OL 07/08 #4 by Osqledaren

osqledaren nr 4 07/08

Inspirationskväll om kvinnligt ledarskap Varmt välkommen på FFLAs föreläsningskväll med inspiration och mingel. Lyssna på Sofia Norberg, civilingenjör och medförfattare till boken ”Våga Chefa” och hör hennes tankar om kvinnligt ledarskap. Ta chansen att träffa våra partnerföretag och få reda på mer om vad de erbjuder som arbetsgivare. Dessutom berättar Academic Search om hur du skriver en riktigt vinnande ansökan. Vi bjuder på lyxig buffé och dryck. Anmäl dig på www.kth.se/student/karriar senast den 8 februari. 13 februari kl 17.00 – 20.00. Plattan i Sing Sing, Lindstedtsvägen 30

FFLA är ett samarbete mellan KTH Karriär och Alumni och partnerföretagen Astra Zeneca, Electrolux, Ericsson, Skanska, Scania och Sandvik

Osqledaren nr 4 07/08 innehåll

Välkommen till år 2008! Höstterminen är nu avklarad, och redan känns det som vår. Det är bisarrt att jag redan gjort hälften av mitt jobb här på Osqledaren. Detta är nu det fjärde numret av sju tilltänkta och redan börjar det bli dags att leta fram min efterträdare. Och resten av de kårarvoderade 08/09. För verksamhetsåret 2008 är projektledare för Armada, ordförande för International Student Service och mottagningsansvarig tillika studiesocialt ansvarig kårstyrelseledamot redan utsedda – de började vid årsskiftet och presenteras i detta nummer. Om du är sugen på att jobba med dem i ledningsgruppen i höst är sista ansökningsdag 21 februari. Kolla in www.ths.kth.se/val för mer info. Några nyårslöften? Mitt var att arbeta fram en plan för min framtid och försöka fundera ut vad jag vill jobba med. Känns som att det är på tiden. För er som har lovat er själva att börja träna har Osqledaren ett helt uppslag om träning. Årets första nummer handlar nämligen om hälsa. Men också om hur det fungerar att plugga när man har småbarn. Och hur man får pengarna att räcka till. Och tips på saker att göra. För, hur roligt och fantastiskt meningsfullt det än är att plugga, är det viktigt att då och då koppla bort, göra något annat. Leva. “Ju mer jag tänker på saken, dess tydligare tycks det mig att livet är till helt enkelt för att levas.” Goethe Mycket nöje!

Fråga fysikern

På andra sidan examen 13 Plugga med barn

Studenthälsan

Träningsdags

Var bor teknologen?

Vårt kårhus

Alex spartips

5 sätt att döda tiden

Redaktionen tipsar

Kårens nya

Man Machine II

Sara Gustavsson Chefredaktör 07/08

osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans studentkårs medlemstidning och har en upplaga på ca 18 000 ex. Den kommer ut 7-8 gånger per år och skickas kostnadsfritt till alla studenter på KTH. chefredaktör och ansvarig utgivare Sara Gustavsson grafisk form och layout Sara Gustavsson omslag Jimmy Gustavsson

skribenter Alexander Busnyuk, Sara Eriksson, Dunja Vujovic, Sara Gustavsson, Ethel Luvall, David Goldea, Alexander Biledt, johannes Koch, Jimmy Yoler, Sergej Kotliar, Felix Mandoki, Sthig Jonasson

fotografer Alexander Biledt, Johannes Koch, Robert Lyngman, Felix Mandoki illustratörer Josefin Karlsson, Aron lind, Jonas Gunnarsson, Sara Gustavsson, Johannes Koch repro och tryck Wallin & Dalholm Boktryckeri AB papper multioffset 100 g

kontakt osqledaren@ths.kth.se 08/070 - 790 98 70 annonskontakt tomat annons & reklambyrå www.tomat.se eller info@tomat.se får du inte osqledaren? 1) Har du betalat kåravgiften? 2) Om

svaret är ja; ring KårX på 08 - 10 45 72 och kolla om din adress stämmer. 3) Om adressen hos KårX stämmer men du ändå inte får tidningen kan du ringa CityMail på 0200 - 211 911 bidrag Manusstopp för nr 5 är den 22/2 -08. Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras inte. I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

ledare Finnes: etta på 60 kvadrat, utan kök och med delat badrum…

Det blir lätt lite motsägelsefullt när man å ena sidan vill ha en högskola för alla och få fler att söka till KTH och vill ha toppstudenter från hela landet – och å andra sidan inte kan erbjuda dessa ett vettigt boende i närheten av högskolan. Hur har de tänkt sig, egentligen, att man ska kunna välja att utbilda sig vid en högskola om man inte har någonstans att bo i närheten? Nya siffror från statistiska centralbyrån visar att antalet lediga lägenheter har gått ner i hela landet och allra mest i Stockholm – just nu finns bara dryga 500 lediga bostadslägenheter i Stockholmsområdet. 500 lediga lägenheter. I en stad med över en miljon invånare! Och vilka blir lidande av bostadsbristen? Jo, unga och studenter. Som inte har råd att lägga miljoner på ett boende. Som kanske inte är från stan och därför inte har kontakter, plats i bostadskön eller snälla släktingar på Östermalm. Förra året gjordes en storsatsning på attraktiva lägenheter för studenter. Gamla skatteskrapan renoverades och rustades upp till – visserligen svindyra men också fräscha och glamourösa – studentbostäder. Det var visst lite förhastat, visade det sig, eftersom man nu redan talar om att sälja Skrapan. Göra den privatägd. Och vad händer med studentlägenheterna då? Visst påstår politikerna att de vill att studentlägenheterna i huset ska få finnas kvar – det gör nog de som bor där också – men är inte tanken när man köper en fastighet att man själv får bestämma hur den ska användas? Och vem vill skapa rum åt

studenter när man egentligen skulle kunna sälja lägenheterna för ett par miljoner vardera? Läget är ju fantastiskt, mitt på Söder och med utsikt över hela stan. Nu menar jag inte att alla studenter ska bo i nybyggda hus i klass med studentskrapan. Men det här är inte unikt. Det finns fler ställen runtom i stan där det talas om att ombilda hyreshus där det finns studentbostäder till bostadsrätter. Och eftersom många studenter inte har möjlighet att köpa – alla kanske inte heller vill eftersom de inte vet var de senare kommer att få jobb – åker de ut. Och vart ska de bo då? Kanske det bästa vore om man inredde själva skolan så att klassrummen och salarna gick att göra om till sovsalar. Som i Kalle på julafton, tänk Musses husvagn. Då skulle studenterna ha någonstans och bo, och dessutom skulle ingen behöva resa längre än en timma för att ta sig till föreläsningarna! Pax för Q14!

Sara Gustavsson, Chefredaktör07/08

LOOKING FOR A QUIET DAY AT THE OFFICE?

You could be one of our future talents MAERSK INTERNATIONAL TECHNOLOGY & SCIENCE PROGRAMME Are you about to graduate as an engineer or geoscientist? Or have you already graduated? If so, there may be an exciting future for you with A.P. Moller - Maersk. We offer a 2-year programme for graduates seeking an international career in a dynamic and challenging environment. Triple challenge During the programme you will work in one of our business units. We will challenge you in up to three different technical positions, giving you hands-on experience with the support of experienced colleagues.

Focus and ambition You have the courage to challenge us. You are committed to excellence, ambitious, result-oriented and competitive. You are focused, innovative, self-motivated and you like to take responsibility. Find out more about the programme and how to apply. Today!

www.maersk.com/mitas

noterat

av Sara Gustavsson

Studentbostäderna i Skrapan på Södermalm riskerar att försvinna efter en försäljning. En försäljning av den nyligen ombyggda skatteskrapan på Södermalm medför att studentbostäderna i huset riskerar att försvinna. Stockholmspolitikerna har uttryckt en önskan om att det även fortsättningsvis ska finnas studentboenden i huset men någon garanti för att de kommer att finnas kvar kan inte ges. – Det finns en betydande risk för att det företag som köper Skrapan omvandlar bostäderna till något som är mer lönsamt på kort sikt, säger SSCO:s ordförande Daniel Carnerud. Studentskrapan, som stod färdig för inflyttning förra året, rymmer bostäder för omkring 600 studenter. Källa: SSCO Ökad brist på unga ingenjörer Arbetslösheten minskade kraftigt under 2007 och är nu nere i 0,8 procent, den lägsta noteringen sedan sommaren 2001. Det visar nya siffror från Sveriges Ingenjörer. Arbetslösheten minskade för ingenjörer i alla åldersgrupper. Mest attraktiva är fortfarande de i åldern 30-39 år, där andelen sjönk från 0,9 procent i december 2006 till bara 0,5 procent i december 2007. Därnäst följer gruppen 25-29 år, som med den största relativa förändringen föll från 1,5 till 0,6 procent. Källa: Sveriges ingenjörer Tuula Teeri blir KTHs prorektor Tuula Teeri, professor i träbioteknik, blev ny prorektor på KTH från och med 1 januari 2008. Tuula Teeri kom som gästprofessor till KTH från forskningsinstitutet VTT i Finland 1996. Sedan 1998 är hon professor i träbioteknik på KTH och har varit drivande i arbetet med att stärka och utveckla forskningsområdets position. Tuula Teeri är också forskningsledare för forskningscentret Biomime på KTH. Källa: KTH-ekot

THS får ny organisation På KF6 06/07 tillsattes en grupp som skulle se över kårens organisation med särskild hänsyn till det troliga avskaffandet av kårobligatoriet 1 januari 2010. Gruppen kom fram till tre problem som kåren kommer att stå inför; stora fasta kostnader, lägre och mer osäkra intäkter samt att många medlemmar inte känner att THS tillför dem något. För att tackla dessa problem krävs en mer flexibel organisation och på KF 3 07/08 beslutades det om en sådan. THS kommer efter sommaren att bestå av en icke arvoderad styrelse på 7 personer samt en funktionärsgrupp på 10 personer som kommer att vara arvoderad. Ordförande och vice ordförande kommer att ingå i båda grupperna vilka tillsammans ersätter dagens ledningsgrupp. Funktionärsgruppen är sammansatt enligt nedan: Ordförande Vice ordförande Studiesocialt ansvarig Utbildningsansvarig Utbildnings- och Näringsansvarig ISS ansvarig Programgruppens ordförande Osqledarredaktör ARMADA projektledare Mottagningsansvarig, halvtid Med denna nya organisation kommer THS att vara bättre rustat för att möta medlemmarnas krav och ha lättare att anpassa verksamheten efter nya förutsättningar. Intresserade av att vara med i antingen funktionärsgruppen eller THS styrelse ombedes kontakta valberedningen. Organisationsöversynsgruppen, THS Farkostteknik får pris Utbildningen Farkostteknik på KTH får Högskoleverkets utmärkelse för framstående utbildningsmiljöer 2007. Utmärkelsen ges till utbildningsmiljöer som är särskilt framstående och som kan uppvisa mycket hög kvalitet på utbildningen. Farkostteknik får bland annat beröm för sin organisation, projektarbeten och goda kontakter mellan studenter på olika nivåer inom programmet. - Syftet med att utse framstående utbildningsmiljöer är att stimulera till kvalitetsutveckling och inspirera andra, säger Anders Flodström, universitetskansler och chef för Högskoleverket. Priset delades ut vid en ceremoni på IVA (ingenjörsvetenskapsakademien) den 24 januari. Övriga mottagare av utmärkelsen var läkarutbildningen och studierektorsområdet reglersystem vid Linköpings universitet, tandläkarutbildningen vid Malmö högskola och institutionen för historiska studier vid Umeå universitet. Källa: HSV Crafoordpriset i matematik och astronomi 2008 Årets pris tilldelas Maxim Kontsevich, Edward Witten och Rashid Alievich Sunyaev. Det belönar matematiska upptäckter av betydelse för de grundläggande naturlagarna, samt forskning om svarta hål och det tidiga universum. Mer om årets Craafordpristagare finns att läsa på www.kva.se. Källa: KTH-ekot

teknik KTH-forskare vill öppna Karl XII:s grav KTH-forskare förutsäger nytt magnetiskt fenomen i platina KTH-forskaren Anna Delin har, tillsammans med forskare från Italien och Argentina, gjort kvantmekaniska beräkningar på mycket tunna trådar, s.k. nanotrådar, av ädelmetallen platina som visar att trådarna kan bli magnetiska trots att platina normalt sett är en omagnetisk metall. Magnetismen kan också försvinna bara genom att man vridar på tråden. Den nya effekten kallas för kolossal magnetoanistropi, CMA, och kan få användning inom spinntronik.   – Vi försöker förstå de grundläggande egenskaperna hos magnetiska nanosystem. Magnetismen i nanosystem beter sig varken som i vanliga magneter eller som i enskilda atomer, utan har helt nya, mer komplexa egenskaper. Tanken är att dessa egenskaper ska kunna utnyttjas i spinntroniktillämpningar eller i andra innovationer, säger Anna Delin. Rent generellt, genom att nanostrukturera magnetiska material, kan man få fram mycket starkare magneter och magneter med nya egenskaper, vilket i sin tur kan ge starkare motorer och även energisnålare kylskåp och luftkonditionering.  Forskningen publiceras i januarinumret av den ansedda internationella tidskriften Nature Nanotechnology, där även en bild från forskningen pryder omslaget. Olle Blomqvist, KTH Amfibiebil sparar tid och miljö Med en amfibiefarkost som studenter på KTH tar fram ska pendlare i Stockholm kunna spara mycket tid och dessutom skona miljön. Farkosten Gena drivs av elmotorer och tar sig fram genaste vägen över land och vatten. För att klara samma färd landvägen lika snabbt krävs i vissa fall att man kör 130 km/h. Gena är en miljövänlig, enkel och bekväm amfibiefarkost som är avsedd för pendling i stadstrafik och skärgårdsvatten. Farkosten, som utvecklas av studenter från KTH och Konstfack i Stockholm, har rum för en förare och en passagerare upp till 15 års ålder. Miljöaspekten genomsyrar farkosten som är utvecklad för att drivas helt med eldrift. På land handlar det om två elmotorer på vardera 1,6 kW och i vatten drivs den med hjälp av en eldriven båtmotor på 2 kW. Elmotorerna gör också farkosten mycket mer tystgående än andra fordon – positivt för både förare och omgivning. Den stora tidsbesparingen är möjlig eftersom Gena alltid kan ta kortaste vägen genom att färdas över både land och vatten. Amfibiefarkosten löser därigenom problemet med det begränsade antal knutpunkter som broarna mellan Stockholms öar utgör för trafiken. Något som i dag leder till långa omvägar och restider med stora utsläpp av växthusgaser som följd. – Under våren 2008 ska vi konstruera en prototyp. Planen är att vi i slutet av vårterminen ska ha en färdig och fungerande demonstrator att visa upp. Vi hoppas även kunna presentera vårt koncept och visa upp en modell under båtmässan våren 2008, säger Robert Fedor, en av projektdeltagarna. Magnus Myrén, KTH

En grupp forskare vill öppna Karl XII:s grav för att komma närmare sanningen om vad som hände när krigarkungen dog i utanför Halden i Norge, november 1718, skriver Upsala Nya Tidning. Med ny teknik vill forskarna undersöka lösa benbitar i kraniet. Forskarna vid KTH vill undersöka benbitarna runt den förmodade kulans ingångs- och utgångshål med hjälp av ett elektronmikroskop. Särskilt intresserade är de av vilket material kulan var gjord av. – Visar det sig att det är bly kan man avfärda teorin om knappen, säger initiativtagaren Bengt Grisell på KTH. Enligt sägen så ska en soldat ha sett när Karl XII blev skjuten och plockat upp kulan, som visade sig vara en omgjord knapp från en av Karl XII:s uniformer. Alla trodde på Karl XII:s tid att Karl XII var osårbar mot kulor och kulknappen från uniformen var för att få del av hans magiska kraft. Källa: KTH-ekot Nytt centrum för transportforskning på KTH Centrum för Transportstudier är ett nytt centrum med säte på KTH. Syftet med centrumet är att skapa en internationellt framstående forskningsmiljö inom transportforskningsområdet. Verksamheten beräknas omsätta omkring 210 miljoner kronor över en tioårsperiod. Jonas Eliasson, professor i Transportsystemanalys vid KTH, blir föreståndare för centrumet. Källa: KTH-ekot KTH-meterolog belönad för trafiksäkerhetsinformation Meteorologen Katarina Elevant vid KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation, utvecklar en säker informationstjänst som vänder sig till trafikanterna vid extrema väderförhållanden. För det får hon 100 000 kronor ur Stiftelsen Vägverkets Jubileumsfond. Katarina Elevant tog emot stipendiet av Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö vid årets Transportforum i Linköping den 9 januari.  Olle Blomqvist, KTH

fråga fysikern

få svar på dina frågor! maila dem till osqledaren@ths.kth.se

Antag att man står i en hiss och den störtar ner av någon anledning, som till exempel att någon har mixtrat med kablarna. Om man hoppar upp precis innan hissen slår i marken, borde man inte kunna klara sig oskadd, eftersom man befinner sig i luften då? /En med hissfobi Det hopp du gör är ju relativt hisskorgen och det innebär att du minskar din hastighet neråt relativt hiss-schaktsbotten så länge du är på uppväg i ditt hopp. Ganska snart vänder du ju neråt (så är det i alla fall när jag hoppar) relativt hissen och då rör du dig snabbare än hissen relativt schaktbotten och ligger alltså risigare till. Om man vet på tiondelen när hissen ska slå i botten lönar det sig att hoppa, annars kan det bara bli etter värre. För övrigt (som tröst) är moderna hiss-schakt utformade så att 1/ luften bildar ett mottryck som gör att hastigheten inte blir så stor 2/ hissen bromsas av säkerhetsmekanismer om ”kablarna” kapas. Skönt va? /Göran

När man ska tina saker (typ köttfärs) brukar man säga att det är bättre att lägga det i kallt vatten än i varmt. Varför är det så?  /Hemlig undrare Det går snabbare i varmt eller ljummet vatten. För allting. Bakteriers sexualliv till exempel. Man behöver inte vara ICAhandlare för att ställa till det med köttfärs. /Göran

stora(?) framsteg på bali

I december hölls en konferens på Bali. Den handlade om miljön, närmare bestämt om global uppvärmning. Så långt var förmodligen de flesta med, men sen har nog många kopplat ifrån. Man börjar ändå bli lite avtrubbad när det gäller nyheter om klimat och katastrofprofetior. Jag tänkte dock att det ändå skulle vara roligt med en miljöartikel i Osqledaren, då passar det ju bra att ta upp vad som egentligen skedde på Bali. Men först är det brukligt att gå igenom lite bakgrund som de flesta av er ändå förväntas känna till:

anser att de bevis som finns entydigt visar att vi människor orsakar en uppvärmning av jorden – så kanske man ändå kan tänka sig att det finns en risk för att det ligger någon sanning i det de säger.  Hursomhelst – jag ska inte ägna den här artikeln åt att diskutera hur stor risken är att det är vårt fel att jorden blir varmare, och hur mycket varmare den i så fall blir. Det jag tänkte skriva om var ju den konferens som i december ägde rum på Bali, där man diskuterade hur man ska lösa de klimatproblem som de flesta trots allt är överens om existerar i någon utsträckning.

Temperaturen stiger och inom några år kommer polarisarna att ha smält och massor av öar och kustområden vara översvämmade (och det kommer inte att finnas något dricksvatten och sjukdomar härjar över jorden  o.s.v) om vi inte minskar utsläppet av växthusgaser. Om man tror på IPCC och Al Gore. Och även om man inte tror på dem rakt av – det finns ju ändå de som inte tror på modellerna man använder för att visa hur snabb uppvärmningen kommer att bli, liksom det finns de som inte

Konferensen hade massor av deltagare

från hur många ställen som helst [1]. Det var ett officiellt möte för flera olika viktiga miljöorganisationer på samma gång [2].  Det man till slut kom fram till var en plan för förhandlingar som ska leda till ett färdigt avtal 2009, tänkt att ersätta Kyotoprotokollet 2012 då detta upphör att gälla. Det låter ju inte som något stort steg, varken för en människa eller för mänskligheten, men ändå verkar de flesta vara löjligt nöjda

text Frej Naimi Akbar

med resultatet.

Anledningen är inte att det man

kom fram till var något halsbrytande, utan vilka som var med och kom fram till det. Framförallt är det imponerande att man har fått med sig USA, som tidigare har hållit sig utanför den här typen av överenskommelser.  Den stora nyheten är därför inte att det har varit en konferens på Bali, utan att USA har gjort en omsvängning och verkar ta klimatfrågan på allvar för första gången. [1] Över 10 000 deltagare från 180 länder och observatörer från internationella organisationer — unfccc.int. (men det är ju ändå bara meningslösa siffror som används för att imponera med hur mycket folk det var.) [2] “The two week period included the sessions of the Conference of the Parties to the UNFCCC, its subsidiary bodies as well as the Meeting of the Parties to the Kyoto Protocol.” — United Nations Framework Convention on Climate Change

Välkommen till verkligheten Nu är det dags att söka Scanias verkstadspraktik för teknologer! – Är du en av dem som får chansen? Scania är ett globalt varumärke och en av världens mest lönsamma tillverkare av tunga fordon. Vår framgång är i hög grad beroende av produktutveckling, produktionsmetoder och medarbetarkompetens på internationell spjutspetsnivå. Till verkstadspraktiken sommaren 2008 söker vi nu 40 teknologer som vill inrikta sina fortsatta studier mot produktionsteknik.

3/3

Praktiken, som genomförs i våra monterande och bearbetande

Ansök nu!

verkstäder, kombineras med en seminarieserie och ett projekt-

Sista datum för ansökan

arbete. Det här ger dig chansen till personlig utveckling, praktisk erfarenhet, ett bra kontaktnät samt en bra inblick i hur det är att

är 3 mars 2008. Läs mer och ansök på www.scania.com

arbeta i ett världsomspännande företag. Verkstadspraktiken pågår vecka 23-33, med semester under vecka 29-31. Du är behörig att söka om du är ferieledig från pågående högskolestudier eller om du till hösten ska övergå till en ny utbildning. Välkommen med din ansökan.

www.scania.com

Vad gör du nästa år? OSQLEDAREN #5

Det börjar bli dags att välja Osqledarens chefredaktör 2008/2009. Nyfiken på att söka? Här berättar några av Osqledarens tidigare redaktörer vad de lärde sig under sitt år på Osqledaren. “Året på Osqledaren är en möjlighet att vidga sina vyer och skaffa sig nyttiga erfarenheter inför arbetslivet. Under ett helt år får man vara kreativ och operativ ledare för en hel redaktion, skapa en tidning som läses av 18 000 studenter, och ha möjligheten att informera, provocera och inspirera människor omkring sig. Utöver detta har man riktigt jävla kul. Den kunskap och de praktiska erfarenheter jag erhållit under detta komprimerade, intensiva och helt sinnessjuka år, är svårt att matcha i en skolbänk.”

Helen Silvander, chefredaktör 05/06 “Jag har alltid tyckt om att skriva och att kunna ha en fritidssyssla på kåren under tiden som jag försökte plugga var nyttigt för min trivsel. Nyttan för karriären är något mer svåridentifierad men tveklöst är många av de sammanhangen jag fått vara med i (till exempel Osqledaren, Quarnevalen, Kårspexet, Klubbmästeriet, Kårpolitiken) kända både inom och utanför KTH som verksamheter där man får jobba projektorienterat och där man måste kunna samarbeta. Efter examen så har den här erfarenheten bevisligen givit mig åtminstone en anställning och ett konsultuppdrag.” Malcolm Olow, chefredaktör 80/81 “Jag har lärt mig grunderna i att göra en tidning, förhandla fram avtal, ta hand om redaktionen och samarbeta med mina arbetskollegor. Framförallt får man under året träffa otroligt många människor, många av dom vänner för livet. Man brukar säga att ett år på Osqledaren och kåren motsvarar 5 års arbetslivserfarenhet, och det stämmer verkligen. Man får ett ansvar man aldrig skulle få i “verkliga” världen och därför växer man enormt. Efter mitt år på Osqledaren började jag jobba som nöjesredaktör på webbtidningen Zitiz, ett jobb jag tvivlar på att jag skulle fått ifall det inte vore för Osqledaren. Tvivla inte! Sök du med!” Dunja Vujovic, chefredaktör 06/07

Missa inte chansen att bli chefredaktör 08/09! Sök senast 21/2. Kolla in ww.ths.kth.se/val för fler poster i THS ledningsgrupp.

“Året på Osqledaren har i stor utsträckning bidragit till mitt yrkesval – och det faktum att jag idag jobbar på ett förlag. Kunskapen och erfarenheten jag tillgodogjorde mig under året som arvoderad chefredaktör på Osqledaren har jag haft stor nytta av hittills under min karriär. Det är värdefullt att kunna visa att man tagit ett helhetsansvar – från det ekonomiska till det redaktionella – och något som torde värderas högt av många arbetsgivare.” Mikael Salo, chefredaktör 00/01 (idag chefredaktör för Miljöaktuellt) “Det var en enorm självförtroendekick att klara av att leda redaktionen, jonglera relationerna med kårstyrelsen, hålla ihop budgeten och få alla åtta tidningarna tryckta. Av året på Osqledaren lärde jag mig att lita på mitt eget omdöme, och att jag kan klara av uppgifter som vid första anblicken verkar skitsvåra, rent ut sagt. Det har gjort att jag vågat mer i andra situationer senare i livet än jag kanske skulle ha gjort annars. Plus att jag för det mesta hade väldigt kul, även om det i perioder också var väldigt jobbigt. Men det var jobbigt på ett kul sätt.” Sara Malm, chefredaktör 99/00 “Min främsta erfarenhet från Osqledaren är nog (förutom att jag träffade min fru...) att jag blev bättre på att leda projekt och att hålla deadlines. Som kemist har jag inte haft så stor användning av layout och bildredigering, men detta är ändå kunskaper som då och då varit bra att ha.” Fredrik Aldeus, chefredaktör 98/99

“Jobbet på Osqledaren var en betydande merit när jag sökte mitt nuvarande jobb och har dessutom varit en värdefull erfarenhet i själva jobbet på Studentliv, även om jag lärt mig massor sedan jag började här. Det kan också ha bidragit till att jag fick praktikplatsen på DN som jag hade innan jag kom till Studentliv, men det hade ju också att göra med att jag gick på journalisthögskolan.” German Bender Pulido, chefredaktör 04/05 (idag chefredaktör för tidningen Studentliv)

VILL DU VARA MED OCH SKAPA MORGONDAGENS MEDIER? Schibsted är en skandinavisk mediekoncern med ambitionen att bli ledande i Europa. Idag har koncernen företag med sammanlagt över 8 500 anställda i 21 länder. Starka mediehus utgör kärnan i vår verksamhet och våra 12,2 miljoner tidningsläsare är en utgångspunkt för en tillväxtstrategi som bygger på nära samspel mellan print, mobil och internet. I Sverige har vi drygt 1 700 anställda som framförallt jobbar inom mediehusen Aftonbladet och Svenska Dagbladet, men även inom företag som Blocket, Hitta.se eller Metronome. Vi söker ständigt efter nyutexaminerade studenter till våra trainee-program som startar vår och höst.

Sales Trainee / Management Trainee Båda programmen är tvååriga. De omfattar fyra halvårsplaceringar och åtta teamsamlingar. Detta ger dig kompetens och erfarenhet att fylla framtida ledar- och nyckelroller i våra bolag och säljorganisationer, nationellt och internationellt. Som trainee i Schibsted får du individuell uppföljning och coaching genom din egen mentor.

Summer Internship

För dig som har ett tag kvar till examen erbjuder vi en unik möjlighet att lära känna Schibsted. Vårt summer internship ger ett smakprov på hur det är att vara trainee och ger dig samtidigt värdefull arbetserfarenhet.

Sista ansökningsdatum: 24 februari 2008 Läs mer på vår hemsida, www.schibsted.no, under länken ”Jobb i Schibsted”.

Världen väntar Scanias Traineeprogram – en smakstart på karriären När du tar steget in i Scania öppnar du dörren till en värld av möjligheter. Du får jobba med ett varumärke och produkter som har hängivna kunder på mer än 100 marknader över hela världen. Genom vårt Traineeprogram lär du känna företaget och knyter kontakter som du kommer ha nytta av under lång tid framöver. Kanske hittar du drömjobbet direkt. Kanske ger du dig ut på en livslång resa som varken du eller vi kan ana slutet på idag. För Traineeprogrammet 2008-2009 söker vi: Civilingenjörer – civilekonomer – systemvetare

www.scania.com

3/3 Ansök nu!

Sista datum för ansökan är 3 mars 2008. Programmet startar i augusti och pågår i 14 månader. Läs mer och ansök på www.scania.com

Vad hände sen - del 2

eller på andra sidan examen

text Sara Gustavsson Bild Ursula Dahlén

Vad gör du på Accenture?

– Jag är projektledare inom Management Consulting på Accenture. Som projektledare arbetar jag med allt ifrån införsäljning till genomförande av projekt, där ett projekt kan involvera flera olika komponenter såsom strategiarbete, utveckling av arbetsprocesser, ny affärsorganisation, implementering av IT-system och utbildning. Det är på så sätt ett otroligt varierande, utvecklande och kul arbete då inget projekt är exakt det andra likt. Ett konkret exempel är då vi hjälpte ett företag med att införa ett nytt kundlojalitetsprogram, vilket innefattade nya processer, ny organisation och nytt webbaserat IT system. Hur fick du det jobbet?

– Det var faktiskt det första jobbet jag sökte direkt efter att jag tog min examen 1998. Jag visste redan innan att jag ville jobba som konsult eftersom man får prova på så många olika saker och olika sätt att jobba. Sedan visste jag också att jag ville jobba på ett internationellt företag där man hade möjlighet att jobba utomlands. Och eftersom jag hade flera kompisar som jobbade på Accenture och som trivdes bra där blev det dem jag valde.

Finns det ett liv efter KTH? Osqledaren har talat med Ursula Dahlén, konsult på Accenture och före detta KTH-student, för att ta reda på hur hennes liv utvecklades efter examen.

jobba hemifrån om det behövs, och det passar bra när man har småbarn. Vad i din utbildning har du haft allra störst nytta utav?

– Det är svårt att säga någon specifik kurs som jag har haft nytta av. Men däremot året utomlands lärde jag mig otroligt mycket av och exjobbet, som påminner om det arbete som vi genomför på Accenture. Och att ha genomgått en akademisk utbildning och under flera år ha pluggat så hårt som man har gjort tror jag man har nytta av. Är det något som har överraskat dig sedan du kom ut i arbetslivet?

– Nej, jag hade skapat mig en ganska god bild av hur Accenture arbetade i och med att jag hade träffat dem på företagspresentationer och under Armadadagarna. Och jag kände ju folk som jobbade där som kunde berätta om hur det var. En sak som däremot kan fascinera mig än idag är den enorma

kunskaps- och erfarenhetsbank som finns inom ett stort globalt företag och därtill viljan bland kollegor att hjälpa varandra och dela med sig av sina erfarenheter, oavsett om man aldrig har träffats innan och dessutom kanske befinner sig i två helt olika världsdelar — det är stort och otroligt värdefullt i vårt arbete. Slutligen, har du något tips till KTHs nuvarande studenter?

– Mitt absolut varmaste tips är att plugga utomlands ett år. För mig gav det så otroligt mycket och fick mig att växa som människa. Jag lärde mig mycket som inte bara hade med skolan att göra utan också socialt och språkmässigt. Sen var det också till stor del därför som jag fick jobb på Accenture, nu när jag själv jobbar där vet jag att vi kollar bland annat på sådant när vi anställer folk. Så mitt tips är att ta chansen att åka iväg ett år under studietiden. Ursula med döttrarna Ida och Vera

Vad läste du på KTH?

– Jag läste Maskinteknik med inriktningen Industriell ekonomi, mitt tredje år läste jag vid Imperial College i London. Vad minns du starkast från KTH-tiden?

– Det absolut starkaste och bästa minnet är hela det året i London. Vad är det du saknar minst?

– Det måste vara tentapluggandet, det är absolut inget jag skulle vilja göra nu. Vilket är ditt drömyrke?

– Just nu är det det här jobbet på Accenture. Det finns så stort utrymme att utvecklas och att prova på olika saker som konsult. Dessutom är det flexibelt, man kan ibland

Student och förälder - hur funkar det? Varken THS eller KTH kan hjälpa dig med information och stöd om du väljer att skaffa barn under studietiden. Men att vara mamma och samtidigt läsa på KTH fungerar ändå bra, enligt Christina Härdin. – Det mesta går att lösa. Det behövs bara lite mer planering än tidigare.

text Sara Eriksson Illustration Josefin Karlsson I juli år 2006 föddes Christinas och hennes sambo Tommys son Oliver. Då hade hon pluggat till civilingenjör&lärare sedan tre år tillbaka. I september började Christina plugga igen, fast på halvfart. Resten av tiden var hon mammaledig.

på 7490 kronor. Och då ska pengarna inte bara räcka till hyra, mat, träningskort och ett par nya jeans var sjätte månad, utan också till blöjor, barnmat, barnvagn och andra nödvändigheter som bebisar måste utrustas med.

När hon vände sig till sin studievägledare för att få svar på frågor

Christina kom dock undan lägstanivåersättningen. Hon hade

angående hur det skulle fungera att studera och vara föräldraledig samtidigt fick hon inga svar. – På skolan visste de ingenting. Man är tvungen att vara registrerad som heltidsstudent på KTH fastän man studerar på halvtid och jag var orolig för att det skulle påverka föräldrapenningen. Det blev jättemånga samtal till Försäkringskassan, säger Christina.

nämligen jobbat i minst sex månader under en ettårsperiod innan hon började plugga, vilket är vad som krävs för att en person ska ha en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. För Christina innebar detta att hon fick ut 80 procent av sin förra lön när hon var mammaledig med Oliver. Men detta gäller inte alla som har arbetat en längre period innan studietiden. Reglerna är många och krångliga. – Det gäller att man inte har missat nåt. Till exempel måste man ha jobbat tills sista dagen innan man börjar plugga, annars blir det 180 kronor om dagen ändå. När jag fick höra det blev jag jätteorolig, säger Christina.

Bilden av studenten som en ung, bekymmersfri person

boendes i korridor och som går ut och festar varenda helg stämmer inte riktigt längre. Enligt Studentbarometern från 2006 är hälften av Sveriges studenter över 26 och en fjärdedel har barn. Att denna växande grupp ofta har problem med att få ihop det ekonomiskt är något som högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg uppmärksammat i direktiven för den kommande studiesociala utredningen. Utredningen ska ”bland annat se över situationen för studerande med barn, genomströmningen i den högre utbildningen och CSN:s framtida roll” och resultaten kommer senast att redovisas i mars 2009.

starta en stödgrupp för studenter med barn där de kan träffas och utbyta erfarenheter. De har dock inte haft någon större framgång. – Det stora problemet är att medan det är svårt att engagera studenter utan barn, så är det nästan dubbelt så svårt att engagera studenter med barn, då de har ännu mindre tid, säger Sofie Edlund, ansvarig för studiesociala frågor på SöderS.

Idag får en föräldraledig student ersättning enligt lägstanivån som

Christina Härdin känner inte heller något behov av en

ligger på 180 kronor per dag. I månaden blir det ca 5400 kronor. Plus barnbidraget på 1050 kronor får den föräldralediga studenten ut 6450 kronor i bidrag varje månad – att jämföra med studiemedlet

liknande stödgrupp på KTH. Tack vare en pensionerad mamma som gärna hjälper till och en sambo som heltidsarbetar har det mesta gått smidigt för henne och hennes familj. Efter att Christina

På Södertörn har studentkåren SöderS gjort försök med att

varit föräldraledig på halvtid under ett läsår var Tommy pappaledig i nio månader. Nu håller Oliver som bäst på att inskolas på dagis. – Det enda är att jag kommer att ta examen ett år senare. Det är inte Olivers fel egentligen, men det är skönt att ha honom att skylla på, säger Christina och ler.

Bidrag: * Alla har rätt till föräldrapenning i 480 dagar. Under 390 av dessa är ersättningen 80 procent av förälderns sjukpenninggrundande inkomst, SGI och de resterande 90 är lägstanivådagar vilket innebär 180 kronor/dagen. För de med liten eller ingen inkomst ges ersättning enligt lägstanivån under hela föräldraledigheten. * Tar föräldern studiemedel kan han eller hon söka tilläggsbidrag tills barnet har fyllt 18 år. Beloppet är 123 kronor mer i veckan för ett barn, 200 kronor för två osv. Korttidsdagiset Quottis: Det finns ett dagis på KTH, men det är främst till för anställda. Vid mån av plats kan studenters barn få vara där några timmar. Ring 070-764 41 24 för bokning. Christina med sonen Oliver, ett och ett halvt år

Studenterbjudande: Ring för 0 kr/min och sms:a nästan obegränsat. Med Telia Mobil Student ringer du till alla andra som har Telia för 0 kr/min för bara 49 kr/mån. Dessutom ingår nästan obegränsade sms till alla operatörer i Sverige. Beställ på telia.se/student.

Sony Ericsson W580i eller Nokia 5310

95:-

med Telia Mobil student i 18 mån.

• Sony Ericsson W580i • Telia SurfPort • 2 megapixelkamera • Mp3 spelare • FM-radio • 512 MB minneskort ingår • Bluetooth™ stereo • Utan abonnemang 2.495 kr

För abonnemanget Telia Mobil Student gäller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 öre/min till alla andra. Öppningsavgift 69 öre. 0 kr/sms upp till 5000 sms/mån därefter 69 öre. Gäller privatpersoner inom Sverige och endast för enskilt bruk. Månadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med eFaktura. Uppsägningstid 3 mån. Telia Mobil Student gäller endast för personer som studerar heltid på Universitet och Högskola i Sverige. Mobiltelefonerna är operatörslåsta till Telia mobila abonnemang eller Telia Reﬁll förbetalda kort i Sverige i 12 mån, därefter kan spärren tas bort till en kostnad av 300 kr. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker, dock längst t.o.m 31/3 2008 och bara en gång per student/personnummer. För fullständiga villkor se telia.se/student. Lokala avvikelser kan förekomma. 1) Fast månadsavgift under bindningstiden i 18 månader är 149 kr, varav 49 kr för abonnemanget och 100 kr för telefonen. Lägsta totalkostnad under bindningstiden är 2.777 kr.

Välkommen till Telias butiker, återförsäljare eller telia.se/student

Nokia 5310 Xpress Music • 2 megapixelkamera • Mp3-spelare • Bluetooth™ stereo • 2 GB minneskort ingår • FM-radio • Utan abonnemang 2.395 kr

på besök hos studenthälsan Mitt första möte med Studenthälsan var när jag gick i ettan, och min klantige vän hade brutit högerarmen. Tydligen fick man då rekrytera en vän för att anteckna åt en på föreläsningarna, och få pengar för det. Rätt bra service, och det finns mer Studenthälsan kan göra för dig som är student.

text Dunja Vujovic bild Studenthälsan

Hur länge har Studenthälsan funnits?

– Vi flyttade till Fiskartorpsvägen i augusti 2007, då Feelgood tog över Studenthälsan. De har även hand om alla KTHs anställda. Hur många studenter söker sig till er?

– Det är väldigt svårt att säga, men vi har fullt upp för det mesta. Under tentaperioder är det inte lika många som kommer hit, då de inte har tid. Men i början eller slutet av terminen är det väldigt många. Vad är den vanligaste orsaken till att studenter kommer till er?

– De får endast komma hit om de har studierelaterade besvär. Det är inte alltid lätt att relatera deras problem till studierna. Många har sömnproblem, huvudvärk, magbesvär eller är stressade. Allt detta kan vara studierelaterat men det kan även vara privata problem som orsakar. Vad kan man inte få hjälp med hos er?

– Vi gör inga medicinska utredningar och tar inga mer omfattande prover. Vi har en läkare tre timmar per vecka men då handlar det om enklare undersökningar. Hur är ert samarbete med KTH?

– KTHs anställda får komma till Feelgood endast om de har arbetsrelaterade problem, vilket återigen är svårt att avgöra. Men de får också genomgå första hjälpen-kurser och de genomgår en hälsoundersökning. Det har KTH köpt in till sin personal. Har ni öppen mottagning?

– Vi hade det förut men när Studenthälsan gjordes om och Feelgood

tog över så togs ett nytt avtal fram och därmed togs den öppna mottagningen bort. KTH hade inte råd med det. Vilka är ni som jobbar med enbart studenter?

– Det är en heltidsanställd sjuksköterska, en heltidsanställd kurator och en läkare som kommer in cirka tre timmar i veckan. Till kuratorn kan man gå många gånger då det oftast krävs ett par möten för att studenten ska lita på kuratorn. Hos sjuksköterska och läkare får man cirka fyra besök i och med varje ärende. Läkaren har rätt att skriva ut recept men brukar ofta vara väldigt försiktig med det. Vilka tips har ni till studenterna?

– Det absolut viktigaste är att äta rätt och att sova. Utan det klarar man inte att plugga ordentligt och man glömmer lättare det man lär sig. Man behöver minst sex timmar sömn per natt, men det är viktigt att poängtera att det är helt individuellt. Man ska försöka somna samma tid varje natt, och är man ute och festar på helgerna och somnar sent tar det två-tre dagar innan man kommer in i sömnrytmen igen och då är det snart helg igen… Sedan är det så att de som inte motionerar oftast sover fler timmar per natt, och är oftast tröttare. Så det är inga speciella knep som gäller. Man måste sova ordentligt, äta rätt och motionera. Jag tackar intervjun.

Afsaneh

Kanani

Vill du komma studenthälsan?

kontakt

med

Gå in på: http://www.kth.se/student/studenthalsan Leg. sjuksköterska: Afsaneh Kanani direktnr 08-676 82 33 Kurator: Ann-Britt Lindholm direktnr 08-676 82 15 Telefontid tisdagar fredagar 8.30-9.30

13.30-14.30

och

Lättast är att maila, studenthalsan-skoterska@feelgood.se eller studenthalsan-kurator@feelgood.se. De svarar oftast redan samma dag.

för

Bättre studieresultat träning? Ett nytt år och en ny termin har börjat. Det görs reklam och kampanjer för träningskort och medlemskap och det pratas och skrivs om kost och träning. Aldrig har vår fysiska, psykiska och själsliga hälsa stått så mycket fokus som nu.

Många studerande har ett aktivt liv utanför studierna i form

av träning eller andra fysiska aktiviteter men det är inte ovanligt att man hör folk säga saker som ”träning har jag ändå inte tid med”, ”jag tycker inte träning är roligt” eller ”jag prioriterar hellre skola, jobb och det sociala umgänget framför träning”. Mycket handlar också om pengar, en students ekonomi är ofta begränsad och i många fall är träning dyrt. Varför ska man då träna? Hur får man träning att bli roligt? Och vem har sagt att socialt umgänge och träning inte kan gå ihop? Träning är bra av många orsaker, bland annat får man ökad

med Text Ethel Luvall Illustration Aron Lind

kondition, god hälsa och förebygger skador och sjukdomar. Ett vanligt uttryck är ”tar man sig inte tid att träna får man ta sig tid att vara sjuk senare”. Omvärldsbevakningsföretaget Kairos Future har i en studie genomförd i sex europeiska städer visat på nyttan av att motionera och träna. Studien ingår i en bredare undersökning, Generation Ambition, som sammanfattas i en utav de ledande träningskedjorna SATS egna magasin. Förutom ovan nämnda orsaker har man kommit fram till att måttlig motion leder till minskade sömnproblem samt att man

blir gladare. Andelen nedstämda och deprimerade är lägre bland dem som motionerar. Träning frigör endorfiner, ett hormon som vanligtvis frigörs då vi är kära och som gör att vi upplever eufori och lyckokänslor. Det bästa du kan göra om du känner dig nere är alltså att ta en promenad eller gå och träna. Vidare visar studien att de som tränar och motionerar har minst koncentrationssvårigheter, och andelen stressade är lägre hos dem som tränar än hos dem som inte gör det. Regelbunden motion ökar också prestationsförmågan inom arbetet eller skolan. Kurator Ann-Britt Lindholm på studenthälsan stödjer studien. – Skolan är inte allt, man måste finna en balans mellan det inre och det yttre samt finna energi. Ann-Britt liknar studielivet vid en cirkel, basala saker som studier ingår men också medel som att tillföra energi i form av vila och mat samt genom att röra på sig. – Träning är ett sätt att få energi, det finns flera studier som visar att rörelse, syresättning och muskelstyrka gör att man mår bättre både fysiskt och psykiskt. Stress gör att man tar bort de goda sakerna och det tillför ingen energi. Genom att tillföra roliga saker blir man pigg och glad, hjärnan skärper sig och blir mer effektiv. Att sitta och plugga åtta timmar i sträck fungerar inte. Det är kvalitet som räknas, inte kvantitet. Genom att ta en rast och exempelvis träna stressar man av sig, alla blockeringar släpper och eventuell ångest trappas ned. När du väl kommer hem är hjärnan redo att ta till sig ny information och snabbare än innan. Det kanske tar två timmar istället för fyra att lära sig och förstå de där fem kapitlena.

“Skolan är inte allt, man måste finna en balans mellan det inre och det yttre samt finna energi.“

Nu när vi vet varför vi bör motionera, hur går vi då vidare? För att komma igång med träningen på rätt sätt, ha nytta av och tjäna på träningen är det allra viktigaste att man finner vad man tycker är roligt och vad man har glädje av. Alla är inte ”gymnissar” som tycker att lyfta skrot är bland det roligaste som finns. En del kanske gillar att dansa, promenera eller träna i lag – andra kanske vill ha något fridfullare som yoga. Motion och fysisk aktivitet är enligt definition all form av aktivitet som innebär energiförbrukning och aktivering av kroppens muskulatur samt en pulshöjning. Tillhör man de som gillar gym men inte vill lägga ut så mycket pengar erbjuder KTH-hallen och frescatihallen vid Universitetet träningskort för en billigare penning än de stora kedjorna. Där kan man också hitta diverse gruppträning och olika lagsporter. Vill man ha dans erbjuder danshögskolan dansklasser till studentvänliga priser. Tycker man om att promenera finns vackra skogar och promenadstråk på Djurgården och i Lill-Jansskogen som gott räcker till. Tänk kreativt! Finns det inte en grupp som kör spökboll på måndagar, se efter möjligheterna att skapa en! Innovativt tänkande

är ju det vi KTHare ska vara bra på! Träningen behöver inte heller ta tid från det sociala umgänget, det är ett utmärkt sätt att umgås med sina vänner och sin familj. Dra med pojk- eller flickvännen på ett boxningpass – det är bara de eventuella blåmärkena på armarna man måste förklara dagen därpå. Gruppträning som dans eller innebandy är också ett bra sätt att nätverka, skapa nya kontakter och lära känna nya människor, efter att ha gått på samma pass i en månad och träffat samma människor kan ju inte ett hej precis skada någon. En flirt på gymmet är heller aldrig fel – varför inte gå fram till tjejen/killen du spanat in i två veckor och föreslå en fika eller middag efter träningen? Energireserverna måste ju ändå fyllas på. Sedan var det ju det här med tiden. När man studerar underlättar det om man för det första planerar sin träning. Skriv upp i almanackan. Har du inte föreläsning förrän efter lunch, träna på morgonen. Jobbar du lördagar mellan tio och fyra, gå en promenad mellan jobbet och förfesten. Varför inte ta med kurskamraten på promenaden, då kan ni ju förhöra varandra samtidigt eller diskutera ett krångligt kapitel. Att läsa samtidigt som man går på löparbandet eller sitter på motionscykeln är inte mycket svårare det heller. Det går alltså att kombinera träning, socialt umgänge och studier, till och med på samma gång! Det behöver inte nödvändigtvis ta mer tid och den extra tid som det eventuellt tar är det värt. En personlig kommentar, något som jag har fått höra flera gånger är: ”dina fötter ska bära dig resten av livet, så ta hand om dem”. Jag säger: ”din kropp och din fysiska, psykiska och själsliga hälsa är ditt hem där ska du bo resten av livet, så ta hand om den”.

Källor SATS Magasin nr 5/2007 och nr 1/2008

VAR bor du?

Text Sara Gustavsson Illustration Jonas Gunnarsson

I ett infall av nyfikenhet har Osqledaren kartlagt var THS medlemmar bor någonstans. I de följande bilderna kan du själv se hur fördelningen av KTH-studenter ser ut i landet. Inte helt oväntat bor de flesta i Stockholm. Lite mer oväntat är kanske att så pass många inte bor i Stockholm...

Antalet studenter i olika orter i Storstockholm

Visste du att det bor nästan 1000 KTHare på lappis? Det är ungefär en artondel av alla studenter. Omkring 4000, en dryg femtedel, bor innanför tullarna. Studenter på KTH bor i allmänhet längre ifrån skolan än den genomsnittliga svenska teknologen. I hela landet tar sig över hälften till skolan på en kvart, närmast har de i Linköping och Luleå (71 % respektive 72 %). För KTH är siffran endast 20 %, och det är lika många som de som uppger att det tar mer än tre kvart för dem att ta sig till skolan. Detta framgår av undersökningen Hur mår teknologen – en enkätundersökning som genomfördes av studentkårerna vid Sveriges stora tekniska högskolor i våras i vilken det bland annat frågades om studenternas boendesituation. Det visade sig att över hälften av KTHs studenter bor i vanlig lägenhet och 30 % bor i studentlägenhet eller studentkorridor. 16 % – den högsta siffran i landet – bor i villa. Lite överraskande kanske, men en del av förklaringen kan nog ligga i att många bor hemma hos sina föräldrar, undersökningen visar nämligen att så många som var femte bor kvar hemma. Troligt är att i Stockholm väljer fler att bo kvar hemma dels på grund av de höga boendekostanderna, men kanske också fler har möjlighet att välja detta än i andra orter på grund av närheten till föräldrahemmet? Hursomhelst, 20 % bor kvar hemma och det är dubbelt så många som i hela landet. 40 % bor ensamma. Den stora andelen KTHare som bor hemma bidrar nog också till att medelhyran faktiskt ligger på nästan hundra kronor lägre än i landet, trots att hyrespriserna i Stockholm generellt är högre än i övriga landet. Det är också bara 17 % som tar bostadsbidrag, mot 25 % i landet.

Antal studenter i var och en av innerstans stadsdelar

Osqledarens kartläggning visar också att 1649 studenter, alltså nästan 10 % av alla KTHare, bor utanför Stockholms län! Antingen har många studenter en restid som är en hel del längre än tre kvart, eller så slarvas det med adressuppdateringarna... Antal KTH-studenter i övriga Sverige. (Stockholms län ej medräknat)

Välkommen till ditt nymble Tekniska Högskolans Studentkår, THS, kåren eller studentkåren har ni hört talas om någon gång hoppas jag. Tekniska Högskolans Studentkårs kårhus, Kårhuset, Nymble eller kanske Gamble har ni kanske också hört talas om. Om inte – eller om ni gjort det men inte riktigt vet vad det är – så ska ni nu få en lättare introduktion. Jag vill börja med att tala om att THS äger huset vilket alltså betyder att det är alla THS-medlemmars och det tycker i alla fall jag är speciellt.

text David Goldea Gamble – det första kårhuset

Innan vi ägde vårt eget hus så var det första stället där alla teknologer höll till ett café i hörnet av Drottninggatan och Kungstensgatan mitt emot gamla Teknis. Det hette Petissan men kallades i efterhand för “det första kårhuset”. Idag finns Petissan på Skansen dit det flyttades 1907. Fyra år senare hyrde man en lägenhet på Rådmansgatan där man även hade matservering. Redan 1912 uppkom planer på att bygga ett eget kårhus i och med att KTH planerade att flytta till Valhallavägen men THS inte tilläts ta del av de nya lokalerna. Då startade man en byggnadskommitté som skulle planera för och samla in pengar till att bygga ett eget kårhus. Nya Teknis vid Valhallavägen stod färdigt 1917 och THS fick då låna lokaler av KTH. THS valde att behålla lägenheten vid Rådmansgatan då undervisning fortfarande hölls vid gamla Teknis. För att särskilja kårlokalerna kallade man dem för gamla kåren och nya kåren och sedan blev det Gamble kåren och slutligen kallade man de gamla lokalerna bara för Gamble. Kårhusfrågan var prioriterad på den tiden men blev riktigt akut 1925 då man fick reda på att de lokaler man dittills lånat bara var tillgängliga fram till vårterminens slut 1927. Ett eget hus

THS hade under många är sparat och samlat in pengar till eget kårhus och 1927, vid KTHs 100 årsjubileum, donerades till byggnadsfonden 75 000 kr från en insamling från Svenska teknologföreningen och 100 000 kr från dragningar i penninglotteriet. Detta betydde att man nu hade råd att bygga ett eget kårhus. Ett problem uppstod dock då marken som man tidigare skrivit kontrakt på inte längre var tillgänglig. Kungliga Djurgårdsförvaltningen ordnade senare fram ett nytt tomtkontrakt där man hade utökat tomten till 800 kvadratmeter och sänkt arrendesumman från tvåhundra till tio kronor. Den 25 mars 1928 skrev man under varpå en arkitekttävling hölls där arkitekterna Uno Åhréns och Sven Markelius förslag med ett funkishus vann. Detta var inte bara THS första helt egna hus utan även ett av Sveriges allra första funkishus. 11 oktober 1930 öppnas Kårhuset på Drottning Kristinas väg 15-19 och fick då namnet Nymble då tidigare kårlokaler kallats Gamble. Där fanns olika klubbrum, bibliotek, tidningsrum, sammanträdesrum, en gymnastiksal, café, kök och en stor matsal.

kårhuset växer...

Det tog dock bara åtta år innan teknologerna hade förökat sig så pass mycket att det började kännas trångt i Nymble och planer på en utbyggnad startade. Arbetet satte igång 1950 och först 28 november 1952 var allt klart för invigning. Köket hade flyttats upp en våning till där Hyllan ligger idag. Matutlämningen fanns nu på samma våning som matsalarna och även de hade utökats. Det är det vi idag kallar för Nya matsalen och Gröten. Gröten fick naturligt sitt namn från att man förut hade grötservering där. Antalet klubbrum, studieplatser och administrationslokaler hade också ökat. En vaktmästarbostad var efterfrågad och den byggdes till där man idag bland annat producerar just denna tidning.

vikt att återgå till funkisstilen och 30- och 50-tals prägeln som hade förlorats i och med och mellan tidigare ombyggnader. Väldigt mycket byggdes om eller tillbaka och en del kontor och funktioner i huset flyttades. Biblioteket, det långsmala rummet på plan tre som tidigare var ett bibliotek, återställdes. Tidningsrummet och Gamla matsalen fick tillbaka sin 50-talskaraktär och matsalen öppnas upp mer då man rev entresollen. Man hängde även upp de gardiner som hänger där idag som är arkitekten Markelius design, och det är samma mönster som finns i FN-skrapan. Nya matsalen gjordes om till ett mer utpräglat scenrum och fick mörkare färger, draperier för mörkläggning, en trossram för ljus och ett nytt ljudsystem. Man flyttade även KårX, som tidigare låg på plan två där kårstyrelsen sitter idag, ner till entré 15. Akvariet – det halvcirkelformade rummet med stora fönster på plan ett, där kårbokhandeln tidigare låg och som ännu tidigare var en motionshall för teknologer – användes istället som seminarierum och studieplatser. Det som var nytt efter renoveringen hade tillkommit genom sprängning, under Gamla matsalen sprängde man fram kulvertar för diskbandet och samtidigt sprängde man fram plats för kårens bastu.

har möjlighet att bli klassad som kulturminne eftersom det är en av Sveriges första offentliga byggnader i funkisstil. Kårhuset har många inventarier varav många kopior av original från 30- och 50-talet. Huset är cirka 6000 kvadratmeter och innehåller: • upp till 500 studieplatser och ännu fler matplatser på alla tre plan • café, lunchrestaurang och möjlighet att värma egen mat • flera kontor och förråd för kårens verksamheter och föreningar • flera lokaler som är tillgängliga för uthyrning • flera bokningsbara rum för kårens föreningar för möten, repetitioner med mera • en bastu • kårens och flera sektioners arbetsmarknadsmässor • trådlöst internet ...och mycket, mycket mer! Arkitekter Uno Åhrén (kårhusbyggna-

tionen 1930), Sven Markelius (kårhusbyggnationen 1930 och tillbyggnaden 1952), Bengt Lindroos (tillbyggnaden 1952 och 1977), Rolf Eppens (renoveringen 1999) och Christer Pettersson (renoveringen 1999) Källor “Osqulda & Osquar

Idag

Kårhuset är idag blåmärkt av Stockholms Stadsmuseum vilket innebär att byggnaden

1902-2002”, “THS 100 år”, “Miljöprogram för THS Kårhus”, www.ths.kth.se samt Osqledarens arkiv.

...och växer

Denna gång tog det lite längre tid innan funderingar kring en ny utbyggnad satte igång, 1962 och 1963 skickade man in ritningar till Djurgårdsförvaltningen. Först 1977 genomfördes utbyggnaden och det var då man byggde till den del som används som kök än idag. Man byggde även till festlokalen Kröken. Dessa delar av huset skiljer sig i och med det gula tegel och den faluröda panel de fick. I Gamla matsalen byggde man en mellanvåning, en så kallad entresoll, för att få fler matplatser. Den senaste invigningen var i oktober 1999 och då hade man gjort en väldigt omfattande renovering. Förutom att huset var slitet och behövde en upprustning var det av stor

5 saker som dödar tiden Alla har vi upplevt det någon gång, man befinner sig på campus och nästa föreläsning är först om ett par timmar. Det tar för lång tid att åka hem och man har ingen tia till fotbollsbordet på kåren. Hur ska man få tiden att gå?

text & foto Alexander Biledt och Johannes Koch

Det är det som denna artikel handlar om: vad man kan göra på campus när man har tråkigt. Och nu snackar vi inte om att söka jobb eller gå till KTH-hallen och träna, även om just du skulle kunna behöva ett pass på löpmaskinen, din tjockis.

Real Life Finn Fem Fel:

Istället för en klassisk Finn Fem Fel-bild i en tidning så kan man göra det i verkliga livet. Det går ut på att du och en kompis turas om att vara den som ska finna felen. En person memoriserar var alla objekt i rummet står och går sedan ut ur rummet. Under tiden som han/hon är borta omarrangerar/ gömmer den andra personen fem objekt. Den första personen föröker sedan klura ut vad som har ändrats. För att göra det hela ännu mer spännande kan ni ta tid och den som hittar felen snabbast vinner en muffin från bibliotekets café. (OBS! Osqledaren står inte för muffinsen.)

Svampkastning:

Steg ett: hitta en tom övnings-/föreläsningssal. Steg två: rita en måltavla på tavlan, gärna i flera färger (se bilden). Steg tre: bestäm kastavstånd. Efter det är du klar med förberedelserna och kan börja spela. Du och din kompis tar varsin blöt svamp, kastar den mot tavlan och försöker få så många poäng som möjligt. Vid gränsfall är det den högre poängen som gäller.

Stapla biljardkulor:

Denna något svåra sysselsättning är speciellt lämpad för de som har mycket tid och tålamod. Väldigt mycket tid…och väldigt mycket tålamod. Svårighetsgraden ligger någonstans mellan att bygga korthus i ett pendeltåg och att bygga ett pendeltåg i ett korthus. Kårens biljardbord har inte de bästa förutsättningarna då det lutar åt tre olika håll, vilket teoretiskt sett borde vara omöjligt. Därför lyckades vi bara stapla fyra kulor men vi är säkra på att någon begåvad teknisk fysiker kan slå vårt rekord.

Kontorsstolsrace:

Denna sysselsättning är till för den som letar efter en adrenalinkick i vardagslivet. Alla som någonsin har rullat runt på en kontorsstol i 15k m/h vet vad vi pratar om. Till att börja med så gäller det att noggrant planera banan som man ska ta sig igenom. Vilka byggelement finns till ditt förfogande? Alla sorters bord och stolar fungerar utmärkt, men även annat kan användas om man bara är tillräckligt kreativ. Som inspirationskälla har vi här en bild på en bana vi byggde på cirka en kvart. Rekordet på just denna bana ligger på 14,49 s och innehas av Alexander Biledt. Obs! Det är av fördel att åka baklänges (syns inte på bilden).

Stolspyramid:

För den arkitektoniskt begåvade har vi hittat på denna helfräna aktivitet. Det går ut på att bygga en så hög pyramid som möjligt. Det enda byggmaterialet som får användas är stolar. Då vi är måna om våra medstudenters välbefinnande uppmanar vi er att inte bara koncentrera er på höjden utan även att tänka på stabiliteten. För den äventyrslystne kan man även bestiga pyramiden som man byggt (återigen, hoppas ni tänkte på stabiliteten). För att inspirera er byggde vi själva en liten femvåningspyramid på cirka 20 minuter.

Guide till Quarnevalen Livsviktiga händelser som du inte får missa

Söker semestervikarier

12 februari

inför sommaren 2008

Operatörer Renoveringstekniker

9 februari

Melodifestivalens stora vårhit koras med glamour och hög kändisfaktor på Nymble.

Stor Ritpub på Nymble där man kan skissa på sina bidrag, fråga frågor och dricka öl!

Lagerarbetare Lastbilschaufförer Fabriksguider

21 februari

Sista datumet för att lämna in bidrag till Quarnevalen firas med en inlämningspub. Sista chansen för att knåpa ihop ett bidrag ifall man inte vill missa vårens stora händelse!

Läs mer om tjänsterna och ansök online på

http://cocacola.jobb.se eller på www.monster.se/cocacola 26 www.quarnevalen.se

en.se

Misshandlad plånbok söker hjälp text Alexander Busnyuk

Jag tror de flesta som läser detta fortfarande inte har återhämtat sig ekonomiskt efter julen och alla dess bravader. Presenter, dricka, fester har slukat pengar som aldrig förr och nu är det dags för farbror Alex att ge mer eller mindre bra tips på hur man sparar pengar, alternativt gör saker helt och hållet gratis.

1 transport.

Inte helt hundra på när folk köper SL-kort, men om du inte har köpt det än, strunta i det. Planka. Är det glasspärrar på din station som på Tekniska? Planka framför kontrollanten, visa vad du är gjord av och var rebellisk. Man får inte vara kräsen när man sparar pengar Alternativt börja promenera till stan/skolan/jobbet, du sparar inte bara pengar utan får även en mör och fin rumpa på köpet. Ännu ett alternativ är att köpa (läs: sno) en billig cykel med ett billigt men stabilt lås. Bussar plankas lätt med sms. Köp en riktig sms-biljett på prov, spara ditt nummer som ”SL” eller vad det nu står för något när man tar emot det, och skicka till dig själv på vägen till bussen. 2 mat.

Nudlar, nudlar, nudlar. Om du inte gillar nudlar eller inte kan äta dem av någon annan anledning vet Alex inte riktigt vad Alex ska säga. Alla äter nudlar, punkt slut. Vill du gå steget längre i att spara så kan du glida runt i matbutiker och äta smakprover. Alex har aldrig sett en skylt med begränsningar på antal smakprover man får ta, så det är fritt fram. Det delas ju också ut en del saker på vägen upp från tunnelbanan lite då och då, och då gäller det att vara framme och ta åt sig så det räcker länge. Var beredd med maskeringar så utdelarna inte känner igen dig. De brukar även vara flera stycken och varje utklädnad funkar ju på varje. Säg att fyra personer delar ut soppa och du har med dig vanliga kläder, lösskägg, solglasögon, lösmustasch, en spionrock samt en mössa – då har du mat för en hel månad. Låt fantasin flöda!

För den lugnare studenten finns det gratis saker att göra på stan: • ”I’m crushing your head” – en klassisk lek som går ut på att låtsas krossa andras huvuden mellan tumme och pekfinger. • ”Ursäkta men…” – en pendeltågsklassiker som de flesta säkert har sett in action. Den går ut på att försöka få folk att tro att man är pank och har en sjuk/döende/flygande släkting som man vill rädda genom att lägga ut papperslappar på pendeltåget/tunnelbanan med text i stil med ”Ursäkta men min siamesiska tvilling har precis blivit bortopererad och jag råkade få bådas njurar. Hjälp oss samla pengar så han/hon kan få tillbaka vad som är hans/ hennes”. Försök bara vara övertygande och undvik saker som solglasögon, nya kläder, D&G väskor och dylikt. Undvik även att göra lapparna på fotopapper då det kan vara lite misstänkt. • Lyssna och titta på gatuartister. • Räkna ut hur seven eleven-nätet är uppbyggt 4 random tips.

Plugga mycket så har du helt enkelt inte tid att slösa pengar. Bjud över dig själv till vänner som du vet är bra värdar. En bra värd frågar sina gäster om de är hungriga, till vilket du förstås svarar ja. Detta inkluderar även gratis underhållning, då du får umgås med folk. Sömn är underskattat, hjälp Alex att ändra på det. Ta en tupplur mitt på dagen – it’s free. Flytta hem om du har flyttat ut.

3 underhållning.

Tanka musik, tanka filmer, tanka program. Vill du hålla dig på rätt sida av lagen så finns www.mp3sparks.com där du kan köpa billig musik online med bra kvalitet, filmer vet dock inte Alex om det finns något lagligt sätt att tanka. För de sena helgerna då man är sugen på att dricka så finns det lite olika varianter. Egentillverkad dricka (allt från hembrygd öl till juice som man har glömt bort helt och låtit jäsa) är att föredra för den fattige studenten, och är man sugen på utgång så är tentapubarna perfekta att gå på.

osqledaren tipsar: favvohak Dovas, Fridhemsplan.   Klassiker och mångas favorit bland Stockholms sunkhak.  Dovas är välbesökt alla dagar i veckan. Fejas är ägaren och en hejare på att förmedla beställningar till baren. Det drick mycket Norrlands Guld. Dovas är stället där du kan dricka 128 öl på en kväll tillsammans med goda vänner. Dovas är stället där Fejas känner igen dig och alltid är glad. Om du fyller år kanske Dovas till och med bjuder dig på en whiskey om du är snäll! Opretantiöst, enkelt och billigt. Perfekt sunkhak för den tiden på året då man inte kan sitta utomhus och dricka sin öl. Pris på öl: halvlitersflaska 27 kronor, stor stark 25.

Restaurang Cypern, Vallhallavägen/Surbrunnsgatan Nära KTH. Riktigt bra, lite av en pärla. - David TIberg

- Dunja Vujovic

Nada, Åsögatan 140 Schysst barställe, där man kan sitta ner och dricka en öl eller drink utan den jobbiga sunkhakskänslan. För det mesta oväntad men bra musik.

Långt till 25:e: Gondolen, Slussen. En riktig pärla med oslagbar utsikt, stans snyggaste bardisk. ”mellow stiff” stämning och nordens godaste Mojito. Prova något svindyrt från barmenyn.

Louie Louie, Bondegatan 13 Stans bästa fik just nu, med världens godaste mackor. Trevlig gammal rock’n’roll i högtalarna.

Närmare 25:e: Mamas and Tapas, Scheelegatan 3. Stockholms äldsta tapasbar som serverar smaskig, läskande Sangria och prisvärda och goda tapas. Trångt och spanskt är det också.

- Jonas Gunnarsson

Den 24:e: Asteria, Frejgatan 53. Nyupptäckt! Billig bira och bra kött. Nära till KTH också. Från 1:a maj: Boule & Berså, Danvikstull. Fantastiskt. - Felix Mandoki

Debaser Slussen Jag har haft så otroligt roligt där så otroligt många gånger. Jag har fått se Sahara Hotnights spela ett överraskningsgig där och jag har hittat kanske världens bästa dryck där (Pimm’s Cup No.1). Debaser har också erbjudit riktigt bra spelningar med band som Eagles of Death Metal och Quit Your Dayjob och det är nästan alltid bara trevligt folk när man är där. Det finns flera andra roliga ställen runt om i stan men Debaser Slussen har alltid inneburit kvalitet.  - Cristian Franzén

V4, Verkstadsgatan 4 Trots att jag varken bor i Hornstull eller kan påstå mig ha något stammishak är V4 en av de få barer jag inte skulle vilja klara mig utan. Liksom det stora äpplet blandar olika kulturer blandar V4 goda drinkar, en avslappnad stämning och trevlig personal i en genuin atmosfär. Det enda negativa med stället är att det är vinterstängt samtidigt som jag har jullov. Men den tiden är ju över.  - Dennis Nkangi

Hurry up! 2.6 Billion People Want to Use the Toilet! Storstad, Odengatan Massor med folk, bra ställe att nätverka och skapa nya kontakter på då stämningen och blandningen av människor gör det lätt att mingla och börja prata med andra. Bäst är det på fredagar och lördagar. Grymma drinkar - särskilt Strawberry Daquiries.

Think Globally Radio together with Dr. Rosemarin, SEI text Jimmy Yoler

Every 15th second, a child is dying due to unsafe water and bad sanitation related illnesses. Poor sanitation coupled diseases affect schooling and long-term socioeconomic development. Young girls and women refuse to eat or drink during the days to avoid defecating in isolated areas where the risk of being raped is high. That’s why 2008 is the UN’s International Year of Sanitation.

- Ethel Luvall

Saga 1, Kungsgatan 24 Länge intalade jag mig själv att jag gillade små, mysiga och – viktigast av allt – autentiska biografsalonger. Bion skulle helst drivas av en ideell förening eller åtminstone husera i en gammal nedlagd teater. Men, let’s face it, störst är i de flesta fallen vackrast. Saga 1 har det fetaste ljudet, den största duken och en perfekt lutning – det är så här bio ska vara. - Sara Eriksson

Soldaten Svejk, Östgötagatan Med bra öl, genomgående tjeckisk men i och för sig till svenska priser, är Soldaten Svejk ett häng för alla som ska vidare, stanna till ett tag eller bor där. Att sätta in en fot på Soldaten är som att stå still i tiden, trevligt! Öl typ 45 kr. - Viktor Sebes

Sanitation problems with underlying causes and further socioeconomic implications are more interconnected than we might assume. The solutions to improve livelihoods therefore need to be diversified and integrated to ensure that the overall situation is considered righteously. Dr. Rosemarin, our guest from Stockholm Environmental Institute (SEI), mentioned a couple of simple technical solutions for third world rural and urban settings, such as the so called “soil alterna” pit latrine and the “dry sanitation” toilet for separating the urine from the feces. Both consider a closed nutrient loop, recovering nutrients from the urine and the composted feces. Suddenly, the “developed” world’s sanitation systems management seems obviously unsuitable. The human body is designed as a perfect waste separation machinery; the urine is separated from the feces. Yet, we keep on mixing it through our sanitation systems additionally pumping it with massive amounts of perfect drinkable water. Continuing to drive human societies with a non-circular nutrient loop will slowly undermine the natural capacity of our soils to produce food. Instead of pumping soils with synthetic fertilizers to feed the increasing number of people on this planet – how about using our own homemade fertilizing urine? In the South, trying to manage sustainable sanitation systems in urban slums is a huge challenge – informal settlements are not even acknowledged by the city hall. How are we then expected to co-operate? We need to Think Globally!

Debaser Ett av de få uteställena med bra musik och spelningar hittills enligt mig. Kafé 44, Tjärhovsgatan 44 Också bra musik. Att det är mysigt är ett plus. Jag måste nämna Chokladkoppen också vid Gamla stan, för att de har söta gaykillar som serverar fika! - Julia Shao

Think Globally Radio is a discussion/debate radio program intended to spread awareness and deeper understanding on issues of sustainable development. Produced by Eric Paglia, Dave Trouba, Jimmy Yoler and Josh Paglia. Airs Sundays at 7 pm on THS Radio 95,3 MHz in Stockholm and 4 pm on 103,1 MHz in Göteborg. Website: www.thinkgloballyradio.org Blog: thinkgloballyradio.blogspot.com

tillskott i ledningsgruppen

Frida Lundin

Oguzhan Erim

Frida är 24 år och läser till Byggingenjör på Campus Haninge. Hon beskriver sig själv som glad, lugn och sprallig och har en stark fascination för betong. Hon har tidigare erfarenhet från att ha jobbat med turism och service. Hon är intresserad av musik och dans och har gått danshandledarutbildning på balettakademin. Det sägs att hennes ordvitsar är riktigt dåliga och hon gillar fina saker såsom orkidéer, röda tangentbord och badankor.

Oguzhan är från Turkiet, flyttade hemifrån när han var tolv och kom till Sverige för ett år sedan för att ta sin master. Han gillar att fota och är en entusiastisk medlem i KNEPP – THS fotoklubb. När han var liten var Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige en av hans favoritböcker, och det kanske är en av anledningarna till att han hamnade här.

kårstyrelseledamot med studiesocialt ansvar och Mottagningsansvarig 2008

Vilken dans är din absoluta favorit? Orientalisk dans, det är så härlig musik och det är så häftigt att känna sin kropp röra sig på ett sätt som man inte trodde var möjligt. Vad har du gjort inom turism och service och hur tror du att du kan få nytta av det? Jag har jobbat som teminalvärdinna på Cityterminalen, det har varit mitt extrajobb under pluggtiden. Där fick jag träning i att handskas med folk som har underliga problem, folk som inte alltid är på så bra humör och som brusar upp lätt. Och att ta reda på information åt dem om jag inte vet själv. Vilket är ditt drömyrke? Det finns ett från när jag var liten och ett lite mer vuxet. Nu vill jag bli projektledare för något större brobygge eller vägbygge inom Vägverket eller Skanska men när jag var liten ville jag bli flygvärdinna. Och även om jag vet att det inte skulle vara så roligt i längden kommer jag nog aldrig riktigt att släppa det. Kommer det att ske några förändringar med mottagningen 2008? Vissa små förändringar kommer nog ske, men inget direkt omvälvande. Som det ser ut i dagsläget åtminstone, jag får se när mottagningsråden börjar komma igång om det är något som de tycker behöver ändras. Vad förväntar du dig att du lär dig av det här året på kåren? Jag tror att jag kommer få träna mina ledaregenskaper. Sen tror jag att jag efter det här året kommer att vara full av intryck, små erfarenheter som jag alltid kommer kunna dra nytta av. Vad är så fascinerande med betong? Det är ett så väldigt varierande material. Man vet hur det beter sig men man vet ändå aldrig riktigt hur det kommer att se ut när det är färdigt, hur små stenar kommer att hamna. Och sen när det är färdigt så är det går det inte att putsa på det och fixa i efterhand. Det blir oftast otroligt vackert eller apfult!

Ordförande International Student Service 2008

Du är själv en utbytesstudent. På vilket sätt tror du att detta är en fördel? Jag tror att det är väldigt bra. Jag tror att det är lättare för mig som internationell student att veta hur de internationella studenterna tänker och ibland också hur de känner. Vad tror du blir den största svårigheten under ditt år här? Jag tror att jag, liksom Therese, kommer att ha problem med kommunikationen mellan de svenska och de internationella studenterna. Svenskarna har redan sina vänner och då är det svårt att integrera de internationella studenterna med dem. Nils Holgersson var en av dina favoritböcker – känner du igen dig i dem något? Ja, jag hade ett pennskrin med Nils och gåsen på när jag var liten och jag brukade sitta på lektionerna och drömma mig iväg med det. Men jag har hört så mycket om Sverige från vänner som har varit här, att det var så vackert men också väldigt mörkt och kallt så jag var förberedd på det. Jag har också hört att svenskar är väldigt kalla men det tycker jag inte, alla har varit väldigt hjälpsamma. Vilken är den största skillnaden mellan att plugga i Sverige och i Turkiet? Att plugga i Turkiet handlar mer om att göra allt arbete precis före tentan. Här det mer projekt och så mellan tentorna. Här upplever jag också att undervisningen är mer relaterad till vad man kommer att göra efter examen. Men skillnaden är faktiskt inte så stor. Vad ville du bli när du var liten? Jag ville jobba med datorer. Det var rätt svårt då att komma i kontakt med en dator, vi hade en granne som hade en stor datorskärm och jag brukade gå förbi och stirra in på den, helt förtrollad. Sådant fascinerade mig verkligen på den tiden. Finns det nåt du vill förändra inom ISS 2008? Masterstudenterna måste integreras bättre. Jag vill också att det ska finnas fler sociala aktiviteter för masterstudenter. Det kommer jag att fokusera på, det och att integrera de internationella studenterna med de svenska.

text Sara Gustavsson foto Robert Lyngman

sigge sågar del 4: säg inte att det är bra! text Sergej Kotliar Ok, det här är en fråga som har stört mig i flera år nu.

Niklas Ingvar

Projektledare Armada 2008 Niklas föddes 1983 i Lund men flyttade till Stockholm redan som liten pojke. Han visste tidigt att han ville gå på KTH och har idag tagit 183 hp på Teknisk Fysik. Han var en av initiativtagarna till den gigantiska gemensamma inflyttningsfesten i studentboendet Skrapan. Tidigare har han varit med i Armadas projektgrupp, assisterat i ett projekt inom ESA (europeiska motsvarigheten till NASA) och har även testat på modelljobb i bland annat Paris och Tokyo. Drömmen är dock att vara den som till slut uppfinner den flygande bilen som man ser i alla framtidsfilmer. Hur tror du modellandet har påverkat dig? Jag har fått träffa enormt mycket människor – ofta konstiga människor. Jag har också fått resa mycket och se olika länder och olika kulturer, bland annat Paris, Tokyo, Singapore, och det har fått mig att växa. Jag har hört att du blev upptäckt som modell när du jobbade som diskplockare. Stämmer det? Ja, jag jobbade på Planet Hollywood i Paris som busser, en som plockar av disk från borden. Och det var vissa kunder som betalade mig extra för detta för att de tyckte att jag var snygg och jag fick också höra att jag drog gäster till stället. Så mina kollegor tvingade mig att gå till en agentur och på den vägen är det. Vad fascinerar dig? Folk med humor. Jag har en väldigt rolig kusin som har jättemånga, jättedåliga skämt och som alltid får alla att skratta och han fascinerar mig. Hur ska du göra Armada 2008 större och bättre än 2007? För det första, måste det bli större? För att göra det bättre handlar det om att återskapa det som var bra, utöka de delar som går att utöka och undvika fällor – så kallade ”mellan stolarnasyndrom”. Varför sökte du? För att jag vill utvecklas som människa. Armada är bra för att det erbjuder en stor utmaning och ett stort ansvar och även ledarskapsmöjligheter. Jag sökte också för att jag vill göra Armada bättre för THS medlemmar. Inflyttningsfesten i Skrapan; blev det något världsrekord? Nej, Guinness drog sig ur. Nästa världsrekordförsök blir den årliga jättefesten i skrapan, att göra det till nåt stort.

Det finns en ansenlig grupp människor i detta land (inga namn nämnda) som helt och hållet har missförstått hur man använder uttrycket ”What’s up?”. Dessa människor har ack så felaktigt fått för sig att ”What’s up?” betyder samma sak som ”Hur är läget?” och svarar således ”Det är bra”. Man kan lätt förstå vari denna förvirring uppstått, ty bägge uttrycken används i början av en konversation, precis efter ”Hej!” och ofta strax innan ”Vi syns”. Vi tar en titt på uttrycket ”What’s up?” för att försöka förklara vad som egentligen menas med det. ”What’s up?”, eller ”Wzup?” är engelsk förkortning för meningen ”What is up?”, som ordagrant på svenska betyder ”Vad är upp?”. Översatt till vanlig svenska betyder det någonting i stil med ”Vad är på gång?”. Frågan syftar alltså till att ta reda på vad motparten har på gång i sitt liv. Det är således en enkel begäran om ett kort sammandrag av senaste intressanta händelsen/ händelserna i den andra personens liv, inte bara en förfrågan om läget. Ärligt talat, hela meningen med att fråga vad som är upp är ju just att inte få någon godtycklig värdering av hur ditt läge är, utan för att få en objektivt uttryckt lägesrapport och bra och dåliga saker i ditt liv så att jag själv kan bilda mig en uppfattning om hur ditt läge är! Således, om jag (eller någon annan) frågar dig vad som är upp, avfärda mig inte med ett enkelt ”Det är bra”, för jag vill verkligen veta vad som händer. Mer än så, jag förväntar mig att få ett ordentligt svar när jag nu faktiskt bryr mig och undrar! För, missta er inte, hade jag inte velat veta vad som är upp så hade jag bara frågat ”hur är läget?”. Detta vansinne måste få ett slut! Om inte annat så

för barnens skull. För guds skull, tänk på barnen! Om ni inte sköter er nu kommer jag att återkomma med ett expertutlåtande i frågan av självaste Horace och då jäklar kommer inte läget att vara bra!

Man machine II - Ett nytt besök i gränslandet Hösten 2005 visades en utställning på Tekniska Museet där konstnärer i samarbete med tekniker och ingenjörer hade skapat konstverk under temat ”Man Machine”. Utställningen arrangerades av The Interactive Institute och blev en succé, bland annat har konstverk från utställningen visats på Kulturhuset. Nu finns en andra omgång att beskåda på Tekniska Museet.

text Felix Mandoki Bild Felix Mandoki och Tekniska Museet

Som barn gick jag till Tekniska Museet

minst tio gånger per år med min farfar, familjens ”äkta” ingenjör (min far är arkitekt och jag går media) som nöjt såg mig och min bror springa omkring bland kugghjul och stålbalkar. Farfar kan allt om dessa. Vad som nu visas på utställningen ”Man Machine II” tror jag dock inte att han kan förklara. Tekniken har gått framåt, och i detta fall även tagit ett steg åt sidan. In i gränslandet mellan konst, teknik och vetenskap.

Hur var det att arbeta med konstnärer?

– Det har funkat jättebra, säger Gunnar. Vi jobbade med tre konstnärer och delade tidigt upp oss i mindre grupper. Det hänger nog annars mycket på konstnären. Som ingenjörer är vi vana vid att arbeta mycket i grupp, medan konstnären oftast uttrycker sina egna idéer. – Det var det vi var oroliga för i början, inflikar David. Har de en färdig produkt som de vill att vi ska realisera? Men det var en öppen diskussion på lika villkor, alla

En solig januarimorgon möter jag på Norrmalmstorg David Kjelkerud och Gunnar Camner, två av de “Det var det vi var oroliga ingenjörsstudenter som tagit fram de för i början. Har de en tekniska lösningarna till utställningen Man färdig produkt som de vill Machine II. Vi kliver på en buss 69, fylld till att vi ska realisera?” brädden med entusiastiska barn och deras obegripligt lugna dagisfröknar. Omringade av kids frågar jag David och Gunnar hur de började med ett vitt papper. Konstnärerna hamnade på detta projekt. kommer ju med ett eget uttryck. Det är skönt att ha något att bygga runt, sen kan – Allt började med att vi gick kursen Physical man komma in och dra i det åt olika håll. Computing på CSC-institutionen, berättar David. En för övrigt mycket bra kurs som Väl framme vid museet smiter vi förbi går nu i period 3, där man får möjlighet att skogen av neongröna västar och beger utforska andra användningsområden för oss upp på övervåningen. Det är en datorer än tangentbord, mus och skärm. imponerande syn som uppenbarar sig På kursen kom vi i kontakt med ingenjörer när man kliver in genom slussen till den från Interaktiva (The Interactive Institute), avlånga, mörklagda utställningslokalen. som var där och gästföreläste. De märkte att Direkt till höger om ingången står det första vi kunde en del om den teknik som skulle konstverket, signerat Christian Partos. Två vara involverad i projektet. Senare blev vi jättelika gripar håller i varsin glaskupol. I kontaktade av Björn Norberg på Interaktiva den ena ett pumpande hjärta, i den andra som undrade om vi var intresserade av att en klocka. Hjärtslagen slår dovt och tungt. vara med.

Gunnar och David förklarar att hjärtat

styrs av en vakuumpump, en slags primitiv pacemaker, vilken i sin tur styrs av en rörelsesensor. De hjärtslag vi hör alstras av ljuden i omgivningen. - Kommer man in rätt kan man höra sin egen röst i hjärtslagen, säger David. Nästa verk är en dom i frostat glas, upplyst från insidan. I en öppning ser jag en kvinna på alla fyra, med en tumstock i högsta hugg. Det visar sig vara konstnären själv, Ebba Matz. – Mattan måste bytas, dålig kvalitet, säger hon bekymrat. Så fort jag tar ett steg in lyser hela domen

upp, och musik flödar. Det känns tryggt, som att sitta i ett futuristiskt tält. Insidan av domen är klädd i spegelglas, och på detta projiceras plötsligt en animation. En grön solkatt blir en solnedgång, som övergår i en slags fluffig Big Bang för att snart vara något annat. Tryggheten blir nyfikenhet och jag undrar hur allt går till. – Sensorer i pallarna ändrar animationen beroende på publikskara, förklarar Ebba. Projektionerna visas utanpå och är möjliga tack vare det speciella glas vi använt, som släpper igenom en del ljus, men ändå kan upplevas som helt speglande. Den gränsen är jag väldigt intresserad av. Jag frågar hur det är att arbeta med ett projekt av den här karaktären och hur det var att arbeta med ingenjörer. – Med de här ingenjörerna har det varit

jättebra! Interaktiva gjorde allting rätt, de skapade en väldigt öppen stämning. Att dåliga idéer får komma upp så att de inte ligger och lurar är viktigt. Det kan spinna vidare till något annat. Kände du att de vågade komma med riktiga idéer till dig?

– Ja, det tycker jag. Jag bestämde mig tidigt för att ta chansen att göra något jag inte kan göra själv och lämnade mycket till dem. Till exempel med solkatten, när vi började fundera på hur vi skulle få till den tänkte jag att vi kunde filma en. Då föreslog de att vi skulle programmera en istället och det var ju mycket bättre. Hela idén med Buckminster Fullers, de som jag inspirerats av, är att den ska vara mobil och föränderlig. Då är det ju bra att även projektionerna kan vara det. Har du fått kompromissa något i vad du ville åstadkomma?

– Nej, det tycker jag inte. Det har bara blivit något annat och mycket mer. Det jobbiga är ju att vi har haft så kort om tid.

“Till slut löste vi det med ett par plasthinkar från Clas Ohlson” Fort har det gått. Två månader hade de på sig, och inför premiären var det nervöst. – Det var precis att vi hann få glaset. Då var det skönt när den sista skruven i den sista plattan satt. Efter vernissagen hade vi en liten dom-fest, det blev en sådan succé, säger Ebba och skrattar. I den sista installationen, av Matti Kallioinen, visas ett

hopsjunket landskap som pulserar, nästan andas. En skylt uppmanar mig att blåsa i ett rör. När jag gör så börjar ett larm att gå. Långsamt blåses tygsjoken upp och bildar ett slags månlandskap runt mig med projicerade varelser på. Om jag inte blåser i röret på ett tag börjar landskapet stillsamt falla samman. Jag får veta att det är sensorer dels i taket, som känner av höjdskillnader på skulpturerna och skapar andningsformen, och dels i röret, som styr fläktarna.

Gunnar Camner, Ebba Matz och David Kjelkerud inut domen. hoppas att den hamnar någon annanstans sedan, säger Gunnar. Det vore kul att se hur det gör sig i andra miljöer. Konstnärerna har påpekat att det är väldigt annorlunda att ställa ut konstverk på Tekniska Museet mot i ett konstgalleri vad gäller publik och mottagande. Jag förstår att ni vill fortsätta med detta…

– Absolut. Vi har blivit kontaktade för ett liknande projekt med svenska institutet, där vi har hand om enbart den tekniska och interaktiva biten. Förhoppningsvis ska det bli en del i en runtresande utställning. Vi har även startat Physical Interaction Lab (www.physicalinteractionlab.com) och siktar på att ha lanserat minst en eller två produkter på marknaden under 2008. Fotnot: kursen Physical Computing har nu bytt namn till DH2400 Fysisk Interaktionsdesign

Stötte ni på några problem?

– En detalj som visade sig svår att lösa i det här projektet var att hindra tyget från att ramla ner på lamporna om fläktarna skulle stanna. Till slut löste vi det med ett par plasthinkar från Clas Ohlson. – Så var det för oss också med domen, säger Gunnar. Det var en massa små tekniska problem man ignorerade som sedan visade sig lite kluriga att lösa. Hur visar man till exempel en filmsekvens med tre projektorer? – Sen var det en stor utmaning att få sakerna att hålla för slitage och kunna stå här i ett halvår, säger David. Om man gör en kortare utställning kan man lösa det allt eftersom, men här ska det starta när personalen sätter i kontakten. Det var en bra lärdom. Vad händer med utställningen nu?

– Den kommer stå här till den 29:e april,

opera AV Sthig Jonasson Orphée

kungliga operan Christoph Willibald Glucks barockopera ”Orphée” från 1762 blir i koreografen Mats Eks uppsättning på Operan en historia om en gammal mans sorg efter den unga hustrun Eurydice och hans ångest inför åldrandet. Mytens Orfeus är den gudomlige sångaren som räddar sin älskade Eurydice från dödsriket. Han bevekar underjordens furier med sin lyra och lyckas också hämta tillbaka sin älskade till livet. Men han förlorar henne igen när han, i sin kärlek, inte förmår lyda gudarnas uppmaning att han inte får vända sig om och se på sin älskade innan de nått tillbaka till jorden. I Glucks opera blir slutet dock lyckligt när Amor intervenerar och Eurydice återuppstår. I Eks uppsättning blir Orfeus besök i dödsriket en inre drömresa där Hades är ett ångestångande inferno befolkat av deformerade, halvklädda, ondsinta gubbar. Men i Elysium, där Eurydice finns, är det vitskimrande, fridfullt och nästan litet översinnligt jungfruligt. Så vaknar Orfeus upp hemma i sin fåtölj ur sin dröm. Han slår upp tidningen likt en annan professor Higgins som väntar på sina tofflor. Det lyckliga slutet väger lika lätt som de ballonger som stilla svävar över scenen tills dess Orfeus själv möter döden. Orfeus i Anne Sofie von Otters gestalt är en tunnhårigt ful gubbe som fastnat i sorgen och saknaden efter sin älskade Eurydice. Gripande och vackert sjunger hon ut sin ensamhet och sin längtan efter Eurydices kärlek. von Otter gör en lysande rolltolkning med smärtan som tema. Marie Arnet som Eurydice är stark och engagerande. Hennes skönhet är densamma som när hon avled medan Orfeus

har åldrats, men hennes kärlek är evigt lika stark. Marianne Hellgren Staykovs Amor bärs in på scenen hårt lindad som en mumie. Amors makt är begränsad, men han kan visa vägen ner i dödsriket. Sångmässigt ger Hellgren Staykovs glasklara sopran ännu en dimension till den här uppsättningen. I koreografen Mats Eks ”Orphée” tillåts inte dansen konkurrera ut musiken som Gluck laddat med dramatik. Här flätas musik, dans, sång, ord och bild samman till en hårt sammanhållen enhet där Marie-Louise Ekmans scenografi förstärker upplevelsen. Stockholmsoperan har länge negligerat barockoperan, men visar nu eftertryckligt dess konstnärliga styrka . Operans uppsättning av ”Orphée” är ett allkonstverk i ordets bästa mening.

Scen Operan Opera Orphée Musik Christoph Willibald Gluck (bearbetad av Héctor Berlioz) Libretto Pierre Louis Moline Regi och koreografi Mats Ek Scenografi och kostym Marie-Louise Ekman Medverkande Anne Sofie von Otter, marie Arnet, Marianne Hellgren Staykov Kungliga operans kör Dansare Spelas t.o.m. 26 mars 2008. Speltid ca 2 tim. Framförs på franska med svensk text på textmaskin

Kungliga Operans Kör Foto: Mats Bäcker

teater vildanden

stockholms stadsteater ”Vildanden”, som nu flyttat från Klarascenen till Stockholms stadsteaters stora scen, är ett av Ibsens mest spelade verk. Det är ett oklanderligt dramabygge som följer en rak linje fram till det oundvikliga slutet. I ”Vildanden” inträffar den totala katastrofen när fotografen Hjalmar Ekdal kollapsar inför det han tror vara sanningen om sin hustru Gina och deras fjortonåriga dotter Hedvig. In till familjen Ekdal flyttar barndomsvännen Gregers Werle sedan han lämnat sitt hem efter en uppgörelse med fadern. Det är Gregers som utlöser krisen när han får för sig att Hjalmars och Ginas äktenskap vilar på en falsk grund och att han skall ”rädda” dem med sanningen som verktyg. Gina ser genast katastrofen komma när Gregers flyttar in i hyresrummet. Men inte heller hon kunde ana att den skulle komma på två dagar. Gregers kommer med sitt ”absoluta sanningskrav” och uppträder som någon sorts sanningsindrivare. Gregers bryter först ner Hjalmar och sedan blir Hedvig ett lätt byte för Gregers primitiva psykologiserande och tragedin fullbordas. Gregers är närmast en psykopat som inte ens när katastrofen är fullkomnad inser sin skuld. Mot sanningsfundamentalisten Gregers står Relling, en illusionslös, avsigkommen läkare som antingen är full eller bakfull och som döljer sin empati med flödande cynismer. Relling hävdar livslögnens nödvändighet för människans överlevnad. När han talar om sunt förnuft lyssnar ingen, kanske för att han själv har en livslögn att vårda. Han förmår inte rädda familjen Ekdal. Lysande skådespelare gör Tommy Berggrens version av ”Vildanden” till en känslomässig tsunami. Josefin Ljungman ger pregnans åt det på en gång brådmogna och barnsliga hos Hedvig – på gränsen mellan barn och vuxen. Hon är en levande människa som utstrålar ömtålighet och skyddslöshet och hennes förtvivlan är total och omedelbar när den dyrkade fadern plötsligt och obegripligt förnekar och förkastar henne. Det är en mycket stark tolkning av en tonårings vånda inför livet. Marie Richardson är en präktig Gina som för länge

sedan genomskådat Hjalmar. Hon är den livsdugliga som håller ihop familjen genom att skapa en sorts normalt liv med räkenskaper och markservice, men hon äskar sin egotrippade make trots att han sviker och förnedrar de sina. Johan Rabaeus gör ett skoningslöst porträtt av den självömkande och oresonligt självöverskattande Hjalmar som tagit på sig en storvulen livsuppgift – en planerad uppfinning som skall revolutionera fotografikonsten och säkra familjens ekonomi för all framtid. Han behöver sin livslögn för att kunna leva och han kan heller inte leva utan Ginas stöd och Hedvigs kärlek. Rabaeus gör honom svag, och skrytsam, egoistisk och lat – helt oförmögen att hantera sin besvikelse. Han är inte mogen att möta Gregers sanning och han kommer aldrig att bli mogen. Han är lättmanipulerad i kombination med en social underlägsenhetskänsla som har sin grund i faderns misslyckade affärer. Peter Andersson är den monomane sanningssökaren och livsfarlige idealisten Gregers Werle som utan hänsyn störtar familjen Ekblad i olycka, därför att han tror att sanningen är det enda som kan ge människorna ett värdigt liv. Anderssons förmåga att i ett och samma andetag gå från ett högstämt till ett vardagligt tonfall är som att möta en fullt utvecklad borderlinepersonlighet. Det är omöjligt att veta åt vilket håll han kommer att tippa när hans febriga sanningslidelse slår ut i full fanatism. Berggrens minimalistiska scenografi i fotoateljén markerar tydligt under vilka ekonomiska villkor familjen Ekdal lever. Genom ateljéns stora fondfönster lyser en blek måne och på dagen syns ett nästan avlövat höstträd. Scenografi och ljussättning samverkar till den starka upplevelsen av föreställningen. Vinden, som är central i pjäsen, syns här bakom en lucka i väggen och en skjutdörr ut mot mörkret och ”skogen” av gamla avbarrade julgranar. På vinden ligger dramats iskalla centrum. Här har Hedvig en skadeskjuten vildand – hennes käraste ”ägodel”. Vinden är Hedvigs gömoch drömställe där hon längtar ut till livet. Det är också här som tragedin fullbordas.

Alla vet hur det kommer att gå. Ändå spelas pjäsen stundtals med ett komedilätt anslag, som om det vore ett försök att förleda oss i publiken, eller för att besvärja katastrofen. Ibsen fångar oss mitt i världens kaos och vi kan inte komma undan.

Scen Stockholms stadsteater, stora scenen Pjäs Vildanden Författare Henrik Ibsen (översättning Arne Törnqvist) Regi och scenografi Thommy Berggren Ljus Alarik Lilliestierna Skådespelare Johan Rabaeus, Marie Richardson, Peter Andersson, Josefin Ljungman, Ingvar Hirdwall, Sten Ljunggren, Odile Nunes, Niklas Falk, Ola Lindegren, Åke Lundqvist, Robert Panzenböck Spelas t.o.m. 8 juni 2008. Speltid: 3 tim. 20 min. betyg 4

Josefin Ljungman som Hedvig Foto:Linn Sandholm

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

THS 2008 Gott nytt år! Som vanligt händer det en massa spännande saker på THS framöver. Håll dig uppdataterad genom att titta in på THS webbplats www.ths.kth.se med jämna mellanrum. Nedan ett axplock:

O˘ guzhan Osman Erim: Hej alla KTH:s teknologer! I am Oguzhan and I will be the new President for International Student Service (ISS) 2008. I am so glad to be a part of ISS and of THS. Last year I was an international student at KTH as well, so I hope my experiences will be helpful for new international students. ISS works in cooperation with KTH and is part of THS. ISS is also member of Erasmus Student Network, ESN. The main goal for ISS is to help international students in their every day life in Sweden and at KTH and to organize parties and activities during their stay here. One of the most important aims of ISS is to enable integration of international students with local Swedish students at KTH. ISS has Swedish mentors for exchange students who are helping out for this aim and also try to ease adaptation of them to Sweden. Beside this Tandem Language Learning is a useful program to exchange language skills, learn about and discover new cultures and share interests with new friends. Don´t forget to check ISS website www.ths.kth.se/service/iss to get more information about our activities and services. You can also sign up to our mailing list to stay in touch with ISS and to be sure of not missing anything. To all international students: have a pleasant stay during your study at KTH, and enjoy beautiful Stockholm! If you want further information, please contact me!

O˘ guzhan Osman Erim ISS President, iss@ths.kth.se 070/08-790 98 67

5/2 Malvinas semmelfrossa http://malvina.for.ths.kth.se 7/2 Byggdagen i Haninge www.foretagsgruppen.org 9/2 Quarenevalens melodifestival www.quarnevalen.se 14/2 LAVA, Samhällsbyggnadssektionens arbetsmarknadsdag www.lava2008.se 18/2 Omgång 2 Kårspexet Guiness på Vasan www.karspexet.se 19/2 Omgång 2 Kårspexet Guiness på Vasan www.karspexet.se 20/2 Omgång 2 Kårspexet Guiness på Vasan www.karspexet.se 21/2 KF 4 Kårfullmäktige sammanträder kl 18.00 – 23.00. www.ths.kth.se 2/4 ELarm (Elektrosektionens arbetsmarknadsdag) www.elarm.nu 9/4 Branchdag Medieteknik. 10/4 KF 5 Kårfullmäktige sammanträder kl 18.00 – 23.00. www.ths.kth.se 14/4 Omgång 3 Kårspexet Guiness på Vasan www.karspexet.se 15/4 Omgång 3 Kårspexet Guiness på Vasan www.karspexet.se 16/4 Omgång 3 Kårspexet Guiness på Vasan www.karspexet.se 23/4 Kista arbetsmarknadsdag www.ictcontact.se/kam/ 8/5 KF 6 Kårfullmäktige sammanträder kl 18.00 – 23.00. www.ths. kth.se 10/5 Quarnevalen www.quarnevalen.se 1/7 Ny kårstyrelse tillträder. www.ths.kth.se 17/8 Rektor välkomnar nya KTH-studenter i stadshuset. 17/8 Grill på kårhuset Nymble. 18/8 Upprop. 18/8 Mottagningen börjar. 25/8 Kårens dag. 2/9 N0llepubrunda. 28/ 10 Vincollegiets grundkurs i vin och vinprovning börjar. http://cvp.foreningar.kth.se 5/12 Blandaren släpps till försäljning www.blandaren.se

Håll dig uppdaterad! Ett annat bra sätt att få reda på vad som händer på THS är att prenumerera på THS nyhtesbrev. Ungefär varannan vecka under terminerna får du då information direkt i din mailbox. Anmäl dig på www.ths.kth.se/nyheter/nyhetsbrev

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Så påverkar THS kvaliteten på din utbildning En av THS viktigaste uppgifter är att bevaka och aktivt arbeta med att din utbildning på KTH är och förblir den bästa möjliga. I praktiken sker detta på flera olika sätt. På kursnivå är kursvärderingar en viktig väg. Där har studenter möjlighet att föra fram sina synpunkter. Självfallet är syftet att föra fram tänkbara förbättringar i kursen till kursansvarig, i aktuell kursomgång såväl som i framtida kursomgångar. Att alla kursansvariga ska genomföra kursutvärderingar – och dessutom göra resultat och uppföljning tillgängligt för studenterna är faktiskt lagstadgat. Trots detta genomförs de flesta kursvärderingarna på studentinitiativ, oftast i regi av aktuell sektions studienämnd. När utvärderingen är genomförd diskuteras resultatet igenom med lärare, kursansvariga och ibland institution. Om så behövs ska därefter lämpliga åtgärder vidtas. Mer problematiska fall kan med fördel tas upp i THS Utbildningsråd, där bland annat ordförandena i de olika sektionernas studienämnder sitter. Rådet leds av två ledamöter från THS styrelse. På skolnivå påverkar THS genom studeranderepresentanter i alla beslutande och beredande organ på skolan. Detta kan vara skolstyrelser, grundutbildningsråd och ledningsgrupper, organ som fattar beslut i såväl utbildningsfrågor och kursers genomförande som studiemiljöfrågor. På den här nivån är det oftast representanter från sektionerna som verkar. Beträffande utbildningsprogrammen så har KTH en programansvarig, PA, för varje program. På varje sektion finns det i sin tur en förtroendevald s.k. programansvarig student, PAS. PAS samarbetar med PA för långsiktig planering för, och utveckling av, det aktuella programmet. Båda återfinns ofta som ledamöter i utbildningsnämnder och liknande på skolorna. Då det gäller KTH centralt, så har THS representation bland annat i Universitetsstyrelsen, Ledningsgruppen och Fakultetsnämnden med dess utskott. På dessa poster sitter studeranderepresentanter ur kårstyrelsen och representanter från doktoranderna. Mandaten tillsätts av Kårfullmäktige. Universitetsstyrelsen är KTH:s högsta beslutande organ, och beslutar bl.a. om viktigare organisationsfrågor, årsredovisningar och remissvar till Utbildningsdepartementet. I US sitter rektor, studeranderepresentanter, lärarrepresentanter och representanter för näringsliv, politiska block och fackförbund. Fakultetsnämnden har det övergripande kvalitets- och utvecklingsansvaret för KTH:s utbildning och forskning. På regional nivå, exempelvis gentemot Stockholms stad, arbetar THS självt, i samarbete med någon annan studentkår, eller via Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO. Exempel på frågor som drivs, och har drivits här, är rabatterad kollektivtrafik och studentbostäder. SSCO är huvudman för Stiftelsen Stockholms studentbostäder, SSSB, som tillhandahåller bostäder till Stockholms studenter. THS har även representation i SSSB:s styrelse. På nationell nivå är THS en del i paraplyorganisationen Reftec, ett samarbete med teknologkårerna i Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping, Lund och vid Chalmers. Reftec arbetar för Sveriges teknologer genom att dels samordna medlemskårernas arbete och dels genom eget opinionsbildande. Slutligen verkar THS även på internationell nivå, främst europeisk, bland annat genom kontakter med andra studentkårer i Norden och Baltikum.

Teresia Sandberg och Nils Bergel, THS styrelseledamöter, utbildningsfrågor 08/070-890 98 90, 08/070-79 98 89 utbildning@ths.kth.se

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör för THS sidor är Josefin Viidas, info@ths.kth.se, 08/070–790 98 06.

Kårfullmäktiges möten KF 4 2008 02 21 KF 5 2008 04 10 KF 6 2008 05 08 Kom ihåg legitimationen! Glöm inte att alltid ha med legitimation, giltigt THS-kort och fungerande inpasseringskort till den lokal du befinner dig i när du vistas i KTH:s lokaler under kvällar och helger. KTH:s väktare har i uppgift att avvisa personer som inte kan uppvisa dessa handlingar. Inget alkoholtillstånd för Programgruppen! Det blir inga pubar på Nymble på ett tag. Programgruppen har nämligen inget alkoholtillstånd. Men lugn, det är bara tillfälligt … I samband med THS försäljning av HÖRS förlorade Programgruppen tillståndet som var knutet till restaurangverksamheten. I avvaktan på ny restauratör arrangeras därmed inga pubar. Men, snart ska detta vara löst! Håll utkik på www.nymble.se Låna pengar av kåren Om du har tillfälliga ekonomiska problem erbjuder THS dig ett korttidslån mot en mindre avgift. Du kan låna 1 000 eller 2 000 kr i upp till två månader. För att beviljas lån måste du ha betalat din kåravgift samt ha två borgenärer. För mer information, hör av dig till KårX.

Taking a moment to savour success. Just another day at the office for a Tiger. Join Accenture for a career that keeps you motivated and moving forward. Work on vital assignments for top class clients and help them achieve high performance. Push yourself, while developing your skills and confidence. Work with the best people worldwide to solve problems and do what hasn’t been done before. If this is your idea of a typical working day, Accenture is the place to work.

We’re looking for exceptional systems integration professionals By joining our Systems Integration group, you can learn how to orchestrate global teams to create the measurable business value companies need to stay ahead of the competition. You’ll work to align organisations with business processes enabled by IT in key areas including SAP, Oracle, retail, banking and communications solutions.

Visit accenture.jobb/se

Why Accenture? Our unique professional development programs, such as Accenture Academy for SAP, will help you build leadership skills to ensure you grow to the greatest potential of your professional development. And our culture encourages you to balance your personal and professional life and promotes a collaborative, teamoriented environment.

We are looking for top candidates with a Master of Science degree who are about to graduate, have recently graduated or who possess up to a few years of working experience. Could you be one of them? Visit our website today.

B Posttidning

OSQLEDAREN, THS, 100 44, STHLM

S A N DV I K I N T E R N AT I O N A L INTERNSHIP

% & 1 " 3 5 6 3 & 4 46..&3

$ * 7 * / ( Â° / & 8 : 0 3 , $ * 7 & , Â° # & * + * / ( $ * 7 & , Â° 0 3 - c " / 4 $ * 7 * / ( Â° 4 ) " / ( ) " * $ * 7 * / ( Â° 4 Âż 0 1 " 0 - 0 $ * 7 & , Â° # 3 * 4 # " / & $ * 7 * / ( Â° 4 $ ) * & % " . Apply before February 29. | Learn more at www.sandvik.com/student