIncoord Installationscoordinator ABInspecta Sweden ABInterfleet TechnologyITT Flygt ABJärnvägsstyrelsenKerfi AbKorsnäs ABKTH Alum niverksamhet och KarriärcenterLantmännenLantmäterietLawsonMaquet Critical Care ABMcKinsey & CompanyMetso (Aker Kvaerner)Modul 1NCC ABNeoNet Technologies ABNet Entertainment NE ABNetlight Consulting ABNewsec ABNorCOMNova 100Octapharma ABOracleOrkla ASAOutokumpu Stainless ABPA Consulting Group Patent- och registreringsverket, PRVPeab Sverige ABPharmadule Emtunga Prevas ABProcter & Gamble Qimonda AGQ-MED ABREINERTSEN Sverige ABRetea AB (Energo AB)RPM Risk & Portfolio Management ABRymdbolagetSaabSandvik ABSapa ABScania CV ABSchibsted ASASeco Tools ABSiemens AB/Siemens Industrial Tur bomachinery ABSifSjöland & ThyseliusSkanska Sverige ABSkill Studentkompetens ABSony Ericsson Mobile Communications ABSP Sveriges Tekniska Forskningsinsti tutSSAB Svenskt Stål ABSt. Jude Medical ABStockholm stad, FastighetskontoretStockholms Stad ExploateringskontoretStoneridge ElectronicsStora EnsoStudentCon sulting ABSubsea 7SWECO ABSwedbankSvenska Cellulosa Aktiebolaget SCASvenska KraftnätSvenskt Kärntekniskt Centrum Sveriges IngenjörerSyntronic AB TAC ABTele2 Sverige ABTeracom ABTetra PakTietoEnatortng studentbemanningTobii TechnologyTowers Perrin TillinghastTritech Technology ABUnik resurs i Östergöt land ABVattenfall ABVeidekke Stockholm ABWestinghouse electrics SwedenWhirlpool EuropéVirtutechWM-dataVolvo Business ServicesVPD Financial Software consult ing ABWSP Sverige ABVägverketXDIN ABXLENTÅngpanneföreningen (ÅF) A.T. Kearney ABAB FamiljebostäderABB ABAcademic Search InternationalABAcademic Work Sweden ABAccenture AB Acreo ABAdeccoAgeroAkzo Nobel ABAlfa LavalAltran ScandinaviaAmadeus SASAstrada AB Atlas Copco Tools ABAvanadeBanverketBearing Point Sweden ABBillerud ABBombardier TransportationCANEA Consulting Group CapgeminiCaran ABCarnegie Investment Bank ABCentigo ABCIP - Center for Intellec tual Property StudiesCiscoConnecta ABCybercom Group (Teleca Sweden East AB)DeLaval International ABDeloitteDynaMate ABE.ON SverigeEA Digital Illusions CE ABEADSEDB Business Partner Sverige ABEG ComponentsElectroluxEnea ABEpsilon HighTech Innovation ABEricsson ABErnst & Young ABEskilstuna kommun sultEtteplan Technical Systems ABEverteamExportrådetFast Search & Transfer (FAST)Fastighetsägarna Stockholm ABFindwise AB FLIR Systems ABFMVFOI Totalförs varets ForskningsinstitutFortumGE HealthcareGoogle UK LtdGreen CargoGrontmij fd.Carl Bro ABHandelsbankenHeidelbergCement GroupHilti Svenska ABHiQ Cats ABHolmen ABHydroIBM Svenska ABIKEAIncoord Installationscoordinator ABInspecta Sweden ABInterfleet TechnologyITT Flygt ABJärnvägsstyrelsenKerfi AbKorsnäs ABKTH Alumniverksamhet och KarriärcenterLantmännenLantmäterietLawsonMaquet Critical Care ABMcKinsey & CompanyMetso (Aker Kvaerner)Modul 1NCC AB Net Technologies ABNet Entertainment NE ABNetlight Consulting ABNewsec ABNorCOMNova 100Octapharma ABOracleOrkla ASAOutokumpu Stainless ABPA Consult ing Group Patent- och registreringsverket, PRVPeab Sverige ABPharmadule Emtunga Prevas ABProcter & Gamble Qimonda AGQ-MED ABREINERTSEN Sverige AB AB (Energo AB)RPM Risk & Portfolio Management ABRymdbolagetSaabSandvik ABSapa ABScania CV ABSchibsted ASASeco Tools ABSiemens AB/Siemens Industrial Turbomachinery ABSifSjöland & ThyseliusSkanska Sverige ABSkill Studentkompetens ABSony Ericsson Mobile Communications ABSP Sveriges Tekniska Forskningsin stitutSSAB Svenskt Stål ABSt. Jude Medical ABStockholm stad, FastighetskontoretStockholms Stad ExploateringskontoretStoneridge ElectronicsStora EnsoStudentCon sulting ABSubsea 7SWECO ABSwedbankSvenska Cellulosa Aktiebolaget SCASvenska KraftnätSvenskt Kärntekniskt Centrum Sveriges IngenjörerSyntronic AB TAC ABTele2 Sverige ABTeracom ABTetra PakTietoEnatortng studentbemanningTobii TechnologyTowers Perrin TillinghastTritech Technology ABUnik resurs i Östergöt land ABVattenfall ABVeidekke Stockholm ABWestinghouse electrics SwedenWhirlpool EuropéVirtutechWM-dataVolvo Business ServicesVPD Financial Software consult

VÄLKOMMEN TILL ARMADA! När hösten är som ruggigast och första snöslasket kanske redan har kommit finns det för alla oss KTH-studenter en riktig ljuspunkt. Den 13-14 november förvandlas campus Valhallavägen till ett smörgåsbord av framtida potentiella arbetsgivare som alla är otroligt intresserade av vad vi har att erbjuda dem. Det är dags för Armada, THS årliga arbetsmarknadsmässa.

För vissa studenter är Armada främst en chans att skaffa sig en överblick av arbetsmarknaden, medan mässan för andra innebär mötet som leder till det första fasta jobbet. Det kanske låter som en klyscha, men det finns verkligen någonting för alla! Ibland kan det kännas som om man inte får ut så mycket av att bara mingla runt. Då är det en god idé att gå på något av de event som äger rum dagarna innan själva mässan. Martin Gombrii, eventkoordinator för årets Armada, tipsar: - Om du bara har tid att gå på ett event tycker jag att du borde satsa på Inför Armada den 6 november, det är ett väldigt innehållsrikt event på temat ”Hur kan jag bli mer attraktiv på arbetsmarknaden?”. Du kan få karriärcoaching, slipa på intervjutekniken under en simulerad intervju och lyssna på fyra spännande seminarier. Som avslutning kommer tidningen Kings chefredaktör Per Nilsson att prata om kläders betydelse vid till exempel en arbetsintervju.

Ibland förekommer kritik mot Armada, att det inte ger studenterna någonting annat än gratis pennor och godis. Att företagen mest är på plats för att visa att de finns, och att möten under mässan inte leder till något konkret. Men det finns många exempel på studenter som har fått jobb via Armada. Jonatan Frisk är ett – han är numera en del av staben för sälj & marknad hos en av årets huvudsamarbetspartners. - Min första kontakt med Grontmij etablerades under Armada 2006 på KTH. Jag var för tillfället mitt uppe i mitt examensarbete på ABB men hade tagit ledigt under eftermiddagen för att besöka Armada, berättar Jonatan. Carl Bro, som de hette på den tiden, var ett ganska okänt företag för mig. Däremot kände jag igen projekten som de presenterade så jag blev intresserad och tog ett kliv in i montern. Efter en kort introduktion av teknikkonsultföretaget och dess verksamhet presenterade jag mig själv och mina ambitioner, och på den vägen är det.

TEXT Cecilia Björklund ILLUSTRATION Helen Silvander Hur bär man sig då åt för att göra ett intryck på företagen? Gunnar Jonasson från Vattenfall tipsar om hur du undviker att bli en i mängden då du träffar företag under Armada. - Den student som fångar min uppmärksamhet är en student som förstår att utbildning, betyg och engagemang inte var och en för sig kan leda till drömjobbet, utan inser att det är helheten som räknas. Men viktigast är ändå nyfikenhet! Viljan att få veta mer än bara vad företaget gör, skiljer dig från mängden. Vem vet? I år är det kanske din tur att ta första steget från KTH och ut i resten av världen. Så damma av kostymen, stoppa ner fötterna i bästa skorna och styr kosan mot kårhuset och biblioteket den 13-14 november! Vill du umgås med företagen under mer avslappnade former, kom till Café Opera och mingla med företagen efter den första mässdagen.

VILL DU VETA MER? GÅ IN PÅ WWW.ARMADA.NU

En värld av möjligheter När du tar steget in i Scania öppnar du dörren till en värld av möjligheter. Du får jobba med ett starkt varumärke och produkter som har hängivna kunder och användare på mer än 100 marknader över hela världen. Du möter ständigt utmaningar i teknikens och marknadens absoluta framkant. Du kommer till ett företag med rejäla resurser, där du som individ har stor möjlighet att påverka, växa och utvecklas. Kanske hittar du drömjobbet direkt. Kanske ger du dig ut på en resa som varken du eller vi kan ana slutet på idag. Världen väntar.

www.scania.com

’’

En av de stora fördelarna med Scania är att det alltid ﬁnns möjlighet att prova på något nytt. Jag trodde att det skulle vara gammalt, stelt och byråkratiskt. Men det

’’

är tvärt om: ﬂexibelt, öppet och högt i tak! Ellinor Berg

Gjorde examensarbete på Scania 2001. Arbetar idag som objektledare inom hyttinteriör.

��

� � � � � � � � � � � � ��

��

Nyhetstörstande?

Är du riktigt frisk! Det krävs för att bli försöksperson på AstraZenecas avdelning för klinisk forskning

Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Vill Du veta mer/anmäla intresse? Besök www.healtyhvolunteers.com

Nu har du chans till extra utdelning – bli tidningsbud! Vi söker dig som fyllt 18 år och som gillar att röra på dig. Som tidningsbud arbetar du med att distribuera ut tidningar till abonnenter i Stockholms län. Det är ett fritt och självständigt arbete som sker nattetid. Tjänster utanför innerstaden kräver tillgång till körkort och bil. Gå in på vår hemsida www.premo.se för att ansöka eller läsa mer om arbetet.

Vi ger dig utdelning.

www.healthyvolunteers.com

Premo (Pressens morgontjänst) ansvarar för distributionen av alla prenumererade morgontidningar i Storstockholm.

SPÖKEN PÅ MITT CAMPUS? - EN KORT STUDIE I DÖDEN OCH DESS HANGAROUNDS.

och påstå att vi alla är rädda för döden. Men är döden Skrämmande? Är det inte snarare bristen på död som skrämmer?

TEXT Felix Mandoki ILLUSTRATION Josefin Karlsson

Halloween. Ännu en liten bit kvasiamerikansk, helamerikaniserad, färdigförpackad folklorekultur tilldelas ännu en liten stund i strålkastarljuset på ännu några fritidsgårdar, hemma-hos-fester i Bromma och, självklart, på ännu någon fantasilös Gasque. Firandet går traditionellt ut på att skrämma bort de otäcka onda andar som omringar oss, i synnerhet runt detta Halloween. Detta genom att med eldar och otäckt urgröpta kålrötter (sedermera pumpor) skapa en läskig miljö. Idag väljer vi dock hellre en kvalitetstestad polymerutstyrsel från Butterick’s för våra skrämselbehov. De onda andarna är utbytta mot småbarnsfamiljernas stackars grannar. Nåväl. Men rädslan, den ändras inte. Jag har aldrig gillat skräck och jag tillhör den exklusiva skara av människor som har blivit utsparkade ur Spökhuset på Gröna Lund. Detta efter att ha måttat en judospark mot (och missat) en av de rörliga delarna av rekvisitan i lokalen. Rekvisitan blev redigt förbannad. Jag var hur som helst livrädd och fann inte alls det nöje som de omkring mig verkade åtnjuta. Vad gav dem denna känsla av förhöjt varande? För det är väl ändå det som detta handlar om - att bli skrämd för att därefter må bättre, påminnas om hur bra man har det som slipper vara rädd hela tiden och samtidigt få en liten stöt av adrenalin? Jag är i så fall tillfreds utan skrämseln, tack så mycket. Vad är vi rädda för, undrar jag? Döden är det naturliga svaret. Jag tänker vara djärv

Vid tanken på döden som en väldigt lång, tom dröm är den relativt ofarlig ur skrämselsynpunkt. Det skrämmande är inte vad som är dött eller levande. Det som skrämmer är istället vad som utger sig för att vara antingen levande eller dött och visar sig vara något annat, det okända. Som planlöst strövar omkring i generationer. Spöken. Boooh. Spöken. Vålnader. Gengångare, i en ändlös sökan efter frid. Eller något annat, alla har sina egna teorier om varför de inte håller sig på sin plats under sin sten, utan vandrar omkring och skrämmer slag på oss. Kanske är det för fuktigt i jorden? Spöken ses som ett begrepp, en idé, omhuldad

av allsköns spekulationer. Alla har också sin egen spökhistoria att berätta. Dessa lakansklädda demoner från den andra sidan kan konsten att sätta griller i huvudet på gemene man. Så sitter vi där, tekniker och pragmatiker, med landets förhoppningsvis skarpaste hjärnor och lyssnar på berättelser om nyligen bortgångna bekantas rännande i slott och koja. Vältandes petuniekrukor, öppnandes dörrar, knackandes på ledningar. En salig morbror har nallat av marmeladen. En brylling svär på att han har sett en damhatt

US? glida förbi utanför köksdörren veckan efter det att farmor dog. Man rycker oftast på axlarna. Men emellanåt når en berättelse innanför skinnet. Den läskigaste spökhistoria jag hört är mycket enkel. Jag satt hos en vän i mitten av november – mörkret utanför var kompakt, förutom en ensam lyktstolpe en bit bort. Min vän berättar då rakt ur det blå att hon en kväll när hon var nyinflyttad i lägenheten och precis hade lagt sig i sängen, hörde badrumsdörren öppnas.

När hon tittade upp såg hon en äldre dam i tofflor, mjukisbyxor och tovigt hår gå ut ur badrummet och in i köket. Min vän gömde sig under täcket för att skaka av skräck i tjugo minuter. That’s it. Inga ytterligare utsvävningar om knivar och förvridna ansikten. En dörr, ett par steg och sedan kunde inte jag tänka på något annat resten av den kvällen. Det kröp i nackskinnet när jag såg ut i köket. Varför? När jag hör en historia som denna vill

jag kunna tolka den på ett förnuftigt sätt. Men det går ju inte. Min vän hade varit vaken och det fanns för mig ingen fullgod förklaring till att se en tant i myskläder vanka omkring och hälla upp kattmat. Bingo, så var skräcken på plats. Rädslan består alltså till stor del i bristen på vetande. Jag vill veta vad jag ser och vad jag hör men undanhålls denna information. Vi befinner oss på KTH, Sveriges ledande pragmatikerplantskola. Fullt av vetande, syn och hörsel. Allt har en logisk motivering, en kemisk formel, en matematisk storhet. Och har det inte det kommer det snart att få det, det är vårt jobb, det är vår grej. Men när jag sitter här bland all hightech, alla datorer, monitorer och trådlösa nätverk och en kall kår kilar sig ner längs ryggraden, kan jag inte låta bli att oroas igen. Tänk om jag blir skrämd? Jag vill ju inte bli skrämd! I synnerhet inte av en enligt rullorna död professor som irrat färdigt i D-huset och nu vill ha nya äventyr, nya studenter att trakassera. Hellre då en av de satans gummivampyrerna från ovan nämnda skämtartikelbutik och nöjesplats. Dem kan man åtminstone sparka på. Så, nästa gång ni stannar kvar och ser på Youtubeklipp efter mörkrets inbrott i något av de stora, tysta husen kan ni väl vara så vänliga och hjälpa mig med att lite empiriskt försöka ta reda på en sak - finns det några spöken på KTH? Skicka en rapport om ni ser eller misstänker något/någon. Man kan ju aldrig vara säker innan man vet. Jag räknar med ert stöd. Gå i frid!

TA CHANSEN TEXT Therese Johansson

På KTH pratas det mycket om inresande och utresande studenter. Under läsåret 06/07 hade KTH cirka 2 000 inresande studenter, dessa är utbytesstudenter eller masterstudenter, men bara 400 utresande studenter. Det är alltså långt ifrån lika många som åker iväg härifrån som kommer hit. Förut var det ett mål att hälften av studenterna i högre årskurser skulle åka utomlands, nu talas det om att alla studenter och lärare vid KTH ska ges möjlighet att förlägga en del av sin utbildning utomlands, med samma kvalitet som på KTH. Det kommer att krävas en del jobb för att alla ska få denna möjlighet, därefter ytterligare jobb för att få alla att ta chansen att faktiskt genomföra en del av utbildningen utomlands. För de som redan är lite intresserade kommer detta att vara perfekt, fler möjligheter för att kunna komma iväg kommer att öppna sig. Men hur når man de personer som inte riktigt har någon tanke på att åka utomlands från början? Hela Europa försöker anpassa sig för att mobiliteten bland studenter ska öka. Det sker bland annat genom Bolognaprocessen som de flesta nog känner till. Att läsa tre år på ett universitet och två år på ett annat kommer nog att öka rörligheten på sikt men jag vet inte om alla är beredda att studera två år utomlands. För de som redan känner sig ganska väl rotade i Stockholm kanske ett läsår, eller kortare perioder, utomlands lockar mer. Vad är det som gör att det är så få utresande jämfört med inresande? Vad finns det för hinder för oss studenter som gör att vi inte åker utomlands? Med tankar på studier utomlands följer funderingar om tillgodoräknande av kurser, om det ens finns tillräckligt bra kurser att läsa på universitetet av intresse, frågor om boende, ekonomiska frågor med mera. På de allra flesta av dessa frågor finns det bra svar. Som studenter på KTH är vi som är intresserade av att skaffa oss

KTH i all ära, men jag längtar bort. Bort långt härifrån. Ja inte hela tiden, men ibland. Tänk att få uppleva vardagen i ett annat land, få se nya vackra ställen, lära sig ett till språk flytande och bara få uppleva annorlunda saker. Nästa läsår kommer jag att plugga utomlands och jag ser verkligen fram emot det. Jag är långt ifrån den enda, men samtidigt är det ett faktum att antalet personer som åker iväg inte alls är så stort som det skulle kunna vara. Det gäller inte bara KTH, det gäller hela Sverige.

utlandserfarenhet faktiskt väldigt lyckligt lottade. KTH har utbytesavtal med väldigt många, och väldigt bra, universitet världen över. Det finns möjlighet att ta allt från en veckas kurs utomlands till att skaffa sig ett dubbeldiplom (examen från KTH och ett annat universitet). Att åka iväg på ett utbyte eller exjobba utomlands kommer att ge dig chansen att uppleva så mycket mer än du skulle kunna göra som turist. Att åka genom KTH är dessutom ett säkert och rätt skyddat sätt att ta sig ut i världen. Många är nog oroliga för tillgodoräknandet av de kurser som de läst utomlands. Men det finns verktyg för att förenkla detta. Innan du åker kan du få de kurser du ska läsa godkända i ett Learning Agreement (LA) som garanterar att när du klarat av kurserna får du dem tillgodoräknade. Väl på plats på ditt nya universitet måste du kanske ändra dina kurser och göra ett nytt LA. Tyvärr är det inte så enkelt som att man kan läsa vad som helst och räkna med ett tillgodoräknande. Så här får du nog göra en ansträngning, men håll ordentlig kontakt med din internationella koordinator på KTH så kommer det att lösa sig. Ännu finns det inte några färdiga paket eller idiotsäkra lösningar för att superenkelt och supersmidigt kunna byta ut ett år på KTH mot ett år i världen. Men med bara lite ansträngning kan det bli väldigt bra. Ta hjälp av din internationella koordinator, internationella kansliet, före detta utbytesstudenter, professorer eller lärare, ja många är de som sitter på mycket kunskap. Jag tror definitivt att det är värt den ansträngning vi måste lägga ner. För det finns så många fördelar med att åka ut; personlig utveckling, internationell erfarenhet inför en global arbetsmarknad, interkulturell kompetens, kontakter och framförallt vänner över hela världen, det går räkna upp klyschor i oändlighet. Jag kommer att få allt det här och jag kommer ha grymt roligt under tiden. Jag ska plugga utomlands nästa år och jag ser verkligen fram emot det!

Allt om högskolestudier på studera.nu 28

debatt ”SAMHÄLLET I OBALANS – ARBETSKRAFT BESKATTAS HÅRT OCH MILJÖPROBLEM UPPMUNTRAS” Skattesystemet styr landet åt fel håll, menar David Tiberg i nedanstående debattartikel. Arbetskraft beskattas hårdare än utsläpp vilket leder till arbetslöshet och miljöförstöring. Konsumtionen och transporterna i samhället orsakar huvuddelen av de miljöproblem som vi har idag, däribland utsläpp av växthusgaser. Exploateringen av fria ytor sker ohämmat vilket leder till stadsförtunning och ökat bilberoende. Svenska skatter på dessa områden är för låga, medan skatterna på mänskligt arbete, vilket ju inte är något direkt hot mot miljön, är alldeles för höga. Brist på arbetskraft är ett stort problem för många av landets arbetsgivare samtidigt som många är ofrivilligt arbetslösa. Hög inkomstskatt och arbetsgivaravgift motverkar arbete istället för att uppmuntra till fasta anställningar och flitigt arbetssökande. Transaktionen i samband med löneutbetalning är lätt att beskatta och tyvärr har denna beskattning fastnat kvar. Trots att mänskligt arbete inte skadar miljön och att skatten bidrar till stora samhällsproblem tillåts den alltjämt vara statens största kassako. Sveriges skattesystem styr landet åt fel håll. Detta resulterar i många problem i vår vardag som till exempel stora avfallsmängder, nedläggning av närservice och utbredning av köpcentra, onödig massproduktion och masstransport överallt. Varför är det billigare att köpa på sig en egen skruvdragarmaskin, tillverkad på andra sidan jorden, än att anlita en snickare att skruva i en halvtimme?

TESTA DIN PERSONLIGHET MED OSQLEDAREN! Svara på frågorna nedan och räkna ihop dina a, b och c-svar 1. Vart åker du på semester? A Till en strand med turkost vatten långt borta B Alperna, där jag kan öva på mina snowboard-skills C Någon partyö i medelhavet 2. På fredagkväll hittar man dig troligast... A På en bardisk, shakin’ my ass off B Hemma, framför en bra film C Hemma hos nån annan 3. Vilken hemsida besöker du först när du startar datorn? A www.facebook.com B www.ths.kth.se C www.osqledaren.se 4. När du är stor vill du bli... A Fotograf B Krönikör C Webdesigner 5. Fast på riktigt vill du bli... A Osqledarredaktör B Osqledarredaktör C Osqledarredaktör

TEXT David Tiberg Tyvärr finns det pengar att tjäna på att bygga köpcentra i mängder runt de svenska städerna. Utbyggnaden fortsätter bland annat i Stockholm. Detta är en ohållbar utveckling som vittnar om beskattningens obalans. Externa köpcentra bygger, vid sidan om storskalig konsumtion, på transporter och exploatering av mark. Ett köpcentrum i stadsmiljö och i flera plan brukar kallas för varuhus och kräver inte alls samma transporter eller markexploatering. Stockholm har en uppskattad stadskärna som fortfarande byggs ut med höga hus på ett markeffektivt och miljövänligt sätt. Denna utveckling begränsar sig tyvärr till de centrala delarna av Sveriges största städer. Gles exploatering som förtunnar staden kan motverkas av landskatten, vilket är den del av fastighetsskatten som tas ut på själva markvärdet. Exploateringen av gröna ytor globalt sett minskar upptagningen av växthusgaser samt möjligheten att producera mat. Det må vara mänskliga rättigheter att konsumera fritt, att ta bilen överallt, att flyga på semester och att exploatera åkermark, tallskog, regnskog eller annan mark som man äger. Det är också privilegier som bara är förunnade en liten del av världens medborgare och som påverkar planeten negativt. Dessa företeelser bör inte uppmuntras genom en föråldrad och felbalanserad beskattning. Höj koldioxidskatten, landskatten och momsen, sänk skatten på arbete!

flest A: Du är en kreativ person med stort sinne för det grafiska. Varför inte använda din fritid till att utveckla din kreativa sida? Du kanske borde fota eller illustrera för Osqledaren? flest B: Du tycker om att höras och att dela med dig av dina åsikter. Troligtvis vet du också hur man lägger orden rätt. Släng iväg ett mail till Osqledaren och visa vad du går för! flest C: Du gillar datorer och har säkert gjort en och annan hemsida i dina dar. Har du förresten hört att Osqledaren behöver hjälp med sin hemsida? Här har du din chans!

SIGGE SÅGAR

del 2: Jag kan inte ge 110 %

musik DAUGAVA

LARS WINNERBÄCK Universal, 2007

TEXT Sergej Kotliar ”Jag vill att du anstränger dig till hundratio procent!” Alla har vi hört denna trötta klyscha yttras av coacher och andra typer som försöker motivera människor. Hundratio procent är en matematisk omöjlighet och alla vet det! Man kan bara ge hundra procent av ett belopp, mer finns inte. Ingen människa kan åstadkomma mer än hon kan åstadkomma! Ändå finns det en grupp människor som har så höga tankar om sig själva att de tror att de har rätt att omdefiniera begreppet procent bara för att det ska ge någon slags retorisk effekt. ”Kom igen nu, satsa hundratio procent!” Blir du motiverad när du hör detta? Inte jag. ”Det finns bara hundra procent, och du som just yttrade den siffran är en inkompetent nolla som måste ha sovit dig igenom mellanstadiet!” Seriöst! Fattar inte dessa människor att de får oss ”vanliga dödliga”, som omfattas av matematiken, att känna oss dåliga som bara har hundra procent att ge? När man nu har urholkat den grundläggande principen för vad som är en helhet, det vill säga hundra procent, hur ska man då jämföra? Är hundratjugo procent mer än hundratio procent? Det blir ju närmast en filosofisk fråga för matematiskt handikappade. Detta måste vara ett klockrent sätt att göra arbetsintervjuer korta! Ställ bara en fråga till den intervjuade: ”Lovar du att ge hundratio procent?”. Svarar han ja kan man lätt avsluta intervjun och gå till nästa sökande. Ett annat säkert sätt att se om en person är en idiot är att be denne svara på en fråga om sig själv på en skala från ett till tio. Ni vet, småkorkat jobbiga typer som svarar elva och tror att de är roliga som tänker ”outside the box”. Personen är inte bara korkad nog att inte förstå konceptet MELLAN ETT OCH TIO, men också dum nog att inte smälla på ordentligt! Varför nöja sig med elva? Gå loss rejält och landa över tjugo! Eller varför inte go crazy och höfta med något över hundra! Eller tusen! Miljoner! Denna rant är nu slut eftersom författarens huvud exploderat.

När det som är allt, och som ska vara för alltid, tar slut – vad finns då kvar? Om detta handlar Lars Winnerbäcks nya album Daugava. När jag börjar lyssna på skivan har jag precis själv brutit med den som jag trodde var min framtid. Många av låtarna gör ont att lyssna på. De är vardagliga och det är därför det är så smärtsamt för det är det vardagliga man saknar. Många älskar Lars Winnerbäck, andra vet inte ens vem det är. Han är nog den artist i Sverige som har det största gapet mellan skivförsäljning och framträdande i media. Han är väldigt produktiv och känns verkligen som en veteran trots att han bara är drygt trettio. En vanlig missuppfattning hos mina kompisar som inte lyssnar på honom är att han är femtio plus eller att han är en författare. Det säger lite om vilken doldis han är. Winnerbäck har gått igenom flera olika perioder stilmässigt. Han fick sitt första genombrott med albumet Kom. Både det och albumen Solen i ögonen, Singel och Söndermarken hade en lite mer bredbent och rockig stil som på hans senare skivor fått ge vika för mer finstämda låtar med akustiska arrangemang. Jag måste säga att jag är lite mer svag för album som Kom och Söndermarken.

Daugava är istället en fortsättning på Vatten under broarna. Både texterna, melodierna och arrangemangen påminner om hans förra album. Men hoppet om att allt skulle lösa sig som fanns kvar på den skivan är borta. Ändå är inte Daugava en så mörk skiva som man kan tro av konvolutet. Den är vemodig och sorglig men efter några lyssningar ser man ljuset i tunneln och ett nytt hopp har tänts. Mellan raderna finns det en liten röst som säger att livet går vidare trots att inget blev som man trodde. Många av låtarna flyter ihop. Det här är verkligen en skiva där varje låt är viktig för helheten men där ingen låt sticker ut hakan. Utom möjligen första singeln, ”Om du lämnar mig nu”, en duett med Miss Li, som redan har legat etta på både Tracks och försäljningslistan. Melodierna är inte jättestarka men Winnerbäcks texter blir bara bättre och bättre. Det är ovanligt att låttexter är så pass bra att de klarar sig helt på egen hand utan melodierna men det gör varenda rad på Daugava. Det är det som är den stora behållningen. Susanna Lundh

bok VÄRLDENS BÄSTA TITEL – ”BONJOUR TRISTESSE”

BOX 21 – OM EN ANN AN VERKLIGHET

AV FRANÇOISE SAGAN

AV BÖRGE HELLSTRÖM & ANDERS ROSLUND Piratförlaget, 2005

Albert Bonniers förlag, 2001 Min vän Ellinor berättade för några somrar sen för mig om en bok som hennes pappa tyckte att hon skulle läsa. Han tyckte att alla borde läsa den. Boken hette ”Bonjour tristesse”. Smaka på det namnet! Jag blev så fascinerad över namnet och att jag aldrig hade hört talas om den, jag som gärna ville tro att jag hade hört talas om alla böcker som man borde läsa. ”Bonjour tristesse”, det låter så ironiskt, så dekadent, så världsvant. Jag tänkte att det måste vara en fantastisk bok. Sen glömde jag bort den. Men för några veckor sedan när jag var i en bokaffär och tittade på pocketböcker hajade jag till. Långt ner på en hylla stod ”Bonjour tristesse” av Françoise Sagan. Jag köpte den direkt. När jag läst baksidan och förstod att författaren bara varit nitton år när hon debuterade med romanen 1954 blev jag ännu mer exalterad. Ingen bok hade levt upp till de skyhöga förväntningar jag hade när jag började läsa. Men ”Bonjour tristesse” gjorde det faktiskt nästan. Om inte annat så gjorde språket det. Det är som om Sagan har vägt alla ord och alla satser på guldvåg. Språket flyter med en sådan elegans, en sådan smidighet (trots att det ju är en översättning från franskan) att jag blev helt lyrisk. Ta bara första meningen ”Denna nya känsla som förföljt mig med sin bitterhet och sin sötma nämner jag endast med tvekan vid det vackra, allvarliga namnet sorg.” Jag fick fjärilar i magen direkt! ”Bonjour tristesse” handlar i korthet om sjuttonåriga Céciles sommarmånader i ett hus på franska Rivieran. Hon lever tillsammans med sin far Raymond och de för ett lättsamt och sorglöst liv. Ner till deras hus kommer även, till Céciles förvåning, Anne, som var vän med Céciles döda mor. Cécile ser upp till Anne som hon tycker är hennes och faderns raka motsats. Hon är sval, sofistikerad och har akademikervänner. Men allt blir inte som Cécile har tänkt sig och hon börjar ta till drastiska metoder för att få som hon vill. Jag kände igen mig i så mycket i ”Bonjour tristesse” och det tror jag alla, kanske speciellt unga, kan göra. Att samtidigt som man gör någonting veta att det är fel men ändå inte kunna och riktigt vilja sluta. Att vara kär med allt vad det innebär men ändå inte ta det på så stort allvar. Att inte orka tänka på framtiden utan leva i nuet. Jag är glad att boken bakom den för mig mytomspunna titeln ”Bonjour tristesse” har fått liv och innehåll och ännu gladare är jag att den inte gjorde mig ett dugg besviken. Vilken tur att den ursprungliga, förförliga svenska titeln ”Ett moln på min himmel” i de senare utgåvorna bytts ut mot den franska originaltiteln eftersom jag annars antagligen aldrig läst boken. Susanna Lundh

I ett förvaringsskåp på centralstationen i Stockholm ligger två människoliv. I det skåpet finns det enda som Alena och Lydia äger, det enda som är privat. För i övrigt har de inget alls som är deras eget – inte ens sina egna kroppar. I boken Box 21 beskrivs en annan verklighet än den man är van vid. Lydias och Alenas vardag i en lägenhet med elektroniska lås i Stockholms innerstad har inte mycket gemensamt med den som finns bland Rörstrandsgatans restaurangvärld bara ett tiotal meter längre bort. Lika mycket skiljer sig Hildings ständiga jakt på nytt tjack och snabba pengar från Drottninggatans puls. Det är som om Stockholm har flera dimensioner och dessa människor lever i en egen. Vi får i boken följa kommissarie Ewert Grens i dennes försök att en gång för alla sätta dit mannen som 25 år tidigare tog livet ifrån hans livskamrat och kollega. Grens och kriminalinspektör Sven Sundkvist blir sedan också ansvariga för utredningen av misshandeln av en prostituerad kvinna. Historierna trasslar ihop sig och kulminerar i ett gisslandrama i bårhuset på Södersjukhuset och ett samtidigt mord på en patient lite längre upp i huset. Två oberoende uppgörelser i samma byggnad, samma kväll. Jag läste Box 21 och mötte en värld jag inte trodde fanns. En värld fylld av hot, misshandel, prostitution, knark, interna uppgörelser. Det värsta av allt är att den är sann. Även om berättelsen är fiktiv händer allt detta på riktigt. Här, i Stockholm, i Sverige. Varje dag slussas nya flickor hit från Östeuropa, flickor med lysande ögon och drömmar om jobb och ett nytt liv. Flickor som redan på båten på väg över till Sverige får drömmarna krossade när de under pistolhot får villkoren klargjorda för sig. Flickor som ännu är barn när de kommer hit men som snabbt får lära sig att från morgon till kväll ta emot okända män i en lägenhet de inte får lämna. Det är en fruktansvärd vardag dessa flickor har. Och den finns här, precis intill oss. De kan bo i lägenheten under dig. Utan att någon vet om det. Det gör att det spännande dramat i boken Box 21 även blir till något mer, en tankeställare och en blick in i dimensionen intill oss. Helt enkelt en bok som lämnar något efter sig när man efter timmar av sträckläsning väl lagt den ifrån sig. Sara Gustavsson

teater AV Sthig Jonasson JULORATORIET

STOCKHOLMS STADSTEATER EN MUSIKALISK OCH DANSANT VÄRMLANDSHISTORIA Göran Tunströms mäktiga roman ”Juloratoriet” skildrar hur sorgen och saknaden efter en älskad människa kan påverka flera generationer genom åren. Romanen börjar i värmländska Sunne när Solveig cyklar iväg till en körövning med Bachs Juloratorium och blir olyckligt ihjältrampad av gårdens kor. Kvar blir mannen Aron förstummad av sorg och de två barnen Sidner och Eva-Liisa. Från Sunne vidgas sedan berättelsen ut över världen, utan att det lilla och nära perspektivet försvinner. Solveig drömde om att få sjunga Bachs Juloratorium. Nu tänker Victor, hennes barnbarn, ta vid där drömmen slutade. Han skall dirigera Juloratoriet i just Sunne kyrka. I Stockholms stadsteaters stort upplagda föreställning av ”Juloratoriet” är Victor hela tiden på scenen som betraktande allvetande, den som för berättelsen vidare när den stannar upp men som också reflekterar över sig själv och sitt liv. Här går nu och då in i varandra i rapsodiska scener som ibland skymmer att det egentligen handlar om olika sätt att förhålla sig till livet. I ett ständigt flöde av händelser och människor gör skådespelarna goda rollprestationer som håller ihop föreställningen. Solveig blir i Kajsa Reingardts gestaltning en idealiserad kvinna vars död krossar familjen och Samuel Frölers Aron har efter hennes död inte något liv. Berättelsens huvudperson sonen Sidner görs med nervig frenesi av Magnus Krepper. Sidner gräver ner sig i litteraturen, eller snarare gömmer sig i böcker och fantasier, innan han ger sig iväg till Nya Zeeland till den kvinna som han tror kan rädda honom. Andra minnesvärda roller gör Lena Nilsson som systern EvaLiisa, den i familjen som klarar sig bäst, och Gustaf Hammarsten som hennes vänligt naive uppvaktare Splendid. Nina Gunkes sorgliga Fanny – som tycks leva utan reell förankring i verkligheten – blir mor till Victor, spelad av Gerhard Hoberstorfer. Bra är också Iwa Boman som får sin roll som Victoria att lysa i några underhållande scener liksom Bengt Järnblad som den före detta cirkusartisten ”Den levande kanonkulan” som är benlös efter ett misslyckat nummer och nu entusiastisk radioamatör. Där finns också Bergljot Árnadottir som en magnifik och genomskådande Selma Lagerlöf. Sven-David Sandströms musik är viktig och fungerar både som illustration och som kommentar till berättelsen. Han utgår från Bach och blandar sedan den sakrala musiken med jazz, schlagers och några nyskrivna tonsättningar för kör av ett par av Tunströms dikter. Att denna musikaliska, dansanta och välkoreograferade föreställning ändå har svårt att övertyga beror på att Tunströms rika roman blir alltför uttunnad i en rad scener som aldrig utvecklar historiens inneboende dramatik. Ändock är ”Juloratoriet” sevärd för de ibland lysande skådespelarprestationerna.

Gerhard Hoberstorfer som Victor Foto: Linn Sandholm

SCEN Stockholms stadsteater PJÄS Juloratoriet FÖRFATTARE Göran Tunström DRAMATISERING Alexander Mørk-Eidem och Cecilia Ölveczky REGI OCH BEARBETNING Christian Tomner SCENOGRAFI OCH KOSTYM Charles Koroly MUSIK J.S. Bach och Sven-David Sandström KAPELLMÄSTARE Jonas Dominique MEDVERKANDE Magnus Krepper, Rakel Wärmländer, Alström Hanna, Bergljot Árnadottir, Iwa Boman, Jonas Falk, Richard Forsgren, Samuel Fröler, Joakim Gräns, Nina Gunke, Gustaf Hammarsten, Tobias Hjelm, Gerhard Hoberstorfer, Bengt Järnblad, Lena Nilsson, Kajsa Reingardt, Ida Steén MUSIKER Jonas Dominique, Anita Agnas, Niklas Brommare SPELAS t.o.m. 6 december. Speltid 3 tim. 10 min.

teater NYPREMIÄR PÅ “SINGINʼ IN THE RAIN“ OSCARSTEATERN

Musikalen ”Singin´ in the Rain” på Oscars tog inte mindre än nio Guldmasker vid privatteatrarnas belöningar för de bästa föreställningarna 2007. Den har fått både publikens och kritikens stora gillande och nu spelas den också den här hösten. ”Singin´ in the Rain” berättar om den omvälvande tid i showbiz när stumfilm blev talfilm, då gamla Hollywoodstjärnor föll och nya kom. Musikalen bygger på den fabulösa musikfilmen från 1952, där Gene Kelly, Donald O´Connor, Debbie Reynolds och Jean Hagen dansade och sjöng. Att sätta upp ”Singing in the Rain” på scenen med risk för att jämföras med filmen fordrar kallblodighet och orubbligt fantasifull tro på att lyckas. Och på Oscars lyckas det: Här finns en stor orkester, häftig scenografi – inklusive ösregn – och en ensemble som vet hur man tar till vara en glittrande rad av häftiga dans- och steppnummer. Intrigen är enkel: Filmbolaget har problem med stumfilmsdivan Lina Lamont, som plötsligt måste visa vad hon kan i talfilmens värld trots att hennes skådespelande inte är så bra – faktiskt riktigt uselt – och rösten är bara för mycket. Hennes ständige motspelare Don Lockwood, som har både röst och charm, har tröttnat på Linas divalater och pressens falska romansrykten, som Lina underblåser. Tröttnat har också regissören och filmmogulen gjort, men så länge hennes beundrare kommer till biosalongen är hon stjärnan. När filmbolagets första ljudfilm spelas in dubbas Linas repliker och sång av Kathy en ung, vacker, välsjungande tjej med skådespelardrömmar. När det avslöjas vem som sjunger föds en ny stjärna och de älskande – Kathy och Don – får varandra. Att allt Rennie Mirro i den häftiga regnscenen Foto: Mats Bäcker FOTNOT Bakom musikalen finns en verklighet som drabbade Greta Garbos motspelare, den bildsköne John Gilbert. Han blev utskrattad när filmpubliken första gången hörde hans pipiga röst. En av Gilberts mer misslyckade talscener blir också parodierad i ”Singin´ in the Rain”.

sker i Hollywood är både rätt och riktigt, här har ju producerats tusen sinom tusen fåniga kärlekshistorier. På Oscars är Rennie Mirro utmärkt i rollen som Don Lockwood som handlöst faller för Kathy. Mirro dominerar scenen som dansare med total timing och en självsäker elegans. Victor Molino ersatte Karl Dyall som Dons charmige och mycket dansante vän Cosmo. Hanna Lindblad gör Kathy, Linas röstersättare. Under det år musikalen spelats har hon utvecklat den egentligen ganska svaga och litet trista rollen och gett den spänning och skärpa. Den besvärliga stumfilmsdivan Lina Lamont spelas av Maria Lundqvist, som tagit över rollen efter Sissela Kyle. Lundqvist har fått till en skränig röst som låter precis så ruskig som behövs. Det är mycket skickligt och lysande komik. Träffande är Johan Rheborg som den självupptagne Hollywoodregissören Roscoe Dexter, en konstnär som vill så mycket, men kan så litet. Bland mängden av dansnummer fastnar tre omedelbart i minnet: ”God morgon” som är ett av musikalens många steppnummer blir här en verklig showstopper där Hanna Lindblad tar ordentligt för sig, mellan Mirro och Molino. I ”Make Em Laugh” (Ge dem skratt) visar Victor Molino upp snabb dans uppblandad med hisnande akrobatik. Och så musikalens höjdpunkt: dansen i regnet. Massor med vatten skvätter och stänker över Oscars scengolv när Gene Kellys geniala dansnummer i filmen också blir otroligt bra i Rennie Mirros version. Filmen är kopierad inte bara till den övertygande dansen utan också till lyktstolpe (att snurra kring), stuprör (att stå under när vattnet forsar), brandpost (att sparka till) och förundrad dyngvåt polis (som bara glor). Det här är alla dansfilmers ultimata dansscen som bevisligen går lika bra på scenen. Publiken jublar med rätta. Föreställningen är tät, välspelad, väldansad och rolig. Javisst, ”Singin´ in the Rain” är fortsatt en succé.

SCEN Oscars MUSIKAL Singin´ in the Rain Av Betty Comden och Adolf Green baserad på MGMs storfilm MUSIK OCH TEXT Nacio Herb Brown och Arthur Freed SVENSKA SÅNGTEXTER Bo Carlgren REGI Bo Hermansson KOREOGRAFI Roine Söderlund SCENOGRAFI Ingemar Wiberg KOSTYM Inger Elvira Pehrsson MUSIKALISK LEDNING Jan Radesjö MEDVERKANDE Rennie Mirro, Karl Dyall, Hanna Lindblad, Maria Lundqvist, Johan Rehborg, Allan Svensson, Gerd Hegnell, Ewa Roos, Elin Johansson, Victor Molino Dansare SPELAS t.o.m. 15 december. Speltid ca 2 tim. 50 min.

POKERNS BÄSTA

Studentpokerturneringen är tillbaka! Vi presenterar 2008

års Studentpokermästerskap

Inkluderar: • $75,000 i garanterade priser • Live turneringsﬁnal (alla utgifter betalade) i Prag • Vild efterfest på Spearmint Casino • Kvaliﬁcera Online @ vcpoker.com eller live på din egen universitetsturnering

Du måste inte spela poker för att göra pengar på det. VC Poker Brand Manager Program vcpoker.com/success

Presenterar VC Student Pokermästerskapen

Vi ses i Prag

Taking a moment to savour success. Just another day at the office for a Tiger. Join Accenture for a career that keeps you motivated and moving forward. Work on vital assignments for top class clients and help them achieve high performance. Push yourself, while developing your skills and confidence. Work with the best people worldwide to solve problems and do what hasn’t been done before. If this is your idea of a typical working day, Accenture is the place to work.

We’re looking for exceptional systems integration professionals By joining our Systems Integration group, you can learn how to orchestrate global teams to create the measurable business value companies need to stay ahead of the competition. You’ll work to align organisations with business processes enabled by IT in key areas including SAP, Oracle, retail, banking and communications solutions.

Visit accenture.jobb/se

Why Accenture? Our unique professional development programs, such as Accenture Academy for SAP, will help you build leadership skills to ensure you grow to the greatest potential of your professional development. And our culture encourages you to balance your personal and professional life and promotes a collaborative, teamoriented environment.

We are looking for top candidates with a Master of Science degree who are about to graduate, have recently graduated or who possess up to a few years of working experience. Could you be one of them? Visit our website today.

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

I sista halvlek: Amanda, Erika, och Therese

Lisa Segerdahl:

Words from your PhD Student Adviser Finally! As from this term the Student Union THS has got a PhD Student Adviser. My name is Lisa and I will assist you in any education related trouble you might find yourself in. It might concern your funding, a hitch in the communication between you and your supervisor, or perhaps something even more difficult to resolve. But, I guess that I can´t help you when it comes to the really tricky issues like writer’s cramp, drabness, or what social to attend.That’s when it’s good to have fellow students to turn to! Doktorandsektionen has opened a new fantastic website where you can find information and discuss pertinent PhD Student topics with your colleagues. Visit doktorandsektionen.se today! All of you undergraduates who crave guidance; hold your horses! You have to bide your time until THS decide to rope in an Undergraduate Student Adviser. Or until you also join the happy troop of PhD Students. I’ll see you then! Lisa Segerdahl, PhD Student Adviser, 08-790 98 75, doktorandombud@ths.kth.se

Amanda

Erika

Therese

Varje år avsätter 12 KTH-studenter ett års hårt arbete för din skull. De arbetar på THS med olika sakfrågor. De ﬂesta tillträder på sommaren, men 3 personer startar och avslutar sin tjänstgöring vid årsskiftet: Projektledaren för Armada, styrelseledamoten för studiesociala frågor och ISS ordförande (International Student Service). När detta skrivs är det snart dags att välja nya personer till dessa poster.

Amanda Hjelm, Erika Ornstein och Therese Johansson heter den avgående truppen. Varför tillträder ni inte i juni som övriga THS heltidsfunktionärer? Erika: – Därför att våra respektive arbetsuppgifter ligger då de ligger. Armada hålls i november och mottagningen i början av höstterminen. För både mig och Therese är mottagningen en huvuduppgift och hela våren går åt till planering för oss alla tre. Vad ﬁnns det för fördel med att tillträda och avsluta vid en annan tidpunkt än övriga heltidsfunktionärer på THS? Amanda: – Det var skönt att börja när majoriteten av de övriga i gruppen redan hade arbetat ett tag. De var väl insatta i sina uppgifter och roller och därför gick det bra att få svar på frågor snabbt och bra stöd redan från start. Therese: – En annan födel är att man ju lär känna dubbelt så många människor då man arbetar i och med två olika grupper. Och vilka är de största svårigheterna? Erika: – Svårigheten är att inte bli gammal och bitter, att låta bli att säga till den nytillträdda styrelsen: ”det där funkar inte, det har vi redan provat”. En ny styrelse betyder nya idéer och ibland är de nya idéerna gamla idéer...men det är inget jätteproblem. Therese: – En annan sak som kan vara lite jobbigt är att det inte blir någon ordentlig paus mellan jobbet här och fortsättningen på KTH. Jag kommer börja plugga igen två dagar efter att jag har slutat här, och det blir nog lite tufft. – Varför ska man avsätta ett år av sin studietid för att arbeta på THS? Amanda: – Det är ett sätt att kunna påverka de frågor man själv tycker är viktigast, att helt och hållet få ägna sig åt det och att samtidigt lära sig mer. Therese: – Det är nyttigt att göra något annat än att bara plugga, att jobba här tillför en bredare dimension i form av praktiska erfarenheter. Ert bästa råd till era efterträdare? Amanda: – Även om det känns väldigt långt tills det blir vår, börja arbeta i god tid. Undvik att stressa på slutet. Therese: – Ha tålamod! Och glöm inte att ta en paus emellanåt. Även om det är väldigt roligt så måste man ta ledigt ibland. Erika: – Glöm aldrig vem du arbetar för (studenterna)!

Vill du komma i kontakt med en studentpräst? Helen Florberger: Tis 13.30 – 15.00, Ons 10.30 –12.00, Fre 10.30 –12.00, Tel: 0708-94 88 28 eller Helena Hagert: Tis 10.30 – 12.00 Tel: 0703-24 65 68.

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

SL-studentrabatt – en källa till glädje och frustration Ett SL-kort är dyrt. Särskilt för en student. Därför har THS och Stockholms övriga studentkårer under flera års tid arbetat hårt för att få igenom en studentrabatt. Det var med glädje vi såg fram emot att HT-07 kunna erbjuda våra medlemmar en efterlängtad rabatt. Föga kunde vi då ana hur mycket besvär, krångel, besvikelse och frustration det skulle medföra. En rabatt ska ju vara något positivt! Men, det visade sig finnas en hel del saker som inte klaffade från start och detta ställde till problem som vi inte helt kunnat förutse. SL:s regelsystem gjorde det omöjligt för många att från början dra nyttan av rabatterna och under tiden ringlade kön med studenter utanför kårexpeditionen lång. Glädje förbyttes till frustration och det är självklart tråkigt. Vi kan bara beklaga. Samtidigt vill vi poängtera att det faktiskt finns en studentrabatt nu (läget är med andra ord bättre än för bara ett år sedan) och att THS och Stockholms andra studentkårer fortsätter att arbeta för att göra nuvarande system ännu bättre. Vi för en dialog med SL och ser med tillförsikt på framtiden. Mycket är bra och mycket kommer att bli ännu bättre! /Martin Jensen, THS ordförande och Madelein Keskitalo, THS vice ordförande P.S Har du ännu inte fått din kåravgiftsavi? Logga in på Mina sidor, www.kth.se/ student/minasidor och kolla så din adress stämmer! Du måste betala kåravgift om du läser mer än 7,5 hp på en fristående kurs eller studerar på ett program D.S.

Kårfullmäktiges möten KF 3 KF 4 KF 5 KF 6

SÅ

TYCKER VI OM

2007 12 06 2008 02 21 2008 04 10 2008 05 08

GUDMUNDSON

Universitetsstyrelsens nomineringskomitté har föreslagtit Peter Gudmundson som KTH:s rektorskandidat. Vad tycker THS om det? I THS remissyttrande står det: ”Peter Gudmundson placerar, i sin vision för ett framtida KTH, på ett föredömligt sätt studenten i fokus och betraktar studentinﬂytande på alla nivåer som en stor resurs, inte som ett lagstadgat tvång. Gudmundsons ambition att utveckla KTH:s utbildningar, både vad gäller pedagogisk och innehållsmässig kvalitet och anpassning till avnämarperspektiv, kombinerat med hans insikt i jämställdhetsfrågans vikt för KTH:s framtida utveckling, ger honom utmärkta förutsättningar att stärka KTH:s position som Sveriges främsta leverantör av teknisk grund- och forskarutbildning. Vidare uppfattar THS att Gudmundson har bästa möjliga förutsättningar att på ett långsiktigt stabilt sätt fortsätta utvecklingen av KTH från en huvudsakligen regional leverantör av utbildning till ett globalt välkänt och välrenommerat universitet. THS tillstyrker nomineringskommitténs förslag.” THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör för THS sidor är Josefin Viidas, info@ths.kth.se, 08/070–790 98 06.

MOTTAGNINGEN – 07, MED FACIT I HAND... Så är årets mottagning genomförd. Allt har gått bra, utan några större incidenter. Eller, med THS mottagningsansvariga Erika Ornsteins egna ord: ”Alla har skött sig sjukt bra. Jag är nöjd. Dessutom var det en väldigt peppad n0llan, generellt sett.” Så: Tack n0llan och alla andra som bidragit till ännu en lyckad mottagning! Syftet med mottagningen är att nya studenter ska lära känna varandra och skolan, att de ska ”tvingas” att umgås på ett positivt sätt och känna att de är välkomna till KTH. Våren har för Erikas del bestått av planering, planering och planering. Från januari till de nya studenterna anlände. Det är en hektiskt tid av förberedelser. Det handlar om att ragga folk, schemalägga och hitta lokaler till de olika sektionernas mottagningar – och att få allt att klaffa. På THS/KTH är vi bra på mycket och inte minst på mottagning. Vi har tydliga regler och bra rutiner för att få alla som på något sätt är ansvariga för mottagningen medvetna om dessa. Bland våra styrinstrument har vi exempelvis en alkoholpolicy som ger tydliga riktlinjer. THS har under många år jobbat för att få till en bra mottagning. Och vi blir bara bättre! Mycket tack vare att vi kontinuerligt följer upp och ser över gällande mottagningsregler. Har du frågor om eller synpunkter på årets mottagning, hör av dig till Erika på: mottagning@ths.kth.se

��

� ��

�

��

�� bokus

� ��

��

B Posttidning

OSQLEDAREN, THS, 100 44, STHLM

SHAPE A NEW EUROPE EURO ACADEMY 2008

Share your vision on how to shape a new Europe: • Meet top students from 20 countries across Europe • Discuss your views with leading “architects of Europe” from business, academia and politics • Enjoy an exciting setting in the Tyrolean Alps and take part in a “fire and ice” event • Join the EuroAcademy 2008 from February 21 – 24 in Kitzbühel, Austria For undergraduate, graduate and postgraduate students with outstanding achievements in any academic discipline. Apply now at www.passion-wanted.mckinsey.com